P10_TA(2024)0054Georgiens förvärrade demokratiska kris efter det senaste parlamentsvalet och anklagelserna om valfuskEuropaparlamentets resolution av den 28 november 2024 om Georgiens förvärrade demokratiska kris efter det senaste parlamentsvalet och anklagelserna om valfusk (2024/2933(RSP))Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Georgien, särskilt resolutionen av den 9 oktober 2024 om den demokratiska tillbakagången och hoten mot politisk pluralism i Georgien Antagna texter, P10_TA(2024)0017.,

–med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan EUT L 261, 30.8.2014, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2014/494/oj.,

–med beaktande av uttalandet om preliminära resultat och slutsatser om parlamentsvalet i Georgien den 26 oktober 2024 från det internationella valobservatörsuppdrag som leddes av kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE-ODIHR) och uttalandet från ordföranden för Europaparlamentets valövervakningsdelegation,

–med beaktande av uttalandet av den 29 oktober 2024 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, om den senaste utvecklingen efter parlamentsvalet i Georgien, och det gemensamma uttalandet av den 27 oktober 2024 från den höga representanten och kommissionen om parlamentsvalet i Georgien,

–med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 7 november 2024 från Frankrikes president Emmanuel Macron, Förbundsrepubliken Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Republiken Polens premiärminister Donald Tusk om situationen i Georgien,

–med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 28 oktober 2024 av ordföranden i utskottet för utrikesfrågor, ordföranden för delegationen för förbindelserna med Sydkaukasien och ordföranden för delegationen till den parlamentariska församlingen Euronest om parlamentsvalet i Georgien,

–med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 28 oktober 2024 från EU:s ministrar om valet i Georgien,

–med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 6 november 2024 från Georgiens vänner, som företräder europeiska parlament, om en internationell undersökningskommission för utredning av oegentligheter i samband med valet i Georgien,

–med beaktande av Georgiens status som EU-kandidatland som beviljades av Europeiska rådet vid toppmötet den 14–15 december 2023,

–med beaktande av kommissionens meddelande 2024 Communication on EU Enlargement Policy (2024 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik) (COM(2024)0690) av den 30 oktober 2024, som inkluderar den första lägesrapporten om Georgien,

–med beaktande av artikel 136.2 och 136.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.Den 26 oktober 2024 hölls parlamentsval i Georgien. Under månaderna före parlamentsvalet förekom det betydande angrepp på demokratin i Georgien, såsom det förhastade antagandet av antidemokratisk lagstiftning som kritiserats av FN, Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen) och EU. Under perioden fram till valet uppfylldes inte de demokratiska standarderna på grund av åtgärder av det styrande partiet Georgiska drömmen och myndigheterna, vilka skapade ett klimat av rädsla, bland annat genom gripanden av samt razzior och skrämseltaktik mot oppositionspolitiker, ledare inom det civila samhället, journalister, forskare och andra personer som uttryckt kritik mot regeringen samt våld riktat mot dem.

B.Under kampanjen exploaterade det styrande partiet Georgiska drömmen det georgiska samhällets naturliga rädsla för krig genom att upprepa att det var ”fredspartiet”, och hävda att oppositionen skulle dra in landet i krig mot Ryssland på order från Väst. Man kallade det konspiratoriskt för det ”globala krigspartiet”. Ledare i Ryska federationen och dess propagandister stödde öppet Georgiska drömmen både före och efter valet. De högsta ledarna för det styrande partiet gjorde offentliga uttalanden under kampanjen där de uttryckte sin avsikt att förbjuda viktiga oppositionspartier efter valet, vilket skapade oro kring huruvida den politiska processen var rättvis och inkluderande.

C.Det georgiska parlamentsvalet den 26 oktober 2024 inkluderade flera uppställda kandidater, men valet kantades av allvarliga oegentligheter, dokumenterade rapporter om röstmanipulering och undertryckande av väljarnas friheter, särskilt genom röstköp, trakasserier av observatörer, avlägsnande av medier från vallokalerna, hot mot väljare inne i och utanför vallokalerna, spårning av väljare i landsbygdsområden och konfiskering av identitetshandlingar – vilka sedan lämnades till lojala aktivister inom det styrande partiet för att användas för att rösta – organiserade transporter av väljare, hatpropaganda, otillräckliga möjligheter att rösta för georgiska medborgare utomlands och osannolika skillnader i valdeltagandet bland kvinnor och män i landsbygdsområden. Anställda inom den offentliga sektorn och mottagare av sociala förmåner utsattes för påtryckningar för att stödja det styrande partiet.

D.Internationella valobservatörer noterade en allt djupare politisk splittring och en betydande obalans i fördelningen av finansiella resurser samt de många fördelar som det styrande partiet åtnjöt, vilket gjorde de redan ojämlika villkoren ännu ojämnare. Effektiviteten i den finansiella tillsynen över kampanjen undergrävdes av begränsad kontroll av efterlevnaden och oro över tillsynsorganets opartiskhet och politiska instrumentalisering.

E.Parlamentsvalet i Georgien den 26 oktober 2024 markerade landets första fulla användning av ett proportionellt system, med elektronisk utrustning för identifiering av väljare och rösträkning. Denna teknik gav anledning till oro över transparens, valhemlighet och brist på oberoende kontroll.

F.De senaste ändringarna av vallagen, bland annat avskaffandet av könskvotering, har ändrat sammansättningen av den centrala valkommissionen och, tillsammans med antagandet av ”lagen om insyn i utländsk påverkan”, begränsat de grundläggande friheterna, stigmatiserat det civila samhällets organisationer och undergrävt integriteten hos Georgiens demokratiska institutioner.

G.Flera respekterade oberoende georgiska valobservatörsuppdrag konstaterade att en kombination av hot före valet, manipulering på valdagen och begränsat tillträde för observatörer innebar att valet inte återspeglade det georgiska folkets verkliga vilja. Ett system med konfiskering av identitetshandlingar, insamling av uppgifter och otillåten närvaro skapade en miljö präglad av tvång, som stärkte de statliga aktörernas delaktighet i underlättandet av valfusk. Principen om valhemlighet kränktes i stor utsträckning på valdagen. Valet riggades genom en kombination av hot mot väljarna, hinder för observatörerna och manipulering av röstningsförfarandena och kan inte betraktas som fritt och rättvist.

H.De utbredda avvikelserna i valdeltagandet och röstandelarna för det styrande partiet stämde överens med många rapporter om oegentligheter i samband med valet.

I.Nästan alla de opinionsundersökningar som hölls före valet antydde att Georgiska drömmen inte skulle nå majoritet. Diskrepansen mellan opinionsundersökningar före valet och det valresultat som rapporterades av valkommissionen kan inte förklaras med statistiska marginella fel.

J.Georgiens president Salome Zurabisjvili fördömde offentligt valet som riggat, vägrade att erkänna valets giltighet och efterlyste en internationell utredning och nya val. Presidenten hävdade att ett erkännande av resultatet skulle vara liktydigt med att ”acceptera Georgiens underkastelse gentemot Ryssland” och beskrev valprocessen som en ”särskild rysk operation”. De fyra oppositionskoalitioner som överskred valtröskeln förkastade valresultatet och vägrade att legitimera det parlament som valet resulterade i. Fyra oppositionsblock – ”Enade nationella rörelsen”, ”Starka georgiska koalitionen”, ”Koalitionen för förändring” och ”Gacharia för Georgien” – avstod från sina parlamentsmandat och vägrade infinna sig till den elfte sammankallelsen av parlamentet, med argumentet att parlamentsvalet den 26 oktober 2024 varit illegitimt. Den 13 november 2024 upprepade Georgiens premiärminister Kobachidze, i linje med sina uttalanden i augusti, sina planer på att författningsenligt förbjuda större oppositionspartier om de vägrade att acceptera sina parlamentariska mandat. Georgien befinner sig därmed i en konstitutionell kris.

K.Det nya parlamentet sammankallades den 25 november 2024 utan att ledamöterna från oppositionen deltog. President Salome Zurabisjvili uppgav med hänvisning till parlamentets konstituerande sammanträde att ”i dag existerar Georgiens parlament inte längre”, eftersom Georgiska drömmen har ”urholkat konstitutionen”.

L.Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten) påminde i sitt uttalande efter valet om att de internationella observatörerna inte hade förklarat att valet varit fritt och rättvist, begärde en transparent utredning och en undersökning av oegentligheterna och påtryckningarna samt hoten mot väljarna, och betonade behovet av att vända trenden mot demokratisk tillbakagång i Georgien.

M.Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, reste till Tbilisi för att gratulera partiet Georgiska drömmen innan det slutliga valresultatet hade offentliggjorts och utan att först samråda med andra EU-ledare, och han var den enda EU-ledaren som gjorde så.

N.Det georgiska civila samhällets organisationer lämnade in klagomål till domstol och efterlyste utredningar av valfusk, men i många fall inledde utredningsorganen inga utredningar och undersökte inte överträdelserna ordentligt. Georgiens centrala valkommission har hittills vägrat att offentliggöra den granskning av det elektroniska röstningssystemet som man beställt och har bekräftat valresultatet, trots ovannämnda oegentligheter.

O.Rättsliga åtgärder av georgiska civilsamhällesorganisationer följdes av bestraffande åtgärder av myndigheterna mot företrädare för det civila samhället, inbegripet obefogade kallelser till förhör och höga böter för att ha uttalat sig mot valfusk.

P.Georgiska domstolar har fortsatt att i hög grad tillämpa ett påskyndat förfarande och avvisat talan som väckts av politiska oppositionspartier och lokala observatörer som hävdat oegentligheter i samband med röstningen, samtidigt som de avvisat yrkanden om att kalla in vittnen och yrkanden som skulle tvinga den centrala valkommissionen att överlämna leveranssedlar och mottagandebevis för pennor och papper som anskaffats och använts för valsedlarna.

Q.Den 16 november 2024 tillkännagav Georgiens centrala valkommission, trots många klagomål och uppmaningar från oberoende valobservatörer om att resultatet skulle ogiltigförklaras, det slutliga sammanfattande protokollet över parlamentsvalet den 26 oktober 2024, där det styrande partiet Georgiska drömmen tilldelades segern med 53,92 % av rösterna.

R.Protesterna i Tbilisi bröt ut den 28 oktober 2024 då tusentals människor samlades för att ifrågasätta legitimiteten hos det styrande partiets utropade seger. Demonstrationerna fortsatte den 4 november 2024 och ökade i omfattning och intensitet. Polisen skingrade med våld en demonstration i Tbilisi och använde oproportionerligt våld mot fredliga demonstranter och journalister och grep flera demonstranter.

S.Enligt artikel 78 i Georgiens konstitution ska de konstitutionella organen vidta alla åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att säkerställa Georgiens fullständiga integration i Europeiska unionen och Nordatlantiska fördragsorganisationen.

T.Georgien, som är ett EU-kandidatland, bör fullt ut följa associeringsavtalet och genomföra de 9 åtgärder som anges i kommissionens rekommendation av den 8 november 2023. Även om Europeiska rådet beviljade Georgien status som kandidatland i december 2023 har landets EU-anslutningsprocess i praktiken avbrutits på grund av den georgiska regeringens åtgärder sedan våren 2024.

U.Oligarken och ledaren för Georgiska drömmen, Bidzina Ivanisjvili, som också utövar betydande inflytande över Georgiens ekonomi, har spelat en avgörande roll i landets demokratiska tillbakagång och i undergrävandet av dess euroatlantiska inriktning till förmån för en kursändring i riktning mot Ryssland.

1.Europaparlamentet beklagar djupt att Georgien, som är kandidatland för EU-anslutning, den 26 oktober 2024 höll parlamentsval som inte respekterade internationella normer för demokratiska val eller landets åtaganden som medlem av OSSE att genomföra fria och rättvisa val. Parlamentet betonar att överträdelser av valintegriteten är oförenliga med de normer som förväntas av ett EU-kandidatland. Parlamentet betonar att genomförandet av valet var ytterligare ett uttryck för den fortsatta demokratiska tillbakagången som det styrande partiet är fullt ansvarigt för.

2.Europaparlamentet fördömer skarpt de många och allvarliga valöverträdelserna, inbegripet dokumenterade fall av hot, manipulation av röster, valfusk, ingripanden mot valobservatörer och medier, rapporterad manipulation av elektroniska röstningsmaskiner som möjliggjorde flera röster per identitetshandling, betydande obalanser i de ekonomiska resurserna, fördelar med att behålla nuvarande ämbetsinnehavare och underlåtenhet att utreda allvarliga förfarandemässiga oegentligheter.

3.Europaparlamentet anser att det rapporterade omfattande valfusket undergräver valprocessens integritet, valresultatens legitimitet och allmänhetens förtroende för en ny regering och att resultaten inte utgör en tillförlitlig representation av det georgiska folkets vilja.

4.Europaparlamentet erkänner Georgiens president Salome Zurabisjvilis starka fördömande av valet som riggat och hennes beslut att inte erkänna resultatet. Parlamentet uppskattar de insatser som Georgiens president Salome Zurabisjvili gjort för att styra landet tillbaka mot en demokratisk och europeisk utvecklingsväg.

5.Europaparlamentet anser att det internationella samfundet inte bör erkänna valresultatet, eftersom dess legitimitet allvarligt undergrävs av omfattningen av kränkningarna. Parlamentet avvisar därför varje erkännande av parlamentsvalet och begär att det ska göras om inom ett år, i en förbättrad valmiljö, av en opartisk och oavhängig valadministration som står under strikt internationell övervakning, för att säkerställa en verkligt rättvis och öppen valprocess.

6.Europaparlamentet stöder kravet på en oberoende och transparent internationell utredning av påståendena om valmanipulation, hot mot väljare och systematiska kränkningar, som enligt rapporterna ägde rum under perioden före valet och på valdagen.

7.Europaparlamentet välkomnar Europeiska utrikestjänstens beslut att sända ett tekniskt uppdrag till Georgien. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att upprätta ett brett mandat för uppdraget som går utöver begränsningarna i OSSE:s ram och metod för valövervakning, som skiljer sig avsevärt från EU:s valövervakningsmetod, eftersom OSSE:s metod inte alltid på ett tillfredsställande sätt kan fånga upp allt som händer i ett land före valdagen, särskilt i länder som Georgien där det finns ett väletablerat system för påtryckningar på offentliga tjänstemän, hot mot väljare och hinder för lokala valobservatörer.

8.Europaparlamentet uttrycker oro över åklagarmyndighetens beslagtagande av utrustning för väljarkontroll och valdokumentation. Parlamentet uppmanar myndigheterna att tillåta väljarna att kontrollera sitt deltagande i valet i enlighet med högsta dataskyddsstandarder. Parlamentet betonar vikten av att skydda alla valrelaterade data och göra dem tillgängliga för berörda parter, eftersom de skulle kunna innehålla avgörande bevis på eventuella oegentligheter.

9.Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över de georgiska rättsliga institutionernas samordnade avvisande av ett stort antal klagomål om valfusk och valmanipulation och över den centrala valkommissionens fullständiga underlåtenhet att utreda någon av de rapporterade valincidenterna. Parlamentet anser att de georgiska myndigheterna, genom att inte bemöta de verkliga farhågorna i samhället och rapporterna från lokala och internationella observatörer, uppsåtligen styr landet till gränsen för en inrikespolitisk kris och ett tillstånd av internationell isolering från Georgiens demokratiska partner.

10.Europaparlamentet uttrycker djup oro över den betydande nedgången i kvinnors politiska representation i Georgien, vilket förvärrats av avskaffandet av könskvoterna, och efterlyser lagstiftningsändringar för att främja jämställdhet i politiken.

11.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att införa personliga sanktioner mot de tjänstemän och politiska ledare i Georgien som är ansvariga för den demokratiska tillbakagången, överträdelser av vallagar och valnormer, administrativa övergrepp och missbruk av statliga institutioner, såsom premiärminister Irakli Kobachidze, Kakha Kaladze, borgmästare i Tbilisi och generalsekreterare för det styrande partiet Georgiska drömmen, Shalva Papuasjvili, talman för Georgiens parlament, och Irakli Garibasjvili, ordförande för partiet Georgiska drömmen, och att utvidga dessa sanktioner till domare som avkunnar politiskt motiverade domar. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet och EU:s demokratiska partner att införa omedelbara och riktade personliga sanktioner mot Bidzina Ivanisjvili och frysa alla hans tillgångar i EU på grund av hans roll i försämringen av den politiska processen i Georgien och för hans motarbetande av landets konstitutionellt deklarerade intressen, inbegripet försöken att återupprätta Rysslands inflytelsesfär i Georgien.

12.Europaparlamentet betonar att respekten för de grundläggande rättigheterna är avgörande för EU:s riktmärken för viseringsliberalisering, och uppmanar med kraft kommissionen och rådet att se över Georgiens viseringsfrihet, med en möjlighet att upphäva den om man anser att EU:s standarder för demokratisk samhällsstyrning och demokratiska friheter inte upprätthålls.

13. Europaparlamentet uppmanar EU att kraftigt begränsa de formella kontakterna på EU‑nivå med Georgiens regering och parlament.

14.Europaparlamentet fördömer Ungerns premiärminister Viktor Orbáns besök i Georgien, som var en kränkning av EU:s ståndpunkter och ytterligare ett försök att undergräva EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet betonar att premiärminister Orbán återigen inte talade för EU.

15.Europaparlamentet påminner om att Georgiens integration i EU i praktiken har avbrutits till följd av antagandet av ny antidemokratisk lagstiftning, såsom ”lagen om insyn i utländsk påverkan” och ”lagen om familjevärden och skydd av minderåriga”. Parlamentet påminner om att EU också har fryst tilldelningen av medel till Georgien. Parlamentet understryker att den fortsatta demokratiska tillbakagången i Georgien inte bara är en beklaglig utveckling, med tanke på att Georgien en gång låg i topp när det gällde euroatlantiska ambitioner, utan den måste också vändas, och nämnda antidemokratiska lagstiftning upphävas, för att landets förbindelser med EU ska kunna komma på rätt spår igen. Parlamentet beklagar att den politiska miljön i Georgien visar på ett auktoritärt skifte från det styrande partiets sida och innebär ett svek mot det georgiska folkets proeuropeiska ambitioner. Parlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för Georgiens demokratiska utveckling och dess folks euroatlantiska ambitioner. Parlamentet påminner Georgiens regering om att en stor majoritet av befolkningen starkt stöder att landet går i riktning mot väst och EU-anslutning.

16.Europaparlamentet är bestört över det klimat av hot och polarisering som underblåses av uttalandena från företrädare för Georgiens regering och politiska ledare samt över attackerna mot politisk pluralism, bland annat genom hot om att förbjuda oppositionspartier, gripa deras ledare och till och med vanliga anhängare och tysta avvikande åsikter. Parlamentet varnar de georgiska myndigheterna för att alla försök att förbjuda lagligen etablerade politiska partier skulle fjärma Georgien från EU och omöjliggöra varje steg mot en EU-anslutning.

17.Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands systematiska inblandning i de demokratiska processerna i Georgien, bland annat genom hot mot väljare, röstköp och desinformation, såsom konspirationsteorin om det ”globala krigspartiet”. Parlamentet beklagar djupt att desinformation spreds och förstärktes av styrande partitjänstemän och regeringsanknutna medier inför valet. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att säkerställa faktabaserad information och kommunikation, att avstå från EU-fientlig propaganda som strider mot det uttalade målet om EU‑anslutning och att stärka det georgiska samhällets motståndskraft mot rysk desinformation och propaganda.

18.Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet vid toppmötet den 14–15 december 2023 beviljade Georgien status som kandidatland, under förutsättning att de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendation av den 8 november 2023 vidtas. Parlamentet betonar att det senaste parlamentsvalet tydligt strider mot denna ambition. Parlamentet instämmer i bedömningen i kommissionens utvidgningspaket för 2024, enligt vilken Georgiens anslutningsprocess till EU ska stoppas på obestämd tid till följd av den demokratiska tillbakagång som initierats av den georgiska regeringen. Parlamentet understryker att den politik som genomförs av partiet Georgiska drömmen är oförenlig med Georgiens euroatlantiska integration.

19. Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt orubbliga stöd för det georgiska folkets legitima europeiska strävanden och dess önskan att leva i ett välmående och demokratiskt land fritt från korruption, som fullt ut respekterar de grundläggande friheterna, skyddar de mänskliga rättigheterna och garanterar ett öppet samhälle, oberoende medier och fria och rättvisa val. Parlamentet uppmanar med kraft de georgiska myndigheterna att garantera medborgarnas rätt att samlas och avstå från att använda oprovocerat våld mot dem.

20.Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen, utrikestjänsten och den nya vice ordföranden/den höga representanten att genomföra en omfattande granskning och översyn av EU:s politik gentemot Georgien. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda de frysta 120 miljoner euro som ursprungligen var avsedda som stöd till de georgiska myndigheterna till att öka EU:s stöd till Georgiens civila samhälle, särskilt den icke-statliga sektorn och oberoende medier, som i allt högre grad utsätts för otillbörliga påtryckningar från det styrande politiska partiet och myndigheterna, och för att stödja program som främjar demokratins motståndskraft och valintegritet. Parlamentet välkomnar förslaget från vice ordföranden/den höga representanten Josep Borrell att göra detta. Parlamentet begär att EU:s finansieringsmekanismer anpassas för att ta hänsyn till de behov som uppstår i en mer fientlig och antidemokratisk miljö.

21.Europaparlamentet upprepar med kraft sitt brådskande krav på att den före detta presidenten Micheil Saakasjvili omedelbart ska friges av humanitära skäl. Parlamentet betonar att Georgiens regering bär fullt och ofrånkomligt ansvar för den före detta presidenten Micheil Saakasjvilis liv, hälsa, säkerhet och välbefinnande och måste ställas till svars för alla skador som drabbar honom. Parlamentet upprepar sin uppmaning till president Salome Zurabisjvili att utnyttja sin konstitutionella rätt att benåda honom.

22.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Georgiens president, regering och parlament.