1.Europaparlamentet påminner om att vi befinner oss i ett avgörande skede för forskning och innovation och att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i juli 2024 under presentationen av sitt program i Europaparlamentet för sin andra mandatperiod som kommissionens ordförande förklarade att Europa måste sätta ”forskning och innovation i centrum för ekonomin”.

2.Europaparlamentet noterar att Draghi, Letta och Heitor i sina rapporter menar att forskning och innovation är av central betydelse för att uppnå europeisk konkurrenskraft och betonar hur angeläget det är att agera nu för att inte hamna på efterkälken. Parlamentet betonar att det krävs ett starkt engagemang för att åstadkomma ett framtida ramprogram som på ett avgörande sätt bidrar till Europas konkurrenskraft och dess allmänna välstånd.

3.Europaparlamentet påminner om att Draghi- och Heitor-rapporterna är en väckarklocka som visar att Europa måste möta de senaste årens dramatiska ökning av global konkurrens och kinesisk vetenskap. Parlamentet välkomnar att Horisont EU är mer framgångsrikt än Horisont 2020. Parlamentet värdesätter Horisont Europas reaktionsförmåga i kriser såsom covid-19 och vid geopolitiska utmaningar, fast beklagar bristen på ytterligare finansiering och även de ständiga nedskärningarna av finansieringen, vilket äventyrar de ursprungliga prioriteringarna.

4.Europaparlamentet beklagar att genomförandet av Horisont Europa har varit en negativ upplevelse på grund av att de flesta har känt att övergången från Horisont 2020 till Horisont Europa medfört ytterligare komplexitet och byråkrati. Parlamentet understryker att den fortsatt låga andelen godkända ansökningar i vissa delar av programmet avskräcker potentiellt lovande ansökningar, särskilt från forskare vid forskningsinstitutioner med mindre budget och små och medelstora företag. Parlamentet anser att strategisk planering bör leda till större fördelar för kvaliteten på programplaneringen och ett stärkt engagemang från alla intressenter inom forskning och innovation, vilket hittills inte i tillräcklig utsträckning verkar ha varit fallet. Parlamentet anser att FP10 bör bygga på instrument inom Horisont Europa som har visat sig ändamålsenliga och effektiva.

5.Europaparlamentet betonar vikten av ett smidigt genomfört FP10. Parlamentet konstaterar att Heitor-rapporten betonar betydelsen av att reagera på det snabbt föränderliga området vetenskap och innovation och rekommenderar en radikal reform när det gäller att få aktörer att engagera sig i programmet, i synnerhet genom de två föreslagna råden och mindre föreskrivande krav. Parlamentet påminner om att det i Draghi-rapporten konstateras att ramprogrammet för närvarande styrs på ett långsamt och byråkratiskt sätt, att dess organisation bör förändras så att den blir mer resultatbaserad och utvärderas av ledande experter, och att det framtida ramprogrammet bör styras av personer som har dokumenterad erfarenhet av och ligger långt fram inom forskning eller innovation. Parlamentet konstaterar att innovativa idéer inte alltid kan förutses och planeras och understryker behovet av tillräcklig förprogammerad finansiering för att utnyttja hela den potential som utvecklingen av innovation erbjuder.

6.Europaparlamentet betonar vikten av att ha ett ramprogram som bygger på spetskompetens för att se till att de bästa forskarna i Europa deltar under hela programmet. Parlamentet hävdar att en av de största svagheterna i EU:s FoI-politik också är kopplat till bristen på en meningsfull, integrerad och kompletterande strategi mellan platsbaserad och spetskompetensdriven FoI-verksamhet, särskilt mellan ramprogrammet och den FoI-del inom sammanhållningspolitiken som är lika stor sett till EU:s budget. Parlamentet konstaterar att uppskalning och kommersialisering av forskningsresultat fortfarande är en stor utmaning i Europa.

7.Europaparlamentet påminner om rekommendationen i Heitor-rapporten om att främja ett attraktivt och inkluderande europeiskt ekosystem för europeisk forskning, utveckling och innovation. Parlamentet påminner om rekommendationen i Letta-rapporten om att främja utvecklingen av en femte frihet på den inre marknaden. Parlamentet påminner om slutsatsen i Draghi-rapporten att EU:s fragmenterade innovationsekosystem är en av orsakerna till Europas svaga resultat när det gäller innovationer. Parlamentet påminner om att det i fördragen fastställs att ramprogrammet ska ingå i utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Parlamentet är övertygat om att man för att maximera ramprogrammets effekter måste integrera det i en bredare europeisk forskningspolitik, som ser till att Europa är en attraktiv plats för forskningsverksamhet som lockar globala talanger, som effektivt omsätter vetenskap i ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling och som på ett effektivt sätt åtgärdar innovationsklyftan inom EU. Parlamentet anser att den kommande rättsakten om det europeiska forskningsområdet bör ha som mål att förverkliga detta Europa. Parlamentet erkänner att det fortfarande finns betydande hinder för ”kompetenscirkulation” mellan medlemsstaterna, bland annat när det gäller erkännande av kvalifikationer.

8.Europaparlamentet insisterar på att det är absolut nödvändigt att medlemsstaterna gör konkreta åtaganden för att nå målet på 3 % av BNP till FoU senast 2030. Parlamentet noterar att EU investerar betydligt mindre än andra globala stormakter och att man i mer än två decennier har misslyckats med att nå målet på 3 %, och 2022 investerade 2,24 % av sin BNP i FoU, jämfört med exempelvis 3,5 % i USA. Parlamentet understryker att för varje år som EU underinvesterar i FoU förvärras situationen och fördjupas klyftan till tredjeländer. Parlamentet påpekar att det finns stora skillnader mellan FoU‑intensiteten i de 27 EU-medlemsstaterna, där fem uppnår utgiftsmålet på 3 %, medan andra ligger under 1 %. Parlamentet påminner om att med mindre än sammanlagt 7 % Draghis rapport om den europeiska konkurrenskraftens framtid, s. 236. utgör EU:s bidrag till FoU-utgifterna en mycket liten del av de totala offentliga utgifterna för FoU i EU. Parlamentet konstaterar att de nationella utgifterna för forskning inte bör skäras ned bara för att det finns forskningsfinansiering från EU som alternativ finansiering. Parlamentet betonar att det behövs gemensamma europeiska och nationella insatser för att finansiera forskning och innovation. Parlamentet understryker också att privata investeringar i forskning och innovation är viktiga för att komplettera offentlig finansiering. Parlamentet beklagar att europeiska privata investeringar i forskning, utveckling och innovation släpar efter dem i Kina och USA – i EU uppgår de till 1,3 % av BNP jämfört med 2,4 % i USA och 1,9 % i Kina. Parlamentet står därför fast vid att EU:s insatser är avgörande som katalysator för FoU‑utgifter, och vid att ytterligare samordning och anpassning behövs mellan medlemsstaternas och EU:s FoU‑utgifter.

9.Europaparlamentet trycker på den långsiktiga offentliga finansieringens vitala roll för att stödja högkvalitativ grundforskning som drivs av vetenskaplig nyfikenhet med det enda syftet att främja vetenskaplig kunskap utan någon uppenbar eller omedelbar vinning och ibland kännetecknad av slumpmässiga upptäckter.

10.Europaparlamentet lyfter fram skäl 72 i Horisont Europa-förordningen där det anges att man för att garantera vetenskaplig spetskompetens och respektera artikel 13 i stadgan bör se till att programmet främjar respekten för akademisk frihet i alla länder som tar del av programmets medel. Parlamentet understryker att det har förekommit flera incidenter rörande akademisk frihet i flera länder som får medel från Horisont Europa, men att kommissionen inte har använt sig av detta skäl för att på ett ändamålsenligt sätt ta itu med specifika problem. Parlamentet välkomnar det åtagande som kommissionsledamoten med ansvar för startupföretag, forskning och innovation gjorde i samband med sin utfrågning med parlamentet – att lägga fram ett lagstiftningsförslag om frihet för vetenskaplig forskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett sådant lagstiftningsförslag i enlighet med parlamentets resolution av den 17 januari 2024.

11.Europaparlamentet stöder de höga klimatutgifterna under de första åren av Horisont Europa. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta i den riktningen för att uppnå det övergripande klimatutgiftsmålet på 35 % under programmets hela livstid.

12.Europaparlamentet betonar att Horisont Europa är på väg att nå sina klimatutgiftsmål utan att, i enlighet med programhandledningen för Horisont Europa, beakta principen om att inte orsaka betydande skada vid utvärderingen av förslag, såvida det inte var relevant för innehållet i ansökningsomgången. Parlamentet understryker att det inte finns någon rättslig skyldighet eller rättslig grund för den horisontella tillämpningen av vare sig principen om att inte orsaka betydande skada eller principen om att inte orsaka skada. Parlamentet välkomnar det åtagande som kommissionsledamoten med ansvar för startupföretag, forskning och innovation gjorde i sin utfrågning med parlamentet, att bedöma både det nuvarande och det nya tillvägagångssättet vid tillämpningen av principen om att inte orsaka (betydande) skada, inbegripet den rättsliga grunden för dess tillämpning, och att dela bedömningen med parlamentet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att före starten av FP10 ge parlamentet en rapport om effekterna av att tillämpa principen ”att inte orsaka(betydande) skada” inom ramen för Horisont Europa, inbegripet en uppskattning av genomförandets tillhörande kostnader för kommissionen och stödmottagarna, och hur den förenklar projektansökningar.

13.Europaparlamentet anser att flera stora globala händelser gör att tusentals forskare utsätts för fara, även i EU:s grannskap, under genomförandet av Horisont Europa, vilket leder till en topp i ansökningar från forskare som riskerar att bli tillfälligt placerade i Europa. Parlamentet drar dock slutsatsen att EU inte har tillräckliga medel tillgängliga inom ramen för det nuvarande programmet för att stödja utsatta forskare och att vissa medlemsstaters och icke-statliga organisationers insatser är splittrade.

14.Europaparlamentet bekräftar vikten av internationellt samarbete för att främja vetenskapen. Parlamentet är i detta avseende oroat över att det internationella samarbetet inom Horisont Europa har minskat jämfört med Horisont 2020. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att sträva efter och ingå ytterligare associeringsavtal med tredjeländer, upprepar Europaparlamentets resolution av den 8 februari 2024 om associeringsavtal för tredjeländers deltagande i unionsprogram, EUT C, C/2024/6341, 7.11.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/6341/oj. och betonar att dess förmåga att på ett meningsfullt sätt godkänna internationella avtal som specifikt rör deltagande av länder som avses i artikel 16.1 d i Horisont Europa-förordningen i EU-program hindras om sådana avtal inte föreskriver en struktur som garanterar parlamentarisk kontroll inom ramen för ett godkännandeförfarande för associering till ett särskilt EU-program.

15.Europaparlamentet välkomnar särskilt Storbritanniens och Schweiz associering till Horisont Europa, eftersom man är medveten om att brittisk och schweizisk vetenskap och innovation är en integrerad del av det europeiska ekosystemet för vetenskap och innovation. Parlamentet upprepar sin oro över det ändrade protokollet från 2023 och dess bestämmelser om den automatiska rabatten för Storbritannien. Parlamentet betonar att alla internationella avtal om Schweiz associering till EU-program fullt ut bör respektera parlamentets rätt att ge ett meningsfullt godkännande i linje med dess resolution om associeringsavtal för tredjeländers deltagande i EU-program.

16.Europaparlamentet noterar kommissionens vitbok om möjliga alternativ för att öka stödet till forskning och utveckling som omfattar teknik med potential för dubbla användningsområden. Parlamentet anser att nästan alla deltagare i det offentliga samrådet om vitboken förkastade alternativ 3. Parlamentet betonar att många deltagare ansåg att konsekvenserna av alternativen 1 och 2 inte var tillräckligt tydliga för att de skulle kunna avgöra vilket alternativ som var att föredra. Parlamentet belyser att det är allmänt erkänt att den nuvarande konstellationen kräver förbättringar för att säkerställa en effektiv användning av offentliga medel och för att stärka Europas tekniska suveränitet. Parlamentet noterar att kommissionsledamot Zaharieva i sin utfrågning med parlamentet åtog sig att fortsätta med denna utvärdering, eventuellt i form av en ny studie, för att de åsikter som framförs ska vara representativa för alla berörda parter.

17.Europaparlamentet noterar att betydande framsteg har gjorts inom ramen för Horisont Europa där jämställdhetsplaner blivit ett kriterium för stödberättigande, och jämställdhetsdimensionen i FoI-innehåll ett tilldelningskriterium som standard i hela programmet. Parlamentet erkänner att nyligen genomförda analyser bekräftar att jämställdhetsplaner som ett kriterium för stödberättigande har haft en katalysatoreffekt.

18.Europaparlamentet är fullständigt övertygat om att EU:s utgifter för vetenskap, forskning och innovation är den bästa investeringen i vår gemensamma europeiska framtid och för en ökad konkurrenskraft och samhällsutveckling samt för att lyckas stänga innovationsklyftan. Parlamentet håller med Draghi om att alla offentliga FoU‑utgifter i EU bör samordnas bättre på EU-nivå, vilket betyder att investeringarna ska anpassas på rätt sätt till EU:s strategiska prioriteringar, med fokus på finansieringsinitiativ som ger relevanta effekter och skapar mervärde, och att ett reformerat och förstärkt ramprogram är avgörande för att detta ska lyckas. Parlamentet understryker att för att säkerställa ett verkligt mervärde bör FoU-utgifterna också samordnas bättre på nationell nivå mellan medlemsstaterna. Parlamentet upprepar att enligt de reformerade finanspolitiska reglerna får ett undantag göras vad gäller användningen av nationella medel för att medfinansiera EU-program, och kräver att denna möjlighet utnyttjas fullt ut för att öka EU:s forskningsfinansiering.

19.Europaparlamentet understryker vikten av ett standardiseringsarbete för att se till att europeiska företag effektivt kan dra nytta av konkurrensfördelen från forskning och innovation.

20.Europaparlamentet understryker den viktiga roll som forskning och innovation spelar inom olika industrisektorer, vilket bidrar till att skapa arbetstillfällen och öka den europeiska konkurrenskraften jämfört med tredjeländer.

21.Europaparlamentet betonar hur viktigt det Europeiska innovationsrådet (EIC) är för Europas konkurrenskraft. Parlamentet betonar i detta avseende att investeringar inom ramen för EIC överbryggar ”dödens dal” och leder till innovationer som kan vara banbrytande och omvälvande och ha uppskalningspotential. Parlamentet framhåller också det unika förslaget från EIC:s Accelerator om att tillhandahålla skräddarsytt stöd till startupföretag med hög potential som inte kan få annan finansiering.

22.Europaparlamentet välkomnar att 44 % av Horisont Europas budget hittills har bidragit till den digitala och industriella omställningen, särskilt genom att stimulera samarbete för teknisk utveckling, som är grundläggande för den europeiska konkurrenskraften.

23.Europaparlamentet är fast övertygat om att tillämpad forsknings-, utvecklings- och innovationspolitik, utöver dess betydelse för långsiktig och hållbar konkurrenskraft, behövs för att undvika, förutse och hantera de viktigaste globala och samhälleliga utmaningarna.

24.Europaparlamentet anser att den administrativa förenklingen har stannat av inom ramen för Horisont Europa eftersom 32 % av deltagarna anser att det är svårare att ansöka till Horisont Europa än till Horisont 2020, och nästan hälften av deltagarna upplever ingen skillnad Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för forskning och innovation, Evaluation study on excellent science in the European framework programmes for research and innovation – Final report phase 2 – Supporting the interim evaluation of Horizon Europe, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024, s. 47–48., men är bekymrade över de ”exploderade kumulativa transaktionskostnaderna och administrativa kostnaderna” Heitor-raporten, s. 90.. Parlamentet noterar att i genomsnitt uppgav stödmottagarna att 6–10 % av deras projektbudget gick till administrativa kostnader, 48 % uppgav administrativa kostnader på mer än 10 %, och 10 % av stödmottagarna uppgav administrativa kostnader på mer än 20 %. Parlamentet beklagar det faktum att den tid det tar innan bidrag har beviljats inom ramen för Horisont Europa är längre än den var inom Horisont 2020 och att den överskrider det mål på åtta månader som fastställts av kommissionen Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för forskning och innovation, Evaluation study on excellent science in the European framework programmes for research and innovation – Final report phase 2 – Supporting the interim evaluation of Horizon Europe, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024, s. 49.. Parlamentet insisterar på ytterligare administrativ förenkling, rationalisering av relevanta förfaranden, lägre kostnader och större fokus på sökande, och understryker att en förenkling måste gynna de sökande, samtidigt som ansökningarna måste innehålla all den information som krävs för att utvärdera deras spetskompetens.

25.Europaparlamentet påminner om att den första fullständiga versionen av den kommenterade modellen för bidragsavtal inom Horisont Europa offentliggjordes först i maj 2024, mer än tre år efter det att programmet inleddes. Parlamentet noterar att utan en fullständig version av detta dokument har stödmottagarna inte all information om de rättsliga och ekonomiska villkoren i samband med undertecknandet av ett bidragsavtal. Parlamentet påminner om att den första versionen av den kommenterade modellen för bidragsavtal inom Horisont 2020 offentliggjordes innan programmet officiellt inleddes. Parlamentet noterar att den uppenbara orsaken till det försenade offentliggörandet är den gemensamma strategi för modeller för bidragsavtal som kommissionen valde för EU-program inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen.

26.Europaparlamentet noterar att det finns skilda åsikter och erfarenheter bland de olika stödmottagarna när det gäller hur enhetsbeloppen fungerar. Parlamentet konstaterar att vissa stödmottagare inte ser införandet av finansiering med enhetsbelopp som någon förenkling. Parlamentet understryker att 2024 års bedömning av finansiering med enhetsbelopp innehåller oklara uppgifter, vilket innebär att relevanta farhågor och frågor lämnas obesvarade, såsom osäkerheten kring effekterna av en efterhandsrevision, samtidigt som andra invändningar bekräftas, såsom den konstgjorda ökningen av antalet arbetspaket Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för forskning och innovation, Assessment of Lump Sum Funding in Horizon 2020 and Horizon Europe – Analysis of implementation data and feedback from surveys, 25 juli 2024.En viktig tvistefråga har varit att den fulla effekten av finansiering med enhetsbelopp på projekt är okänd eftersom det saknats väsentliga uppgifter om helt avslutade projekt. Dessutom har man redan i ett tidigt skede insett att enhetsbelopp förmodligen skulle fungera för mindre projekt (och projekt med en enda stödmottagare), men att det framför allt är deras effekt på större och mer komplexa projekt som är tveksam. Se t.ex. 2021 års gemensamma uttalande från Earto, EUA och Cesaer (https://www.eua.eu/news/eua-news/eua-cesaer-and-earto-call-for-caution-in-the-use-of-lump-sum-funding-in-horizon-europe.html). Motståndet till den utbredda användningen av enhetsbelopp beror på att det saknas väsentliga uppgifter om erfarenheterna med enhetsbelopp och resultat från stora projekt med flera stödmottagare, och att effekterna av enhetsbelopp på dessa projekt därför är okända. Det är därför den fråga som borde ha tagits upp i 2024 års bedömning. En stor del av pilotprojektet inom Horisont 2020 omfattade EFR:s projekt för koncepttest som är små bidrag till en enda mottagare. På grund av sin särskilda karaktär undantas projekt för koncepttest från de flesta analyser av finansiering med enhetsbelopp, men inte från alla. De verkar till exempel ingå i antalet avslutade projekt (projekt för koncepttest utgör 44 % av projekten – se sidan 8 i kommissionens 2024 års bedömning – så de måste ingå i de 96 % avslutade Horisont 2020-projekten – se figur 6). Bedömningen övertygar inte med tanke på den selektiva och icke-transparenta användningen av data.. Parlamentet anser att denna bedömning bekräftar att finansiering med enhetsbelopp kan förenkla för vissa stödmottagare, men inte för alla Bild 2 av Europeiska kommissionens presentation för webbinariet Lump Sum Funding in Horizon Europe: How does it work? How to write a proposal?, 16 maj 2024. https://ec.europa.eu/research/participants/docs/h2020-funding-guide/other/event240516.htm.Europeiska kommissionen:Vetenskap och innovation i EU, reklamvideo om engångsbelopp How to evaluation lump sum proposals: Get started, 2023, https://www.youtube.com/watch?v=VsSO_s1Ec84.Europeiska kommissionen: Vetenskap och innovation i EU, webbinarium Lump Sum Funding in Horizon Europe: How does it work and what are the next steps?, 2022, https://www.youtube.com/watch?v=gUFYkhxE70I. När timern visar 3.05 hänvisar direktör Will till en minskad felprocent som ett skäl till att använda enhetsbelopp. När timern visar 10.35 visar den första bilden i den första presentationen att en minskad felprocent är det främsta syftet med att använda enhetsbelopp..

27.Europaparlamentet anser att den förenkling som finansiering med enhetsbelopp erbjuder är att skyldigheten för stödmottagare att rapportera faktiska kostnader till kommissionen försvinner, och att efterhandsrevisioner av projekt avskaffas. Parlamentet välkomnar att detta innebär en lägre felprocent. Parlamentet understryker dock att felprocenten är ett sätt att säkerställa en korrekt användning av offentliga medel och inte ett mål i sig. Parlamentet varnar i detta sammanhang för att kvaliteten på utgifterna för ett mycket framgångsrikt program riskeras om användningen av enhetsbelopp ökar alltför snabbt.

28.Europaparlamentet konstaterar att den genomsnittliga storleken på konsortier i Horisont Europa är betydligt större än i Horisont 2020 Det genomsnittliga antalet deltagare i ett bidrag ökade från 5,0 inom Horisont 2020 till 7,1 inom Horisont Europa (se Analys av den strategiska planen för Horisont Europa 2025–2027). Samtidigt minskade andelen samarbetsbidrag från 78 % inom Horisont 2020 till 56 % inom Horisont Europa (se ruta 9.1 i Heitor-rapporten).. Parlamentet anser att konsortier främjar samarbete och att större konsortier bidrar till ett bredare och potentiellt mer diversifierat samarbete. Parlamentet understryker dock att förvaltningen av större konsortier också kräver mer tid och arbete både under utarbetandet av förslag och under projektets genomförande, vilket tar resurser från forskningen. Parlamentet anser dessutom att mer komplexa konsortier är mindre attraktiva för nykomlingar att gå med i med tanke på komplexiteten och de resurser och erfarenheter som krävs för att förvalta dem.

29.Europaparlamentet understryker vikten av ett öppet och tillgängligt program med låga trösklar för att ansöka i syfte att säkerställa deltagande av såväl nya som små och medelstora företag. Parlamentet understryker att mer än hälften av de små och medelstora företag som deltar i Horisont Europa är nya Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för forskning och innovation, SME participation in Horizon Europe – Key figures (and key issues) in the first three years, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024, s, 11.. Parlamentet anser att den administrativa bördan, den tid som krävs och komplexa ansökningar riskerar att avskräcka små och medelstora företag från att delta i programmet Europaparlamentet, Panel för framtida vetenskap och teknik, The Horizon Europe Programme: A Strategic assessment of selected items, 2024, s. 48.. Parlamentet noterar att de enkla, små och snabba bidragen från instrumentet för SMF inom H2020 lockade nya små och medelstora företag 90 % av deltagarna i fas 1 av instrumentet för SMF var nya, medan endast 70 % av deltagarna i EIC:s Accelerator hittills har varit nya deltagare. Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för forskning och innovation, SME participation in Horizon Europe – Key figures (and key issues) in the first three years, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024, s, 11..

30.Europaparlamentet anser att kommissionen inte har lyckats skapa en smidig och samtidigt stark förvaltning av Horisont Europa, vilket har komplicerat genomförandet. Parlamentet förväntar sig att den preliminära utvärderingsrapporten tar upp brister och möjliga lösningar.

31.Europaparlamentet erkänner vikten av pelare 1 för att främja vetenskaplig spetskompetens och locka till sig högkvalificerad forskning genom Europeiska forskningsrådet (EFR) och program såsom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna.

32.Europaparlamentet välkomnar EFR:s fortsatta framgång. Parlamentet understryker att framgången är avhängig av att det vetenskapliga rådet är oberoende. Parlamentet betonar att de senaste åren har visat att närvaron av en kompetent och engagerad ordförande för det vetenskapliga rådet, med respekterade vetenskapliga meriter, är avgörande för att EFR ska fungera och vara oberoende. Parlamentet noterar att dess ansökningsomgångar nedifrån och upp och oberoende styrning av EFR:s vetenskapliga råd har visat sig vara mycket effektiva.

33.Europaparlamentet betonar att såväl EFR som Marie Skłodowska-Curie-åtgärder kan locka vetenskapliga talanger till Europa. Parlamentet noterar Marie Slodowska Curie-åtgärdernas värdefulla bidrag till det europeiska vetenskapliga ledarskapet. Parlamentet noterar med oro den låga andelen framgångsrika Marie Skłodowska-Curie-åtgärder.

34.Europaparlamentet understryker att forskningsprojekt som finansieras inom ramen för pelare 1 bör följa principen om ”hög risk/hög vinst”. Parlamentet föreslår att utvärderingskriterierna görs tydliga för att strikt säkerställa att ”hög risk/hög vinst” faktiskt används när forskningsförslag utvärderas. Parlamentet konstaterar att ”hög risk” också betyder att nya forskningsmetoder används.

35.Europaparlamentet betonar att forskningsinfrastrukturer, i synnerhet digitala forskningsinfrastrukturer, utgör en viktig plattform för forskare och innovatörer inom olika discipliner och sektorer för utbyte av data, metoder och sakkunskap, vilket främjar utvecklingen och tillämpningen av ny teknik för att stärka Europas tekniska suveränitet. Parlamentet välkomnar i detta avseende särskilt de framsteg som gjorts med det europeiska öppna forskningsmolnet och det europeiska museimolnet.

36.Europaparlamentet betonar att forskningssamverkan står i centrum för de europeiska ramprogrammen. Parlamentet erkänner betydelsen av pelare 2 som fungerar som ett viktigt strategiskt verktyg och främjar samarbete inom hela Europa genom att samla resurser och kunskaper samt anpassa offentliga och privata FoI-agendor till varandra. Parlamentet noterar att samarbete inte skulle ske utan en lika omfattande EU‑finansiering och betonar det unika mervärde som EU:s samarbetsprogram ger, särskilt genom att möjliggöra för EU att ta sig an komplexa samhällsutmaningar och integrera företag i kritiska värdekedjor på hela kontinenten. Parlamentet anser att pelare 2 har främjat forskningssamarbete och har i synnerhet kunnat stödja gemensamma forsknings- och innovationsagendor för teknisk mognad genom de gemensamma företagen, vilket bidrar till EU:s konkurrenskraft.

37.Europaparlamentet anser att pelare 2 är ett strategiskt verktyg för att möjliggöra Europaomfattande samarbete och sammanslagning av kunskaper och resurser och locka till sig privata investeringar, och för att sammanföra offentliga och privata aktörer i hela Europa i syfte att hantera komplexa samhällsutmaningar. Parlamentet tycker att det är viktigt att fortsätta stödja dessa samarbeten, men erkänner komplexiteten i pelare 2. Parlamentet anser att genomförandet av denna pelare fortfarande är för komplicerat och bör förbättras, förenklas och effektiviseras så att resultaten är i fokus snarare än utgifterna. Parlamentet noterar att antalet berörda instrument, såsom en rad olika partnerskap, det komplicerade administrativa genomförandet uppifrån och ner av uppdrag och de många budgetförändringarna har gjort det onödigt komplext, vilket avskräcker sökande, särskilt nya, från att delta. Parlamentet betonar vikten av att dessa instrument är tillgängliga, särskilt för små och medelstora företag från alla regioner i Europa, för att göra det möjligt för alla framstående forskare och innovatörer att delta samt för att främja företagens absorptionsförmåga. Parlamentet välkomnar den aviserade omfördelningen i pelare 2 för att få en bättre balans mellan de olika typerna av FoI-verksamhet, från grundforskning till marknadsorienterad innovation, såsom aviserades i den andra strategiska planen för Horisont Europa. Parlamentet noterar i detta sammanhang slutsatsen i yttrandet från kommittén för det europeiska forskningsområdet och innovation om FP10 att klusterstrukturen i Horisont Europa skapar onödiga hinder för deltagare som söker finansiering, särskilt nya deltagare, samt slutsatsen i Draghi-rapporten att programmet bör konsolidera den allmänt fragmenterade och heterogena verksamheten.

38.Europaparlamentet noterar att EU:s största utmaning fortfarande består i att utöka och kommersialisera forskningsresultat. Parlamentet påminner om entreprenörskapets avgörande roll, till exempel när det gäller att utnyttja tillämpad spetsforskning i kommersiellt och ekonomiskt syfte för banbrytande innovation.

39.Europaparlamentet understryker att Europeiska innovationsrådet (EIC) överbryggar ett allmänt känt investeringsgap när det gäller finansiering för att skala upp banbrytande innovationer Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för forskning och innovation, Evaluation study of the European framework programmes for research and innovation for an innovative Europe – Report phase 2 (support study for the interim evaluation of Horizon Europe), Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024, s. 98.. Parlamentet noterar den mycket låga framgångsgraden inom ramen för EIC och ser detta som en bekräftelse på EIC-finansieringens relevans och som en oroväckande signal på att programmen är underfinansierade. Parlamentet välkomnar det faktum att EIC slutfördes som instrument genom införandet av omställningsverksamhet, eftersom denna fullbordar innovationsresan från tidig idé till uppskalning genom att underlätta teknisk mognad och teknikvalidering. Parlamentet understryker kvaliteten på och relevansen i de råd som EIC:s styrelse lämnar och påminner i detta avseende om betydelsen av expertrådgivning som vägleder genomförandet av ramprogrammet.

40.Europaparlamentet anser att EIC i grunden är ett välbehövligt och utmärkt instrument. Parlamentet håller med om att själva kärnan i pelare 3 är att effektivisera och främja EIC samt locka till sig privata investeringar och stödja kommersialiseringen av forskning, vilket bekräftas i Heitor-rapporten. Parlamentet beklagar dock att kommissionen fattat en del genomförandebeslut som har lett EIC bort från dess avsedda syfte att hjälpa företag att expandera. Parlamentet erkänner att EIC bör vara tillräckligt flexibelt för att strategiskt kunna maximera sin potential att stödja banbrytande teknik. Parlamentet är fast övertygat om att EIC kan uppnå sin fulla potential, om programmets rättsliga och institutionella ramar tydliggörs och stärks.

41.Europaparlamentet beklagar att inte alla parlamentets rekommendationer i dess resolution av den 22 november 2022 om genomföranderapporten om Europeiska innovationsrådet har genomförts, särskilt rekommendationen att göra en grundlig bedömning av olika sätt att förbättra EIC:s genomförande, och överväga som ett alternativ att inrätta ett oberoende unionsorgan enligt artikel 187 i EUF-fördraget som den huvudsakliga enhet som ansvarar för genomförandet av EIC. Parlamentet beklagar vidare att dess rekommendation om att säkerställa att komponenterna för både eget kapital och bidrag genomförs med direkt samordning mellan de två komponenterna har lämnats utan avseende.

42.Europaparlamentet uppmärksammar det arbete som EIC:s programförvaltare gjort. Parlamentet har en stark tilltro till den metod med strategiska underrättelser som experter med allmänt erkänd expertis på området utvecklat när det gäller effektiv programplanering av strategiska utmaningsbaserade ansökningsomgångar. Parlamentet uppskattar särskilt det arbete som programförvaltarna gjort för att hjälpa projekt att hitta och generera mervärde genom att sammanföra projekt med gemensamma intressen.

43.Parlamentet noterar de generellt positiva bedömningar (särskilt när det gäller europeiskt mervärde) som oberoende experter gjort av kunskaps- och innovationsgrupperna (KI‑grupper). Parlamentet konstaterar att EIT:s KI-grupper bidrar till att stärka kopplingarna mellan högre utbildning och näringslivet och att täppa till kompetensklyftan, och att möjligheter till synergier bör undersökas med de akademier som införts genom ny EU-lagstiftning (t.ex. förordningen om nettonollindustrin, förordningen om kritiska råvaror och cybersäkerhetspaketet). Parlamentet betonar vidare att EIT:s regionala innovationssystems verksamhet bidrar till att minska skillnaderna i EU:s innovationskapacitet. Parlamentet påminner om att det bör skapas fler synergier för att överbrygga innovationsklyftan mellan EIT och andra åtgärder, såsom EU:s förberedande åtgärd ”Innovation för platsbaserad omvandling”, och anser att EIT:s KI-grupper skulle kunna öka synergierna inom ramprogrammet (i verksamheter inom pelare 3 och mellan pelare) och skapa konkreta synergier mellan spetskompetensdriven och platsbaserad innovation, till exempel genom att realisera efterföljare till forsknings- och innovationsverksamhet som leds av generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, såsom instrumentet för interregionala innovationsinvesteringar (I3).

44.Europaparlamentet beklagar dock att EIT:s betydelse som program ifrågasätts av flera aktörer, däribland några av dess största stödmottagare. Parlamentet understryker att aktörerna i princip uppskattar konceptet med kunskaps- och innovationsgrupper som ett användbart instrument för att effektivt utveckla och integrera innovationsekosystem. Parlamentet anser att de två främsta farhågor som tas upp är kraven på att KI-grupperna ska vara finansiellt självförsörjande Se t.ex. European University Associations vision for FP10, s. 14: https://www.eua.eu/publications/positions/paving-the-way-for-impactful-european-r-i.html. samt att EIT:s centrala förvaltning är alltför byråkratisk och betungande och skapar styrningssvårigheter för KI-grupperna Se till exempel Fraunhofer Gesellschafts ståndpunkt: https://www.fraunhofer.de/content/dam/zv/en/institutes/international/brussels/finalpapers/Fraunhofer_PositionPaper_EIT.pdf.. Parlamentet drar slutsatsen att för många berörda parter väger ekonomiska och övriga kostnader, inbegripet den stora bördan av att delta i en KI-grupp, tyngre än fördelarna med det relativt blygsamma finansieringsstöd som är till för dem.

45.Europaparlamentet beklagar att även om vissa insatser redan har gjorts är synergierna mellan EIC, EIT och EFR inte tillräckligt utvecklade.

46.Europaparlamentet välkomnar att deltagandet av enheter från länder som omfattas av breddningen har ökat i Horisont EU. Parlamentet konstaterar att innovationsklyftan kvarstår, även om skillnaderna har minskat något när det gäller innovationsresultat i Europa under de två årtionden man satsat på ett bredare deltagande. Parlamentet betonar dock att förekomsten av denna innovationsklyfta i EU får negativa konsekvenser för unionen som helhet, eftersom det betyder att tillgänglig kompetens inte används och de ekonomiska skillnaderna inom unionen kan förväntas öka. Parlamentet noterar att det låga deltagandet till viss del kan förklaras av strukturella faktorer, däribland otillräckliga nationella offentliga investeringar i forskning och utveckling som undergräver de nationella FoI-systemens effektivitet, vilket återspeglas i låga poäng på den europeiska resultattavlan för innovation. Parlamentet noterar dessutom att det finns en koppling mellan ett högt deltagande i ramprogrammet och höga nivåer av nationella offentliga investeringar i forskning och utveckling. Parlamentet är starkt övertygat om att innovationsklyftan trots ansträngningarna på EU-nivå inte kan åtgärdas utan nationella reformer och hänvisar till Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 09/2022 från september 2022 om denna fråga. Parlamentet erkänner att det behövs nya och effektivare mekanismer för att bredda deltagandet ytterligare, men anser att finansieringen av dessa åtgärder i första hand bör komma från nationell nivå och kompletteras med sammanhållningspolitiska medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att man i den kommande rättsakten om det europeiska forskningsområdet ålägger medlemsstaterna strikta skyldigheter att förbättra sina FoI‑systems funktion för att få slut på underprestation på grund av strukturella utmaningar.

47.Europaparlamentet betonar vikten av spetskompetensstämpeln inom Horisont Europa. Parlamentet anser att spetskompetensstämpeln till viss del minskar det ständiga problemet med underfinansiering inom Horisont Europa, vilket påtagligt hämmar förmågan att ge tillräckligt stöd till högkvalitativa förslag. Parlamentet konstaterar vidare att spetskompetensstämpeln kan bidra till att förbättra det relativa deltagandet av forskare från länder som omfattas av breddningen. Parlamentet betonar dock att spetskompetensstämpeln inte får betraktas som ett substitut för direkt ekonomiskt stöd, framför allt eftersom spetskompetensstämpeln inte är en garanti för finansiering.

48.Europaparlamentet konstaterar att ett blomstrande europeiskt innovationsekosystem kräver starka och väl sammanlänkade platsbaserade innovationsekosystem och att ett bättre sammanlänkat europeiskt innovationsekosystem kommer att vara avgörande för att stärka Europas konkurrenskraft, motståndskraft och strategiska oberoende. Parlamentet inser att samarbete mellan territoriella ekosystem gör att regioner i Europa kan utnyttja sin gemensamma styrka för att utveckla innovativa lösningar på ett effektivare sätt. Parlamentet understryker att detta samarbete också påskyndar kommersialiseringen och utbyggnaden av teknik, vilket stärker EU:s konkurrenskraft även på det globala planet. Parlamentet erkänner de offentliga forskningsorganisationernas viktiga roll, inbegripet universitetens roll, som drivkrafter för platsbaserad innovation.

49.Europaparlamentet lyfter fram behovet av att stärka uppdragens roll när det gäller vetenskaplig kommunikation. Detta kommer att föra forskningsresultaten närmare samhället och bidra till att ta itu med misstron mot forskning och innovation och på samma gång bidra till att vinna samhällets acceptans för offentliga investeringar i forskning och innovation. Parlamentet påminner om att kommissionens meddelande EU-uppdrag två år senare: bedömning av framsteg och vägen framåt inte gjorde någon positiv utvärdering av uppdragen och drog slutsatsen att uppdragen hade misslyckats när det gällde centrala mål såsom att attrahera extern finansiering.

50.Europaparlamentet påminner om partnerskapens grundläggande roll när det gäller att sammanföra kommissionen och privata eller offentliga partner, och anser att de måste få kontinuerligt stöd med ett fastställt mål och tillämpningsområde. Parlamentet betonar att styrningsstrukturen för offentlig-privata partnerskap bör effektiviseras och förenklas för att undvika onödiga bördor och stärka fokus på viktiga prioriteringar. Parlamentet anser att de gemensamma företagen är mycket användbara instrument för att främja bättre samordning och anpassning av forskningsagendor i hela unionen samt för att främja offentliga och privata saminvesteringar i forskning och utveckling. Parlamentet beklagar att de gemensamma företagen ännu inte har resulterat i en generell ökning av den europeiska industrins FoU-utgifter.

51.Europaparlamentet noterar att inga större förändringar har skett i genomförandet av uppdragen sedan meddelandet offentliggjordes. Parlamentet drar slutsatsen att den nuvarande strategin för uppdrag inte är tillräckligt inriktad på att främja nya kreativa idéer och forsknings- och innovationsidéer för att ta itu med utmaningar. Parlamentet anser att uppdragsinriktad programplanering bör ha mål som kan uppnås genom forskning och innovation, bör genomföras med öppna ansökningsomgångar för nedifrån och upp-idéer för att fullgöra uppdraget och bör förvaltas genom en portföljstrategi som bygger på erfarenheterna från EIC:s programförvaltare. Parlamentet anser att uppdragsinriktad programplanering först och främst bör vara en ny strategi för programplanering för forskning som lägger större vikt vid nedifrån och upp-idéer, vilket främjar tvärvetenskap och framför allt skapar utrymme för synergier mellan samhällsvetenskaplig, humanistisk och konstnärlig samt teknisk verksamhet när det gäller att lösa problem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att testa denna strategi under de återstående åren av Horisont Europa och använda merparten av de medel som anslagits till uppdragen via öppna ansökningsomgångar för forsknings- och innovationsverksamhet som kan bidra till att uppnå ett specifikt mål. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att överväga om det är lämpligt att fortsätta att finansiera varje uppdrag inom ramen för Horisont Europa och att hitta ytterligare finansiering och stöd för att fortsätta uppdragen i andra delar av EU:s budget och, när så är lämpligt, på nationell och regional nivå.

52.Europaparlamentet stöder förslaget i Heitor-rapporten om att inrätta en experimentell enhet inom ramen för Horisont Europa för att experimentera med nya genomförandeformer och instrument i syfte att främja en verklig förenkling för deltagarna och utveckla ett smidigare genomförande av programmet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att från 2025 tillsätta en arbetsgrupp för att effektivisera den europeiska planeringsterminen i överensstämmelse med unionens andel av treprocentsmålet, vilket tydligt beskrivs i Draghi- och Heitor-rapporterna och upprepas i Budapestförklaringen om den nya given för den europeiska konkurrenskraften.

53.Europaparlamentet insisterar på att kommissionen bör fortsätta att använda finansieringen med enhetsbelopp inom ramen för Horisont EU och tillämpa den på stödmottagare för vilka bedömningarna tydligt visar att det upplevs som en förenkling, såsom små och medelstora företag och projekt för vilka det finns starka bevis för att det verkligen är en förenkling. Parlamentet understryker i detta avseende att den planerade ökningen av användningen av enhetsbelopp för arbetsprogrammet för 2026–2027 fortfarande är diskutabel med tanke på den oro och okunskap som finns i fråga om enhetsbeloppens inverkan och den förenkling som de erbjuder vissa stödmottagare och deras inverkan på kvaliteten på de finansierade projekten. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa en sund och effektiv användning av EU-medel innan den ökar den andel av Horisont Europas budget som spenderas genom enhetsbelopp under de sista åren av Horisont Europa, och att undersöka ytterligare förbättringar av systemet för att säkerställa att finansieringen med enhetsbelopp leder till en verklig förenkling för stödmottagarna. Parlamentet stöder Europeiska revisionsrättens rekommendation att fastställa omfattningen av efterhandskontroller av bidrag i form av enhetsbelopp.

54.Europaparlamentet stöder uppmaningen i Heitor-rapporten att snabbt införa en samfinansieringspost för Choose Europe och att omvandla den nuvarande kompetensflykten från Europa till ett kompetensinflöde senast 2035, och konstaterar att detta bör betraktas som en stor och unik möjlighet för Europa i det rådande osäkra geopolitiska sammanhanget, särskilt efter det senaste valet i USA, och bör därför snabbt genomföras, med början 2025.

55.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål återställa EIC:s oberoende och smidighet för att få bort befintliga komplexa processer som leder till en lägre genomförandegrad. Parlamentet anser att EIC:s övergångsverksamhet bör vara öppen för förslag på grundval av resultaten från alla ramprogramsprojekt, oavsett vilken programdel som finansierade projektet.

56.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att i egenskap av fördragens väktare förlita sig på skäl 72 i Horisont Europa-förordningen för att genomdriva mer respekt för den akademiska friheten i EU och i associerade länder, särskilt att använda det som grund för att öppet och direkt ta itu med nationella regeringars uppenbara kränkningar av den akademiska friheten.

57.Europaparlamentet rekommenderar att användningen av principen om att inte orsaka betydande skada bör åtföljas av detaljerad vägledning från kommissionen om hur efterlevnaden av principen kommer att utvärderas i samband med den specifika ansökningsomgång för vilken principen tillämpas.

58.Europaparlamentet vill att FP10 ska vara ett fristående EU-program – inom ramen för den kommande diskussionen om den mycket efterlängtade konkurrenskraftsfonden, som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i sitt tal den 17 juli 2024 i Strasbourg – för EU:s spetskompetens inom forskning och innovation och strategisk teknisk utveckling, med en betydligt högre budget som är lämplig för att nå utgiftsmålet på 3 % av BNP och för att finansiera minst 75 % av de utmärkta Parlamentet understryker att en ändring av tröskeln för ”utmärkt” för att uppnå målet på 75 % utan att öka budgeten inte skulle vara en godtagbar strategi. förslag som lämnats in. Parlamentet rekommenderar att FP10 ska inriktas på tre centrala mål:a)Skapa en europeisk idétävling och en tratt för att påskynda utvecklingen från grundforskning till storskalig innovation, ge stöd till grundforskning samt stärka spridningen och utnyttjandet av innovativa lösningar.b)Stödja strategiska, storskaliga samarbetsinitiativ för forskning, eftersom programmets förmåga att prioritera dessa initiativ kommer att vara av yttersta vikt när det gäller EU:s förmåga att ta itu med de samhällsutmaningar som vi står inför, samt EU:s industri och små och medelstora företag, inbegripet teknisk mognad och främjande av europeiska ekosystem, för att minska skillnaden i konkurrenskraft i förhållande till våra globala konkurrenter, med fokus på utveckling av prioriterad innovativ avancerad teknik och dess omvandling till konkreta tillämpningar av innovativa produkter, processer och tjänster.c)Främja det europeiska forskningsområdet, bland annat genom att ta itu med innovationsklyftan i Europa.

59.Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen säkerställer ett användarvänligt, vetenskapligt styrt, ändamålsenligt och effektivt genomförande av programmet, bland annat genom atta)genomföra en förbättrad styrning, i linje med resultaten från Heitors expertgrupp och Draghi-rapporten, för att tillgodose behovet av ett smidigare program, som böri.vara inriktat på att underlätta vetenskap, teknikutveckling och innovation i världsklass,ii.bidra till EU:s prioriteringar på vetenskapens och innovationens villkor,iii.grunda sig på principen om självstyre, genom vilken erkända oberoende specialister på det relevanta området som verkar i allmänhetens intresse, kan ge råd om hur forskning och innovation bäst kan bidra till att uppnå de politiska prioriteringar som fastställts av beslutsfattarna, varvid parlamentet rekommenderar, som en del av genomförandet av denna princip, att nya råd inrättas i linje med Heitor-rapporten för att ge expertråd om programmets strategiska prioriteringar samt om utformningen av meddelanden om ansökningsomgångar för att säkerställa deras kvalitet,b)inbegripa tjänster för programförvaltare för EIC, jämförbara med programförvaltare vid de amerikanska ARPA-liknande organen som är externa experter utanför kommissionen med dokumenterad erfarenhet på det relevanta området och som utses för en på förhand fastställd period till särskilda rådgivare åt den kommissionsledamot som ansvarar för forskning och innovation för att säkerställa deras tjänstgöringstid inom kommissionen, förvalta strategiska visionära projektportföljer, som främjar samarbete mellan projekt till ömsesidig nytta och ange utmaningar på grundval av strategiska underrättelser och i syfte att främja globalt ledarskap för Europa om specifika områden inom sitt område,c)genomföra en radikal förenkling av det administrativa arbetet i samband med ansökan om och förvaltning av FP10-projekt, i enlighet med förslaget i Heitors rapport om att först ha tillit och kontrollera senare samt hålla den information som begärs i ansökningarna till ett absolut minimum – ingen information som inte är absolut nödvändig för en högkvalitativ utvärdering av ett förslags vetenskapliga eller innovativa kvalitet bör ingå på förslagsstadiet,d)främja synergier och samordnad programplanering och genomförande med andra program och annan sektorspolitik, särskilt med den framtida nya industripolitiken och nästa viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse som rör forskning, utveckling och innovation på nationell nivå och EU-nivå.

60.Europaparlamentet rekommenderar att jämställdhetsplanerna som kriterier för stödberättigande bör behållas i FP10 i sin nuvarande form som en permanent och integrerad del av EU:s forskningsfinansieringskrav.

61.Europaparlamentet rekommenderar att det allmänna målet att främja det europeiska forskningsområdet bör leda till utvecklingen av ett utmärkt, enhetligt och välfungerande europeiskt forskningsområde som lockar talanger, integrerar nya deltagare i befintliga nätverk och ger tillgång till en världsledande forsknings- och teknikinfrastruktur, samtidigt som det förblir öppet för framstående forskningsförslag oavsett vilken forskningsinstitution som stöder dem, och som stöder gemensamma tidiga forskningsprogram med nationella finansiärer. Parlamentet understryker att den kommande rättsakten om det europeiska forskningsområdet måste säkerställa ökade nationella investeringar, nationella reformer och undanröjande av hinder för den fria rörligheten för kunskap, teknik och forskare, vilket skapar förutsättningar för FP10 att stödja uppnåendet av ett välfungerande europeiskt forskningsområde.

62.Europaparlamentet anser att programmen för forskningsinfrastruktur och samarbete (Cost) bör bidra till att detta allmänna mål uppnås. Parlamentet är övertygat om att FP10 bör tillhandahålla ett instrument för strategiska investeringar i teknikinfrastruktur. Parlamentet anser att Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna är ett avgörande instrument för att uppnå detta mål, eftersom det underlättar rörligheten i hela EU och mellan de sektorer med de bästa och smartaste som väljs ut på grundval av deras förslags utmärkta kvalitet. Parlamentet anser att för att främja integreringen av det europeiska forskningsområdet bör enheter från områden med låga forskningsresultat uppmuntras att delta i programmet.

63.Europaparlamentet är fast övertygat om att FP10 bör omfatta ett nyinrättat europeiskt stipendieprogram för utsatta forskare, där lärdomarna från den pågående förberedande åtgärden beaktas för att uppnå detta allmänna mål.

64.Europaparlamentet fortsätter att stödja EIT:s kunskapstriangel för att främja innovation i Europa. Parlamentet är fast övertygat om att ett reformerat och omvärderat EIT bör bidra till att uppnå detta allmänna mål, med tanke på dess särskilda roll att integrera det europeiska innovationsekosystemet.

65.Europaparlamentet anser att ett utvidgat och sammanlänkat EFR och EIC i FP10 bör vara drivkraften bakom en europeisk idétävling och att en ökning av deras budgetar bör prioriteras i FP10-budgeten. Parlamentet rekommenderar att dessa program utformas så att de bildar en europeisk, nedifrån och upp-tratt för innovation som snabbt kan utvecklas från grundforskning till storskalig innovation.

66.Europaparlamentet anser att EIC endast kan lyckas om det kan i) erbjuda blandad finansiering som ett enda projekt och ii) agera lika förutsägbart och smidigt som privata aktörer på riskkapitalmarknaden genom en skräddarsydd rättslig enhet för genomförandet. Parlamentet understryker att mer oberoende och självstyre för både EFR och EIC är avgörande för att uppnå detta. Parlamentet anser i detta avseende att man måste undersöka nya alternativ för att säkerställa deras oberoende och långsiktiga stabilitet, såsom att skapa särskilda rättsliga enheter.

67.Europaparlamentet anser att utvidgningen av EIC och EFR bör inbegripa ökad finansiering av samarbetsinriktade och tidiga grundforskningsprojekt. Parlamentet rekommenderar denna utvidgning för att finansiera mindre projekt och konsortier i syfte att minska hindren för deltagande, öka andelen framgångsrika projekt och uppmuntra experiment med nya idéer och samarbeten. Parlamentet anser att både EIC:s Pathfinder och EFR:s synergibidrag är viktiga i denna utvidgning för forskningssamarbete som bygger på nedifrån och upp-principen. Parlamentet understryker att EIC:s Pathfinder bör fortsätta att finansiera Challenges, men att de bör reformeras från Challengebaserade ansökningsomgångar till Challenges av ARPA-typ som lämnar utrymme för ansökningsomgångar enligt nedifrån och upp-principen, samtidigt som strategisk och teknisk utveckling säkerställs.

68.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utforma FP10 så att det effektivt kan stödja strategiska initiativ för forskning, teknisk utveckling och spridning, med fokus på ett begränsat antal prioriteringar för att stödja forskningsbaserad konkurrenskraft och motståndskraften hos nyckelsektorer i den europeiska ekonomin samt för att ta itu med samhällsutmaningar som har 2040 som tidshorisont och som kräver gränsöverskridande samarbete på grund av den aktuella frågans omfattning och komplexitet. Parlamentet anser att initiativen kan ta formen av i) uppdragsorienterade samhällsprogram som möter socioekonomiska och/eller ekologiska utmaningar, ii) uppdragsorienterade teknikprogram som påskyndar utvecklingen av strategisk teknik i Europa, eller iii) gemensamma företag som säkerställer gemensamma investeringar från den privata sektorn, medlemsstaterna och EU.

69.Europaparlamentet är vidare övertygat om att en del av budgeten för FP10 bör förbli tillgänglig för gemensamma ansökningsomgångar rörande teknisk mognadsgrad för att stödja strategiskt samarbete som inte omfattas av strategiska initiativ, framför allt skulle denna budget kunna användas för strategiska ansökningsomgångar som de programansvariga utarbetar för att vidareutveckla ett framväxande ekosystem.

70.Europaparlamentet betonar att uppdragsinriktade program inom FP10 bör organiseras på ett helt annat sätt än de nuvarande uppdragen i Horisont Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra uppdragsinriktade program inom FP10 som fastställer mål som kan uppnås genom forskning och innovation, som genomförs genom öppna ansökningsomgångar för nedifrån och upp-idéer, främjar tvärvetenskap, inbegripet samhällsvetenskaplig, humanistisk och konstnärlig samt teknisk verksamhet för att genomföra uppdraget, och förvaltas genom en portföljstrategi som bygger på erfarenheterna från pilotprojektet inom Horisont Europa. Parlamentet understryker att om förvaltningen av dessa uppdragsinriktade program ska bli framgångsrik krävs gedigen sakkunskap snarare än allmän expertis när det gäller uppdragen.

71.Europaparlamentet understryker att förfarandena för att erhålla stöd inom ramen för FP10 måste anpassas till företagens verklighet. Parlamentet anser därför att ett industriinriktat ansökningsförfarande, som bygger på erfarenheterna från snabbspåret till innovation från Horisont 2020, bör återinföras inom ramen för FP10, särskilt om programmet syftar till att stödja strategiska initiativ.

72.Europaparlamentet är övertygat om att ett strategiskt förhållningssätt till internationellt samarbete är viktigare än någonsin. Parlamentet anser att globalt vetenskapligt samarbete är avgörande för mänsklighetens kunskapsutveckling, men att det inte kan bedrivas på ett naivt sätt. Parlamentet rekommenderar kommissionen att utveckla en tydlig strategisk policyram för sina beslut om internationellt samarbete som omfattar (i) en tydlig policy för associering av tredjeländer, där det erkänns att associering är ett verktyg för politiska partnerskap, (ii) en strukturerad process för att fastställa hur öppna eller avslutade FP10-projekt måste se ut för att främja bästa möjliga forskning, samtidigt som EU:s strategiska intressen beaktas, och (iii) en plan för att stärka det globala samarbetet genom programmet.

73.Europaparlamentet understryker vikten av att FP10 följer rådets rekommendation om forskningssäkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i strategin inkludera huruvida rätt balans mellan säkerhet och öppenhet bäst kan uppnås i program, ansökningsomgångar eller utvalda projekt. Parlamentet anser också att utöver ramprogrammets flexibilitet måste arbetet med att skapa motståndskraft integreras för att det ska bli en integrerad del av all tillämpad forskning, utveckling och innovation inom nästa ramprogram, och bedrivas på ett differentierat sätt beroende på ämne och typ av verksamhet. Parlamentet tror framför allt att innovation nära marknaden måste ta hänsyn till risken för ett ökat beroende av de tredjeländer som innovationen kommer från, och till EU:s behov av ökat strategiskt oberoende.

74.Europaparlamentet rekommenderar att nästa ramprograms civila karaktär bibehålls och att ansökningsomgångar för särskild försvarstillämpning överlåts till Europeiska försvarsfondens efterföljare. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidareutveckla alternativ för att stärka synergierna mellan civila och försvarsrelaterade FoU-utgifter. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att undersöka hur man i möjligaste mån kan utnyttja potentialen för dubbla användningsområden, särskilt genom ingripanden efter projekturvalet snarare än i definitionen av ansökningsomgångar eller program. Parlamentet understryker att akademisk frihet inbegriper forskarnas rätt att besluta om vilken forskning och utveckling de vill bidrag till.

75.Europaparlamentet rekommenderar att programmet bör erkänna den tvärvetenskapliga forskningens roll när det gäller att ta itu med samhällsutmaningar, inbegripet en bättre integrering av samhällsvetenskaplig, humanistisk och konstnärlig verksamhet. Parlamentet upprepar behovet av tillräcklig finansiering för forskningsprojekt som tar itu med samhällsutmaningar och som faller inom områdena samhällsvetenskap, humaniora och konst.

76.Europaparlamentet rekommenderar att man inför åtgärder för att främja och uppmuntra forskning med lägre teknisk mognadsgrad och grundforskning.

77.Europaparlamentet noterar att skälet till att minst 35 % av utgifterna för programmet Horisont Europa gick till klimatmålen var EU:s allmänna mål att integrera klimatåtgärder i sin sektorspolitik och sina sektorsfonder. Parlamentet anser att detta är ett ambitiöst mål som säkerställer att FP10 på lämpligt sätt finansierar vetenskap, forskning och innovation som stöder EU:s klimatmål.

78.Europaparlamentet understryker att all eventuell tillämpning av principen om att inte orsaka (betydande) skada inom ramen för FP10, i linje med artikel 33.2 d i budgetförordningen, bör fastställas i lagstiftningen för FP10.

79.Europaparlamentet rekommenderar att standardiseringens centrala funktion för att driva på innovation, stärka konkurrenskraften och säkerställa effektiva marknadsfärdiga lösningar ska erkännas i FP10 genom att säkerställa att kostnader för standardiseringsarbetet i projekt, när så är relevant, tydligt erkänns som berättigande till ersättning inom ramen för programmet samt genom att erbjuda stöd till forskare i deras standardiseringsarbete.

80.Europaparlamentet insisterar på att reglerna för tredjeländers associering till FP10 bör kräva att denna typ av associering endast kan ingås genom internationella avtal som kräver parlamentets godkännande för varje specifik associering till ett särskilt EU‑program, inbegripet associeringens omfattning.

81.Europaparlamentet noterar att FP10 bör beakta användningen av AI som ett sätt att främja europeisk forskning och utveckling och samtidigt fastställa de särskilda risker som kan uppstå om AI missbrukas i den vetenskapliga miljön och motsvarande begränsningsåtgärder.

82.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.