1.Europaparlamentet välkomnar PIF-rapporten för 2023 och dess analyser av relevanta resultat, och stöder dess rekommendationer.

2.Europaparlamentet delar uppfattningen att ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen kräver en påskyndad digitalisering som underlättar kunskapsutbyte, datatillgång och databehandling och som skulle förbättra styrningen av den övergripande bedrägeribekämpningsarkitekturen. Parlamentet vidhåller att både EU och de nationella myndigheterna bör intensifiera användningen av digitala verktyg i syfte att underlätta samarbetet.

3.Europaparlamentet upprepar att en mer mätbar och resultatorienterad styrning av verksamheten inom bedrägeribekämpningsarkitekturens många delar är avgörande både för ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen och för utvärderingen av bedrägeribekämpningsarkitekturens effektivitet.

4.Europaparlamentet påminner om att ett stabilt samarbete mellan de administrativa och rättsliga myndigheter som genomför utredningar på både EU- och medlemsstatsnivå är nödvändigt. Parlamentet upprepar sin oro över att situationen fortfarande inte är optimal, särskilt när det gäller upptäckt och rapportering av misstänkta bedrägerier och oriktigheter och uppföljningen av dessa, där det finns påtagliga skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att inta en proaktiv hållning för att skydda unionens ekonomiska intressen och att förbättra informationsutbytet mellan sina nationella myndigheter och med EU:s organ och byråer, även i syfte att i god tid identifiera och hantera framväxande risker och bedrägeritrender. Parlamentet understryker att kampen mot bedrägerier kräver en övergripande helhetsstrategi som omfattar alla skeden av bedrägeribekämpningscykeln och återspeglar de många, sammanlänkade och ömsesidigt beroende aktörer och processer som inrättats för att skydda unionens ekonomiska intressen.

5.Europaparlamentet noterar att det totala antalet fall av bedrägerier och oriktigheter som rapporterats av behöriga EU-myndigheter och nationella myndigheter ökade markant med 9 % under 2023 (13 563) jämfört med 2022 (12 455). Parlamentet beklagar att detta är rekordhögt och följer en ökande trend under de senaste fem åren. Parlamentet konstaterar vidare att den totala finansiering som berördes i samband med dessa fall 2023 (1,90 miljarder EUR) var markant högre än 2022 (1,77 miljarder EUR), efter en ökning med 7,3 %. Parlamentet är medvetet om att den fleråriga genomförandecykeln för flera program gör att jämförelser baserade på ett femårigt genomsnitt är lämpligare än jämförelser mellan åren för att identifiera realtidssituationer och få en tillförlitlig analys av trender och mönster. Parlamentet uppskattar därför att PIF-rapporten för 2023 hänvisar till resultaten från perioden 2019–2023. Parlamentet konstaterar att ökningen av antalet oriktigheter och av finansiering som inte ger några positiva resultat framhäver behovet av att koppla budgetarna till de ansvariga institutionernas prestationsindikatorer.

6.Europaparlamentet är oroat över det övergripande scenario som beskrivs i den fleråriga analysen i PIF-rapporten för 2023. Parlamentet betonar att den nuvarande situationen motiverar de insatser som gjorts för att säkerställa en effektivare fördelning av tillräckliga resurser och en effektivare användning av dem, vilket kräver bättre styrning och samarbete. Parlamentet understryker att bedrägerier, korruption och kränkningar av demokrati, rättvisa och rättsstatsprincipen är djupt sammankopplade och kan inte hanteras isolerat. Parlamentet uppmanar kommissionsledamöterna med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning samt demokrati, rättsliga frågor och rättsstatsprincipen att föra ett nära och direkt samarbete med initiativ för att göra åtgärderna och resultaten inom ramen för bedrägeribekämpningsarkitekturen mätbara och mer konkreta och att lägga fram dem för parlamentet, i linje med det åtagande som gjordes vid de bekräftande utfrågningarna. Parlamentet föreslår att starkare synergier skapas mellan kommissionens generaldirektorat för budget och andra generaldirektorat inom kommissionen som arbetar med rättsstatsprincipen och skyddet av andra EU‑värden, särskilt generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor, generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering och generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, för att säkerställa att alla avdelningar arbetar tillsammans, snarare än i silor, för att hantera dessa systemutmaningar på ett mer effektivt sätt.

7.Europaparlamentet efterlyser på nytt en helhetssyn i PIF-rapporterna, som också betraktas som ett styrningsverktyg för bedrägeribekämpningsarkitekturen, för att ge en heltäckande översikt över synergierna mellan alla relevanta aktörer, identifiera bästa praxis och åtgärda brister. Parlamentet är medvetet om att det operativa skyddet av unionens ekonomiska intressen mot bedrägerier, oriktigheter och annan olaglig verksamhet anförtros nationella myndigheter, Olaf och Eppo, vilket betonas i PIF‑rapporten för 2023, och välkomnar integreringen av Olafs och Eppos slutsatser i PIF-rapporten för 2023. Parlamentet efterlyser en djupare analys av interaktionen mellan delarna i bedrägeribekämpningsarkitekturen och inrättandet av åtgärder för att öka de ansvariga institutionernas effektivitet i syfte att minska bedrägerier och oriktigheter. Parlamentet efterlyser ytterligare förbättringar av denna helhetsinriktade strategi för att ge en tydligare, mer fullständig och mer konkret bild av det övergripande läget när det gäller skyddet av unionens ekonomiska intressen, som omfattar samtliga åtgärder för bekämpning av bedrägerier, på både nationell nivå och EU-nivå.

8.Europaparlamentet välkomnar Olafs utredningsresultat, särskilt det ökade antalet utfärdade rekommendationer (309 jämfört med 275 under 2022) och det totala belopp som rekommenderas för ekonomisk återvinning (1 043,8 miljoner euro jämfört med 426,8 miljoner 2022) mot ett stabilt antal inledda ärenden (190 år 2023 och 192 år 2022) och avslutade ärenden (265 år 2023 och 256 år 2022). Parlamentet påpekar särskilt att mer än 88 % av de oriktigheter som identifierats som potentiellt bedrägliga och som rör utgifter som betalats inom ramen för direkt förvaltning upptäcktes efter Olafs utredningar under perioden 2019–2023. Parlamentet beklagar att den långa tid som utredningarna tar kan ha en negativ inverkan som gör att de efterföljande korrigerande åtgärderna inleds sent. Parlamentet upprepar sin begäran om att få omfattande och tillräckligt detaljerade uppgifter om de belopp som faktiskt återvunnits av kommissionen på grundval av de finansiella rekommendationer som Olaf utfärdat. Parlamentet uppmanar också kommissionen att i de kommande PIF-rapporterna införliva särskilda avsnitt om Olaf för att utveckla en mer detaljerad analys och rapportering av dess verksamhet och de ekonomiska återvinningar som genomförts.

9.Europaparlamentet välkomnar det sätt på vilket Eppo, som verkat operativt sedan juni 2021, har utvecklat och utökat sin verksamhet, vilket återspeglas väl i antalet inledda utredningar (1 371 jämfört med 865 under 2022), antalet pågående utredningar (1 927 jämfört med 1 117 under 2022) och antalet åtal (139 jämfört med 87 under 2022). Parlamentet uppskattar detaljnivån i Eppo-rapporteringen, som ger relevant information om många trender och om situationen i de deltagande medlemsstaterna. Parlamentet vill se ökad effektivitet inom Eppo, vilket ska återspeglas i de belopp som återvinns och inte bara i antalet utredningar.

10.Europaparlamentet betonar det mervärde som EU-organen tillför skyddet av unionens ekonomiska intressen och kampen mot bedrägerier, särskilt när det gäller gränsöverskridande brottslighet, vilket även framgår av de operativa resultaten från Eppo och Olaf även 2023. Parlamentet upprepar sin uppmaning att se till att alla relevanta EU-aktörer som deltar i kampen mot bedrägerier ska garanteras tillräckliga resurser, och påminner i detta avseende kommissionen och rådet om att varje euro som används för utredningar och bedrägeribekämpningsåtgärder går tillbaka till EU:s budget.

11.Europaparlamentet är oroat över att de betydande ekonomiska förluster som uppstått till följd av momsbedrägerier som rapporterats av Eppo har en skadlig inverkan på medlemsstaternas nationella budgetar och samtidigt underminerar principen om rättvis beskattning och rättvis konkurrens mellan företag på den inre marknaden. Parlamentet understryker att moms är en viktig resurs även för unionens budget. Parlamentet anser att det är lämpligt att ta hänsyn till komplexiteten i de underliggande bestämmelserna om systemet för unionens egna medel vid kvantifieringen av de ekonomiska konsekvenserna av Eppos verksamhet Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2020/2053/oj).. Parlamentet uppmärksammar det stora antalet utredningar av programmen för återhämtning och resiliens (233) och den beräknade ekonomiska förlusten (1,86 miljarder euro). Parlamentet efterlyser därför lämpliga åtgärder på både nationell nivå och EU-nivå.

12.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och genomföra lösningar som gör det möjligt att följa upp Olafs rekommendationer och Eppos åtal, deras analys och mätbarheten i deras åtgärders faktiska inverkan på skyddet av unionens budget när det gäller återvinning av både felaktigt förvaltade medel och icke insamlade resurser, i syfte att ytterligare motivera ett resultatorienterat beslutsfattande. Parlamentet uppmanar kommissionen att underrätta parlamentet om resultatet av Eppos åtal.

13.Europaparlamentet konstaterar att kommunikation och transparens är avgörande för att bekämpa bedrägerier och korruption. Parlamentet betonar vikten av att engagera det civila samhället, medierna och undersökande journalistik för att öka medvetenheten. Parlamentet understryker den centrala roll som medier och undersökande journalistik spelar i kampen mot bedrägerier, korruption, intressekonflikter och annat missbruk av offentliga medel. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att skydda medierna från politiska påtryckningar och politiskt inflytande för att skydda deras oberoende och deras roll som övervakare av demokratin och en sund förvaltning av offentliga medel.

14.Europaparlamentet understryker att transparens spelar en viktig roll i förvaltningen av offentliga medel. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att maximera transparensen i användningen av medel, bland annat när det gäller information om slutliga stödmottagare.

15.Europaparlamentet understryker den viktiga roll som offentliga myndigheter spelar för att främja en nolltoleranskultur när det gäller bedrägerier, och konstaterar att kommunikation och transparens är avgörande för att ingripa mot bedrägerier och korruption. Parlamentet betonar vikten av att engagera det civila samhället, den privata sektorn, medierna och undersökande journalistik för att öka medvetenheten. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att ge stöd till dessa relevanta aktörer i form av utbildningsprogram, finansiering och andra åtgärder som krävs för att säkerställa deras oberoende från yttre påverkan och från olaglig statlig övervakning, hot och försök att undergräva deras legitimitet, i linje med EU:s grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en EU-omfattande kampanj för att öka allmänhetens medvetenhet om riskerna med falska nyheter, felaktig information och deepfake-innehåll i fall av bedrägerier som rör EU-finansierade projekt.

16.Europaparlamentet är oroat över Eppos och Europols tydliga varning om den ökande förekomsten av grupper av organiserade brottslingar bakom de mest relevanta fallen av gränsöverskridande bedrägerier. Parlamentet noterar att Eppos årsrapport visar på 209 utredda brott mot PIF-inriktade kriminella organisationer i dess aktiva utredningar fram till slutet av 2023. Parlamentet förstår att organiserad brottslighet avsevärt påverkar unionens resurser och att omfattningen av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, särskilt på budgetens inkomstsida, endast kan förklaras av allvarliga organiserade kriminella gruppers omfattande inblandning. Parlamentet är medvetet om att de nuvarande analys- och rapporteringsverktygen inte gör det möjligt att kvantifiera dem på ett sätt som är tillfredsställande för att utvärdera effektiviteten eller bristerna i de åtgärder och den politik som tillämpas. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt vidta alla nödvändiga åtgärder för att ta itu med analys- och rapporteringsfrågan.

17.Europaparlamentet vidhåller att det faktum att relevant EU-lagstiftning inte har införlivats effektivt i nationell lagstiftning i många medlemsstater, och att medlemsstaternas nationella lagar inte är harmoniserade, ger organiserade brottsliga grupperingar möjligheter att begå ett antal olagliga gränsöverskridande verksamheter på områden som påverkar unionens ekonomiska intressen. Parlamentet upprepar därför sina tidigare uppmaningar till en översyn av rådets rambeslut 2008/841/RIF om kampen mot organiserad brottslighet EUT L 300, 11.11.2008, s. 42, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_framw/2008/841/oj. och till införandet av en ny gemensam definition av organiserad brottslighet, så att användningen av sådana metoder som korruption, våld eller hot för att få kontroll över ekonomiska verksamheter eller upphandling särskilt beaktas.

18.Europaparlamentet framhåller resultaten av Eurobarometerundersökningen 2023 om medborgarnas inställning till korruption i EU 2023, som visar att korruption är ett allvarligt problem för EU:s medborgare och företag i EU. Parlamentet vidhåller att korruption på hög nivå, även inom EU:s institutioner, inte bara påverkar unionens ekonomiska intressen och EU:s ekonomi som helhet, utan även undergräver medborgarnas förtroende för demokratiska institutioner, både i EU och i medlemsstaterna. Parlamentet understryker att organiserade kriminella grupper allt oftare använder korruption för att infiltrera den offentliga förvaltningen och vinna ekonomiska fördelar.

19.Europaparlamentet påpekar att när det gäller korruptionsfall rapporterade Eppo 131 utredda brott fram till slutet av 2023 (87 fall under 2022), och att under åren 2019–2023 rapporterade elva länder 65 fall till kommissionen via IMS Elektroniskt system som utvecklats för att rapportera oriktigheter med eller utan misstanke om bedrägeri som upptäckts i medlemsstaterna och som används av 35 länder., och att de rapporterade oriktiga beloppen i samband med dessa fall uppgick till omkring 50,5 miljoner euro. Parlamentet uppmanar kommissionen att begära att Eppo informerar parlamentet om hur stor del av detta belopp på 50,5 miljoner euro som har återvunnits.

20.Europaparlamentet konstaterar att det finns strategier för korruptionsbekämpning i medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser en utvärdering och en regelbunden översyn av dessa strategier. Parlamentet upprepar vikten av att beakta och fullt ut följa de landsspecifika rekommendationerna om korruptionsbekämpning.

21.Europaparlamentet erkänner kommissionens insatser för att förebygga och hantera fall av intressekonflikter i förvaltningen av unionens finansiella resurser. Parlamentet konstaterar att 419 fall rapporterades via IMS under perioden 2019–2023 i samband med intressekonflikter (375 under 2018–2022) vilket sammanlagt omfattade omkring 112 miljoner euro. Parlamentet betonar att revisionsrätten i sitt revisionsarbete Revisionsrättens särskilda rapport 01/2019 av den 10 januari 2019 Kampen mot bedrägerier i samband med EU-utgifter, punkterna 23–28, revisionsrättens särskilda rapport 06/2019 av den 16 maj 2019 Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter, punkterna 47–57, och revisionsrättens särskilda rapport 06/2023 av den 13 mars 2023 Intressekonflikter i samband med EU:s jordbruks- och sammanhållningsutgifter: ramverket är på plats, men det finns luckor i åtgärderna för insyn och upptäckt, punkt 80. har angett att den huvudsakliga källan till information om intressekonflikter är IMS och att mängden och kvaliteten på de uppgifter som registrerats i IMS varierar mellan medlemsstaterna. Parlamentet understryker att om medlemsstaterna anser att en intressekonflikt är en mindre del i ett större bedrägerifall, rapporterar de inte sådana fall som om de skulle röra intressekonflikter. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta de initiativ som är nödvändiga för att säkerställa konsekvent och tillräckligt detaljerad rapportering i IMS om ovanstående situationer. Parlamentet begär att bestämmelserna om intressekonflikter ska tillämpas på ett sätt som garanterar rättssäkerhet och att de ska baseras på en tydlig och proportionerlig riskbedömning samt göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att tillämpa dem i praktiken.

22.Europaparlamentet konstaterar att det totala antalet oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri som rörde traditionella egna medel under 2023 (5 118 jämfört med 4 661 under 2022) var 10 % högre än femårsgenomsnittet (2019–2023), men att beloppet minskade med 12 % till 478 miljoner euro (jämfört med 783 miljoner euro i slutet av 2022). Parlamentet beklagar att trots att uppgifterna visar på en förbättrad återhämtning för fall utan misstanke om bedrägeri (82 %) förblir återvinningsgraden för fall med misstanke om bedrägeri oförändrad på 25 %, vilket fortfarande är lågt och ojämnt fördelat mellan medlemsstaterna.

23.Europaparlamentet påpekar att kommissionen 2023 ansåg att det i endast fem av de nya avskrivningsrapporter som medlemsstaterna lämnat in till kommissionen på ett tillfredsställande sätt hade visats att traditionella egna medel hade gått förlorade av skäl som inte kunde tillskrivas de berörda medlemsstaterna och att de senare inte var ekonomiskt ansvariga för förlusten. Parlamentet noterar däremot att kommissionen i 81 fall, motsvarande ett belopp på nästan 69 miljoner euro, ansåg att medlemsstaterna inte på ett tillfredsställande sätt hade visat att traditionella egna medel hade gått förlorade av skäl som inte kunde tillskrivas dem och att de därför var ekonomiskt ansvariga för förlusten. Parlamentet drar därför slutsatsen att det finns utrymme för förbättringar i medlemsstaternas insamling av traditionella egna medel.

24.Europaparlamentet understryker att det är viktigt för medlemsstaterna att leva upp till sitt ansvar att samla in traditionella egna medel för att säkerställa att bördan för att finansiera EU:s utgifter fördelas rättvist mellan medlemsstaterna samt att upprätthålla lika spelregler för ekonomiska aktörer på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att trappa upp sina insatser för att effektivisera sina nationella förvaltningars verksamhet på återhämtningsområdet efter upptäckt av oriktigheter och momsrelaterade bedrägerier, för att öka de traditionella egna medel som ställs till förfogande för EU:s budget. Parlamentet erkänner att momsgapet rör mer än bara bedrägerier och skatteundandragande, och omfattar även momsförluster till följd av insolvens, konkurser, administrativa fel och rättslig skatteoptimering. Parlamentet anser dock att momsbedrägerier, såsom gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag, på ett betydande sätt bidrar till bristande efterlevnad av momsbestämmelserna, och upprepar sitt krav på att frågan ska hanteras med digitala medel, bedrägerisäkring av momsreglerna och ett starkare samarbete mellan nationella skattemyndigheter och EU:s behöriga utredningsorgan.

25.Europaparlamentet uppmärksammar den nuvarande rättsliga ramen för samarbete med Olaf, Eppo och Eurofisc. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda översynen av den nuvarande rättsliga ramen för att tillhandahålla en tydlig rättslig grund för direkt samarbete mellan Eurofisc och Eppo. Parlamentet uppmuntrar Olaf att maximera de möjligheter som erbjuds genom metoder för ömsesidigt administrativt bistånd för att upptäcka och identifiera tullbedrägerier och relaterade momsbedrägerier samt att utan dröjsmål rapportera sådana fall till Eppo. Parlamentet betonar att Eppo under 2023 identifierade momsbedrägerier i omkring 20 % av sina pågående ärenden (873 ärenden), vilket gör dessa till den näst vanligaste typen av brott efter bedrägerier vid icke-upphandlingsrelaterade utgifter (1 586 fall). Parlamentet är oroat över att grupper av organiserade brottslingar i allt högre grad deltar i momsbedrägerier och över de identifierade kopplingarna mellan denna typ av bedrägeri och andra typer av mycket allvarliga brott, såsom penningtvätt.

26.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att ompröva det tröskelvärde på 10 miljoner euro som fastställs i PIF-direktivet, vilket har en stor inverkan på Eppos verksamhet vid momsbedrägeri. Parlamentet anser att olika tolkningar av metoderna för att beräkna detta tröskelvärde gör situationen oklar. Parlamentet betonar att de nuvarande tröskelvärdena avskräcker och gör det möjligt för förövarna att söka efter den svagaste jurisdiktionen för att undkomma Eppos ingripande. Parlamentet anser att man vid översynen av PIF-direktivet antingen bör ta bort tröskelvärdet eller sänka det avsevärt. Parlamentet uppmanar kommissionen att under tiden tillhandahålla lämplig vägledning om beräkningsmetoden för ärenden som föregår ändringen av PIF-direktivet.

27.Europaparlamentet noterar att avsaknaden av uppdelade regionala och sektoriella uppgifter om mervärdesskattegapet hindrar identifiering av de områden som löper störst risk för bedrägeri och skatteundandragande. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett harmoniserat system för mätning av mervärdesskattegapet som omfattar territoriella och sektoriella dimensioner, vilket gör det möjligt att utveckla strategier för bedrägeribekämpning som är mer evidensbaserade och målinriktade.

28.Europaparlamentet betonar vikten av ett ändamålsenligt och effektivt samarbete mellan Olaf och Eppo inom denna särskilda inkomstsektor, och vidhåller att en adekvat spårning och överföring av uppgifter från Olaf till Eppo skulle kunna öka uppbörden av mervärdesskatt och tullintäkter till EU:s budget och skulle bidra till att undvika överlappning mellan de två byråerna.

29.Europaparlamentet betonar att fragmenteringen av it-system bland nationella skattemyndigheter hindrar effektiviteten i kampen mot momsbedrägerier och begränsar potentialen för synergier mellan nationella myndigheter och EU-myndigheter.

30.Europaparlamentet är oroat över de höga nivåer av bedrägerier och oriktigheter som upptäckts, både 2023 och 2022, inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, både inom landsbygdsutvecklingen och inom jordbruksstödet. Parlamentet påpekar att uppgifterna bekräftar de mönster och risker som konstaterats under tidigare år. Parlamentet konstaterar att under perioden 2019–2023 ökade de oriktigheter med misstanke om bedrägeri som rapporterats för landsbygdsutveckling, främst på grund av ett ökande antal oriktigheter som upptäckts för programperioden 2014–2020. Parlamentet noterar att antalet oriktigheter inom landsbygdsutveckling utan misstanke om bedrägeri ökade kontinuerligt under perioden 2019–2023 i linje med genomförandet av programmen.

31.Europaparlamentet konstaterar att inom sammanhållningspolitiken är antalet och de finansiella beloppen för oriktigheter utan misstanke om bedrägeri som rapporterats för programperioden 2014–2020 mycket lägre än de belopp som rapporterades under de första tio åren av genomförandet av programperioden 2007–2013. Parlamentet påpekar att andelen upptäckta bedrägerier Andelen upptäckta bedrägerier beräknas som procentandelen oriktiga belopp i förhållande till oriktigheter med misstanke om bedrägeri av de totala betalningarna. Andelen upptäckta oriktigheter beräknas som procentandelen oriktiga belopp i förhållande till oriktigheter utan misstanke om bedrägeri av de totala betalningarna. för programperioden 2014–2020 (0,53 %) liknar programperioden 2007–2013, medan andelen upptäckta oriktigheter är mycket lägre (0,67 %) än andelen som registrerades för programperioden 2007–2013 (2,5 %). Parlamentet noterar att enskilda oriktigheter med höga finansiella belopp har en stor inverkan på andelen upptäckta bedrägerier. Parlamentet efterlyser ett ytterligare förtydligande av sambandet mellan andelen upptäckta bedrägerier och förekomsten av bedrägerier.

32.Europaparlamentet välkomnar Olafs analytiska rapport Fraud and irregularities by areas of the cohesion policy – comparing risks, som hänvisar till information från medlemsstaterna för programperioden 2014–2020 fram till december 2023 och identifierar områden som är särskilt utsatta för bedrägeririsker (t.ex. investeringar för miljön, klimatförändringar och omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, forskning, utveckling och innovation). Parlamentet påpekar att de största beloppen i bedrägerifall fanns inom miljöskydd och forskning, teknisk utveckling och innovation.

33.Europaparlamentet upprepar sin oro över de utdragna administrativa förfarandena för att hantera de bedrägerier som rapporterats. Parlamentet påpekar att det i genomsnitt under perioden 2019–2023, inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, tog nästan fyra år från det att en oriktighet uppstod till dess att det fanns en misstanke om bedrägeri, och ytterligare nästan tre år innan ärendet avslutades efter det att det hade rapporterats till kommissionen. Parlamentet betonar när det gällde sammanhållningspolitiken att det i genomsnitt och under perioden 2014–2020 tog ungefär ett och ett halvt år att komma fram till en misstanke om att bedrägeri hade begåtts och över två år att avsluta bedrägeriärendet efter att det hade rapporterats till kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera dialogen med och ge råd till medlemsstaternas myndigheter för att förkorta de administrativa förfarandena.

34.Europaparlamentet konstaterar att för direkt förvaltning mellan 2019 och 2023, angavs Olaf som källa till upptäckt av oriktigheter med misstanke om bedrägeri för 88,4 % av återkravsposterna, vilket motsvarar 92,1 % av de totala återkravsbeloppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tydlig information om uppgifterna och om de åtgärder som vidtagits för att främja en snabb återvinning, inbegripet uppgifter om totala återvinningsnivåer för oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri.

35.Europaparlamentet betonar att när man trots förebyggande åtgärder upptäcker oriktigheter med eller utan misstanke om bedrägeri är återkrav den åtgärd som skyddar unionens ekonomiska intressen och möjliggör ett korrekt genomförande av EU:s politik och återbetalning av utbetalda utgifter som inte uppfyller finansieringskraven. Parlamentet betonar slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport 7/2024 Revisionsrättens särskilda rapport 7/2024 av den 7 maj 2024 Kommissionens system för återkrav av oriktiga EU‑utgifter – Potential för större och snabbare återkrav. när det gäller perioden 2014–2020 för vilken de rapporterade oriktiga utgifterna var 14 miljarder euro, som ska återbetalas genom återkrav. Parlamentet betonar behovet av att påskynda återvinningsprocessen genom att fastställa tydliga tidsfrister och påföljder vid förseningar så att medel återförs till EU:s budget så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga åtgärder för att tillhandahålla fullständig information om oriktiga utgifter och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

36.Europaparlamentet betonar vikten av uppföljningsåtgärder efter det att nödvändiga korrigerande åtgärder har vidtagits, i syfte att dra lärdom av bedrägerifall och förbättra förfarandena för att förhindra att liknande fall uppstår i framtiden. Parlamentet anser i detta avseende att det är viktigt att medlemsstaterna noggrant följer upp fallen genom att analysera de möjliggörande faktorerna bakom bedrägerierna och bedöma behovet av att vid behov se över sina förvaltnings- och kontrollsystem.

37.Europaparlamentet förstår att kommissionen, till följd av bristen på stöd i rådet för sina initiativ 2004 och 2014, inte är villig att lägga fram ytterligare ett lagstiftningsförslag om ömsesidigt administrativt bistånd på de områden av EU:s utgifter som för närvarande inte föreskriver denna praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen att dra nytta av översynen av Olafförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1), ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/883/oj)., som redan ger Olaf ett utökat mandat för samordning av medlemsstaternas åtgärder för att vidareutveckla de nuvarande bestämmelserna i syfte att fylla denna lucka.

38.Europaparlamentet noterar att det civila samhällets organisationer utgör ett viktigt inslag i ett dynamiskt och livligt demokratiskt samhälle och säkerställer en bred täckning av olika åsikter i offentliga debatter. Parlamentet uppmärksammar att dessa organisationer kan få EU-medel som stöd för sitt arbete med att bidra till demokratisk dialog och allmänhetens engagemang. Parlamentet konstaterar att EU är en av de största globala finansiärerna av det civila samhällets organisationer. Parlamentet betonar att transparens vid möten med berörda parter är grundläggande för den demokratiska integriteten och bör gälla på samma sätt för alla enheter som samarbetar med EU-institutionerna. Parlamentet betonar att tydlig dokumentation och offentliggörande av sådan interaktion stärker allmänhetens förtroende och den demokratiska ansvarsskyldigheten. Parlamentet betonar att lobbyverksamheten bör vara transparent, med fullständig information om alla berörda parter. Parlamentet noterar att vissa ledamöter av budgetkontrollutskottet har framfört påståenden om att bidragsavtal som ingåtts av kommissionen med alla typer av stödmottagare omfattade detaljerad lobbyverksamhet som skulle kunna tolkas som ett potentiellt ingripande i det interna beslutsfattandet i unionen. Parlamentet noterar revisionsrättens nyligen framlagda särskilda rapport om insynen i EU-finansiering som beviljas icke-statliga organisationer Särskild rapport 11/2025 av den 7 april 2025: Insynen i EU-finansiering som beviljas icke-statliga organisationer – Trots framsteg finns det fortfarande ingen tillförlitlig överblick., där det anges att användningen av EU-medel för att främja icke-statliga organisationers opinionsbildning är laglig och att den är i linje med EU:s krav på rättslig transparens enligt EU:s budgetförordning, men påpekar samtidigt att mer bör göras för att förbättra insynen när det gäller EU-finansiering som tas emot av alla stödmottagare. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att genomföra revisionsrättens rekommendationer om granskning av egenförsäkringar i EU:s system för finansiell transparens samt att proaktivt övervaka stödmottagarnas respekt för EU:s grundläggande värden och principer. Parlamentet påminner dessutom om revisionsrättens särskilda rapport 05/2024 Revisionsrättens särskilda rapport 05/2024 av den 17 april 2024 EU:s öppenhetsregister – innehåller relevant men begränsad information om lobbyverksamhet.. Parlamentet understryker att sekretariatet för EU:s öppenhetsregister måste förbättra sina systematiska kontroller av egenförsäkringar från enheter som förklarar sig vara ”icke-statliga organisationer, plattformar, nätverk och liknande”. Parlamentet konstaterar att sådana systematiska kontroller skulle kunna baseras på en uppsättning kriterier, inbegripet status som icke-vinstdrivande, mål som rör samhällsnytta och oberoende, för att stärka förtroendet för alla enheter som är registrerade i EU:s öppenhetsregister, och bör stödjas av robusta krav på ansvarsskyldighet och transparens.

39.Europaparlamentet anser att man vid bedömningen av genomförandemodeller för EU:s utgifter bör ta hänsyn till i vilken grad olika alternativ är utsatta för bedrägeri och annat missbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att lärdomarna från utformningen och genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), inbegripet rekommendationerna från revisionsrätten och Europaparlamentet, beaktas i EU:s framtida finansieringsinstrument, särskilt i den fleråriga budgetramen efter 2027. Parlamentet understryker att de brister som identifierats i genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet riskerna för bedrägerier, dubbelfinansiering och bristande transparens, måste ses som lärdomar för EU:s framtida budgetramar. Parlamentet motsätter sig all upprepning av RRF-modellen i dess nuvarande form och betonar att all framtida prestationsbaserad finansiering måste åtföljas av betydligt starkare skyddsåtgärder, transparenskrav och bedrägeriförebyggande mekanismer för att säkerställa en sund förvaltning av EU-medel.

40.Europaparlamentet uppskattar kommissionens insatser i översynen av de 27 återhämtnings- och resiliensplanerna för att anpassa sig till störningarna på energimarknaden efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Parlamentet noterar att införlivandet av REPowerEU i planerna för återhämtning och resiliens bör bidra till att minska beroendet av ryska fossila bränslen och öka den europeiska självförsörjningen.

41.Europaparlamentet påminner dock om att förseningar kan konstateras vid genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, och uppmanar kommissionen att fortsätta att vara vaksam, särskilt mot slutet av facilitetens livscykel, för att säkerställa att medlemsstaterna skyddar EU:s ekonomiska intressen på lämpligt sätt och att EU:s skattebetalares pengar spenderas korrekt.

42.Europaparlamentet understryker vikten av robusta förvaltnings- och kontrollsystem för att förhindra bedrägerier, eftersom de avskräcker brottslingar från att försöka vilseleda offentliga myndigheter. Parlamentet är oroat över revisionsrättens upprepade iakttagelser som pekar på ihållande brister i genomförandet av medlemsstaternas kontrollsystem, eftersom detta utgör risker för tillgången till fullständiga och korrekta uppgifter som ligger till grund för betalningsansökningar, tillgång till dessa ansökningar för kontrolländamål och väl fungerande kontrollsystem i medlemsstaterna för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet beklagar att kontrollsystemen i flera medlemsstater inte fungerade fullt ut när de nationella planerna för återhämtning och resiliens började genomföras, och understryker att sådana problem utgör en risk för korrektheten i RRF-betalningarna och för skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna utan dröjsmål åtgärdar de brister som identifierats i deras kontrollramar, även genom att genomföra de rekommendationer som revisionsrätten riktat till den.

43.Europaparlamentet konstaterar att kommissionens kontrollram för faciliteten för återhämtning och resiliens i första hand bygger på medlemsstaternas ansvar att skydda EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att ägna stor uppmärksamhet åt medlemsstaternas uppfyllande av de specifika delmål för revision och kontroll som lagts till de planer för återhämtning och resiliens som inte varit tillräckligt stabila och att fortsätta ansträngningarna för att täppa till brister i ansvarsskyldigheten. Parlamentet noterar de åtgärder som kommissionen har vidtagit till följd av revisionsrättens rekommendationer om de identifierbara svagheterna i vissa medlemsstaters kontroll- och rapporteringssystem. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta beslutsamma och snabba åtgärder när så krävs och att fullt ut utnyttja bestämmelserna i RRF-förordningen om brister kvarstår i medlemsstaternas kontrollsystem.

44.Parlamentet noterar med stor oro att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 14/2024 konstaterade att klimateffekterna av gröna utgifter inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens skulle kunna vara överskattad med upp till 34,5 miljarder EUR, och att vissa projekt skulle ha minimal inverkan på energiomställningen eller till och med orsaka miljöskador, samtidigt som risken för bedrägerier skulle öka.

45.Europaparlamentet begär att tydliga och mätbara kriterier för gröna investeringar ska fastställas inom ramen för EU:s budget och faciliteten för återhämtning och resiliens för att säkerställa att endast projekt med betydande och bevisade miljömässiga och ekonomiska fördelar får finansiering, vilket ökar ansvarsskyldigheten och den långsiktiga hållbarheten samtidigt som risken för bedrägerier minskar.

46.Europaparlamentet konstaterar att för faciliteten för återhämtning och resiliens 2023 visar PIF-rapporten för 2023 antalet fall av misstänkta bedrägerier som rapporterats av kommissionen (15) och antalet revisioner (13, jämfört med 16 som utfördes 2022), men den omfattar inte det oroväckande stora antalet Eppo-utredningar (233 utredningar avseende program för återhämtning och resiliens, med en uppskattad ekonomisk förlust på 1,86 miljarder euro). Parlamentet är oroat över en möjlig ökning av antalet fall av bedrägeri, korruption, dubbelfinansiering och intressekonflikter under de kommande åren, och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att agera snabbt för att säkerställa en sund förvaltning och en rättvis fördelning av RRF-medel.

47.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa obligatorisk rapportering av bedrägerier via IMS för alla RRF-relaterade fall, för att säkerställa att oriktigheter och bedrägerier som påverkar RRF-medel systematiskt registreras och övervakas. Parlamentet noterar med oro bristen på transparens i rapporteringen av bedrägerier kopplade till RRF-medel, och insisterar på att alla medlemsstater ska uppfylla standardiserade rapporteringsskyldigheter.

48.Europaparlamentet uppmanar Olaf att fortsätta sin riskanalys, som under 2023 gjordes tillgänglig för medlemsstaterna tillsammans med en uppdaterad version av riskramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, och med utbildning och seminarier för medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet stöder användningen av IMS för rapportering av oriktigheter i faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen, EU:s specialiserade byråer och organ samt medlemsstaterna att aktivt samarbeta och interagera för att säkerställa att EU:s ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av NextGenerationEU.

49.Europaparlamentet konstaterar att kommissionen, som en del av vägledningen om planer för återhämtning och resiliens, har antagit Commission Notice – Guidance on recovery and resilience plans (C(2024)4618). bilaga IV om ramen för minskning och återkrav inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet förstår att minskningen av en betalning är genomförbar när det fortfarande finns betalningar som ska genomföras. Parlamentet påminner om att faciliteten för återhämtning och resiliens löper ut 2026. Parlamentet påpekar att återkrav endast får inledas när inga ytterligare delbetalningar kvarstår. Parlamentet är oroat över att detta återkravsförfarande, som lånats från modellen för genomförande av sammanhållningsfonderna, har visat sig vara ytterst ineffektivt och övergivits i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar djupt att det i slutet av 2023 inte fanns några betalningskrav i ABAC avseende faciliteten för återhämtning och resiliens, och att det fortfarande inte finns någon skyldighet för medlemsstaterna att rapportera oriktigheter i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens via IMS.

50.Europaparlamentet upprepar att transparens spelar en avgörande roll för att avslöja bedrägliga upplägg och avskräcka bedragare. Parlamentet upprepar sitt missnöje med kommissionens tolkning av begreppet ”slutmottagare” inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet förkastar kommissionens ofullständiga och vilseledande tolkning Kommissionens svar på revisionsrättens särskilda rapport av den 2 september 2024 Utnyttjandet av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens – Det görs framsteg, men de är försenade, och det finns fortfarande risk för att åtgärder inte slutförs och att facilitetens mål därför inte uppnås, sidan 4.. Parlamentet påpekar att även enligt kommissionens riktlinjer Commission Notice – Guidance on recovery and resilience plans (C(2024)4618). är ”slutmottagaren” den ”sista enhet” som erhåller medel för en RRF-åtgärd, och att alla ursprungliga eller förmedlande mottagare av finansiering, såsom ministerier eller organ som endast verkar som distributörer av medlen, inte bör anses vara den ”sista enheten”. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att begära att medlemsstaterna lämnar information om ”slutmottagaren” eller ”den sista enheten” och att de inte från medlemsstaterna godtar information om ”mottagare på nivå två” som inte är förenlig med avtalet mellan medlagstiftarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sin vägledning för att tillhandahålla fall och exempel som kan klargöra bestämmelsen och utgöra en solid referens för de nationella myndigheterna, på ett sådant sätt att man stöder en lämplig transparensnivå och en enhetlig tolkning i alla medlemsstater. Parlamentet betonar att om kommissionen fortsätter att vägra att säkerställa full transparens måste parlamentet överväga alla tillgängliga åtgärder för att säkerställa efterlevnad

51.Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens yttrande Revisionsrättens särskilda rapport 22/2024 Dubbel finansiering från EU-budgeten – Kontrollsystemen saknar grundläggande delar för att minska den ökade risk som följer av modellen med finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i faciliteten för återhämtning och resiliens och dess årsrapporter om genomförande av EU:s budget för budgetåret 2022. om den ökande risken att EU-medel används två gånger för samma åtgärd och delas ut två gånger för samma åtgärd. Parlamentet konstaterar att motsvarande åtgärder på liknande områden, såsom transport- och energiinfrastruktur, finansieras både från EU:s budget och från faciliteten för återhämtning och resiliens, eftersom EU:s återhämtningsfond för pandemier finansierar åtgärder som liknar dem som omfattas av EU:s standardprogram. Parlamentet erkänner att komplementaritet mellan faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-instrument är tillåtet, men konstaterar att detta skulle kunna leda till att delmål som helt finansieras med andra medel än faciliteten för återhämtning och resiliens uppnås, eftersom faciliteten inte är kopplad till ersättningen för faktiska kostnader, utan snarare belönar uppnåendet av delmål och mål. Parlamentet betonar att de många förvaltningsnivåerna, det fragmenterade it-landskapet och det begränsade datautbytet eller den begränsade användningen av verktyg för datautvinning såsom Arachne, förhindrar att dubbel finansiering upptäcks, och därför kan de befintliga kontrollmekanismerna vara otillräckliga för att på lämpligt sätt minska denna risk. Parlamentet vidhåller att avsaknaden av direkt tillgång till den fullständiga förteckningen över RRF-slutmottagare begränsar kommissionens kapacitet att upptäcka potentiella fall av dubbel finansiering. Parlamentet anser att den försiktighetsåtgärd som vissa medlemsstater har vidtagit genom att undvika att kombinera faciliteten för återhämtning och resiliens med andra EU-instrument bidrar till att minska risken för dubbel finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sina kontroller i detta avseende.

52.Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna kan inkludera åtgärder i sina planer för återhämtning och resiliens utan uppskattade kostnader eller med uppskattade kostnader på noll Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 22 januari 2021 Guidance to Member States’ Recovery and Resilience Plans (SWD(2021)0012).. Parlamentet påpekar också att dessa ”kostnadsfria” delmål är den viktigaste referenspunkten för att bedöma den korrekta användningen av RRF-medel för de avsedda ändamålen. Parlamentet förstår att betalningarna för dessa delmål som är kostnadsfria eller som har uppskattade kostnader på noll frigörs efter att delmålen uppnåtts, oavsett vilka kostnader som bärs upp, i linje med modellen ”finansiering som inte är kopplad till kostnaderna” inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet konstaterar dock att sådana delmål gör det omöjligt att kontrollera en sund förvaltning av finansierade medel från faciliteten för återhämtning och resiliens, eftersom dessa medel betalas ut i samband med ett delmål för vilket de inte har använts. Parlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sitt antagande att en nollkostnadsåtgärd inte kan leda till dubbel finansiering, oavsett om andra EU- medel används för att genomföra den. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att stärka kontrollerna av nollkostnadsåtgärder och att ge vägledning till medlemsstaterna om hur de berörda åtgärdernas finansiella utformning ska hanteras för att förhindra sådana risker.

53.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att upprätthålla lämpliga förfaranden för efterhandsrevision och att noga uppmärksamma risken för upphävande efter betalning för uppnåendet av tidigare granskade och bedömda mål som har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt.

54.Europaparlamentet följer upp Europeiska ombudsmannens strategiska initiativ, som lanserades i februari 2022 och avslutades i september 2023, om transparensen och ansvarsskyldigheten i faciliteten för återhämtning och resiliens, vars resultat det helt stöder. Parlamentet välkomnar den pågående dialogen mellan kommissionen och ombudsmannen för att ta itu med de suboptimala situationer som upptäckts, särskilt när det gäller resultattavlan och proaktivt offentliggörande av dokument som rör faciliteten för återhämtning och resiliens.

55.Europaparlamentet välkomnar den politiska överenskommelse som nåtts om den föreslagna omarbetningen av budgetförordningen. Parlamentet anser att en utvidgning av Edes till att omfatta delad förvaltning och antagandet av en rättslig grund för att använda Arachne som en modell för ett EU-omfattande verktyg för datautvinning och riskbedömning kommer att stärka skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet påminner om uppmaningarna i tidigare betänkanden om att säkerställa att alla medlemsstater använder datautvinningsverktyg, särskilt Arachne, för att säkerställa snabba och omsorgsfulla rapporteringsstandarder.

56.Europaparlamentet delar uppfattningen att IMS, det system genom vilket medlemsstaterna rapporterar till kommissionen om oriktigheter och bedrägerier som påverkar EU:s budget, har potential för större interoperabilitet med kommissionens andra företagsverktyg, såsom Arachne och Edes, och med digitala verktyg i medlemsstaterna. Parlamentet begär att efter omarbetningen av budgetförordningen bli informerad om framstegen för Edes-IMS-gränssnittet och om möjlig användning av IMS-uppgifter inom datautvinnings- och riskbedömningsverktyget (Arachne).

57.Europaparlamentet upprepar sitt krav på ökad interoperabilitet mellan datasystem och på harmonisering av rapportering, övervakning och revision i unionen. Parlamentet är medvetet om interoperabilitetens övergripande karaktär och uppskattar antagandet av akten om ett interoperabelt Europa Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/903 av den 13 mars 2024 om åtgärder för en hög nivå av interoperabilitet inom den offentliga sektorn i hela unionen (förordningen om ett interoperabelt Europa) (EUT L, 2024/903, 22.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/903/oj)..

58.Europaparlamentet understryker resultaten av revisionsrättens översikt 4/2023 av den 6 juli 2023 . Parlamentet påminner om digitaliseringens positiva effekter på förebyggande och upptäckt av bedrägerier och oriktigheter samt på förvaltning, kontroll och revision av EU-medel, genom att möjliggöra enklare och snabbare tillgång till uppgifter och dubbelkontroller på distans, och därigenom begränsa kostnaderna genom att minska behovet av kontroller och kontroller på plats.

59.Europaparlamentet erkänner att ett utnyttjande av en datadriven ekonomi i realtid har betydande fördelar för skyddet av unionens ekonomiska intressen, samtidigt som det minskar den administrativa bördan för offentliga myndigheter och företag som bedriver verksamhet och gränsöverskridande handel inom EU. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att förbättra datadelningens effektivitet genom att skapa ett digitalt ekosystem som möjliggör en smidig, snabb och säker förflyttning av standardiserade, strukturerade och maskinläsbara uppgifter mellan företag och offentliga myndigheter, särskilt nationella skattemyndigheter, i syfte att begränsa möjligheterna för bedrägerier och skatteundandragande.

60.Europaparlamentet delar uppfattningen att digitaliseringen bör stå i centrum för varje strategi för bedrägeribekämpning, och i synnerhet att den bör integreras i nationella strategier för bedrägeribekämpning för att möjliggöra samordning mellan dess ingående delar och för att ta hänsyn till de hot som den nya tekniken utgör.

61.Europaparlamentet anser att digitaliseringen erbjuder möjligheter till påtagliga förbättringar av styrningen av nätverket för bedrägeribekämpning, och att den genom att underlätta kommunikation och tillgänglighet bidrar till att förbättra rapporteringen, vilket möjliggör en bättre förståelse för de hinder som kvarstår och ett snabbare och mer heltäckande svar från beslutsfattare och medlagstiftare. Parlamentet välkomnar att över hälften av medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att identifiera och åtgärda kompetensbrister avseende digitalisering, framför allt när det gäller brist på information och tillgång till uppgifter om digitalisering. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och aktörerna i bedrägeribekämpningsstrukturen att fortsätta att åtgärda kompetensbrister genom åtgärder som bland annat omfattar kunskapsutbyte, utbildning och breddning av kunskaper och färdigheter på digitaliseringsområdet.

62.Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som många delar av bedrägeribekämpningsarkitekturen gör för att bedöma och vidareutveckla de möjligheter som AI och maskininlärning erbjuder för att identifiera och upptäcka oriktigheter och uppnå effektivitetsvinster i både analys och klassiska administrativa uppgifter. Parlamentet upprepar att den mänskliga bedömningen måste förbli det centrala inslaget i varje process. Parlamentet tillägger att AI har potential att förändra kampen mot bedrägerier genom att göra det möjligt att snabbt analysera stora datamängder samt förbättra upptäckten och identifieringen av bedrägerimönster. Parlamentet påminner om att en framgångsrik användning av AI bygger på ett effektivt samarbete mellan alla intressenter och på tillgången till högkvalitativa uppgifter, som bygger på en effektiv användning av Arachne. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att arbeta för att utveckla AI i Europa för att upprätthålla datasuveräniteten och säkerställa ett stabilt dataskydd, i linje med principerna i AI‑akten Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens) (EUT L, 2024/1689, 12.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1689/oj). och den allmänna dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj). (GDPR). Parlamentet uppmanar alla aktörer inom bedrägeribekämpning att stärka sitt samarbete för att utnyttja AI på ett effektivt och ansvarsfullt sätt i kampen mot bedrägerier.

63.Europaparlamentet inser den ökande risken för att AI-genererat innehåll används för att manipulera upphandlingsförfaranden, finansiella transaktioner och bevis i bedrägeriutredningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera forskning och politiska åtgärder för att bekämpa bedrägerier som möjliggörs av artificiell intelligens, inbegripet deepfake-teknik och AI-drivna desinformationskampanjer som skulle kunna äventyra finansiella mekanismer och bedrägeribekämpningsmekanismer. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå strängare rättsliga bestämmelser och påföljder för enheter som konstaterats använda artificiell intelligens för att begå eller underlätta finansiella bedrägerier, inbegripet AI-drivna system för penningtvätt, förfalskning av kontrakt och stöld av digital identitet i upphandlingsförfaranden.

64.Europaparlamentet erkänner betydelsen av att använda AI till förbättringar av kvaliteten och fullständigheten hos de uppgifter som utbyts med medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar i detta avseende Olafs åtgärder, inbegripet rekommendationer i de årliga PIF-rapporterna, strukturerade bilaterala dialoger med medlemsstaterna, översynen av kommissionens handlingsplan mot bedrägerier och interinstitutionella utbyten som fokuserar på dessa frågor.

65.Europaparlamentet efterlyser vidare ett särskilt EU-omfattande initiativ för att utveckla AI-drivna mekanismer för upptäckt av bedrägerier inom Olaf, Eppo och Europol, i syfte att öka effektiviteten i spårningen och förebyggandet av ekonomiska brott mot EU:s budget. Parlamentet rekommenderar att det inrättas en EU-omfattande arbetsgrupp bestående av företrädare för Olaf, Eppo, Europol och nationella bedrägeribekämpningsenheter, med särskilt fokus på digitala bedrägerihot, inbegripet deepfake-teknik, AI-genererade falska dokument och bedrägerier kopplade till syntetisk identitet. Parlamentet understryker att denna arbetsgrupp bör utveckla och utbyta bästa praxis med medlemsstaterna.

66.Europaparlamentet betonar behovet av ökat gränsöverskridande samarbete och mekanismer för datadelning mellan medlemsstaterna för att bekämpa AI-baserade bedrägerier, särskilt på högriskområden såsom moms, tullar och fördelning av finansiellt stöd. Parlamentet uppmuntrar inrättandet av ett gemensamt EU-underrättelsecentrum för att spåra bedräglig AI-verksamhet i realtid. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera AI och dataanalys i system för upptäckt av bedrägerier, för att säkerställa driftskompatibilitet mellan nationella databaser och databaser på EU-nivå, samtidigt som stränga åtgärder för skydd av personuppgifter upprätthålls.

67.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra strikta transparens- och revisionsåtgärder i AI-baserade verktyg för upptäckt av bedrägerier för att förhindra snedvridning, algoritmisk manipulation och missbruk i finansiella tillsynssystem. Parlamentet begär att man ska utveckla etiska riktlinjer för AI för bedrägeribekämpningsinstitutioner för att säkerställa ansvarsskyldighet.

68.Europaparlamentet efterlyser en obligatorisk kriminalteknisk kontrollprocess för alla digitala bevis som lämnas in i fall av finansiella bedrägerier, för att säkerställa äktheten hos handlingar, ljudmaterial och videomaterial som används i utredningar.

69.Europaparlamentet understryker att EU:s bedrägeribekämpningsarkitektur är en sammansatt institutionell struktur som utformats för att upptäcka, förebygga och bekämpa bedrägerier och andra former av oegentligheter som påverkar EU:s ekonomiska intressen och som bygger på ett samarbetsnätverk i flera nivåer, där den första nivån (Olaf, Eppo, Europol, Eurojust, penningtvättsmyndigheten, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken (EIB)) grundar sig på horisontellt samarbete mellan EU:s institutioner, organ och byråer, medan de andra nivåerna bygger på vertikala förbindelser mellan EU och nationella myndigheter samt mellan EU:s myndigheter och internationella organisationer. Parlamentet påpekar att bedrägeribekämpningsarkitekturen under årens lopp har utvecklats genom en rad separata beslut som har lett till ett innovativt nätverk av enheter. Parlamentet understryker att deras samordnade verksamhet under de senaste åren har gett värdefull erfarenhet som bör beaktas vid den framtida översynen av de relevanta förordningarna. Parlamentet betonar att inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten innebar att den första europeiska åklagarmyndigheten inrättades, vilket möjliggör snabba och direkta straffrättsliga utredningar och åtal, och att de lärdomar som dragits under de första åren av dess operativa verksamhet måste integreras på lämpligt sätt i den rättsliga ramen för att fullt ut kunna utnyttja de tillgängliga verktygen och resurserna. Parlamentet betonar vikten av tydliga mandat mellan EU:s olika institutioner, organ och byråer för att minimera risken för överlappningar och dubbelarbete och på detta sätt säkerställa att bedrägeribekämpningsstrukturen fungerar effektivt.

70.Europaparlamentet uppskattar integreringen i PIF-rapporten 2023 av de viktigaste administrativa och rättsliga resultat som Olaf och Eppo uppnått, vilka följer på de många uppmaningarna från parlamentet om en mer omfattande rapportering av de åtgärder som vidtagits av bedrägeribekämpningsarkitekturen. Parlamentet anser dock att skillnaderna i karaktär, omfattning och detaljnivå mellan de två rapporterna bör behandlas och att samarbetsområdena bör anges tydligt. Parlamentet anser att skillnaderna i siffrorna från Olaf, Eppo och PIF-rapporten 2023 är motiverade under de nuvarande omständigheterna. Parlamentet betonar att rapporteringsorganen i medlemsstaterna endast får rapportera om brottsutredningar när de berörda rättsliga myndigheterna ger dem tillstånd att göra detta, och detta innebär att de rapporterande organen, under tiden som Eppo och Olaf rapporterar uppgifter om aktiva utredningar, ofta inte kan föra in dessa uppgifter i IMS-databasen på grund av behovet av att skydda sekretessen och säkerställa ett korrekt genomförande av utredningar. Parlamentet förstår att dessa fall leder till en avvikelse i uppgifterna (”delta”) som endast kan elimineras när utredningarna är slutförda och de relevanta uppgifterna inkluderas i rapporteringen till kommissionen så att de kan ingå i en framtida PIF-rapport.

71.Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande i maj 2023 av ett paket med åtgärder mot korruption som omfattar ett förslag till direktiv om bekämpning av korruption. Parlamentet anser att förebyggandet och lagföringen av korruption måste intensifieras, och uppmanar kommissionen att intensifiera övervakningen av genomförandet av åtgärderna i medlemsstaterna.

72.Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett nätverk mot korruption, som sammanträdde för första gången den 20 september 2023, och anser att kartläggningen av områden med hög risk för korruption på ett effektivt sätt skulle kunna bidra till vidareutvecklingen av EU:s strategi mot korruption.

73.Europaparlamentet understryker betydelsen av rättsstatsprincipen som en av unionens grundläggande värden, och betonar att villkorlighetsmekanismen för rättsstatsprincipen är avgörande för att se till att medlemsstaterna fortsätter att respektera rättsstatsprincipen. Parlamentet upprepar sin djupa oro över situationen när det gäller rättsstatsprincipen i vissa medlemsstater, som i sig är djupt oroväckande och kan leda till allvarliga förluster för unionens budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett strikt och snabbt genomförande av mekanismens alla delar när medlemsstaterna bryter mot rättsstatsprincipen och när detta påverkar eller riskerar att påverka EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet insisterar vidare på behovet av samstämmighet mellan olika instrument vid bedömningen av rättsstatssituationen i medlemsstaterna.

74.Europaparlamentet konstaterar att kommissionens fjärde rapport 2023 om rättsstatsprincipen, som antogs i februari 2024, innehåller en uppföljning av de rekommendationer som ingick i föregående års rapport om rättsstatsprincipen. Parlamentet erkänner att olika medlemsstater i kampen mot korruption har uppdaterat eller inlett en översyn av sina nationella strategier och/eller handlingsplaner, medan andra har reformerat straffrätten för att stärka kampen mot korruption. Parlamentet konstaterar att det största hindret för kampen mot korruption i många medlemsstater är åklagarmyndigheternas begränsade resurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att uppmuntra och stödja medlemsstaternas insatser för att reformera och förbättra effektiviteten i de straffrättsliga förfarandena och ta ställning till andra utmaningar som identifieras i rapporten. Parlamentet påminner kommissionen om de effektiva verktyg som står till dess förfogande för att skydda rättsstatsprincipen, såsom överträdelseförfaranden, villkorad finansiering och förfarandena enligt artikel 7 i EU‑fördraget, och förväntar sig att kommissionen till fullo utnyttjar dem alla. Parlamentet betonar i detta avseende att den nya budgetförordningen inför en villkorlighet kopplad till de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, och uppmanar kommissionen att börja tillämpa den, särskilt i fall där överträdelseförfaranden redan har inletts mot en medlemsstat för överträdelser av de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, eftersom detta skulle utgöra ett tydligt erkännande av en pågående överträdelse som också skulle kunna påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget.

75.Europaparlamentet noterar kommissionens beslut om att inte upphäva åtgärden enligt artikel 2.2 i rådets genomförandebeslut (EU) 2022/2506 av den 15 december 2022 om åtgärder för skydd av unionens budget mot överträdelser av rättsstatens principer i Ungern EUT L 325, 20.12.2022, s. 94, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2022/2506/oj.. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet endast upphäver de vidtagna åtgärderna när bevis samlats in för att de korrigerande åtgärder som den ungerska regeringen antagit har visat sig vara effektiva i praktiken, och i synnerhet att ingen tillbakagång har upptäckts när det gäller redan vidtagna åtgärder. Parlamentet fördömer de hot, såsom spionage, som EU-institutionernas personal utsätts för, såsom Olafs personal under utredningsuppdraget i Ungern. Parlamentet betonar att sådana åtgärder allvarligt undergräver rättsstatsprincipen och EU-institutionernas integritet. Parlamentet efterlyser ett snabbt inrättande av kraftfulla skyddsåtgärder för att skydda EU-institutionernas personal under uppdrag. Parlamentet uppmanar de ungerska myndigheterna att vidta omedelbara och konkreta åtgärder för att skydda rättsväsendets oberoende, upprätthålla mediefriheten och fullt ut genomföra rekommendationerna i kommissionens rapport om rättsstatsprincipen för att återupprätta demokratiska kontroller och motvikter. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att fortsätta förfarandet enligt artikel 7 i EU-fördraget mot den ungerska regeringen.

76.Europaparlamentet betonar att respekten för rättsstatsprincipen, inbegripet kampen mot korruption, är en avgörande faktor för en miljö på den inre marknaden som främjar investeringar, tillväxt, sysselsättning och innovation och skyddar små och medelstora företag och ekonomiska aktörer som verkar över gränserna. Parlamentet betonar att kommissionen är ansvarig för en noggrann kontroll, som ett villkor för utbetalning av finansiering, av uppfyllandet av de delmål för rättsstatsprincipen som är integrerade i medlemsstaternas olika återhämtnings- och resiliensplaner. Parlamentet påminner om att kommissionsledamoten med ansvar för demokrati, rättsliga frågor och rättsstatsprincipen, som arbetar i nära samordning med den nyligen utsedda kommissionsledamoten med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning, har huvudansvaret för att den generella villkorlighetsordningen tillämpas fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte föra ”dialog” med medlemsstaterna eller använda ”EU Pilot”-förfarandet som ett förutsättningslöst sätt att undvika att inleda faktiska överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att horisontellt prioritera överträdelser som påverkar EU:s ekonomiska intressen, särskilt när det gäller PIF-direktivet och Eppoförordningen Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj) .. Parlamentet välkomnar uttalandet i kommissionens politiska riktlinjer om rättsstatsprincipens betydelse för EU-medel och åtagandet från kommissionsledamoten med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning att införa kraftfulla skyddsåtgärder för rättsstatsprincipen i nästa fleråriga budgetram.

77.Europaparlamentet anser att skyddet av EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU‑fördraget, som för närvarande ingår i förordningen om gemensamma bestämmelser, måste stärkas ytterligare. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur en mekanism som motsvarar de övergripande nödvändiga villkoren skulle kunna utvecklas som ett allmänt inslag inom alla områden av EU:s budget, i syfte att koppla ett bredare spektrum av politikområden till alla de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka sätt att koppla finansieringen till de rättsstatliga villkoren och slutförandet av nödvändiga reformer för att säkerställa en övergripande strategi som tillämpas horisontellt på alla EU-medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att eftersträva en övergripande strategi och att lägga fram förslag för att ytterligare stärka unionens verktygslåda för rättsstatsprincipen som en prioritering, inbegripet skärpta rättsstatsvillkor för medel redan under den nuvarande programperioden.

78.Europaparlamentet vidhåller att korruption är intimt förknippad med penningtvätt och att penningtvätt är en av de viktigaste möjliggörande faktorerna för organiserade brottslingars olagliga verksamhet, eftersom den gör det möjligt för dem att överföra vinningen av sina brott till den lagliga ekonomin. Parlamentet erkänner att de heterogena nationella rättssystemen och den fragmenterade tillämpningen av unionens ram för bekämpning av penningtvätt har gjort det svårt att förebygga, upptäcka och bekämpa penningtvätt. Parlamentet välkomnar i detta avseende antagandet av det ambitiösa lagstiftningspaketet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som kommer att harmonisera nationella regler och därmed stärka den kollektiva kampen mot penningtvätt i hela unionen. Parlamentet välkomnar inrättandet av den nya myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (Amla). Parlamentet anser att den nya myndigheten genom sitt samordnings- och tillsynsansvar kommer att spela en central roll i den nya ramen för bekämpning av penningtvätt. Parlamentet påminner om att penningtvätt och finansiering av terrorism är nära kopplade till varandra, och anser att Eppo, Olaf och revisionsrätten måste ha en starkare roll i kampen mot dessa fenomen.

79.Europaparlamentet delar uppfattningen att skyddet av EU:s ekonomiska intressen har stärkts genom omarbetningen av budgetförordningen. Parlamentet påpekar att Edes omfattning har utvidgats till att omfatta delad och direkt förvaltning och ge nya skäl för uteslutning. Parlamentet välkomnar införandet av en rättslig grund för ett verktyg för riskbedömning och datautvinning som ska användas av alla medlemsstater och i alla förvaltningsformer. Parlamentet beklagar att båda dessa åtgärder kommer att träda i kraft först 2028 och endast från nästa fleråriga budgetram, vilket innebär flera år utan omfattande transparens när det gäller slutmottagarna av EU-medel och att man missar en avgörande möjlighet att använda dessa uppgifter till att stärka skyddsåtgärderna mot korruption och bedrägerier.

80.Europaparlamentet uppskattar antagandet av en uppdaterad handlingsplan Kommissionens meddelande av den 11 juli 2023 Kommissionens handlingsplan för att bekämpa bedrägerier – revidering 2023 COM(2023)0405), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 11 juli 2023 om handlingsplanen och revideringen 2023 ((SWD(2023)0245). för kommissionens strategi mot bedrägerier från 2019. Parlamentet noterar att den omfattar 44 åtgärder som delas upp i sju temaområden som särskilt omfattar digitalisering, samarbete, faciliteten för återhämtning och resiliens, tullbedrägerier och medvetandehöjande åtgärder om etik och bedrägeribekämpning.

81.Europaparlamentet påpekar att unionsprogrammet för bedrägeribekämpning är det enda utgiftsprogram som särskilt ägnas åt att bekämpa bedrägerier som påverkar EU:s ekonomiska intressen, och att det ger relevant stöd till alla medlemsstaters myndigheter som en del av bedrägeribekämpningsarkitekturens externa del, i syfte att stärka kampen mot bedrägerier. Parlamentet konstaterar att unionsprogrammet för bedrägeribekämpning har den flexibilitet som krävs för att anpassa sig till det ständigt föränderliga bedrägeribekämpningslandskapet och att det är anpassat till sjuårsperioden (2021–2027) för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar att 55 % av det totala genomförandet av unionsprogrammet för bedrägeribekämpning hittills har bidragit till den digitala omställningen.

82.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på framgången för unionsprogrammet för bedrägeribekämpning, och uppmanar kommissionsledamoten med ansvar för budget och bedrägeribekämpning att betrakta unionsprogrammet för bedrägeribekämpning som en modell som ska utvidgas i nästa fleråriga budgetram, i linje med den uppgift som anges i uppdragsbeskrivningen, nämligen att säkra stöd för medlemsstaternas insatser för att skydda unionens ekonomiska intressen;

83.Europaparlamentet välkomnar den första förfrågan om anslutning till unionsprogrammet för bedrägeribekämpning, som mottogs 2023 från ett land utanför EU, nämligen Ukraina, med vilket ett associeringsavtal om dess deltagande i programmet har förhandlats fram och antogs i mars 2024.

84.Europaparlamentet uttrycker oro över att kommissionen i sin senaste halvtidsutvärdering av Herkules III fann aspekter som kan ha hämmat programmets effektivitet, särskilt att vissa medlemsstaters förvaltningar saknade resurser för att kunna hantera programmets administrativa krav.

85.Europaparlamentet noterar de upprepade uppmaningarna från Eppo att stärka förmågan att upptäcka oegentligheter hos de relevanta delarna i bedrägeribekämpningsarkitekturen, och påminner om att tonvikten, i linje med kommissionens strategi mot bedrägerier, ska läggas på dataanalys som ett verktyg för att upptäcka bedrägerier. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att harmonisera definitionerna för att få fram jämförbara uppgifter i hela EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka användningen av IMS som ett verktyg för att stödja revisorernas riskanalys vid utarbetandet av revisionsverksamheten. Parlamentet uppmanar Olaf att öka sitt utbildningserbjudande till kommissionens personal, inbegripet revisorer och relevanta aktörer i den finansiella flödeskedjan.

86.Europaparlamentet är medvetet om att Eppos decentraliserade struktur innebär ett samspel mellan nationell lagstiftning och EU-lagstiftning och mellan nationella myndigheter och Eppo. Parlamentet förstår att Eppo verkar på grundval av direkt tillämpliga EU-förordningar, men att den också kräver att lämpliga genomförandeåtgärder antas genom nationell lagstiftning som införlivar PIF-direktivet och andra relevanta unionsakter. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nationella lagstiftningen är helt i linje med Eppoförordningen och PIF-direktivet, inleda överträdelseförfaranden och föreslå en översyn av dessa rättsakter för att göra Eppo mer effektiv i utövandet av sitt mandat.

87.Europaparlamentet noterar resultaten av bedömningen av efterlevnaden av de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att anpassa sina system till Eppoförordningen JUST/2022/PR/JCOO/CRIM/0004 – Ramavtal JUST/2020/PR/03/0001 om rättsliga analystjänster, inbegripet bedömning av efterlevnaden av nationella införlivandeåtgärder, på politikområdena rättsliga frågor och konsumentfrågor., som lades fram i september 2023. Parlamentet beklagar att många situationer fortfarande inte är optimala och behöver åtgärdas eftersom de försvagar effektiviteten i skyddet av unionens ekonomiska intressen genom brottsutredningar. Parlamentet hänvisar särskilt till behörighetsfördelningen mellan nationella åklagarmyndigheter och Europeiska åklagarmyndigheten. Parlamentet betonar också att Eppoförordningen föreskriver rapportering av eventuella Eppo-ärenden direkt och utan onödigt dröjsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera och övervaka medlemsstaternas fullständiga efterlevnad av Eppoförordningen och deras snabba rapportering av misstankar om bedrägeri inom områden som omfattas av Eppos behörighet direkt till den.

88.Europaparlamentet är oroat över att den utsedda nationella myndigheten i många medlemsstater som fattar beslut om meningsskiljaktigheter mellan Europeiska åklagarmyndigheten och nationella myndigheter om behörigheten att väcka åtal inte är en ”domstol”. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera och övervaka om medlemsstaterna fullt ut följer artiklarna 25.6 och 42.2 c i Eppoförordningen, enligt vilka det ska vara möjligt att överklaga ett beslut av en nationell myndighet om behörighetsfördelning till Europeiska unionens domstol.

89.Europaparlamentet betonar att de nationella myndigheternas nuvarande kontroll över de europeiska delegerade åklagarnas ”nödvändiga” resurser och utrustning och behovet av att hänvisa till de nationella myndigheternas bestämmelser om ”tillräckliga arrangemang” för social trygghet, pension och försäkringsskydd skulle kunna begränsa Eppos självständighet och oberoende i dess åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga lösningar i den kommande översynen av Eppoförordningen.

90.Europaparlamentet påpekar att införlivandet av PIF-direktivet skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, vilket i vissa fall påverkar det gränsöverskridande utövandet av Eppo‑befogenheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett korrekt genomförande av PIF-direktivet och att föreslå en översyn av det, på grundval av de erfarenheter som gjorts.

91.Europaparlamentet understryker att artikel 25.3 i Eppoförordningen, som vidareutvecklar utövandet av Eppos behörighet i händelse av andra brott än PIF-brott som är oupplösligt sammankopplade med PIF-brott, väcker rättsliga och praktiska frågor och kräver ytterligare rationalisering för att Eppos rättsliga ram ska kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga lösningar i den kommande översynen av Eppoförordningen i syfte att stärka Eppos förmåga att utreda gränsöverskridande organiserad brottslighet.

92.Europaparlamentet upprepar Europaparlamentets resolution av den 28 februari 2024 2023 års rapport från kommissionen om rättsstatsprincipen, att Eppo har en viktig roll när det gäller att säkerställa rättsstatsprincipen och bekämpa korruption i unionen, och uppmuntrar kommissionen att i sina rapporter om rättsstatsprincipen noga övervaka nivån på medlemsstaternas samarbete med Eppo. Parlamentet välkomnar Polens och Sveriges anslutning till Eppo. Parlamentet noterar med tillfredsställelse Irlands tillkännagivande nyligen om sin avsikt att delta. Parlamentet uppmanar regeringen i Ungern, som är den enda återstående medlemsstat som ännu inte har anslutit sig till Eppo trots att det inte finns några rättsliga eller konstitutionella hinder, att utan ytterligare dröjsmål ansluta sig till Eppo. Parlamentet påminner om att ett brett stöd från allmänheten för Ungerns anslutning har påvisats genom insamlingen av 680 000 underskrifter till förmån för en anslutning till Eppo, vilket understryker ett starkt samhälleligt krav på förstärkta rättsliga skyddsåtgärder mot bedrägerier och korruption som påverkar unionens ekonomiska intressen.

93.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till att inleda en diskussion om ett eventuellt klargörande av Eppos behörighet inom ramen för dess mandat, såsom det definieras i fördraget, när det gäller att skydda unionens ekonomiska intressen.

94.Europaparlamentet noterar att samarbetet mellan de berörda aktörerna ökade under 2023, och att Eppo och Eurojust samarbetade i 26 pågående ärenden i slutet av 2023. Parlamentet noterar att även under 2023 samarbetade Eppo och Europol effektivt i olika operativa frågor, och förstår att detta samarbete nästan fördubblades under 2023, då Europol gav stöd i 47 ärenden på Eppos begäran. Parlamentet uppmanar kommissionen att kräva att Eppo och Eurojust närmare anger de effektivitetskriterier som ligger till grund för deras verksamhet.

95.Europaparlamentet välkomnar Olafs och Eppos insatser för att stärka sitt samarbete. Parlamentet förstår att information utbyts mellan de två kontoren för att undvika parallella utredningar av samma frågor, och att 22 kompletterande utredningar inleddes av Olaf och fyra stödjande utredningar begärdes av Eppo under 2023. Parlamentet är medvetet om att synergieffekterna till följd av användningen av kompletterande utredningar (f.d. artikel 12 f i Olaförordningen) och stödjande utredningar (f.d. artikel 12 e i Olafförordningen) inte är optimala. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda de rättsliga och operativa orsakerna till detta i samband med översynen av respektive förordning.

96.Europaparlamentet är oroat över bristen på analys och korrekt information om återkrav till förmån för unionens budget som bör följa både Olafs och Eppos utredningar. Parlamentet är medvetet om att bedrägeribekämpningsarkitekturens inverkan på medborgarnas säkerhet och på upprätthållandet av rättsstatsprincipen i unionen går utöver kvantifieringen av enbart ekonomiska återkrav. Parlamentet betonar dock att resultaten av de insatser som gjorts för att skapa bedrägeribekämpningsarkitekturen bör vara mätbara och konkreta åtminstone när det gäller budgetaspekterna. Parlamentet betonar att effekterna av den verksamhet som genomförs för att skydda unionens ekonomiska intressen bör bedömas och beaktas vid tilldelningen av resurser och fastställandet av mandat.

97.Europaparlamentet förstår att kommissionen ännu inte har tillhandahållit uppgifter om återkrav till förmån för unionens budget till följd av Eppo-verksamhet som rapporterats till kommissionen, i enlighet med artikel 103.2 i Eppoförordningen, och att denna fråga ingår i uppdragsbeskrivningen för kommissionsledamoten med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning. Parlamentet konstaterar att frysningen av tillgångar är nödvändig för att bekämpa brott som påverkar EU:s budget, och att det tar viss tid att omvandla frysningen till faktiska förverkanden och återvinningar. Parlamentet betonar att det förverkade beloppet inte förväntas återgå automatiskt till unionens budget. Parlamentet noterar, i enlighet med artikel 38 i Eppoförordningen, att de potentiella intäkterna från beslag och förverkanden som görs av europeiska delegerade åklagare i medlemsstaterna bör återgå till EU:s budget och skulle kunna redovisas i EU:s budget som inkomster som inte är avsatta för särskilda ändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder med de berörda nationella myndigheterna för att dessa belopp ska kunna tas upp i EU:s budget.

98.Europaparlamentet påpekar att uppgifter om faktiska återvinningar till följd av Olafs finansiella rekommendationer inte offentliggörs i Olafs årsrapport eller i någon annan officiell rapport från kommissionen. Parlamentet beklagar att endast aggregerade uppgifter görs tillgängliga och att de avser 2 299 finansiella rekommendationer från Olaf mellan 2012 och 2023 för ett totalt belopp på omkring 9 miljarder euro. Parlamentet påpekar att analysen av tillgängliga siffror tyder på ett betydande utrymme för förbättringar. Parlamentet noterar att det finns en stor klyfta mellan de belopp som Olaf rekommenderar för återkrav, det belopp som fastställts som återvinningsbart av kommissionens avdelningar och det belopp som slutligen faktiskt återvinns. Parlamentet är oroat över den låga återvinningsgraden för otillbörliga utgifter (för verksamhet som genomförs med delad och indirekt förvaltning är återvinningsgraden 34 % respektive 11 %, och för återvinning vid direkt förvaltning endast 22 %). Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla uppgifter med tillräcklig detaljnivå om återvinningen och att bedöma orsakerna till återvinningsklyftan. Parlamentet betonar att Olaf och kommissionen måste enas om och konsekvent tillämpa gemensamma utvärderingskriterier som säkerställer större konvergens och tydlighet och därigenom förbättrar effektiviteten och ändamålsenligheten i bedömningen av den finansiella återhämtningen. Parlamentet betonar att återkrav till följd av Olafs rekommendation och Eppos utredningar är ett viktigt mått på bedrägeribekämpningsstrukturens effektivitet och efterlyser mer transparens i detta avseende.

99.Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas övergripande genomförandenivå av kommissionens rekommendationer i 2022 års PIF-rapport anses vara tillfredsställande. Parlamentet betonar dock att det fortfarande finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet är särskilt oroat över fall av otillräcklig rapportering av oriktigheter från vissa medlemsstater via IMS. Parlamentet påminner om att rapportering är obligatorisk enligt de nuvarande bestämmelserna, och uppmuntrar Olaf att stärka sina tillsyns- och övervakningsåtgärder i syfte att uppnå en enhetlig rapportering i hela unionen.

100.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka omfattningen av rapporteringen i IMS från länder som får stöd inför anslutningen, och välkomnar initiativen från generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar för att genomdriva kandidatländernas skyldigheter att regelbundet rapportera oriktigheter i IMS.

101.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i IMS rapportera oriktigheter i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens, i linje med revisionsrättens rekommendationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta medlemsstaternas användning av IMS genom att tillhandahålla stöd i form av utbildning, seminarier och utbyte av bästa praxis.

102.Europaparlamentet välkomnar Sveriges och Polens deltagande i Eppo, som beslutades 2024, samt den nya irländska regeringens mål att ansluta sig till Eppo. Parlamentet insisterar på att medlemsstater som ännu inte deltar måste göra detta utan dröjsmål, och uppmanar kommissionen att uppmuntra deltagande i Eppo genom positiva åtgärder.

103.Europaparlamentet upprepar att medlemsstaternas ineffektiva, försenade eller bristande samarbete med Eppo och Olaf utgör skäl för åtgärder enligt villkorlighetsförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till all information från Eppo och Olaf om situationer där medlemsstaterna inte fullgör sina skyldigheter.

104.Europaparlamentet vidhåller att nationella strategier för bedrägeribekämpning är det effektivaste verktyget för samordning mellan de olika nationella, regionala och sektoriella myndigheterna och de många lokala enheter som anförtrotts de uppgifter som bedrägeribekämpningscykeln omfattar. Parlamentet noterar att 21 av 27 medlemsstater rapporterade att de hade en strategi för bedrägeribekämpning 2023. Parlamentet noterar att av endast 10 av 21 medlemsstater hade en fullständig nationell strategi för bedrägeribekämpning Av dessa tio nationella strategier för bedrägeribekämpning är det en som inte täcker alla faser i bedrägeribekämpningscykeln, en som saknar ett flerårigt perspektiv och en som behöver uppdateras., medan 11 länder endast hade sektorsövergripande snarare än nationella strategier. Parlamentet inser att medlemsstaternas tillvägagångssätt i sina strategier för bedrägeribekämpning i dag varierar kraftigt. Parlamentet beklagar att sex medlemsstater inte har någon strategi för bedrägeribekämpning över huvud taget. Parlamentet beklagar djupt denna mycket otillfredsställande situation som äventyrar integriteten i EU:s utgifter och undergräver medborgarnas förtroende för EU‑institutionerna.

105.Europaparlamentet vidhåller att medlemsstaterna skulle gynnas av en regelbunden utvärdering av sina ramar för bedrägeribekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att genomföra oberoende eller kollegiala granskningar av sina ramar för bedrägeribekämpning för att öka enhetligheten och höja standarden.

106.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå genomförbara initiativ för att klargöra förhållandet och överväga att upprätta en koppling mellan medlemsstaternas antagande av nationella ramar för bedrägeribekämpning och nivån på det ekonomiska stöd de får.

107.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inför översynen av Olafförordningen inleda en övervakning av läget vad gäller de sambandscentraler för bedrägeribekämpning som inrättats i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att planera för uppdatering och omformning av deras struktur, roll, ansvar och mandat. Parlamentet beklagar den suboptimala personalstyrkan inom de flesta sambandscentraler i medlemsstaterna. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa tillräcklig sakkunskap bland personalen i de nationella samordningsstrukturerna för bedrägeribekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och stötta medlemsstaterna när det gäller att som en prioritering åtgärda dessa frågor, bland annat inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

108.Europaparlamentet understryker den roll som offentliga myndigheter spelar för att främja en nolltoleranskultur mot bedrägerier, och betonar särskilt vikten av förebyggande av bedrägerier för att säkerställa att bedrägerier, korruption, intressekonflikter och annat missbruk av medel inte förekommer över huvud taget. Parlamentet påminner om att ett korrekt införlivande av PIF-direktivet, som antogs den 5 juli 2017, är avgörande för skyddet av unionens budget, för genomförandet av all EU‑politik för vilken EU-medel används, inbegripet i samband med införandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, och för att fastställa omfattningen av utredningar och åtal av Eppo, vars behörighet fastställs med hänvisning till PIF-direktivet, såsom det införlivats genom nationell rätt. Parlamentet förväntar sig att nationella myndigheter, inbegripet regeringar, i alla medlemsstater otvetydigt fördömer bedrägeri, korruption, intressekonflikter och allt annat missbruk av offentliga medel, och intar en proaktiv hållning när det gäller att skydda unionens ekonomiska intressen genom effektiva åtgärder på områden som riskbedömning, kommunikation och informationsutbyte samt utbildning av personal. Parlamentet uppmanar kommissionen att ingripa i god tid genom överträdelseförfaranden för att säkerställa ett konsekvent införlivande av PIF-direktivet och ett effektivt ansvar och sanktioner för juridiska och fysiska personer.

109.Europaparlamentet upprepar att visselblåsare spelar en viktig roll för att främja upptäckt, utredning och lagföring av bedrägerier. Parlamentet konstaterar att vid utgången av 2023 hade 24 medlemsstater antagit nationell lagstiftning för att införliva visselblåsardirektivet och förklarat att deras införlivande var fullständigt. Parlamentet beklagar dock att kommissionen i mars 2023, efter en analys av de nationella åtgärder som antagits, var tvungen att hänskjuta sex medlemsstater till domstolen för deras underlåtenhet att införliva direktivet och anmäla införlivandeåtgärder, och uppmanade domstolen att fastställa finansiella påföljder. Parlamentet är oroat över de ytterligare överträdelseförfaranden Kommissionens rapport av den 3 juli 2024 om genomförandet och tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (COM(2024)0269), som pågår mot sex andra medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera övervakningen av nationella införlivandeåtgärder och rapportera till parlamentet om detta. Parlamentet betonar att man också själv skyndsamt måste säkerställa ett korrekt införlivande av direktivet, vilket bekräftades i domstolens dom av den 11 september 2024, där det konstaterades att parlamentets nuvarande ram inte ger ett balanserat och effektivt skydd mot repressalier. Parlamentet uppmanas att omedelbart anta robusta regler i linje med direktivet för att skydda sina egna visselblåsare.

110.Europaparlamentet noterar att Europeiska investeringsbankens utredningsavdelning hade gjort tio hänskjutningar till Eppo och 17 till Olaf i slutet av 2023. Parlamentet är medvetet om att enheter som enligt EIB:s utredningsavdelning har befunnits delta i förbjudna förfaranden kan uteslutas, med andra ord som under en angiven period förklaras olämpliga för att tilldelas kontrakt eller ingå förbindelser med EIB. Parlamentet konstaterar att dessa uteslutningsförfaranden under 2023 ledde till att fem ekonomiska aktörer uteslöts under en minimiperiod på tre år, medan fem andra företag ingick förlikningsavtal med villkor för att de skulle kunna komma i fråga.

111.Europaparlamentet välkomnar kommissionens reaktion på parlamentets uppmaning att öka övervakningen och kontrollen av medlen inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen för bistånd till länder utanför EU samt genom det gemensamma meddelandet med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Gemensamt meddelande av den 3 maj 2023 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om kampen mot korruption (JOIN(2023)0012).. Parlamentet uppskattar kommissionens fortsatta insatser för att säkerställa att korruptionsbekämpningsåtgärder integreras i EU:s instrument för yttre åtgärder. Parlamentet upprepar sin rekommendation att dra in budgetstöd och dra tillbaka medel till länder utanför EU, inbegripet kandidatländer, där myndigheterna uppenbarligen inte vidtar verkliga åtgärder mot utbredd korruption, utan att äventyra stödet till civilbefolkningen. Parlamentet betonar att respekt för och ett åtagande för främjandet av EU:s värden är en nödvändig förutsättning för alla partner som strävar efter att ansluta sig till unionen. Parlamentet upprepar att anslutningen till EU är en meritbaserad process där varje sökande bedöms utifrån sina egna meriter och uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna. Parlamentet anser att man vid tillämpningen av den reviderade utvidgningsmetoden särskilt bör fokusera på grundläggande reformer, och att rättvisa och stränga villkor bör tillämpas samt reversibilitet i händelse av bakslag. Parlamentet anser att lämpliga verktyg måste användas för att se till att kandidatländerna på ett konkret och hållbart sätt respekterar rättsstatsprincipen, de demokratiska principerna och de grundläggande rättigheterna, både före och efter anslutningen till unionen.

112.Europaparlamentet konstaterar att mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina kommer Ukraina även i fortsättningen att behöva betydande stöd i nuvarande och nästa fleråriga budgetram och att Ukraina, med tanke på ett rättvist och hållbart fredsavtal, kommer att behöva stöd för återuppbyggnad efter kriget, bland annat för den centrala förvaltningens tjänster och reformer.

113.Europaparlamentet anser att Ukrainafacilitetens tre pelare skulle kunna omformas i enlighet med detta och att återuppbyggnaden bör anpassas till kraven inför anslutningen. Parlamentet betonar vikten av nära samordning och samarbete med den samordningsmekanism för Ukraina som inrättats av G7. Parlamentet uppmanar EU och alla medlemsstater att öka sitt stöd till Ukraina och samtidigt vidta lämpliga åtgärder för att skydda EU:s ekonomiska intressen genom att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption, intressekonflikter och oriktigheter vid användningen av unionens medel, bland annat genom noggrannare kontroller, för att säkerställa att EU‑medel som skickas till Ukraina och till grannländerna övervakas och kontrolleras på lämpligt sätt och i slutändan gynnar dem som har störst behov.

114.Europaparlamentet betonar att den enastående mängd finansiellt stöd som Ukraina har mottagit från EU under de senaste åren, och som satts in under de extremt ogynnsamma förhållanden som det pågående kriget medfört, innebär att lämpliga åtgärder måste vidtas för att säkerställa att sådana resurser används på avsett sätt, särskilt när de syftar till att gynna infrastruktur och människor i nöd.

115.Europaparlamentet uppskattar det arbete som utförts av Olaf och Eppo för att skydda unionens ekonomiska intressen genom att tillhandahålla utbildning för att öka den administrativa kapaciteten och självständigheten, genomföra utredningar i Ukraina och komma överens om samarbetsavtalet med Ukrainas nationella byrå för korruptionsbekämpning för att underlätta samarbetet i utredningar av korruption. Parlamentet uppmanar de behöriga EU-kontoren att fortsätta sitt samarbete med och stöd till de ukrainska myndigheterna.

116.Europaparlamentet uppmärksammar i detta avseende Ukrainas framsteg när det gäller att främja reformer som rör rättsväsendets oberoende, ansvarsskyldighet, korruptionsbekämpning och bekämpning av penningtvätt, trots de svåra förhållanden som orsakas av Rysslands pågående anfallskrig. Parlamentet uppmuntrar Ukraina att fortsätta på reformvägen, inbegripet när det gäller oligarkernas inflytande på politiken.

117.Europaparlamentet välkomnar de skärpta sanktioner som EU hittills antagit mot Ryssland och som omfattar förbud för ryska medborgare och enheter att delta i offentliga upphandlingskontrakt i EU och restriktioner för EU-finansiering för ryska offentligt ägda eller kontrollerade enheter. Parlamentet erkänner emellertid att personer och enheter som omfattas av sanktionerna mot Ryssland, trots befintliga åtgärder, fortfarande kan hitta sätt att kringgå sanktionerna, och uppmanar därför EU och medlemsstaterna att upprätthålla, förstärka och utvidga sanktionspolitiken mot Ryssland och Belarus.

118.Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna och deras relevanta behöriga myndigheter är ansvariga för ett effektivt genomförande och verkställande av EU:s sanktioner samt för att identifiera överträdelser och ålägga lämpliga sanktioner. Parlamentet understryker tullmyndigheternas roll och vikten av ett nära samarbete mellan dem för att stärka ett enhetligt verkställande av sanktioner. Parlamentet välkomnar i detta avseende det baltiska tullinitiativet.

119.Europaparlamentet understryker att EU är den största givaren av externt bistånd till palestinska flyktingar. Parlamentet betonar att unionens budget måste fortsätta att ge stöd för att skapa fred och stabilitet i Mellanöstern, bekämpa terrorism, hat, fundamentalism och desinformation samt främja mänskliga rättigheter, bekämpa straffrihet och stärka respekten för rättsstatsprincipen. Parlamentet betonar därför att EU:s budgetar inte under några omständigheter får stödja verksamheter som strider mot dessa mål. Parlamentet noterar att efter Hamas avskyvärda terrorattacker den 7 oktober 2023 och anklagelserna om missbruk av EU-medel för terrorism, har kommissionen genomfört en finansieringsöversyn som, även om den visade att det hittills inte hade framkommit några bevis för att pengar skulle ha omdirigerats för oavsiktliga ändamål (även för stöd till fängslade terrorister), och rapporterade att de skyddsåtgärder som vidtagits fungerat väl, dock efterlyste vissa ytterligare åtgärder som ansågs vara nödvändiga. Parlamentet påminner om att alla som tagits som gisslan av Hamas måste släppas. Parlamentet betonar vikten av att se till att EU-medlen fördelas och förvaltas på ett effektivt sätt så att de avsedda målen uppnås, även genom granskning av Eppo, Olaf och revisionsrätten när så är lämplig. Parlamentet påminner om det pågående problemet med förstörelse av EU-finansierade projekt i Gaza och Västbanken och efterlyser större ansvarsskyldighet och skyddsåtgärder i detta sammanhang.

120.Europaparlamentet betonar att inställande av budgetstöd i länder utanför EU, inbegripet kandidatländer, är en lämplig åtgärd om man inte vidtar verkliga åtgärder mot utbredd korruption. Parlamentet förväntar sig att kampen mot korruption prioriteras i föranslutningsförhandlingarna, med kapacitetsuppbyggnad genom inrättande av specialiserade antikorruptionsorgan. Parlamentet uppmanar kommissionen att, även i fall där finansieringen ställs in, säkerställa stöd till civilbefolkningen, där så är möjligt genom alternativa kanaler.

121.Europaparlamentet understryker vikten av samarbete med internationella organisationer i arbetet med att bekämpa bedrägerier. Parlamentet beklagar bristen på samarbete från vissa internationella organisationers sida när det gäller att ge revisionsrätten fullständig, obegränsad och snabb tillgång till de handlingar som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter. Parlamentet noterar att kommissionen har intensifierat kommunikationen med internationella organisationer, och uppmanar den att ytterligare intensifiera sina ansträngningar för att säkerställa tillgång till all begärd dokumentation.

122.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.