1.Europaparlamentet noterar att EU under de senaste åren har visat en hög grad av resiliens och enighet inför stora chocker, bland annat tack vare en samordnad politisk reaktion som omfattar alla EU-institutioner, inbegripet en flexibel strategi för användningen av nya och befintliga instrument. Parlamentet påminner vidare om att främjande av långsiktig hållbar tillväxt innebär att främja en balans mellan ansvarsfull finanspolitik, strukturreformer och investeringar vilka tillsammans ökar effektiviteten, produktiviteten, sysselsättningen och välståndet, och även innebär att konkurrenskraften stärks, den inre marknaden främjas, politiken för ekonomisk tillväxt utvecklas och regelverket ses över för att attrahera investeringar. Parlamentet betonar det grundläggande behovet av hållbar, inkluderande och konkurrenskraftig ekonomisk tillväxt.

2.Europaparlamentet konstaterar att samordning av den ekonomiska politiken är grundläggande för en framgångsrik ekonomisk och monetär union. Parlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen är den väletablerade ramen för samordning av den finansiella, ekonomiska och sysselsättningsrelaterade och den sociala politiken i hela EU, i enlighet med fördragen, samtidigt som de fastställda nationella befogenheterna respekteras.

3.Europaparlamentet noterar kommissionens åtagande att säkerställa att den europeiska planeringsterminen främjar politisk samordning för konkurrenskraft, hållbarhet och social rättvisa samt integrering av FN:s mål för hållbar utveckling och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet noterar att den europeiska gröna given fortfarande är ett konkret projekt för kommissionen.

4.Europaparlamentet betonar att en integrerad, samordnad, riktad och horisontell industripolitik är avgörande för att öka investeringarna i EU:s innovationskapacitet, samtidigt som den inre marknadens konkurrenskraft och integritet bevaras.

5.Europaparlamentet betonar att offentliga och privata investeringar är avgörande för EU:s förmåga att hantera befintliga utmaningar, bland annat genom att utveckla EU:s innovationskapacitet och genomföra den rättvisa gröna och digitala omställningen, och att de kommer att öka EU:s resiliens, långsiktiga konkurrenskraft och öppna strategiska oberoende. Parlamentet uppmärksammar behovet av strategiska investeringar i sammanlänkningar av energinät, koldioxidsnål energi (såsom förnybara energikällor) och energieffektivitet för att bland annat i) göra EU oberoende av importerade fossila bränslen och förhindra eventuella inflationseffekter till följd av beroendet av dessa, ii) modernisera produktionssystemen och iii) främja social sammanhållning. Parlamentet påminner om att de offentliga finanserna i hög grad kan påverkas när fysiska klimatrelaterade risker faktiskt blir verklighet, vilket framgick av översvämningarna i Valencia i oktober 2024 och cyklonen på Mayotte i december 2024. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra de investeringar som krävs för att förbättra begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna och stärka motståndskraften i EU:s ekonomi.

6.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komma med initiativ på grundval av Budapestförklaringen: att göra EU mer konkurrenskraftigt, produktivt, innovativt och hållbart genom att bygga vidare på ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och säkerställa konvergens och lika spelregler både inom EU och globalt. Parlamentet noterar utvecklingen av ett nytt verktyg för konkurrenskraftssamordning. Parlamentet förväntar sig att kommissionen klargör hur detta verktyg kommer att samverka med den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar vikten av att stödja mikroföretag samt små och medelstora företag som är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt och sysselsättning inom EU.

7.Europaparlamentet betonar behovet av att främja ett dynamiskt ekosystem för företagande som stöder innovatörer och erkänner deras avgörande roll för att driva fram global konkurrenskraft, ekonomisk resiliens, jobbskapande och ett öppet strategiskt oberoende.

8.Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendationer om den ekonomiska politiken i euroområdet, där medlemsstaterna uppmanas att stärka konkurrenskraften och främja produktiviteten genom förbättrad tillgång till finansiering för företag, minskade administrativa bördor och offentliga och privata investeringar på områden som omfattas av EU:s gemensamma prioriteringar, vilket inbegriper i) en rättvis grön och digital omställning, ii) social och ekonomisk resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, iii) energitrygghet och iv) uppbyggnad av försvarskapacitet.

9.Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation att medlemsstaterna i euroområdet, när de fastställer finanspolitiska strategier, bör sträva efter att förbättra kvaliteten och effektiviteten i de offentliga utgifterna och de offentliga inkomsterna, vilket är avgörande för att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet, samtidigt som de negativa och snedvridande effekterna på den ekonomiska tillväxten minimeras. Parlamentet betonar att detta bland annat skulle kunna uppnås genom att öka den europeiska samordningen och minska skatteflykt och skatteundandragande. Parlamentet välkomnar slutsatsen i Draghirapporten att det krävs en samordnad minskning av arbetsinkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare för att främja EU:s konkurrenskraft. Parlamentet påminner om att det är medlemsstaterna som har behörighet inom skattepolitiken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omdirigera skattebördan från inkomst till mindre snedvridande skattebaser.

10.Europaparlamentet betonar behovet av att skapa finanspolitiska buffertar för att ta itu med utmaningar för den finanspolitiska hållbarheten och säkerställa tillräckliga resurser för investeringar och för att hantera potentiella framtida chocker och kriser. Parlamentet betonar vikten av att främja konkurrenskraftig och hållbar tillväxt för alla för att stödja långsiktig finanspolitisk stabilitet och resiliens.

11.Europaparlamentet uttrycker oro över att enligt kommissionens ekonomiska höstprognos 2024 förväntas EU:s BNP öka med 0,9 % (0,8 % i euroområdet) under 2024, med 1,5 % (1,3 % i euroområdet) under 2025 och till 1,8 % (1,6 % i euroområdet) under 2026. Parlamentet påminner om att dessa siffror speglar en gradvis återhämtning men även en begränsad ekonomisk tillväxt jämfört med tidigare konjunkturcykler. Parlamentet noterar att de ekonomiska utsikterna för EU fortfarande är mycket osäkra, med risker som snarare kommer att påverka den ekonomiska tillväxten negativt.

12.Europaparlamentet noterar att den offentliga skuldkvoten beräknas öka till 83,0 % i EU och 89,6 % i euroområdet 2025 och till 83,4 % i EU och 90 % i euroområdet 2026, när produktionsgapet praktiskt taget kommer att slutas både i EU och i euroområdet, och att detta är högre än nivåerna 2024 (82,4 % för EU och 89,1 % för euroområdet).

13.Europaparlamentet påminner om att de offentliga skuldkvoterna utvecklas olika från land till land. Parlamentet påpekar att politisk osäkerhet och geopolitiska risker avsevärt kan bidra till att öka medlemsstaternas lånekostnader på finansmarknaderna. Parlamentet noterar att ohållbara skuldnivåer skulle kunna undergräva den ekonomiska stabiliteten och minska medlemsstaternas ekonomiska resiliens och förmåga att reagera på kriser. Parlamentet betonar att 11 medlemsstater i euroområdet under 2024 och 2025 förväntas ha skuldkvoter över fördragets referensvärde på 60 %, varav 5 fortfarande ligger över 100 %.

14.Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens ekonomiska höstprognos 2024 förväntas underskottet i de offentliga finanserna i EU och euroområdet minska till 3,1 % respektive 3 % av BNP under 2024, och minska ytterligare till 3 % respektive 2,9 % av BNP under 2025 samt till 2,9 % respektive 2,8 % av BNP under 2026. Parlamentet betonar att tio EU-medlemsstater förväntas uppvisa ett underskott över fördragets referensvärde på 3 % av BNP 2024. Parlamentet påpekar att detta antal kommer att förbli stabilt 2025, och att de flesta medlemsstater 2026 beräknas ha svagare offentligfinansiella positioner än före pandemin (2019), och att nio av dem fortfarande uppvisar underskott på över 3 %.

15.Europaparlamentet noterar att åtta medlemsstater har alltför stora underskott. Parlamentet påminner om att rådet har vidtagit korrigerande åtgärder och uppmanar de berörda medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minska alltför stora underskott och samtidigt minimera de socioekonomiska effekterna. Parlamentet påminner om vikten av konsekvens i tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott på medlemsstaterna.

16.Europaparlamentet konstaterar att enligt kommissionens höstprognos 2024 beräknas inflationen sjunka från 2,6 % under 2024 till 2,4 % under 2025 och till 2 % under 2026 i EU, respektive från 2,4 % under 2024 till 2,1 % under 2025 och till 1,9 % under 2026 i euroområdet. Parlamentet påminner om att även om denna minskning är en positiv utveckling är kärninflationen fortfarande relativt hög, vilket tyder på ett ihållande inflationstryck. Parlamentet noterar att finanspolitiken, samtidigt som den säkerställer finanspolitisk hållbarhet, kan stödja penningpolitiken när det gäller att minska inflationen och bör ge tillräckligt utrymme för ytterligare investeringar och stödja långsiktig tillväxt.

17.Europaparlamentet noterar att kommissionen inte har kunnat lägga fram den årliga översikten över hållbar tillväxt, rapporten om förvarningsmekanismen, utkastet till rekommendation för euroområdet och förslaget till gemensam sysselsättningsrapport på samma gång.

18.Europaparlamentet noterar att enligt kommissionens rapport om förvarningsmekanismen för 2025 kommer fördjupade granskningar att utarbetas 2025 för de nio länder som konstaterades ha obalanser eller alltför stora obalanser under 2024, och en annan fördjupad granskning bör göras för ytterligare en medlemsstat, eftersom den medför särskilda risker för nya obalanser.

19.Europaparlamentet understryker att bostäder är direkt kopplade till de makroekonomiska obalanserna i euroområdet, med skadliga konsekvenser för den ekonomiska resiliensen, dynamiken och de sociala framstegen samt för den regionala rörligheten och rörligheten inom EU. Parlamentet är bekymrat över att bostadspriserna i vissa medlemsstater sannolikt kommer att öka och kan bli svåra att bromsa i avsaknad av en helhetsstrategi.

20.Europaparlamentet påminner om att reformen syftar till att göra ramen enklare, transparentare och effektivare, med större nationellt egenansvar och bättre efterlevnad, samtidigt som man gör skillnad mellan medlemsstaterna utifrån deras individuella utgångspunkter, vilket utgör ett steg framåt för att få ett slut på universallösningsansatsen med tanke på de landsspecifika överväganden om finanspolitisk hållbarhet som ingår i nettoutgiftsbanan. Parlamentet påminner dessutom om att syftet är att stärka den finanspolitiska hållbarheten genom gradvisa och skräddarsydda anpassningar som kompletteras med reformer och investeringar och att främja en kontracyklisk finanspolitik.

21.Europaparlamentet erkänner att de nya finanspolitiska reglerna ger större flexibilitet och incitament kopplade till de investeringar och nationella reformer som krävs för att ta itu med de ekonomiska, sociala och geopolitiska utmaningar som EU står inför. Parlamentet konstaterar att de finansiella resurserna och bidragen från de nationella budgetarna skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar att indikatorn för nettoutgifter utesluter all nationell medfinansiering i EU-finansierade program, vilket ger medlemsstaterna ökat finanspolitiskt utrymme att investera i EU:s gemensamma prioriteringar, i enlighet med förordning (EU) 2024/1263, och därmed bidrar till att stärka synergierna mellan EU:s budget och de nationella budgetarna, vilket minskar fragmenteringen och ökar den övergripande effektiviteten i de offentliga utgifterna på vissa områden, såsom försvaret.

22.Europaparlamentet betonar att skuldhållbarhetsanalysen (DSA) spelar en viktig roll i de reformerade EU-budgetreglerna. Parlamentet anser att kommissionens diskretionära roll för skuldhållbarhetsanalysen kräver att de relevanta bedömningarna är helt transparenta, förutsägbara, reproducerbara och stabila. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med möjliga metodförbättringar, såsom att bedöma spridningseffekter mellan medlemsstaterna, och att vederbörligen informera parlamentet i detta avseende.

23.Europaparlamentet noterar kommissionens tidigare inkonsekventa tillämpning av de finanspolitiska reglerna och medlemsstaternas ojämna efterlevnad av reglerna. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att den nya ramen säkerställer likabehandling av medlemsstaterna. Parlamentet hävdar att framgången för en ram i hög grad beror på ett korrekt, transparent och effektivt genomförande redan från början, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas utgångspunkter och de enskilda utmaningar som de står inför. Parlamentet noterar de ändringar som införts i den nya ramen för att förbättra trovärdigheten i systemet för finansiella sanktioner.

24.Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att anpassa den tekniska definitionen av sina nationella operativa indikatorer till den europeiska indikatorn för primära nettoutgifter.

25.Europaparlamentet betonar parlamentets och oberoende finanspolitiska myndigheters roll i EU:s ram för ekonomisk styrning. Parlamentet understryker kommissionens diskretionära befogenhet när det gäller att utarbeta de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna. Parlamentet betonar behovet av ökad kontroll av kommissionen från parlamentets och den europeiska finanspolitiska nämndens sida, i enlighet med förordning (EU) 2024/1263, och av ett ökat informationsflöde till parlamentet för att möjliggöra en effektiv tillsyn.

26.Europaparlamentet noterar att inte alla medlemsstater kunde lämna in sina nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer och utkast till budgetplaner i tid. Parlamentet noterar att fem medlemsstater, till följd av allmänna val och bildandet av nya regeringar, ännu inte har lämnat in sina nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer och att två medlemsstater ännu inte har lämnat in sina utkast till budgetplaner, medan en medlemsstat inte har lämnat in sitt utkast till budgetplan av andra ospecificerade skäl. Parlamentet uppmanar dessa medlemsstater att lägga fram de relevanta planerna så snart som möjligt. Parlamentet understryker att ett punktligt inlämnande av dessa planer är en förutsättning för ett effektivt genomförande av de nya reglerna och trovärdigheten för dessa. Parlamentet bekräftar vikten av att utkast till budgetplaner lämnas in i tid för att se till att de åtaganden som anges i de finanspolitiska planerna omsätts i konkret politik efter godkännandet av de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna.

27.Europaparlamentet påminner om att de reformer och investeringar som beskrivs i de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna bör anpassas till EU:s gemensamma prioriteringar enligt förordning (EU) 2024/1263. Parlamentet understryker att kommissionen inom dem nya ramen bör ägna särskild uppmärksamhet åt dessa prioriteringar i sin bedömning av de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna.

28.Europaparlamentet konstaterar att 21 av de 22 nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som hittills har granskats har fått en positiv utvärdering. Parlamentet noterar att den nya ramen gör det möjligt för medlemsstaterna att använda antaganden som skiljer sig från kommissionens skuldhållbarhetsanalys om dessa skillnader förklaras och vederbörligen motiveras på ett transparent sätt och bygger på sunda ekonomiska argument i den tekniska dialogen med medlemsstaterna. Parlamentet noterar dock att kommissionen i de planer som lämnats in av fem medlemsstater i DSA‑ramen fann otillräckligt motiverade inkonsekvenser och avvikelser från antaganden som rör potentiell BNP och/eller BNP-deflatorn. Parlamentet betonar att sådana avvikelser och risker för uppskjutna planer skulle kunna hota den framtida finanspolitiska hållbarheten. Parlamentet noterar att kommissionen i de planer som lämnats in av tre medlemsstater erkänner en koncentration av den finanspolitiska anpassningen mot slutet av perioden. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att en sådan koncentration av anpassningen uppfyller kraven i förordningen och uppmanar den att förhindra procyklisk politik.

29.Europaparlamentet noterar att endast sju medlemsstater har begärt ett yttrande från sina relevanta oberoende finanspolitiska institutioner, vilket ger en viktig ytterligare granskningsdimension. Parlamentet noterar varnande att vissa oberoende finanspolitiska institutioner har avgett ett negativt yttrande om sin medlemsstats nationella finanspolitiska plan. Parlamentet betonar att nio medlemsstater inte uppfyllde sin skyldighet att genomföra politiska samråd med det civila samhället, arbetsmarknadens parter, regionala myndigheter och andra berörda parter innan de lämnade in sina nationella planer. Parlamentet beklagar vidare att flera medlemsstater inte har involverat sina nationella parlament i godkännandeprocessen för planerna och inte har rapporterat om huruvida de nödvändiga samråden med de nationella parlamenten faktiskt har ägt rum på det sätt som anges i den nya ramen.

30.Europaparlamentet konstaterar att fem medlemsstater har begärt en förlängning av anpassningsperioden. Parlamentet betonar att en sådan förlängning bör baseras på en uppsättning investerings- och reformåtaganden som sammantaget förbättrar ekonomins potentiella tillväxt och resiliens, stöder finanspolitisk hållbarhet, tar itu med EU:s gemensamma prioriteringar och de relevanta landsspecifika rekommendationerna samt har bedömts uppfylla de villkor som anges i förordningen för en sådan förlängning. Parlamentet noterar att de reformer och investeringar som används för att motivera denna utvidgning i hög grad är beroende av reformer som redan godkänts inom ramen för RRF. Parlamentet betonar vikten av och behovet av reformer och investeringar som bidrar positivt till medlemsstaternas potentiella BNP-tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att i efterhand effektivt utvärdera effekterna av överenskomna investeringar och reformer när det gäller att stödja finanspolitisk hållbarhet, öka ekonomins tillväxtpotential, ta itu med EU:s gemensamma prioriteringar och de landsspecifika rekommendationerna och säkerställa den nivå av nationellt finansierade offentliga investeringar som krävs.

31.Europaparlamentet noterar kommissionens bedömning att endast 8 av de 17 utkast till budgetplaner som lagts fram är i linje med de finanspolitiska rekommendationer som härrör från den nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planen. Parlamentet beklagar att sju planer bedömdes inte vara helt i linje med rekommendationerna, en plan inte uppfyllde kraven och en plan riskerade att inte överensstämma med rekommendationerna. Parlamentet är oroat över att sex medlemsstater har lagt fram utkast till budgetplaner med en årlig eller kumulativ utgiftsökning som överstiger deras föreskrivna tak.

32.Europaparlamentet noterar kommissionens prognos att genomförandet av den reviderade styrningsramen förväntas leda till en minskning av det primära strukturella saldot för euroområdet som helhet på 0,5 % av BNP 2024 och 0,25 % av BNP 2025. Parlamentet noterar kommissionens bedömning att detta är i linje med processen för att öka den finanspolitiska hållbarheten och stödja den pågående desinflationsprocessen eftersom den ekonomiska osäkerheten fortfarande är hög. Parlamentet konstaterar att BNP-tillväxten kommer att fortsätta att stödja budgetkonsolideringen i hela EU. Parlamentet efterlyser en finanspolitik som återställer stabiliteten och samtidigt främjar innovation, industriell konkurrenskraft och långsiktig ekonomisk tillväxt. Parlamentet betonar behovet av att skapa ytterligare finanspolitiskt utrymme för att hantera framtida utmaningar och potentiella kriser och samtidigt bevara en tillräcklig investeringsnivå för att stödja och främja hållbar tillväxt, industrialisering och välstånd för alla.

33.Europaparlamentet anser att ett effektivt genomförande av de finanspolitiska reglerna, även om det är nödvändigt, inte i sig är tillräckligt för att hela tiden uppnå en optimal finanspolitisk inriktning och säkerställa en hög levnadsstandard för alla européer. Parlamentet noterar att den finanspolitiska inriktningen fortfarande förväntas variera kraftigt från en medlemsstat till en annan under 2025. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka idéer om en mekanism som bidrar till att säkerställa att konjunkturläget i EU som helhet alltid är lämpligt för de makroekonomiska utsikterna.

34.Europaparlamentet påminner om att enligt kommissionen kommer den marginalskattedrivna bromseffekten under 2025 delvis att uppvägas av en liten ökning av investeringarna, som finansieras både genom nationella budgetar och genom RRF‑bidrag och andra EU-medel. Parlamentet betonar RRF:s roll när det gäller att tillgodose EU:s investeringsbehov, och noterar att den kommer att löpa ut i slutet av 2026, vilket kan leda till minskade offentliga investeringar i gemensamma europeiska prioriteringar.

35.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda diskussioner om att ta itu med det betydande investeringsgapet i EU och att minska lånekostnaderna, stärka den finansiella stabiliteten och möjliggöra strategiska investeringar i linje med EU:s mål och för tillhandahållandet av europeiska kollektiva nyttigheter, såsom försvarskapacitet för att tillgodose behoven mot bakgrund av växande hot och säkerhetsutmaningar. Parlamentet begär att de effektivitetsvinster som kan följa av tillhandahållandet av europeiska kollektiva nyttigheter på EU-nivå utnyttjas genom en effektiv samordning av investeringsprioriteringarna mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att denna ram vid behov bör stärkas genom investeringsinstrument och investeringsverktyg på EU‑nivå som är utformade för att minimera kostnaderna för EU:s skattebetalare och maximera effektiviteten i tillhandahållandet av europeiska kollektiva nyttigheter.

36.Europaparlamentet påminner om att all EU-finansiering måste åtföljas av robusta kontroller som säkerställer transparens, ansvarsskyldighet och effektiv användning av medel, så att de inte innebär en omotiverad ökning av de offentliga utgifterna.

37.Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja investeringsutgifter som ger en positiv avkastning. Parlamentet tar till sig Draghirapportens bedömning att omkring fyra femtedelar av de produktiva investeringarna kommer att genomföras av den privata sektorn i EU, samtidigt som offentliga investeringar också kommer att spela en roll som katalysator. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att föreslå en konkurrenskraftsfond inom den nya fleråriga budgetramen och uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja finansiella garantier för att mobilisera privata investeringar. Parlamentet betonar att medlemsstaterna måste öka sina insatser, särskilt budgetinsatserna, för att påskynda innovation, digitalisering, utbildning, fortbildning och utfasning av fossila bränslen, för att stärka den europeiska konkurrenskraften och minska olika beroenden.

38.Europaparlamentet noterar att andelen ”fullt genomförda” landsspecifika rekommendationer har minskat från 18,1 % (under perioden 2011–2018) till 13,9 % (under perioden 2019–2023). Parlamentet påminner om att genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, även när det gäller de offentliga utgifternas effektivitet, är en central del av säkerställandet av finanspolitisk hållbarhet och åtgärdandet av makroekonomiska obalanser. Parlamentet förespråkar ett effektivare genomförande av de landsspecifika rekommendationerna och de relevanta reformerna. Parlamentet begär att olika sätt för att öka andelen ”fullt genomförda” landsspecifika rekommendationer utforskas. Parlamentet uppmanar kommissionen att närmare koppla de landsspecifika rekommendationerna till respektive landsrapporter. Parlamentet efterlyser en utvärdering av reformernas effekter och framstegen mot att minska de konstaterade investeringsgapen. Parlamentet efterlyser större transparens i utarbetandet av de landsspecifika rekommendationerna.

39.Europaparlamentet upprepar i detta avseende att de landsspecifika rekommendationerna bör stärkas genom fokus på en begränsad uppsättning utmaningar, särskilt medlemsstaternas specifika strukturella utmaningar och EU:s gemensamma prioriteringar, i syfte att främja en sund och inkluderande ekonomisk tillväxt för alla, öka konkurrenskraften och den makroekonomiska stabiliteten, främja den gröna och den digitala omställningen och säkerställa social rättvisa och rättvisa mellan generationerna.

40.Europaparlamentet påminner om medlemsstaternas åtagande att i sina nationella finanspolitiska planer ta itu med de relevanta landsspecifika rekommendationerna i såväl deras ekonomiska som sociala dimensioner, såsom de uttrycks inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet noterar att kommissionen har funnit landsspecifika rekommendationer utan åtgärder i de nationella finanspolitiska planerna.

41.Europaparlamentet betonar vikten av de landsspecifika rekommendationerna för att ta itu med de mer långsiktiga drivkrafterna för finanspolitisk hållbarhet, inbegripet hållbarhet och korrekt tillhandahållande av offentliga pensionssystem, hälso- och sjukvårdssystemen och systemen för långvarig vård och omsorg mot bakgrund av demografiska utmaningar såsom en åldrande befolkning, och beredskap för ogynnsam utveckling, inbegripet klimatrelaterade fysiska risker. Parlamentet betonar de landsspecifika rekommendationernas relevans för att ta itu med stabiliteten på bostadsmarknaden för att bidra till EU:s ekonomiska resiliens.

42.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.