1.Europaparlamentet välkomnar ECB:s roll när det gäller att trygga monetär och finansiell stabilitet, som är en nödvändig förutsättning för tillväxt och ekonomisk stabilitet. ECB är den institution som ansvarar för att upprätthålla prisstabiliteten i euroområdet i detta avseende. Parlamentet noterar att ESCB, utan att det påverkar målet om prisstabilitet, ska stödja unionens allmänna ekonomiska politik i enlighet med artikel 127 i EUF‑fördraget.

2.Europaparlamentet betonar att ECB:s lagstadgade oberoende, som fastslås i fördragen, är en förutsättning för fullgörandet av det uppdrag som ECB tilldelats för att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet och på detta sätt bidra till ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och jobbskapande.

3.Europaparlamentet framhåller vikten av att ECB är och förblir politiskt oberoende. Parlamentet betonar att detta oberoende kräver att ECB i sin tur avstår från att vidta politiska åtgärder. Parlamentet välkomnar det institutionella samarbetet och betonar i detta avseende vikten av motsvarande nivå på ansvarigheten inför parlamentet.

4.Europaparlamentet uppmanar ECB och Europaparlamentet att fullt ut utnyttja arrangemangen för ansvarsskyldighet och transparens och, när så är möjligt, ytterligare stärka dessa arrangemang, utan att det påverkar ECB:s oberoende.

5.Europaparlamentet erkänner ECB:s insatser för att få ner inflationen till nivåer som motsvarar inflationsmålet på 2 % på medellång sikt.

6.Europaparlamentet betonar att både ECB:s penningpolitik, varigenom ECB fullgör sitt uppdrag, och finanspolitiken bör samverka för att hjälpa europeiska medborgare och hushåll samt småföretag.

7.Europaparlamentet noterar skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller inflationsnivåer som ligger över eller under ECB:s mål på 2 %. Inflationen minskar köpkraften för nominellt fasta inkomster, besparingar och pensioner och snedvrider prissignalfunktionen som säkerställer en effektiv resursfördelning och inverkar därmed negativt på den ekonomiska stabiliteten.

8.Europaparlamentet betonar att inflationen utlöste en levnadskostnadskris för EU‑medborgarna. Det är därför absolut nödvändigt att inflationen sjunker till målnivån 2 %. Höga inflationsnivåer påverkar på oproportionerligt sätt låginkomsthushåll som spenderar en större andel av sin budget på förnödenheter. Det är därför också är viktigt att få ned den totala inflationen till målnivån för att upprätthålla den sociala sammanhållningen.

9.Europaparlamentet beklagar att kärninflationen fortfarande är hög i euroområdet (2,7 % i december 2024), och att endast tre medlemsstater i euroområdet rapporterade en kärninflation på under 2 % i december 2024. Parlamentet påminner om att denna situation skapar ekonomisk osäkerhet, uppmuntrar inte till besparingar och ökar medborgarnas levnadskostnader, vilket särskilt påverkar dem med nominellt fasta och begränsade inkomster.

10.Europaparlamentet betonar att en alltför hög ränta skulle kunna skada den ekonomiska tillväxten. Parlamentet uppmanar ECB att inte sänka räntorna alltför snabbt, med tanke på risken för att inflationsnivåerna kan börja stiga igen samtidigt som inflationen redan är över 2 %. Parlamentet betonar den nyckelroll som inflationsförväntningar spelar och att alltför stor volatilitet i inflationstakten kan snedvrida inflationsförväntningarna. Parlamentet uppmanar ECB att bedöma ränteändringarnas inverkan på olika ekonomiska sektorer, bland annat kapitalintensiva sektorer.

11.Europaparlamentet inser att de penningpolitiska beslut som ECB-rådet fattat sedan inflationskrisen till följd av de stigande energipriserna har gjort att inflationen nu följer en utveckling som är förenlig med målet om prisstabilitet, samtidigt som man undviker en allvarlig försämring av den ekonomiska aktiviteten eller sysselsättningen.

12.Europaparlamentet påminner om att eurosystemet baserats på principen om monetär dominans och att den ekonomiska och monetära unionen därför kräver en solid finanspolitik i medlemsstaterna för att kunna reagera på externa chocker. Parlamentet påminner om behovet av ett korrekt genomförande av den nya finanspolitiska ramen för att säkerställa finanspolitikens trovärdighet inom den ekonomiska och monetära unionen. Parlamentet noterar att ett tillräckligt finanspolitiskt utrymme också gör det möjligt för medlemsstaterna att reagera på externa chocker. Parlamentet noterar den flexibilitet som de nya finanspolitiska reglerna ger i detta avseende. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna kan öka sin resiliens mot externa chocker genom finanspolitiska åtgärder och tillväxtfrämjande reformer.

13.Europaparlamentet påminner om att en försiktig finanspolitik i medlemsstaterna kan komplettera ECB:s insatser för att hålla inflationen nere och på detta sätt skydda inkomsterna. Det är avgörande att man tar itu med alltför stora offentliga underskott och alltför höga skuldnivåer för att kunna upprätthålla en stabil ekonomi och hållbar tillväxt och för att det ska finnas policyutrymme för regeringarna att reagera på negativa chocker. Parlamentet noterar i detta avseende slutsatserna om höga nationella skuldnivåer i den senaste granskningen av den finansiella stabiliteten.

14.Europaparlamentet konstaterar att ECB:s penningpolitik som syftar till att fullgöra dess primära uppdrag är föremål för en proportionalitetsbedömning. Parlamentet noterar att proportionalitetsbedömningen tar hänsyn till penningpolitiska åtgärders inverkan på ekonomin och den ekonomiska politiken i stort.

15.Europaparlamentet hälsar med stor tillfredsställelse att den totala inflationen har sjunkit från toppnoteringen på 10,6 % i oktober 2022 till 2,4 % i december 2024.

16.Europaparlamentet välkomnar att kärninflationen minskat från toppnoteringen på 7,6 % i mars 2023 till 2,7 % i december 2024, men uttrycker oro över den historiskt och ihållande höga inflationsnivån. Parlamentet noterar med oro att hög kärninflation skulle kunna leda till högre samlad inflation.

17.Europaparlamentet konstaterar att det har tagit ECB mer än tre år att åstadkomma en inflationsnivå som motsvarar målnivån på 2 %. Parlamentet påminner i detta avseende om ECB:s inkorrekta bedömning att uppgången i inflationen endast förväntades vara övergående.

18.Europaparlamentet betonar att en drivande faktor bakom inflationsökningen var utbudschocker som härrörde från främst externa källor. Parlamentet erkänner att penningpolitik har en mer direkt effekt på inflationsnivåerna när inflationen främst beror på efterfrågefaktorer snarare än på utbudsfaktorer.

19.Europaparlamentet välkomnar ECB:s insatser för att regelbundet uppdatera sina modeller. Parlamentet uppmanar ECB att fortsätta att se över och förbättra sina modeller och deras roll i beslutsfattandet givet modellernas underprestationer under senare år, så att lärdomar kan dras av tidigare kriser, särskilt för att bättre skilja mellan efterfrågestyrda och utbudsbaserade inflationskällor. Parlamentet betonar att det kan finnas många källor till ekonomiska utbudschocker, bland annat geopolitiska händelser, klimatrelaterade katastrofer eller naturkatastrofer och cyberattacker.

20.Europaparlamentet betonar att det är önskvärt att egnahem inkluderas i HIKP av skäl som rör både representativitet och jämförbarhet mellan länderna i euroområdet. Parlamentet efterlyser en påskyndad färdplan för att egnahemdata snabbt ska kunna inkluderas i HIKP. Parlamentet välkomnar ECB-rådets åtagande att i sina penningpolitiska bedömningar och beslut även beakta de tillgängliga måtten på inflationen för det kvartalsvisa fristående egnahemsindexet.

21.Europaparlamentet stöder ECB:s beslut att begränsa sina program för köp av tillgångar för balans mellan marknadens likviditetsvillkor och inflationsnivåer, med tanke på den överskottslikviditet som finns på marknaden och den lägre inflationen. Parlamentet välkomnar att tillgångsportföljen inom ramen för ECB:s inköpsprogram har tenderat att minska sedan 2023.

22.Europaparlamentet understryker att räntan på affärsbankernas innehav av bankreserver ledde till att Eurosystemet betalade räntor på 120 miljarder euro till kreditinstitut under 2023, vilket motsvarar minst 0,8 % av euroområdets BNP. Parlamentet anser att detta är ett betydande bidrag till banksektorn. Parlamentet uppmanar ECB att begränsa detta.

23.Europaparlamentet betonar att ECB:s köpprogram är en icke-konventionell politik som endast är tillämplig under krisperioder och som om den inte genomförs aktsamt riskerar att strida mot förbudet mot monetär finansiering enligt artikel 123.1 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar ECB att fortsätta att övervaka den gradvisa minskningen av sin balansräkning för att begränsa långvariga potentiella destabiliserande effekter i euroområdet, och samtidigt övervaka tillväxten och konkurrenskraften i EU:s ekonomi. Parlamentet uppmanar ECB att dela med sig av sin information om hur inköpsprogrammen inverkar på finansmarknadernas funktionssätt, inbegripet på pensionsfonder och pensionsförsäkringsbolag.

24.Europaparlamentet betonar att en jämn transmission av penningpolitiken är avgörande för att ECB:s mandat för prisstabilitet ska kunna uppnås. Parlamentet understryker att alltför stora skillnader i avkastningen på statspapper gör kreditvillkoren oförenliga med den enhetliga penningpolitiska transmissionen och gör en minskning av den offentliga skulden alltför svår. Parlamentet noterar inrättandet av instrumentet för transmissionsskydd (TPI) i juli 2022 som ett verktyg till stöd för en effektiv transmission av penningpolitiken.

25.Europaparlamentet betonar att de olika räntesatserna i euroområdet generellt, i avsaknad av allvarliga finansiella chocker, är ett resultat av olika riskpremier på statsobligationer, vilket bland andra faktorer återspeglar olika finanspolitiska strategier. Parlamentet noterar att TPI-interventioner kan dölja underliggande finanspolitiska utmaningar. Parlamentet betonar att TPI bör användas på de villkor som ECB fastställer endast för att hantera finansiell marknadsstress som inte har något samband med grundläggande ekonomiska fundament. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att föra en ansvarsfull finanspolitik och säkerställa hållbara skuldnivåer och därmed säkerställa deras resiliens mot nuvarande och framtida chocker.

26.Europaparlamentet noterar ECB:s framsteg med projektet för en digital euro och välkomnar dess pågående dialog med parlamentet. Parlamentet understryker att en digital euro bör ge EU‑medborgarna ett tydligt mervärde, inbegripet ökat strategiskt oberoende när det gäller betalningar, ökad konkurrens på marknaden för massbetalningar, potential att främja innovation inom betalningar och finansiering, förbättrad finansiell inkludering och ett tillförlitligt reservbetalningssystem offline. Parlamentet uppmanar ECB att tydligt påvisa dessa fördelar innan EU:s medlagstiftare beslutar om huruvida en digital euro som skapar rätt balans i fråga om bl.a. innehavsgränser, integritetsproblem, konkurrens med privata betalningslösningar och användbarhet i ett affärssammanhang ska införas eller inte.

27.Europaparlamentet anser att ett eventuellt beslut om att ge ut den digitala euron inte uteslutande får fattas av ECB-rådet. Parlamentet anser i stället att beslutet om huruvida en digital euro ska införas eller inte i slutändan är ett politiskt beslut som måste fattas av EU:s medlagstiftare, med tanke på de djupgående potentiella effekterna av ett sådant beslut på en lång rad EU-områden, däribland integritet, konsumentskydd, finansiell stabilitet, finanspolitik och andra områden som ligger utanför penningpolitikens strikt avgränsade ansvarsområde.

28.Europaparlamentet anser att den digitala euron endast kommer att bli en framgång om den ger EU-medborgarna ett konkret mervärde som de kan förstå. Parlamentet noterar att många EU-medborgare för närvarande antingen inte har hört talas om projektet för en digital euro eller fortfarande är skeptiska.

29.Europaparlamentet upprepar att kontanter alltid bör vara allmänt tillgängliga och åtkomliga för att säkerställa en mångfald av betalningssätt. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang förslaget till förordning om användningen av euro i kontanter som lagligt betalningsmedel.

30.Europaparlamentet betonar behovet av en kostnadsbaserad kompensationsmodell för banksektorn, som har till uppgift att praktiskt genomföra projektet för en digital euro. Parlamentet påminner om att kompensationsmodellen måste garantera en kostnadsfri euro för användarna.

31.Europaparlamentet uppmanar ECB att ta vederbörlig hänsyn till problem med den finansiella stabiliteten och potentiella förändringar i finanssektorns struktur till följd av införandet av den digitala euron. Parlamentet påminner om vikten av att införa gränser för innehav för att inte skapa ytterligare risker för bankernas balansräkningar, särskilt i krissituationer.

32.Europaparlamentet uppmanar ECB att prioritera ett robust integritetsskydd, genom att inrätta det som en referensstandard för integritet för digital centralbanksvaluta, i syfte att säkra allmänhetens förtroende och hantera medborgarnas oro när det gäller dataskydd och autonomi.

33.Europaparlamentet betonar att EU:s sekundära mål inte är tydligt bestämda i dagens fördrag. Parlamentet noterar att ECB:s sekundära mål stöder och kompletterar det primära uppdraget. Enligt fördragen ska EU ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd, en välavvägd ekonomisk tillväxt och prisstabilitet, en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö.

34.Europaparlamentet påminner om att utan att det påverkar ECB:s primära uppdrag ska ECB enligt fördragen stödja unionens allmänna ekonomiska politik. ECB bör iaktta sitt uppdrag vid tolkning av eller åtgärder som rör de sekundära målen. Ett överskridande av detta mandat äventyrar centralbankens oberoende. Parlamentet anser att upprätthållandet av prisstabilitet och stabila makroekonomiska villkor bidrar till att skapa de rätta förutsättningarna för genomförandet av EU:s allmänna mål för den ekonomiska politiken.

35.Europaparlamentet betonar att ECB:s sekundära mål bäst uppnås i en stabil makroekonomisk miljö som bygger på förutsägbara prisnivåer och som uppmuntrar investeringar. Parlamentet uppmanar ECB att inkludera ett särskilt kapitel i sin årsrapport som förklarar hur ECB har tolkat och genomfört sina sekundära mål.

36.Europaparlamentet betonar att ECB bör förhindra snedvridningar i prissignalfunktionen som säkerställer en effektiv resursfördelning. Parlamentet uppmanar ECB att ytterligare bedöma i vilken utsträckning klimatförändringarna påverkar dess förmåga att upprätthålla prisstabilitet.

37.Europaparlamentet uppmanar ECB att följa principen om marknadsneutralitet i sina penningpolitiska transaktioner, men noterar samtidigt att ECB erkänner att marknadsneutralitet är ett operativt verktyg snarare än ett rättsligt krav.

38.Europaparlamentet noterar att ECB:s åtgärder för att koldioxidbefria sina innehav av företagsobligationer inte strikt har följt en marknadsneutral strategi.

39.Europaparlamentet uppmanar ECB att se över sina strategier så att åtgärderna främjar EU:s konkurrenskraft, samtidigt som sådana åtgärder inte på något sätt får äventyra ECB:s primära mål.

40.Europaparlamentet uppmanar ECB att använda alla sina tillgängliga verktyg för att säkerställa att bankerna tar alla finansiella och externa risker, inbegripet klimatrisker och geopolitiska risker, på allvar. Parlamentet välkomnar ECB:s insatser för att ytterligare förbättra Eurosystemets verktyg och kapacitet för riskbedömning för att bättre inkludera klimat- och miljörelaterade risker, särskilt eftersom klimatförändringar och extrema väderfenomen skulle kunna leda till större prisvolatilitet, i synnerhet inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. Parlamentet uppmanar ECB att fortsätta sitt arbete med klimatriskstresstester som utvecklats för att bedöma bankernas och företagens resiliens mot klimatomställningsrisker.

41.Europaparlamentet noterar klimat- och naturplanen 2024–2025. Parlamentet uppmanar ECB att utarbeta en geopolitisk plan för 2025–2030 för en bättre förståelse för krigets och konfliktens konsekvenser för prisstabiliteten och behandla alla potentiella källor till externa chocker på ett likvärdigt sätt.

42.Europaparlamentet understryker att en stärkt internationell roll för euron skulle leda till lägre räntor i euroområdet, ökad status för EU på den internationella arenan och ökad makroekonomisk stabilitet. Parlamentet påminner om att en förstärkning av eurons internationella roll skulle bidra till att stärka EU:s strategiska oberoende.

43.Europaparlamentet uppmanar ECB att undersöka hur eurons internationella roll kan stärkas i syfte att öka dess attraktionskraft som reservvaluta och stödja marknadsdrivna förändringar i denna riktning. Parlamentet konstaterar att fullbordandet av den ekonomiska och monetära unionen kan främja eurons internationella roll.

44.Europaparlamentet noterar ECB:s stöd för inrättandet av ett fullt utvecklat europeiskt insättningsgarantisystem. Parlamentet konstaterar att riskdelning och riskreducering hänger ihop.

45.Europaparlamentet välkomnar den uppmärksamhet som ECB fäster vid risker för cyberangrepp. Parlamentet uppmanar ECB att säkerställa det monetära systemets säkerhet för användarna, särskilt mot bakgrund av den pågående geopolitiska utvecklingen.

46.Europaparlamentet anser att finansiell stabilitet är en förutsättning för en effektiv penningpolitik och ett resilient finansiellt system. Parlamentet välkomnar slutförandet av Basel III-regelverket och dess genomförande från och med den 1 januari 2025, eftersom det kan komma att stärka banksektorns resiliens i detta avseende. Parlamentet noterar dock förseningarna i genomförandet och bristen på tydlighet när det gäller ett visst antal andra jurisdiktioners genomförande, vilket leder till ojämlika villkor på global nivå.

47.Europaparlamentet bekräftar ECB:s oro över skuggbanksektorns framväxt och den risk den kan utgöra för den finansiella stabiliteten.

48.Europaparlamentet uppmuntrar samarbete med medlemsstaterna och nationella centralbanker om program för finansiell kunskap för att ge enskilda och företag möjlighet att fatta välgrundade finansiella beslut.

49.Europaparlamentet beklagar att endast två ledamöter av ECB:s direktion och ECB-rådet är kvinnor. Parlamentet upprepar att nomineringarna till direktionen och ECB-rådet bör vara könsbalanserade och att slutlistor bör läggas fram för parlamentet. Parlamentet uppmanar euroområdets medlemsstater att förbättra tillämpningen av jämställdhetsprinciperna i sina utnämningsförfaranden, så att båda könen har lika möjligheter att tjänstgöra som chefer för sina respektive nationella centralbanker.

50.Europaparlamentet upprepar att ECB:s utnämningar bör följa objektiva processer för bedömning av meriter och kompetens.

51.Europaparlamentet stöder ECB:s mål att öka andelen kvinnor genom att uppmuntra kvinnor att avancera på detta område. Parlamentet välkomnar därför initiativ såsom ECB:s stipendium för kvinnliga ekonomer.

52.Europaparlamentet betonar att i den senaste granskningen av den finansiella stabiliteten som ECB offentliggjorde i november 2024 uttrycks oro över möjligheten till en AI‑relaterad tillgångsbubbla med tanke på den höga koncentrationen bland de få stora företag som gynnas av AI.

53.Europaparlamentet efterlyser en ytterligare förbättring av ECB:s interna ram för visselblåsning så att den överensstämmer med EU:s direktiv om visselblåsare.

54.Europaparlamentet uppmanar ECBS att fortsätta och stärka sina dialoger med de nationella parlamenten, vilket skulle stärka ECBS legitimitet och inriktning.

55.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska centralbanken.