P10_TA(2024)0029Situationen i Azerbajdzjan, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och av internationell rätt samt förbindelserna med ArmenienEuropaparlamentets resolution av den 24 oktober 2024 om situationen i Azerbajdzjan, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och av internationell rätt samt förbindelserna med Armenien (2024/2890(RSP))Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Azerbajdzjan, Armenien och situationen i Nagorno-Karabach,

–med beaktande av de relevanta handlingarna och internationella avtalen, däribland Förenta nationernas stadga, Helsingforsslutakten och Alma-Ataförklaringen av den 21 december 1991,

–med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna från 1950, som Azerbajdzjan ratificerade 2002 och av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–med beaktande av Haagkonventionen från 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt,

–med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet av den 22 april 1996 mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Azerbajdzjan, å andra sidan EGT L 246, 17.9.1999, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/1999/614/oj. ,

–med beaktande av uttalandena från Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 29 maj 2024 om människorättssituationen i Azerbajdzjan och av den 3 september 2024 om det tidigarelagda parlamentsvalet i Azerbajdzjan,

–med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2527 (2024) av den 24 januari 2024 om att på materiella grunder bestrida de ännu inte ratificerade kreditivbreven för Azerbajdzjans parlamentariska delegation,

–med beaktande av uttalandet om preliminära resultat och slutsatser från valobservatörsuppdraget avseende det tidigarelagda presidentvalet den 7 februari 2024 och uttalandet om preliminära resultat och slutsatser från det internationella valobservatörsuppdraget avseende det tidigarelagda parlamentsvalet i Azerbajdzjan den 1 september 2024,

–med beaktande av rapporten av den 29 mars 2023 från Europarådets europeiska kommission mot rasism och intolerans om Azerbajdzjan och memorandumet från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter av den 21 oktober 2021 om de humanitära och människorättsliga konsekvenserna efter utbrottet av fientligheter mellan Armenien och Azerbajdzjan angående Nagorno-Karabach år 2020,

–med beaktande av Internationella domstolens beslut av den 22 februari 2023, den 6 juli 2023 och den 17 november 2023 om begäran om information om provisoriska åtgärder för tillämpning av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (Armenien mot Azerbajdzjan),

–med beaktande av artikel 136.2 och 136.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.Valet av Azerbajdzjans huvudstad, Baku, som plats för FN:s 29:e klimatkonferens (COP29) den 11–22 november 2024 har gett upphov till kontroverser, särskilt på grund av Azerbajdzjans försämrade människorättssituation och landets flagranta kränkningar av internationell rätt under senare tid, inbegripet dess aggressiva agerande gentemot grannlandet Armenien. Respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna och det civila samhällets deltagande är förankrade i det värdlandsavtal genom vilket den azerbajdzjanska regeringen åtog sig att upprätthålla dessa rättigheter. Inför denna stora internationella konferens har de azerbajdzjanska myndigheterna intensifierat sitt förtryck av organisationer i det civila samhället, aktivister, oppositionspolitiker och de återstående oberoende medierna genom frihetsberövanden och rättsliga trakasserier. Korruption och avsaknad av ett oberoende rättsväsende undergräver ytterligare samhällsstyrningen.

B.Organisationer i det civila samhället räknar upp över 300 politiska fångar i Azerbajdzjan, däribland Gubad Ibadoghlu, Anar Mammadli, Bakhtiyar Hajiyev, Tofig Yagublu, Ilhamiz Guliyev, Aziz Orujov, Bahruz Samadov, Akif Gurbanov och många fler. Det förekommer trovärdiga rapporter om kränkningar av fångars mänskliga rättigheter, inbegripet omänskliga fängelseförhållanden, tortyr och nekande av lämplig sjukvård.

C.Den framstående människorättsförsvararen och klimatförespråkaren Anar Mammadli har suttit häktad i avvaktan på rättegång sedan den 30 april 2024 efter falska anklagelser om konspiration i syfte att föra in olaglig utländsk valuta i landet, och hans hälsotillstånd har försämrats kraftigt i häktet. Nationalekonomen och oppositionsföreträdaren Gubad Ibadoghlu, tillika en av finalisterna till 2024 års Sacharovpris för tankefrihet, greps av azerbajdzjanska myndigheter i juli 2023 och hölls frihetsberövad fram till den 22 april 2024, då han överfördes till husarrest. Sedan gripandet har hans hälsa försämrats avsevärt som en följd av tortyr, omänskliga fängelseförhållanden och nekandet av lämplig sjukvård, och hans liv är nu därför i fara. Hälsotillståndet hos Gubad Ibadoghlus maka, Irada Bayramova, fortsätter att försämras till följd av det fysiska våld hon utsattes för under den tid hon var frihetsberövad av de azerbajdzjanska myndigheterna. Den 4 december 2023 greps människorättsaktivisten Ilhamiz Guliyev på politiskt motiverade grunder några månader efter det att han hade givit en anonym intervju till Abzas Media om polisens påstådda praxis att plantera droger hos politiska aktivister.

D.De azerbajdzjanska myndigheterna har i mer än tio år allt mer beslutsamt minskat utrymmet för det civila samhället genom att godtyckligt stänga ned icke-statliga organisationer och gripa företrädare för det civila samhället eller tvinga dem i exil. Under de senaste åren har de azerbajdzjanska myndigheterna infört allt strängare restriktioner för organisationer i det civila samhället. Aktivister, journalister, politiska motståndare och andra har fängslats på påhittade, politiskt motiverade grunder.

E.Enligt människorättsförsvarare skedde tillslag mot det civila samhället i samband med andra stora internationella evenemang som Azerbajdzjan stod värd för, däribland Eurovision 2012 och Europeiska spelen 2015.

F.Den azerbajdzjanska regimen verkar ha utvidgat sina repressiva åtgärder till att omfatta områden utanför landets gränser. De pågående tillslagen mot yttrandefriheten i Azerbajdzjan återspeglas också i rapporter om transnationellt förtryck och repressalier mot de fängslades familjemedlemmar. Sedan 2020 har den azerbajdzjanska dissidenten och bloggaren Mahammad Mirzali utsatts för flera mordförsök i Frankrike, och den 29 september 2024 attackerades Vidadi Isgandarli, en kritiker av den azerbajdzjanska regimen som levde som politisk flykting i Frankrike, i sitt hem och avled två dagar senare till följd av sina skador. De azerbajdzjanska myndigheterna har också inlett politiskt motiverade åtal mot EU-medborgare, som i fallet Théo Clerc, och har fått minst en medlemsstat att formellt varna sina medborgare för att resa till Azerbajdzjan på grund av risken för godtyckliga frihetsberövanden.

G.Azerbajdzjan har infört en systematisk politik som går ut på att muta tjänstemän och folkvalda företrädare i Europa i syfte att tona ner Azerbajdzjans människorättssituation och tysta ned kritiker, som en del av en allmänt använd strategi som beskrivs som ”kaviardiplomati”. Vissa fall har blivit föremål för utredningar och en del inblandade har åtalats och dömts av nationella domstolar i flera EU-medlemsstater.

H.Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har i ett antal beslut slagit fast att Azerbajdzjan har kränkt de mänskliga rättigheterna. Enligt Europarådets parlamentariska församling har mer än 320 domstolsavgöranden mot Azerbajdzjan ännu inte verkställts eller har endast delvis genomförts, vilket är det högsta antalet bland alla stater som är parter i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

I.Den 3 juli 2024 fördömde Europarådets kommitté till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning offentligt Azerbajdzjans vägran att förbättra situationen mot bakgrund av kommitténs rekommendationer och den ständiga bristen på samarbete mellan de azerbajdzjanska myndigheterna och kommittén.

J.Europarådets parlamentariska församling beslutade i januari 2024 att inte godta den azerbajdzjanska delegationens kreditivbrev och konstaterade att man var mycket allvarligt oroad över Azerbajdzjans respekt för de mänskliga rättigheterna. Europarådets parlamentariska församling noterade att dess övervakningskommittés föredragande inte tilläts träffa personer som hade frihetsberövats på grund av påstått politiskt motiverade anklagelser, och att den azerbajdzjanska delegationen vägrade låta föredraganden för utskottet för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter besöka landet.

K.Enligt det valobservatörsuppdrag som leddes av OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) ägde det tidigarelagda presidentvalet den 7 februari 2024 rum i ett restriktivt klimat som präglades av att kritiska röster tystades ner och att det saknades politiska alternativ. Azerbajdzjan höll tidigarelagda parlamentsval den 1 september 2024 i ett – enligt det OSSE/ODIHR-ledda internationella valobservatörsuppdraget – politiskt och rättsligt restriktivt klimat som inte möjliggjorde verklig mångfald utan ledde till en tävlan helt utan konkurrens. Under perioden fram till parlamentsvalet greps ett antal regeringskritiker.

L.Medielagstiftningen i Azerbajdzjan har blivit alltmer repressiv, med en medielag från februari 2022 som i praktiken legaliserar censur. Flera andra lagar som påverkar medierna strider också mot landets internationella skyldigheter när det gäller yttrande- och pressfrihet. Kritik som allmänheten riktar mot myndigheterna blir föremål för stränga påföljder.

M.Enligt Reportrar utan gränser står praktiskt taget hela mediesektorn i Azerbajdzjan under offentlig kontroll, vilket innebär att inga oberoende tv- och radiosändningar inifrån landet förekommer, och alla kritiska tryckta tidningar har stängts ned. Myndigheterna fortsätter att tysta ned de få återstående oberoende medierna och förtrycka journalister som vägrar att tillämpa självcensur. Azerbajdzjan har intensifierat sitt förtryck av de återstående oberoende medierna, såsom Abzas Media, Kanal 13 och Toplum TV, genom frihetsberövanden och rättsliga trakasserier.

N.De azerbajdzjanska lagar som reglerar icke-statliga organisationers registrering, verksamhet och finansiering är mycket restriktiva och godtyckligt genomförda, vilket leder till en kriminalisering av verksamhet i oregistrerade icke-statliga organisationer. Enligt det index för 2024 som tagits fram av Freedom House är Azerbajdzjan ett av de minst fria länderna i världen, efter både Ryssland och Belarus.

O.Gasavtal mellan Gazprom och SOCAR om leverans av en miljard kubikmeter gas från Ryssland till Azerbajdzjan mellan november 2022 och mars 2023 har väckt stor oro om återexport av rysk gas till den europeiska marknaden, särskilt mot bakgrund av det undertecknade samförståndsavtalet om ett strategiskt partnerskap på energiområdet. EU strävar efter att minska Europas beroende av rysk gas, men detta avtal skulle kunna anses undergräva det, eftersom rysk gas fortfarande skulle strömma in i Azerbajdzjan och därmed potentiellt frigöra azerbajdzjansk gas för ökad återexport till EU. Det förekommer också oroväckande rapporter om att rysk gas omklassas som azerbajdzjansk för försäljning i EU.

P.Azerbajdzjanska ledare har använt EU-fientlig och antivästlig retorik. Azerbajdzjan har intensifierat sina desinformationskampanjer mot EU och dess medlemsstater, med särskilt fokus på Frankrike, och landet har aktivt ingripit i den europeiska politiken under en täckmantel av ”antikolonialism”, särskilt i utomeuropeiska länder och territorier såsom Nya Kaledonien.

Q.I september 2023, efter den olagliga blockad av Nagorno-Karabach som varat i månader, inledde Azerbajdzjan dessutom ett omotiverat, på förhand planerat militärt angrepp mot regionen som tvingade över 100 000 etniska armenier att fly till Armenien. Detta utgör ett fall av etnisk rensning som har fått till följd att nästan hela den armeniska befolkningen lämnat Nagorno-Karabach, där den har levt i århundraden. Angreppet utgör en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna och av internationell rätt och ett tydligt brott mot trepartsuttalandet om eldupphör av den 9 november 2020. Det innebär också att de åtaganden som gjorts under de EU-medlade förhandlingarna inte fullgjorts.

R.Armenierna i Nagorno-Karabach förlorade egendom och tillhörigheter då de flydde undan Azerbajdzjans militärinsats 2023 och har inte kunnat få tillbaka dem sedan dess. Ageranden som motsvarar etnisk rensning har fortsatt sedan dess. EU har gett humanitärt bistånd till människor som fördrivits från Nagorno-Karabach. Trovärdiga rapporter bekräftar att det skett en organiserad förstörelse av det armeniska kulturella och religiösa arvet i Nagorno-Karabach. Azerbajdzjanska ledare och tjänstemän har vid upprepade tillfällen riktat hatpropaganda mot armenier.

S.Azerbajdzjan och Armenien är båda bundna av internationell humanitär rätt, och den tredje Genèvekonventionen skyddar krigsfångar från alla former av tortyr och grym behandling. Rapporter visar att 23 armeniska fångar för närvarande hålls fängslade i azerbajdzjanska fängelser utan någon lämplig juridisk representation, däribland åtta tidigare ledare för Nagorno-Karabach, varav vissa har dömts till långa fängelsestraff.

T.I februari 2023 sände EU ut Europeiska unionens uppdrag i Armenien (Euma) för att observera händelseutvecklingen vid den internationella gränsen till Azerbajdzjan. Azerbajdzjan har vägrat att samarbeta med Euma, och uppdraget har varit föremål för desinformation från azerbajdzjanska myndigheter och regeringskontrollerade medier. Azerbajdzjans ledning fortsätter att göra irredenta uttalanden med hänvisning till Armeniens suveräna territorium. Azerbajdzjans armé fortsätter att ockupera inte mindre än 170 km² av Armeniens suveräna territorium.

U.Armenien och Azerbajdzjan har fört förhandlingar om ett fredsavtal, en normalisering av förbindelserna länderna emellan och gränsdragningar, både före och efter angreppet mot Nagorno-Karabach 2023. Trots medlingsinsatser från EU:s och andra aktörers sida har inget fredsavtal undertecknats mellan Azerbajdzjan och Armenien. Även om båda regeringarna har uppgett att de är nära en överenskommelse väcker de senaste kommentarerna från Azerbajdzjans president oro om Bakus vilja att finna en kompromiss för att slutföra förhandlingarna.

V.EU stöder fullt ut både Azerbajdzjans och Armeniens suveränitet och territoriella integritet och stöder aktivt ansträngningarna att uppnå ett hållbart fredsavtal mellan de båda länderna, med fredliga medel och med respekt för den berörda befolkningens rättigheter.

W.Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina har Azerbajdzjan fördjupat sina förbindelser med Ryssland, inbegripet politiska och ekonomiska band, samt ökat samarbete mellan ländernas underrättelsetjänster. Ryssland har öppet ställt sig bakom Azerbajdzjans aggressiva agerande gentemot Armenien.

1.Europaparlamentet fördömer skarpt den azerbajdzjanska regimens inhemska och extraterritoriella förtryck av aktivister, journalister, oppositionsledare och andra, inbegripet EU-medborgare. Detta förtryck har intensifierats avsevärt inför COP29. Parlamentet uppmanar med kraft de azerbajdzjanska myndigheterna att frige alla personer som godtyckligt frihetsberövats eller fängslats på grund av sina politiska åsikter, att dra tillbaka alla politiskt motiverade anklagelser och att upphöra med alla former av förtryck, både inom och utanför Azerbajdzjan. Parlamentet påminner i detta sammanhang om namnen Tofig Yagublu, Akif Gurbanov och Bakhtiyar Hajiyev, människorättsförsvarare och journalister, däribland Ulvi Hasanli, Sevinj Vagifgizi, Nargiz Absalamova, Hafiz Babali och Elnara Gasimova, Aziz Orujov, Rufat Muradli. Avaz Zeynalli, Elnur Shukurov, Alasgar Mammadli, Ilhamiz Guliyev och Farid Ismayilov samt om aktivister från det civila samhället som greps efter mars 2024, såsom Anar Mammadli, Farid Mehralizade, Igbal Abilov, Bahruz Samadov, Emin Ibrahimov och Famil Khalilov. Parlamentet uttrycker djup oro över det klimat av rädsla som detta har skapat i landet, vilket har lett till att det civila samhället i praktiken har tystats.

2.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de azerbajdzjanska myndigheterna att dra tillbaka alla anklagelser mot Gubad Ibadoghlu och låta honom resa utomlands, obehindrat och till valfritt land, återförenas med sin familj, få den läkarvård han akut behöver och närvara vid Sacharovprisceremonin i Strasbourg i december 2024. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att se till att han får genomgå en oberoende läkarundersökning utförd av läkare som han själv valt, och att låta honom få vård utomlands. Parlamentet uppmanar alla företrädare för EU och enskilda medlemsstater att aktivt stödja frigivningen av Gubad Ibadoghlu från husarrest och att vid varje kontakt med de azerbajdzjanska myndigheterna insistera på att han friges.

3.Europaparlamentet kräver att press- och yttrandefriheten garanteras och att medieorganisationer inte begränsas. Parlamentet uppmanar därför Azerbajdzjans regering att frige journalister som jobbar för Abzas Media och Toplum TV, bland annat Ulvi Hasanli, Sevinj Vagifqizi och Alasgar Mammadli.

4.Europaparlamentet anser att Azerbajdzjans fortlöpande kränkningar av de mänskliga rättigheterna är oförenliga med landets värdskap för COP29. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s ledare, särskilt kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, att utnyttja COP29 som ett tillfälle att påminna Azerbajdzjan om dess internationella skyldigheter, att på ett meningsfullt sätt ta upp frågan om landets människorättssituation i sina kontakter med de azerbajdzjanska myndigheterna, bland annat genom att kräva ett villkorslöst frigivande av alla personer som godtyckligt frihetsberövats eller fängslats på grund av sina politiska åsikter och genom att begära att få träffa politiska fångar när de besöker landet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra sitt yttersta för att se till att FN:s klimatförändringskonferenser inte hålls i länder som brister i respekten för de mänskliga rättigheterna.

5.Europaparlamentet påminner de azerbajdzjanska myndigheterna om deras skyldigheter att respektera de grundläggande friheterna, och uppmanar dem att upphäva repressiv lagstiftning som driver oberoende icke-statliga organisationer och medier till lagens utkanter. Parlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att upphäva repressiv lagstiftning om registrering och finansiering av icke-statliga organisationer för att anpassa dem till Venedigkommissionens rekommendationer.

6.Europaparlamentet påminner om att partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Azerbajdzjan från 1996, som är den rättsliga grunden för bilaterala förbindelser, bygger på respekt för demokrati och folkrättens principer och de mänskliga rättigheterna, och att dessa systematiskt har kränkts i Azerbajdzjan.

7.Europaparlamentet påminner Azerbajdzjans regering om dess internationella skyldigheter att skydda de frihetsberövade personernas värdighet och rättigheter och se till att de får lämplig sjukvård, åtnjuter humana förhållanden under frihetsberövandet och skyddas från varje form av misshandel. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att genast rätta sig efter de rekommendationer som sedan länge framförts av Europarådets kommitté till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, om polisens utbredda användning av fysisk misshandel – som i vissa fall inbegriper tortyr – i Azerbajdzjan. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att genomföra alla beslut som fattas av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

8.Europaparlamentet begär på nytt att EU-sanktioner ska införas enligt det globala EU‑systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter mot azerbajdzjanska tjänstemän som har gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att begära möten med politiska fångar i Azerbajdzjan.

9.Europaparlamentet insisterar på att alla framtida partnerskapsavtal mellan EU och Azerbajdzjan ska villkoras av att alla politiska fångar friges, att rättsliga reformer genomförs och att människorättssituationen i landet överlag förbättras samt att Azerbajdzjan visar sin verkliga beredvillighet att lojalt delta i förhandlingarna om ett fredsavtal med Armenien och att respektera Nagorno-Karabach-armeniernas rättigheter.

10.Europaparlamentet uppmanar EU att frigöra sig från sitt beroende av gasexporter från Azerbajdzjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att upphäva samförståndsavtalet från 2022 om ett strategiskt partnerskap på energiområdet och att vidta nödvändiga åtgärder.

11.Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för både Azerbajdzjans och Armeniens suveränitet och territoriella integritet och stöder helhjärtat normaliseringen av deras förbindelser på grundval av principerna om ömsesidigt erkännande av territoriell integritet och gränsernas okränkbarhet i enlighet med Alma-Ata-förklaringen från 1991. Parlamentet upprepar sitt krav på att Azerbajdzjan drar tillbaka sina trupper från Armeniens hela suveräna territorium. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att otvetydigt förbinda sig att respektera Armeniens territoriella integritet. Parlamentet betonar att Azerbajdzjans förbindelseproblem med dess exklav Nachitjevan bör lösas med full respekt för Armeniens suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att EU bör vara redo att införa sanktioner mot personer och enheter som hotar Armeniens suveränitet, oberoende och territoriella integritet.

12.Europaparlamentet fördömer all militär aggression, användning av våld eller hybridhot mot Armenien samt utländsk inblandning och försök att destabilisera den politiska situationen i Armenien. Parlamentet välkomnar vidare beslutet att anta den första stödåtgärden inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten till stöd för Armeniens väpnade styrkor och efterlyser en ytterligare förstärkning av samarbetet mellan Armenien och EU på säkerhets- och försvarsområdet. Parlamentet välkomnar de åtgärder som flera medlemsstater vidtagit för att ge Armenien defensivt militärt stöd och uppmanar med kraft övriga medlemsstater att överväga liknande initiativ. Parlamentet välkomnar den nya drivande kraften i de bilaterala förhandlingarna mellan EU och Armenien som ges ett starkt stöd från myndigheterna i Jerevan. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att aktivt stödja Armeniens önskan om ökat samarbete med EU.

13.Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för det arbete som utförs av Europeiska unionens uppdrag i Armenien (Euma) och understryker den viktiga roll som uppdraget har. Parlamentet ger på nytt uttryck för sin oro över Azerbajdzjans upprepade smutskastningskampanjer mot Euma. Parlamentet uppmanar Euma att fortsätta att noga övervaka hur säkerhetssituationen utvecklas på plats, rapportera öppet om detta till Europaparlamentet och aktivt bidra till konfliktlösningsinsatser. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka Eumas mandat, utöka uppdragets storlek och förlänga dess varaktighet.

14.Europaparlamentet stöder alla initiativ och insatser som kan leda till fred mellan Armenien och Azerbajdzjan och ett undertecknande av ett efterlängtat fredsavtal. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att göra verkliga ansträngningar i detta syfte. Parlamentet varnar Azerbajdzjan för att alla militära insatser mot Armenien skulle vara oacceptabla och skulle få allvarliga konsekvenser för partnerskapet mellan Azerbajdzjan och EU. Parlamentet välkomnar det gemensamma uttalandet från Armenien och Azerbajdzjan av den 7 december 2023 om förtroendeskapande åtgärder. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom ramen för gränsdragningsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan som har lett till en överenskommelse om flera gränsavsnitt. Parlamentet uppmuntrar båda sidor att vidta ytterligare åtgärder på de återstående avsnitten. Parlamentet uppmanar EU att stoppa allt tekniskt och finansiellt stöd till Azerbajdzjan som kan bidra till att stärka dess militära kapacitet eller säkerhetskapacitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att frysa all export av militär utrustning och säkerhetsutrustning till Azerbajdzjan.

15.Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av Internationella domstolens alla beslut, inbegripet beslutet av den 17 november 2023 om provisoriska åtgärder avseende ett säkert, obehindrat och snabbt återvändande för personer som flytt Nagorno-Karabach. Parlamentet påminner om att beslutet att stå värd för COP29 i Baku fattades efter det att Azerbajdzjan underlåtit att följa ovannämnda beslut av Internationella domstolen samt dess beslut av den 7 december 2021 och den 22 februari 2023. Parlamentet upprepar sitt krav på oberoende utredningar av de övergrepp som begåtts av azerbajdzjanska styrkor i Nagorno-Karabach. Parlamentet upprepar sin uppmaning till de azerbajdzjanska myndigheterna att tillåta den armeniska befolkningen att tryggt återvända till Nagorno-Karabach, att verkligen inleda en omfattande och öppen dialog med dem, att ge kraftfulla garantier för skyddet av deras rättigheter, inbegripet deras mark- och egendomsrätt, och för skyddet av deras distinkta identitet och deras medborgerliga, kulturella, sociala och religiösa rättigheter, och att avhålla sig från all uppviglande retorik som skulle kunna uppmana till diskriminering av armenier. Parlamentet uppmanar med kraft de azerbajdzjanska myndigheterna att frige samtliga 23 armeniska krigsfångar som frihetsberövats efter Azerbajdzjans övertagande av regionen Nagorno-Karabach.

16.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna och medlemsstaterna att fortsatt erbjuda stöd till Armenien för att hantera flyktingarna från Nagorno‑Karabach. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU att tillhandahålla ett nytt biståndspaket till Armenien för att hjälpa den armeniska regeringen att tillgodose flyktingarnas humanitära behov. Parlamentet välkomnar alla insatser från Armeniens regering för att ge skydd och bistånd till fördrivna armenier.

17.Europaparlamentet uttrycker djup oro över frågan om bevarandet av det kulturella, religiösa och historiska arvet i Nagorno-Karabach efter den armeniska befolkningens massiva utvandring från regionen. Parlamentet uppmanar med kraft Azerbajdzjan att avhålla sig från att ytterligare förstöra eller försumma det kulturella, religiösa och historiska arvet i regionen, eller ändra dess ursprung, och att i stället sträva efter att bevara, skydda och främja denna rika mångfald. Parlamentet kräver att Armeniens kulturella, historiska och religiösa arv i Nagorno-Karabach ska skyddas i linje med Unescos standarder och Azerbajdzjans internationella åtaganden. Parlamentet insisterar på att Azerbajdzjan tillåter ett Unesco-uppdrag i Nagorno-Karabach och ger det nödvändigt tillträde.

18.Europaparlamentet beklagar djupt de steg som Azerbajdzjan har tagit för att närma sig separatistenheten i den ockuperade delen av Cypern i strid med internationell rätt och bestämmelserna i FN:s säkerhetsråds resolutioner 541 (1983) och 550 (1984). Parlamentet uppmanar Azerbajdzjan att respektera principerna om staters suveränitet och territoriell integritet och att inte bjuda in separatistenheten i den ockuperade delen av Cypern till möten i Turkfolkens råd.

19.Europaparlamentet fördömer Azerbajdzjans upprepade försök att förneka och destabilisera medlemsstaterna, bland annat genom den så kallade Baku-initiativgruppen. Parlamentet fördömer särskilt gruppens stöd till irredentagrupper och desinformationskampanjer riktade mot Frankrike, särskilt i de franska utomeuropeiska departementen och territorierna Nya Kaledonien, Martinique och Korsika. Parlamentet påminner om att dessa metoder användes mot Tyskland 2013. Parlamentet fördömer smutskastningskampanjerna mot Danmark. Parlamentet beklagar den smutskastningskampanj som syftade till att skada Frankrikes anseende genom att ifrågasätta landets förmåga att organisera OS 2024. Kampanjen genomfördes av aktörer som misstänks ha nära band med den azerbajdzjanska regimen.

20.Europaparlamentet fördömer de godtyckliga gripandena av EU-medborgare på grundval av falska anklagelser om spioneri och de oproportionella domarna mot dem.

21.Europaparlamentet fördömer med kraft de offentliga förolämpningarna och direkta hoten från azerbajdzjanska diplomatiska företrädare, regeringsföreträdare och ledamöter i Azerbajdzjans parlament mot förtroendevalda i EU:s medlemsstater. Parlamentet kräver i detta avseende att de berörda azerbajdzjanska tjänstemännen tills vidare nekas tillträde till EU-institutionernas byggnader.

22.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Republiken Azerbajdzjans president, regering och parlament, Republiken Armeniens president, regering och parlament, Unescos generaldirektör, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Förenta nationerna och Europarådet.