P10_TA(2025)0033EU:s fortsatta och orubbliga stöd för Ukraina efter tre år av Rysslands anfallskrigEuropaparlamentets resolution av den 12 mars 2025 om EU:s fortsatta och orubbliga stöd för Ukraina efter tre år av Rysslands anfallskrig (2025/2528(RSP))Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Ryssland, särskilt de som antagits sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 och annekteringen av Krimhalvön den 19 februari 2014,

–med beaktande av Helsingforsslutakten från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) av den 1 augusti 1975, OSSE:s Parisstadga för ett nytt Europa av den 21 november 1990 och samförståndsavtalet om säkerhetsgarantier i samband med Ukrainas anslutning till fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen av den 5 december 1994 (samförståndsavtalet från Budapest om säkerhetsgarantier),

–med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan EUT L 161, 29.5.2014, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2014/295/oj. och av det tillhörande djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan Europeiska unionen och Ukraina, som undertecknades 2014,

–med beaktande av FN-stadgan, Haagkonventionerna, Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen till dessa samt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICJ),

–med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 14 december 2023 att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina till följd av kommissionens positiva rekommendation av den 8 november 2023 i detta avseende,

–med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj., och av övrigt EU-stöd till Ukraina,

–med beaktande av det gemensamma uttalande av den 24 februari 2025 från Europeiska rådets ordförande, EU-kommissionens ordförande och Europaparlamentets talman om treårsdagen av Rysslands invasion av Ukraina,

–med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution ES-11/7, antagen den 24 februari 2025, om främjande av en heltäckande, rättvis och varaktig fred i Ukraina,

–med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 6 mars 2025,

–med beaktande av artikel 136.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.Ryssland har sedan den 24 februari 2022 fört ett olagligt, oprovocerat och oberättigat fullskaligt anfallskrig mot Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina inleddes 2014 med den olagliga ockupationen och annekteringen av Krimhalvön och den efterföljande ockupationen av delar av regionerna Donetsk och Luhansk. Detta anfallskrig är en grov och flagrant kränkning av FN-stadgan och av de grundläggande principerna i folkrätten och internationell humanitär rätt, som fastställts genom 1949 års Genèvekonventioner.

B.Rysslands agerande i Ukraina under de senaste tre åren fortsätter att hota freden och säkerheten i Europa och resten av världen. Rysslands anfallskrig är den största militära konflikten på den europeiska kontinenten sedan andra världskrigets slut och återspeglar den växande konflikten mellan auktoritärt styre och demokrati.

C.Ukraina och dess medborgare har visat prov på en orubblig beslutsamhet när det gäller att stå emot Rysslands anfallskrig och har framgångsrikt försvarat sitt land, trots ett högt pris i form av civila och militära dödsoffer, i kombination med attacker mot bostadsområden, förstörelse av civil och offentlig infrastruktur, särskilt sådan som tillhandahåller vatten och energi – och av den naturliga miljön och kulturarvet, och med påtvingade deportationer, försvinnanden och olagliga adoptioner av deporterade barn, olagliga fängslanden, massmord, avrättningar av civila, soldater och krigsfångar, tortyr och användning av sexuellt våld och massvåldtäkt som krigsvapen och förändringar av den etniska sammansättningen i de ockuperade territorierna i Ukraina, vilka alla utgör krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Miljontals ukrainare befinner sig fortfarande på flykt i och utanför sitt land. FN har bekräftat att över 12 500 civila, däribland hundratals barn, har mördats sedan februari 2022. De ukrainska myndigheterna uppskattar att minst 20 000 ukrainska barn har deporterats och tvångsförflyttats från sina hem till Ryssland och ryskockuperade territorier sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. Den ryska federationen försöker förneka Ukraina och dess folk deras etniska, språkliga och historiska identitet genom att utplåna tecken på ukrainsk identitet i ockuperade områden. Ukrainas modiga folk tilldelades Sacharovpriset 2022 som en hyllning till deras mod och motståndskraft.

D.FN:s generalförsamling slog i sin resolution av den 2 mars 2022 omedelbart fast att Rysslands krig mot Ukraina är en aggressionshandling i strid med artikel 2.4 i FN‑stadgan, och i sin resolution av den 14 november 2022 framhöll generalförsamlingen att Ryska federationen måste ställas till svars för sitt anfallskrig och bära de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av sina folkrättsstridiga handlingar, bland annat genom gottgörelse för de skador som vållats.

E.Den 2 mars 2022 inledde Internationella brottmålsdomstolens (ICJ) åklagare en utredning av situationen i Ukraina, med fokus på krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord som begåtts på ukrainskt territorium sedan den 21 november 2013, och utfärdade den 17 mars 2023 arresteringsorder mot Vladimir Putin, Ryska federationens president, och Maria Lvova-Belova, så kallad kommissionär för barns rättigheter vid Ryska federationens presidentkansli, för krigsförbrytelsen olaglig deportering av ukrainska barn, samt mot Sergej Kuzhugetovitj Sjojgu och Valerij Vasiljevitj Gerasimov för brott mot mänskligheten, inbegripet krigsförbrytelsen att rikta anfall mot civila mål och krigsförbrytelsen att med flit orsaka civilpersoner eller civila föremål oproportionerliga skador. EU stöder inrättandet av en särskild domstol för aggressionsbrottet.

F.Ett antal tredjeländer, särskilt Iran, Nordkorea och Belarus, har levererat stora mängder vapen och ammunition till Ryssland, och Belarus har låtit Ryssland använda belarusiskt territorium för att attackera Ukraina vilket utgör en aggressionshandling enligt folkrätten. Nordkoreanska trupper har satts in på slagfältet och strider tillsammans med den ryska armén. Ryssland och Kina undertecknade ett ”partnerskap utan gränser” den 4 februari 2022, och därefter har Kina blivit en möjliggörande aktör för Rysslands krigsinsatser genom sitt massiva stöd till Rysslands ekonomi och sin försvarsindustriella bas, och genom att leverera utrustning med dubbla användningsområden.

G.Enligt den senaste bedömningen av akuta skador och behov uppskattar man att den totala kostnaden för Ukrainas återuppbyggnad och återhämtning i december 2024 uppgick till minst 506 miljarder EUR under det kommande årtiondet, vilket är 2,8 gånger Ukrainas beräknade nominella BNP för 2024. Det kvarstår ett totalt finansieringsunderskott för 2025 på 9,62 miljarder EUR för att täcka behoven av återhämtning och återuppbyggnad.

H.EU har nyligen antagit sitt 16:e sanktionspaket mot Ryssland för att försvaga landets ekonomiska bas, beröva landet kritisk teknik och begränsa dess krigsförmåga. De nya sanktionerna riktar sig mot ytterligare personer och enheter, däribland militära företag, sanktionssmitare, anhängare från länder utanför EU, propagandister från Kreml, skuggflottans nätverk och personer inblandade i deporteringen av ukrainska barn. EU:s sanktioner gäller nu över 2 400 enskilda personer och enheter och består av frysning av deras tillgångar såväl som finansieringsförbud och reserestriktioner mot dem.

I.EU och dess medlemsstater har tillhandahållit det mest betydande kumulativa stödet till Ukraina på alla områden sedan den fullskaliga invasionen inleddes och har gett ekonomiskt stöd på nästan 140 miljarder EUR, bland annat över 67 miljarder EUR i stöd till Ukraina i form av humanitärt bistånd och katastrofbistånd, budgetstöd och makroekonomiskt stöd och över 48 miljarder EUR i militärt bistånd. Ryska statliga tillgångar värda omkring 300 miljarder EUR har frysts i olika jurisdiktioner. I maj 2024 godkände EU:s medlemsstater användningen av finansiella intäkter från immobiliserade ryska statliga tillgångar som innehas inom EU, vilka uppskattas till omkring 210 miljarder EUR, för att stödja Ukraina, i syfte att ge upp till 3 miljarder EUR per år i stöd till insatser för Ukrainas återuppbyggnad och resiliens.

J.Många EU-medlemsstater fortsätter att köpa fossila bränslen från Ryssland, däribland flytande naturgas, vars import ökar, såväl som uran, vilket bidrar till den ryska ekonomin och stärker landets krigskassa. Försäljningen av ryska fossila bränslen till EU sedan utbrottet av det fullskaliga anfallskriget mot Ukraina har överskridit 200 miljarder EUR.

K.EU har tagit emot mer än fyra miljoner flyktingar från Ukraina och uttryckt sitt stöd för det ukrainska folket och dess ledning genom att inleda förhandlingar om Ukrainas anslutning till EU.

L.Europeiska rådet beslutade att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina till följd av den positiva rekommendationen från kommissionen. Den första regeringskonferensen ägde rum den 25 juni 2024 och innebar att förhandlingsprocessen inleddes och att förhandlingsramen antogs.

M.Under USA:s president Donald Trumps administration har USA:s inställning till Rysslands krig mot Ukraina radikalt förändrats. President Trump ställer krav på Ukraina, men har inte talat om några krav på Ryssland, och dessutom tonade han ned Moskvas ansvar för att ha startat kriget och planerar att eventuellt bevilja Ryssland sanktionslättnader på kort sikt. Bara mellan den 28 februari 2025 då mötet mellan president Trump och president Zelenskyj ägde rum och den 9 mars 2025 utförde Ryssland över 2 100 luftangrepp, däribland 1 200 riktade bombattacker och nästan 870 drönarattacker.

N.Ukraina och EU uteslöts från de senaste samtalen mellan USA och Ryssland i Riyadh, och USA samrådde inte med sina europeiska allierade innan man avslutade sin del i försöken att isolera Ryssland. Den nya amerikanska regeringen röstade tillsammans med Ryssland och dess allierade mot FN:s generalförsamlings resolution av den 24 februari 2025 där Rysslands aggression fördömdes. USA:s helomvändning när det gäller Rysslands anfallskrig mot Ukraina hotar Ukrainas förmåga att stå emot Rysslands aggression, och visar tydligt att Washingtons löfte att ställa Ryssland till svars inte längre går att lita på och att de internationella insatserna för att hantera krisen undergrävs.

O.Den 3 mars 2025 pausade USA sitt militära bistånd till Ukraina, inbegripet det som hade godkänts av den tidigare amerikanska regeringen, samt utbytet av underrättelser med Ukraina. USA stoppade sedan Ukrainas tillgång till de kommersiella satellitbilder som samlats in av USA:s förvaltningssystem den 7 mars 2025.

P.Enligt allmänt erkända demokratiska principer och Ukrainas konstitution kan val inte hållas under rådande krig och undantagstillstånd, särskilt när miljontals ukrainare har fördrivits. Undantagstillstånd har utropats och fortsätter att gälla i Ukraina på grund av Rysslands anfallskrig. EU fortsätter att erkänna president Zelenskyj som Ukrainas legitima ledare till dess att demokratiska val kan hållas.

Q.President Donald Trump beordrade en allmän frysning av USA:s utlandsbistånd, vilket innebär att hundratals viktiga projekt i Ukraina stoppas, däribland minröjningsverksamhet, rehabilitering för krigsveteraner, humanitärt bistånd, oberoende medier och initiativ mot korruption, utredningar av ryska krigsförbrytelser, men även sådana som stärker Ukrainas telekommunikationsnät mot ryska cyberattacker.

R.Rysslands anfallskrig visar på landets imperialistiska inställning till sina grannar. Så länge Ryssland förblir en stat som för en revisionistisk politik fortsätter landet att vara ett hot mot säkerheten på den europeiska kontinenten. Rysslands anfallskrig är en del av en bredare uppsättning mål mot väst och dess intressen och värden, den internationella regelbaserade ordningen, demokratin samt säkerheten, vilket Vladimir Putin öppet gav uttryck för under veckorna före den fullskaliga invasionen. Många internationella aktörer har kategoriserat Ryssland som en statlig sponsor av terrorism och som en stat som utövar terrorism.

S.Ukrainas nederlag skulle generellt ses som ett strategiskt nederlag för Europa, USA och hela Nato-alliansen och som om angriparen Ryssland belönades, med långtgående säkerhetsmässiga konsekvenser vars omfattning inte kan överskattas. Beroende på hur kriget i Ukraina slutar kommer dess effekter sannolikt att sprida sig till andra delar av världen, särskilt regionen Indiska oceanen/Stilla havet, och skulle kunna uppmuntra andra revisionistiska makter att nå sina egna hegemoniska ambitioner.

T.Den 6 mars 2025 hölls ett extra möte i Europeiska rådet om situationen i Ukraina och behovet av att stärka det europeiska försvaret. Europeiska rådet ställde sig bakom det försvarspaket som lagts fram av kommissionen om att stärka det europeiska försvaret genom planen ReArm Europe som potentiellt skulle kunna mobilisera så mycket som 800 miljarder EUR, och upprepade sitt stöd för Ukraina, och betonade särskilt att det inte kan föras några förhandlingar om Ukraina utan Ukraina och inte några förhandlingar som påverkar den europeiska säkerheten utan Europas deltagande samt att den ukrainska säkerheten och den europeiska, transatlantiska och globala säkerheten är hänger ihop.

U.Sedan kriget bröt ut har undervattenskablar i Östersjön och viktig infrastruktur varit måltavlor för förmodade aktörer med koppling till Ryssland och Kina.

1.Europaparlamentet ger på treårsdagen för Rysslands fullskaliga aggression mot Ukraina sitt erkännande åt de tusentals personer som har offrat sina liv för ett fritt och demokratiskt Ukraina. Parlamentet upprepar sin orubbliga solidaritet med det ukrainska folket och sitt stöd för dess oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. Parlamentet understryker med kraft Ukrainas naturliga rätt till självförsvar i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan.

2.Europaparlamentet upprepar sitt fördömande, i starkast möjliga ordalag, av Rysslands olagliga, oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina, liksom av Belarus, Nordkoreas och Irans inblandning. Parlamentet kräver att Ryssland och dess inofficiella styrkor omedelbart och fullständigt avbryter alla attacker mot bostadsområden och civil infrastruktur, upphör med all militär verksamhet i Ukraina och drar tillbaka alla militära styrkor, proxyaktörer och all militär utrustning från hela Ukrainas internationellt erkända territorium. Parlamentet upprepar sin politik för icke-erkännande av de ukrainska territorier som tillfälligt ockuperas av Ryssland, inbegripet men inte begränsat till Krim. Parlamentet kräver att Ryska federationen för alltid upphör med sina kränkningar och hot mot Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Parlamentet fördömer de grymheter som begåtts mot den ukrainska befolkningen av de ryska invasionsstyrkorna och den urskillningslösa förstörelsen av Ukrainas infrastruktur. Parlamentet kräver att tvångsdeportationer av ukrainska civila upphör och att alla fängslade ukrainare, särskilt barn, friges och skickas tillbaka.

3.Europaparlamentet upprepar sitt fördömande av Rysslands fullskaliga aggression mot Ukraina som ett existentiellt hot mot Europas säkerhet och stabilitet. Parlamentet betonar att aggressionsbrottet mot Ukraina är en allvarlig kränkning av folkrätten och FN-stadgan. Parlamentet understryker att det ryska anfallskriget har förändrat den geopolitiska situationen i och utanför Europa i grunden och hotar dess säkerhetsarkitektur, och att detta i sin tur kräver djärva, modiga och omfattande politiska, säkerhetsmässiga och finansiella beslut från EU:s sida. Parlamentet anser att ett Ukraina som kan försvara sig effektivt är en integrerad del av ett stabilt och förutsägbart europeiskt säkerhetslandskap.

4.Europaparlamentet anser att krigets utgång och det internationella samfundets inställning kommer att vara avgörande för andra auktoritära regimers framtida ageranden, då de noga följer krigets förlopp och bedömer hur stort utrymme de har att föra en aggressiv utrikespolitik, bland annat med militära medel.

5.Europaparlamentet uttrycker djup oro över USA:s uppenbara förändring i sin inställning till Rysslands anfallskrig, som nu bland annat handlar om att öppet beskylla Ukraina för det pågående kriget, pausa USA:s militära bistånd och försöka att få Ukraina att avstå från sin legitima rätt till självförsvar och att göra territoriella eftergifter. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater, mot bakgrund av denna förändring, nu är Ukrainas främsta strategiska allierade och måste upprätthålla sin roll som Ukrainas största givare och avsevärt öka det välbehövliga bistånd som de tillhandahåller för att upprätthålla Ukrainas rätt till självförsvar och, så långt det är möjligt, gå in och ersätta den stoppade USAID-finansieringen, samtidigt som långsiktigt stöd till återuppbyggnad och återhämtning säkerställs.

6.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att avsevärt öka och påskynda sitt militära stöd, särskilt tillhandahållandet av vapen och ammunition samt utbildning, som svar på akuta behov (bland annat system för långdistansvapen, luftförsvarssystem, artillerisystem, elektroniska krigssystem, kapacitet för drönarbekämpning och teknisk utrustning). Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och deras försvarsindustrier att investera i och samarbeta med den ukrainska försvarsindustrin för att fullt ut utnyttja potentialen hos dess produktionsförmåga till att producera kritisk utrustning på effektivast möjliga sätt, i enlighet med de danska och nederländska exemplen. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att alla EU-medlemsstater och Natoallierade gemensamt och individuellt bör åta sig att stödja Ukraina militärt med minst 0,25 procent av sin BNP per år. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utnyttja sin satellitinfrastruktur och att ställa satellitbilderna till Ukrainas förfogande. Parlamentet påminner om att det militära stödet till Ukraina måste vara tillräckligt för att i slutändan stoppa Rysslands anfallskrig och göra det möjligt för Ukraina att befria hela sitt folk, återupprätta full kontroll över hela sitt territorium inom landets internationellt erkända gränser och avskräcka Ryssland från ytterligare angrepp. Parlamentet noterar i detta sammanhang att ett antal EU-medlemsstater är icke-allierade och uppmanar dem att öka sitt stöd till Ukraina i enlighet med sina konstitutioner.

7.Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt åtagande att stödja Ukrainas önskan om en rättvis och varaktig fred och att stödja den fredsformel och den segerplan som lagts fram av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Parlamentet anser att det är en övergripande plan för att återställa Ukrainas territoriella integritet och att den innehåller byggstenar för en heltäckande, rättvis och varaktig fred i Ukraina på grundval av principerna i FN-stadgan och internationell rätt, vilket kräver ett fullständigt återställande av Ukrainas territoriella integritet, ansvarsskyldighet för krigsförbrytelser och aggressionsbrott, skadestånd från Ryssland för de massiva skador som orsakats i Ukraina, full ansvarsskyldighet för de ansvariga och omöjliggörande av eventuella framtida angrepp från Rysslands sida. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att samarbeta med likasinnade partner för att säkerställa att fredsförhandlingar genomförs på ett sätt som respekterar ovannämnda principer.

8.Europaparlamentet understryker att alla verkliga fredsförhandlingar måste föras i god tro och inbegripa Ukraina. Parlamentet påminner om att en lösning som utesluter Ukraina eller undergräver dess legitima strävanden, såsom dess rätt att välja sina egna säkerhetsarrangemang, eller som saknar trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina vilka bidrar till att avskräcka Ryssland från framtida angrepp, varken kommer att vara rättvis eller genomförbar.

9.Europaparlamentet insisterar på att EU måste bidra till robusta säkerhetsgarantier för Ukraina för att avskräcka Ryssland från fortsatta aggressioner. Parlamentet understryker att Ukraina måste ges möjlighet att stå emot och förhindra ytterligare ryska attacker och att förkasta snabba överenskommelser som försvagar Ukrainas säkerhet på medellång till lång sikt och som innebär en risk för att Ukraina och andra europeiska länder utsätts för nya ryska aggressioner. Parlamentet understryker att Rysslands krigsekonomi inte är hållbar, och att kombinera samordnade ekonomiska påtryckningar med snabbt militärt stöd till Ukraina skulle göra det möjligt för ukrainska styrkor att stärka sina positioner samtidigt som Rysslands ekonomi skulle skadas, för att säkerställa att Ukraina skulle ha en starkare förhandlingsposition när de går med på att delta i fredssamtal.

10.Europaparlamentet beklagar djupt alla försök att utöva utpressning mot Ukrainas ledning så att den ska ge vika för den ryska angriparen enbart i syfte att tillkännage ett så kallat fredsavtal. Parlamentet anser att den amerikanska administrationens pågående försök att förhandla fram ett avtal om vapenvila och fred med Ryssland över huvudet på Ukraina och de europeiska länderna, där resultatet läggs fram för de sistnämnda utan att de deltagit på ett meningsfullt sätt, är kontraproduktivt och farligt, eftersom det innebär att man ger den krigförande staten makt och således visar att en aggressiv politik inte bestraffas utan belönas. Med tanke på Rysslands tidigare överträdelser av avtal och grundläggande principer i folkrätten drar parlamentet slutsatsen att en sådan fred endast kan uppnås med styrka, vilket inbegriper effektiva säkerhetsgarantier.

11.Europaparlamentet betonar att det ekonomiska stöd som EU och dess medlemsstater ger Ukraina är större än något annat lands stöd, vilket återspeglar unionens unika engagemang för Ukraina och följaktligen för Europas säkerhet. Parlamentet understryker att EU:s roll i alla förhandlingar som påverkar Europas säkerhet måste stå i proportion till dess politiska och ekonomiska tyngd. Parlamentet bekräftar på nytt att det inte kan föras några förhandlingar om den europeiska säkerheten utan Europeiska unionens deltagande. Parlamentet välkomnar insatserna från Frankrikes president Macron och Storbritanniens premiärminister Starmer i deras värdskap för europeiska toppmöten i Paris och London. Parlamentet välkomnar lanseringen av en ”koalition av villiga” för att möjliggöra ett EU-lett genomförande av ett eventuellt fredsavtal.

12.Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över den amerikanska administrationens politik som går ut på att blidka Ryssland och angripa sina allierade. Parlamentet varnar för att denna politik undergräver förtroendet för traditionella amerikanska allierade runt om i världen och kan få förödande konsekvenser för de transatlantiska förbindelserna, för freden och för stabiliteten i och utanför Europa.

13.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se den senaste utvecklingen i förbindelserna mellan USA och Ukraina som en sista varningssignal för att ta över som Ukrainas främsta partner och aktivt arbeta för att upprätthålla ett så brett internationellt stöd som möjligt för Ukraina, bland annat genom att bilda en ”koalition av de kapabla och villiga” med likasinnade icke-europeiska partner globalt för att stödja Ukraina och öka trycket på Ryssland.

14.Europaparlamentet välkomnar Ukrainas och Förenta staternas gemensamma uttalande efter sitt möte i Kungariket Saudiarabien den 11 mars 2025, inbegripet återupptagandet av amerikanskt militärt stöd och utbytet av underrättelser, samt ett förslag till ett avtal om en 30-dagars vapenvila. Parlamentet påminner om att en vapenvila endast kommer att vara ett effektivt verktyg för att få fientligheterna att upphöra om angriparen fullt ut rättar sig efter den. Parlamentet förutsätter därför att Ryssland går med på denna och följer den genom att upphöra med alla angrepp mot Ukraina, dess militära positioner, civila befolkning, infrastruktur och territorium.

15.Europaparlamentet uttrycker oro över de ökade spänningarna i Östersjön och hybridkrigföring mot kritisk infrastruktur och anser att ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna, de baltiska staterna, Polen och Tyskland är avgörande.

16.Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 6 mars 2025 om att snabbt stärka det europeiska försvaret genom planen ReArm Europe och där stödet för Ukraina upprepas i enlighet med strategin ”fred genom styrka”, och där det särskilt betonades att Ukrainas säkerhet hänger samman med den europeiska, transatlantiska och globala säkerheten.

17.Europaparlamentet upprepar att Rysslands avsiktliga attacker mot Ukrainas civilbefolkning, förstörelsen av civil infrastruktur, användningen av sexuellt våld och våldtäkt som krigsvapen, deporteringen av tusentals ukrainska medborgare till Ryska federationens territorium, tvångsförflyttningen och tvångsadoptionerna av ukrainska barn samt andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt utgör krigsförbrytelser som alla förövare måste ställas till svars för.

18.Europaparlamentet betonar att alla som är ansvariga för krigsförbrytelser som begåtts i Ukraina måste ställas till svars och betonar att ingen fred kommer att vara hållbar utan rättvisa. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att samarbeta med Ukraina och det internationella samfundet för att inrätta en särskild tribunal för att utreda och lagföra det aggressionsbrott mot Ukraina som Ryssland och dess allierade har begått, och understryker behovet av att denna domstols jurisdiktion täcker hela Rysslands och Belarus ledning som är ansvariga för aggressionen mot Ukraina. Parlamentet välkomnar inrättandet i Haag av det internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina.

19.Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för den pågående utredning som Internationella brottmålsdomstolens åklagare bedriver om situationen i Ukraina baserat på anklagelser om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Parlamentet välkomnar Ukrainas ratificering av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, som innebar att landet blev part i stadgan i januari 2025. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sin djupa oro över USA:s sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, dess åklagare, domare och personal, som utgör ett allvarligt angrepp på det internationella rättssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt aktivera den blockerande stadgan och medlemsstaterna att snabbt öka sina diplomatiska insatser för att skydda Internationella brottmålsdomstolen, som är en oumbärlig hörnsten i det internationella rättssystemet.

20.Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina så snart kommissionens rekommendationer uppfylls. Parlamentet bekräftar på nytt att Ukrainas framtid ligger i EU. Parlamentet välkomnar de framsteg som trots rådande krigstillstånd gjorts i form av anslutningsrelaterade reformer. Parlamentet efterlyser påskyndade anslutningsförhandlingar och betraktar Ukrainas EU-integration som en strategisk prioritering. Parlamentet understryker vikten av fortsatt ekonomiskt bistånd från EU, kopplat till konkreta reformer, som ett viktigt instrument för att upprätthålla och påskynda Ukrainas omvandling i linje med europeiska standarder. Parlamentet understryker att Köpenhamnskriterierna och de nödvändiga reformerna, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, demokratin, de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna, är grundläggande för den meritbaserade anslutningsprocessen. Parlamentet anser att Ukrainas medlemskap i EU utgör en geostrategisk investering i ett enat och starkt Europa och att det är detsamma som att visa ledarskap och beslutsamhet och vara visionär.

21.Europaparlamentet påminner om Natos utfästelse att släppa in Ukraina i alliansen. Parlamentet noterar i detta avseende Natos konsekventa politik med öppna dörrar, i enlighet med vilken Nato förblir öppet för alla europeiska demokratier som delar alliansens värderingar och i enlighet med vilken beslut om medlemskap endast får fattas av Nato-allierade, och att ingen tredje part har något att säga till om i denna process.

22.Europaparlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att stärka den interna politiska enigheten i Ukraina, upprätthålla parlamentarisk pluralism och inleda ett konstruktivt samarbete med de politiska partierna i Verchovna Rada. Parlamentet uppmanar ukrainska politiska aktörer att fortsätta att stärka den politiska enigheten och den parlamentariska mångfalden och att delta i ett konstruktivt samarbete inom Verchovna Rada. Parlamentet begär att vederbörlig hänsyn tas till de lokala självstyrande organens befogenheter och rättigheter. Parlamentet efterlyser garantier för mediepluralism i linje med de demokratiska principer och värden som ukrainarna försvarar så beslutsamt och modigt. Parlamentet föreslår, mot bakgrund av processen för anslutning till EU, att alla begränsningar av utländska resor för ledamöter av Ukrainas Verchovna Rada ska upphöra.

23.Europaparlamentet lovordar ukrainska, europeiska och internationella organisationer i det civila samhället för deras stöd till familjer till bortförda ukrainska barn, krigsfångar och olagligt frihetsberövade civila. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att stödja deras insatser och intensifiera trycket på Ryssland att föra tillbaka alla bortförda och frihetsberövade ukrainare.

24.Europaparlamentet pekar på att beräkningar i den senaste bedömningen av akuta skador och behov visar att minst 506 miljarder EUR kommer att krävas under det kommande årtiondet för Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad. Parlamentet välkomnar EU:s Ukrainafacilitet som har en budget på nästan 50 miljarder EUR och EU:s samarbetsmekanism för Ukraina-lån som, i samarbete med G7, erbjuder lån till Ukraina på upp till 45 miljarder EUR. Parlamentet uppmanar dock EU med eftertryck att förbereda återuppbyggnaden av Ukraina genom att avsätta och säkra nya medel. Parlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och likasinnade partner att tillhandahålla omfattande och samordnat politiskt, ekonomiskt, tekniskt och humanitärt bistånd för att stödja Ukrainas hållbara och inkluderande återuppbyggnad och återhämtning efter kriget. Parlamentet bekräftar EU:s åtagande om hållbart och långsiktigt finansiellt och ekonomiskt stöd till Ukraina, inbegripet makroekonomiskt stöd, stöd till återuppbyggnad och ekonomisk och social återhämtning samt åtgärder för att säkerställa resiliensen i Ukrainas ekonomi och kritiska infrastruktur. Parlamentet upprepar sin fasta övertygelse att Ryssland måste betala för de enorma skador som Ukraina vållats, och följaktligen att ryska statsägda tillgångar som immobiliserats inom ramen för EU:s sanktioner förverkas och används till stöd för Ukrainas försvar och återuppbyggnad.

25.Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att öka sanktionernas effektivitet och inverkan på Ryssland för att slutligen undergräva Rysslands möjlighet att fortsätta sitt brutala anfallskrig mot Ukraina och att hota säkerheten i andra europeiska länder. Parlamentet efterlyser ett förbud mot eller riktade tullar på rysk import till EU i syfte att helt stoppa flödet av spannmål, kaliumklorid och gödselmedel samt råvaror såsom stål, uran, titan, nickel, trä och träprodukter samt alla typer av olja och gas. Parlamentet uppmanar rådet att, där så är möjligt, upprätthålla, spegla och utvidga sin sanktionspolitik mot Ryssland och alla stater som möjliggör sanktioner, såsom Belarus, Iran och Nordkorea, och att införa sanktioner mot kinesiska enheter som levererar varor med dubbla användningsområden och militära produkter, samtidigt som politikens effektivitet och verkan övervakas, ses över och förbättras. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt genomförande och strikt verkställande av alla sanktionspaket och att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en konsekvensbedömning av hur effektiva sanktionerna är när det gäller att hindra Rysslands krigsinsats och hur effektiva sanktionerna är för att förhindra att sanktionerna kringgås. Parlamentet uppmanar rådet att systematiskt ta sig an problemet med att EU-baserade företag, tredje parter och länder utanför EU kringgår sanktionerna och att anta och strikt genomföra restriktiva åtgärder mot alla enheter som underlättar kringgåendet av sanktioner eller förser det ryska militärkomplexet med militär teknik och utrustning med dubbla användningsområden.

26.Europaparlamentet efterlyser ytterligare sanktioner mot sektorer av särskild betydelse för den ryska ekonomin, särskilt bankverksamhet, metallurgi, kärnkraft, kemikalier och jordbruk, råvaror såsom aluminium, stål, uran, titan och nickel, samt åtgärder mot kringgående mot alla länder och enheter som förser Ryssland med militära varor och teknik med dubbla användningsområden. Parlamentet vill se ytterligare åtgärder mot den ryska så kallade skuggflottan, mot bakgrund av kringgåendet av sanktioner, sabotaget av kritisk infrastruktur och miljöriskerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med flagg- och hamnstater utanför EU och vidta åtgärder mot ägare, operatörer och försäkringsoperatörer i tredjeländer som möjliggör Rysslands skuggflotta. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ytterligare samordna det operativa samarbetet mellan kustbevakningar för att öka den totala kapaciteten för övervakning till havs. Parlamentet betonar att Ryssland ökar sitt beroende av gasbaserade gödselmedel, som utgör en växande inkomstkälla och samtidigt äventyrar EU:s ekonomier och hotar livsmedelstryggheten. Parlamentet förväntar sig att EU behåller sina sanktioner mot Ryssland så länge det behövs för att säkerställa en rättvis och varaktig fred och tills ansvarsskyldighet uppnås.

27.Europaparlamentet begär att EU:s nästa sanktionspaket ska bestraffa alla kända tankfartyg i skuggflottan och deras ägare, samtidigt som man inför sanktioner mot alla oljetankfartyg som bryter mot den internationella konventionen om förhindrande av förorening från fartyg och ser till att alla medlemsstater strikt genomför de åtgärder som förbjuder fartyg, oavsett flagg, från att segla i europeiska vatten eller in i hamnar i EU:s medlemsstater om de inte har följt de internationella reglerna för överföringar från fartyg till fartyg (STS) till havs eller olagligt har stängt av sitt automatiska identifieringssystem. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att förbjuda överföringar av rysk olja från fartyg till fartyg i EU:s farvatten.

28.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla bredare sanktioner mot ryskt och belarusiskt trä, inklusive att särskilt förbjuda import eller köp av träprodukter som bearbetats i länder utanför EU som innehåller trä, särskilt björkplywood, med ursprung i Ryssland eller Belarus, för att stödja upprätthållandet av nuvarande sanktioner.

29.Europaparlamentet fördömer kraftigt den ungerska regeringens hot om att blockera förnyelsen av EU:s sanktionsram och att begränsa ett lämpligt svar från EU som står i proportion till situationens allvar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda alla tillgängliga medel för att hindra den ungerska regeringen från ytterligare blockering.

30.Europaparlamentet efterlyser ytterligare begränsningar för ryska och belarusiska medborgare som reser in i EU, särskilt genom striktare säkerhetskontroller, inbegripet inlämning av militärtjänstgöringsregister vid ansökningar av Schengenviseringar, utan att behovet att utfärda humanitära visum påverkas.

31.Europaparlamentet fördömer med kraft ryska truppers avrättning av ukrainska krigsfångar. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och internationella partner att öka trycket på Ryssland att fullgöra sina internationella skyldigheter, särskilt Genèvekonventionen, och ge internationella organisationer tillträde till fångar.

32.Europaparlamentet fördömer de förödande konsekvenser som Rysslands krig har för barnen. Parlamentet efterlyser ökat stöd från EU till utbildning, hälso- och sjukvård och psykisk hälso- och sjukvård för barn, och till skydd av barn, inbegripet traumabehandling och trygga inlärningsmiljöer. Parlamentet uppmanar med kraft EU och Ukraina att prioritera barns behov i sitt bistånds- och återuppbyggnadsarbete, och i sitt arbete med att rensa landminor, och att integrera barns välfärd i anslutningsprocessen till EU.

33.Europaparlamentet upprepar sin oro över situationen vid kärnkraftverket i Zaporizjzja, som olagligen kontrolleras av Ryssland. Parlamentet stöder insatserna för Internationella atomenergiorganets fortsatta närvaro vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Parlamentet upprepar sin djupa oro över krigets mer allmänna och långsiktiga miljökonsekvenser.

34.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka EU:s strategiska kommunikation, särskilt för att göra EU:s ledande roll när det gäller stödet till Ukraina klar för allmänheten, i synnerhet med tanke på påståenden som försöker förminska dess bidrag, att motverka hybridhot och verksamhet i gråzonen och att förhindra rysk inblandning i politiska, valrelaterade och andra demokratiska processer i Ukraina och Europa. Parlamentet uppmanar med kraft till proaktiv kommunikation om fördelarna med EU:s utvidgning för att öka allmänhetens förståelse och stöd för Ukrainas anslutning i både Ukraina och medlemsstaterna. Parlamentet understryker att Ukrainas EU-integration är en möjlighet till utveckling i både angränsande regioner och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU och medlemsstaterna att bekämpa rysk desinformation om kriget genom att stärka digital kompetens, främja faktabaserade berättelser och hålla sociala medieplattformar ansvariga för att sprida skadligt innehåll genom att strikt genomföra förordningen om digitala tjänster Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2065/oj..

35.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ukrainas president, regering och parlament Verchovna Rada samt FN:s generalsekreterare.