1.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstols budget sorterar under rubrik 7 i den fleråriga budgetramen, ”Europeisk offentlig förvaltning”, som uppgick till 12,3 miljarder EUR 2023 (vilket motsvarar 6,4 % av EU:s totala budget). Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstols budget på cirka 0,5 miljarder EUR motsvarar cirka 3,9 % av unionens totala administrativa utgifter.
2.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för budgetåret 2023 (revisionsrättens rapport) granskade ett urval av 70 transaktioner under rubriken ”Administration”, tio fler än vad som granskades 2022. Revisionsrätten uppger vidare att de administrativa kostnaderna omfattar personalkostnader, inklusive pensioner, som 2023 stod för omkring 70 % av de totala administrativa utgifterna, och kostnader för byggnader, utrustning, energi, kommunikation och it, och att revisionsrättens arbete under många år visat att dessa kostnader totalt sett är förknippade med låg risk.
3.Europaparlamentet noterar att 21 (30 %) av de 70 transaktionerna innehöll fel men att revisionsrätten, på grundval av de fem fel som kvantifierats, uppskattar att felnivån ligger under väsentlighetströskeln.
4.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin rapport inte identifierar några specifika problem avseende Europeiska unionens domstol.
Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning5.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstols budget 2023 uppgick till 486 025 796 EUR, vilket var en ökning med 3,9 % jämfört med 2022. Parlamentet noterar att denna ökning främst hängde samman med planerade lönejusteringar för 2023. Parlamentet betonar att Europeiska unionens domstols budget i huvudsak är administrativ, dvs. omkring 75 % av anslagen avser utgifter för dess ledamöter och personal och resten avser nästan helt utgifter för byggnader och it.
6.Europaparlamentet noterar att den totala genomförandegraden för budgeten var 97,72 % vid utgången av 2023. Parlamentet noterar att fem överföringar gjordes till budgetmyndigheten i enlighet med artikel 29 i budgetförordningen för att förstärka budgetposterna ”Energiförbrukning”, ”Inköp, arbeten, service och underhåll av utrustning och programvara” och ”Byggnader” från andra budgetposter, främst budgetposten för personal ”Löner och ersättningar”. Parlamentet noterar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsatte att skapa ett budgettryck för Europeiska unionens domstol, bland annat genom stigande inflation och lönejusteringar samt kraftigt ökade energikostnader och kostnader för ett antal varor och tjänster.
7.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den delegerade utanordnaren förklarade att de tilldelade medlen hade använts för det avsedda ändamålet och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och att de kontrollförfaranden som införts gav nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
8.Europaparlamentet noterar att den genomsnittliga betalningstiden var 23,1 dagar 2023, jämfört med 24,32 dagar 2022. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att fortsätta sina ansträngningar för att minska betalningstiden, särskilt med tanke på att 81 % av fakturorna under 2023 mottogs elektroniskt.
9.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstols budget för tjänsteresor, som uppgick till 638 000 EUR för både personal och ledamöter 2023, fortsatte att minska med 3,3 % 2023 jämfört med 2022. Parlamentet noterar att 85,1 % av anslagen för tjänsteresor användes under 2023, jämfört med 46,6 % under 2022 på grund av de kvardröjande reserestriktioner som då tillämpades.
Intern förvaltning, verksamhetsresultat och intern kontroll10.Europaparlamentet noterar de betydande åtgärder som Europeiska unionens domstol vidtog 2023 för sin rättsliga reform, vilket har lett till att behörigheten att meddela förhandsavgöranden delvis har överförts från domstolen till tribunalen. En politisk överenskommelse med parlamentet och rådet nåddes i slutet av 2023 mot bakgrund av ändringen av Europeiska unionens domstols stadga och i syfte att förbättra Europeiska unionens domstols funktionssätt mot bakgrund av en stadig ökning av antalet ärenden och av komplexiteten och känsligheten i de frågor som tas upp. Parlamentet noterar att det efter antagandet av reformen 2024 antogs detaljerade regler och förfaranden för att fullborda reformen och göra et möjligt att genomföra det nya regelverket från och med den 1 oktober 2024.
11.Europaparlamentet noterar att domstolen 2023 avgjorde fem mål om principen om företräde i samband med fyra förhandsavgöranden från domstolarna i Tyskland, Irland, Polen och Rumänien samt ett överträdelseärende som rörde Polen. Parlamentet betonar den grundläggande betydelsen av principen om unionsrättens företräde, som säkerställer en enhetlig tolkning och tillämpning av unionsrätten i alla medlemsstater och slår vakt om rättsstatsprincipen som ett av unionens kärnvärden. Parlamentet upprepar med eftertryck att unionsrättens företräde är hörnstenen i unionens rättsordning, och framhåller Europeiska unionens domstols centrala roll i upprätthållandet av rättsstatsprincipen i unionen. Parlamentet noterar vidare att tribunalen avgjorde sex mål om åtgärder för att skydda unionsbudgeten mot överträdelser av rättsstatens principer begångna av den ungerska regeringen, som systematiskt undergräver unionens kärnvärden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta kraftfulla verkställighetsåtgärder mot varje medlemsstat som bestrider eller ignorerar den bindande karaktären i avgörandena från Europeiska unionens domstol. Parlamentet framhåller att principerna om ett korrekt rättsförfarande och grundläggande rättigheter måste respekteras till fullo av alla behöriga myndigheter i fall som rör utredningar om unionsbudgeten.
12.Europaparlamentet noterar att det i artikel 4.2 i fördraget om Europeiska unionen föreskrivs följande: ”Unionen ska respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen samt deras nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det lokala och regionala självstyret. Den ska respektera deras väsentliga statliga funktioner [...].”
13.Europaparlamentet fördömer nationella åtgärder eller lagstiftningsingrepp som syftar till att undergräva kodifieringen och verkställandet av Europeiska unionens domstols domar. Parlamentet vill att det inrättas en formell övervakningsmekanism för att spåra medlemsstaternas efterlevnad av Europeiska unionens domstols domar, och rekommenderar att efterlevnaden kopplas ihop med utbetalningen av EU-medel enligt villkorlighetsbestämmelserna på rättsstatsprincipens område.
14.Europaparlamentet noterar att 821 nya mål lämnades in till domstolen 2023, jämfört med 806 under 2022, varav 63 % var begäranden om förhandsavgörande och 28,6 % överklaganden av tribunalens beslut. Parlamentet noterar att antalet mål ökade kraftigt i tribunalen, med 1 271 nya mål 2023 jämfört med 904 under 2022, inbegripet en exceptionell serie med 404 gemensamma mål som lämnades in i oktober 2023. Parlamentet noterar att 37 % av de nya målen i tribunalen under 2023 – inklusive serien med de 404 gemensamma målen – avsåg talan om institutionell rätt, 24,3 % immateriella rättigheter och 6 % tvister mellan unionens institutioner och deras personal. Parlamentet noterar att det totala antalet pågående mål är fortsatt stabilt jämfört med tidigare år: om de tidigare nämnda 404 målen betraktas som ett enda mål pågick 2 587 mål i slutet av 2023 jämfört med 2 585 i slutet av 2022 och 2 541 i slutet av 2021.
15.Europaparlamentet noterar att domstolen avslutade 783 mål under 2023, jämfört med 808 under 2022, och att tribunalen avslutade 904 mål under 2023, jämfört med 858 under 2022.
16.Europaparlamentet välkomnar den minskade genomsnittliga handläggningstiden för de mål som domstolen avslutade så att den 2023 uppgick till 16,1 månader, jämfört med 16,4 månader 2022. Den genomsnittliga handläggningstiden för de mål som avslutades av tribunalen var 18,2 månader, jämfört med 16,2 månader 2022, vilket tribunalen förklarade med arten av och den därmed sammanhängande komplexiteten i de förfaranden som hanterades under 2023.
17.Europaparlamentet noterar den minskade genomsnittliga handläggningstiden vid domstolen för direkt talan (från 23,5 månader 2022 till 20,8 månader 2023) och för begäranden om förhandsavgörande (från 17,3 månader till 16,8 månader). Parlamentet noterar, när det gäller rättstvister vid domstolen, att antalet mål om direkt talan ökade betydligt, särskilt på miljöområdet, och att de frågor som hänsköts till domstolen för förhandsavgöranden under 2023 främst gällde området med frihet, säkerhet och rättvisa, följt av beskattning, konsumentskydd och transport. Parlamentet noterar, när det gäller rättstvister vid tribunalen, att antalet mål ökade på områdena immateriella rättigheter och ekonomisk och monetär politik, inbegripet bankverksamhet.
18.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den höga utnyttjandegraden för e-Curia under 2023, med 10 502 registrerade e-Curia-konton: 94 % av ingivandena vid tribunalen gjordes via e-Curia, vilket är detsamma som 2022, medan utnyttjandegraden för e-Curia vid domstolen ökade till cirka 89 %, jämfört med 87 % 2022.
19.Europaparlamentet uppskattar de framsteg som gjorts med att digitalisera de rättsliga arkiven i syfte att bevara handlingar för framtida konsultation och underlätta tillgången för forskare och allmänheten genom en digital portal.
20.Europaparlamentet välkomnar den prestationsbaserade strategi som utvecklats av Europeiska unionens domstol och som gör att den kan fatta beslut på grundval av prestationsbetingade resultat och i vilken utsträckning dess mål har uppnåtts, mätt med hjälp av en uppsättning arbetsbelastningsrelaterade och operativa indikatorer. Parlamentet noterar att de centrala prestationsindikatorer som används av Europeiska unionens domstol omfattar en rad olika specifika områden till stöd för de fem förvaltningsmålen för dess korrekta funktionssätt, för digitalisering och ny teknik, för öppenhet och insyn, för flerspråkighet och för personalförvaltning.
21.Europaparlamentet noterar att ramen för internkontroll vid Europeiska unionens domstol blev föremål för en ingående utvärdering under 2022–2023, vilken bekräftade att den var välfungerande. Parlamentet noterar att de finansiella kontrollprocesserna som ett led i denna utvärdering anpassades för att effektivisera kontrollerna.
22.Europaparlamentet noterar att de huvudsakliga internrevisionerna under 2023 avsåg Europeiska unionens domstols utgifter för fastighetsstädning, internkontrollsystemets effektivitet för att skydda Europeiska unionens domstols it-tillgångar samt personalurvalsförfaranden. Parlamentet noterar att en internrevision även innehöll en studie om användningen av artificiell intelligens på det rättsliga området i samband med genomförandet av en ”strategi för integrering av verktyg baserade på artificiell intelligens i Europeiska unionens domstols verksamhet”. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstols avdelningar i många fall vidtog åtgärder för att genomföra internrevisionernas rekommendationer innan internrevisionerna var formellt slutförda och att dessa åtgärder bedömdes som tillfredsställande av internrevisorn.
Personalresurser, jämställdhet och personalens välbefinnande23.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstol vid utgången av 2023 hade 1 340 anställda tjänstemän (58 %), 765 tillfälligt anställda (33 %) enligt artikel 2 a, 2 b och 2 c i anställningsvillkoren för övriga EU-anställda samt 198 kontraktsanställda (9 %). Parlamentet noterar att tillsättningsgraden i tjänsteförteckningen vid utgången av 2023 låg på 97,11 %. Parlamentet noterar vidare att den årliga personalomsättningen under 2023 uppgick till 7,8 %, vilket särskilt berodde på de 20 % av denna personal som lämnade Europeiska unionens domstol genom att gå i pension.
24.Europaparlamentet noterar att domstolen består av 27 domare och 11 generaladvokater och att ingen ny domare eller generaladvokat tillträdde 2023. Parlamentet noterar vidare att tribunalen består av 54 domare och att två nya domare, en kvinna och en man, tillträdde under 2023. Parlamentet noterar dessutom att en ny justitiesekreterare för tribunalen valdes 2023.
25.Europaparlamentet välkomnar de detaljerade svar på frågeformuläret från parlamentets budgetkontrollutskott som Europeiska unionens domstol lämnat som ett led i det nuvarande ansvarsfrihetsförfarandet, särskilt vad gäller personalfördelningen vid utgången av 2023. Parlamentet noterar att könsfördelningen inom domstolen och tribunalen alltjämt är mycket ojämn. Parlamentet uttrycker sin uppskattning över skrivelsen från tribunalens ordförande till regeringskonferensens ordförande 2024, där medlemsstaterna uppmanas att ta hänsyn till behovet av en jämn könsfördelning när de nominerar kandidater i samband med utnämningen av nya domare och generaladvokater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta behovet av en jämn könsfördelning när de nominerar kandidater i samband med nytillsättning av domare.
26.Europaparlamentet noterar att de 2 303 tjänstemän och övriga anställda som tjänstgjorde i slutet av 2023 till 61 % utgjordes av kvinnor. Parlamentet välkomnar att andelen kvinnor med administrativa befattningar är 55 % och särskilt att antalet kvinnor i ledande ställning har ökat till 43 %, jämfört med 40 % 2022 och 2021, vilket bekräftar den uppåtgående trend som noterats sedan 2018 (41 % 2020, 39 % 2019 och 37,5 % 2018). Parlamentet noterar dock att den kvinnliga representationen var högst bland assistenter och lägst i högre chefsbefattningar. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att säkerställa större kvinnlig representation i högre chefsbefattningar och att vidta ytterligare åtgärder för att främja en jämn könsfördelning på alla nivåer. Parlamentet välkomnar de insatser som Europeiska unionens domstol gjort för att främja jämlikhet, inkludering och mångfald, särskilt i rekryteringsskedet.
27.Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att offentliggöra en årlig jämställdhets- och mångfaldsrapport för att ge insyn i könsfördelningen på alla nivåer inom institutionen, bland annat domare, generaladvokater och administrativ personal, och att sörja för konkreta åtgärder för att skapa jämnare könsfördelning i högre befattningar.
28.Europaparlamentet välkomnar att alla nationaliteter i unionen finns representerade bland personalen vid Europeiska unionens domstol, men noterar att vissa nationaliteter har större representation än andra. Parlamentet välkomnar de fortsatta ansträngningar som Europeiska unionens domstol gjort för att främja en bättre geografisk fördelning bland sina anställda, särskilt genom att öka de lediga tjänsternas synlighet och attraktivitet, skapa och erbjuda förmånligare arbetsvillkor för att locka till sig tillfälligt anställda från medlemsstater med lägre representation och kommunicera brett till olika målgrupper om arbetsmöjligheterna vid Europeiska unionens domstol under 2023. Parlamentet noterar att betydande ansträngningar gjorts för att locka många unga talanger från olika medlemsstater genom praktikprogrammet vid Europeiska unionens domstol. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att undersöka om det finns en proportionell representation av praktikanter från alla medlemsstater.
29.Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska unionens domstol att främja en flerspråkig arbetsmiljö med tanke på dess potential att skapa en mer rättvis fördelning av nationaliteter bland personalen. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att upprätthålla och säkerställa flerspråkighetsprincipen.
30.Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts i den interinstitutionella högnivågruppen för att göra Luxemburg mer attraktivt som arbetsort för personal. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att bevara och stärka samarbetet med andra Luxemburgbaserade institutioner genom olika initiativ. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att budgetmyndigheten godkände de nödvändiga anslagen för budgetåret 2025 för att göra det möjligt att bevilja bostadsbidrag för personal i de lägre lönegraderna enligt rekommendationen från den interinstitutionella högnivågruppen. Parlamentet ber om att hållas underrättat om framstegen med sådana initiativ som är avsedda att öka Luxemburgs attraktionskraft som arbetsort.
31.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstol under 2023 genomförde flera initiativ för att främja personalens fysiska och psykiska välbefinnande genom specialiserade workshoppar och upplysningsarbete. Parlamentet noterar att systemet för distansarbete, som trädde i kraft den 1 maj 2022, bedömdes positivt av cheferna, av vilka 92 % svarade att produktiviteten hos distansarbetande personal var lika hög eller högre än innan distansarbetssystemet fanns. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol, i syfte att skapa bättre balans mellan yrkes- och privatliv, under 2023 förnyade möjligheten för sin personal att distansarbeta utanför anställningsorten i upp till 10 dagar per år, särskilt under rättsferier.
32.Europaparlamentet välkomnar de pågående upplysnings-, informations- och utbildningskampanjer som syftar till att främja inkludering, ömsesidig respekt, samarbete och stöd för personer med funktionsnedsättning och deras assistenter.
33.Europaparlamentet noterar att antalet sjukdagar under 2023 var 20 198, en minskning med 14,78 % jämfört med 2022. Parlamentet noterar bekymrat att läkarmottagningen rapporterade 11 fall av utbrändhet under 2023. Parlamentet välkomnar en ingående, av Europeiska unionens domstol utförd analys av diagnostikrapporter för att identifiera fall av yrkesrelaterad utbrändhet och det fokus som Europeiska unionens domstol har lagt på förebyggande åtgärder, särskilt genom att stärka läkar- och socialarbetarteamet, förebygga psykosociala risker på arbetsplatsen och införa upplysningsarbete för ledningen om rätten att inte vara uppkopplad och riskerna med att överprestera. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att fortsätta att fokusera på detta problem för att förhindra ytterligare fall kopplade till utbrändhet och att underrätta parlamentet om de åtgärder som vidtagits i detta avseende.
34.Europaparlamentet noterar att en administrativ utredning om ett misstänkt fall av sexuella trakasserier rörande en anställd inleddes 2023 och att ärendet avslutades med en påföljd 2024. Parlamentet uttrycker oro över att ett assisterat förfarande angående misstänkta trakasserier rörande en domare också inleddes under 2023, men inga trakasserier kunde fastställas i detta fall. Parlamentet noterar att en avdelningsövergripande arbetsgrupp, som tillsattes i mars 2023, inför ratificeringen av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet därför undersökte de regler och förfaranden som finns vid Europeiska unionens domstol för att förebygga trakasserier och lade fram en del rekommendationer i syfte att förbättra dessa regler och förfaranden. Parlamentet uppmuntrar Europeiska unionens domstol att följa upp och fortsätta att visa nolltolerans mot trakasserier på arbetsplatsen genom att införa obligatorisk utbildning om undermedvetna fördomar och etiska normer för alla domare och högre tjänstemän för att förebygga maktmissbruk.
Etisk ram 35.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse, i enlighet med vad som begärts i tidigare rekommendationer om ansvarsfrihet, att den nya uppförandekoden om rättigheter och skyldigheter för tjänstemän och övriga anställda vid Europeiska unionens domstol, som speglar Europeiska unionens domstols värderingar och etiska engagemang, utarbetades 2023 och antogs i mars 2024. Parlamentet noterar att uppförandekoden innehåller bestämmelser om intressekonflikter, lojalitetsplikt, skyldighet att iaktta konfidentialitet och diskretion, bisysslor, yrkesverksamhet efter avslutad tjänstgöring och publikationer och att den även gäller för utstationerade nationella experter och för biträdande domare inom ramen för det europeiska nätverket för rättslig utbildning. Parlamentet noterar att upplysningsarbete och uppdaterad utbildning om uppförandekoden organiserades för personalen och ledningen under 2023, med särskild inriktning på nytillkomna. Parlamentet efterlyser obligatorisk, regelbunden utbildning för all personal och ber om att hållas underrättat om genomförandet av uppförandekoden.
36.Europaparlamentet noterar att det innan uppförandekoden trädde i kraft fanns två potentiella fall av intressekonflikt som anmäldes och behandlades i enlighet med befintliga förfaranden i syfte att säkerställa att de berörda nyanställda inte sattes att hantera ärenden som de var bekanta med från en tidigare anställning.
37.Europaparlamentet noterar att ledamöternas intresseförklaringar sedan antagandet av uppförandekoden för ledamöter och före detta ledamöter i Europeiska unionens domstol offentliggörs på nätet för att undvika eventuella intressekonflikter i hanteringen av ärenden. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol hela tiden ser över sina interna bestämmelser i denna fråga för att uppdatera dem och säkerställa högsta möjliga etiska krav. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att inrätta en oberoende etikkommitté som ska övervaka efterlevnaden av uppförandekoden och utreda potentiella överträdelser. Parlamentet efterlyser obligatorisk årlig etikutbildning för all personal vid Europeiska unionens domstol, däribland domare och generaladvokater, för att bevara Europeiska unionens domstols integritet. Europeiska unionens domstol uppmanas att informera parlamentet om resultaten av ytterligare eventuella bedömningar av effektiviteten i denna åtgärd som syftar till att förebygga intressekonflikter.
38.Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av intresseförklaringarna från ledamöterna av Europeiska unionens domstol men vill att det införs en standardiserad granskningsprocess före utnämningarna för att identifiera och begränsa potentiella intressekonflikter i ett tidigt skede. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att fastställa transparenta riktlinjer för medlemsstaterna när de nominerar kandidater till domartjänster vid Europeiska unionens domstol.
39.Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att införa en policy för obligatorisk avsägelse för domare om de har haft yrkesmässig anknytning till parter som uppträder i rätten. Parlamentet efterlyser strängare granskning av intressekonflikter hos domare och högre tjänstemän, bland annat med regelbundna uppdateringar av krav på finansiell information. Parlamentet efterlyser offentliggörande av beslut om avsägelse i realtid i fall då domare anmäler en intressekonflikt, vilket skapar större insyn i rättsprocessen och stärker allmänhetens tilltro till opartiskheten och integriteten hos Europeiska unionens domstol.
40.Europaparlamentet noterar att samtliga ledamöter av Europeiska unionens domstol var bosatta i Luxemburg 2023, i överensstämmelse med artikel 14 i stadgan.
41.Europaparlamentet noterar att förteckningen över bisysslor för ledamöterna i både domstolen och tribunalen har offentliggjorts på webbplatsen för Europeiska unionens domstol sedan 2018. Parlamentet noterar vidare att förteckningen är svårläst för den breda allmänheten och rekommenderar att den ses över för att bli tydligare och mer informativ. Parlamentet noterar att förhandsgodkännande från domstolens administrativa plenum eller från tribunalens plenimöte ges endast om bisysslan är förenlig med uppförandekodens krav och med ledamöternas skyldighet att vara tillgängliga för domstolsverksamhet. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att underrätta den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om eventuella initiativ avsedda att förenkla informationen om bisysslor i enlighet med tidigare rekommendationer om ansvarsfrihet.
42.Europaparlamentet noterar att de år 2021 uppdaterade reglerna för ledamöternas resor, tjänsteresor och användning av förare och bilar stipulerar att endast driftskostnaderna för bilanvändning i samband med utförandet av en reseorder eller utövandet av ledamotens uppdrag upp till 10 000 km bärs av Europeiska unions domstol. Parlamentet upprepar sin hållning att bilparken inte under några omständigheter bör användas till annat än det som ligger strikt inom ramen för utövandet av uppdraget som ledamot av Europeiska unionens domstol och noterar att Europeiska unionens domstol sade sig föra diskussioner med andra institutioner för att få till stånd en harmoniserad regeluppsättning för användningen av tjänstefordon, med samtidig respekt för varje institutions självständighet. Parlamentet uppmanar alla unionsinstitutioner att enas om ett enhetligt system som ska tillämpas horisontellt, vilket skulle minska förvirringen och öka insynen och effektiviteten i användningen av offentliga medel. Europeiska unionens domstol uppmanas att hålla parlamentet underrättat om utvecklingen i denna fråga.
43.Europaparlamentet noterar att ett Olaf-ärende, som tagits upp i tidigare ansvarsfrihetsresolutioner och som handlade om att en anställd uppträtt på ett sätt som kan ha utgjort ett allvarligt åsidosättande av skyldigheter, avslutades under 2023. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol inte har kännedom om någon ny utredning eller rekommendation från Olafs sida under 2023.
44.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstol inte rapporterade några fall av bedrägeri, korruption eller missbruk av unionens medel under 2023. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstols strategi mot bedrägerier är en integrerad del av dess integrerade ram för intern kontroll och riskhantering, med särskilt fokus på riskerna med felaktigt utlämnande av information.
Öppenhet och allmänhetens tillgång till rättslig prövning15.Europaparlamentet välkomnar Europeiska unionens domstols engagemang för att förbättra öppenheten, tillgången till rättslig prövning och insynen för allmänheten och därigenom främja allmänhetens förtroende för unionens institutioner.
46.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstol under 2023 befäste strömningen av förhandlingar i domstolen och tribunalen på webbplatsen Curia för att på så vis underlätta allmänhetens tillgång till domstolsverksamheten i Europeiska unionens domstol. Parlamentet välkomnar förbättringen av webbplatsen CVRIA i fråga om struktur, funktioner och innehåll. Parlamentet välkomnar att domstolens avkunnande av domar, generaladvokaternas förslag till avgöranden, förhandlingarna i stora avdelningen och vissa förhandlingar i avdelningar som sammanträder med fem domare har direktsänts på webbplatsen Curia sedan 2023. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att förbättra öppenheten ytterligare genom att sända alla förhandlingar både i domstolen och i tribunalen på sin webbplats och att lagra dem permanent på nätet.
47.Europaparlamentet välkomnar att Europeiska unionens domstol till följd av reformen av sin stadga kommer att offentliggöra inlagor eller skriftliga synpunkter som inkommit i mål om förhandsavgörande efter det att målet avslutats, utom då det föreligger invändningar mot att en persons inlaga eller synpunkt offentliggörs. Parlamentet understryker att ett sådant offentliggörande kommer att förbättra öppenheten och allmänhetens tillgång till rättslig prövning och uppmanar Europeiska unionens domstol att offentliggöra alla handlingar i ett ärende på sin webbplats. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att införa ett förfarande som vem som helst kan använda sig av för att internt komma åt alla handlingar i ett mål.
48.Europaparlamentet noterar att reglerna för användning av videokonferenser antogs av tribunalen i april 2023 och av domstolen i september 2024 och innebär att en part kan begära videokonferens när dennes företrädare av säkerhetsskäl eller andra allvarliga skäl är förhindrad att närvara fysiskt vid förhandlingarna.
49.Europaparlamentet noterar att bestämmelserna i Europeiska unionens domstols beslut av den 26 november 2019 om allmänhetens tillgång till handlingar som Europeiska unionens domstol innehar i utövandet av sina administrativa funktioner inte gäller rättegångshandlingar när tillgången till dessa omfattas av domstolens rättegångsregler eller tribunalens rättegångsregler. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol under 2023 registrerade 21 förfrågningar om allmänhetens tillgång till administrativa handlingar och beviljade tillgång till administrativa handlingar i 12 fall. Parlamentet noterar att Europeiska ombudsmannen inte fann några fall av administrativa missförhållanden vid Europeiska unionens domstol under 2023.
50.Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att förenkla processen för den som försöker hitta specifika avgöranden på e-curia. Parlamentet välkomnar insatserna för att göra gränssnittet mer användarvänligt och intuitivt.
Digitalisering, cybersäkerhet och skydd av personuppgifter51.Europaparlamentet noterar att budgetkostnaderna under 2023 jämfört med 2022 ökade med 10,9 % för it-projekt, 13 % för it-utrustning, 59 % för cybersäkerhetsprojekt och 72 % för tjänster, licenser och utrustning med anknytning till cybersäkerhet.
52.Europaparlamentet noterar att genomförandet av större digitaliseringsprojekt inom strategin för den digitala omställningen kvarstod som en prioritering för Europeiska unionens domstol under 2023, t.ex. utveckling av det integrerade ärendehanteringssystemet Siga, främjande av användningen av applikationen e-Curia för inlämnande och delgivning av inlagor samt domar och beslut på elektronisk väg, införande av e-signatur och införande av det elektroniska dokumentregistrerings- och dokumenthanteringssystemet HAN/Ares. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol kontrollerar avkastningen på digitaliseringssatsningar med avseende på deras kostnads- och resurseffektivitet, och uppmanar Europeiska unionens domstol att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten underrättad om sina iakttagelser på detta område.
53.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstol, som ett led i sitt övergripande initiativ för att bli mer tillgänglig och inkluderande för personer i utsatta situationer, har fortsatt att tillämpa ”inbyggd tillgänglighet” i samband med alla ändringar och all utveckling av sina it-system. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol efter en granskning av webbplatsen Curia började förbättra webbplatsens tillgänglighet för många olika sorters användare, t.ex. personer med nedsatt syn, nedsatt hörsel eller inlärningssvårigheter.
54.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstol genomfört flera projekt baserade på artificiell intelligens (AI), såsom automatisering av dokumentanalys för hänvisningar till tillämplig lagstiftning och hjälp med verifiering av fakturor genom robotstyrda processer och förhandlingsutskrifter, i linje med sin nya i juni 2023 antagna strategi för AI-integrering. Parlamentet understryker att det är av avgörande betydelse att AI används på ett sätt som till fullo bevarar de rättsliga processernas oberoende, kvalitet och ostördhet, tar full hänsyn till etiska frågor och används under mänsklig tillsyn samt möjliggör mänskligt ingripande för att undvika negativa konsekvenser eller risker eller gör det möjligt att stoppa systemet om det inte fungerar som avsett. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol som ett led i denna strategi tillsatt en AI-styrelse bestående av ledamöter av domstolen och tribunalen för att övervaka de etiska aspekterna av AI inom Europeiska unionens domstol och lägga fast tydliga gränser för dess tillämpning. Parlamentet välkomnar de av styrelsen utfärdade personalriktlinjerna för användningen av AI. Parlamentet välkomnar de befintliga initiativen för att utveckla de anställdas digitala kompetens genom det utbildningsspår som utvecklats i samarbete med den interinstitutionella kommittén för digital omvandling. Parlamentet betonar att rättsväsendets digitalisering och införandet av ny teknik som AI kommer att medföra betydande fördelar så att Europeiska unionens domstol kan fungera effektivt. Parlamentet rekommenderar emellertid Europeiska unionens domstol att vara förutseende vad gäller de tillhörande cybersäkerhetsriskerna och att stärka samarbetet med EU:s cybersäkerhetsbyrå och CERT-EU ännu mer.
55.Europaparlamentet noterar att Europeiska unionens domstol inte underrättades om några utredningar från Europeiska datatillsynsmannen under 2023. Parlamentet noterar att Europeiska datatillsynsmannen under 2023 inte utfärdade någon specifik rekommendation till Europeiska unionens domstol efter sin utredning om användningen av molntjänster från Amazon Web Services. Parlamentet noterar att Europeiska datatillsynsmannen 2023 offentliggjorde ett beslut som bekräftade att Europeiska unionens domstol använt molnbaserade videokonferenstjänster i överensstämmelse med dataskyddslagstiftningen. Parlamentet framhåller emellertid på nytt sina betänkligheter mot användningen av externa molntjänster med tanke på de växande hoten kring cybersäkerhet och digital suveränitet.
56.Europaparlamentet välkomnar att Europeiska unionens domstol antog en cyberfärdplan 2023 och har stärkt sin operativa cybersäkerhetskapacitet för att bättre skydda sina system mot det ökande antalet cyberattacker. Parlamentet understryker vidare att en robust cybersäkerhetsstrategi är ett viktigt verktyg för att bekämpa utländsk inblandning som syftar till att undergräva EU-institutionernas integritet. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol har vidtagit olika åtgärder för att stärka cybersäkerhetsberedskapen och förmågan att hämta sig från säkerhetsincidenter, bland annat genom att delta i ledningen av den interinstitutionella cybersäkerhetsstyrelsen och genom en kombination av cybersäkerhetsrelaterade kontroller och verktyg i linje med rekommendationerna från CERT-EU. Parlamentet noterar att budgetmyndigheten inför budgetåret 2025 godkände de nödvändiga anslagen för ytterligare två tjänster för att stärka Europeiska unionens domstols personalkapacitet på cybersäkerhetsområdet.
57.Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits, såsom cybersäkerhetsrevisioner, personalutbildning och protokoll för snabb incidenthantering, för att skydda Europeiska unionens domstols tekniska infrastruktur mot cyberhot. Parlamentet betonar att digitaliseringen av rättsväsendet och användningen av ny teknik såsom artificiell intelligens kommer att medföra många fördelar för att Europeiska unionens domstol ska fungera väl men också innebära risker som den måste föregripa och skydda sig mot. Parlamentet föreslår i detta avseende att Europeiska unionens domstol utvecklar en cybersäkerhetsstrategi och intensifierar samarbetet med andra unionsinstitutioner, särskilt Enisa (EU:s cybersäkerhetsbyrå), för att förebygga cyberattacker, som snabbt blir både fler och mer sofistikerade i Europa.
58.Europaparlamentet välkomnar initiativet att ge anonymiserade mål fiktiva namn med hjälp av ett it-verktyg för automatisk generering i syfte att stärka skyddet av personuppgifter och underlätta identifieringen av enskilda mål.
59.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse ändringen av tribunalens rättegångsregler, som kommer att förtydliga och förenkla de rättsliga förfarandena, bland annat möjligheten att använda videokonferenser vid domstolsförhandlingar, elektronisk underskrift av beslut och fastställande av pilotmål.
Interinstitutionellt samarbete64.Europaparlamentet välkomnar de budgetbesparingar som gjorts genom samarbete med andra institutioner och framför allt de gemensamma tillämpningarna och värdtjänsterna på grundval av servicenivåavtal med kommissionen och deltagandet i interinstitutionella upphandlingsförfaranden, som gjort att Europeiska unionens domstol kunnat optimera kostnaderna och resurserna.
65.Europaparlamentet välkomnar insatserna från det europeiska nätverket för rättslig utbildning (EJTN) när det gäller att utbilda nationella domare i EU-rätt. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att Europeiska unionens domstol, i linje med sin förklaring om stöd till EJTN för att utforma en hållbar europeisk rättskultur, tillsammans med EJTN försökte stärka mångfalden bland sina långtidspraktikanter under 2023 för att i slutändan öka deras antal till en per medlemsstat. Parlamentet noterar att de vidtagna åtgärderna redan varit lyckosamma då Europeiska unionens domstol har praktikanter från vissa medlemsstater som tidigare inte deltagit aktivt i programmet. Parlamentet noterar att 15 avlönade praktikplatser erbjöds under 2023–2024. Parlamentet uppmanar Europeiska unionens domstol att vidareutveckla sina initiativ för kunskapsdelning, bland annat gemensamma databaser över rättspraxis och virtuella samarbetsplattformar för att stödja nationella domstolar i komplexa rättsliga tolkningar.
66.Europaparlamentet betonar att praktiktjänstgöring bör vara avlönad i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 14 juni 2023 om kvalitetspraktik i unionen (2020/2005(INL)), där man förespråkar att alla praktikplatser i Europa bör vara avlönade. Parlamentet välkomnar att alla praktikanter vid Europeiska unionens domstol för närvarande får ett bidrag under sin vistelse, huvudsakligen från Europeiska unionens domstol och i vissa specifika fall från andra källor. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol endast tar emot ett fåtal praktikanter (färre än tio per år) som avlönas via andra källor, och detta under korta perioder (i genomsnitt två månader). Parlamentet välkomnar att Europeiska unionens domstols administration i sådana fall noga kontrollerar att dessa praktikanter får bidrag, ersättning eller lön för sin praktiktjänstgöring som betalas ut direkt av deras arbetsgivare eller akademiska institution.
67.Europaparlamentet uppskattar att Europeiska unionens domstol samarbetar fullt ut med Olaf, revisionsrätten, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska ombudsmannen. Parlamentet noterar att Europeiska unionens domstol under 2023 fortsatte sitt arbete för att upprätthålla den etablerade dialogen med nationella domstolar, särskilt med författningsdomstolar och högsta domstolar, och att den stod som värd för flera möten, bland annat det årliga mötet för nationella domare. Parlamentet uppmuntrar till djupare samarbete mellan Europeiska unionens domstol och nationella domstolar för att stärka en enhetlig tillämpning av unionsrätten. Parlamentet rekommenderar inrättandet av ett permanent rättsligt utbytesprogram för domare från medlemsstaterna där dessa arbetar sida vid sida med sina motsvarigheter vid Europeiska unionens domstol för att främja bästa praxis i tolkningen av unionsrätten.