1.Europaparlamentet anser att kommissionen och rådet bör stärka sina insatser för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i linje med handlingsplanen från mars 2021 och La Hulpe-förklaringen för att uppnå de överordnade målen för 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att 2026 års gemensamma sysselsättningsrapport analyserar genomförandet av alla principer i den europeiska pelaren för sociala rättigheter i linje med förordning (EU) 2024/1263, och inbegriper en analys av den sociala dimensionen av de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som rör social resiliens, inbegripet den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet välkomnar i detta avseende tillkännagivandet av en ny handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter von der Leyen, U., ”Europas val, politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission 2024–2029”, 18 juli 2024. för 2025 för att ge ny kraft åt sociala framsteg. Parlamentet välkomnar att nästan alla medlemsstater förväntas öka de offentliga investeringarna under 2025, vilket är nödvändigt för att säkerställa tillgång till offentliga tjänster av hög kvalitet och uppnå målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna kan utnyttja faciliteten för återhämtning och resiliens inom det tillämpningsområde som fastställs i förordning (EU) 2021/241 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/241/oj). till och med den 31 december 2026 om strategier för hållbar tillväxt för nästa generation.

2.Europaparlamentet betonar vikten av att använda den sociala resultattavlan och ramen för social konvergens för att identifiera risker och följa de framsteg som görs för att minska ojämlikheter, stärka de sociala trygghetssystemen och främja anständiga arbetsvillkor och stödåtgärder för arbetstagare som måste hantera omställningarna. Parlamentet betonar att det i detta avseende är nödvändigt att skapa ett hållbart, rättvist och inkluderande Europa där de sociala rättigheterna skyddas fullt ut och på samma sätt som de ekonomiska friheterna. Parlamentet påminner om att EU-medborgarna identifierar det sociala Europa som en av sina prioriteringar.

3.Europaparlamentet beklagar bristen på information om och analys av förmögenhetsklyftor och förmögenhetskoncentration i EU, eftersom detta är en av de viktigaste orsakerna till fattigdom. Parlamentet påpekar att enligt redovisningen av förmögenhetsfördelningen, ett dataset som utvecklats av Europeiska centralbankssystemet, uppgick de högsta 10 procentens förmögenhetsandel till 56 % under fjärde kvartalet 2023, medan den nedre hälften hamnade på endast 5 %.

4.Europaparlamentet välkomnar att en analys av det positiva bidraget från målen för hållbar utveckling och de europeiska jämlikhetsstrategierna införs i 2025 års gemensamma sysselsättningsrapport, och uppmanar kommissionen att se till att 2026 års gemensamma sysselsättningsrapport innehåller både ett avsnitt som analyserar framstegen mot målen för hållbar utveckling med anknytning till sysselsättnings- och socialpolitiken och ett annat om framstegen mot att avskaffa social diskriminering och diskriminering på arbetsmarknaden i linje med jämställdhetsstrategin 2020–2025, EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande 2020–2030, jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 och strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

5.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra de uppdaterade sysselsättningsriktlinjerna, med tonvikt på utbildning för alla, ny teknik såsom AI och nya politiska initiativ om plattformsarbete, anständiga och rimligt prissatta bostäder, och åtgärder mot bristen på arbetskraft och kompetens, i syfte att stärka det demokratiska beslutsfattandet.

6.Europaparlamentet upprepar vikten av att investera i kompetensutveckling och yrkesutbildning för arbetskraften och att säkerställa sysselsättning av god kvalitet, med tonvikt på den individuella rätten till utbildning och livslångt lärande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla åtgärder för kompetenshöjning och omskolning i samarbete med lokala intressenter, inbegripet utbildningsorgan och arbetsmarknadens parter, för att stärka kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsmarknader och för att förutse arbetsmarknadens behov. Parlamentet välkomnar att sysselsättningsresultaten för nyutexaminerade från yrkesutbildningar fortsätter att förbättras i hela EU. Parlamentet är bekymrat över ungdomars försämrade utbildningsresultat, särskilt när det gäller grundläggande färdigheter. Parlamentet välkomnar i detta avseende tillkännagivandet av en handlingsplan för grundläggande färdigheter och en strategisk plan för utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i program som ger studerande de grundläggande, digitala och övergripande färdigheter som behövs för arbetslivet och dess digitalisering samt för att hjälpa dem att på ett meningsfullt sätt bidra till samhället. Parlamentet påminner om den viktiga rollen som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare kan spela för att stödja och omskola arbetstagare som blivit uppsagda till följd av större omstruktureringar.

7.Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet av en färdplan för sysselsättning av god kvalitet för att säkerställa en rättvis omställning för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att i denna färdplan inkludera överväganden om åtgärder som är kopplade till användningen av AI och algoritmisk verksamhetsledning i arbetslivet, så att ny teknik utnyttjas för att förbättra arbetsvillkoren och produktiviteten, samtidigt som arbetstagarnas rättigheter och balansen mellan arbete och privatliv respekteras, vilket erkänns i den gemensamma sysselsättningsrapporten Kommissionens utkast av den 17 december 2024 till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet (COM(2024)0701)..

8.Europaparlamentet betonar att svaret på arbetskraftsbrist i EU också handlar om att förbättra och underlätta arbetskraftens rörlighet inom unionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka och underlätta erkännandet av färdigheter och kvalifikationer i unionen, även för tredjelandsmedborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera hur effektiv europeiska nätverket för arbetsförmedlingars (Eures) plattform är i syfte att eventuellt se över dess drift.

9.Europaparlamentet konstaterar att antalet unga med högst grundskoleutbildning, personer med lägre utbildningsnivå, unga som varken arbetar eller studerar och bland dem utsatta grupper, däribland romer, kvinnor, äldre, låg- och medelkvalificerade personer, personer med funktionsnedsättning och personer med invandrarbakgrund eller minoritetsbakgrund, beroende på den särskilda kontexten i landet, fortfarande är högt i flera medlemsstater, trots en nedåtgående trend i Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka ungdomsgarantin i enlighet med princip 4 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Detta för att stödja ungdomar i nöd under hela deras personliga och yrkesmässiga utveckling. Parlamentet upprepar den avgörande roll som yrkesutbildning spelar när det gäller att tillhandahålla den kunskap, de färdigheter och den kompetens som krävs för att ungdomar ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar behovet av att investera i yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft genom Europeiska socialfonden+ (ESF+). Parlamentet påminner därför om behovet av att komma till rätta med denna situation och utveckla lösningar för att få ungdomar att stanna kvar i utbildning eller sysselsättning och vikten av att säkerställa deras tillgång till praktik- och lärlingsplatser, så att de kan få sin första arbetslivserfarenhet och deras övergång från utbildning till anställning underlättas, samt skapa arbetsvillkor som gör det möjligt för en åldrande arbetskraft att stanna kvar på arbetsmarknaden.

10.Europaparlamentet anser att även om det har skett en förbättring står personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor med funktionsnedsättning, fortfarande inför betydande hinder på arbetsmarknaden, och att det därför finns ett behov av yrkesutbildning och digital utbildning, samtidigt som inkludering av personer med funktionsnedsättning främjas, med inriktning på den inaktiva arbetskraften och grupper med lågt deltagande på arbetsmarknaden, däribland kvinnor, ungdomar, äldre arbetstagare och personer med kroniska sjukdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera EU:s handikappstrategi med nya flaggskeppsinitiativ och åtgärder från och med 2025, till exempel en europeisk sysselsättningsgaranti för personer med funktionsnedsättning och utbyte av bästa praxis såsom intyget om funktionsnedsättning, framför allt för att ta itu med den sociala inkluderingen och det självständiga boendet för personer med funktionsnedsättning, och även säkerställa deras tillgång till utbildning och sysselsättning av god kvalitet genom rådgivning om bibehållna invaliditetsförmåner.

11.Europaparlamentet uttrycker oro över att romer fortfarande har mycket svårt att få anställning, med ständiga fördomar som begränsar deras möjligheter. Parlamentet noterar att EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande belyser bristen på framsteg när det gäller tillgång till sysselsättning och att andelen romska ungdomar som varken arbetar eller studerar ökar. Parlamentet betonar ramens mål att halvera skillnaden i sysselsättning mellan romer och befolkningen i stort och se till att minst 60 % av romerna har avlönat arbete senast 2030. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att välja en integrerad, jämställdhetsinriktad strategi och att se till att offentlig politik och offentliga tjänster verkligen når alla romer, även i avlägsna landsbygdsområden.

12.Europaparlamentet betonar behovet av att uppmärksamma sociala och miljömässiga aspekter av konkurrenskraften och betonar behovet av investeringar i utbildning för alla för att säkerställa allmän tillgång till högkvalitativ offentlig utbildning och yrkesutbildning, och hållbara metoder för att främja tillväxt för alla. Parlamentet understryker att arbetsmarknadens parter bör spela en nyckelroll när det gäller att identifiera och tillgodose kompetensbehov i hela EU.

13.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera särskilda rekommendationer om bostäder till överkomlig kostnad i den europeiska planeringsterminen och att främja bostadsinvesteringar. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att bostadsinvesteringar stöder långsiktiga högkvalitativa bostadslösningar som faktiskt är överkomliga för låginkomsthushåll och medelinkomsthushåll, och betonar att investeringar i subventionerade bostäder och rimligt prissatta bostäder är avgörande för att säkerställa och förbättra livskvaliteten för alla. Parlamentet betonar behovet av en bättre användning av EU-medel, t.ex. genom Europeiska investeringsbankens finansieringsinstrument, särskilt för att stödja investeringar som ökar energieffektiviteten i byggnader. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta beslutsamma åtgärder för att tillhandahålla en bedömning av unionens politik, fonder och flaskhalsar som bör göra det lättare att bygga, bygga om och renovera tillgängliga, överkomliga och energieffektiva bostäder, inbegripet subventionerade bostäder, som tillgodoser behoven bland ungdomar, personer med nedsatt rörlighet, låg- och medelinkomstgrupper, utsatta familjer och personer i mer sårbar ställning, samtidigt som man skyddar hemägare och personer som försöker att köpa en egen bostad från ett ännu mindre utbud.

14.Europaparlamentet välkomnar den aviserade europeiska planen för överkomliga bostäder för att hjälpa medlemsstaterna att hantera bostadskrisen och de kraftigt stigande hyrorna. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och offentliggöra vilka potentiella hinder för reglerna för statligt stöd som påverkar tillgången till bostäder. Parlamentet påminner om att den sociala klimatfonden syftar till att ge ekonomiskt stöd till medlemsstaterna från och med 2026 för att stödja utsatta hushåll, särskilt med åtgärder och investeringar som syftar till att öka energieffektiviteten i byggnader, minska koldioxidutsläppen från uppvärmning och kylning av byggnader och integrera produktion och lagring av förnybar energi i byggnader.

15.Europaparlamentet anser att hemlöshet är ett dramatiskt socialt problem i EU. Parlamentet efterlyser en enhetlig definition av hemlöshet i EU som skulle möjliggöra en systematisk jämförelse och bedömning av hemlöshetens omfattning i olika EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en strategi och arbeta för att få ett slut på hemlösheten i EU senast 2030 genom att främja tillgången till anständiga bostäder till överkomliga priser samt tillgången till sociala tjänster av god kvalitet. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att bättre använda de tillgängliga EU-instrumenten, inklusive ESF+, i denna fråga Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 13 december 2023 om För en EU-ram för nationella strategier mot hemlöshet som bygger på ”Bostad först”-principen (EUT C, C/2024/1567, 5.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1567/oj)..

16.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma nationella strategier mot hemlöshet. Parlamentet välkomnar avsikten att lägga fram en rådsrekommendation om hemlöshet Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 13 december 2023 om För en EU-ram för nationella strategier mot hemlöshet som bygger på ”Bostad först”-principen.. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ytterligare höja ambitionsnivån för den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet.

17.Europaparlamentet anser att det finns ett akut behov av EU-åtgärder för att ta itu med de ihållande höga nivåerna av fattigdom och social utestängning i EU, särskilt bland barn, ungdomar och äldre, personer med funktionsnedsättning, personer födda utanför EU, hbti-personer och romska befolkningsgrupper. Parlamentet betonar att tillgång till sociala tjänster av god kvalitet bör prioriteras och bör säkerställa energitrygghet för utsatta hushåll. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta EU:s första strategi mot fattigdom någonsin.

18.Europaparlamentet påminner om unionens mål att övergå från institutionsvård till samhällsbaserad eller familjebaserad vård. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan för avinstitutionalisering. Parlamentet betonar att denna handlingsplan bör omfatta alla grupper som fortfarande bor på institutioner, inbegripet barn, personer med funktionsnedsättning, personer med psykisk ohälsa, personer som drabbats av hemlöshet och äldre. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja ESF+-fonderna samt andra relevanta europeiska och nationella medel för att slutföra avinstitutionaliseringen, så att alla EU-medborgare kan leva i en familje- eller gemenskapsmiljö.

19.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en europeisk handlingsplan för psykisk hälsa, i linje med dess senaste rekommendationer Kommissionens meddelande av den 7 juni 2023 om en övergripande strategi för psykisk hälsa (COM(2023)0298).. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka tillgången till tjänster för psykisk hälsa och känslomässiga stödprogram för alla, framför allt barn, ungdomar och äldre. Parlamentet efterlyser en bättre användning av den sociala resultattavlans indikatorer för att ta itu med effekterna av otrygga levnadsvillkor och osäkerhet på psykisk hälsa.

20.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med ensamhet genom att främja en holistisk EU-strategi för ensamhet och tillgång till professionell omsorg. Parlamentet efterlyser också att denna EU-strategi tar itu med de socioekonomiska effekterna av ensamhet på produktivitet och välbefinnande genom att ta itu med frågor som landsbygdsisolering. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fortsätta att genomföra rådets rekommendation om tillgång till långvarig vård och omsorg av god kvalitet och till rimlig kostnad i syfte att säkerställa tillgång till vård av god kvalitet och samtidigt säkerställa anständiga arbetsvillkor för arbetstagare inom vård- och omsorgssektorn samt för anhörigvårdare.

21.Europaparlamentet är medvetet om att 44 miljoner européer ofta är informella långtidsvårdgivare, varav de flesta är kvinnor Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, ”Long-Term Care Report – Trends, challenges and opportunities in an ageing society”. Volym I, Publikationsbyrån, 2021, https://data.europa.eu/doi/10.2767/677726..

22.Europaparlamentet erkänner den unika roll som vårdgivare spelar i samhället, och även om definitionen av vård- och omsorgspersonal inte är harmoniserad i hela EU, sysselsätter sektorn för långvarig vård och omsorg 6,4 miljoner människor i hela EU.

23.Europaparlamentet är bekymrat över att det 2023 fortfarande var 94,6 miljoner människor i EU som riskerade att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Parlamentet betonar att utan ett paradigmskifte i kampen mot fattigdom kommer EU och dess medlemsstater inte att uppnå sina mål för fattigdomsminskning. Parlamentet anser att tillkännagivandet av EU:s första strategi mot fattigdom någonsin är ett steg i rätt riktning mot att vända trenden, men att det måste finnas en övergripande metod för att komma till rätta med de flerdimensionella aspekterna av fattigdom och social utestängning med konkreta åtgärder samt ett effektivt genomförande och en tydlig övervakning. Parlamentet kräver att denna strategi ska omfatta alla som lever i fattigdom och är socialt utestängda, först och främst de mest missgynnade, men också särskilda åtgärder för olika grupper, såsom fattiga förvärvsarbetande, hemlösa, personer med funktionsnedsättning, familjer med en ensamstående förälder och framför allt barn, för att på ett varaktigt sätt bryta fattigdomscykeln. Parlamentet betonar att införlivandet av direktivet om minimilöner kommer att vara avgörande för att förebygga och bekämpa risken för fattigdom bland arbetstagare, samtidigt som incitamenten för att arbeta stärks, och välkomnar att flera medlemsstater har ändrat eller planerar att ändra sina regler för minimilöner. Parlamentet är oroat över ökningen av icke-standardiserade anställningsformer som löper större risk att skapa fattiga förvärvsarbetande utan lämpligt rättsligt skydd.

24.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av barngarantin i samtliga medlemsstater som en del av den europeiska planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet kräver på nytt en ökning av finansieringen av den europeiska barngarantin med en särskild budget på minst 20 miljarder euro och alla medlemsstater bör anslå minst 5 % av sina tilldelade ESF+-medel till att bekämpa barnfattigdom och främja barns välbefinnande. Parlamentet anser att de landsspecifika rekommendationerna bör återspegla medlemsstaternas budgetmässiga efterlevnad av det minsta anslag som krävs för att bekämpa barnfattigdom som fastställs i ESF+- förordningen Artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) (EUT L 231, 30.6.2021, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1057/oj).. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en ambitiös budget för barngarantin i nästa fleråriga budgetram för att möta den växande utmaningen med barnfattigdom och social utestängning.

25.Europaparlamentet är oroat över nationella strategier som skapar luckor i hälso- och sjukvårdstäckningen och ökar ojämlikheten både inom och mellan medlemsstaterna. Parlamentet varnar för att detta också undergräver genomförandet av princip 16 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och av mål 3.8 för hållbar utveckling om allmän hälso- och sjukvård för alla samt pelarens övergripande mål att främja uppåtgående social konvergens i EU, så att ingen lämnas utanför. Parlamentet anser att de indikatorer som används i den sociala resultattavlan inte ger en heltäckande förståelse av hälso- och sjukvårdens överkomlighet.

26.Europaparlamentet understryker att arbetsgivare måste främja kontakter mellan generationerna inom företag och att yngre lär sig av äldre arbetstagare och vice versa. Parlamentet understryker att en åldrande arbetskraft kan hjälpa ett företag att ta fram nya produkter och tjänster för att anpassa sig till behoven i ett åldrande samhälle på ett mer kreativt och produktivt sätt. Parlamentet uppmanar dessutom till att inrätta incitament för att uppmuntra frivilligarbete och mentorskap för att möjliggöra överföringen av kunskap mellan generationer.

27.Europaparlamentet varnar för att reallönerna enligt Europeiska centralbankens rapporter fortfarande ligger under nivån före pandemin, medan produktiviteten var ungefär densamma. Parlamentet håller med om att detta skapar ett visst utrymme för en icke-inflatorisk återhämtning av reallönerna och varnar för att om reallönerna inte återhämtar sig skulle detta öka risken för utdragna ekonomiska svagheter, vilket skulle kunna orsaka skrämmande effekter och ytterligare försämra produktiviteten i euroområdet jämfört med andra delar av världen. Parlamentet anser att bättre upprätthållande av minimilönerna och en förstärkning av kollektivförhandlingarnas täckning kan ha en positiv inverkan på nivåerna av löneskillnader, särskilt genom att hjälpa mer utsatta arbetstagare i botten av lönefördelningen, som i allt högre grad utelämnas.

28.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa anständiga arbetsvillkor, bland annat anständiga löner, tillgång till socialt skydd, möjligheter till livslångt lärande, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, en god balans mellan arbete och privatliv och rätten att inte vara uppkopplad, rimlig arbetstid, arbetstagarrepresentation, demokrati i arbetslivet och kollektivavtal. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja demokrati på arbetsplatsen, social dialog och kollektivförhandlingar och skydda arbetstagarnas rättigheter, särskilt i samband med den gröna och den digitala omställningen, och att säkerställa lika lön för lika arbete mellan män och kvinnor, öka insynen i lönesättningen och ta itu med könsrelaterad ojämlikhet för att minska löneklyftan mellan könen i EU.

29.Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra tillgången till socialt skydd för egenföretagare och uppmanar kommissionen att övervaka medlemsstaternas nationella planer för genomförandet av rådets rekommendation av den 8 november 2019 om tillgång till socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare EUT C 387, 15.11.2019, s. 1. som en del av de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet påminner i detta avseende om att andelen egenföretagare inom de kulturella och kreativa sektorerna är mer än dubbelt så hög som bland befolkningen i stort, och påminner i detta avseende om de 13 initiativ som kommissionen lade fram i sitt svar av den 21 februari 2024 på Europaparlamentets resolution av den 21 november 2023 med rekommendationer till kommissionen om en EU-ram för den sociala och yrkesmässiga situationen för kreatörer och kulturarbetare Europaparlamentets resolution av den 21 november 2023 med rekommendationer till kommissionen om en EU-ram för den sociala och yrkesmässiga situationen för kreatörer och kulturarbetare (EUT C, C/2024/4208, 24.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4208/oj)., och uppmanar kommissionen att börja genomföra dem i samarbete med medlemsstaterna.

30.Europaparlamentet efterlyser en politik som främjar balans mellan arbete och privatliv och rätten att inte vara uppkopplad, i syfte att förbättra livskvaliteten för alla familjer och arbetstagare, och säkerställa genomförandet av direktivet om balans mellan arbete och privatliv Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (EUT L 188, 12.7.2019, s. 79, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/1158/oj). och den europeiska strategin för vård och omsorg. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag som tar itu med distansarbete och rätten att inte vara uppkopplad, samt ett förslag om att införa ett europeiskt kort för alla typer av stora familjer och en europeisk handlingsplan för ensamstående föräldrar som erbjuder utbildningsmässiga och sociala förmåner. Parlamentet efterlyser i slutändan initiativ för att bekämpa utestängning av arbetskraft till följd av längre sjukfrånvaro, för att anpassa arbetsplatsen, främja flexibla arbetsvillkor och utveckla strategier för att stödja arbetstagares återvändande efter längre frånvaro.

31.Europaparlamentet begär att demografiska utmaningar ska prioriteras i EU:s sammanhållningspolitik och att konkreta åtgärder vidtas på EU-nivå och nationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att utlysa ett ”europeiskt demografiår” och att prioritera framtagandet av kommissionens meddelande om att utnyttja talangen i Europas regioner och mekanismen för talangsatsningar för att främja social sammanhållning och öka finansieringen till landsbygden, de yttersta randområdena och regioner som har hög avfolkning, genom att stödja skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet, offentliga tjänster, lokala utvecklingsprojekt och grundläggande infrastruktur som gynnar befolkningens ”rätt att stanna”, särskilt när det gäller ungdomar. Parlamentet betonar vikten av att införa särskilda åtgärder för att ta itu med regionala ojämlikheter inom utbildning och säkerställa lika tillgång till högkvalitativ utbildning till överkomlig kostnad för alla.

32.Europaparlamentet är oroat över att flera befolkningsgrupper trots förbättringar fortfarande är betydligt underrepresenterade på EU:s arbetsmarknad, däribland kvinnor, äldre, låg- och medelkvalificerade personer, personer med funktionsnedsättning och personer med invandrarbakgrund eller minoritetsbakgrund. Parlamentet varnar för att ojämlikheterna inom utbildning har fördjupats och ytterligare förvärrat sårbarheten hos studenter med missgynnad bakgrund och invandrarbakgrund. Parlamentet påpekar att personer med invandrar- eller minoritetsbakgrund enligt den gemensamma sysselsättningsrapporten i hög grad kan dra nytta av riktade åtgärder för att ta itu med kompetensglapp, förbättra språkkunskaperna och bekämpa diskriminering. Parlamentet betonar vikten av ökade insatser för att genomföra handlingsplanen för integration och inkludering för 2021–2027, som innehåller en gemensam politisk ram som stöder medlemsstaterna i utvecklingen av nationella strategier för integration av migranter.

33.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att prioritera en minskning av den administrativa bördan i syfte att förenkla med respekt för arbetsnormer och sociala normer. Parlamentet anser att bättre stöd till små och medelstora företag och faktiska och potentiella entreprenörer förbättrar EU:s konkurrenskraft och långsiktiga hållbarhet, främjar innovation och skapar arbetstillfällen av hög kvalitet. Parlamentet noterar att små och medelstora företag och egenföretagare inom alla sektorer är avgörande för EU:s ekonomiska tillväxt och därmed för finansieringen av socialpolitiken. Parlamentet uppmanar med kraft till genomförande av särskilda rekommendationer för att förbättra den inre marknaden. Parlamentet noterar kommissionens offentliggörande av ”konkurrenskraftskompassen” den 29 januari 2025 Kommissionens meddelande av den 29 januari 2025 med titeln ”En konkurrenskraftskompass för EU” (COM(2025)0030)..

34.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra konkurrenskraftskontroller av varje nytt lagstiftningsförslag, med beaktande av EU-lagstiftningens övergripande inverkan på företag samt på annan EU-politik och andra EU-program.

35.Europaparlamentet anser att den sociala ekonomin är en viktig del av EU:s sociala marknadsekonomi och en drivkraft för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess mål, och att den ofta ger sysselsättning till utsatta och utestängda grupper. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sitt stöd till alla företag inom den sociala ekonomin, men särskilt ideella företag, vilket framhålls i handlingsplanen för den sociala ekonomin 2021 och Liègefärdplanen för den sociala ekonomin, i syfte att främja högkvalitativt, anständigt och inkluderande arbete och den cirkulära ekonomin, för att uppmuntra medlemsstaterna att underlätta tillgången till finansiering och öka synligheten för aktörer inom den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka innovativa finansieringsmekanismer till stöd för utvecklingen av den sociala ekonomin i Europa Resolution av den 6 juli 2022 om EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin, (EUT C 47, 7.2.2023, s. 171). och främjandet av ett dynamiskt och inkluderande företagsklimat.

36.Europaparlamentet anser att medlemsstaterna under detta omställningsår, med genomförandet av reviderade regler för ekonomisk styrning, bör anpassa det finanspolitiska ansvaret till hållbar tillväxt och sysselsättning för alla och konstaterar att arbetsmarknadsparternas deltagande, inbegripet i utvecklingen av medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer, bör stärkas för att bidra till målen i det nya ramverket för ekonomisk styrning.

37.Europaparlamentet välkomnar att de nationella medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna, inom det nya ramverket för ekonomisk styrning, måste omfatta reformer och investeringar som svarar mot de viktigaste utmaningar som identifierats inom ramen för den europeiska planeringsterminen och även säkerställa skuldhållbarhet samtidigt som strategiska investeringar görs i principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter i syfte att främja uppåtgående social konvergens.

38.Europaparlamentet är bekymrat över att efterlevnaden av de landsspecifika rekommendationerna fortfarande är låg. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till att effektivt genomföra de landsspecifika rekommendationerna i medlemsstaterna för att främja hälso- och sjukvård och hållbara pensionssystem, i linje med principerna 15 och 16 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och långsiktigt välstånd för alla medborgare, med beaktande av sårbarheten hos de arbetstagare vars karriärer är segmenterade, intermittenta och föremål för omställningar på arbetsmarknaden. Parlamentet insisterar på att kommissionen bör stärka sina dialoger med medlemsstaterna om genomförandet av befintliga rekommendationer och sysselsättningsriktlinjerna samt om nuvarande eller framtida politiska åtgärder för att ta itu med konstaterade utmaningar.

39.Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en ram för att identifiera risker för social konvergens inom den europeiska planeringsterminen, som parlamentet efterlyste med eftertryck. Parlamentet påminner om att inom denna ram bedömer kommissionen riskerna för uppåtgående social konvergens i medlemsstaterna och övervakar framstegen för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter på grundval av den sociala resultattavlan och principerna i ramen för social konvergens. Parlamentet välkomnar att den gemensamma sysselsättningsrapporten för 2025 innehåller landsspecifika analyser som bygger på principerna i ramen för social konvergens. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla innovativa kvantitativa och kvalitativa analysverktyg inom denna nya ram för att på bästa sätt utnyttja den i den europeiska planeringsterminens framtida cykler.

40.Europaparlamentet välkomnar att den första analysen, som bygger på principerna i ramen för social konvergens, pekar på uppåtgående konvergens på arbetsmarknaden under 2023 Kommissionens utkast av den 17 december 2024 till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet (COM(2024)0701).. Parlamentet noterar med oro att sysselsättningsresultaten för underrepresenterade grupper fortfarande behöver förbättras och att riskerna för uppåtgående konvergens kvarstår på europeisk nivå när det gäller kompetensutveckling, från tidig utbildning till livslångt lärande, och de sociala resultaten av andelen personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare analysera dessa risker för uppåtgående social konvergens i det andra steget av analysen och att diskutera med de berörda medlemsstaterna vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att hantera dessa risker.

41.Europaparlamentet erkänner levnadskostnadskrisen, som har ökat bördan för hushållen, och de stigande bostadskostnaderna, som i kombination med höga energikostnader bidrar till höga nivåer av energifattigdom i hela EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att på ett heltäckande sätt ta itu med de bakomliggande orsakerna till denna kris genom att prioritera politik som främjar ekonomisk resiliens, social sammanhållning och hållbar utveckling.

42.Europaparlamentet varnar för de sociala riskerna till följd av krisen inom bilindustrin, som står inför ett aldrig tidigare skådat tryck från både externa och interna faktorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma denna sektor och stärka den sociala dialogen och arbetstagarnas deltagande i omställningsprocesser. Parlamentet betonar det akuta behovet av samordnade insatser från EU:s sida via en arbetsgrupp för nödsituationer bestående av fackföreningar och arbetsgivare för att hantera den rådande krisen.

43.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka uppgifter om omstruktureringar och deras inverkan på sysselsättningen, till exempel genom att använda Eurofounds databas för övervakning av omstruktureringar, ”European Restructuring Monitor”, för att underlätta åtgärder till stöd för omstrukturering och omställningar på arbetsmarknaden, och att överväga att lyfta fram nationella åtgärder till stöd för en socialt ansvarsfull omstrukturering av den europeiska planeringsterminen.

44.Europaparlamentet är bekymrat över kommissionens översyn av resultattavlan för förfarandet vid makroekonomiska obalanser, särskilt minskningen i sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer, som är avgörande för en bedömning av den sociala situationen och situationen på arbetsmarknaden i medlemsstaterna. Parlamentet beklagar att ungdomsarbetslösheten inte längre betraktas som en huvudindikator, trots dess relevans för att identifiera och åtgärda specifika utmaningar på arbetsmarknaden och för att anta lämplig offentlig politik. Parlamentet betonar att indikatorer för sociala normer bör beaktas mer i beslutsprocessen. Parlamentet beklagar att kommissionen inte i vederbörlig ordning samrådde med parlamentet och påminner kommissionen om dess skyldighet att nära samarbeta med parlamentet, rådet och arbetsmarknadens parter innan resultattavlan för förfarandet vid makroekonomiska obalanser och de makroekonomiska och makrofinansiella indikatorerna för medlemsstaterna utarbetas. Parlamentet betonar att genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter måste ingå i resultattavlan för förfarandet vid makroekonomiska obalanser.

45.Europaparlamentet anser att territoriell och social sammanhållning är väsentliga delar av agendan för konkurrenskraft och att lagstiftning såsom det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) fortfarande är ett positivt exempel som kan inspirera framtida EU-initiativ.

46.Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att finanspolitiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen stöder investeringar som är anpassade till den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt på områden såsom anständiga och rimligt prissatta bostäder, hälso- och sjukvård av god kvalitet, utbildning och sociala trygghetssystem, eftersom dessa är avgörande för social sammanhållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet och för att ta itu med de utmaningar som identifierats genom sociala indikatorer.

47.Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med viktiga utmaningar som i den sociala resultattavlan identifieras som ”kritiska” och ”bör övervakas”, inbegripet barn som riskerar fattigdom eller social utestängning, skillnaden i sysselsättning mellan könen, andelen av befolkningen i hushåll med hög boendeutgift i förhållande till den disponibla inkomsten, barnomsorg, långvarig vård och omsorg, skillnaden i sysselsättning för personer med funktionsnedsättning, sociala transfereringars inverkan på fattigdomsminskningen och grundläggande digitala färdigheter Kommissionens utkast av den 17 december 2024 till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet (COM(2024)0701)..

48.Europaparlamentet betonar de negativa effekter som levnadskostnadskrisen har haft på personer med funktionsnedsättning.

49.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga en kraftfull politik som säkerställer rättvisa löner och förbättrar arbetsvillkoren, särskilt för låginkomsttagare och arbetstagare med otrygg anställning.

50.Europaparlamentet betonar behovet av snabba och harmoniserade uppgifter om socialpolitiken för att förbättra evidensbaserat beslutsfattande och riktade sociala investeringar. Parlamentet efterlyser förbättringar av den sociala resultattavlan för att täcka de 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom relevanta indikatorer som återspeglar trender i och orsaker till ojämlikhet, såsom sysselsättning av hög kvalitet, fördelning av välståndet, tillgång till offentliga tjänster, tillräckliga pensioner, andelen hemlösa, psykisk hälsa och arbetslöshet. Parlamentet påminner om att indikatorn för andelen personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning inte avslöjar orsakerna till den komplexa ojämlikheten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en europeisk ram för insamling av uppgifter om sociala tjänster för att övervaka investeringarna i sociala tjänster och deras täckning.

51.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.