1.Europaparlamentet understryker sitt starka engagemang för unionens grundläggande värden och principer som fastställs i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Parlamentet betonar inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet särskilt principerna om sund ekonomisk förvaltning i artikel 317 i EUF-fördraget samt bedrägeribekämpning och skydd av unionens ekonomiska intressen i artikel 325 i EUF-fördraget.

2.Europaparlamentet understryker vikten av maktfördelningsprincipen i unionen och påminner om att institutionerna enligt fördraget ska samarbeta lojalt med varandra. Parlamentet anser att en EU-institutions åtgärder under inga omständigheter bör påverka en annan EU-institutions oberoende. Parlamentet uppmanar med kraft alla andra institutioner att respektera parlamentets roll som den enda EU-institution som väljs direkt av medborgarna och att avstå från all otillbörlig, direkt eller indirekt inblandning i parlamentets lagstiftningsprocesser, för att på så sätt säkerställa att parlamentets beslutsprocess förblir fri och oberoende av andra EU-institutioner eller andra enheter.

3.Europaparlamentet understryker den betydelse som EU-budgeten har för att unionens politiska prioriteringar ska kunna uppnås, samt dess roll för att bistå medlemsstaterna i oförutsedda situationer såsom internationella konflikter eller kriser och konsekvenserna av dessa. Parlamentet lyfter i detta avseende fram den fortsatta relevansen av investeringar och stöd från unionens budget för att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna och regionerna, främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning, bekämpa fattigdom och socialt utanförskap och därmed för att förbättra unionsmedborgarnas vardag.

4.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten för budgetåret 2023 har utfärdat ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet och inkomsternas laglighet och korrekthet. Parlamentet beklagar samtidigt att revisionsrätten för femte året i rad återigen har varit tvungen att utfärda ett uttalande med avvikande mening om lagligheten och korrektheten i unionens budgetutgifter och ett uttalande med reservation om utgifternas laglighet och korrekthet inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

5.Europaparlamentet uttrycker djup oro över att revisionsrättens totala uppskattade felprocent har ökat sedan budgetåret 2020 och uppgick till 5,6 % för budgetåret 2023. Parlamentet noterar att det finns betydande skillnader i felprocenten mellan rubrikerna som sträcker sig från utgiftsområden med felprocent under väsentlighetströskeln på 2 % till en felprocent på 9,3 % när det gäller sammanhållningspolitiken. Parlamentet noterar vidare att ansvarsfrihet är en politisk process där alla frågor som rör ett visst budgetår kan beaktas och att beslutet om huruvida ansvarsfrihet ska beviljas eller avslås bör förbli sakligt och förankrat i unionens regelverk och att det fattas för budgeten som helhet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att slutligen beakta revisionsrättens rekommendationer och att minska den totala felprocenten under de kommande åren. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att inom fyra månader lägga fram en handlingsplan för minskning av felprocenten.

6.Europaparlamentet är oroat över att kommissionen och revisionsrätten har olika tolkningar av vad en ”felprocent” representerar, vilket skapar förvirring. Parlamentet uttrycker sitt stöd för en gemensam revisionsmetod och uppmanar med kraft båda institutionerna att hitta en lösning för de olika strategierna innan ansvarsfrihetsförfarandet för 2024 inleds. Parlamentet är oroat över att kommissionen underskattar den befintliga felnivån systematiskt och att detta skulle kunna leda till ett ineffektivt skydd av unionens ekonomiska intressen.

7.Europaparlamentet uttrycker ånyo sin djupa oro över att de ackumulerade utestående åtagandena (RAL) har nått en rekordnivå på 543 miljarder EUR, vilket motsvarar 3,2 % av unionens totala BNP i slutet av 2023 och mer än dubbelt så mycket som unionens årliga budget för 2023. Parlamentet understryker att en sådan rekordhög nivå av utestående åtaganden riskerar att skapa utmaningar för det framtida smidiga genomförandet av extraordinärt höga betalningsnivåer och/eller leda till betydande tillbakadraganden till nackdel för genomförandet av EU:s politiska mål.

8.Europaparlamentet uttrycker också sin oro över att den utestående låneskulden uppgick till 458,5 miljarder EUR, vilket motsvarar 2,7 % av unionens totala BNP i slutet av 2023. Parlamentet noterar att ökningen av utestående skulder under 2023, motsvarande 110,5 miljarder EUR, har gjort unionen till en av de största skuldemittenterna i Europa. Parlamentet noterar vidare att den utestående skulden förväntas öka ytterligare under de kommande åren, särskilt på grund av ökad upplåning i förbindelse med RRF och ekonomiskt stöd till ett antal länder, däribland Ukraina som är offer för ett anfallskrig som förs av Ryssland. Parlamentet upprepar sin djupa oro över att den ökade skuldsättningen gör unionens budget mer sårbar för räntehöjningar, eftersom en del av skulden måste förvaltas och återbetalas genom unionens budget.

9.Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att unionens finansiella regler tillämpas strikt inom alla program och för alla stödmottagare så att alla former av bedrägerier, intressekonflikter, korruption, dubbelfinansiering och penningtvätt kan undvikas.

10.Europaparlamentet understryker betydelsen av rättsstatsprincipen som en av unionens grundläggande värden och betonar att villkorlighetsmekanismen för rättsstatsprincipen är avgörande för att säkerställa att medlemsstaterna fortsätter att respektera rättsstatsprincipen. Parlamentet upprepar sin djupa oro över den försämrade rättsstatssituationen i vissa medlemsstater, med bland annat angrepp på eller begränsningar av den verksamhet som bedrivs av organisationer i det civila samhället, vilket inte bara utgör ett betydande hot mot de demokratiska värdena utan också leder till avsevärda ekonomiska förluster för unionens budget. Parlamentet kräver lämpligt stöd till organisationer i det civila samhället som är verksamma på området. Parlamentet konstaterar att det har uppstått nya former av kränkningar av rättsstatsprincipen från nationella regeringars sida och uppmanar kommissionen att ta tag i dessa nya utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett strikt och snabbt genomförande av mekanismens alla delar när medlemsstaterna bryter mot rättsstatsprincipen om detta påverkar eller riskerar att påverka unionens ekonomiska intressen. Parlamentet understryker samtidigt behovet av fullständig och aktuell information om beslut som rör genomförandet av villkorlighetsmekanismen för rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att göra en uttrycklig bedömning av när brister i rättsstatsprincipen är systembetingade. Parlamentet efterlyser större tonvikt på genomförandet av landsspecifika rekommendationer, i kombination med effektiva uppföljningsmekanismer och mätbara riktmärken. Parlamentet föreslår att det inrättas en övergripande ram för övervakning av rättsstatsprincipen, som ska omfatta alla EU-institutioner, medlemsstater och kandidatländer och syfta till att säkerställa samstämmighet och enhetlighet i hela unionen, samtidigt som en rättvis och opartisk tillämpning säkerställs. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att säkerställa skyddet av slutliga stödmottagare vid nationella regeringars överträdelser av rättsstatsprincipen, utan att förordningens tillämpning och effektivitet undergrävs.

11.Europaparlamentet noterar RRF:s innovativa karaktär och dess bidrag till att stödja medlemsstaterna i återhämtningen från pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser och till att skapa en mer motståndskraftig europeisk ekonomi. Parlamentet anser att en övergång till en prestationsbaserad strategi med RRF som modell kräver att de många problem som identifierats vid dess genomförande åtgärdas och att data om dess fulla effekt utvärderas innan en sådan modell används. Parlamentet påminner om de många problem som identifierades vid genomförandet av RRF och som måste åtgärdas, däribland men inte begränsat till avsaknaden av lämpligt samråd med regionala och lokala myndigheter och andra berörda parter såsom arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer och bristande involvering av dem i genomförandet, den svaga gränsöverskridande dimensionen, som kan tyda på ett minskat europeiskt mervärde i detta avseende, avsaknaden av en tydlig definition av delmålen och målen och ett tillfredsställande uppfyllande av dem, otillräcklig flexibilitet, den gemensamma skulden med långfristiga skuldbetalningar som följd, programmets allvarliga problem när det gäller transparens, revision och kontroll, som gör det omöjligt för medborgarna att få information om de slutliga stödmottagarna för EU-finansierade åtgärder och som tvingar medlemsstaterna att använda RRF-medel för att finansiera projekt som i hög grad liknar dem som finansieras genom sammanhållningsfonderna, men med mycket mer begränsade kontrollmöjligheter. Parlamentet upprepar sin oro över kommissionens och medlemsstaternas tolkning av vad en ”slutmottagare” av RRF-finansiering är, som inte är i linje med överenskommelsen i förhandlingarna om REPowerEU, och vidhåller att ministerier, offentliga myndigheter eller andra upphandlande myndigheter inte kan förtecknas som slutmottagare av RRF-finansiering. Parlamentet uttrycker vidare oro över revisionsrättens slutsatser om risken för dubbelfinansiering, och finansiering av återkommande budgetutgifter som inte överensstämmer med den rättsliga grunden för RRF.

12.Europaparlamentet konstaterar att utformningen av NextGenerationEU innebär att återbetalningen av NextGenerationEU-lån ska inledas före utgången av 2027 och slutföras senast 2058. Parlamentet är oroat över att räntehöjningarna under de senaste åren har ökat lånekostnaderna inom ramen för NextGenerationEU avsevärt jämfört med de ursprungliga uppskattningarna. Parlamentet för åter fram behovet av att fullt ut respektera tidsplanen för den rättsligt bindande färdplanen för införandet av nya egna medel och understryker att snabba framsteg mot nya egna medel är avgörande för återbetalningen av lånekostnaderna för NextGenerationEU och skyddet av den nuvarande och framtida fleråriga budgetramen.

13.Europaparlamentet betonar det brådskande behovet av betydande avbyråkratisering och förenkling av all unionens politik och dess finansiering i linje med rekommendationerna i Draghi-rapporten Rapport om EU:s framtida konkurrenskraft, 9 september 2024. för att lätta bördan för europeiska företag och öka den europeiska konkurrenskraften, samtidigt som skyddet av unionens ekonomiska intressen säkerställs. Parlamentet understryker att förenklingen också kommer att ha en positiv inverkan på felprocenten vid genomförandet av politiken, eftersom många fel inträffar på grund av överkomplicerade regler som är svåra att navigera, särskilt för små och medelstora företag, nya sökande, avknoppade företag och uppstartsföretag.

14.Europaparlamentet upprepar behovet av att skapa balans mellan ytterligare förenkling av regler och förfaranden med mycket mer systematisk användning av digitaliserad rapportering, bättre och mer solida kontroller och tillräckliga efterhandskontroller på de områden där man oftast upptäcker oriktiga utgifter, men utan att detta leder till onödig byråkratisk komplexitet för stödmottagarna, utveckla utbildningstillfällen och praktisk information för sökande, särskilt nya sökande, samt förbättra stödet och riktlinjerna för små och medelstora företag, avknoppade företag, uppstartsföretag, administrations- och betalningsorgan och alla andra berörda parter. Parlamentet påminner om att ett robust kontrollsystem under kommissionens ansvar är särskilt viktigt för RRF.

15.Europaparlamentet betonar behovet och framhåller vikten av instrumentet Europa i världen för att stödja hanteringen av globala utmaningar och främja mänskliga rättigheter, friheter och demokrati. Parlamentet understryker vikten av att stärka budgetposten för det östra grannskapet för att stödja politiska, ekonomiska och sociala reformer i denna region i svårigheter.

16.Europaparlamentet understryker att det är absolut nödvändigt för unionens trovärdighet att kommissionen ser till att inga EU-medel tilldelas individer eller organisationer som är knutna till någon form av terroriströrelse eller någon annan rörelse som uttrycker extremistiska åsikter, uppmanar till våld och hat och som direkt strider mot Europeiska unionens grundläggande värden, däribland islamistiska, antisemitiska, antikristna och antiislamiska rörelser. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det har framförts anklagelser om att 19 av 13 000 anställda vid UNRWA i Gaza var involverade i de avskyvärda terroristattacker som Hamas utförde mot Israel den 7 oktober. Parlamentet påminner om att deras anställning i 9 fall formellt avslutades i UNRWA:s intresse. Parlamentet noterar resultaten av den utredning som inleddes av FN:s kontor för intern översyn (OIOS). Parlamentet understryker att kommissionen också bör införa bättre kontroller, som säkerställer att ingen sådan finansiering sker indirekt genom tredje parter, och säkerställa en bättre spårbarhet av EU-medlen till de slutliga stödmottagarna.

17.Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över att EU-medel i allt högre grad utnyttjas i strid med EU:s principer och värden, i synnerhet när användningen av medlen och överföringen av dem till andra organisationer inte är helt spårbar. Parlamentet varnar för risken att EU-medlen i slutändan används inom korrupta kretsar och blir föremål för bedrägerier och oegentligheter, utländsk påverkan eller infiltrering. Parlamentet betonar vikten av ”transparens med avseende på slutmottagare” i förbindelse med EU-medel.

18.Europaparlamentet framhåller betydelsen av att bevara den institutionella integriteten och förhindra potentiell utländsk inblandning. Parlamentet fördömer alla otillbörliga försök att påverka dess lagstiftningsarbete. Parlamentet insisterar på Olafs ansvar att genomföra alla nödvändiga djupgående utredningar. Parlamentet betonar vikten av det arbete som utförs av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) för att skydda Europeiska unionens ekonomiska intressen. Parlamentet insisterar på att Eppo ska få tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser. Parlamentet påminner om avtalet om inrättande av ett interinstitutionellt organ för etiska normer för ledamöter av de institutioner och rådgivande organ som avses i artikel 13 i fördraget om Europeiska unionen, och insisterar på ett snabbt genomförande av det i alla EU-institutioner.

19.Europaparlamentet påminner om civilsamhällesorganisationernas viktiga roll, däribland icke-statliga organisationer, för att värna om demokratiska värden till stöd för ett dynamiskt och livligt demokratiskt samhälle som säkerställer grunden för en bred täckning av alla relevanta synpunkter i olika debatter, och betonar att civilsamhällesorganisationer kan erhålla unionsmedel för att utöva dessa funktioner i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen.

20.Europaparlamentet noterar att vissa ledamöter av budgetkontrollutskottet har framfört påståenden om att bidragsavtal som ingåtts av kommissionen omfattade detaljerad lobbyverksamhet som skulle kunna tolkas som ett potentiellt ingripande i det interna beslutsfattandet i EU-institutionerna. Parlamentet noterar att kommissionen vidtog en rad åtgärder för att tillmötesgå påståendena genom att anta riktlinjer för finansiering av verksamhet som rör utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens lagstiftning och politik, och att sådana bidragsavtal visserligen inte stred mot EU:s rättsliga ram men potentiellt skulle kunna medföra en anseenderisk för unionen. Parlamentet noterar vidare att alla bidragsavtal innehåller en ansvarsfriskrivning som anger att mottagarens åsikter inte på något sätt representerar EU:s åsikter och att den beviljande myndigheten inte kan hållas ansvarig för dem. Parlamentet noterar att en sådan ansvarsfriskrivning lades till i 2024 års ansökningsomgång för verksamhetsbidrag.

21.Europaparlamentet noterar att en granskning pågår av bidragsavtal i alla portföljer för att kontrollera deras överensstämmelse med de nya riktlinjerna, och att kommissionen hittills inte har meddelat parlamentet de fullständiga resultaten av granskningen eller andra åtgärder som kommissionen vid behov kan komma att vidta. Parlamentet uppmanar kommissionen att hela tiden hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad. Parlamentet betonar att transparens vid möten med berörda parter är grundläggande för den demokratiska integriteten och bör gälla på samma sätt för alla enheter som samarbetar med EU-institutionerna. Parlamentet betonar att tydlig dokumentation och redovisning av sådana interaktioner stärker förtroendet bland allmänheten och den demokratiska ansvarsskyldigheten.

22.Europaparlamentet påminner om att EU-finansiering kräver strikta normer för ansvarsskyldighet och transparens. I linje med revisionsrättens rekommendationer i den särskilda rapporten 05/2024 Särskild rapport 05/2024: EU:s öppenhetsregister – innehåller relevant men begränsad information om lobbyverksamhet.* och i den nyligen offentliggjorda särskilda rapporten 11/2025 Särskild rapport 11/2025: Insynen i EU-finansiering som beviljas icke-statliga organisationer – Trots framsteg finns det fortfarande ingen tillförlitlig överblick.** uppmanar parlamentet kommissionen att se till att den information som offentliggörs i systemet för finansiell transparens regelbundet uppdateras, är tillförlitlig, jämförbar och användbar. Parlamentet betonar behovet av att anslå ytterligare resurser till öppenhetsregistrets sekretariat för att möjliggöra en systematisk och grundlig övervakning av öppenhetsregistret. Detta bör inbegripa tilldelning av resurser till att med hjälp av AI utveckla en AI-baserad sökmekanism. Parlamentet påminner om behovet av att proaktivt kontrollera att alla enheter som tar emot EU-medel respekterar EU:s värden.

23.Europaparlamentet välkomnar kommissionsledamot Serafins svar på en skriftlig fråga https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/P-10-2025-000595-ASW_EN.pdf., vilket återigen bekräftar att EU-medel beviljats och använts av icke-statliga organisationer med full respekt för EU-fördragen och Life-förordningen https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32021R0783.. Parlamentet noterar vidare revisionsrättens nyligen offentliggjorda särskilda rapport om transparens när det gäller EU-finansiering som beviljas icke-statliga organisationer https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/P-10-2025-000595-ASW_EN.pdf., i vilken det anges att användningen av EU-medel för att främja icke-statliga organisationer är laglig, samtidigt som det också bekräftas att den är förenlig med EU:s krav på rättslig transparens i enlighet med EU:s budgetförordning. Samtidigt uppmärksammar revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2025 att mer bör göras för att förbättra transparensen när det gäller EU-finansiering och alla mottagare av denna. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att genomföra revisionsrättens rekommendationer om granskning av självdeklarationer i EU:s system för finansiell transparens samt proaktiv övervakning av stödmottagarnas respekt för EU:s grundläggande värden och principer.

24.Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av omarbetningen av budgetförordningen. Parlamentet välkomnar i synnerhet förbättringarna i förbindelse med spårningen av unionsmedel med hjälp av digitala verktyg och interoperabilitet, vilket kommer att stärka skyddet av unionens ekonomiska intressen, den riktade utvidgningen av systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes-systemet) till delad förvaltning i den fleråriga budgetramen efter 2027, hänvisningen till villkorlighetsmekanismen för rättsstatsprincipen och införandet av villkorlighet grundad på unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget samt möjligheten att effektivisera stödet till små och medelstora företag och enskilda sökande genom införandet av bidrag till mycket låga belopp.

25.Europaparlamentet gläder sig över revisionsrättens slutsats i sin årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2023 EUT C, C/2024/5882, 9.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/5882/oj. att Europeiska unionens konsoliderade räkenskaper för det året är tillförlitliga. Parlamentet noterar att revisionsrätten har utfärdat ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet varje år sedan 2007.

26.Europaparlamentet noterar att den 31 december 2023 uppgick de totala skulderna till 679,9 miljarder EUR och de totala tillgångarna till 467,7 miljarder EUR. Parlamentet noterar att skillnaden på 212,2 miljarder EUR motsvarar de negativa nettotillgångarna, inklusive skulder och den del av kostnaderna som redan uppkommit för unionen fram till den 31 december 2023 och som måste finansieras av framtida budgetar.

27.Europaparlamentet noterar att i slutet av 2023 uppgick det uppskattade värdet av de stödberättigande utgifter som uppstått för stödmottagarna, som redovisats som upplupna kostnader, men som ännu inte begärts ut, till 155,2 miljarder EUR (2021: 148,7 miljarder EUR), varav 7,4 miljarder EUR avser upplupna RRF-kostnader.

28.Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats att tillgångar, skulder, intäkter och utgifter, inklusive de som rör NextGenerationEU, uppskattningen som rör Förenade kungarikets utträdesprocess och effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, ges en rättvisande bild i den konsoliderade årsredovisningen.

29.Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att unionens intäkter inte innehåller några väsentliga felaktigheter och att de system för förvaltning av intäkterna som granskats av revisionsrätten i allmänhet var ändamålsenliga.

30.Europaparlamentet beklagar djupt det uttalande med avvikande mening om budgetkostnadernas laglighet och korrekthet som revisionsrätten utfärdat för femte året i rad. Parlamentet anser att detta blir alltmer problematiskt, eftersom kommissionen inte verkar vara i stånd att eller villig att hitta orsaken och åtgärda de underliggande problemen. Parlamentet beklagar att kommissionen inte godtar vissa av revisionsrättens rekommendationer. Parlamentet noterar i synnerhet vikten av att stärka kommissionens och medlemsstaternas ekonomiska förvaltning, som enligt revisionsrätten inte är tillförlitlig och därför äventyrar tillförlitligheten i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en tydlig handlingsplan för att minska felprocenten inom de kommande fyra månaderna. Parlamentet betonar att parlamentet noga ska granska en sådan handlingsplan.

31.Europaparlamentet är särskilt oroat över revisionsrättens uppskattning av felnivån på 5,6 % för utgifterna år 2023. Parlamentet noterar att detta är en snabb försämring jämfört med de två föregående åren (4,2 % 2022 och 3,0 % 2021). Parlamentet noterar med oro att revisionsrätten fortsätter att upptäcka betydande problem i de ersättningsbaserade utgifterna där den uppskattade felnivån är 7,9 %. Parlamentet noterar att följderna av de fel som revisionsrätten konstaterade betraktas som både väsentliga och av avgörande betydelse. Parlamentet kräver att kommissionen stramar upp sin ekonomiska förvaltning, i enlighet med revisionsrättens rekommendationer i dess årsrapporter och särskilda rapporter, för att på ett beslutsamt sätt ta itu med den höga felprocenten under de kommande åren. Parlamentet understryker revisionsrättens varning om att den växande europeiska skuldsättningen lägger allt större press på unionens budget.

32.Europaparlamentet noterar att kommissionen i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport delar in utgifterna i kategorier med högre, medelhög och lägre risk i syfte att fokusera åtgärderna på högriskområden, medan revisionsrätten använder endast två riskkategorier för att avge ett uttalande om utgifternas laglighet och korrekthet. Parlamentet är oroat över att revisionsrättens arbete visat på begränsningar i kommissionens efterhandsarbete, vilka sammantagna påverkar tillförlitligheten i kommissionens riskbedömning. Parlamentet noterar med oro att ett av de områden som påverkats mest är ”Sammanhållning, resiliens och värden”, där revisionsrätten betraktade majoriteten av utgifterna som högriskutgifter, medan kommissionen endast klassificerade en minoritet av utgifterna på detta sätt.

33.Europaparlamentet upprepar sin oro över revisionsrättens konstaterande att kommissionens riskbedömning sannolikt underskattar risknivån på flera områden. Parlamentet är också oroat över de återkommande brister som revisionsrätten har konstaterat i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem, som fortfarande inte förebygger eller upptäcker oegentligheter under rubrik 2, vilket begränsar den tilltro som kan sättas till deras arbete, samtidigt som kommissionens felprocent fortfarande bygger på dessa nationella system som inte fungerar effektivt.

34.Europaparlamentet noterar att ökningen främst beror på den uppskattade felnivån under rubrik 2 i den fleråriga budgetramen, sammanhållning, resiliens och värden, där revisionsrätten konstaterade att 9,3 % av utgifterna stred mot unionens regler och bestämmelser. Parlamentet påminner om de underliggande problem som rapporteras av revisionsrätten och som har varit kända i flera år.

35.Europaparlamentet understryker att den uppskattade felnivån i unionens utgifter, såsom den presenteras i revisionsrättens revisionsförklaring, är en uppskattning av de belopp som inte borde ha betalats ut eftersom de inte användes i enlighet med tillämpliga regler och bestämmelser. Parlamentet anser att den uppskattade felnivån, även om den inte är en indikator på bedrägeri eller korruption, ska betraktas som utgifter där korrigerande åtgärder är nödvändiga, och därmed visar på slöseri med resurser. Parlamentet beklagar att detta, även om det är ett problem i sig, också kommer att ge medborgarna ett negativt intryck och till och med kan ifrågasätta kommissionens förmåga att effektivt skydda unionens ekonomiska intressen.

36.Europaparlamentet noterar med oro att kommissionens egen uppskattning av risken vid betalning endast är 1,9 % för 2023 och har legat på den nivån sedan 2020. Parlamentet noterar att kommissionen uppskattar sin kapacitet att korrigera och återkräva oriktiga utgifter under genomförandet av de associerade programmen till 1,0 %, vilket leder till en risk vid avslutande på 0,9 %. Parlamentet är oroat över att kommissionens risk vid betalning även i år inte bara ligger under revisionsrättens uppskattade felnivå på 5,6 % utan även under revisionsrättens intervall, som ligger mellan 4,4 % och 6,8 %. Parlamentet understryker att skillnaden mellan revisionsrättens övergripande felprocent och kommissionens risk vid betalning också är tydlig inom vissa specifika utgiftsområden, särskilt under rubrik 2, och till och med mer än tidigare. Parlamentet välkomnar revisionsrättens uppskattning av felnivån som en viktig indikator för de befintliga riskerna.

37.Europaparlamentet noterar det fleråriga perspektivet på kommissionens risk vid avslutande, eftersom korrigeringar och återkrav efter årsslutet inte återspeglas i revisionsrättens uppskattning av felnivån. Parlamentet beklagar dock den förvirring som kommissionens framläggande av risken vid betalning har skapat.

38.Europaparlamentet påminner om de ståndpunkter som uttrycktes i resolutionen om ansvarsfrihet för 2022 och diskussionerna under utfrågningarna om ansvarsfrihet för budgetåret 2023 om revisionsrättens och kommissionens olika metoder och uppskattningar i fråga om fel i unionens utgifter. Parlamentet noterar särskilt att revisionsrättens felprocent baseras på ett statistiskt urval, medan kommissionens risk vid betalning i stor utsträckning är sammanställd utifrån de felprocent som rapporterats av medlemsstaternas nationella revisionsmyndigheter och först beräknas efter korrigeringar och återbetalningar. Parlamentet påminner om att revisionsrättens felprocent omfattar de fel som inte upptäcktes av medlemsstaterna och kommissionen och visar att kommissionens felprocentsatser är för lågt angivna. Parlamentet noterar oroat en ännu större klyfta mellan revisionsrättens och kommissionens uppskattningar. Parlamentet noterar vidare att kommissionen och revisionsrätten anordnar en gemensam workshop om denna fråga. Parlamentet noterar att revisionsrätten nyligen anpassade sin metod för upphandling i de decentraliserade byråerna till kommissionens metod. Parlamentet upprepar sitt stöd för revisionsrättens oberoende revisionsstrategi och -metod och uppmanar kommissionen att samarbeta med revisionsrätten i syfte att öka harmoniseringen och tillhandahålla mer jämförbara uppskattningar av felnivån.

39.Europaparlamentet påminner om att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten behöver en revisionsförklaring från revisionsrätten om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet vid årets slut för sitt beslut om ansvarsfrihet för det året. Parlamentet noterar att unionens utgiftsprogram är fleråriga och att deras förvaltnings- och kontrollsystem täcker flera år, vilket möjliggör korrigeringar och återkrav efter årsslutet.

40.Europaparlamentet påminner om att kommissionen är ansvarig för att förebygga och upptäcka bedrägerier. Parlamentet noterar att revisionsrätten vid utövandet av sitt mandat är skyldig att rapportera alla oegentligheter. Parlamentet noterar att revisionsrätten vidarebefordrar till Eppo misstankar om brott som faller inom dess behörighet och till Olaf misstankar om bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen. Parlamentet noterar att revisionsrätten under 2023 rapporterade 20 fall av misstänkt bedrägeri till Olaf, och samtidigt rapporterade 12 av dessa fall till Eppo, vilket hittills har lett till fyra Olaf-utredningar och nio Eppo-utredningar. Parlamentet lovordar revisionsrätten för dess rapportering av oegentligheter till Olaf och Eppo, eftersom information som härrör från revisionsuppdrag vanligtvis har en hög grad av tillförlitlighet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den nyckelroll som hela unionens struktur för bedrägeribekämpning spelar och uttrycker en viss oro över att några medlemsstater avvisar samarbete med en av dess delar, nämligen Eppo.

41.Europaparlamentet noterar att 98,9 % av de tillgängliga åtagandebemyndigandena utnyttjades 2023 (184,4 miljarder EUR av 186,5 miljarder EUR). Parlamentet noterar att de tillgängliga anslagen var högre än taket för den fleråriga budgetramen på 182,7 miljarder EUR på grund av användningen av särskilda instrument för nya eller oförutsedda händelser. Parlamentet noterar att 90,0 % av betalningsbemyndigandena utnyttjades (162,0 miljarder EUR av de 165,2 miljarder EUR som fanns tillgängliga).

42.Europaparlamentet noterar med oro att de totala utestående åtagandena, som utgör framtida skulder om de inte frigörs, nådde en rekordhög nivå på 543 miljarder EUR (2022: 450 miljarder EUR). Parlamentet noterar att kommissionen förväntar sig en minskning mellan 2025 och 2029 när de anslagna beloppen för både NextGenerationEU och programperioden 2021–2027 borde ha betalats ut. Parlamentet noterar dock att de faktiska beloppen för 2023 (543 miljarder EUR) är mycket högre än det beräknade beloppet (490 miljarder EUR), vilket ifrågasätter kommissionens uppskattningar.

43.Europaparlamentet påminner om att den tid som står till förfogande för genomförandet av fonder med delad förvaltning inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 är kortare än under de tidigare fleråriga budgetramarna på grund av n+2 för det sista året, vilket tillsammans med de höga utestående åtagandena ökar risken för tillbakadraganden. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att kommissionen har ökat sitt beräknade belopp för tillbakadraganden från 7,6 miljarder EUR för 2023–2027 till 8,1 miljarder EUR för 2024–2027 och till 8,8 miljarder EUR för 2025–2027, en ökning med 15 % på två år. Parlamentet understryker med oro att kommissionen har underskattat sina prognoser för de utestående åtagandena under de senaste två åren och att kommissionen därför sannolikt underskattar det belopp för tillbakadraganden som kommer att göras fram till 2027. Parlamentet noterar införandet av ”kaskadmekanismen” efter halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och incitamentet att använda belopp som dragits tillbaka för att täcka ökade räntekostnader för belopp som lånats av kommissionen inom ramen för NextGenerationEU.

44. Europaparlamentet noterar att kommissionens senaste långsiktiga betalningsprognos förutser betydande tillbakadraganden från och med 2027, såvida inte medlemsstaterna gör ytterligare insatser och genomför i mycket snabbare takt än under perioden 2014–2020. Parlamentet noterar att när det gäller de sammanhållningspolitiska medlen inom Sammanhållningsfonden, Eruf och ESF+ var kommissionens prognos avseende de totala tillbakadragandena för 2024–2027 2,2 miljarder EUR, vilket är mer än fem gånger 2022 års prognos på 0,4 miljarder EUR. Parlamentet varnar för att för Fonden för en rättvis omställning (FRO) innebär det låga genomförandet 2023 att betydande belopp äventyras från och med 2025. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja alla tillgängliga möjligheter för att undvika tillbakadraganden.

45.Europaparlamentet noterar med oro att unionens skuld ökade från 344,3 miljarder EUR 2022 till 458,5 miljarder EUR 2023, varav 60 % rör NextGenerationEU. Parlamentet noterar att de tillhörande räntekostnaderna endast ska betalas direkt från unionens budget för den skuld som emitterats för NextGenerationEU, och att dessa kostnader för den nuvarande fleråriga budgetramen (fram till slutet av 2027), på grund av höjda räntor, uppskattas till mellan 17 miljarder EUR och 27 miljarder EUR högre än de 14,9 miljarder EUR som ursprungligen beräknades.

46.Europaparlamentet noterar bekymrat att EU-budgetens totala exponering på grund av garantier och ansvarsförbindelser för lån ökade till 298,0 miljarder EUR. Parlamentet noterar att antaganden om räntorna på kapitalmarknaderna bör göras försiktigt, både för befintliga och nya skulder, och att det för båda kategorierna behövs en genomförbar plan för återbetalningen. Parlamentet noterar att revisionsrätten har fått information från kommissionen som tyder på att exponeringen kommer att öka stadigt under de kommande åren, vilket kommer att sätta ytterligare press på budgeten och ytterligare minska EU-budgetens flexibilitet. Parlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer till kommissionen om att agera mer proaktivt för att säkerställa att dess riskreducerande verktyg (såsom den gemensamma avsättningsfonden) har tillräcklig kapacitet och för att tillhandahålla en mer transparent rapportering om den totala årliga budgetexponeringen och offentliggöra sina uppskattningar.

47.Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten i sin särskilda rapport 07/2024 Revisionsrättens särskilda rapport 07/2024: Kommissionens system för återkrav av oriktiga EU-utgifter: potential för större och snabbare återkrav. konstaterade att en betydande del av de betalningskrav som utfärdades mellan 2014 och 2022 fortfarande var utestående vid tidpunkten för revisionen. Parlamentet noterar vidare att kommissionen i sina svar på de skriftliga frågorna från parlamentets budgetkontrollutskott (CONT) för 2023 års ansvarsfrihet nämner att det finns 1 357 förfallna betalningskrav för ett totalt utestående belopp på cirka 335 miljoner EUR för perioden 2014–2023. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera insamling av medel som omfattas av förfallna betalningskrav och att hålla budgetkontrollutskottet informerat om de framsteg som görs.

48.Europaparlamentet betonar att jämlikhet är ett av unionens grundläggande värden som är förankrat i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner om unionens åtagande att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utformningen av sin politik och i genomförandet av unionens medel, däribland jämställdhetsbudgetering. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med jämställdhetsbudgetering och med att spåra effekterna av unionens budget när det gäller att främja jämställdhet. Parlamentet påminner om kommissionens skyldighet att låta alla lagstiftningsförslag åtföljas av en konsekvensbedömning när de förväntas få betydande ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser, för att bland annat säkra en rättvis fördelning av medlen.

49.Europaparlamentet noterar att översynen av det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret ska vara klar senast i juli 2025. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att processen är så öppen som möjligt, att anpassa de finansiella rapporteringskraven för alla kategorier av registrerade (inbegripet finansieringskällor och lobbybudgetar) och att också hantera den risk som konstaterats i revisionsrättens särskilda rapport om EU:s öppenhetsregister (SR 05/2024) avseende egenförsäkringar om kategorin av intresserepresentation. Parlamentet anser att resurserna för öppenhetsregistrets sekretariat bör ökas för att tillmötesgå revisionsrättens rekommendationer.

50.Europaparlamentet påminner om iakttagelserna i revisionsrättens särskilda rapport 11/2025, det vill säga i) att identifieringen och registreringen av enheter som icke-statliga organisationer inte alltid är konsekvent och tillförlitlig, ii) att trots en effektivare tilldelningsprocess finns det fortfarande problem med uppgifternas fullständighet och korrekthet, iii) att avsaknaden av en tillförlitlig översikt över unionens utgifter till icke-statliga organisationer gör det svårt att göra en användbar analys, iv) att ansökningsomgångarna i revisionsrättens urval var transparenta, v) att respekten för unionens värden inte kontrolleras proaktivt, och vi) att praxis för transparens varierar kraftigt i revisionsrättens urval, och att större icke-statliga organisationer presterar bättre. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut genomföra rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport.

51.Europaparlamentet stöder till fullo revisionsrättens rekommendationer i dess årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2023 (årsrapport för budgetåret 2023) EUT C, C/2024/5882, 9.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/5882/oj. samt i relaterade särskilda rapporter. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra dem utan dröjsmål och att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om hur genomförandet fortskrider.

52.Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att tillsammans med kommissionen undersöka sätt att harmonisera de metoder de tillämpar för den allmänna budgeten, såsom i fallet med upphandling för decentraliserade byråer, samtidigt som de olika rollerna respekteras.

53.Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen atti)fortsätta att samarbeta med revisionsrätten för att öka förståelsen, samstämmigheten och jämförbarheten för de två strategierna för de olika uppskattningarna av fel i unionens utgifter,ii)precisera de korrigerande åtgärdernas påverkan på den totala felnivån,iii)undersöka sätt att tillsammans med revisionsrätten harmonisera de metoder de tillämpar för utvärderingen av upphandlingsfel och uppskattningen av felnivån för den allmänna budgeten, såsom i fallet med upphandling för decentraliserade byråer, samtidigt som de olika rollerna respekteras,iv)lägga fram en strategi för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten för att stärka användningen av medel för det avsedda ändamålet, öka utnyttjandet och förhindra tillbakadraganden i syfte att maximera unionsbudgetens EU-mervärde,v)öka tillförlitligheten i prognosen för de utestående åtagandena med en mer realistisk uppskattning av utnyttjandet av unionens medel för att ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en bättre prognos för utvecklingen för de utestående åtagandena under årens lopp och bättre skydda unionens budget,vi)rapportera om och vidta tillräckliga åtgärder för att skydda unionens budget mot de olika risker som konstaterats, utöver de utestående åtagandena, såsom tillbakadraganden inom sammanhållningspolitiken, den ökande skuldsättningen, den ökande budgetexponeringen och effekterna av den stigande inflationen,vii)tillhandahålla en mer transparent rapportering om den totala årliga budgetexponeringen genom att i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten lägga fram en flerårig översikt över EU-budgetens exponering för budgetgarantier,viii)avsevärt förenkla regler och förfaranden, förbättra stödet och säkerställa enhetliga och användarvänliga riktlinjer för små och medelstora företag, nya sökande, avknoppade företag, uppstartsföretag, administrations- och betalningsorgan, organisationer i det civila samhället och alla andra berörda parter, utan att äventyra kontrollernas kvalitet,ix)säkerställa att de befintliga riskreducerande verktygen har tillräcklig kapacitet för att effektivt hantera EU-budgetens exponeringsrisker,x)öka insatserna för att förbättra transparensen i användningen av medlen, även när det gäller information om slutmottagare, bland annat om de medel som anslås för utarbetandet av politiska förslag och lagstiftningsförslag,xi)vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla företrädare för intressegrupper som kontaktar EU-institutionerna är registrerade i öppenhetsregistret; kommissionen uppmanas vidare att inrätta en effektiv mekanism för att säkerställa att enheter i öppenhetsregistret som finansieras av unionen respekterar unionens värden och kräva full transparens i finansieringen av dem, för att ge en djupare inblick i finansieringen av alla registrerade enheter, vilket bör vara ett villkor för att få tillträde till unionens alla institutioner, organ och byråer,xii)tillsammans med parlamentet och rådet garantera tillräckliga resurser för öppenhetsregistrets sekretariat för att säkerställa att uppgifterna om lobbyverksamhet som bedrivs av alla företrädare för intressegrupper kan kontrolleras och att lobbyverksamheten blir mer transparent, i enlighet med revisionsrättens begäran i särskild rapport O5/2024 om EU:s öppenhetsregister; kommissionen uppmanas att anslå tillräckliga resurser för att identifiera oriktigheter och därmed garantera ett brett spektrum av sökmöjligheter,xiii)kräva att företrädare för intressegrupper i öppenhetsregistret för upp personer som stöder dem ekonomiskt genom en egenförsäkran om att de endast representerar sina intressen eller sina medlemmars kollektiva intressen och föreslå en ändring av bilaga II till det interinstitutionella avtalet av den 20 maj 2021 för att kräva att de för upp personer som stöder dem ekonomiskt i EU:s öppenhetsregister, även om de i registret uppger att de endast representerar sina egna medlemmars intressen; enheter som redan är registrerade, som inte har uppgett sina finansiella resurser genom egenförsäkran, uppmanas med kraft att frivilligt uppge dem innan det interinstitutionella avtalet ändras,xiv)fortsätta att stödja medlemsstaterna när det gäller att förbättra både kontrollernas kvalitet och kvantitet och utbyta bästa praxis i kampen mot bedrägerier och korruption,xv)åtgärda situationen när det gäller sena betalningskrav och vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva merparten av det utestående beloppet för perioden 2014–2023, däribland införande av kommissionsinterna eskaleringsmekanismer, och hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om framstegen med att återkräva beloppen,xvi)stärka kapaciteten inom unionens struktur för bedrägeribekämpning, bland annat genom att tillhandahålla tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser, och att underlätta samarbetet mellan de olika delarna.

54.Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten för 2023 även kan utfärda ett uttalande utan reservation om inkomsternas laglighet och korrekthet. Parlamentet betonar samtidigt att problemen med tullar som inte deklareras eller deklareras felaktigt (ett tullgap) och leder till ett underskott i uppburna importtullar har varit ett ihållande problem i många år och skulle potentiellt kunna medföra en förlust av traditionella egna medel för unionen och för medlemsstaterna.

55.Europaparlamentet noterar med stor oro att revisionsrätten har granskat genomförandet av kommissionens handlingsplan för tullen, som kan leda till en betydande minskning av tullgapet, och återigen har identifierat otillräckliga framsteg i genomförandet av vissa åtgärder i denna plan. Parlamentet noterar att kommissionen som en del av denna plan föreslog en tullreform i maj 2023 COM(2023)0258., som omfattade inrättandet av EU:s tullbyrå och EU:s tulldatacentral.

56.Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten har framhävt riskerna för EU:s ekonomiska intressen till följd av otillräckliga eller ineffektiva tullkontroller av importerade varor. Parlamentet lovordar Olafs insatser för att bekämpa bedrägerier i samband med tullar och mervärdesskatt. Parlamentet understryker de ökande riskerna med e-handel och onlineplattformar på grund av potentiella skydds- och säkerhetshot och risken för bristande efterlevnad av EU:s skatte- och tullregler, produktstandarder, immateriella rättigheter, förbud och restriktioner.

57.Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten avslöjade att kommissionen inte tog ut dröjsmålsräntor i sex fall som rör sena korrigeringar av BNI-uppgifter från medlemsstater som kommissionen har reserverat sig mot. Parlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen i princip bör ta ut dröjsmålsräntor i sådana fall för att skapa ett incitament för medlemsstaterna att åtgärda reservationerna inom tidsfristerna.

58.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de nya egna medlen baserade på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall som genererades av medlemsstaterna 2023 uppgick till 7,2 miljarder EUR, vilket motsvarar 4,0 % av EU:s totala intäkter. Parlamentet noterar vidare att revisionsrätten identifierade Revisionsrättens särskilda rapport 16/2024: EU:s intäkter baserade på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall: en utmanande start som försvåras av att uppgifterna inte är tillräckligt jämförbara eller tillförlitliga. vissa problem som rör uppgifternas tillförlitlighet och jämförbarhet. Parlamentet betonar att det är ett utmärkt exempel på nya egna medel, eftersom det skapar positiva incitament för medlemsstaterna att minska mängden icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall och samtidigt genererar ett nytt inkomstflöde för unionen.

59.Europaparlamentet betonar att kommissionens förslag om nya egna medel från 2021 som består av tre delar och beräknas på 1) inkomsterna från utsläppshandelssystemet, 2) de medel som genereras av EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna och 3) den del av multinationella företags residualvinst som ska omfördelas till EU:s medlemsstater enligt OECD/G20-avtalet om en omfördelning av beskattningsrätten (”första pelaren”) är uppenbara alternativ till sådana nya medel. Parlamentet påpekar samtidigt att även andra källor kan övervägas om de skulle visa sig vara lättare för medlemsstaterna att godkänna. Parlamentet välkomnar andra initiativ som kan leda till nya egna medel för unionens budget.

60.Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen atti)öka fokus och press på genomförandet av handlingsplanen för tullen och inte minst förslaget till en betydande tullreform från maj 2023, däribland inrättandet av EU:s tullbyrå och EU:s tulldatacentral; säkerställa att medlemsstaterna inför effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för bristande efterlevnad av rapporteringsskyldigheterna; inleda överträdelseförfaranden i de fall där det finns tillräckliga bevis för att medlemsstaterna tillämpar ett uppenbart otillräckligt sanktionssystem för överträdelser av direktivet om administrativt samarbete 6 Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (EUT L 139, 5.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/822/oj). (DAC 6),ii)insistera på vikten av att intensifiera och diversifiera det internationella tullsamarbetet med handelspartner och betona behovet av att stärka kampen mot gränsöverskridande skatte- och tullbedrägerier i samband med utvidgningen av e-handeln,iii)skapa incitament för medlemsstaterna att hantera reservationer i samband med medlemsstaternas korrigeringar av BNI-uppgifter inom tidsfristerna genom att ta ut dröjsmålsränta,iv)fortsätta arbetet med att införa nya egna medel.

61.Europaparlamentet noterar att budgeten för programmen under rubrik 1 i den fleråriga budgetramen, ”Inre marknaden, innovation och digitalisering”, uppgick till 25,3 miljarder EUR (13,2 % av EU-budgeten) enligt följande: 15,3 miljarder EUR (60,5 %) för forskning, 4,1 miljarder EUR (16,1 %) för transport, energi och digitalisering, 2,3 miljarder EUR (9,1 %) för InvestEU-programmet, 2,2 miljarder EUR (8,7 %) för rymden och 1,4 miljarder EUR (5,6 %) för övriga områden.

62.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har granskat 127 transaktioner som omfattar alla typer av utgifter under denna rubrik i den fleråriga budgetramen, särskilt programmet Horisont 2020 (90 transaktioner), Horisont Europa (7 transaktioner), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), rymdprogram och finansiella instrument, och att den även har granskat det system som Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea) använder för förhandskontroll av FSE-bidrag inom transport- och energisektorerna och den information om korrekthet som ges i de årliga verksamhetsrapporterna från generaldirektoratet för forskning och innovation (GD RTD) och Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor (Hadea).

63.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten uppskattar att felnivån i utgifterna för ”Inre marknaden, innovation och digitalisering” under 2023 var väsentlig på 3,3 %. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att utgifterna för forskning och innovation innehåller mest fel, särskilt när det gäller personalkostnader. Parlamentet noterar vidare att kommissionen uppskattar risken vid utbetalning till 1,4 % för denna rubrik, vilket ligger i den nedre halvan av revisionsrättens uppskattningsintervall. Parlamentet är oroat över revisionsrättens slutsats att kommissionen fortfarande underskattade risken vid betalning för denna rubrik, på grund av de brister som revisionsrätten identifierat i kommissionens efterhandsrevisioner på detta område sedan budgetåret 2019 Revisionsrättens årsrapport för 2023, punkt 1.35..

64.Europaparlamentet noterar med oro att 39 (31 %) av de 127 transaktioner som revisionsrätten undersökte innehöll fel. Parlamentet är djupt oroat över att kommissionen (eller de revisorer som anlitats av stödmottagarna) i sju fall av kvantifierbara fel som gjorts av stödmottagare hade tillräcklig information för att förebygga eller upptäcka och korrigera felet innan utgifterna godkändes, och om kommissionen hade använt all information som stod till dess förfogande på rätt sätt skulle den uppskattade felnivån för detta kapitel ha varit 1,4 procentenheter lägre. Parlamentet betonar att detta pekar på svagheter i kommissionens kontroller.

65.Europaparlamentet betonar vikten av unionens program för finansiering av forskning och innovation för unionens vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska och tekniska utveckling, för att minska ojämlikheterna, för att uppnå den gröna och digitala omställningen och för att minska unionens beroende av energi från Ryssland. Parlamentet påminner om att Horisont Europa är det viktigaste forsknings- och innovationsprogrammet i Europa, med en total budget på 95,5 miljarder EUR för 2021–2027, inklusive 5,4 miljarder EUR från NextGenerationEU. Parlamentet noterar att RRF har anslagit omkring 48 miljarder EUR i investeringar till forskning och innovation. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare finansiering för forskning och innovation för att stärka unionens konkurrenskraft och överbrygga innovationsklyftan, med beaktande av de relevanta rekommendationerna i Draghi-rapporten. Parlamentet betonar särskilt behovet av att öka utgifterna för försvarsrelaterad forskning och innovation på grund av den nuvarande geopolitiska situationen, vilket skulle kunna fungera som en viktig del av strategin för innovationspolitik.

66.Europaparlamentet noterar att dess föregångare, Horisont 2020, med en budget på 75,6 miljarder EUR finansierade mer än 35 000 projekt mellan 2014 och 2020 och att dess ansökningsomgångar lockade över en miljon enskilda ansökningar från 177 länder. Parlamentet noterar vidare att kommissionsledamot Ivanova vid utfrågningen om ansvarsfrihet för 2023 betonade EU-mervärdet av EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation, och förklarade att man i den slutliga utvärderingen av Horisont 2020 uppskattade att det för varje spenderad euro inom ramen för programmet skulle skapas fördelar motsvarande ett värde på fem euro för samhället senast 2040. Parlamentet beklagar djupt att 74 % av de förslag som bedömts som högkvalitativa av oberoende experter inte kunde finansieras på grund av budgetbegränsningar. Parlamentet noterar att ytterligare 159 miljarder EUR skulle ha behövts för att finansiera alla förslag av hög kvalitet. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräcklig finansiering för unionens forskning och innovation, inte minst för att öka unionens konkurrenskraft och välstånd, i linje med EU:s strategiska agenda för 2024–2029.

67.Europaparlamentet noterar det sena antagandet av de rättsliga grunderna för Horisont Europa 2021 och välkomnar att kommissionen lyckades uppnå ett budgetgenomförande på nästan 100 % under 2023. Parlamentet noterar att antalet bidragsavtal som hade undertecknats i slutet av 2023 uppgick till 10 674 och att ytterligare två ramavtal undertecknades.

68.Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten fann fel som hör samman med icke stödberättigande kostnader i 30 av de 97 transaktionerna i urvalet som gällde forskning och innovation, och att dessa fel utgör 71 % av revisionsrättens uppskattade felnivå för denna rubrik 2023. Parlamentet upprepar sin oro över att beräkningen av personalkostnader efter nio års genomförande av programmet Horisont 2020 fortfarande är en stor källa till fel, eftersom 22 av de 30 forskningstransaktionerna med kvantifierbara fel i revisionsrättens urval (omkring 73 %) påverkas av felaktig tillämpning av metoden för beräkning av personalkostnader. Parlamentet erkänner både kommissionens och revisionsrättens fortsatta ansträngningar för att komma till rätta med denna situation. Parlamentet välkomnar att kommissionen har godtagit revisionsrättens rekommendationer för att förbättra stödmottagarnas efterlevnad av reglerna för dagskostnader och för att säkerställa tydlighet i reglerna för dagskostnader i Horisont Europa-dokument.

69.Europaparlamentet understryker vikten av att förenkla reglerna och förfarandena för EU:s finansiering av forskning och innovation. Parlamentet noterar att kommissionen under 2023 har fortsatt att införa förenklade kostnadsalternativ såsom klumpsummor och enhetskostnader i Horisont Europa. Parlamentet noterar vidare de anmärkningar som generaldirektören för forskning och innovation gjorde i diskussionen med budgetkontrollutskottet om att kommissionen avser att öka utbetalningen av medel från Horisont Europa genom klumpsummor till 50 % senast 2027. Parlamentet välkomnar att kommissionen, med beaktande av revisionsrättens rekommendationer i dess årsrapporter för 2022, ytterligare specificerar de krav som gäller för ett korrekt genomförande av klumpsummor, inklusive de delar av varje arbetspaket som utlöser betalning, och även ger detaljerad vägledning till dem som bedömer genomförandet av projekt. Parlamentet noterar vidare att stödmottagarna, såsom beskrivs i kommissionens bedömning av finansiering med klumpsummor i Horisont 2020 och Horisont Europa 2018–2024, skulle välkomna större klarhet om hur klumpsummor skulle granskas. Parlamentet är oroat över att strategin för efterhandsrevision för Horisont Europa ännu inte har utarbetats.

70.Europaparlamentet betonar den privata sektorns avgörande roll för att rätta till innovationsklyftan i unionen och förbättra unionens konkurrenskraft och välstånd. Parlamentet anser särskilt att det är absolut nödvändigt att i största möjliga utsträckning fortsätta främja och underlätta små och medelstora företags deltagande i unionens finansieringsprogram för forskning och innovation. Parlamentet noterar revisionsrättens slutsats att små och medelstora företag och nykomlingar är mer benägna att göra fel än andra stödmottagare eftersom de saknar erfarenhet och resurser för att förvalta medlen. Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att särskilt stödja små och medelstora företag, till exempel genom informationskampanjer, kontakter med systemet med nationella kontaktpunkter och den särskilda helpdesken för tjänsten för upplysningar på forskningsområdet. Parlamentet anser att förenklingen av regler och förfaranden är den viktigaste drivkraften för små och medelstora företags ökade deltagande.

71.Europaparlamentet betonar vikten av unionens investeringar i utvecklingen av högpresterande, hållbara och effektivt sammanlänkade transeuropeiska nät på områdena transport, energi och digitala tjänster och noterar att Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), med 4,1 miljarder EUR i utgifter 2023, är ett viktigt EU-instrument för att uppnå dessa mål.

72.Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att förenkla ansökningsförfarandena inom FSE-T för att göra det möjligt för mindre enheter och lokala initiativ att i högre grad delta i utvecklingen av den europeiska transportinfrastrukturen. Parlamentet beklagar att FSE-T-budgeten inte täcker alla behov av hållbara transportinvesteringar och att större delen av FSE-T-budgeten redan har anslagits, vilket lämnar ett finansieringsunderskott fram till 2027.

73.Europaparlamentet påminner om att Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de efterföljande sanktionerna mot Ryssland fortsatt har påverkat EU:s transportsektor negativt under 2023, vilket har lett till trafikbrist, flaskhalsar i leveranskedjan och ett behov av att kringgå traditionella rutter, vilket förlänger restiderna och ökar kostnaderna. Parlamentet påpekar att de östra gränsregionerna, särskilt i de baltiska staterna, Finland, Polen och Rumänien, har drabbats särskilt hårt av ekonomiska förluster och ett stopp för gränsöverskridande rörlighet till följd av Rysslands aggression. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa riktade åtgärder, även i nästa fleråriga budgetram, för att underlätta återhämtningen i de drabbade regionerna.

74.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en omfattande översyn av de medel som anslagits till gränsöverskridande infrastrukturprojekt och infrastrukturprojekt som omfattar flera länder, såsom Rail Baltica-projektet, som möter betydande utmaningar för genomförandet, ekonomiska svårigheter eller förseningar. Parlamentet betonar att denna översyn bör åtgärda ineffektivitet i planering och förvaltning samt betydande ökningar av byggkostnaderna som äventyrar projektens tidsplaner och mål. Parlamentet upprepar att större transparens i förvaltningen av offentliga medel ökar medborgarnas förtroende för unionens institutioner.

75.Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten fann två fel i FSE-projekten i sitt urval från 2023, och att ett av dessa rör en allvarlig överträdelse av unionens regler för offentlig upphandling, och har lett till att kontraktet tilldelats ett konsortium som inte uppfyllde urvalskriterierna och att detta fel bidrog med 28 % till den uppskattade felprocenten för rubrik 1.

76.Europaparlamentet är djupt oroat över revisionsrättens slutsatser om det system som Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea) använder för förhandskontroll av FSE-bidrag inom transport- och energisektorerna, särskilt revisionsrättens slutsats att även om strategierna för både FSE1 (2014–2020) och FSE2 (2021–2027) bygger på en sund analys av risker och tidigare oegentligheter, var riktlinjerna för förhandskontroller av upphandling inte tillräckligt detaljerade. Parlamentet stöder till fullo revisionsrättens rekommendation att kommissionen bör vidareutveckla dessa riktlinjer.

77.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)säkerställa tillhandahållandet av tillräckliga resurser för att stödja förslag till forsknings- och innovationsprojekt av hög kvalitet med ett europeiskt mervärde på kort sikt genom budgetförslaget för 2026 och på medellång sikt genom kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram,ii)fortsätta att förenkla regler och förfaranden i linje med den nya budgetförordningen för att ge stöd till utbildningstillfällen och användarvänlig, enhetlig och praktisk information för sökande i medlemsstaterna, särskilt för små och medelstora företag, nya sökande, avknoppade företag, uppstartsföretag, organisationer i det civila samhället och lokala aktionsgrupper, och uppmuntra ansökningar från stödmottagare i medlemsstater med mer begränsat deltagande samt från mindre enheter,iii)fortsätta att tillämpa förenklade regler och förfaranden, digitaliseringsåtgärder och förenklade kostnadsalternativ, samtidigt som den särskilt tar itu med risken för oriktigheter och bedrägerier samt kontrollkostnaderna och slutför strategin för efterhandsrevision för Horisont Europa så snart som möjligt,iv)ytterligare specificera de krav som gäller för ett korrekt genomförande av klumpsummor, med beaktande av revisionsrättens relevanta rekommendationer från årsrapporten 2022, och kontrollera det faktiska genomförandet av projekt med hjälp av klumpsummor,v)genomföra en grundlig analys av konstaterade upphandlingsfel och vidareutveckla de riktlinjer som beskriver omfattningen av de kontroller som ska utföras vid förhandskontroller av upphandling inom FSE-projekt, i enlighet med revisionsrättens rekommendationer.

78.Europaparlamentet betonar betydelsen av unionens sammanhållningspolitik för den ekonomiska och territoriella konvergensen och utvecklingen i unionens regioner samt för stödet till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet noterar att budgeten för programmen under rubrik 2 i den fleråriga budgetramen, ”Sammanhållning, resiliens och värden”, uppgick till 73,3 miljarder EUR (38,4 % av unionens budget) enligt följande: 47,8 % för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och andra regionala insatser, 18,9 % för Europeiska socialfonden (ESF), 9,8 % för Sammanhållningsfonden, 3,8 % för Erasmus+, 2,1 % för FSE-transport och 3,8 % för övriga områden.

79.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har granskat ett urval av 238 transaktioner som täcker alla typer av utgifter under rubrik 2 i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar med oro att revisionsrättens uppskattade felnivå för utgifterna under denna rubrik under 2023 ökade till 9,3 %, vilket ligger långt över väsentlighetsgränsen. Parlamentet uppmärksammar den markanta ökningen av den totala felnivån som revisionsrätten uppskattade 2023 jämfört med tidigare år (6,4 % 2022, 3,6 % 2021).

80.Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens iakttagelse att de betydande ytterligare resurser som gjorts tillgängliga inom ramen för återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas territorier (React-EU), slutet av stödberättigandeperioden för programmen 2014–2020 (den 31 december 2023) och det parallella genomförandet av NextGenerationEU har satt ytterligare press på medlemsstaternas förvaltningar, vilket ökar risken för fel. Parlamentet är särskilt oroat över praxisen att minska medlemsstaternas samfinansiering, vilket är fallet inom ramen för React-EU, investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset (CRII och CRII+), som minskar ägarskapet och de därmed förknippade incitamenten för korrekt kontroll av utgifterna. Parlamentet noterar från kommissionens svar att vissa myndigheter kan ha genomfört mindre effektiva kontroller och verifieringar på grund av den stora överbelastningen och det ökande trycket från parallellt genomförande av programmen för 2014–2020 samt ytterligare finansiering inom ramen för NextGenerationEU.

81.Europaparlamentet noterar revisionsrättens analys av transaktioner med ytterligare finansiering genom React-EU och flexibilitet genom CRII+ och sammanhållningsinsatser för flyktingar (Care) och deras bidrag till de uppskattade felnivåerna. Parlamentet noterar särskilt slutsatsen att fel som upptäcktes i de prioriteringar som finansieras av EU till 100 % bidrog med 5,0 % till den totala uppskattade felnivån på 9,3 %. Parlamentet är oroat över att ökad flexibilitet, utan att samtidigt antingen minska kraven eller öka de förebyggande verifieringarna och kontrollerna, bidrog till den höga felprocenten.

82.Europaparlamentet noterar revisionsrättens översikt 03/2024 ”En översikt över garantiramen och de viktigaste faktorer som bidrar till fel i sammanhållningsutgifterna 2014–2020” som ger en flerårig översikt över sex års revisionsresultat, inklusive en bedömning av problemen med förvaltning och kontroll, i syfte att stärka garantimodellen. Parlamentet är oroat över revisionsrättens slutsats att garantiramen för sammanhållningspolitiken, trots att den har bidragit till att minska felnivån, inte har varit effektiv när det gäller att ta ner den totala felnivån under väsentlighetströskeln på 2 %. Parlamentet är oroat över att kommissionen endast i begränsad utsträckning kan förlita sig på de nationella revisionsmyndigheternas arbete på grund av de systematiska bristerna. Parlamentet ställer sig bakom revisionsrättens rekommendation till kommissionen att stärka det sätt på vilket garantiramen för sammanhållningsutgifterna 2021–2027 genomförs. Parlamentet påminner kommissionen om den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens uppmaning att nära samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra förvaltnings- och kontrollsystemet för unionens utgifter i syfte att minska den höga felprocenten till under väsentlighetströskeln på 2 %.

83.Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse i sin översyn av tillförlitligheten i de centrala aktörernas arbete i sammanhållningspolitikens kontrollsystem. Parlamentet är oroat över revisionsrättens slutsats att de förvaltande myndigheterna, som är den första försvarslinjen för att upptäcka och förebygga fel, inom en sexårsperiod inte har varit tillräckligt effektiva när det gäller att minska den inneboende höga risken för fel i sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att det är ännu mer oroande att revisionsrätten fann att den andra försvarslinjen, medlemsstaternas revisionsmyndigheter, inte kan fastställa den korrekta felprocenten för utgiftspaketen som de granskar och ger garantier för, eftersom revisionsrätten upptäckte ytterligare fel i minst 39 % av dessa paket. Parlamentet noterar att dessa fel har upptäckts och rapporterats av revisionsrätten i mer än sex år och att det därför finns ett problem på systemnivå.

84.Europaparlamentet noterar revisionsrättens kategorisering av fel i sammanhållningsutgifterna, där icke stödberättigande projekt utgör 29 %, icke stödberättigande kostnader 26 % och allvarliga brister i förfarandena för offentlig upphandling 21 % av felen, och utgifterna för Eruf och sammanhållningsfonden utgör den största felandelen (80 %). Parlamentet noterar att utgifterna för ESF+, sysselsättningsinitiativet för unga och Fead proportionellt sett påverkas mindre av fel, eftersom de tillsammans står för 16 % av felen, medan de tillsammans står för omkring 20 % av budgeten under denna rubrik.

85.Europaparlamentet noterar studien som budgetkontrollutskottet beställt om lärdomar som dragits av genomförandet av krishanteringsverktygen, som visar att användning av outnyttjade medel för sammanhållning stöddes av den flexibilitet som infördes inom ramen för CRII och CRII+. Parlamentet är oroat över forskarnas slutsats att kvaliteten på snabbt genomförda projekt kanske inte hade nått samma nivå som investeringarna före pandemin. Parlamentet är också oroat över forskarnas iakttagelse att risken med projekt av låg kvalitet helt och hållet bärs av unionens budget på grund av att finansieringen tillhandahålls till 100 % av EU inom ramen för CRII, CRII+ och React-EU. Parlamentet anser att 100-procentig EU-finansiering kan bidra till utnyttjandet, men att utnyttjandet inte är ett mål i sig.

86.Europaparlamentet betonar att utskottet för regional utveckling, i sina senaste yttranden över ansvarsfrihet, efterlyste ett ytterligare rådgivningsstöd från kommissionen till de nationella, lokala och regionala myndigheterna för att undvika en situation med administrativ överbelastning. Parlamentet erkänner kommissionens insatser, men konstaterar att dessa tyvärr inte har varit tillräckliga för att minska felrisken. Parlamentet varnar för att en liknande administrativ överbelastning kan uppstå vid slutet av stödberättigandeperioden för RRF och de sista åren av den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker behovet av att snarast ta itu med de nationella, lokala och regionala myndigheternas otillräckliga administrativa kapacitet. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att ge dem tydlig vägledning och att öka sitt stöd till uppbyggnad av administrativ kapacitet, bland annat genom utbildning av personalen, utbyte av bästa praxis, inbördes utvärderingar och tekniskt stöd för att säkerställa en effektiv förvaltning av medlen.

87.Europaparlamentet noterar de offentliga diskussionerna om den fleråriga budgetramen efter 2027 som kan tyda på en övergång till en prestationsbaserad modell som kopplar ihop investeringar och reformer och en önskan att förenkla regler och förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera de finansiella åtgärderna för att bemöta de hot som den rådande geopolitiska situationen medför. Parlamentet varnar för att beslut om den framtida utformningen av utgiftsprogram inte får vara till nackdel för tillsyn och kontroll av unionens utgifter när det gäller transparens och information på unionsnivå om bristande efterlevnad av regler och bestämmelser. Parlamentet anser att de fel som revisionsrätten kartlagt och det sätt på vilket kommissionen hanterar dessa fel också är en indikation på ett välfungerande förvaltnings- och kontrollsystem och noterar att båda institutionerna har åtagit sig att förbättra systemet och minska felprocenten.

88.Europaparlamentet noterar, liksom under tidigare år, revisionsrättens iakttagelse att kommissionens skrivbordsundersökningar, för att granska och bedöma revisionsmyndigheternas arbete, endast syftar till att kontrollera konsekvensen i informationen om korrekthet, och att de därför är alltför begränsade för att bekräfta den kvarstående felprocent som de nationella myndigheterna rapporterat i sina garantipaket. Parlamentet noterar kommissionens svar att den kompletterar sin skrivbordsundersökning med revision på plats som omfattar programmen och garantipaketen, vilket gör det möjligt för kommissionen att fastställa en rimlig och rättvis uppskattning av felprocenten för varje program. Parlamentet anser att revisionsrättens iakttagelse handlar om skrivbordsundersökningarnas omfattning och det faktum att de endast syftar till konsekvens och därför är alltför begränsade för att förse kommissionen med information som är tillräckligt tillförlitlig.

89.Europaparlamentet är oroat över de ihållande brister som revisionsrätten konstaterat i de nationella revisionsmyndigheternas arbete, vilket framgår av de brister som identifierats i garantipaketen, med en kvarstående felprocent som överstiger väsentlighetströskeln med mer än 60 % av värdet på de garantipaket som granskades 2023. Parlamentet betonar med oro att de förvaltande myndigheterna konsekvent misslyckas med att förebygga eller upptäcka oriktigheter i utgifter som deklarerats av stödmottagarna och att detta innebär att kommissionen i mindre utsträckning kan förlita sig på resultaten av deras arbete.

90.Europaparlamentet påminner om att det vid delad förvaltning är kommissionens ansvar att se till att medlemsstaterna inrättar förvaltnings- och kontrollsystem som fungerar effektivt under programmens genomförande. Parlamentet är oroat över att både kommissionen och revisionsrätten har konstaterat att inte alla medlemsstaters förvaltnings- och kontrollsystem fungerar effektivt, vilket har en negativ inverkan på tillförlitligheten hos kommissionens felprocent, eftersom den är beroende av dessa nationella system som inte fungerar effektivt. Parlamentet ifrågasätter huruvida kommissionen kan fortsätta att förlita sig på de nationella systemen.

91.Europaparlamentet anser att för att strategin med en gemensam revision ska fungera väl och för att minska den administrativa bördan för stödmottagare och förvaltande myndigheter är efterlevnaden av revisionsstandarder på alla nivåer av kontroll och revision av avgörande betydelse. Parlamentet är därför oroat över revisionsrättens slutsats i sin årsrapport att viktiga styrkande handlingar om efterlevnaden av villkoren för stödberättigande inte lades fram av programmyndigheterna och stödmottagarna, och även över slutsatsen i revisionsrättens översyn att otillräcklig dokumentation av revisionsarbetet från revisionsmyndigheterna begränsar tilliten till de nationella revisionsmyndigheternas revisionsarbete.

92.Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1060/oj). (förordningen om gemensamma bestämmelser) för programperioden 2021–2027 måste medlemsstaterna uppfylla och respektera övergripande och tematiska nödvändiga villkor under hela genomförandeperioden för medlen. Parlamentet påminner om att om de nödvändiga villkoren inte är uppfyllda när en betalningsansökan lämnas in till kommissionen för det specifika berörda målet kommer de relaterade utgifterna inte att ersättas från unionens budget förrän kommissionen har försäkrat sig om att det nödvändiga villkoret har uppfyllts. Parlamentet påminner om att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten djupt beklagar kommissionens beslut av den 13 december 2023 Kommissionens beslut av den 13 december 2023 avseende omprövning, på kommissionens initiativ, av uppfyllandet av villkoren i artikel 4 i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 efter rådets genomförandebeslut (EU) 2022/2506 av den 15 december 2022 om Ungern, C(2023) 8999. som fastställde att Ungern uppfyllde det övergripande nödvändiga villkoret för rättsväsendets oberoende vilket gjorde det möjligt för de ungerska myndigheterna att lämna in ersättningsanspråk på upp till 10,2 miljarder EUR. Parlamentet noterar med oro att den ungerska regeringen sedan dessa medel frigjordes inte har vidtagit några åtgärder för att återupprätta rättsväsendets oberoende, utan raka motsatsen. Parlamentet upprepar sin oro över bristen på lämpliga kontrollmekanismer eller otillförlitliga förfaranden för offentlig upphandling för att garantera en sund ekonomisk förvaltning och skydd av unionens budget. Parlamentet anser att detta beslut politiskt strider mot förlängningen av de åtgärder som antagits enligt förordning (EU, Euratom) 2020/2092 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2092/oj). (villkorlighetsförordningen).

93.Europaparlamentet uttrycker djup oro över slutsatserna i 2023 års rapport om rättsstatsprincipen när det gäller rättsstatssituationen i Ungern, särskilt de ihållande och systembetingade problemen inom rättsväsendet och mediesektorn. Parlamentet noterar med oro det ökande trycket på rättsväsendets oberoende, inbegripet oro över valet och befordran av domare, och de senaste rapporterna om hot och inblandning i rättsliga avgöranden, vilket exemplifieras av domares avgångar i protest mot politiskt inflytande. Parlamentet noterar med oro att chefen för den ungerska integritetsmyndigheten, en central institution som inrättats för att uppfylla ett villkor som fastställts av kommissionen för utbetalning av EU-medel enligt förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, på samma sätt utsätts för ökade påtryckningar från den ungerska regeringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en samordnad och övergripande strategi för alla relevanta EU-fonder och lagstiftningsverktyg, och betonar att EU-medel inte får tilldelas verksamhet som undergräver demokratin eller stärker auktoritära system.

94.Europaparlamentet påminner om att villkorlighetsförordningen inför en mekanism och åtgärder för att skydda unionens budget från överträdelser av rättsstatsprincipen när andra förfaranden som fastställs i EU-lagstiftningen inte skulle skydda budgeten mer effektivt. Parlamentet påminner om att denna mekanism aktiverades den 15 december 2022 för Ungern avseende farhågor som rör landets system för offentlig upphandling, vilket ledde till ett tillfälligt upphävande av 55 % av budgetåtagandena för tre sammanhållningspolitiska program. Parlamentet påminner om att samma förordning, i enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2093/oj). (förordningen om den fleråriga budgetramen), föreskriver att innehållna åtaganden för 2022 (år n), inte får återinföras i budgeten efter 2024 (år n+2) och att 55 % av åtagandena från 2022, omkring 1 miljard EUR, därför drogs tillbaka i december 2024. Parlamentet noterar att inga andra förfaranden enligt villkorlighetsförordningen pågår.

95.Europaparlamentet noterar att kommissionen avsatte motsvarande fem heltidsanställda medarbetare för genomförandet av villkorlighetsförordningen och upprepar revisionsrättens farhågor i dess särskilda rapport 03/2024 om att den nuvarande personalstyrkan tycks otillräcklig för att säkerställa en strikt och konsekvent tillämpning av förordningen.

96.Europaparlamentet upprepar behovet av att behandla alla åtgärder som krävs för att frigöra unionsfinansiering enligt villkorlighetsförordningen, förordningen om gemensamma bestämmelser och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/241/oj). (RRF-förordningen) som ett enda integrerat paket. Parlamentet betonar vikten av att skydda unionens ekonomiska intressen även vid utbetalning av förfinansiering.

97.Europaparlamentet noterar att vissa investeringar som skulle ha varit berättigade till finansiering inom ramen för sammanhållningspolitiken ingår i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet erinrar om att det allmänna målet för RRF, som fastställs i artikel 4 i RRF-förordningen, är att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, och att en av dess sex pelare är särskilt avsedd för detta ändamål. Parlamentet konstaterar att det breda tillämpningsområdet för RRF leder till begränsad överlappning med andra av unionens finansieringsprogram, vilket var medlagstiftarnas avsikt när de fastställde artikel 9 i RRF-förordningen, där additionalitet och komplementaritet fastställs som huvudprinciper. Parlamentet uppmärksammar emellertid riskerna för dubbelfinansiering i sådana situationer.

98.Europaparlamentet uttrycker sin oro över de uppenbara förseningarna i genomförandet av sammanhållningspolitiken i medlemsstaterna och de nationella förvaltningarnas bristande kapacitet att samtidigt hantera olika utgiftsprogram (t.ex. sammanhållningsprogram och RRF-program) som täcker kompletterande eller till och med liknande mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att tillräckligt tekniskt stöd ges till medlemsstater som har problem med hanteringen av befintliga förseningar i genomförandet av sammanhållningsprogrammen.

99.Europaparlamentet konstaterar att det ryska anfallskriget mot Ukraina har en oproportionerligt stor inverkan på unionens östra regioner som gränsar till Ryssland och Belarus. Parlamentet lyfter fram de kostnader som dessa regioner och medlemsstater får bära till följd av sin gemensamma gräns mot fientliga grannländer, särskilt deras behov av att i allt högre grad rikta offentliga medel till säkerhet, försvar och beredskap, samtidigt som de står inför dramatiskt minskade resurser på grund av avbrott i ekonomisk verksamhet, gränsöverskridande handel och andra utbyten samt i sammanhållningsprogrammen, särskilt Interreg-programmen. Parlamentet noterar de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att stödja dessa regioner, särskilt genom flexibilitet inom sammanhållningspolitiken. Parlamentet välkomnar att stöd till de östra gränsregioner som drabbats hårdast av Rysslands aggression ingår i uppdragsbeskrivningen för den verkställande vice ordföranden med ansvar för sammanhållning och reformer. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att unionens östra regioner som gränsar till Ryssland och Belarus får tillräckligt stöd för att klara av de oproportionerliga konsekvenserna av det ryska anfallskriget, både på kort sikt genom budgetförslaget för 2026 och på medellång sikt genom kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram.

100.Europaparlamentet betonar särskilt vikten av ESF+, som har som syfte att uppnå hög sysselsättning, ett rättvist socialt skydd, en kvalificerad och resilient arbetskraft och inkluderande/sammanhållna samhällen, som en nyckelfaktor för att utrota fattigdom. Parlamentet påpekar att ESF+ måste fortsatt få ekonomiskt och politiskt stöd från unionen och från nationella och regionala institutioner för att uppnå sina mål under de kommande åren. Parlamentet understryker vikten av att nära involvera regionala aktörer, särskilt organisationer i det civila samhället och arbetsmarknadens parter som arbetar på plats, i genomförandet av verksamhet som finansieras genom ESF+.

101.Europaparlamentet gläder sig över tidigareläggningen av 100 miljoner EUR från 2027 års budget för Erasmus+ till 2023 års budget för Erasmus+, vilket möjliggjorde fortsatt stöd till elever, studenter, lärare och kvalificerad personal som flyr från Ukraina, samt över de ytterligare 20 miljoner EUR som tilldelades Erasmus+ 2023 till följd av parlamentets begäran. Parlamentet betonar att tidigareläggning måste förbli ett undantag när det gäller snabba insatser vid oförutsedda akuta krissituationer. Parlamentet understryker att en tidigareläggning av Erasmus+ inte får leda till nedskärningar i programmet i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att allt måste göras för att hantera sådana situationer företrädesvis med ytterligare finansiering.

102.Europaparlamentet betonar behovet av strikt kontroll av tilldelningen av medel för att förhindra missbruk inom Erasmusprogrammet. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in bevis för att utreda alla fall av bedrägliga eller misstänkta mottagare, i enlighet med sina skyldigheter enligt budgetförordningen och bidragsavtalen för Erasmus+. Parlamentet kräver att programmet skyddas effektivt mot missbruk från organisationer vars verksamhet inte är i överensstämmelse med unionens grundläggande värden (människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter). Parlamentet påminner om att kommissionen är rättsligt skyldig att säkerställa att programmets stödmottagare åtar sig att respektera och att se till att dessa värden respekteras och att de inte gör sig skyldiga till allvarliga fel i yrkesutövningen.

103.Europaparlamentet noterar att budgeten för programmet EU för hälsa, det viktigaste finansieringsinstrumentet för att stödja unionens hälsoinitiativ, för 2023 uppgick till 735 miljoner EUR, att den främst förvaltades av generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet och Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) och att den genomfördes genom Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor. Parlamentet erkänner framstegen med de initiativ som finansieras inom ramen för detta program, särskilt på områdena beredskap för hälsokriser, planen mot cancer, läkemedelsstrategin för Europa och genomförandet av unionens hälsolagstiftning.

104.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)ompröva nuvarande praxis med 100 % EU-finansiering inom ramen för unionens krishanteringsinstrument, när ökad förfinansiering kan ge snabbare tillgång till medel, samtidigt som man bibehåller ett delat ansvar för den finansiella budgetkontrollen vid genomförandet av medlen genom att upprätthålla ett finansiellt engagemang på både nationell nivå och EU-nivå,ii)säkerställa urvalet av kvalitativt bra projekt för tilldelning av sammanhållningspolitiska medel genom att främja långsiktiga investeringar och vederbörligen motivera 100 % EU-finansiering, samtidigt som tillämpningen av sådan finansiering begränsas,iii)åtgärda det systematiska problemet med bristande upptäckt av fel på medlemsstatsnivå i förbindelse med utgifter inom sammanhållningspolitiken med en handlingsplan, som syftar till att rapportera en korrekt felprocent i garantipaketen och upptäcka fel i de första försvarslinjerna genom att ställa mer medel till förfogande och/eller bättre målinrikta befintliga medel och öka förmågan att upptäcka fel på medlemsstats- och kommissionsnivå,iv)beräkna och rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten kontrollkostnaderna för alla utgifter som hanteras av de nationella myndigheterna avseende de sammanhållningspolitiska fonderna och NextGenerationEU och jämföra dessa siffror med kontrollkostnaderna när endast sammanhållningspolitiska fonder hanterades av samma myndigheter,v)åtgärda det återkommande problemet med otillräcklig dokumentation från stödmottagare, programmyndigheter och revisionsmyndigheter, inte bara genom kontroller, medvetandehöjande åtgärder och information om krav, utan även genom ökad digitalisering och om möjligt genom ekonomiska incitament för att straffa bristande efterlevnad av kraven på sund ekonomisk förvaltning,vi)utöka omfattningen av sin skrivbordsundersökning av garantipaketen för att se över fler kvalitetskriterier utöver enhetlighet för att göra en tillförlitlig uppskattning av andelen kvarstående fel för det garantipaket som granskas, samt av risken vid betalning som helhet,vii)öka övervakningen av de övergripande och tematiska nödvändiga villkoren i alla medlemsstater för att identifiera potentiella hot mot skyddet av unionens budget och säkerställa ökad transparens och berörda parters deltagande i tillämpningen av detta verktyg,viii)nära anpassa rapporten om rättsstatsprincipen till villkorlighetsförordningen och mer ingående rapportera om överträdelser av rättsstatsprincipen som kan användas som underlag för att tillämpa villkorlighetsförordningen,ix)fortlöpande övervaka den ungerska regeringens genomförande av de åtgärder som föreskrivs i rådets genomförandebeslut (EU) 2022/2506 av den 15 december 2022; bedöma i vilken utsträckning situationen har förbättrats eller försämrats, inbegripet i förhållande till de utmaningar som den ungerska integritetsmyndigheten står inför, och vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med villkorlighetsförordningen,x)ge medlemsstaterna ökat tekniskt stöd för att hantera förseningar i genomförandet av nationella program i syfte att öka utnyttjandegraden,xi)nära övervaka och minska risken för dubbelfinansiering mellan sammanhållningsprogram och RRF-finansiering och utan dröjsmål avhjälpa sådana situationer,xii)ytterligare förbättra förenklingen av genomförandet av sammanhållningsprogrammen och nära samarbeta med medlemsstaterna för att identifiera bästa praxis för digitaliseringen av metoder och förfaranden,xiii)vidta alla nödvändiga åtgärder för att minska felprocenten i nära samarbete med revisionsrätten,xiv)se till att unionens östra regioner som gränsar till Ryssland och Belarus får tillräckligt stöd för att hantera de oproportionerliga konsekvenserna av det ryska anfallskriget mot Ukraina, både på kort och på medellång sikt.

105.Europaparlamentet noterar att budgeten för programmen under rubrik 3 i den fleråriga budgetramen, ”Naturresurser”, uppgick till 59,5 miljarder EUR (31,1 % av EU-budgeten) enligt följande: 65,0 % för direktstöd inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), 27,6 % för jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), 4,2 % för marknadsrelaterade utgifter inom ramen för EGFJ, 1,9 % för havs- och fiskerisektorn, 0,9 % för miljö och klimat (Life) och 0,4 % för övriga områden.

106.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har granskat ett urval av 218 transaktioner som täcker alla typer av utgifter under denna rubrik i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar att revisionsrätten även granskade informationen om korrekthet i de årliga verksamhetsrapporterna från generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD AGRI) och generaldirektoratet för klimatåtgärder (GD CLIMA), samt utvalda system i 20 medlemsstater och Förenade kungariket. Parlamentet noterar att revisionsrätten uppskattar felnivån för ”Naturresurser” till 2,2 % (2,2 % 2022) och att majoriteten av de fel som upptäcktes rörde transaktioner för landsbygdsutveckling.

107.Europaparlamentet påpekar dock att detta delvis beror på komplexiteten i miljösystemen i landsbygdsutvecklingsprogrammen och den välbekanta problematiken med nationell överreglering.

108.Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att genomförandegraden för Ejflu-finansieringen för perioden 2023–2027 var lägre än väntat, med en utnyttjandegrad på endast 1 % i slutet av 2023, med betalningar på 0,7 miljarder EUR, och förväntar sig att utnyttjandegraden kommer att öka avsevärt under nästa rapporteringsperiod.

109.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten hittade 16 kvantifierbara fel i fråga om landsbygdsutveckling, 15 i fråga om direktstöd, 3 i fråga om utgifter som rör marknadsåtgärder och 3 i fråga om utgifter som inte omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet välkomnar kommissionens bedömning att de flesta fel rör skrivfel och de åtgärder som kommissionen vidtagit för att förhindra fel i framtiden.

110.Europaparlamentet noterar revisionsrättens kategorisering av fel, där icke stödberättigande ersättningsanspråk står för 35 % av felen och administrativa fel och felaktig information om arealer eller djur för 21 % respektive 20 %. Parlamentet noterar med oro, liksom under tidigare år, att revisionsrätten i flera fall konstaterade att medlemsstaternas myndigheter och kommissionen hade tillräcklig information för att förebygga felet, eller för att upptäcka och korrigera det innan utgifterna godkändes, och att den uppskattade felnivån för detta kapitel skulle ha varit 1,0 procentenheter lägre, om medlemsstaternas myndigheter och kommissionen hade använt all information som de hade tillgång till på rätt sätt.

111.Europaparlamentet noterar att 2023 var det första året för den gemensamma jordbrukspolitikens nya genomförandemodell för 2023–2027, som omfattar prestationsfaktorer som man har enats om med medlemsstaterna inom ramen för deras strategiska planer som grund för betalningar. Parlamentet noterar att 2023 var en blygsam start för den nya genomförandemodellen: av de 215,52 miljoner EUR som redovisades inom ramen för de strategiska planerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för sektorsspecifika insatser och landsbygdsutveckling, redovisades 63,65 miljoner EUR på grundval av genomförd output, och blev därför föremål för ett prestationsavslut av GD AGRI. Parlamentet noterar att utbetalningarna enligt den nya genomförandemodellen har ökat avsevärt under 2024. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser när det gäller behandlingen av prestationsuppgifter för de årliga prestationsrapporterna, där medlemsstaterna håller på att införa system och förfaranden och ibland manuellt aggregerar uppgifter, med de risker som detta innebär för uppgifternas tillförlitlighet.

112.Europaparlamentet påminner om jordbrukarnas protester över hela Europa mot slutet av 2023 och i början av 2024 och kommissionens svar, som syftar till förenkling, särskilt för småbrukare, och till att öka medlemsstaternas skönsmässiga befogenheter. Parlamentet betonar att förenkling bör gå hand i hand med sund ekonomisk förvaltning och ta hänsyn till unionens klimatåtaganden. Parlamentet välkomnar kommissionens målinriktade strategi, särskilt när det gäller skillnaden mellan jordbruksföretagens storlek med hänsyn till jordbruksmark och antalet företag. Parlamentet varnar för att medlemsstaternas handlingsutrymme också bör åtföljas av ingående tillsyn från kommissionens sida.

113.Europaparlamentet påminner om att både kommissionen och medlemsstaterna är ansvariga för att bekämpa bedrägerier i samband med utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet välkomnar i detta avseende det arbete som utförts av GD AGRI när det gäller bedömningen av risken för bedrägeri och uppdateringen av dess strategi för bedrägeribekämpning.

114.Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport 07/2024 om kommissionens system för återkrav av oriktiga utgifter och kommissionens svar. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att återkraven i förbindelse med jordbruksutgifter har varit relativt framgångsrika, vilket dels kan tillskrivas den så kallade 50-50-regeln som gav medlemsstaterna incitament att återkräva medel. Parlamentet noterar att denna regel inte har bibehållits i den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 och revisionsrättens varning om att detta kan leda till en försämring av återvinningsgraden för jordbruksutgifter.

115.Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport 20/2024 om planer för den gemensamma jordbrukspolitiken och kommissionens svar. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att alla viktiga delar för bedömningen av miljöprestanda tillhandahålls. Parlamentet anser att planerna måste ta hänsyn till specifika situationer i specifika medlemsstater och att en viss avvikelse därför till och med är önskvärt, men är oroat över att skillnader i ambitioner kan innebära att det inte råder lika villkor för jordbrukare i medlemsstaterna. Parlamentet är dessutom besviket över revisionsrättens slutsats att även om den nya övervakningsramen har förenklats är målen för den gemensamma jordbrukspolitiken otydliga och indikatorerna är inriktade på output snarare än resultat, samt att viktiga resultatindikatorer saknas. Parlamentet noterar att revisionsrätten rekommenderar kommissionen att främja utbyte av bästa praxis i planerna och att stärka den framtida övervakningsramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

116.Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport 19/2024 om ekologiskt jordbruk i EU och kommissionens svar. Parlamentet är än en gång oroat över revisionsrättens slutsats att en svag strategisk ram och databegränsningar förhindrar mätning av politikens effekter. Parlamentet anser att ökat fokus på prestationer och fastställande av mål och indikatorer och den därmed sammanhängande övervakningen av resultat inom unionens politikområden måste stödjas av en likvärdig ökning av kommissionens förmåga att fastställa prestationsramar och övervaka prestationer.

117.Europaparlamentet välkomnar den ökade konkurrenskraft som uppnåtts genom marknadsåtgärder inom vinsektorn och uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att uppnå samma framgång inom andra sektorer.

118.Europaparlamentet påminner om att demokrati och pluralism är unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet erinrar vidare om att unionens institutioner, i enlighet med artikel 11 i EU-fördraget, ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden för att upprätthålla en öppen, transparent och regelbunden dialog. Parlamentet understryker att maktfördelningen mellan institutionerna i enlighet med artikel 13 i EU-fördraget alltid måste respekteras och att unionens institutioner ska samarbeta lojalt med varandra.

119.Europaparlamentet erkänner Life-programmets betydelse. Parlamentet påminner om bestämmelserna i Life+-förordningen, inbegripet bestämmelserna om administrationsbidrag, villkoren för stödberättigande, tilldelningskriterierna, den totala tilldelningen för 2021–2027 och fördelningen av medel inom programmet.

120.Europaparlamentet noterar att vissa ledamöter av budgetkontrollutskottet begärde tillgång till en rad bidragsavtal inom ramen för Life-programmet och andra av unionens finansieringsprogram, och efter att ha granskat dem uttryckte farhågor över innehållet i flera av programmen i februari 2024. Parlamentet noterar att kommissionen, däribland tjänsten för internrevision (IAS), inledningsvis inte kände till något problem, men antog en rad åtgärder i syfte att tillmötesgå de farhågor som uttryckts. Parlamentet påminner om de skriftliga frågorna och utfrågningarna om ansvarsfrihet med kommissionens generalsekreterare den 5 november 2024, de ansvariga kommissionsledamöterna för rubrik 3 i den fleråriga budgetramen den 12 november och kommissionsledamoten med ansvar för budget och administration den 9 december 2024, där dessa farhågor och kommissionens svar diskuterades.

121.Europaparlamentet noterar den oro som vissa ledamöter av budgetkontrollutskottet uttryckt över att vissa bidragsavtal mellan Europeiska unionens genomförandeorgan för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea) och stödmottagare, såsom civilsamhällesorganisationer och privata företag, inom ramen för Life-programmet omfattar ”arbetsplaner” som innehåller detaljerade opinionsbildningsåtgärder gentemot unionens institutioner eller deras företrädare, samt andra åtgärder som är inriktade på vissa handelsavtal som unionen förhandlade om, eller tvistlösningsåtgärder som skulle genomföras av de respektive enheterna. Parlamentet konstaterar att detta potentiellt skulle kunna tolkas som att det inkräktar på det interna beslutsfattandet i unionens institutioner. Parlamentet noterar att kommissionen har gjort en rättslig analys av de bidragsavtal som gav upphov till oro hos några ledamöter i budgetkontrollutskottet, där man drog slutsatsen att det inte fanns några bevis för att de berörda enheterna hade brutit mot sina skyldigheter enligt avtal eller uppförandekoden, men att kommissionen uppmanade några stödmottagare att göra ändringar i de bidragsavtal som innehöll de specifika bestämmelser som potentiellt medförde en anseenderisk. Parlamentet noterar vidare att alla bidragsavtal innehåller en ansvarsfriskrivning som anger att mottagarens åsikter inte på något sätt representerar EU:s åsikter och att den beviljande myndigheten inte kan hållas ansvarig för dem.

122.Europaparlamentet understryker att EU-finansieringen inte bör bidra till att undergräva rättsstatsprincipen eller de värden som unionen bygger på. Parlamentet påminner om bestämmelserna i artikel 163 i budgetförordningen. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att det inte får förkomma finansiering där medlen inte kan spåras.

123.Europaparlamentet noterar de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att behandla alla anklagelser, bland annat utfärdandet av riktlinjer till kommissionens avdelningar om finansiering av verksamhet i förbindelse med utarbetande, genomförande, övervakning och verkställande av EU-lagstiftning och EU-politik och granskning av deras kontraktsportföljer för att fastställa vilka avtal som inte överensstämmer med riktlinjerna. Parlamentet noterar de åtgärder som kommissionen hittills har vidtagit i väntan på resultaten av granskningen av bidragsavtalen med alla stödmottagare, vilket kommissionens förvaltningsstyrelse har begärt.

124.Europaparlamentet noterar beslutsstrukturen, inbegripet Cineas utvärderingskommitté, för beslut om kontrakt mellan kommissionen och stödmottagare. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa att Cineas beslutsstruktur för beslut om tilldelning av kontrakt har en tydlig ansvarsskyldighet, tydliga ansvarsområden och en praktisk struktur.

125.Europaparlamentet noterar att genomförandeorganet genomför årliga bottom-up-riskhanteringsåtgärder och att man vid dessa riskhanteringsåtgärder inte identifierade några kritiska risker. Parlamentet konstaterar att utvärderingsförfarandena, oberoende av finansieringsprogrammet, ständigt bör ses över och vid behov anpassas.

126.Europaparlamentet noterar medierapporterna enligt vilka kommissionens ordförande anlitade en betald särskild rådgivare för att utarbeta en rapport om den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk, och att denna rådgivare fick lön motsvarade en generaldirektör i kommissionen.

Parlamentet är oroat över ersättningen till alla särskilda rådgivare och det handlingsutrymme som kommissionen har när den beslutar om ersättningen, vilket skapar godtyckliga ojämlikheter.

127.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)nära övervaka medlemsstaternas framsteg när det gäller behandlingen av prestationsuppgifter och aggregeringen av uppgifter för de årliga prestationsrapporterna och att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om problem med prestationsuppgifternas tillförlitlighet, särskilt när det gäller manuellt aggregerade uppgifter,ii)informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om varför revisionsrätten drar slutsatsen att flera fel hade kunnat förhindras under flera år, om kommissionen och medlemsstaterna hade använt alla uppgifter som de hade tillgång till och varför kommissionen och medlemsstaterna inte klarar av att hantera detta problem på lämpligt sätt,iii)utnyttja de erfarenheter som uppnåtts, i framtida politiska initiativ, när det gäller att minska den administrativa bördan som ett led i kommissionens reaktion på jordbrukarnas protester, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till risken för missbruk av medel när kontrollåtgärderna minskas, eller risken för alltför stora skillnader mellan medlemsstaterna när skönsmässiga befogenheter används utan ordentlig tillsyn,iv)hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om återvinningsgraden för jordbruksutgifter, särskilt om procentsatsen försämras i förhållande till återvinningsgraden inom ramen för den föregående gemensamma jordbrukspolitiken, och snabbt åtgärda orsakerna till försämringen, bland annat överväga införandet av nya incitament för medlemsstaternas myndigheter att återkräva medel,v)bedöma skillnaderna i de strategiska planernas ambitionsnivå och informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om huruvida det finns skillnader mellan medlemsstaterna som hotar jordbrukarnas lika villkor, och bedöma hur kommissionen hanterar dessa skillnader,vi)bättre utnyttja sin förmåga att upprätta prestationsramar, fastställa mål och indikatorer och hålla dem som bidrar till resultaten, oavsett om de är medlemsstater eller stödmottagare, ansvariga för sina bidrag,vii)uppdatera kommissionens strategi för bedrägeribekämpning så att det läggs vikt vid att förespråka och upprätthålla en tydlig åtskillnad mellan den verkställande och den lagstiftande makten i unionen,viii)ha en tydlig och övergripande strategi på kommissionsnivå för hur man bättre kan skydda unionens ekonomiska intressen och säkerställa att unionens medel används för sina avsedda ändamål, och att noggrant tillämpa bestämmelserna i budgetförordningen, bland annat genom att säkerställa att bidragsavtal kan avbrytas eller sägas upp när stödmottagare bryter mot unionens lagstiftning,ix)säkerställa en rättvis fördelning av unionsmedel till organisationer i det civila samhället för att bidra till ett pluralistiskt och dynamiskt samhälle,x)säkerställa att kommissionens riktlinjer, som antogs 2024, tillämpas av alla utanordnare och vid behov vidareutveckla riktlinjerna för att fullt ut anpassa bidragsavtalen till fördragets bestämmelser och gällande lagstiftning,xi)göra resultaten av granskningen av bidragsavtal tillgängliga för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten för att möjliggöra en bedömning av i vilken utsträckning kommissionen kan utsättas för en anseenderisk,xii)på lämpligt sätt hantera frågor såsom svängdörrssituationer, transparens i fråga om finansiering och donationer, bekämpning av penningtvätt, begränsning av utländsk inblandning, oberoende från politiskt och ekonomiskt inflytande, visselblåsning och transparenta styrningsstrukturer, med avseende på alla enheter som mottar EU-medel,xiii)se över mallen för samförståndsavtal mellan kommissionen och genomförandeorganen för att säkerställa en tydligare ansvarsfördelning,xiv)ge revisionsstrukturen i uppdrag att granska kontrakt med stödmottagare och flagga om de identifierar kontrakt som inte överensstämmer med tillämpliga finansiella regler,xv)låta IAS granska avtal mellan kommissionen och stödmottagare, särskilt för att söka efter innehåll som inte överensstämmer med tillämpliga finansiella regler i arbetspaketen,xvi)utvärdera beslutsstrukturen för tilldelning av kontrakt och instruera kommissionens avdelningar och genomförandeorgan att utföra bättre kontroller av kontraktens innehåll i alla skeden, bland annat genom att se till att arbetspaket och nyckelprestationsindikatorer som förtecknas av de sökande överensstämmer med målen för respektive finansieringsprogram,xvii)införa en mer exakt kategorisering av enheter som förtecknas i systemet för finansiell transparens,xviii)se över sina regler för särskilda rådgivare för att stoppa godtyckliga urval och ersättningar,xix)ytterligare förbättra förenklingen av genomförandet av programmen och nära samarbeta med medlemsstaterna för att identifiera bästa praxis för digitaliseringen av metoder och förfaranden,xx)förbättra kvaliteten på dialogen med jordbrukare från alla medlemsstater,xxi)reagera snabbare när den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten uppmärksammar kommissionen på allvarliga farhågor,xxii)utföra lämpliga kontroller av enheter som förtecknas i öppenhetsregistret för att säkerställa att de på ett heltäckande sätt redogör för sin verksamhet i registret,xxiii)utforma en tydligare ansvarsfördelning vid genomförandet av samarbetsplattformar,xxiv)ge förvaltningsstyrelsen i uppdrag att lämna in konsoliderad information om förteckningen över kritiska risker till internrevisionstjänsten och se till att genomförandeorganen hanterar potentiella risker och säkerställer ett transparent urval av oberoende utvärderare för att förebygga intressekonflikter och garantera deras oberoende,xxv)ge alla generaldirektorat och genomförandeorgan i uppdrag att se över fördelningen av de medel som avsatts för revision för att säkerställa tillräckliga resurser,xxvi)säkerställa att förslag till fleråriga arbetsprogram för unionens finansieringsinstrument har tydliga riktlinjer för stödberättigande verksamhet, tydligare regler för granskning av ansökningar och godtagbart innehåll samt tydligare krav på transparens och spårbarhet när det gäller användningen av unionsmedel, bland annat när det gäller upplysningsplikten enligt EU:s öppenhetsregister,xxvii)säkerställa att alla bidragsavtal uppfyller de nödvändiga kraven på transparens, spårbarhet och medlens synlighet.

128.Europaparlamentet noterar att under 2023 uppgick budgeten för programmen under rubrik 4 i den fleråriga budgetramen, ”Migration och gränsförvaltning”, till 2,7 miljarder EUR (1,4 % av unionens budgetutgifter) enligt följande: 1,2 miljarder (46,5 %) till tre decentraliserade byråer, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) och Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa). 1 miljard (38,6 %) till Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och 0,4 miljarder (14,9 %) till Fonden för integrerad gränsförvaltning.

129.Europaparlamentet noterar att en stor andel av utgifterna under rubrik 4 i den fleråriga budgetramen 2023 fortfarande gällde slutförandet av kvarvarande projekt från den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet noterar att 18 % av Amifs nationella program för 2014–2020 inte deklarerades i slutet av 2023 och att medlemsstaterna senast den 31 december 2024 kommer att tillhandahålla den senaste årsredovisningen och begäran om utbetalning av slutbeloppet av dessa medel.

130.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten granskade ett urval på 23 transaktioner som inte är tillräckligt stora för att vara representativa för utgifterna under rubrikerna 4 och 5 i den fleråriga budgetramen och därför inte kan tillhandahålla en separat uppskattning av felprocenten för dessa rubriker. Parlamentet noterar vidare att revisionsrättens revisionsresultat visar att utgifterna under rubrikerna 4 och 5 i den fleråriga budgetramen påverkas av problem som rör stödberättigande och upphandling och att det är ett högriskområde (7 av 23 granskade transaktioner, dvs. 30,4 %, påverkades av fel). Parlamentet är oroat över att revisionsrätten upptäckte fyra kvantifierbara fel som påverkade de belopp som belastade unionens budget finansiellt och att den även upptäckte ytterligare tio fall av bristande efterlevnad av rättsliga och finansiella bestämmelser (som inte direkt påverkade unionens budget finansiellt). Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att tillhandahålla en tydlig uppskattning av felprocenten för rubrik 4. Parlamentet noterar att kommissionen drar slutsatsen att risken vid betalning 2023 är 1,1 % för utgifterna för migration och gränsförvaltning.

131.Europaparlamentet noterar att kommissionen har godtagit revisionsrättens rekommendation i sin årsrapport för 2023 om att ge ytterligare vägledning om tillämpliga regler till de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet av finansiering från GD HOME genom delad förvaltning. Parlamentet beklagar att kommissionen ännu inte fullt ut har genomfört revisionsrättens tidigare rekommendationer som skulle ha behandlats i slutet av 2023. Parlamentet noterar att GD HOME genomför en ny bedömning av sin förhandsmetod för att säkerställa respekten för de regler som gäller för generering av bidrag efter 2021, och att denna omprövning också behandlar revisionsrättens relevanta rekommendationer och rekommendationerna i tjänsten för internrevisions revision av beredskapen för att avsluta åtgärder och program som finansieras genom fonden för inre säkerhet och Amif 2014–2020 genom direkt och delad förvaltning.

132.Europaparlamentet noterar med oro att två reservationer avseende revisionsförklaringen utfärdades i GD HOME:s årliga verksamhetsrapport för 2023 och att en reservation gäller genomförandet av Amif och tjänsten för internrevision 2014–2020 i flera medlemsstater och den andra reservationen gäller genomförandet av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI) 2021–2027 i en medlemsstat. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att vidta korrigerande åtgärder för de underliggande problem som krävde reservationer.

133.Europaparlamentet välkomnar de framsteg som revisionsrätten identifierat i sin översyn av det förberedande arbete som utförts av fem av medlemsstaternas statliga revisionsmyndigheter för att hantera övergången från Amif, BMVI och fonden för inre säkerhet (ISF) till förordningen om gemensamma bestämmelser (CPR) för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Parlamentet noterar att dessa revisionsmyndigheter rapporterade till revisionsrätten att det stöd och den vägledning som GD HOME gav dem var tillfredsställande. Parlamentet noterar med oro att vid tidpunkten för revisionsrättens revision hade fyra av fem revisionsmyndigheter i medlemsstaterna inte slutfört sina revisionsstrategier.

134.Europaparlamentet noterar antagandet av EU:s nya migrations- och asylpakt. Parlamentet välkomnar att halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2021–2027 gav ytterligare 2 miljarder EUR till migration och gränsförvaltning för 2024–2027 för att ta itu med de växande utmaningarna inom migration och gränsförvaltning till följd av det nuvarande geopolitiska sammanhanget. Parlamentet noterar dock att ytterligare medel kan behövas för att säkerställa ett fullständigt genomförande av pakten. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av pakten i medlemsstaterna.

135.Europaparlamentet påminner om att säkrandet av unionens yttre gränser är en pelare i migrations- och asylpakten. Parlamentet noterar med oro att kommissionen rapporterade att antalet irreguljära gränspassager i unionen ökade under 2023 till 380 000, jämfört med 330 000 under 2022. Parlamentet konstaterar att BMVI-instrumentet kan stödja medlemsstater i frontlinjen så att får de resurser för infrastruktur, anläggningar och installationer som krävs för att säkra unionens yttre gränser, inbegripet förbättringar av den elektroniska gränssäkerheten och andra verktyg för gränsövervakning i enlighet med bilaga III till BMVI-förordningen. Parlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser av den 9 februari 2023 att unionen kommer att intensifiera sina åtgärder för att förhindra irreguljära avresor och förluster av människoliv, minska trycket på unionens gränser och mottagningskapacitet, bekämpa människosmugglare och öka antalet återvändanden. Parlamentet understryker behovet av att bättre skydda utsatta personer från nätverk för människosmuggling och människohandel och att ta itu med de negativa effekterna av instrumentaliseringen av migranter som en del av hybridattacker, särskilt från proryska styrkor och den belarusiska regimen.

136.Europaparlamentet påminner om att enligt förordning (EU) 2021/1060 måste medlemsstaterna och kommissionen säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna vid genomförandet av fonderna.

137.Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att Amif 2014–2020 presterade under förväntningarna när det gäller att underlätta återvändande för migranter. Parlamentet noterar också att revisionsrätten och kommissionen är överens om att framstegen på detta område särskilt påverkades av covid-19-relaterade reserestriktioner. Parlamentet noterar vidare att man under 2023 stödde åtgärder för återvändande med 29,8 miljoner EUR från Amif. Parlamentet anser att kommissionen måste göra kraftfullare insatser för att hjälpa medlemsstaterna att ta itu med irreguljära gränspassager och att framgångsrikt genomföra återvändanden av tredjelandsmedborgare, liksom att integrera lagliga migranter. Parlamentet ser fram emot att få konsoliderad information 2025 om framstegen i detta avseende genom efterhandsutvärderingen av Amif 2014–2020. Parlamentet betonar att kommissionen bör fortsätta att vidta åtgärder på migrations- och asylområdet inom ramen för yttre åtgärder, inbegripet Team Europe-strategin, och samtidigt öka transparensen i programplaneringen och genomförandet av unionens fonder för inrikes frågor i tredjeländer och skydda parlamentets roll.

138.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)behandla revisionsrättens rekommendationer grundligt och i god tid och dela GD HOME:s reviderade förhandsmetod, när den har slutförts, med myndigheten som beviljar ansvarsfrihet,ii)fortsätta att stödja medlemsstaternas förvaltnings- och revisionsmyndigheter i slutförandet av deras revisionsstrategier för fonderna i den fleråriga budgetramen 2021–2027, med särskild uppmärksamhet på frågor om stödberättigande och upphandling samt revisionsrättens alla andra återkommande upptäckter,iii)vidta åtgärder för att förbättra prestationerna för de åtgärder som finansieras av unionen när det gäller effektivt återvändande och bekämpning av irreguljär migration, samtidigt som full respekt för unionslagstiftningen och unionens grundläggande värden säkerställs,iv)vidta åtgärder för att öka effektiviteten i unionens utgifter för skydd och förvaltning av Europeiska unionens yttre gränser,v)övervaka, bistå och granska att ordentliga framsteg görs när det gäller de administrativa, operativa och rättsliga åtgärder som krävs av medlemsstaterna och unionens byråer för ett fullständigt genomförande av den nya migrations- och asylpakten senast 2026,vi)öka transparensen i programplaneringen och genomförandet av unionens medel för inrikes frågor i tredjeländer, samtidigt som man skyddar parlamentets roll när det gäller att säkerställa demokratisk kontroll av unionens utgifter,vii)kontinuerligt, vid genomförandet av unionens budget, bedöma efterlevnaden av stadgan om de grundläggande rättigheterna och unionens värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, i enlighet med artikel 6 i budgetförordningen.

139.Europaparlamentet noterar att budgeten för programmen under rubrik 5 i den fleråriga budgetramen, ”Säkerhet och försvar”, uppgick till 1,4 miljarder EUR (0,7 % av unionens budget) enligt följande: 500 miljoner (38,4 %) för Europeiska försvarsfonden, 300 miljoner (19 %) för militär rörlighet, 200 miljoner (17,1 %) för decentraliserade byråer, nämligen Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA), Europol och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), 200 miljoner (13,1 %) för ISF och 200 miljoner (12,4 %) för kärnsäkerhet, avveckling och andra områden.

140.Europaparlamentet noterar att en stor andel av utgifterna under rubrik 5 i den fleråriga budgetramen 2023 fortfarande gällde slutförandet av kvarvarande projekt från den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet noterar att 25 % av ISF:s nationella program för 2014–2020 inte deklarerades i slutet av 2023 och att medlemsstaterna senast den 31 december 2024 kommer att tillhandahålla den senaste årsredovisningen och begäran om utbetalning av slutbeloppet av dessa medel,

141.Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten av de skäl som förklaras i avsnittet om migration och gränsförvaltning inte kan tillhandahålla en separat uppskattning av felprocenten för rubrik 5 ”Säkerhet och försvar” i den fleråriga budgetramen och att revisionsrätten, på grundval av sina revisionsresultat, anser att utgifterna från denna rubrik har hög risk. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att även tillhandahålla en uppskattning av felprocenten för denna rubrik. Parlamentet noterar att kommissionen drar slutsatsen att risken vid betalning 2023 var 0,5 % för utgifterna för säkerhet och försvar.

142.Europaparlamentet noterar att kommissionen inte har godtagit revisionsrättens rekommendation att noggrant kontrollera och dokumentera de tekniska aspekterna i bidragsansökningar för militär rörlighet till Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) under tilldelningsförfarandet och att kommissionen anser att dess nuvarande förfaranden redan säkerställer en kontroll av huruvida infrastrukturprojekt med dubbla användningsområden uppfyller villkoren för stödberättigande.

143.Europaparlamentet påminner om den mycket instabila geopolitiska situationen i unionens grannskap som har gett upphov till större säkerhets- och försvarsutmaningar, inbegripet och därmed till större investeringsbehov i fråga om säkerhet, försvar och beredskap, sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmärksammar det beklagliga faktum att rubrik 5 i den fleråriga budgetramen, som ägnas åt säkerhet och försvar, är den minsta av alla rubriker i den fleråriga budgetramen och beklagar att unionens nuvarande budget för att säkerställa säkerhet och försvar för medborgarna inte motsvarar de utmaningar som ska mötas på kort eller lång sikt. Parlamentet noterar att EU-finansieringen till stöd för försvarsindustrin under 2023 uteslutande kom från Europeiska försvarsfonden. Parlamentet påminner om Europeiska försvarsfondens roll när det gäller att stödja europeisk teknisk expertis inom ny och omstörtande teknik. Parlamentet välkomnar att bidragen till ansökningsomgångarna för Europeiska försvarsfonden 2023 ökade med 72 % jämfört med föregående år, vilket visar på det starka och ständigt växande intresset hos aktörer inom den europeiska försvarsindustrin och forskningsorganisationer inom Europeiska försvarsfonden och den stora efterfrågan på finansiering inom denna sektor. Parlamentet noterar att unionen under ansökningsomgångarna 2023 avsatte 1,15 miljarder EUR för 61 FoU-projekt på försvarsområdet, vilket gynnade 581 rättsliga enheter från 26 medlemsstater och Norge. Parlamentet noterar att i genomsnitt 17 enheter från åtta olika medlemsstater och Norge deltar i varje projekt. Parlamentet understryker vikten av lika villkor för att stödja gränsöverskridande FoU-samarbete på försvarsområdet.

144.Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för att öka stödet till små och medelstora företag inom försvarssektorn, och uppskattar särskilt att EU:s system för försvarsinnovation, som tillhandahåller en mängd olika instrument skräddarsydda för att stödja små och medelstora företag inom försvarsekosystemet, sattes i full drift 2023, med 224 miljoner EUR från Europeiska försvarsfondens budget. Parlamentet uppskattar vidare den roll som bonusen för små och medelstora företag inom ramen för Europeiska försvarsfonden spelar för att underlätta tillträdet för mindre aktörer och innovatörer i försvarsleveranskedjor. Parlamentet noterar att 42 % av de enheter som valdes ut för finansiering under ansökningsomgångarna för Europeiska försvarsfonden 2023 var små och medelstora företag, en större andel jämfört med 2022 (38,2 %) och att 18 % av den totala tillgängliga finansieringen genom ansökningsomgångarna för Europeiska försvarsfonden tilldelas små och medelstora företag.

145.Europaparlamentet påminner om att unionens förberedande åtgärd för försvarsrelaterad forskning var en föregångare till Europeiska försvarsfonden, och hade en budget på 90 miljoner EUR som finansierade 18 forskningsprojekt som valdes ut efter förslagsinfordringar 2017–2019. Parlamentet påminner vidare om att revisionsrätten i sin särskilda rapport 10/2023, ”Den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning”, har konstaterat att unionen fortfarande saknade en långsiktig strategi för projekten inom Europeiska försvarsfonden, särskilt när det gäller effekter, ytterligare forskning, utveckling, tillverkning och upphandling. Parlamentet välkomnar att kommissionen har godtagit revisionsrättens samtliga rekommendationer och har bekräftat att deras genomförande pågår. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens antagande av en strategi för europeisk försvarsindustri och lagstiftningsförslag om inrättande av programmet för europeisk försvarsindustri samt dess åtagande att bygga upp Europeiska försvarsfonden. Parlamentet är dock oroat över att revisionsrättens rekommendationer förväntas genomföras fullt ut först 2026, med tanke på den geopolitiska verklighet som unionen står inför.

146.Europaparlamentet påminner om revisionsrättens iakttagelser i dess särskilda rapport 10/2023 om kommissionens begränsade tillgång till personal och den efterföljande risken för Europeiska försvarsfonden. Parlamentet noterar att det ökande antalet förslag för utvärdering och projekt för hantering sätter stort tryck på personalresurserna. Parlamentet noterar vidare den stora andelen utstationerade nationella experter (17 %) bland GD DEFI:s personal och generaldirektoratets avsikt att välja ut tjänstemän genom specialiserade Epso-uttagningsprov på rymd- och försvarsområdet, för vilka reservlistorna färdigställdes i november 2023.

147.Europaparlamentet noterar att genomförandet av handlingsplanen för militär rörlighet 2.0 pågår, med 1,74 miljarder EUR anslagna för transportinfrastrukturprojekt med dubbla användningsområden enligt Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) mellan 2021 och 2027. Parlamentet noterar att unionen hittills har samfinansierat 95 projekt för militär rörlighet i 21 medlemsstater och att 94 av dem fortfarande pågår samt att de flesta av dem förväntas slutföras mellan 2026 och 2027. Parlamentet noterar med oro att efter tre ansökningsomgångar som anordnades 2021, 2022 och 2023 har hela anslaget för militär rörlighet inom FSE för den nuvarande programperioden därmed redan uttömts. Parlamentet anser att även om man snabbt gjorde budgeten tillgänglig genom förhandstilldelning av belopp till 2022 och 2023 svarade ansökningsomgångarna på behovet av att ta hänsyn till utvecklingen av säkerhetssituationen i Europa efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket samtidigt ledde till att EU:s finansiering blev instabil och oförutsägbar genom att lämna en lucka på mer än fyra år utan unionsmedel tillgängliga för ansökningsomgångarna för militär rörlighet för att finansiera infrastrukturprojekt med dubbla användningsområden fram till den fleråriga budgetramen efter 2027. Parlamentet påminner om revisionsrättens slutsatser i sin särskilda rapport 04/2025 att handlingsplanen inte byggde på en tillräckligt stabil grund och att framstegen mot dess mål, nämligen att säkerställa snabb och smidig rörlighet för personal, materiel och tillgångar med kort varsel och i stor skala, har varierat på grund av brister i utformningen och kvarstående hinder för genomförandet. Parlamentet noterar vidare att kommissionen anser att det behövs fler åtgärder för att stärka transportinfrastrukturkorridorer med dubbla användningsområden, bland annat i regleringsfrågor såsom förfaranden för tillstånd till förflyttning över gränserna. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att kommissionen inte hade gjort en tillförlitlig bedömning av den totala finansiering som krävdes för att uppnå dess mål. Parlamentet beklagar att endast 300 miljoner EUR spenderades på militär rörlighet 2023 och är oroat över att ansökningsomgångarna för anslagen för militär rörlighet utsattes för fyrfaldig överteckning, vilket visar det ökade intresset bland medlemsstater och stödmottagare inom ramen för projekt.

148.Europaparlamentet uttrycker djup oro över kommissionens beslut att gå vidare med antagandet av initiativet ”ReArm Europe” utan föregående samråd med Europaparlamentet. Parlamentet beklagar att ett sådant beslut kringgår principen om institutionell balans och undergräver parlamentets roll som medlagstiftare i utformningen av strategiska prioriteringar och budgetprioriteringar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att avstå från att ta initiativ till betydande politiska instrument som påverkar unionens finansiella och strategiska struktur utan att säkerställa full respekt för parlamentets befogenheter.

149.Europaparlamentet har uppmanat unionen och dess medlemsstater att inrätta en rättslig ram som gör det möjligt att klassificera Ryssland som en statlig sponsor av terrorism.

150.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)utarbeta en långsiktig strategi för Europeiska försvarsfonden med utgångspunkt i erfarenheterna från de förberedande åtgärderna för försvarsrelaterad forskning och revisionsrättens rekommendationer så snart som möjligt,ii)säkerställa tillhandahållandet av tillräckliga resurser för att stärka EU:s försvarssamarbete, på kort sikt genom budgetförslaget för 2026 och rekrytering av expertpersonal i tid, och på medellång sikt genom kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram,iii)ytterligare stärka den militära rörligheten i unionen genom att avsevärt öka den tillgängliga finansieringen för att förbättra transportinfrastrukturkorridorer med dubbla användningsområden och genom att vidta åtgärder för att undanröja administrativa, förfarandemässiga och juridiska hinder för militära förflyttningar över gränserna, samtidigt som man prioriterar EU-finansiering av projekt som bäst svarar mot den nuvarande europeiska hotbilden, med beaktande av revisionsrättens iakttagelser och rekommendationer i särskild rapport nr 04/2025,iv)vidta åtgärder för att säkerställa tillbörlig aktsamhet när det gäller projektkriterier för infrastrukturprojekt för militär rörlighet med dubbla användningsområden, i linje med revisionsrättens rekommendation.

151.Europaparlamentet noterar att budgeten för programmen under rubrik 6 i den fleråriga budgetramen, ”Grannskapet och omvärlden”, uppgick till 15,2 miljarder EUR (7,4 % av unionens budget) enligt följande: 63,4 % för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen), 16,4 % för humanitärt bistånd, 16 % för föranslutningsstöd (IPA III) och 4,2 % för övriga åtgärder och program. Parlamentet noterar att utbetalningarna för ”Grannskapet och omvärlden” sammanlagt uppgick till 15,2 miljarder 2023, vilket motsvarar ungefär 8 % av EU:s totala utgifter utöver RRF.

152.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten granskade ett urval på 72 transaktioner som inte är tillräckligt representativa för utgifterna under denna rubrik i den fleråriga budgetramen och därför inte kan tillhandahålla en uppskattning av felprocenten. Parlamentet anser att revisionsrättens revisionsresultat visar att det är ett högriskområde (37 av 72 granskade transaktioner, dvs. 51,4 %, påverkades av fel) och uppmanar revisionsrätten att tillhandahålla en tydlig uppskattning av felprocenten för detta kapitel. Parlamentet noterar att revisionsrätten fann 31 fel som hade finansiella konsekvenser för unionens budget, som rör icke stödberättigande stödmottagare, icke stödberättigande kostnader, utgifter som inte uppkommit och överträdelser av reglerna för offentlig upphandling, områden som skulle kunna peka på risker för att kontrollmekanismerna fungerar på ett otillförlitligt sätt.

153.Europaparlamentet noterar dessutom att revisionsrätten upptäckte 19 fall av bristande efterlevnad av rättsliga och finansiella bestämmelser, varav ingen hade någon direkt ekonomisk inverkan på unionens budget, och som omfattade problem som tvetydiga kostnadsfördelningar, bristande efterlevnad av reglerna för synlighet och otillräcklig dokumentation.

154.Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten fann en betydande bristande efterlevnad av reglerna för synlighet i ett EU-finansierat projekt som förvaltas indirekt av GD NEAR, och som gällde ett bidragsavtal på 21,2 miljoner EUR som undertecknades med en internationell organisation i ett projekt där syftet var att hjälpa länder i det östliga partnerskapet att hantera covid-19. Parlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade att det i merparten av de givarintyg som den kontrollerade inte framgick att den donerade medicinska utrustningen finansierades av unionen. Parlamentet påminner om att mottagare av EU-medel är skyldiga att se till att det tydligt framgår att unionen har finansierat eller samfinansierat den åtgärd som de genomför. Parlamentet noterar kommissionens svar att den diskuterar nya riktlinjer för kommunikation och synlighet med Förenta nationerna för att minska risken för fel i efterlevnaden av reglerna för synlighet.

155.Europaparlamentet är bekymrat över att revisionsrätten i sin it-revision av informationssystemet OPSYS komponent för hantering av åtkomst för användarna och deras rättigheter fann tre brister, däribland i) att generaldirektoratet för internationella partnerskap (GD INTPA) inte hade formaliserat ett förfarande för att bevilja och dra tillbaka åtkomsträttigheter för systemadministratörer och standardanvändare, (ii) fyra fall där standardanvändare hade fler åtkomsträttigheter än de behövde för sina befattningar, vilket inte är i linje med kommissionens it-standarder, och att iii) GD INTPA inte förvaltade alla administratörskonton som tillhör personal vid andra generaldirektorat. Parlamentet är oroat över att dessa svagheter ökar riskerna för både olämplig åtkomst till systemet och bristande efterlevnad av reglerna och förfarandena för genomförande av projekt för yttre åtgärder, och även undergräver integriteten hos systemprocesser och data.

156.Europaparlamentet noterar att kommissionen intensifierade kommunikationen med internationella organisationer för att öka medvetenheten om behovet av att säkerställa att revisionsrättens revisorer får full tillgång till handlingar vid revision av EU-finansierade projekt, och att kommissionen har stött initiativ för att hitta permanenta lösningar på problemen med tillgång till och lagring av handlingar. Parlamentet noterar dock kommissionens erkännande att vissa begränsningar i fråga om tillgång till handlingar kvarstår trots ansträngningar på grund av genomförandepartnernas befintliga rättsliga ramar, som inte förväntas förändras inom den närmaste framtiden.

157.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stärka kraven när det gäller respekt för rättsstatsprincipen för att erhålla stöd inför anslutningen (IPA III), för att instrumentet ska kunna tjäna sitt syfte att på ett effektivt sätt förbereda anslutningsländerna så att de kan uppfylla villkoren för att bli EU-medlemsstater. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att genomföra rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2022 för att säkerställa en effektiv inverkan av EU:s ekonomiska bistånd till stöd för rättsstaten på västra Balkan, särskilt genom att utarbeta riktlinjer för tillämpningen av IPA III-bestämmelserna om modulering och villkorlighet.

158.Europaparlamentet betonar att under inga omständigheter bör unionen, direkt eller indirekt, finansiera terrorism, och bör därför inte stödja någon enhet som är kopplad till Hamas eller någon annan terroristorganisation eller extremistorganisation. Parlamentet noterar att det därför är berättigat och nödvändigt att tydligt kunna känna till och identifiera alla slutliga mottagare av EU-stöd i tredjeländer. Parlamentet betonar behovet av strikt kontroll över fördelningen och användningen av stöd för att säkerställa missbruk av medel.

159.Europaparlamentet beklagar att kommissionen finansierade islamiska universitetet för vetenskap och teknik i Gaziantep, som har visat sig ha kopplingar till Hamas terroristorganisation. Parlamentet uppmanar kommissionen att bryta alla band till detta universitet och andra universitet med band till terroristorganisationer.

160.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i samband med tillhandahållandet av ökat stöd och humanitärt bistånd till den palestinska befolkningen och fullt ut använda av betrodda partner, såsom WHO, WFP, Unicef eller olika Röda halvmånsorganisationer. Parlamentet påminner om vikten av att kommissionen garanterar oberoende kontroller av UNRWA utförda av externa experter, revisionsrätten och erfarna internationella partner

161.Europaparlamentet noterar att kommissionen under de senaste månaderna har arbetat med UNRWA för att förbättra neutralitetsprocesserna och kontrollsystemen i byrån, i linje med resultaten av utredningarna gjorda av FN:s kontor för intern översyn (UN OIOS) om 19 anställdas påstådda deltagande i attacken den 7 oktober 2023, och för att övervaka tillämpningen av den handlingsplan som UNRWA lagt fram om genomförandet av rekommendationerna från den oberoende utvärderingsgruppen under ledning av den tidigare franska utrikesministern Catherine Colonna för att stärka kontrollen och tillsynen. Parlamentet noterar att kommissionen omprövade EU:s finansieringsbeslut för UNRWA för 2024 och att unionen, genom en skriftväxling mellan kommissionsledamot Olivér Várhelyi och UNRWA:s generalkommissarie Philippe Lazzarini i april 2024, nådde en överenskommelse om EU:s villkorliga stöd till UNRWA, kopplat till ett antal milstolpar i förhållande till tre arbetsflöden, inklusive granskning av UNRWA:s personal, en EU-revision samt förstärkning av avdelningen för interna utredningar och etikkontoret. Parlamentet noterar att unionens stöd återupptogs.

162 Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt för den palestinska myndigheten att senast nästa skolår avlägsna allt utbildningsmaterial och allt utbildningsinnehåll som inte följer Unescos standarder, särskilt sådant som innehåller antisemitism enligt definitionen i internationella alliansen till minne av förintelsens klassificering som godkänts av unionen, uppvigling till våld, hatpropaganda och förhärligande av terrorism. Parlamentet påminner om bestämmelserna i tidigare resolutioner om ansvarsfrihet. Parlamentet betonar att ekonomiskt stöd från unionen till den palestinska myndigheten på utbildningsområdet bör ges under förutsättning att läroböckernas innehåll är anpassat till Unescos standarder, att alla antisemitiska hänvisningar tas bort, och att exempel som uppmanar till hat och våld tas bort, vilket upprepade gånger efterfrågas i resolutionerna som åtföljer besluten om ansvarsfrihet. Parlamentet påminner om slutsatserna i Georg Eckerts rapport, som finansieras av unionen och som avslöjade en komplex bild av läroböckerna. Parlamentet noterar att unionen inte finansierar de palestinska läroböckerna och att de inte heller är UNRWA:s ansvarsområde, som ändå granskar alla utgivna läroböcker för att ta itu med eventuellt problematiskt innehåll. Parlamentet noterar att kommissionen kommer att genomföra en noggrann kontroll för att säkerställa att inga unionsmedel direkt eller indirekt anslås till utformning, undervisning eller exponering av sådant utbildningsmaterial till palestinska barn, inbegripet det som tillhandahålls av FN-organisationer.

163.Europaparlamentet noterar GD NEAR:s erkännande i sin årliga verksamhetsrapport 2023 att projekt i Kiev besöktes regelbundet men att säkerhetsrestriktionerna begränsade övervakningen på plats och projektbesöken i andra regioner i Ukraina. Parlamentet noterar vidare att begränsningarna gällande lämplig övervakning av projekt i Ukraina ledde till en förnyad reservation i den årliga verksamhetsrapporten för GD NEAR 2023 och att korrigerande åtgärder håller på att genomföras, till exempel övervakning av hur projektgenomförandet fortskrider genom skrivbordsundersökningar, distanslösningar och användningen av en tjänsteleverantör.

164.Europaparlamentet välkomnar att Olaf tillhandahåller riktat stöd för bedrägeribekämpning till myndigheterna och stöder Ukrainas anslutning till unionens program för bedrägeribekämpning. Parlamentet noterar att ramavtalet för Ukrainafaciliteten, som trädde i kraft i juni 2024, innehåller rättsligt bindande arrangemang för förvaltning, kontroll, övervakning, utvärdering, rapportering och revision av medel inom ramen för faciliteten samt åtgärder för att förebygga, utreda och korrigera oriktigheter, bedrägeri, korruption och intressekonflikter samt bestämmelser om Olafs och Eppos roll. Parlamentet välkomnar dessutom att kommissionen i juni 2024, i enlighet med artikel 36 i förordningen om Ukrainafaciliteten, inrättade ett revisionsorgan med uppgift att bistå kommissionen med att bedöma effektiviteten i Ukrainas förvaltnings- och kontrollsystem när det gäller de medel som tillhandahålls inom ramen för faciliteten och bekämpa misskötsel av unionens finansiering inom ramen för Ukrainafaciliteten. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera Europaparlamentet om revisionsorganets verksamhet och resultat för att säkerställa en ordentlig parlamentarisk tillsyn.

165.Europaparlamentet noterar med oro de senaste rapporterna om resultaten av ett utkast till revisionsrapport som betalats av kommissionen om OSAKS-sekretariatet (Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet), som påstår sig misstänka bedrägeri, obetalda löner och ytterligare åtaganden. Parlamentet noterar att kommissionen enligt rapporter har bidragit med 3,7 miljoner EUR till sekretariatet 2023 och försöker återvinna 3,6 miljoner EUR från och med mars 2024. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa fullständig transparens och ansvarsskyldighet, bevilja tillgång till revisionsrapporten och informera parlamentets ledamöter om de konkreta åtgärder som vidtagits.

166.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i linje med revisionsrättens rekommendationer i yttrandet 03/2024 i det nya lagstiftningsförslaget inom ramen för den fleråriga budgetramen integrera rekommendationerna från garantin för yttre åtgärder som kompletterar kommissionens utvärdering, inklusive ökad användning av blandning (bidrag) i de minst utvecklade länderna, bräckliga eller konfliktdrabbade länder och engagerad samordning med intressenter såsom det civila samhället.

167.Europaparlamentet är bekymrat över tilldelningen av EFHU+ inom ramen för det nya flexibla investeringsstödet, som gynnar länder där Global Gateway-investeringarna är lättare att genomföra, på bekostnad av prioriteringen av de minst utvecklade länderna och instabila och konfliktdrabbade länder. Parlamentet kräver rapportering om den volym av EFHU+-belopp som tilldelats och avtalats i dessa länder och transparens när det gäller hur tilldelningskvoten till de minst utvecklade länderna inom ländernas fleråriga vägledande program respekteras inom ramen för anslagen till de regionala fleråriga vägledande programmen.

168.Europaparlamentet erkänner Global Gateway-strategin som ett samordnat svar från EU på globala utmaningar, men upprepar att åtgärder som sammanför offentliga och privata investeringar alltid måste vägledas av den rättsliga ram som föreskrivs i NDICI-förordningen, Agenda 2030 och av partnerländernas behov, genom en ärlig dialog på jämbördig fot. Parlamentet är bekymrat över inkonsekvenser i Global Gateway-programmen. Parlamentet kräver därför förbättrad transparens, demokratisk ansvarsskyldighet, robusta övervaknings- och utvärderingsmekanismer i Global Gateway-och Team Europe-initiativ. Parlamentet efterlyser en centraliserad, offentligt tillgänglig plattform som regelbundet uppdateras för att beskriva Global Gateway-projekt, inbegripet deras mål, finansieringskällor, genomförandepartner och förväntade resultat.

169.Europaparlamentet noterar att i samband med revisionen av transaktionernas korrekthet granskade revisionsrätten ett urval bestående av 140 transaktioner som var representativt för alla typer av utgifter inom EUF. Parlamentet noterar vidare att urvalet omfattade 31 transaktioner avseende Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, 87 transaktioner som hade bemyndigats av 14 EU-delegationer Angola, Benin, Elfenbenskusten, Fiji, Ghana, Guinea-Bissau, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, Gambia, Togo och Uganda. och 19 betalningar som hade godkänts av kommissionens huvudkontor.

170.Europaparlamentet noterar oroat att av de 140 granskade transaktionerna innehöll 62 (44,3 %) fel, jämfört med 57 (40,7 %) under 2022 för samma antal transaktioner. Parlamentet betonar dessutom att revisionsrätten kvantifierade 52 fel (48 under 2022), på grundval av vilka den uppskattade felnivån för budgetåret 2023 till 8,9 % (7,1 % under 2022).

171.Europaparlamentet framhåller med oro att av de tre vanligaste typerna av fel under budgetåret 2023 utgjorde utgifter som inte uppkommit 45 % (51 % under 2022), avsaknad av grundläggande styrkande handlingar 31 % (7 % under 2022) och icke stödberättigande utgifter 23 % (24 % under 2022).

172.Europaparlamentet noterar kommissionens svar på frågor för skriftligt besvarande till kommissionsledamöterna Jutta Urpilainen och Olivér Várhelyi om att cirka 45 % av de totala felen 2023 berodde på alltför stora regleringar, en praxis där utgifter som inte uppkommit ingår i räkenskaperna som utgifter och att sådana fel därför är tillfälliga, eftersom de inte längre finns till efter de slutliga regleringarna. Parlamentet noterar vidare att kommissionen, för att minska dessa tillfälliga fel, har bett sina partner att se över sina rapporteringsmallar för att göra det lättare att identifiera uppkomna utgifter, och att GD INTPA startade en särskild arbetsgrupp för att granska relevanta organisationers efterlevnad genom en ram för riskhantering. Parlamentet noterar också att GD INTPA för närvarande ser över sin kontrollstrategi, som också syftar till att fastställa hur förhandskontrollerna kan stärkas och att förbättra rapporteringen från organisationerna som bedöms per pelare till kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till myndigheten som beviljar ansvarsfrihet om effekterna av dessa åtgärder.

173.Europaparlamentet noterar att de förväntade resultaten av GD INTPA:s pågående översyn av sin kontrollstrategi inbegriper en förstärkning av vägledningen om finansiell rapportering och även om förbättrade förhandskontroller för att förhindra fel, inbegripet alltför stora regleringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till myndigheten som beviljar ansvarsfrihet om de korrigerande åtgärder som vidtagits efter slutförandet av denna översyn.

174.Europaparlamentet är bekymrat över att vissa internationella organisationer, liksom tidigare år, endast gav begränsad tillgång till handlingar (t.ex. i skrivskyddat format), vilket hindrade planeringen och utförandet av revisionsrättens revision samt kvalitetskontrollen i samband med den och ledde till förseningar. Parlamentet noterar att revisions- och kontrollfrågor diskuterades med FN-enheter vid flera tillfällen, bland annat i samband med möten i gemensamma tekniska referensgrupper och EU:s och FN:s arbetsgrupp för ekonomiska och administrativa ramavtal (Fafa). Parlamentet noterar vidare att kommissionen arbetar med de berörda internationella organisationerna och har intensifierat kommunikationen med dem om revisionsrättens tillgång till handlingar. Parlamentet uppmuntrar, liksom under tidigare år, kommissionen att öka dessa insatser.

175.Europaparlamentet betonar att revisionsrättens bedömning visar att undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel inte utgör ett bestyrkandeuppdrag eller en revision och att den bygger på den metod och handbok för kvarstående fel som tillhandahålls av GD INTPA. Parlamentet noterar att GD INTPA klargör att undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel är avsedd att vara en nyckelindikator för de uppskattade budgetkonsekvenserna av kvarstående fel, dvs. den mäter hur väl internkontrollsystemet fungerar och visar därmed kommissionens korrigerande kapacitet. Parlamentet betonar att revisionsrätten, liksom tidigare år, har konstaterat begränsningar i studien. Parlamentet noterar vidare revisionsrättens åsikt, liksom tidigare år, att metoden för att uppskatta procentsatsen för kvarstående fel innebär att entreprenören kan förlita sig helt på resultaten av GD INTPA:s kontroller, och att det faktum att man förlitar sig på andra revisorers arbete strider mot själva syftet med en undersökning av procentsatsen för kvarstående fel. Parlamentet betonar revisionsrättens slutsats att i de fall där de tidigare kontrollerna har utförts enligt det ekonomiska och administrativa ramavtalet mellan Europeiska kommissionen och Förenta nationerna kan entreprenören inte alltid utföra ytterligare substansgranskning eftersom Fafa begränsar kommissionens kontrollrättigheter. Parlamentet betonar kommissionens svar, i vilket man erkände de begränsningar i fråga om kontroller som fastställs i Fafa. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att leta efter fungerande lösningar på denna fråga.

176.Europaparlamentet påminner om att två förvaltningsfonder inrättades inom ramen för EUF. Parlamentet påminner om att förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika har mobiliserat över 5 miljarder EUR, och att 88 % av bidragen (4,4 miljarder EUR) kommer från EDF och EU:s budget. Parlamentet beklagar djupt att processen för att förvalta och fördela dessa medel, trots flera begäranden från parlamentet, fortfarande inte är transparent. Parlamentet är oroat över slutsatserna i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 17/2024 EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika: trots nya metoder har stödet fortfarande ett otydligt fokus. Parlamentet noterar att trots en innovativ strategi för att identifiera risker för de mänskliga rättigheterna i en svår miljö behandlades dessa risker inte på ett heltäckande sätt och revisionsrätten fann att bedömningen av potentiella risker för de mänskliga rättigheterna inte var heltäckande. Parlamentet påminner om att kommissionen enligt revisionsrätten inte kan identifiera och rapportera om de mest effektiva och ändamålsenliga strategierna för att minska irreguljär migration och tvångsförflyttningar i Afrika. Parlamentet beklagar att det nya övervakningssystemet sammanställer information från alla förvaltningsfondens projekt, men innehåller fel gällande uppgifternas korrekthet. Parlamentet noterar att EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika ska fasas ut 2025.

177.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendationer atti)när det gäller applikationssystemet OPSYS, formalisera och förbättra förfarandet för beviljande och upphävande av åtkomsträttigheter för systemadministratörer och standardanvändare, höja kvaliteten på den nya programvaran och anslå de resurser som behövs för att förbättra dess mognad och stabilitet,ii)stärka vägledningen och kontrollerna för att säkerställa att organisationer som genomför kontrakt med indirekt förvaltning, inbegripet internationella organisationer, internationella finansinstitut och statliga myndigheter, följer reglerna för synlighet,iii)fortsätta att intensifiera sin kommunikation med internationella organisationer för att ge revisionsrätten fullständig, obegränsad och snabb tillgång till de handlingar som den behöver för att utföra sin uppgift i enlighet med EUF-fördraget, och inte bara i skrivskyddat format,iv)införa lämpliga för- och efterhandskontrollåtgärder i instabila områden eller konfliktområden för att säkerställa korrekt kontroll av hur unionens medel används och metoder för att återvinna unionsmedel,v)vidta åtgärder för att förbättra kontrollsystemen för reglering av förfinansiering som betalas ut till internationella organisationer,vi)stärka förhandskontrollerna innan kostnader godkänns.

178.Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen atti)strikt övervaka med hjälp av alla tillgängliga mekanismer och samarbeta med UNRWA för att säkerställa genomförandet av åtgärder som garanterar att UNRWA arbetar i full överensstämmelse med humanitära principer och neutralitet, inbegripet i EU:s och UNRWA:s kommande gemensamma förklaring och de kommande finansieringsbesluten om villkorat EU-stöd,ii)säkerställa att alla kontrakt som omfattar EU-medel fullt ut respekterar tillämplig EU-lagstiftning, inbegripet ansvarsskyldighet, transparens och sund ekonomisk förvaltning, och att detta inbegriper verifiering av att det inte finns några underleverantörer, fysiska personer, deltagare i workshoppar och/eller utbildningar eller mottagare av ekonomiskt stöd som ges till tredje parter som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder eller som deltar i finansieringen av terrorism eller terroristhandlingar samt andra hatfulla handlingar och uppvigling till hat,iii)öka den evidensbaserade inriktningen på geografiska områden och stödmottagare och förbättra riktigheten i rapporterade resultat i framtida utvecklingsåtgärder, bland annat genom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

179.Europaparlamentet noterar att kommissionen är direkt ansvarig för genomförandet av 59,1 % av den totala administrativa EU-budgeten, vilket motsvarar 7,2 miljarder EUR. Parlamentet noterar vidare att 70 % av de administrativa utgifterna avser personalresurser, inklusive pensioner, medan de återstående främst täcker utgifter för fastigheter, utrustning, energi, kommunikation och it. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten även för 2023 drar slutsatsen att utgiftsområdet har låg risk.

180.Europaparlamentet noterar att 2152 tjänstemän lämnade kommissionen under 2023 främst på grund av att de gick i pension, avgick eller att deras kontrakt löpte ut. Parlamentet noterar att detta utgör en relativt hög omsättning, vilket bör ge kommissionen många möjligheter att hantera ihållande obalanser i den geografiska representationen i avdelningarna.

181.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med Epso se till att nödvändiga tekniska system införs så snabbt som möjligt och att förfarandena påskyndas så att kommissionen och andra EU-institutioner kan förlita sig på Epso för att välja högkvalificerade och motiverade kandidater för alla arbetstyper vid institutionerna.

182.Europaparlamentet uppskattar att andelen kvinnor i ledande befattningar ökade från 46,1 % i december 2022 till 47,8 % i december 2023. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta fokusera på att säkerställa och upprätthålla en jämn könsfördelning på alla förvaltningsnivåer.

183.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen har genomfört strategier för att förbättra balansen mellan arbete och privatliv och personalens välbefinnande, inklusive rätten att inte vara uppkopplad. Parlamentet lovordar samtidigt att ett nytt beslut om förebyggande och bekämpning av trakasserier antogs som fastställer att en konfidentiell chefsrådgivare är nyckelperson i kampen mot trakasserier. Parlamentet betonar behovet av att förse denna befattning med tillräckliga resurser för att effektivt utföra flera utmanande uppgifter.

184.Europaparlamentet erkänner kommissionens framsteg när det gäller internaliseringen av daghemspersonalen.

185.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen utfärdade uppdaterade versioner av riktlinjerna om etiska standarder för Europeiska kommissionens ledamöters deltagande i kampanjen inför valet till Europaparlamentet och riktlinjerna för kommissionsledamöternas deltagande i valkampanjer på medlemsstatsnivå. Parlamentet lovordar vidare att kommissionen i mars 2023 antog välbehövliga skärpta regler för uppdrag och kostnader som betalas av tredje part.

186.Europaparlamentet betonar behovet av att se till att alla EU-institutioner i Luxemburg kan locka personal till alla typer av arbeten och karriärer. Parlamentet noterar att Luxemburg, särskilt för tjänstemän i lägre lönegrader, kan vara ett mindre attraktivt alternativ på grund av levnadskostnaderna. Parlamentet noterar att man i och med överenskommelsen om budgeten för 2025 har tagit det första steget genom att fastställa ett särskilt bostadsbidrag för personal i lägre lönegrader som arbetar vid EU:s institutioner i Luxemburg.

187.Europaparlamentet noterar att kommissionen har det ambitiösa målet att minska kommissionens totala kontorsutrymme med 25 % och antalet fastigheter med 50 % fram till 2030 jämfört med 2020. Parlamentet noterar att hela minskningen av det totala utrymmet uppgick till drygt 83 000 m2 under 2023, vilket motsvarar en minskning med 11 %. Parlamentet välkomnar att detta mål är ett viktigt inslag i kommissionens arbete med att uppnå koldioxidneutralitet och minska de administrativa kostnaderna. Parlamentet betonar att det är viktigt att minskningen av antalet fastigheter och kontorsutrymmen och den resulterande utbyggnaden av samarbetsutrymmen och andra betydande administrativa förändringar sker i nära samarbete med personalen.

188.Europaparlamentet är oroat över de allvarliga förseningar, inklusive förseningar på upp till sex månader, som tjänstemän inom institutionerna ställs inför när de får ersättning för sjukvårdskostnader enligt institutionernas sjukförsäkringssystem. Parlamentet är oroat över den otillräckliga behandlingen av tjänstemän och parlamentsledamöter med autoimmuna sjukdomar, neurologiska störningar, KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), postcovid, okända och sällsynta sjukdomar genom institutionernas sjukförsäkringssystem. Parlamentet noterar att patienter med dessa symptom ofta inte får ersättning för sina diagnostiska tester.

189.Europaparlamentet noterar att ombudsmannen 2023 inledde 398 undersökningar avseende kommissionen. Parlamentet noterar vidare att kommissionen under 2023 mottog 187 slutliga beslut utan anmärkningar och 17 beslut om administrativa missförhållanden. Parlamentet noterar med oro att ombudsmannen tar emot många klagomål från medborgare om extrema förseningar när det gäller att få tillgång till begärda handlingar från kommissionen och uppmanar kommissionen att sträva efter att påskynda behandlingen av sådana begäranden och ytterligare minska antalet beslut om administrativa missförhållanden och fastställa tydliga regler för tillgång till alla typer av skriftliga texter, oavsett om det är på papper, e-post, textmeddelanden eller någon annan form av kommunikation, som är en del av en administrativ process som rör kommissionens politik eller beslut. Parlamentet noterar att av de nio utredningar om kommissionen som Olaf slutförde 2023 slutfördes sju med rekommendationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa transparens och ansvarsskyldighet i uppföljningen av dessa fall.

190.Europaparlamentet uttrycker djup oro över att det har förekommit anklagelser om korruption med koppling till kommissionen. Parlamentet beklagar samtidigt att det har förekommit anklagelser om tjänstemän från kommissionen som påstås ha accepterat gåvor från ett land som unionen förhandlar om ett avtal med. Parlamentet betonar behovet av en tydlig och systematisk strategi för att säkerställa att alla Olaf-ärenden som rör relevanta potentiella brott utan dröjsmål hänvisas till Eppo och de behöriga nationella myndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka relevanta regler och förfaranden för att säkerställa att alla ärenden hanteras på ett strikt, korrekt och effektivt sätt.

191.Europaparlamentet noterar att endast ett fåtal fall av psykologiska och sexuella trakasserier har erkänts som sådana under de senaste åren och uttrycker oro över att detta kan tyda på institutionella blinda fläckar inom kommissionen, med tanke på det stora antalet anställda vid institutionen.

192.Europaparlamentet uttrycker djup oro över uppgifterna om en pågående utredning av den tidigare kommissionsledamoten med ansvar för rättsliga frågor, som under sin ämbetsperiod påstås ha varit delaktig i penningtvättsverksamhet som involverar medel av okänt ursprung. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta fullt ut med de belgiska myndigheterna och att snarast klargöra om denna verksamhet på något sätt var kopplad till hans officiella uppdrag inom kommissionen.

193.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera fast anställd personal framför externa konsulter och kontraktsanställda, i syfte att garantera högkvalitativa arbetsvillkor och förhindra att kunskap och erfarenheter går förlorade. Parlamentet anser generaldirektorat med hög andel utstationerade nationella experter bör ha flexibilitet i sin tjänsteförteckning för att omvandla befattningar som utstationerade nationella experter till tillfälligt anställda med målet att säkerställa ett bättre bevarande av expertis, driftsfunktionalitet och kontinuitet i verksamheten. Parlamentet insisterar vidare på att uppgifter inte bör externaliseras till konsulter när det finns tillgänglig expertis inom byrån.

194.Europaparlamentet noterar att kommissionen under de senaste åren i allt högre grad har lagt ut konsekvensbedömningar på externa företag, vilket ger upphov till oro över potentiella intressekonflikter. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka bestämmelserna för att förhindra eventuella intressekonflikter och ge bättre vägledning till personal som hanterar förfaranden för offentlig upphandling för policyrelaterade tjänstekontrakt.

195.Europaparlamentet beklagar det påstådda spionage som den ungerska regeringen organiserat mot Olafs personal under ett utredningsuppdrag. Parlamentet efterlyser ett snabbt inrättande av kraftfulla skyddsåtgärder för att skydda unionens institutionella personal på uppdrag i medlemsstaterna och förhindra sådana kränkningar.

196.Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av förordning (EU) 2023/2841 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2023/2841 av den 13 december 2023 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå vid unionens institutioner, organ och byråer (OJ L, 2023/2841, 18.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2841/oj).. Parlamentet noterar investeringarna i cybersäkerhet, bland annat de 30 miljoner EUR som anslagits för att förbättra den digitala säkerheten inom kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att ytterligare utveckla en cybersäkerhetskultur och främja utbildning och medvetenhet inom EU-institutionerna. Parlamentet framhåller vikten av fortsatta adekvata investeringar i cybersäkerhet för att uppnå det långsiktiga vägledande målet på minst 10 % av de totala it-utgifterna.

197.Europaparlamentet upprepar sin oro över att de betydande riskerna i samband med säkerheten och skyddet av registret och den operativa mekanismen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen mot cyberattacker fortfarande inte har åtgärdats på ett adekvat sätt. Parlamentet påpekar att denna fråga har lyfts fram i de årliga verksamhetsrapporterna sedan 2010, med reservationer i varje rapport. Parlamentet noterar att denna oro än en gång betonas i den årliga verksamhetsrapporten för 2023 från generaldirektoratet för klimatpolitik, vilket ytterligare understryker den ihållande underlåtenheten att prioritera systemets säkerhet.

198.Europaparlamentet konstaterar att Europaskolornas totala budget för 2023 uppgick till 417,5 miljoner EUR och finansierades främst av kommissionen, andra EU-institutioner, medlemsstaterna och avgifter från föräldrar. Parlamentet noterar vidare att nästan 80 % av budgeten användes för personalkostnader.

199.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten kan dra slutsatsen att inget har kommit till deras kännedom som får dem att tro att de konsoliderade räkenskaperna för 2023 i alla väsentliga avseenden inte är utarbetade i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

200.Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten fann vissa systemrelaterade eller återkommande brister i utbetalningar och relaterade personalresurser och upphandlingsförfaranden, inklusive otillräcklig verifiering av styrkande bevis som påverkar korrektheten i vissa personalförfaranden och utbetalningar.

201.Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen atti)säkerställa att EU-institutionerna kan förlita sig på att Epso effektivt organiserar och slutför urvalsförfaranden och andra personalrelaterade förfaranden för att förse EU-institutionerna med tillräckligt kvalificerade och motiverade kandidater för öppna befattningar,ii)utforska alla möjligheter att korrigera betydande geografiska obalanser och könsobalanser i olika personalkategorier,iii)fortsätta arbetet med åtgärder för att se till att EU-institutioner som är baserade i Luxemburg kan fortsätta att locka till sig högkvalificerad personal för alla typer av arbetsprofiler,iv)se till att utbyggnaden av samarbetsutrymmen och andra betydande administrativa förändringar sker i nära samarbete med personalen,v)göra mer personal tillgänglig för behandling av ansökningar om ersättning för sjukförsäkringssystemet, förbättra personalutbildningen och ha bättre it-programvara tillgänglig för att behandla ansökningar snabbare,vi)fungera som en förebild, särskilt för sjukdomar som inte faller inom klassiska områden och sällsynta sjukdomar; parlamentet uppmanar kommissionen att utöka sin tekniska kunskap och hantering av dessa fall; parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utöka antalet tester som berättigar till ersättning till att omfatta ett bredare utbud av laboratorietester och andra diagnostiska förfaranden och undersökningar samt behandlingar; parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt göra detta,vii)säkerställa ett snabbt införande av starka skyddsmekanismer för EU:s institutionella personal på uppdrag i EU:s medlemsstater och tredjeländer, för att skydda deras rättigheter,viii)så snart som möjligt stödja Europaskolorna i deras genomförande av revisionsrättens rekommendationer från tidigare år och rekommendationen från rapporten om budgetåret 2023 där skolorna uppmanas att systematiskt kontrollera styrkande bevis på ersättningar till utstationerad personal.ix)utarbeta en rapport som analyserar skälen till att de allra flesta av de klagomål om trakasserier (begäranden om hjälp) som riktas till kommissionen avvisas, de flesta av dem utan att ens inleda en administrativ utredning, och rekommendera hur en sådan dysfunktionalitet i det formella förfarandet kan hanteras,x)se till att begäranden om hjälp beträffande trakasserier från och med 2025 följs upp med en ordentlig administrativ utredning av kommissionens utrednings- och disciplinbyrå eller Olaf för att säkerställa att förövarna hålls ansvariga och bestraffas i proportion till sina brott,

202.Europaparlamentet noterar att 27 planer för återhämtning och resiliens reviderades 2023 och att dessa ändringar påverkade genomförandet av de befintliga planerna, vilket orsakade förseningar. Parlamentet noterar samtidigt att medlemsstaternas politiska prioriteringar kan ändras. Parlamentet noterar att ökade energipriser, hög inflation och störningar i leveranskedjan orsakade av Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina och, i vissa fall, naturkatastrofer bidrog till översynen av planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet understryker att förseningarna till följd av revideringar av planerna för återhämtning och resiliens också kom till de befintliga, vilket framgår av de betydande skillnaderna mellan den planerade tidsplanen för betalningsansökningar och den faktiska överföringen av dessa ansökningar från medlemsstaterna till kommissionen. Parlamentet är fortsatt oroat över risken för underutnyttjande och underlåtenhet att uppnå delmålen och målen enligt överenskommelsen i planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet betonar behovet av förstärkta uppföljningsmekanismer för att säkerställa att förseningar inte påverkar viktiga projekt för omställning på ett oproportionerligt sätt.

203.Parlamentet noterar att det bör finnas en tydlig tematisk koppling mellan reformer och investeringar och att det i vissa fall kan finnas en lång fördröjning mellan upprättandet av de nationella återhämtningsplanerna och slutförandet av delmål och mål. Parlamentet beklagar att RRF-utformningen inte ger tillräcklig flexibilitet för att snabbt kunna reagera på framväxande kriser.

204.Europaparlamentet uppmärksammar med största oro uttalandet från revisionsrättens ordförande och hävdar att ungefär hälften av RRF-utbetalningarna inte hade nått realekonomin, och ifrågasätter om den andra hälften antingen har använts för att ersätta återkommande budgetutgifter eller generera vinst för medlemsstaterna från de höjda räntesatserna.

205.Europaparlamentet påminner om att RRF är ett tillfälligt återhämtningsinstrument som bygger på prestationer, dvs. att betalningarna är kopplade till ett tillfredsställande uppfyllande av delmål och mål relaterade till reformer och investeringar som ingår i de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet betonar att effektiviteten i RRF måste bedömas inte bara i fråga om utbetalning utan även i fråga om dess förmåga att skapa påtagliga, långsiktiga förbättringar av konsekvenser social resiliens och miljömässig hållbarhet. Parlamentet påminner om att det inte finns någon definition i RRF-förordningen av vad ett ”tillfredsställande genomförande av delmål och mål” betyder. Parlamentet påminner om att varje nationell plan på ett effektivt sätt bör behandla alla eller en betydande del av de utmaningar som identifierats i den europeiska planeringsterminen, särskilt de landsspecifika rekommendationer som antagits av rådet. Parlamentet noterar att andelen landsspecifika rekommendationer med framsteg har ökat med 17 % mellan 2021 och 2023 tack vare RRF.

206.Europaparlamentet noterar att kommissionen 2023 betalade ut sammanlagt 75 miljarder EUR och ytterligare förfinansiering på 7,1 miljarder EUR, vilket gjorde att de totala utbetalningarna i slutet av 2023 uppgick till 220,8 miljarder EUR, uppdelade på 141,6 miljarder EUR i bidrag (40 % av det totala beloppet på 357 miljarder EUR för RRF-bidrag) och 79,2 miljarder EUR i lån (27 % av det totala beloppet på 291 miljarder EUR för lån inom RRF-anslagsramen). Parlamentet ger mandat för detaljerade rapporteringskrav för hur medlemsstaterna fördelar medel, förhindrar att återkommande budgetutgifter ersätts och säkerställer att medlen når de avsedda stödmottagarna.

207.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten avgav ett yttrande med reservation om lagligheten och korrektheten hos RRF-utgifterna under 2023. Parlamentet oroas över att revisionsrätten drog slutsatsen att sju av de 23 RRF-betalningarna var behäftade med kvantitativa konstateranden och att sex av dessa betalningar var behäftade med väsentliga fel. Parlamentet noterar att, enligt revisionsrätten, med undantag för dessa frågor, de RRF-utgifter som godkänts i räkenskaperna för år 2023 är lagliga och korrekta i alla väsentliga avseenden. Parlamentet noterar att utformningen av RRF-utgiftsmodellen bygger på bedömningar av delmål och mål som kommissionen ska göra. Parlamentet noterar att revisionsrätten 2023 kontrollerade 452 delmål och mål som ingår i 23 bidragsbetalningar och att den inte tillhandahåller någon felprocent på grund av RRF-utgiftsmodellens karaktär, utan uppskattar de minsta finansiella effekterna av sina konstateranden till över väsentlighetsgränsen. Parlamentet är övertygat om att medlemsstaterna också bör bära det ekonomiska ansvaret för fel som upptäcks efter utbetalningen.

208.Europaparlamentet är djupt oroat över att revisionsrätten inte kunde kontrollera de faktiska ekonomiska konsekvenserna av felaktiga eller icke stödberättigande RRF-utbetalningar på grund av delmålets inneboende begränsningar och den målbaserade bedömningsmodellen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en mer transparent felspårningsmetod som förhindrar felaktig fördelning och ineffektivitet.

209.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten granskade 325 av 542 delmål och alla 127 av 135 mål i 2023 års betalningsansökningar om bidrag. Parlamentet beklagar att revisionsrätten anser att 16 av dem påverkades av problem med korrektheten (2,4 % av det totala antalet). Parlamentet är oroat över att revisionsrätten anser att kraven inte hade uppfyllts på ett tillfredsställande sätt för sju delmål och mål i samband med sex betalningar och att kommissionen fortfarande hade gjort motsvarande betalningar. Parlamentet noterar att revisionsrättens slutsatser bygger på omfattande revisionsarbete och beklagar att kommissionen bestrider vissa av revisionsrättens slutsatser. Parlamentet noterar att alla RRF-betalningar bedöms mot den ram som tillkännagetts och som tillämpas av kommissionen, som också för varje utbetalning beaktar Ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande och den granskning som utförs av medlemsstaternas experter inom ramen för kommittéförfarandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla omtvistade betalningar i samband med delmål och mål som inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt genomgår en oberoende extern granskning för att stärka allmänhetens förtroende för processen. Parlamentet rekommenderar införandet av spårningssystem i realtid för utbetalningar och utgifter för att förhindra felaktiga tilldelningar inom ramen för RRF och den fleråriga budgetramen.

210.Europaparlamentet noterar med särskild oro att revisionsrätten har identifierat nio potentiella fall av icke stödberättigande delmål och mål kopplade till fortsättningen av ett befintligt projekt, som antingen inleddes före perioden för stödberättigande eller syftade till att ersätta återkommande nationella budgetutgifter. Parlamentet beklagar att det inte finns några konkreta indikationer i RRF-förordningen och delar inte kommissionens tolkning att perioden för stödberättigande endast gäller den dag då arbetet med ett specifikt projekt inleds i stället för den förberedande fasen eller prognosfasen. Parlamentet beklagar att en sådan uppfattning ledde till att åtgärder som planerades innan perioden för RRF-stödberättigande inkluderades i planerna för återhämtning och resiliens, men erkänner att alla åtgärder måste respektera tillämpningsområdet, målen och villkoren för stödberättigande som fastställs i RRF-förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa striktare kontrollmekanismer för att förhindra att befintliga projekt som inte ger något mervärde inom ramen för RRF inkluderas.

211.Europaparlamentet påminner om att RRF-medel inte får användas för att ersätta återkommande budgetutgifter, såvida det inte är vederbörligen motiverat. Parlamentet är oroat över revisionsrättens slutsatser att vissa delmål och mål som ersatte återkommande nationella budgetutgifter inte var tillräckligt motiverade i planerna för återhämtning och resiliens.

212.Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens slutsats att upplåningen för NextGenerationEU kan mer än fördubblas fram till 2026, medan huvuddelen av återbetalningen skjuts upp till framtida fleråriga budgetramar. Parlamentet påminner om att återbetalningen av lån som ingåtts inom ramen för NextGenerationEU måste inledas före slutet av 2027 om outnyttjade anslag fortfarande finns tillgängliga under budgetposten för att täcka finansieringskostnaderna för NextGenerationEU och måste avslutas senast 2058. Parlamentet noterar att i slutet av 2023 förväntades unionsbudgetens exponering öka 2024 och 2025, främst på grund av RRF-lån. Parlamentet är oroat över att potentiella ändringar i marknadsvillkoren kan leda till högre lånekostnader som unionens budget måste stå för när det gäller skulden för NextGenerationEU i fråga om bidrag. Parlamentet är bekymrat över att det ännu inte finns någon återbetalningsplan för NextGenerationEU:s gemensamma skuld, och att unionens skuld fortsätter att öka, och att en stor del av denna ökning beror på det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU. Parlamentet är bekymrat över att den ökade skulden och de högre räntekostnader som följer kommer att få långsiktiga konsekvenser för EU:s finanspolitiska stabilitet, vilket kan leda till större finansiella påfrestningar och minskad kapacitet att reagera på framtida utmaningar eller investera i viktiga strategiska områden.

213.Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att RRF-betalningarna var lägre än väntat 2023. Parlamentet betonar att revisionsrätten har kritiserat den långsamma utbetalningen och utnyttjandet av RRF-medel. Parlamentet är oroat över revisionsrättens slutsatser i den särskilda rapporten 13/2024 om att utnyttjandet av RRF-medel har gått framåt med vissa förseningar, att medlemsstaterna kanske inte kan slutföra alla åtgärder i slutet av facilitetens genomförandeperiod för vilka en betydande del av medlen redan har betalats ut, och att den andra hälften av facilitetens genomförandeperiod är mer utmanande med ett ökat antal delmål och mål, en övergång från reformer till investeringar och ett mer långt framskridet genomförande, och en stor del av de åtgärder som skulle slutföras under det senaste året.

214.Europaparlamentet noterar däremot att kommissionen anser att uppnåendet av delmålen och målen i stort sett är på rätt spår, eftersom mer än 40 % av de tillgängliga RRF-medlen hade betalats ut till medlemsstaterna, och utbetalningen av bidrag uppgick till 48 % och lånen till något över 30 %. Parlamentet noterar att takten i betalningsansökningarna också har ökat sedan andra halvåret 2023 i och med att översynen av planerna för återhämtning och resiliens kopplade till införandet av REPowerEU-kapitlen slutfördes 2023.

215.Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsatser i särskild rapport 13/2024 att ytterligare skäl till långsamt utnyttjande inkluderade åtgärder som inte lämpade sig för RRF:s tidsram och underskattning av den tid som krävs för att genomföra dem (på grund av reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd), liksom osäkerheter om genomförandebestämmelser och hur de bör tillämpas, inbegripet avsaknad av vägledning om principen om att inte orsaka betydande skada och hur den beaktas.

216.Europaparlamentet är djupt oroat över revisionsrättens iakttagelse som pekar på ihållande brister i genomförandet av medlemsstaternas kontrollsystem, eftersom detta utgör en risk för tillgången till fullständiga och korrekta uppgifter som ligger till grund för betalningsansökningar, tillgång till dessa ansökningar för kontrolländamål och väl fungerande kontrollsystem i medlemsstaterna för att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet påminner om att medlemsstaternas kontrollsystem enligt RRF-förordningen har en central roll att spela för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas effektivt. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta beslutsamma och snabba åtgärder när så krävs, även genom att besluta om finansiella korrigeringar, och att fullt ut utnyttja bestämmelserna i RRF-förordningen om brister kvarstår i medlemsstaternas kontrollsystem.

217.Europaparlamentet uttrycker oro över revisionsrättens slutsatser i den särskilda rapporten nr 22/2024 Dubbel finansiering från EU-budgeten: Kontrollsystemen saknar grundläggande delar för att minska den ökade risk som följer av modellen med finansiering som inte är kopplad till kostnaderna i faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet betonar att medlemsstaterna kan föreslå så kallade ”nollkostnadsåtgärder”, dvs. åtgärder som uppskattas inte ha några kostnader att finansiera genom RRF, och för vilka det inte finns någon kontroll alls för dubbel finansiering, eftersom kommissionen anser att åtgärder som inte får några medel från RRF är riskfria ur detta perspektiv. Parlamentet noterar också med oro revisionsrättens slutsatser att ur medlemsstaternas perspektiv gör de många nivåer av styrning som ingår, inbegripet nationell, regional eller kommunal nivå, samordning och tillsyn mycket utmanande. Parlamentet är oroat över att när kontroller utförs i) lider de av en mycket komplicerad miljö med olika it-verktyg som ofta inte är interoperabla och data som registreras ofta på ett icke-standardiserat sätt, vilket innebär att manuella dubbelkontroller mellan databaser är det enda möjliga verktyget för att kontrollera dubbel finansiering, och ii) att medlemsstaternas kontrollsystem i stor utsträckning förlitar sig på egenförsäkringar från mottagare av EU-medel. Parlamentet noterar dock att revisionsrätten inte fann något fall av dubbel finansiering.

218.Europaparlamentet noterar kommissionens iakttagelse att dubbelfinansiering, enligt RRF-förordningen, uttryckligen är kopplad till budgetkostnader och att det därför inte kan förekomma dubbelfinansiering om medlemsstaten inte har lämnat in någon kostnadsuppskattning kopplad till en specifik åtgärd som en del av sin nationella plan. Parlamentet noterar att kommissionen understryker att kostnadsfria reformer inte ökar finansieringsramen, men att de ändå är viktiga kriterier för kommissionens positiva bedömning av återhämtnings- och resiliensplanerna samt ett fullständigt genomförande av dem för de relevanta betalningarna. Parlamentet påpekar att kommissionen, kort efter revisionsrättens granskningsarbete, erkände att den hade identifierat de två första potentiella fallen av dubbel finansiering.

219.Europaparlamentet påminner om att artikel 9 i RRF-förordningen fastställer additionalitet och komplementaritet mellan finansiering av unionens program och instrument som nyckelprinciper. Parlamentet anser att, för att respektera dessa principer men undvika risken för dubbel finansiering, åtgärder som redan ingår i andra nationella planer som gynnas av EU-finansiering (t.ex. sammanhållning, jordbruk osv.) bör beskrivas noggrant i planerna för återhämtning och resiliens för att bättre identifiera den potentiella risken för dubbel finansiering, även om de inte ådrar sig några kostnader. Parlamentet understryker att dubbel finansiering mellan RRF och andra EU-finansieringsinstrument kan vara svårare att identifiera på grund av att en annan genomförandemodell används, och uppmanar kommissionen att förbli vaksam och proaktiv när det gäller att identifiera eventuell dubbel finansiering.

220.Europaparlamentet beklagar bristen på lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra dubbel finansiering av projekt inom ramen för både RRF och andra EU-finansieringsinstrument. Parlamentet efterlyser ett automatiserat system för dubbelkontroll mellan RRF och sammanhållningsfonderna, den gemensamma jordbrukspolitiken och andra EU-finansieringsprogram för att upptäcka och undanröja dubbla anspråk.

221.Europaparlamentet uttrycker oro över revisionsrättens slutsats i sin översikt 01/2023: EU-finansiering genom sammanhållningspolitiken och faciliteten för återhämtning och resiliens: en jämförande analys att rapportering av bedrägerier som inbegriper RRF-utgifter fortfarande saknar en standardiserad strategi med stark samordning och samarbete mellan medlemsstaterna, som är skyldiga att rapportera om misstänkta bedrägerier, inte i ett integrerat it-system, utan i den förvaltningsförklaring som åtföljer varje betalningsansökan, även om medlemsstaterna också har rapporterat fall utanför förklaringarna. Parlamentet beklagar att det inte finns tydliga riktlinjer om exakt när upptäckten av ett fall av misstänkt bedrägeri ska rapporteras, om det finns en rapporteringströskel och vilken standardinformation som ska lämnas om varje enskilt fall och om de korrigerande åtgärder som vidtagits. Parlamentet stöder vidare revisionsrättens begäran till kommissionen i samma översikt 01/2023 för att få tillräckliga garantier från medlemsstaterna om de nationella systemens effektivitet för att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

222.Europaparlamentet uttrycker oro över att kommissionen 2023 var tvungen att införa ytterligare tio kontrolldelmål för sju medlemsstater för att åtgärda de identifierade bristerna i deras kontrollsystem. Parlamentet påminner om och stöder revisionsrättens bedömning att det faktum att kontrolldelmål infördes visar att medlemsstaternas system inte var helt funktionsdugliga när planerna började genomföras, vilket innebar en allvarlig risk för korrektheten hos RRF-utgifterna och för skyddet av ekonomiska intressen.

223.Europaparlamentet beklagar iakttagelserna i revisionsrättens särskilda rapport 26/2023 att flera politikområden i pelaren för faciliteten för återhämtning och resiliens som innehåller hälso- och sjukvårdspolitik saknar en motsvarande gemensam indikator för att mäta framsteg. Parlamentet är bekymrat över att detta hindrar en korrekt övervakning och förståelse av de framsteg som görs för att uppnå delmål och mål kopplade till hälso- och sjukvårdspolitiken.

224.Europaparlamentet välkomnar att kommissionen under 2023 gjorde framsteg med att undanröja alla möjligheter till feltolkningar av siffrorna i resultattavlan för återhämtning och resiliens och att resultattavlan ytterligare tog itu med revisionsrättens relaterade rekommendation att förbättra presentationen av de uppgifter som visas på resultattavlan och förbättra förklaringarna med avseende på dess begränsningar, särskilt genom att bättre förklara de underliggande metoderna och i tillämpliga fall uttryckligen ange att uppgifterna är uppskattningar.

225.Europaparlamentet välkomnar att kommissionen, på grundval av revisionsrättens rekommendationer och de erfarenheter som gjorts, 2023 offentliggjorde tre metodanmärkningar för att klargöra tillämpningen av RRF-förordningen, inklusive dess ram för i) bedömning av hur delmål och mål har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt, efter en bedömning, och ii) tillämpning av bestämmelserna om återkallande av delmål och mål, samt en metod för att fastställa det belopp som ska hållas inne om ett delmål eller ett mål inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet noterar den uppdaterade vägledningen om planer för återhämtning och resiliens, som antogs den 19 juli 2024, och som ger ytterligare vägledning för att säkerställa att kontrollerna fortsätter att vara tillräckliga för att identifiera och undvika alla risker för dubbel finansiering samt metoden för minskningar och återkrav enligt RRF i enlighet med artikel 24.8 i RRF-förordningen.

226.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka antalet efterhandsrevisioner och inspektioner på plats för RRF-finansierade projekt, särskilt inom högrisksektorer såsom digital infrastruktur och energi, där betydande oegentligheter har konstaterats i tidigare EU-finansieringsprogram.

227.Europaparlamentet varnar för att införlivandet av befintliga projekt och ersättandet av återkommande budgetutgifter inom ramen för RRF undergräver additionalitetsprincipen och i praktiken omvandlar instrumentet till en smygfinansieringsmekanism för medlemsstaternas ordinarie budgetar, i stället för att främja verklig återhämtning och resiliens efter kriser. Parlamentet efterlyser en brådskande översyn för att förhindra ytterligare urvattning av syftet med RRF.

228.Europaparlamentet förespråkar större beslutsamhet från både kommissionen och medlemsstaterna för att upptäcka oegentligheter i användningen av RRF-medel och återkräva felaktiga utbetalningar.

229.Europaparlamentet är bekymrat över revisionsrättens svar på kommissionens svar om förekomsten av en bristande säkerhet på unionsnivå när det gäller efterlevnaden av unionens regler och nationella regler om offentlig upphandling och statligt stöd. Parlamentet noterar att kommissionen hävdar att den försäkran som GD ECFIN ger täcker effektiviteten i medlemsstaternas kontroller av efterlevnaden av reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd. Parlamentet betonar dock att även om GD ECFIN i sin årliga verksamhetsrapport hänvisar till kommissionens bedömningar av förekomsten av och effektiviteten hos medlemsstaternas kontroller finns det ingen slutsats om deras effektivitet. Parlamentet uttrycker sin oro över att detta enligt revisionsrätten utgör en betydande begränsning av tillämpningsområdet för kommissionens revisionsförklaring, vilket innebär att kommissionen fortfarande inte ger en fullständig försäkran om huruvida RRF-utgifterna, som kommissionen förvaltar direkt, följer reglerna.

230.Europaparlamentet betonar att förseningar i utbetalningen och utnyttjandet av medel från RRF inte bara bromsar den ekonomiska återhämtningen utan även skapar betydande risker för utgifter av låg kvalitet i sista minuten mot slutet av perioden för RRF. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa strängare interimsutvärderingar för att förhindra en ”use-it-or-lose-it”-rusning som skulle kunna leda till slöseri och felaktig fördelning.

231.Europaparlamentet noterar med stor oro att medlemsstaterna strategiskt kan avstå från sina slutliga betalningsansökningar för att undvika att uppfylla politiskt känsliga delmål och mål och därigenom undvika nödvändiga men impopulära reformer. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ekonomiska sanktioner för ofullständigt RRF-genomförande för att förhindra manipulering av betalningsstrukturen.

232.Europaparlamentet noterar att kommissionen svarade att den utökade omfattningen av sitt revisionsarbete utöver vad som krävs enligt RRF-förordningen för att verifiera att de kontrollförfaranden som införts i medlemsstaterna ger nödvändiga garantier att medlemsstaterna regelbundet och effektivt kontrollerar efterlevnaden av reglerna om offentlig upphandling och statligt stöd och berättigar till RRF-åtgärder, men instämmer inte i kommissionens åsikt att slutsatserna i GD ECFIN årliga verksamhetsrapport omfattar detta.

233.Europaparlamentet noterar med oro att, såsom kommissionen konstaterade i sin halvtidsutvärdering av RRF av den 21 februari 2024, en majoritet av medlemsstaterna anser att metoden för innehållande av betalningar fortfarande är otydlig när det gäller reformer på grund av den handlingsfrihet som kommissionen ges när den tillämpar metoden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över denna metod för att undvika dubbla standarder vid dess tillämpning.

234.Europaparlamentet noterar att kommissionens IAS, i sin revision av förhandskontroller av betalningsansökningar till RRF som genomfördes 2023, identifierade en mycket viktig fråga enligt vilken GD ECFIN i samarbete med arbetsgruppen för återhämtning och resiliens bör vidareutveckla och formalisera de befintliga riktlinjerna för de fall där GD ECFIN begär att medlemsstaterna ska göra ytterligare åtaganden avseende åtgärder som härrör från delmål för revision och kontroll, särskilt att vägledningen bör definiera i) hur GD ECFIN bör följa upp uppfyllandet av den formella bekräftelsen om medlemsstatens åtagande, ii) kriterierna för att fastställa tidsfristerna inom vilka medlemsstaterna måste fullgöra åtagandena, och iii) förbindelserna mellan åtaganderamen, ramen för bedömning av delmål och mål enligt RRF-förordningen och återkallande av delmål och mål för faciliteten.

235.Europaparlamentet noterar att kommissionen under sina revisioner av ”Skydd av unionens ekonomiska intressen” kontrollerar att medlemsstaterna har en tydlig och kodifierad process för att överföra fall av bedrägeri, korruption, intressekonflikter och dubbel finansiering till alla behöriga myndigheter, inbegripet Eppo i förekommande fall.

236.Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten i sina årsrapporter rapporterar att Eppo vid utgången av 2023 hade 206 aktiva utredningar om medel som användes för att genomföra RRF-åtgärder och uppskattade potentiella skador på över 1,8 miljarder EUR (både nationell finansiering och EU-finansiering). Parlamentet noterar att de 206 pågående utredningarna rör fall i tio medlemsstater, och omkring 75 % av dessa fall härrör från ett land. Parlamentet är oroat över att medlemsstaternas förvaltningsförklaringar i slutet av 2023 inte hade rapporterat ett enda fall av upptäckt misstänkt bedrägeri, vilket innebär att inget av Eppos inledda fall rapporterades av medlemsstaterna själva, vilket ger upphov till tvivel om medlemsstaternas förmåga att upptäcka och bekämpa bedrägerier . Parlamentet betonar att även om ingen utredning ännu har slutförts bekräftar de siffror som lagts fram av Eppo att det finns risker för bedrägerier i RRF och att tillförlitligheten i medlemsstaternas förvaltningsförklaringar kan ifrågasättas när det gäller rapportering av upptäckta bedrägerier och de korrigerande åtgärder som vidtagits. Parlamentet efterlyser en brådskande förstärkning av mekanismerna för förebyggande av bedrägerier, inbegripet en obligatorisk bedrägeririskbedömning för alla storskaliga RRF-projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att Eppo har tillräckliga resurser för att utreda fall av bedrägerier i samband med RRF-utgifter, med tanke på det ökande antalet utredningar och stora uppskattade skador.

237.Europaparlamentet varnar för att medlemsstaternas självrapporterade bedrägerifall inom ramen för RRF fortfarande är betydligt underrapporterade, vilket skapar en vilseledande bild av den finansiella integriteten.

238.Europaparlamentet beklagar djupt bristen på transparens i rapporteringen av bedrägerier kopplade till RRF och insisterar på att alla medlemsstater uppfyller standardiserade rapporteringsskyldigheter och använder sig av systemet för hantering av oriktigheter.

239.Europaparlamentet påminner om att det i den omarbetade budgetförordningen som har gällt sedan den 30 september 2024 föreskrivs att dess tillämpningsområde för systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes-systemet) ska utvidgas till att omfatta delad förvaltning och direkt förvaltning i de fall då budgeten genomförs med medlemsstaterna, för program som antas eller finansieras från och med den 1 januari 2028. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa de allvarligaste skälen för uteslutning för att bättre skydda unionens ekonomiska intressen.

240.Europaparlamentet konstaterar att kommissionen, i syfte att minska marginalen mellan kommissionen och revisionsrätten för olika tolkningar av delmål och mål, har offentliggjort sin strategi för en åtgärds startdatum och ersättning av återkommande nationella budgetutgifter som bilaga II och bilaga III till sin årsrapport för 2024 om RRF-genomförandet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att fortsätta samarbeta med revisionsrätten för att få till stånd en så samstämmig tolkning som möjligt av delmålen och målen.

241.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att minimera riskerna för att medlemsstater kan välja att inte ta emot delar av eller hela beloppet i den senaste betalningsansökningen, och på så sätt undvika att uppfylla de sista delmålen och målen och äventyra det övergripande genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet är mycket oroat över de ytterligare riskerna med att åtgärder upphävs efter RRF, och uppmanar med kraft kommissionen att se till att sådana situationer inte uppstår när slutbetalningarna görs.

242.Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna, enligt kommissionens halvtidsutvärdering av RRF av den 21 februari 2024, betonade behovet av att mobilisera mer resurser än vad som ursprungligen planerades för att se över planerna för återhämtning och resiliens, och att effektiviteten i den resultatbaserade strategin minskas genom alltför komplicerade förfaranden för planändringarna, som inte skiljer mellan större eller mindre ändringar och kräver rådets godkännande för eventuella ändringar.

243.Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna för kontroll och revision i RRF bör införa åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera korruption, bedrägerier och intressekonflikter, och att kommissionen utför efterhands- och systemrevisioner av delmålen och målen. Parlamentet betonar att viss förvirring kvarstår när det gäller revisionsrättens roll, som har utvecklat en strategi (strategin för 2021–2025) för att fullgöra sina skyldigheter för programmet NextGenerationEU och RRF, som vissa medlemsstater uppfattar som onödigt dubbelarbete och en administrativ börda. Parlamentet är oroat över att kommissionen, både i sin halvtidsutvärdering av faciliteten för återhämtning och resiliens av den 21 februari 2024 och i sin årsrapport av den 10 oktober 2024, erkände att medlemsstaternas myndigheter på alla nivåer ansåg att revisions- och kontrollförfarandena var alltför komplicerade och att medlemsstaterna klagade på överlappande revisioner av nationella myndigheter, kommissionen och revisionsrätten. Parlamentet stöder fullt ut revisionsrättens arbete med RRF. Parlamentet välkomnar att kommissionen har medgett och godtagit att revisionsrätten har ett fullständigt revisionsmandat för RRF, vilket är en av grunderna för parlamentets ansvarsfrihet för RRF-medlen. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att samarbeta med Europeiska revisionsrätten.

244.Europaparlamentet är oroat över att kommissionens årsrapport av den 10 oktober 2024 om RRF-genomförandet belyste inträdeskostnaderna för medlemsstaternas förvaltningar, med utrymme för ytterligare förenkling. Parlamentet noterar, enligt kommissionens årsrapport, att när det gäller utformningen av instrumentet hänvisade medlemsstaterna i halvtidsutvärderingen till de kombinerade skyldigheterna kopplade till i) de bevis som krävs för att bevisa att delmålen och målen har uppfyllts, ii) krävande rapporteringskrav, t.ex. gemensamma indikatorer och halvårsuppgifter, och iii) ramen för revision och kontroll. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna ser utrymme för att förenkla kontroll- och revisionsförfarandena, säkerställa bättre samordning mellan de berörda aktörerna och undvika flera kontroller. Parlamentet noterar också, återigen enligt kommissionens årsrapport om faciliteten för återhämtning och resiliens 2024, att vissa nationella myndigheter även pekade på bristande flexibilitet i kommissionens bedömning av delmål och mål och de stela och resursintensiva förfarandena för att se över planerna för återhämtning och resiliens.

245.Europaparlamentet konstaterar att ett av målen med RRF är att hjälpa medlemsstaterna att genomföra ambitiösa reformer och investeringar som gör deras ekonomier och samhällen mer hållbara, motståndskraftiga och förberedda för den gröna och den digitala omställningen. Parlamentet betonar med oro revisionsrättens slutsats i sin särskilda rapport 15/2024, som understryker bristen på relevans, kvalitet och jämförbarhet hos de uppgifter som medlemsstaterna lämnat in, med otillräckliga uppgifter för att utvärdera framstegen i fråga om klimatanpassning i medlemsstaterna, och därmed bana vägen för möjlig grönmålning. Parlamentet uttrycker oro över att RRF skulle kunna bli ett finansiellt verktyg för ytlig omvärdering av konventionella utgifter som ”gröna”. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en mekanism inom RRF-ramen som spårar investeringarnas miljöpåverkan och säkerställer anpassning till EU:s klimatmål.

246.Europaparlamentet framhåller hur RRF påverkar EU:s företag, inklusive små och medelstora företag. Parlamentet noterar att RRF har tillhandahållit 78 miljarder EUR i direkt stöd till små och medelstora företag, vilket utgör 12 % av de totala RRF-utgifterna, och att bredare åtgärder till förmån för företag uppgår till 152 miljarder EUR (23 % av de totala RRF-utgifterna). Parlamentet noterar att 2,75 miljoner små och medelstora företag, ungefär 11 % av alla aktiva små och medelstora företag i EU, har fått stöd från RRF. Parlamentet understryker att nästan 600 000 företag har dragit nytta av digitaliseringsinitiativ, medan 5,2 miljarder EUR har anslagits till projekt för den gröna omställningen, inklusive förnybar energi och vätgas.

247.Europaparlamentet framhåller med oro att underlättandet av gränsöverskridande projekt inte har fungerat. Parlamentet beklagar djupt att den nationella styrningen av faciliteten inte i tillräcklig utsträckning har främjat gränsöverskridande samarbete, trots att flera åtgärder kopplade till viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och gränsöverskridande åtgärder har inkluderats i planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet insisterar starkt på att EU-finansiering bör kopplas bättre till uppnåendet av unionens gemensamma mål och generera ett EU-mervärde.

248.Europaparlamentet betonar att kommissionen i sin årsrapport av den 10 oktober 2024 om RRF-genomförandet erkände det otillräckliga deltagandet av de regionala och lokala myndigheternas medlemsstater, organisationer i det civila samhället, arbetsmarknadens parter och andra relevanta intressenter i utarbetandet och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Parlamentet efterlyser deras nära deltagande i genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens på plats.

249.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna någon översyn av planerna för återhämtning och resiliens, vilket kan leda till en ompackning av planerade reformer eller investeringar i planerna för återhämtning och resiliens om de inte uppfyller villkoren i RRF-förordningen. Parlamentet konstaterar att varje översyn av planerna för återhämtning och resiliens alltid bör syfta till att skapa mervärde och öka synergieffekterna.

250.Europaparlamentet påminner om att även om medlemsstaterna inte är skyldiga att offentliggöra alla uppgifter om slutmottagare, krävs det i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 om ändring av RRF-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/435 av den 27 februari 2023 om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013, (EU) 2021/1060 och (EU) 2021/1755 samt direktiv 2003/87/EG (EUT L 63, 28.2.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/435/oj). att medlemsstaterna offentliggör information om de 100 slutmottagare som erhåller det högsta finansieringsbeloppet från RRF. Parlamentet välkomnar att kommissionen den 10 oktober 2024, som en del av RRF-årsrapporten från samma år, offentliggjorde en särskild bilaga för att ge ytterligare klarhet om begreppet slutmottagare enligt RRF-förordningen och omfattningen av offentliggörandet av uppgifter om de 100 största slutmottagarna. Parlamentet uttrycker djup oro över kommissionens tolkning av begreppet ”slutmottagare” inom RRF, eftersom de ofta endast förtecknas på ministernivå, och över att beskrivningarna är vaga och att många exempel finns tillgängliga i nästan alla förteckningar som tillhandahålls av medlemsstaterna. Parlamentet upprepar sitt krav på att förteckningen över de 100 största slutmottagarna ska ange den faktiska fysiska person eller den enhet som är den sista i en penningöverföringskedja och ska göras tillgänglig i en allmänt tillgänglig databas för att öka ansvarsskyldigheten och möjliggöra oberoende tillsyn, samtidigt som den rättsliga ramen för unionens dataskydd respekteras. Parlamentet oroas över att det annars kommer att bli problematiskt att mäta effekterna av och garantera synligheten för RRF-medlen för medborgarna, även om all information som offentliggörs i RRF-resultattavlan och projektkartan också beaktas. Parlamentet betonar att om kommissionen fortsätter vägra att garantera fullständig transparens måste parlamentet överväga alla tillgängliga åtgärder för att säkerställa efterlevnad, för att förhindra att en liknande tolkning tillämpas på bestämmelserna om transparens i andra budgetförordningar.

251.Europaparlamentet påminner kommissionen om att ordalydelsen och andan i RRF-förordningen måste följas strikt och att antagandet av riktlinjer eller andra interna dokument måste vara helt i linje med resultaten av förhandlingarna mellan medlagstiftarna. Parlamentet är övertygat om att så inte har varit fallet när kommissionen antog bestämmelserna om tolkningen av vad en ”slutmottagare” är i dess vägledning om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU.

252.Europaparlamentet konstaterar att det faktum att man inte kan fastställa slutmottagarna av finansiering från RRF utgör en allvarlig risk för EU-medlens transparens och spårbarhet och därmed för skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

253.Europaparlamentet påminner om att en robust it-infrastruktur är nödvändig för datainsamling, programövervakning och utvärdering, och att förvaltande myndigheter och stödmottagare är kritiska till den informationsnivå som krävs och dubbelarbete med andra inhemska system. Parlamentet noterar att revisionsrätten inom ramen för RRF, till skillnad från sammanhållningspolitiken, pekade på de olika strukturer och strategier som används av nationella tillsynsmyndigheter, vilka skulle kunna uppfattas som mindre tillförlitliga genom att tillhandahålla icke-homogen information och lämna utrymme för ett potentiellt högt antal fel. Parlamentet betonar i detta avseende att centraliserade interoperabla system underlättar effektiv datainsamling och rapportering, samtidigt som fragmenterade system understryker behovet av rationaliserade strategier.

254.Europaparlamentet välkomnar att det i den omarbetade budgetförordningen fastställs övergripande åtgärder för en centraliserad webbplats (systemet för finansiell transparens) på unionsnivå, som omfattar alla mottagare av EU-finansiering, och noterar att webbplatsen är avsedd att övervinna den nuvarande fragmenteringen, öka transparensen och underlätta offentlig granskning av mottagare. Parlamentet noterar att kommissionen från och med nästa fleråriga budgetram (dvs. efter 2027) kommer att vara skyldig att använda de relevanta uppgifter som lagras i datautvinnings- och riskpoängverktyget Arachne för att mata in i den centraliserade webbplatsen i transparenssyfte, och att webbplatsen, i linje med dataskyddsreglerna, endast kommer att omfatta offentliga uppgifter, t.ex. relevanta uppgifter om mottagare, entreprenörer, underleverantörer och stödmottagare. Parlamentet betonar vidare att alla medlemsstater kommer att vara skyldiga att ge kommissionen tillgång till dessa uppgifter, som ska matas in i Arachne automatiskt. Parlamentet beklagar att det inte är obligatoriskt för medlemsstaterna att använda Arachne.

255.Europaparlamentet konstaterar att de slutliga delmålen och målen i de nationella planerna för återhämtning och resiliens måste vara färdiga senast den 31 augusti 2026 enligt artiklarna 18.4 och 20.5 i förordningen. Parlamentet påminner om att kommissionen måste ha ett nära samarbete med varje medlemsstat för att påskynda genomförandet på plats, bland annat genom att tillhandahålla regelbunden vägledning och, på begäran, tekniskt stöd för att underlätta genomförandet av planerna. Parlamentet upprepar sin oro över möjligheten att ändra delmålen och målen efter RRF:s utgång och uppmanar kommissionen att förhindra sådana situationer.

256.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avvisa varje begäran om översyn av planerna för återhämtning och resiliens som skulle sänka planens övergripande ambition eller eliminera viktiga strukturreformer från planerna för återhämtning och resiliens, och att prioritera slutförandet av åtgärder som rör landsspecifika rekommendationer i planerna. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att öka sitt tekniska stöd till medlemsstater som släpar efter i RRF-genomförandet.

257.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendationer i dess årsrapport samt rekommendationerna i dess tillhörande särskilda rapporter, och välkomnar att kommissionen godtar de allra flesta av dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra dem och att hålla den myndigheten som beviljar ansvarsfrihet informerad om hur genomförandet fortskrider.

258.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt bevilja revisionsrätten fullständig tillgång till Fenix-systemet, det nya rapporteringsverktyget för faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

259.Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen atti)noggrant balansera revisions- och kontrollkraven med den administrativa börda som åläggs medlemsstater och stödmottagare inom ramen för framtida prestationsbaserade instrument, men upprätthålla tillräcklig kontroll och revision som skulle ge ett stabilt skydd av unionens ekonomiska intressen,ii)nära övervaka att delmålen och målen fortsätter att uppnås, särskilt de som rör revision, övervakning och kontroll, och säkerställa en tillräcklig övervakning av eventuella ändringar av tidigare slutförda delmål och mål,iii)använda resultaten av sina kontroller av medlemsstaternas kontrollsystem för att uttrycka en tydlig slutsats om deras effektivitet och vidta alla lämpliga åtgärder,iv)inrätta en enda kontaktpunkt för medlemsstaterna om revisionsförklaringen vid kommissionen som revisionsrätten kan få tillgång till utan att ytterligare belasta medlemsstaterna med begäran om ytterligare bevis,v)systematiskt registrera och övervaka alla oriktigheter och alla bedrägerier som påverkar medel från RRF.vi)konsekvent och korrekt tillämpa bestämmelserna om ”slutmottagare” i RRF-förordningen, genom att se över sin vägledning om planer för återhämtning och resiliens inom ramen för REPowerEU, och kommunicera med medlemsstaterna om den korrekta tillämpningen av definitionen av ”slutmottagare”; parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag som ålägger medlemsstaterna att offentliggöra uppgifter om alla slutmottagare,vii)effektivisera kontrollen av delmålen och målen genom att genomföra metoden med en enda revision, vilket skulle göra det möjligt att minska den administrativa bördan, konsolidera revisionsansvaret mellan kommissionen och revisionsrätten, samordna tidsplaner för revisioner och krav för att undvika dubbelarbete och överlappande kontroller och revisioner, men samtidigt säkerställa ett fullständigt skydd av unionens ekonomiska intressen,viii)stödja medlemsstaterna med att göra it-systemen verkligt interoperabla och underlätta effektiv datainsamling, rapportering och utbyte mellan olika myndigheter/organ för att minimera riskerna för dubbel finansiering, aktivt dubbelkolla relevanta databaser och kommunicera med medlemsstaterna om deras administrativa kapacitet att säkerställa att dubbel finansiering inte förekommer; parlamentet noterar i detta avseende de positiva exempel presenterades vid revisionsrättens konferens om transparens och spårbarhet för EU:s RRF-finansiering i oktober 2024,ix)ha ett nära samarbete med medlemsstaterna för att säkerställa att delmålen och målen, särskilt sådana av strukturell karaktär eller kopplade till landsspecifika rekommendationer, genomförs fullt ut och omsorgsfullt, och att ingen översyn av planerna för återhämtning och resiliens godkänns i fall där ambitionen sänkts eller viktiga åtgärder försvagats, och i möjligaste mån undvika en översyn av planer som skulle utgöra en ”ompaketering” av planerade åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens om de inte uppfyller villkoren i RRF-förordningen,x)strikt tillämpa bestämmelserna i RRF-förordningen, inbegripet de om innehållande av utbetalningar eller återkrav av belopp, särskilt om skyddet av EU:s ekonomiska intressen inte säkerställs,xi)mycket strikt tillämpa metoden för delbetalningar, inbegripet när det gäller strukturella åtgärder och åtgärder kopplade till genomförandet av landsspecifika rekommendationer,xii)utveckla en metod baserad på uppgifternas kvalitet och jämförbarhet för att utvärdera framstegen med den gröna och den digitala omställningen samt de påtagliga fördelarna i medlemsstaterna,xiii)se till att medlemsstaterna noggrant tillämpar RRF-bestämmelserna om synlighet och resiliens och se till att de åtgärder som genomförs genom faciliteten kartläggs på lämpligt sätt som finansierade av unionen,xiv)tillhandahålla tekniskt stöd, administrativt stöd och rådgivning till medlemsstaterna för att stärka deras administrativa kapacitet, bland annat genom att anordna regelbundna möten i den informella expertgruppen för RRF-genomförandet och diskutera tekniska aspekter och uppmuntra utbyte av god praxis mellan nationella myndigheter,xv)när en översyn av planerna för återhämtning och resiliens föreslås genomföra en omfattande analys av nya och befintliga åtgärder och huruvida de skulle ersätta återkommande budgetutgifter eller strida mot andra villkor för stödberättigande i planerna för återhämtning och resiliens,xvi)tillhandahålla utbildning och stöd till medlemsstaterna för att öka den administrativa kapaciteten, inbegripet utbildning om specialistkompetens, kunskap och tillhandahållande av exempel på bästa praxis,xvii)fortsätta att samarbeta med revisionsrätten för att få till stånd en så samstämmig tolkning som möjligt av delmålen och målen,xviii)dra nytta av revisionsrättens rekommendationer från dess arbete med RRF och de erfarenheter som gjorts vid utformningen av nästa fleråriga budgetram, inbegripet genomförandet av unionens framtida prestationsbaserade instrument,xix)stärka utformningen av framtida prestationsbaserade instrument genom att säkerställa en närmare koppling mellan utbetalningar och framsteg i genomförandet,xx)se till att alla framtida översyner och det övergripande genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens sker i nära samarbete och samråd med lokala och regionala myndigheter och det civila samhället, och andra berörda parter för att maximera återhämtnings- och resiliensplanens inverkan,xxi)analysera de svagheter som finns i de prestationsbaserade instrumenten och ta itu med dessa brister vid utformningen av nya program i framtiden,xxii)i nästa fleråriga budgetram bygga på en hög nivå av interoperabilitet och datautbyte mellan olika myndigheter och byråer för att underlätta effektiv datadelning och uppdateringar i realtid på flera plattformar i syfte att spåra överlappande projekt, och minimera riskerna för dubbelräkning och dubbel finansiering.