A.Den 28 juli 2024 hölls det presidentval i Venezuela för att välja en president för en sexårsperiod med början den 10 januari 2025. Detta val skulle ha inneburit ett unikt tillfälle för landet att gå från en korrupt autokrati tillbaka till en demokrati, om alla punkter i Barbadosavtalet hade respekterats.

B.Nicolás Maduros regim har kontinuerligt trakasserat, förföljt och censurerat aktivister, journalister och organisationer i det civila samhället mitt i en pågående socioekonomisk, politisk och humanitär kris präglad av hyperinflation, eskalerande svält, sjukdomar, enorma korruptionsnivåer, brottslighet och straffrihet, uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hög dödlighet, vilket har lett till en massutvandring av över 7,7 miljoner venezuelaner som flytt tyranniet. De offentliga tjänsterna är mycket bristfälliga och det blir allt svårare för venezuelaner att få tillgång till livsmedel och läkemedel. Denna kris är för närvarande en av de största flyktingkriserna i världen.

C.I åratal har användningen av politiskt motiverade godtyckliga frihetsberövanden varit en del av en repressiv politik som genomförts av Maduroregimen, och av en utbredd och systematisk attack mot Venezuelas befolkning. Allmänhetens tillgång till information, åsikts- och yttrandefriheten samt rätten att delta i fredliga sammankomster har systematiskt begränsats, i synnerhet för regimkritiker, fackföreningsmedlemmar, människorättsförsvarare och de mest utsatta i samhället.

D.Den 17 oktober 2023 undertecknade företrädare för Maduroregimen och oppositionsalliansen Enhetsplattformen två avtal i Venezuela, de så kallade Barbadosavtalen, som bland annat omfattar främjande av politiska rättigheter, valgarantier för alla, respekt för varje politisk aktörs rätt att fritt välja sin kandidat till presidentvalet och frigivning av politiska fångar. Dessa avtal omfattade viktiga frågor, däribland frågan om att tillåta internationella observatörer att delta i valprocessen. Avtalens undertecknande utgjorde ett första steg för att säkerställa fria och rättvisa val i Venezuela. Politiska fångar har inte frigivits, trots att detta är ett uttryckligt villkor i Barbadosavtalet.

E.María Corina Machado valdes under Enhetsplattformens primärval 2023 till kandidat för oppositionen med 92,35 % av rösterna. Maduroregimen diskvalificerade henne från att ställa upp i val på godtyckliga och politiskt motiverade grunder i ett uppenbart brott mot Barbadosavtalet. Maduroregimen har under årens lopp diskvalificerat flera andra oppositionspolitiker för att förhindra politiska förändringar. Efter sin diskvalificering upprätthöll María Corina Machado enigheten i den demokratiska oppositionen genom att stödja en ny kandidat, Corina Yoris, som i sin tur inte tilläts att registrera sig som kandidat. Det var i slutändan Edmundo González Urrutia som blev den demokratiska oppositionens kandidat.

F.Inför valet förföljde, bortförde, grep och fängslade regimen konstant aktivister inom oppositionen och oppositionsledaren María Corina Machados och presidentkandidaten Edmundo González kampanjgrupp samt kriminaliserade det arbete som utfördes av advokater, människorättsförsvarare och aktörer i det civila samhället. Många oegentligheter och överträdelser rapporterades, bland annat diskvalificeringen av omkring 16 politiska partier, hinder för registrering av presidentkandidater, korta tidsfrister för väljarregistrering och avsaknad av registreringskontor, minimal allmän information och försvårande av utlandsröstning. Enligt de siffror som regimen tillhandahöll kunde endast 69 211 venezuelaner bosatta utomlands registrera sig för att rösta, även om hälften av de 7,7 miljoner venezuelaner som bor utomlands beräknas ha uppnått rösträttsålder.

G.Sedan den 20 mars 2024 har sex nära medarbetare inom Vente Venezuela sökt skydd i Argentinas ambassad i Caracas, där de fortsättningsvis utsatts för allt större påtryckningar och trakasserier från Venezuelas säkerhetsstyrkor.

H.Det regimkontrollerade nationella valrådet (CNE) drog den 28 maj 2024 tillbaka sin inbjudan till EU att övervaka valet. Många av de internationella delegationer som bjöds in av den demokratiska oppositionen, Comando Nacional de Campaña Con VZLA, nekades inresa i landet eller utvisades, däribland en delegation bestående av medlemmar av en politisk grupp i Europaparlamentet och fem tidigare latinamerikanska presidenter.

I.Valet den 28 juli 2024 ägde rum i en till stor del fredlig miljö och det venezuelanska folket gick och röstade i stort antal, vilket visade på ett enastående medborgerligt och demokratiskt uppträdande, trots regimens ständiga ansträngningar för att hindra valprocessen. En mängd rapporter inkom om begränsningar av tillträdet till många vallokaler för inhemska observatörer och vittnen från oppositionspartier. Påtryckningar mot väljare genom av regimen upprättade kontrollstationer rapporterades också från ett stort antal vallokaler. Stora oegentligheter upptäcktes under valnatten och överföringen av officiella rösträkningsresultat från vallokalerna till CNE avbröts när omkring 30 % av valprotokollen (actas) fanns tillgängliga.

J.De få trovärdiga och oberoende observatörsuppdrag som lyckades övervaka valet – team från FN och Carter Center – rapporterade att Venezuelas presidentval 2024 inte uppfyllde internationella normer för valintegritet och inte kan betraktas som demokratiskt, att de vare sig kan verifiera eller bekräfta valresultatet såsom det tillkännagetts av det regimkontrollerade CNE och att valmyndighetens underlåtenhet att redovisa delresultat per vallokal utgör ett allvarligt brott mot valprinciperna. I rapporten från FN:s expertpanel angavs att det förtida tillkännagivandet av en vinnare inte hade något motstycke bland dagens demokratiska val och att valprocessen saknade grundläggande transparens och integritet. Valet var varken fritt eller rättvist.

K.Efter det att valet hade avslutats vägrade det regimkontrollerade CNE att offentliggöra den officiella sammanräkningen av valsedlar och förfalskade valresultatet varpå Maduros falska seger tillkännagavs. Detta utgör ett allvarligt brott mot valprinciperna. Detta innebar att det internationella samfundet inte kunde kontrollera eller bekräfta de resultat som CNE tillkännagett. CNE:s resultatförvaltningsprocess uppfyllde därför inte de grundläggande åtgärder för transparens och integritet som är nödvändiga för att hålla trovärdiga val.

L.Den demokratiska oppositionen lyckades få 83,5 % av de officiella valsedlarna och har på ett trovärdigt sätt visat att valets vinnare var Edmundo González Urrutia, med 67,08 % av de avgivna rösterna. I interimsrapporten från FN:s expertpanel om valet bekräftas äktheten hos de handlingar som oppositionen offentliggjort.

M.EU och andra demokratiska länder och regionala och internationella organisationer har inte erkänt valet eller dess resultat.

N.I efterdyningarna av valet ägde fredliga protester rum i hela landet mot Maduroregimens bedrägliga agerande. Dessa protester möttes med extremt våld och förtryck, vilket ledde till över 23 dödsfall och över 2 400 gripanden och påtvingade försvinnanden, däribland omkring 120 barn.

O.María Corina Machado har tvingats att gå under jorden av rädsla för repressalier från Maduroregimen, och Edmundo González Urrutia har tvingats i exil efter det att en arresteringsorder utfärdats mot honom och allvarliga dödshot riktats mot honom och hans anhöriga. Riksåklagaren Tarek William Saabs mandatperiod har sedermera löpt ut. Redan den 5 augusti 2024 inleddes en brottsutredning i Venezuela mot González och Machado för att ha tillkännagett en annan valvinnare än Maduro och för påstådd anstiftan till olydnad och uppror.

P.Den 14 september 2024 meddelade den venezuelanska regimen att den hade frihetsberövat sex utländska medborgare, däribland tre EU-medborgare (en tjeck och två spanjorer), på de tvivelaktiga grunderna att de planerade att ”destabilisera” landet. Regimtjänstemän har formulerat extremt allvarliga och uppenbart fiktiva anklagelser om spansk ”inblandning” via sin nationella underrättelsetjänst.

Q.I mitten av augusti utvisade den venezuelanska regimen de diplomatiska beskickningarna för sju latinamerikanska nationer – Argentina, Chile, Costa Rica, Peru, Panama, Dominikanska republiken och Uruguay – som hade uttryckt oro över de tillkännagivna resultaten.