A.Den 27 juni 2022 lämnade Corteva Agriscience Belgium B.V., baserat i Belgien, på uppdrag av Corteva Agriscience LLC, baserat i Förenta staterna, in en ansökan till Nederländernas behöriga myndighet om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DP910521 (den genetiskt modifierade majsen) på marknaden.

B.Den genetiskt modifierade majsen producerar Cry1B.34-toxin och är resistent mot herbiciden glufosinat.

C.Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2009/1107/oj).. Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018.

D.Cry1B.34 är ett syntetiskt fusionsprotein som kombinerar Cry1B, Cry1Ca1 och Cry9Db1, konstruerat för insektsresistens mot skadedjur av ordningen fjärilar, utan påvisad specificitet för målarter.

E.Den genetiska modifieringen omfattar en process i två steg där CRISPR/Cas9 används för att införa en ”landningsplats”, följt av bombardering med mikroprojektiler för införande av en genuttryckskassett.

Bristande bedömning av den kompletterande herbiciden

F.Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 av den 3 april 2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 och om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 641/2004 och (EG) nr 1981/2006 (EUT L 157, 8.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/503/oj). krävs det en bedömning av huruvida de förväntade jordbruksmetoderna påverkar resultatet av de studerade parametrarna (endpoints). Enligt den genomförandeförordningen är detta särskilt relevant för herbicidtoleranta växter.

G.De allra flesta genetiskt modifierade grödor har modifierats genetiskt så att de är toleranta mot en eller flera ”kompletterande” herbicider som kan användas under hela odlingen av den genetiskt modifierade grödan utan att grödan dör, vilket skulle vara fallet med icke-herbicidtoleranta grödor. Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av kompletterande herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs Se t.ex. Schulz, R., Bub, S., Petschick, L. L., Stehle, S., Wolfram, J. (2021), ”Applied pesticide toxicity shifts toward plants and invertebrates, even in GM crops”, Science 372(6537), s. 81–84, https://doi.org/10.1126/science.abe1148, Bonny, S., ”Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact”, Environmental Management, januari 2016;57(1), s. 31–48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738, och Benbrook, C. M., ”Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. - the first sixteen years”, Environmental Sciences Europe, 28 september 2012, Vol. 24(24), https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24..

H.Herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor gör att jordbrukare fastnar i ett ogräsbekämpningssystem som till stor del eller helt och hållet är beroende av herbicider. Detta beror på att genetiskt modifierat utsäde kostar mer, vilket kan motiveras endast om de jordbrukare som köper sådant utsäde också besprutar med de kompletterande herbiciderna. Ett ökat beroende av kompletterande herbicider på gårdar som odlar genetiskt modifierade grödor kommer att påskynda uppkomsten och spridningen av ogräs som är resistenta mot dessa herbicider, vilket utlöser ett behov av ännu mer herbicider, en ond cirkel som kan kallas ”herbicidekorrhjulet”.

I.Ett alltför stort beroende av herbicider kommer att öka de negativa effekterna vad gäller markens hälsa, vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden ovan och under marken, samt leda till ökad exponering för människor och djur, eventuellt även genom ökade herbicidrester på livsmedel och foder.

J.Bedömning av herbicidrester och deras metaboliter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (Efsas GMO-panel), och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer.

Kvarstående frågor om Bt-toxiner

K.Flera studier visar att biverkningar som kan påverka immunsystemet har observerats efter exponering för Bt-toxiner och att vissa Bt-toxiner kan ha adjuvansegenskaper För en granskning se Rubio-Infante, N., Moreno-Fierros, L., ”An overview of the safety and biological effects of Bacillus thuringiensis Cry toxins in mammals”, Journal of Applied Toxicology, maj 2016, volym 36(5), s. 630–648, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jat.3252., vilket innebär att de kan öka de allergiframkallande egenskaperna hos andra proteiner som de kommer i kontakt med.

L.En vetenskaplig studie visade att Bt-toxinernas toxicitet också kan öka genom växelverkan med rester från besprutning med herbicider och att det behövs ytterligare studier av de kombinerade effekterna av staplade händelser (genetiskt modifierade grödor som har modifierats för att vara herbicidtoleranta och för att producera insekticider i form av Bt-toxiner) Bøhn, T., Macagnan Rover, C., Semenchuk, P. R., ”Daphnia magna negatively affected by chronic exposure to purified Cry-toxins”, Food and Chemical Toxicology, maj 2016, volym 91, s. 130–140, https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0278691516300722.. Bedömning av herbicidresters och deras metaboliters potentiella växelverkan med Bt-toxiner omfattas dock inte av behörighetsområdet för Efsas GMO-panel och utförs därför inte som en del av riskbedömningen.

Bt-grödor: effekter på icke-målorganismer

M.Till skillnad från användningen av insekticider, där exponering sker vid tidpunkten för besprutning och en begränsad tidsperiod därefter, innebär användningen av genetiskt modifierade Bt-grödor att mål- och icke-målorganismer kontinuerligt exponeras för Bt‑toxiner.

N.Antagandet att Bt-toxiner uppvisar ett enskilt målspecifikt beteende kan inte längre anses vara korrekt och effekter på icke-målorganismer kan inte uteslutas. Ett ökande antal icke-målorganismer rapporteras ha påverkats på flera olika sätt.

Synpunkter från medlemsstaterna och berörda parter

O.Medlemsstaterna lämnade många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/action/downloadSupplement?doi=10.2903%2Fj.‌efsa.2024.8716&file=efs28716-sup-0012-Annex8.pdf., bland annat att förteckningen över relevanta studier, som identifierats i den sökandes litteraturgenomgång, inte innehöll studier om Bt-proteiners omvandling, spridning och fördelning i miljön eller om potentiella effekter av resthalter av Bt-grödor på icke-målorganismer, trots att sådana studier finns.

P.Fältförsöken för analys av sammansättningen och fenotyp för den genetiskt modifierade majsen tog inte hänsyn till olika miljöförhållanden och genetiska bakgrunder som är relevanta för dess odling, särskilt i länder som Brasilien.

Q.Toxicitetsbedömningen av Cry1B.34 tar inte hänsyn till kombinerade effekter med växtbeståndsdelar eller resthalter från appliceringar av herbicider.

R.Glufosinat, den kompletterande herbiciden, är förknippat med betydande risker för den biologiska mångfalden, mark- och vattenkvaliteten och ekosystemens hälsa på lång sikt.

S.Risken för genflöde till vilda släktingar såsom teosinter, vilket rapporterats i Spanien och Frankrike, väcker oro över transgen persistens och miljöpåverkan.

T.Övervakningskraven enligt genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 beaktas i otillräcklig mån, utan någon oberoende granskning av de data som tillhandahålls.

Säkerställande av lika villkor på global nivå och upprätthållande av unionens internationella skyldigheter

U.I slutsatserna från den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk ”Strategic Dialogue on the Future of EU Agriculture - A shared prospect for farming and food in Europe”, september 2024, https://agriculture.ec.europa.eu/document/download/171329ff-0f50-4fa5-946f-aea11032172e_en?filename=strategic-dialogue-report-2024_en.pdf. uppmanas kommissionen att ompröva sin strategi för marknadstillträde för import och export av jordbruksbaserade livsmedel, med tanke på utmaningen med olika standarder för unionen och dess handelspartner. Rättvisare handelsförbindelser på global nivå som är förenliga med målen för en hälsosam miljö var ett av jordbrukarnas viktigaste krav under demonstrationerna 2023 och 2024.

V.En rapport från 2017 från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga pesticider har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna https://www.ohchr.org/en/documents/thematic-reports/ahrc3448-report-special-rapporteur-right-food.. FN:s mål 3.9 för hållbar utveckling strävar efter att man senast 2030 avsevärt ska ha minskat antalet dödsfall och sjukdomar som orsakas av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark https://indicators.report/targets/3-9/..

W.Handelsavtalet mellan EU och Mercosur kommer att ge incitament att till unionen importera livsmedel och foder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierade organismer. Brasilien och Argentina hör till världens största producenter av genetiskt modifierade organismer och användare av bekämpningsmedel, däribland genetiskt modifierade organismer och bekämpningsmedel som av hälso- eller miljöskäl är förbjudna i unionen.

X.Den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald, som antogs vid FN:s femtonde partskonferens (COP15) för konventionen om biologisk mångfald i december 2022, innehåller ett globalt mål om att minska riskerna med bekämpningsmedel med minst 50 % till 2030 Mer information finns på: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_7834..

Y.I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs det att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och att kommissionen vid utarbetandet av sitt beslut ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan. Sådana berättigade faktorer bör inbegripa unionens skyldigheter enligt FN:s mål för hållbar utveckling och FN:s konvention om biologisk mångfald.

Minska beroendet av importerat foder

Z.En av lärdomarna från covid-19-krisen och det pågående kriget i Ukraina är att unionen behöver bli oberoende när det gäller vissa kritiska material. I uppdragsbeskrivningen för kommissionsledamoten Christophe Hansen uppmanar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen honom att undersöka olika sätt att minska importen av kritiska råvaror https://commission.europa.eu/document/2c64e540-c07a-4376-a1da-368d289f4afe_en..

Odemokratisk beslutsprocess

AA.Under den åttonde valperioden antog parlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Under den nionde valperioden antog parlamentet 38 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer, och under den nuvarande tionde valperioden har parlamentet redan antagit 8 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer.

AB.Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, och trots det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar, fortsätter kommissionen att godkänna genetiskt modifierade organismer.

AC.Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011..

AD.Vid omröstningen den 22 november 2024 i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003 avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte stöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna. Vid omröstningen den 17 december 2024 i omprövningskommittén avgavs inte heller något yttrande.