1.Europaparlamentet insisterar på att i en snabbt föränderlig värld där medborgarna med rätta förväntar sig mer från unionen och dess budget och där unionen står inför ett stigande antal kriser måste nästa fleråriga budgetram ges ökade resurser jämfört med perioden 2021–2027 och frångå den historiskt restriktiva och självpåtagna nivån på 1 % av BNI.

2.Europaparlamentet understryker att nästa fleråriga budgetram måste inriktas på att finansiera europeiska kollektiva nyttigheter med ett märkbart mervärde jämfört med nationella utgifter. Parlamentet betonar behovet av ökade synergier och bättre samordning mellan unionens och medlemsstaternas utgifter. Parlamentet understryker att utgifterna kommer att behöva täcka stora utmaningar, såsom återgången till storskalig krigföring i unionens omedelbara grannskap, ett mycket utmanande ekonomiskt och socialt sammanhang, en konkurrenskraftsklyfta och den förvärrade klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden.

3.Europaparlamentet anser att den strategi med ”en nationell plan per medlemsstat” som kommissionen överväger, där faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) används som modell, inte kan ligga till grund för utgifter med delad förvaltning efter 2027. Parlamentet understryker att utformningen av utgifter med delad förvaltning inom ramen för nästa fleråriga budgetram fullt ut måste säkerställa parlamentets roll som lagstiftare, budgetmyndighet och ansvarsfrihetsbeviljande myndighet och utformas och genomföras i nära samarbete med regionala och lokala myndigheter och alla berörda parter.

4.Europaparlamentet kräver att nästa fleråriga budgetram även i fortsättningen ska stödja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning för att bidra till att binda samman unionen, fördjupa den inre marknaden, främja konvergens och minska ojämlikheterna, fattigdomen och det sociala utanförskapet.

5.Europaparlamentet anser att idén om en övergripande konkurrenskraftsfond som slår samman befintliga program, i enlighet med kommissionens planer, inte är ändamålsenlig. Parlamentet betonar att fonden i stället bör vara ett nytt instrument, som utnyttjar olika finansieringsmöjligheter på basis av erfarenheterna från InvestEU och innovationsfonden och som kompletterar befintliga och mycket framgångsrika program.

6.Europaparlamentet betonar att det, särskilt mot bakgrund av Förenta staternas tillbakadragande från sin roll som global garant för fred och säkerhet, finns ett tydligt behov av att gå vidare mot en verklig försvarsunion, där nästa fleråriga budgetram stöder en övergripande säkerhetsstrategi genom ökade investeringar. Parlamentet betonar att försvarsutgifterna inte får tillhandahållas på bekostnad eller leda till en minskning av de långsiktiga investeringarna i unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning.

7.Europaparlamentet vill se en verklig förenkling för de slutliga stödmottagarna genom att program med överlappande mål, olika kriterier för stödberättigande och olika regler för övergripande bestämmelser undviks. Parlamentet understryker att förenkling inte kan innebära större spelrum för kommissionen utan nödvändiga kontroller och motvikter, och därför måste uppnås med full respekt för den institutionella jämvikt som föreskrivs i fördragen.

8.Europaparlamentet insisterar på förstärkt inbyggd krishanteringskapacitet i nästa fleråriga budgetram och tillräckliga marginaler under varje rubrik. Parlamentet betonar att utgiftsprogrammen, vid sidan av förutsebarhet för investeringar, bör behålla en betydande inbyggd flexibilitetsreserv, med anslag till specifika politiska mål som ska beslutas av budgetmyndigheten. Parlamentet understryker att flexibilitet för humanitärt bistånd bör begränsas. Parlamentet anser att den fleråriga budgetramen efter 2027 bör omfatta två särskilda instrument – ett för att säkerställa solidaritet i händelse av naturkatastrofer och ett för allmän krishantering.

9.Europaparlamentet understryker att efterlevnad av unionens värden och grundläggande rättigheter är en väsentlig förutsättning för att få tillgång till EU-medel. Parlamentet insisterar på att unionens budget ska skyddas mot missbruk, bedrägerier och överträdelser av rättsstatsprincipen och kräver en starkare koppling mellan rättsstatsprincipen och unionens budget efter 2027.

10.Europaparlamentet understryker att återbetalningen av upplåningen inom ramen för NextGenerationEU inte får äventyra finansieringen av EU:s politik och prioriteringar. Parlamentet betonar därför att alla kostnader i samband med upplåning som stöds av unionens budget eller budgetutrymmet ska behandlas åtskilt från anslagen för EU‑program inom ramen för den framtida fleråriga budgetramens struktur.

11.Europaparlamentet uppmanar rådet att skyndsamt anta nya egna medel så att lånekostnaderna för NextGenerationEU kan återbetalas på ett hållbart sätt. Parlamentet betonar att nya genuina egna medel utöver det interinstitutionella avtalet är avgörande för unionens högre utgiftsbehov. Parlamentet anser att alla instrument och verktyg bör undersökas för att förse unionen med de resurser som krävs, och anser i detta avseende att gemensam upplåning är ett genomförbart alternativ för att säkerställa att unionen har tillräckliga resurser för att reagera på akuta unionsomfattande kriser, såsom den pågående krisen på säkerhets- och försvarsområdet.

12.Europaparlamentet är berett att arbeta konstruktivt tillsammans med rådet och kommissionen för att tillhandahålla en långtidsbudget som tillgodoser unionens behov. Parlamentet betonar att den fleråriga budgetramen efter 2027 utformas under förhållanden som är långt ifrån normala och att parlamentet tar sin institutionella roll enligt fördraget på allvar. Parlamentet insisterar på att endast en långtidsbudget som är ändamålsenlig för unionen i en föränderlig värld kommer att godkännas och kräver ett snabbt antagande av den fleråriga budgetramen för att möjliggöra ett snabbt genomförande av utgiftsprogrammen från och med den 1 januari 2028.

13.Europaparlamentet anser, med tanke på de strukturella utmaningar som unionen står inför, att den fleråriga budgetramen för tiden efter 2027 bör anpassa sin utgiftsfokusering för att säkerställa att unionen kan uppfylla sina strategiska politiska mål enligt beskrivningen nedan.

14.Europaparlamentet är övertygat om att ökad konkurrenskraft, utfasning av fossila bränslen i ekonomin och förstärkning av unionens innovationskapacitet är centrala prioriteringar för den fleråriga budgetramen efter 2027 och avgörande för att säkerställa långsiktig, hållbar och inkluderande tillväxt samt en blomstrande, mer resilient ekonomi och ett mer resilient samhälle.

15.Europaparlamentet anser att unionen måste utveckla en ram för konkurrenskraft i linje med sina egna värderingar och politiska mål och att konkurrenskraften måste främja inte bara ekonomisk tillväxt utan även social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och miljömässig hållbarhet såsom betonas i både Draghi- och Letta-rapporterna.

16.Europaparlamentet understryker, såsom anges i Letta- och Draghi-rapporterna, att den europeiska ekonomin och den europeiska sociala modellen är hårt ansträngda, och att produktivitets-, konkurrenskrafts- och kompetensklyftan har dominoeffekter på arbetstillfällenas kvalitet och på levnadsstandarden för européer som redan brottas med höga priser på bostäder, energi och livsmedel. Parlamentet är bekymrat över att bristen på arbetstillfällen och höga levnadskostnader ökar risken för kompetensflykt från Europa.

17.Europaparlamentet påpekar att Draghi uppskattar det årliga investeringsgapet när det gäller innovation och infrastruktur till 750–800 miljarder EUR per år mellan 2025 och 2030. Parlamentet understryker att unionens budget måste spela en avgörande roll men att den inte kan täcka detta underskott på egen hand, och att större delen av insatserna måste komma från den privata sektorn, och pekar vidare på behovet av att utnyttja synergier mellan offentliga och privata investeringar, särskilt genom att förenkla och harmonisera EU:s investeringsstruktur.

18.Europaparlamentet betonar att unionens budget noggrant måste samspela med nationella utgifter för att säkra komplementaritet och utformas så att den kan minska riskerna för, mobilisera och utnyttja privata investeringar på ett effektivt sätt, så att uppstartsföretag och små och medelstora företag lättare kan få tillgång till medel. Parlamentet kräver därför att program såsom InvestEU, som säkerställer additionalitet och följer en marknadsbaserad och efterfrågestyrd strategi, avsevärt förstärks i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet anser att finansieringsinstrument och budgetgarantier är en effektiv resursanvändning för att uppnå viktiga EU-politiska mål och kräver att de förenklas ytterligare.

19.Europaparlamentet insisterar på att mer måste göras för att maximera den potential som Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB) har – tillsammans med andra internationella och nationella finansinstitut – när det gäller utlåning och riskminskning inom strategiska politikområden, såsom klimatprojekt och på senare tid säkerhets- och försvarsprojekt. Parlamentet vill se ökad riskbenägenhet och ambition från EIB‑gruppens sida för att locka investeringar, på basis av sin starka kapitalposition, och efterlyser ett förstärkt investeringspartnerskap för att säkerställa att varje euro som spenderas på unionsnivå används på mest effektiva sätt.

20.Europaparlamentet betonar att finansieringen av forskning och innovation, däribland stöd till grundforskning, bör ökas avsevärt, inriktas på unionens strategiska prioriteringar, även i fortsättningen styras av principen om spetskompetens och förbli meritbaserad. Parlamentet anser att det bör finnas tillräckliga resurser i den fleråriga budgetramen och på nationell nivå för att finansiera alla högkvalitativa projekt under hela innovationscykeln och uppnå målet på 3 % av BNP för forsknings- och utvecklingsutgifter senast 2030.

21.Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram, med utgångspunkt i den nuvarande Fonden för ett sammanlänkat Europa, bör omfatta mycket mer direkt förvaltade medel till energi, transport och digital infrastruktur, där gränsöverskridande förbindelser och nationella förbindelser med europeiskt mervärde prioriteras. Parlamentet anser att sådan infrastruktur är en absolut förutsättning för en framgångsrik fördjupning av den inre marknaden och för att stärka unionens resíliens i en föränderlig geopolitisk ordning.

22.Europaparlamentet påpekar att en säker och robust rymdsektor är avgörande för unionens oberoende och suveränitet och därför behöver varaktiga investeringar.

23.Europaparlamentet understryker att en mer konkurrenskraftig, produktiv och socialt inkluderande ekonomi bidrar till att skapa välbetalda arbetstillfällen av hög kvalitet och därmed ökar människornas levnadsstandard. Parlamentet betonar att unionens budget, genom program såsom Europeiska socialfonden+ och Erasmus+, kan spela en viktig roll för att stödja utbildningssystemen, förbättra den sociala inkluderingen, öka arbetskraftens anpassningsförmåga genom omskolning och kompetenshöjning och därmed förbereda människor för sysselsättning i en modern ekonomi.

24.Europaparlamentet insisterar på att unionens budget bör fortsätta att stödja viktiga ekonomiska och sysselsättningsskapande sektorer där unionen redan är världsledande, såsom turistnäringen och de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet understryker behovet av särskild finansiering för turism i unionens budget efter 2027, bland annat för att genomföra EU:s strategi för hållbar turism. Parlamentet framhåller vikten av Kreativa Europa för att bidra till Europas mångfald och konkurrenskraft och stödja livskraftiga samhällen.

25.Europaparlamentet betonar att den europeiska ekonomin, för att kunna konkurrera med andra stora globala aktörer, också måste bli mer konkurrenskraftig och resilient på utbudssidan genom att investera mer i unionens öppna strategiska oberoende med stöd av en förstärkt industripolitik och fokus på strategiska sektorer, resurseffektivitet och kritisk teknik för att minska beroendet av tredjeländer.

26.Europaparlamentet anser i ljuset av ovanstående att idén om en övergripande konkurrenskraftsfond som slår samman befintliga program, i enlighet med kommissionens planer, inte är ändamålsenlig. Parlamentet betonar att fonden i stället bör vara ett nytt instrument som utnyttjar olika finansieringsmöjligheter på basis av erfarenheterna från InvestEU och innovationsfonden. Parlamentet påminner om att unionen enligt artikel 182 i EUF-fördraget ska anta ett ramprogram för forskning.

27.Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt meddelande om konkurrenskraftskompassen hävdar att ett nytt verktyg för samordning av konkurrenskraften bör inrättas för att bättre anpassa industri- och forskningspolitiken och investeringarna mellan EU-nivå och nationell nivå. Parlamentet noterar att det föreslagna nya verktyget planeras som en del av en ny ”slimmad styrmekanism” som utformats för att ”stärka kopplingen mellan den övergripande politiska samordningen och EU:s budget”. Parlamentet insisterar på att parlamentet måste ges en fullständig beslutsfattande roll inom ramen för båda mekanismerna.

28.Europaparlamentet betonar att livsmedelstrygghet är en väsentlig del av det strategiska oberoendet och att nästa fleråriga budgetram måste fortsätta att stödja konkurrenskraften och resiliensen inom unionens jordbruks- och fiskerisektor, däribland småskaliga jordbruk och unga jordbrukare och fiskare, och hjälpa sektorerna att bättre skydda klimatet och den biologiska mångfalden liksom haven och oceanerna. Parlamentet bekräftar att en modern och förenklad gemensam jordbrukspolitik är avgörande för att öka produktiviteten genom tekniska framsteg, säkerställa en skälig levnadsstandard för jordbrukarna, garantera livsmedelstryggheten och produktionen av säkra livsmedel av hög kvalitet till överkomliga priser för européerna, främja generationsskiftet och säkerställa landsbygdssamhällenas livskraft.

29.Europaparlamentet påpekar att jordbrukssektorn är särskilt sårbar för inflationschocker som påverkar jordbrukarnas köpkraft. Parlamentet kräver en ökad och särskild budget för den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa fleråriga budgetram som skyddar den från eventuella nedskärningar, för att bevara dess integritet och enhetlighet samt samstämmigheten och sammanlänkningen mellan dess första och andra pelare, och motsätter sig därför idén om att integrera den gemensamma jordbrukspolitiken i en enda fond för varje medlemsstat. Parlamentet vill att man undersöker ytterligare särskilda finansieringskällor där så är lämpligt, även utanför den gemensamma jordbrukspolitiken, för att hantera naturkatastrofer och ge jordbrukare och skogsbrukare incitament att bidra till begränsningen av klimatförändringarna och återhämtningen av den biologiska mångfalden och naturskydd, utan åtgärder som leder till en tillbakagång för EU:s jordbruksproduktion.

30.Europaparlamentet betonar att de nya globala utmaningar som EU:s jordbrukare står inför, däribland den aktuella geopolitiska situationen, klimatförändringarna och stigande insatspriser, kräver sunda finansiella anslag inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens kommande period. Parlamentet betonar att för att hantera dessa utmaningar, med beaktande av lärdomarna från covid-19-krisen, och för att undvika att jordbrukarnas stöd minskar, behöver den gemensamma jordbrukspolitiken omedelbart en ökad budget i nästa fleråriga budgetram som indexeras till inflationen genom en årlig omvärdering. Parlamentet understryker i detta avseende att direktstödet i sin nuvarande form genererar ett tydligt EU-mervärde och bör fortsätta att stärka inkomsttryggheten, produktionen och skyddet mot prisinstabilitet och bättre rikta in sig på personer som aktivt ägnar sig åt jordbruksproduktion och tillhandahållande av kollektiva nyttigheter, samtidigt som EU:s miljömässiga och sociala normer respekteras. Parlamentet kräver en rättvis och effektiv fördelning av stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken inom och mellan medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser fortsatta och förstärkta åtgärder för att upprätthålla produktionen i utsatta områden och garantera livskraftiga landsbygdssamhällen och adekvat offentlig infrastruktur, i synnerhet när det gäller digitalisering och särskilt genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, och ett förnyat deltagande av lokala och regionala myndigheter i förvaltningen av dessa åtgärder. Parlamentet betonar behovet av att öka och reformera jordbruksreserven för att effektivt och snabbt kunna reagera på framtida kriser som den europeiska jordbrukssektorn kommer att behöva hantera, och att inrätta nya verktyg för att hantera naturliga, marknadsrelaterade och sanitära risker, såsom ett EU-återförsäkringssystem för att bättre mildra effekterna av framtida kriser och skapa större stabilitet för jordbrukarna. Parlamentet betonar att särskilda lösningar måste hittas för de jordbrukare i Östeuropa som drabbas hårdast av kaskadeffekterna av Rysslands krig mot Ukraina, såsom höga insatspriser, inflation och marknadsstörningar. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att fullfölja inrättandet av den nödvändiga finansiella och rättsliga ramen för livsmedelskedjan för att stärka jordbrukarnas ställning och bättre bekämpa otillbörliga handelsmetoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja EU:s jordbrukare genom att främja jordbruksbaserade livsmedelsprodukter inom och utanför unionen genom en dynamisk och starkare EU-politik för säljfrämjande åtgärder. Parlamentet beklagar nedskärningarna av finansieringen till programmet för främjande av jordbruksprodukter i samband med översynen av den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram måste inkludera särskilda medel till landsbygdsturism, kvinnligt företagande, yrkesutbildning och teknisk innovation inom jordbruket.

31.Europaparlamentet påminner om att social, ekonomisk och territoriell sammanhållning är en hörnsten i den europeiska integrationen och avgörande för att hålla samman unionen och fördjupa den inre marknaden. Parlamentet bekräftar i detta avseende vikten av konvergensprocessen. Parlamentet understryker att en moderniserad sammanhållningspolitik måste följa en decentraliserad, platsbaserad strategi för flernivåstyre och bygga på principen om delad förvaltning och partnerskap, med fullt deltagande av lokala och regionala myndigheter och berörda parter, samt säkerställa att resurserna riktas till de områden där de behövs mest för att minska de regionala skillnaderna.

32.Europaparlamentet betonar att anslagen till sammanhållningspolitiken måste göra det möjligt att hantera de viktigaste utmaningar som unionen står inför, såsom demografiska förändringar och avfolkning, och inriktas på de regioner och människor som har störst behov. Parlamentet kräver dessutom utökad tillgång till EU-finansiering för städer, regioner och stadsmyndigheter. Parlamentet påminner om att unionen enligt artikel 349 i EUF-fördraget är skyldig att vidta särskilda åtgärder för de yttersta randområdena och betonar därför behovet av fortsatt, målinriktat stöd till dessa regioner i nästa fleråriga budgetram, bland annat genom ett förstärkt program med alternativ som särskilt rör avsides läge och ökaraktär (Posei).

33.Europaparlamentet påminner om vikten av Europeiska unionens sociala dimension och av att främja ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, dess handlingsplan och dess överordnade mål. Parlamentet betonar att unionens budget därför bör spela en avgörande roll för att minska ojämlikheterna, fattigdomen och det sociala utanförskapet, bland annat genom att stödja barn, familjer och utsatta grupper. Parlamentet påminner om att cirka 20 miljoner barn i unionen är i riskzonen för fattigdom och socialt utanförskap. Parlamentet betonar att bekämpningen av barnfattigdom i unionen kräver adekvat finansierade, omfattande och integrerade åtgärder, tillsammans med ett effektivt genomförandet av den europeiska barngarantin på nationell nivå. Parlamentet betonar att det konsekvent har begärt en särskild budget inom ESF+ för att stödja barngarantin som en central pelare i EU:s strategi för fattigdomsbekämpning.

34.Europaparlamentet betonar i detta avseende den EU-omfattande bostadskrisen, som berör miljontals familjer och ungdomar. Parlamentet understryker behovet av ökat stöd till bostäder genom unionens budget, särskilt via sammanhållningspolitiken, och genom andra finansieringskällor, såsom EIB-gruppen och nationella utvecklingsbanker. Parlamentet konstaterar att unionsfinansieringen visserligen inte kan lösa bostadskrisen på egen hand, men att den kan spela en avgörande roll för att finansiera brådskande åtgärder och komplettera bredare insatser på unionsnivå och nationell nivå i syfte att förbättra bostädernas överkomlighet och öka bostadsbeståndets energieffektivitet.

35.Europaparlamentet framhåller att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått betydande ekonomiska och sociala konsekvenser, i synnerhet för de medlemsstater som gränsar till Ryssland och Belarus. Parlamentet insisterar på att nästa fleråriga budgetram måste ge stöd till dessa regioner.

36.Europaparlamentet betonar att den gröna och den digitala omställningen är oupplösligt kopplad till konkurrenskraft, modernisering av ekonomin och samhällets resiliens och fungerar som katalysator för en framtidsorienterad och resurseffektiv ekonomi. Parlamentet insisterar därför på att den fleråriga budgetramen efter 2027 måste fortsätta att stödja och ytterligare påskynda den dubbla omställningen.

37.Europaparlamentet påminner om att unionens budget tillför ett viktigt bidrag till uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050, bland annat genom stöd till målen för 2030 och 2040. Parlamentet betonar att omställningen kommer att kräva en utfasning av fossila bränslen i ekonomin, i synnerhet genom användning av ren teknik, förbättrad energi- och transportinfrastruktur och mer energieffektiva bostäder. Parlamentet noterar att kommissionen uppskattar de ytterligare investeringsbehoven för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 till 1,5 % av BNP per år jämfört med årtiondet 2011–2020, och att unionens budget på egen hand inte kan täcka gapet, men att den måste förbli en viktig bidragsgivare. Parlamentet efterlyser därför ökat direkt förvaltat stöd till skydd av miljö och biologisk mångfald och klimatåtgärder baserade på det nuvarande Life‑programmet.

38.Europaparlamentet understryker att industrin kommer att vara central i omställningen till nettonollutsläpp och inrättandet av energiunionen, och att stöd kommer att behövas för att hjälpa vissa industrisektorer och deras arbetstagare att anpassa sig. Parlamentet betonar vikten av en rättvis omställning som inte får lämna någon på efterkälken, vilket bland annat kräver investeringar i regioner som är starkt beroende av fossila bränslen och ökat stöd till utsatta hushåll, särskilt genom Fonden för en rättvis omställning och den sociala klimatfonden.

39.Europaparlamentet pekar på den djupgående tekniska förändring som pågår, där teknik såsom artificiell intelligens och kvantteknik både skapar möjligheter i form av ekonomisk potential, globalt ledarskap och förbättringar av medborgarnas liv, men samtidigt skapar utmaningar när det gäller tillförlitlighet och etik. Parlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram måste stödja forskning, utveckling och en säker tillämpning av digital teknik och hjälpa människor att skaffa sig de kunskaper och den kompetens de behöver för att arbeta med och använda den.

40.Europaparlamentet påminner om att fred och säkerhet är grunden för unionens välstånd, sociala modell och konkurrenskraft och en viktig pelare i unionens geopolitiska ställning. Parlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram måste stödja en övergripande säkerhetsstrategi genom att investera betydligt mer i att skydda unionen mot de otaliga hot som den står inför.

41.Europaparlamentet understryker, såsom framgår av Niinistö-rapporten, att flera hot tillsammans ökar instabiliteten och unionens sårbarhet, främst den fragmenterade världsordningen, det säkerhetshot som Ryssland och Belarus utgör, växande spänningar globalt, fientliga internationella aktörer, globaliseringen av kriminella nätverk, hybridkampanjer, som inbegriper cyberattacker, utländsk informationsmanipulering, desinformation och inblandning och instrumentalisering av migration, allt mer frekventa och intensiva extrema väderhändelser till följd av klimatförändringarna och hälsohot.

42.Europaparlamentet påpekar att unionen har spelat en avgörande roll för att uppnå varaktig fred på sitt territorium och måste fortsätta att göra det genom att anpassa sig till krigets verklighet i dess omedelbara närhet och behovet av att kraftigt öka försvarsinfrastrukturen, försvarskapaciteten och försvarsberedskapen, även genom unionens budget, långt utöver de nuvarande anslagen på mindre än 2 % av den fleråriga budgetramen.

43.Europaparlamentet noterar att den europeiska försvarskapaciteten skadats av årtionden av underinvesteringar och att underskottet i försvarsutgifterna enligt kommissionen för närvarande uppgår till 500 miljarder EUR för det kommande årtiondet. Parlamentet understryker att unionens budget inte ensam kan fylla gapet, men att den har en viktig roll att spela tillsammans med de nationella budgetarna och med fokus på ett tydligt EU‑mervärde. Parlamentet anser att unionens budget och utlåning genom EIB-gruppen kan bidra till att stimulera investeringar i försvar. Parlamentet betonar att försvarsutgifter inte får avsättas på de sociala och miljörelaterade utgifternas bekostnad, och att de inte heller får leda till minskad finansiering av långvarig unionspolitik som har visat sitt värde över tid.

44.Europaparlamentet understryker fördelarna med de försvarsprogram och försvarsinstrument som införts inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen och som har stärkt gemensam forskning, produktion och upphandling på försvarsområdet, vilket utgör en värdefull grund för att bygga vidare på unionens politik och investeringar.

45.Europaparlamentet betonar att det med tanke på den geopolitiska situationen finns ett tydligt behov av att agera och gå vidare mot en verklig försvarsunion, i samordning med Nato och i full överensstämmelse med enskilda medlemsstaters neutralitetsåtaganden. Parlamentet instämmer i detta avseende i kommissionens analys att nästa fleråriga budgetram måste tillhandahålla en övergripande och robust ram till stöd för EU:s försvar.

46.Europaparlamentet understryker vikten av en konkurrenskraftig och resilient europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas. Parlamentet anser att ökade gemensamma försvarsinvesteringar på EU-nivå i nästa fleråriga budgetram med stöd av en tydlig och transparent styrningsstruktur kan bidra till att undvika dubbelarbete, skapa stordriftsfördelar och därmed betydande besparingar för medlemsstaterna, minska fragmenteringen och säkerställa driftskompatibilitet mellan utrustning och system. Parlamentet understryker vikten av teknik i moderna försvarssystem och därför av investeringar i forskning, cyberförsvar och cybersäkerhet samt i produkter med dubbla användningsområden. Parlamentet pekar på behovet av att rikta stöd till unionens försvarsindustri och på så sätt stärka det strategiska oberoendet, skapa högkvalificerade arbetstillfällen, driva på innovation och skapa gränsöverskridande möjligheter för EU‑företagen, däribland små och medelstora företag.

47.Europaparlamentet betonar vikten av ökat stöd i budgeten för militär rörlighet, som uppgraderar infrastruktur med dubbla användningsområden (militära och civila ändamål), möjliggör storskaliga förflyttningar med kort varsel av militär utrustning och militär personal och därmed bidrar till unionens försvarskapacitet och kollektiva säkerhet. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av finansiering för de transeuropeiska transportnäten så att de kan anpassas till dubbla användningsområden.

48.Europaparlamentet betonar att unionen måste öka finansieringen för den allmänna beredskapen. Parlamentet är bestört över de allt större effekterna av naturkatastrofer, som ofta är kopplade till klimatförändringarna och därför sannolikt kommer att bli mer frekventa och intensiva i framtiden. Parlamentet påpekar att enligt den europeiska klimatriskbedömningen 2024 skulle de ackumulerade ekonomiska förlusterna från naturkatastrofer kunna uppgå till omkring 1,4 % av unionens BNP.

49.Europaparlamentet understryker därför att det utöver insatserna för att begränsa klimatförändringarna genom den gröna omställningen, krävs betydande investeringar för anpassning till klimatförändringarna, särskilt för att förebygga och minska konsekvenserna av naturkatastrofer och allvarliga väderhändelser. Parlamentet anser att stödet för detta ändamål, till exempel genom unionens nuvarande civilskyddsmekanism, måste ökas avsevärt i nästa fleråriga budgetram och snabbt göras tillgängligt för lokala och regionala myndigheter, som ofta befinner sig i frontlinjen.

50.Europaparlamentet betonar att återuppbyggnads- och återhämtningsåtgärder efter naturkatastrofer måste baseras på principen om ”förbättrande återuppbyggnad” och prioritera naturbaserade lösningar. Parlamentet betonar vikten av hållbar vattenförvaltning och vattensäkerhet och vattenresiliens som en del av unionens övergripande beredskapsstrategi.

51.Europaparlamentet påminner om att covid-19-pandemin hade stark negativ inverkan på den ekonomiska och sociala utvecklingen globalt och att en viktig lärdom av erfarenheterna från krisen är att det är nödvändigt att prioritera investeringar i förebyggande av, beredskap för och åtgärder i samband med hälsohot, i medicinsk forskning och förebyggande av sjukdomar, i tillgång till kritiska läkemedel, i hälso- och sjukvårdsstruktur, i fysisk och psykisk hälsa och i resiliensen inom och tillträdet till de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen i unionen. Parlamentet påminner om att strategiskt oberoende på hälsoområdet är avgörande för att säkerställa unionens beredskap på detta område.

52.Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram måste bygga på det arbete som utförts under den nuvarande programperioden genom att nödvändiga investeringar säkras i uppbyggnaden av en genuin europeisk hälsounion som gynnar alla EU‑medborgare.

53.Europaparlamentet understryker att det med den tekniska utvecklingen har blivit lättare för illvilliga och opportunistiska utländska aktörer att sprida desinformation, uppmuntra hat på nätet, blanda sig i val och utföra cyberattacker mot unionens intressen. Parlamentet insisterar på att nästa fleråriga budgetram måste investera i förbättrad cybersäkerhetskapacitet och utrusta unionen så att den kan motverka hybridkrigföring i dess olika former.

54.Europaparlamentet betonar att fria, oberoende och pluralistiska medier är en grundläggande del av Europas resiliens och skyddar inte bara det fria informationsflödet utan även ett demokratiskt synsätt, kritiskt tänkande och välgrundat beslutsfattande. Parlamentet betonar vikten av investeringar i oberoende och undersökande journalistik, faktagranskningsinitiativ, digital kompetens och mediekompetens samt kritiskt tänkande för att skydda mot desinformation, utländsk informationsmanipulering och valinblandning inom ramen för initiativet för europeiskt demokratiförsvar, och därmed garantera demokratisk resiliens. Parlamentet understryker behovet av fortsatt budgetstöd från unionen till initiativ på dessa områden.

55.Europaparlamentet understryker vikten av fortsatt finansiering i nästa fleråriga budgetram för ett effektivt skydd av EU:s yttre gränser. Parlamentet understryker behovet av att motverka gränsöverskridande kriminella nätverk och bättre skydda offer för människohandel samt av att stärka resiliensen och insatskapaciteten för att hantera hybridattacker och instrumentalisering av migranter av tredjeländer eller fientliga icke-statliga aktörer. Parlamentet betonar särskilt behovet av stöd till de medlemsstater som ligger i frontlinjen för att säkra EU:s yttre gränser.

56.Europaparlamentet understryker att EU:s resiliens och beredskap är oupplösligt sammankopplade med de regionala och globala partnerländernas resiliens och beredskap. Parlamentet betonar att en förstärkning av partnerländernas kapacitet att förebygga, stå emot och effektivt reagera på extrema väderhändelser, hälsokriser, hybridkampanjer, cyberattacker eller väpnade konflikter också minskar risken för spridningseffekter i Europa.

57.Europaparlamentet insisterar på att unionen, mot bakgrund av den ökade globala instabiliteten, måste fortsätta att samarbeta konstruktivt med tredjeländer och stödja fred och konfliktförebyggande, stabilitet, välstånd, säkerhet, mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling globalt, i linje med sina värden och sina internationella åtaganden.

58.Europaparlamentet beklagar att de yttre åtgärderna i den nuvarande fleråriga budgetramen har varit underfinansierade, vilket har lett till ett avsevärt utnyttjande av särskilda instrument och betydande förstärkningar vid halvtidsöversynen. Parlamentet noterar särskilt att finansieringen av humanitärt bistånd absolut inte har varit tillräcklig, vilket har lett till rutinmässig användning av reserven för katastrofbistånd.

59.Europaparlamentet understryker att Förenta staternas tillbakadragande från sin globala roll efter kriget när det gäller att säkerställa fred, säkerhet och demokrati, spela en ledande roll i det globala styret i den regelbaserade multilaterala världsordningen och tillhandahålla nödvändigt utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd till de mest behövande runt om i världen kommer att lämna ett enormt tomrum och att unionen har ett ansvar och ett enormt strategiskt intresse av att bidra till att fylla denna lucka. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med konsekvenserna av Förenta staternas tillbakadragande senast i sitt förslag till den fleråriga budgetramen efter 2027.

60.Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram måste fortsätta att hantera de mest akuta globala utmaningarna, från att bekämpa klimatförändringarna till att tillhandahålla hjälp i händelse av naturkatastrofer, förebygga och hantera våldsamma konflikter och garantera global säkerhet, säkerställa global livsmedelstrygghet, förbättra hälso- och sjukvårdssystemen och utbildningssystemen, minska fattigdomen och ojämlikheten, främja demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och social rättvisa samt öka konkurrenskraften och säkerheten i de globala leveranskedjorna, i full överensstämmelse med principen om en konsekvent politik för utveckling. Parlamentet betonar särskilt behovet av stöd till unionens södra och östra grannskap.

61.Europaparlamentet understryker att budgeten, särskilt mot bakgrund av de drastiska nedskärningarna i USAID:s budget, måste upprätthålla unionens roll som världens ledande givare av utvecklingsbistånd och klimatfinansiering i linje med unionens globala skyldigheter och åtaganden. Parlamentet påminner i detta avseende om att unionen och dess medlemsstater gemensamt har åtagit sig att anslå 0,7 % av sin BNI till offentligt utvecklingsbistånd och att fattigdomsbekämpning måste förbli dess främsta mål. Parlamentet insisterar på att budgeten måste fortsätta att stödja unionen i dess ansträngningar att försvara den regelbaserade världsordningen, demokratin, multilateralismen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande värdena.

62.Europaparlamentet insisterar på att finansieringen av humanitärt bistånd, med tanke på den aldrig tidigare skådade omfattningen av de humanitära kriserna, de växande globala utmaningarna och osäkerheten när det gäller Förenta staternas bistånd under den nuvarande administrationen, måste ökas avsevärt och att dess användning måste förbli enbart behovsbaserad och respektera principerna om neutralitet, oberoende och opartiskhet. Parlamentet betonar att det humanitära biståndets behovsbaserade karaktär kräver öronmärkt finansiering som tillhandahålls genom ett fristående utgiftsprogram, åtskilt från annan finansiering av yttre åtgärder. Parlamentet understryker dessutom att ett effektivt tillhandahållande av humanitärt bistånd är beroende av förutsägbarhet genom en tillräcklig årlig referenstilldelning.

63.Europaparlamentet betonar att humanitärt bistånd till sin natur kräver betydande flexibilitet och insatskapacitet. Parlamentet anser därför att humanitärt bistånd, utöver ett lämpligt referensvärde, kommer att kräva betydande, öronmärkt flexibilitet i sin utformning för att möjliggöra ett effektivt svar på de ökande kriserna.

64.Europaparlamentet betonar att unionen, i ett sammanhang där globala aktörer i allt högre grad använder ömsesidigt handelsberoende som ett sätt att utöva ekonomiskt tvång, måste stärka sin kapacitet att skydda och främja sina egna strategiska intressen, utveckla mer robusta verktyg för att motverka tvång och säkerställa verklig ömsesidighet i sina partnerskap. Parlamentet betonar att ett sådant tillvägagångssätt kräver en strategisk tilldelning av medel till yttre åtgärder för att stödja exempelvis ekonomiska partnerskap, säkerhetspartnerskap och energipartnerskap som är anpassade till unionens värden och strategiska intressen.

65.Europaparlamentet anser att utvidgningen utgör en möjlighet att stärka unionen som geopolitisk makt och att nästa fleråriga budgetram är avgörande för att förbereda unionen för utvidgningen och kandidatländerna för anslutning. Parlamentet påminner om att kandidatländernas stabilitet, säkerhet och demokratiska motståndskraft är oupplösligt förbundna med EU:s och kräver varaktiga strategiska investeringar, kopplade till reformer, för att stödja deras konvergens med unionens standarder. Parlamentet understryker den viktiga roll som medborgarna och civilsamhällesorganisationerna spelar i utvidgningsprocessen.

66.Europaparlamentet pekar på behovet av strategiskt riktat stöd till föranslutning, tillväxt och investeringar. Parlamentet anser att föranslutningsstöd efter 2027 bör ges i form av både bidrag och lån. Parlamentet anser i detta sammanhang att den framtida budgetramen bör möjliggöra innovativa finansieringsmekanismer, inbegripet utlåning till kandidatländer som backas upp av budgetutrymmet (skillnaden mellan egna medel och taken i den fleråriga budgetramen).

67.Europaparlamentet betonar att ekonomiskt stöd måste villkoras av genomförandet av reformer som är anpassade till unionens regelverk och politik och efterlevnad av unionens värden. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av en stark styrningsmodell som säkerställer parlamentarisk ansvarsskyldighet, tillsyn och kontroll och en stark och effektiv bedrägeribekämpningsstruktur.

68.Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för ukrainare i deras kamp för frihet och demokrati och beklagar djupt det fruktansvärda lidande och den fruktansvärda inverkan som Rysslands oprovocerade och oförsvarliga anfallskrig medför. Parlamentet välkomnar beslutet att bevilja Ukraina och grannlandet Republiken Moldavien status som kandidatländer och insisterar på behovet av att sätta in de medel som krävs för att stödja deras anslutningsprocess.

69.Europaparlamentet understryker att föranslutningsstödet till Ukraina måste skiljas från och komplettera det ekonomiska stödet till makroekonomisk stabilitet, återuppbyggnad och återhämtning efter kriget, där behoven är mycket större och kräver en samordnad internationell insats inom vilken stödet från unionens budget bör vara en viktig del.

70.Europaparlamentet är övertygat om att den befintliga obligatoriska översynsklausulen i händelse av utvidgning bör behållas i nästa ram och att de nationella anslagen inte bör påverkas. Parlamentet understryker att nästa fleråriga budgetram också kommer att behöva införa lämpliga övergångs- och infasningsåtgärder för viktiga utgiftsområden, såsom sammanhållning och jordbruk, på grundval av en noggrann bedömning av konsekvenserna för olika sektorer.

71.Europaparlamentet betonar vikten av unionens budget och program som Erasmus+ och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden för att främja och skydda demokratin och unionens värden, främja unionens gemensamma kulturarv och europeisk integration, öka medborgarnas engagemang, medborgarutbildning och ungdomars deltagande samt skydda och främja de grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen. Parlamentet efterlyser i detta avseende ökad finansiering till Erasmus+ i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet pekar på vikten av rättsväsendets oberoende, väl fungerande nationella institutioner, ”avoligarkisering”, starkt stöd för och – i enlighet med artikel 11.2 i EU-fördraget – en aktiv dialog med det civila samhället, vilket är avgörande för att främja ett aktivt medborgerligt utrymme, säkerställa ansvarsskyldighet och transparens och informera beslutsfattare om bästa praxis från fältet.

72.Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att omarbetningen av budgetförordningen kräver att kommissionen och medlemsstaterna i samband med genomförandet av budgeten säkerställer efterlevnad av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och respekterar de värden som unionen bygger på och som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet förväntar sig att kommissionen säkerställer att förslagen till nästa fleråriga budgetram, inklusive utgiftsprogrammen, anpassas till den omarbetade budgetförordningen.

73.Europaparlamentet betonar att instabilitet i angränsande regioner och bortom dessa, fattigdom, underliggande trender i den ekonomiska utvecklingen, demografiska förändringar och klimatförändringar fortsätter att generera migrationsströmmar till unionen, vilket sätter ett betydande tryck på asyl- och migrationssystemen. Parlamentet understryker att den fleråriga budgetramen efter 2027 måste stödja ett fullständigt och snabbt genomförande av unionens asyl- och migrationspakt samt en effektiv återvändande- och återtagandepolitik, i linje med grundläggande rättigheter och EU:s värden, inbegripet principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning. Parlamentet understryker dessutom att EU, i linje med pakten, måste eftersträva ett fördjupat samarbete och ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med tredjeländer inom migration, med lämplig parlamentarisk kontroll, och att ett sådant samarbete måste följa EU-rätten och internationell rätt.

74.Europaparlamentet understryker att efterlevnad av unionens värden och grundläggande rättigheter är en väsentlig förutsättning för att få tillgång till EU-medel. Parlamentet framhåller vikten av starka kopplingar mellan respekten för rättsstatsprincipen och tillgången till EU-medel inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att skyddet av unionens ekonomiska intressen är beroende av respekten för rättsstatsprincipen på nationell nivå. Parlamentet välkomnar särskilt de positiva effekterna av förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen när det gäller att skydda unionens ekonomiska intressen vid systematiska och ihållande överträdelser av rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att strikt, konsekvent och utan onödigt dröjsmål tillämpa förordningen när det är nödvändigt. Parlamentet betonar att beslut om att tillfälligt avbryta eller minska unionens finansiering till följd av överträdelser av rättsstatsprincipen måste baseras på objektiva kriterier och inte får vägledas av andra överväganden eller vara resultatet av förhandlingar.

75.Europaparlamentet pekar på behovet av en stark koppling mellan rättsstatsprincipen och unionens budget efter 2027 och välkomnar kommissionens åtagande att stärka kopplingarna mellan rekommendationerna i den årliga rapporten om rättsstatsprincipen och tillgången till medel genom budgeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att i den årliga rapporten om rättsstatsprincipen från 2025 och framåt redogöra för i vilken utsträckning identifierade brister i rättsstatssystemen potentiellt utgör en risk för unionens budget. Parlamentet välkomnar dessutom kopplingen mellan respekten för unionens värden och genomförandet av budgeten, och uppmanar kommissionen att aktivt övervaka medlemsstaternas efterlevnad av denna princip och att vidta skyndsamma åtgärder vid bristande efterlevnad.

76.Europaparlamentet efterlyser införandet av en robust verktygslåda för rättsstatsprincipen som bygger på de nuvarande villkorlighetsbestämmelserna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, de övergripande nödvändiga villkoren i förordningen om gemensamma bestämmelser och de relevanta bestämmelserna i budgetförordningen, och insisterar på att verktygslådan bör omfatta hela unionens budget. Parlamentet understryker behovet av betydligt större transparens och konsekvens när det gäller användningen av verktyg för att skydda rättsstatsprincipen och att parlamentets roll stärks i tillämpningen och granskningen av sådana åtgärder. Parlamentet insisterar dessutom på behovet av konsekvens mellan instrumenten vid bedömningen av överträdelser av rättsstatsprincipen i medlemsstaterna.

77.Europaparlamentet påminner om att det i förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen fastställs att slutmottagare inte bör berövas förmåner i form av EU‑medel om sanktioner tillämpas mot deras regering. Parlamentet anser att denna bestämmelse hittills inte har varit effektiv och betonar vikten av att tillämpa en smart villkorlighetsstrategi så att stödmottagarna inte straffas för sina regeringars agerande. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i linje med sin uttalade avsikt i de politiska riktlinjerna, föreslå särskilda åtgärder för att säkerställa att lokala och regionala myndigheter, det civila samhället och andra stödmottagare kan fortsätta att erhålla unionsfinansiering vid nationella regeringars överträdelser av rättsstatsprincipen utan att detta innebär att tillämpningen av förordningen försvagas och att medlemsstatens betalningsskyldighet enligt unionsrätten upprätthålls.

78.Europaparlamentet betonar att en långtidsbudget som är helt anpassad till unionens strategiska mål kräver att centrala mål integreras i budgeten genom en uppsättning övergripande principer baserade på lärdomarna från den nuvarande fleråriga budgetramen och faciliteten för återhämtning och resiliens.

79.Europaparlamentet påminner om att genomförandet av övergripande principer inte bör leda till en alltför stor administrativ börda för stödmottagarna och vara förenligt med proportionalitetsprincipen. Parlamentet efterlyser innovativa lösningar och användning av automatiserade rapporteringsverktyg, inbegripet artificiell intelligens, för att uppnå en effektivare datainsamling.

80.Europaparlamentet understryker därför att nästa fleråriga budgetram måste säkerställa att utgiftsprogrammen generellt sett eftersträvar klimatmål och mål för biologisk mångfald, främjar och skyddar rättigheter och lika möjligheter för alla, inbegripet jämställdhet, stöder konkurrenskraften och stärker unionens beredskap mot hot.

81.Europaparlamentet påpekar att en effektiv integrering bäst uppnås genom en verktygslåda med åtgärder, främst genom utformning av politik, projekt och lagstiftning, grundliga konsekvensbedömningar och gedigen spårning av utgifter och, i specifika fall, utgiftsmål på grundval av relevanta och tillgängliga uppgifter. Parlamentet välkomnar de betydande förbättringarna av prestationsrapporteringen i den nuvarande fleråriga budgetramen, som möjliggör en bättre granskning av EU-utgifternas genomslag, och efterlyser en vidareutveckling av detta under nästa programperiod.

82.Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av en metod för att spåra könsbaserade utgifter och anser att de lärdomar som dragits, särskilt när det gäller insamling av könsuppdelade uppgifter, övervakning av genomförandet och effekterna samt den administrativa bördan, bör tillämpas i nästa fleråriga budgetram för att förbättra metoden. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka genomförbarheten av jämställdhetsbudgetering i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar samtidigt behovet av att avsevärt förbättra metoderna för integrering av klimat och biologisk mångfald och att utveckla dem för att möjliggöra konsekvensbedömningar.

83.Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte systematiskt har utfört grundliga konsekvensbedömningar, inbegripet ur ett jämställdhetsperspektiv, för all lagstiftning som inbegriper utgifter genom budgeten, och insisterar på denna förändring.

84.Europaparlamentet välkomnar att klimatintegreringsmålet på 30 % förväntas överskridas i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar dock att unionen inte är på rätt väg för att uppnå målet på 10 % år 2026 för utgifter som rör biologisk mångfald. Parlamentet insisterar på att målen i det interinstitutionella avtalet emellertid har varit en viktig faktor för att driva på utgifterna för klimat och biologisk mångfald. Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa de utgiftsmål som bidrar positivt till klimatet och till den biologiska mångfalden i linje med unionens politiska ambitioner i detta avseende, med beaktande av investeringsbehoven för dessa politiska ambitioner.

85.Europaparlamentet betonar vidare att unionens budget bör genomföras i enlighet med artikel 33.2 i budgetförordningen och därmed utan att orsaka betydande skada Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/852/oj). för de angivna målen, med respekt för tillämpliga arbets- och anställningsvillkor och med beaktande av jämställdhetsprincipen.

86.Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att fasa ut alla subventioner till fossila bränslen och miljöskadliga subventioner i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet förväntar sig att kommissionen som en del av sitt förslag till nästa fleråriga budgetram lägger fram den planerade färdplanen i detta avseende.

87.Europaparlamentet understryker behovet av att unionens politik underbyggs av en välfungerande förvaltning. Parlamentet insisterar på att det för perioden efter 2027 redan från början ska anslås tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser så att unionens institutioner, organ, decentraliserade byråer och Europeiska åklagarmyndigheten kan säkerställa en ändamålsenlig och effektiv utformning av politiken, ett högkvalitativt genomförande och verkställande, tillhandahålla tekniskt stöd, fortsätta att locka till sig de bästa medarbetarna från alla medlemsstater och därmed säkerställa geografisk balans, och ha utrymme att anpassa sig till förändrade omständigheter.

88.Europaparlamentet beklagar att unionens förmåga att effektivt genomföra sin politik och skydda sina ekonomiska intressen inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen har undergrävts av begränsade administrativa resurser och en dogmatisk tillämpning av en stabil personalpolitik, trots ökande krav och allt större ansvar. Parlamentet pekar till exempel på att tillräckligt med personal inte tillhandahållits för att korrekt genomföra och verkställa rättsakterna om digitala tjänster Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2065/oj). och digitala marknader Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828 (förordningen om digitala marknader) (EUT L 265, 12.10.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/1925/oj)., vilket undergräver lagstiftningens effektivitet, och på de upprepade omfördelningarna från program till decentraliserade byråer för att täcka personalbehoven. Parlamentet insisterar på att personalstyrkan ska fastställas genom en objektiv behovsbedömning när lagstiftning föreslås och slutgiltigt antas, och att den redan från början ska beaktas i planeringen av de administrativa utgifterna.

89.Europaparlamentet betonar att kommissionen i viss mån har försökt kringgå sin egen stabila personalpolitik genom att öka den personal som är kopplad till program och faciliteter och därmed inte omfattas av det administrativa utgiftstaket. Parlamentet understryker dock att ett sådant tillvägagångssätt endast döljer problemet och i slutändan kan undergräva programmens operativa kapacitet. Parlamentet insisterar därför på att ytterligare ansvarsområden kräver administrativa utgifter och inte får urholka programanslagen.

90.Europaparlamentet betonar att initiala investeringar i säker och interoperabel it‑infrastruktur och datautvinningskapacitet också kan generera långsiktiga kostnadsbesparingar och avsevärt förbättra genomförandet av politiken och spårningen av utgifter.

91.Europaparlamentet konstaterar att eftersom det inte finns någon korrigeringsmekanism i den nuvarande fleråriga budgetramen har den höga inflationen i hög grad drivit upp de lagstadgade kostnaderna, vilket kräver omfattande användning av särskilda instrument för att täcka underskottet. Parlamentet beklagar att rådet valt att inte ta upp kommissionens förslag om att höja taket för administrativa utgifter i översynen av den fleråriga budgetramen, vilket ytterligare urholkar särskilda instrument.

92.Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram måste utformas så att den förenklar livet för alla stödmottagare genom att minska onödig byråkrati. Parlamentet understryker att en förenkling kommer att kräva harmonisering av regler och rapporteringskrav när så är möjligt, inbegripet, när så är relevant, säkerställande av samstämmighet mellan de tillämpliga reglerna på europeisk, nationell och regional nivå. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av en verklig och användarvänlig gemensam kontaktpunkt för EU-finansiering och ett förenklat ansökningsförfarande som utformas i samråd med berörda parter. Parlamentet påpekar dessutom att nästa fleråriga budgetram måste genomföras så nära medborgarna som möjligt.

93.Europaparlamentet efterlyser verklig förenkling när det finns överlappande mål, olika kriterier för stödberättigande och olika regler för övergripande bestämmelser som bör vara enhetliga mellan programmen. Parlamentet anser att en bedömning av vilka utgiftsprogram som bör ingå i nästa fleråriga budgetram måste baseras på ovanstående aspekter, på behovet av att inrikta utgifterna på tydligt fastställda politiska mål med ett tydligt europeiskt mervärde och på varje programs politiska interventionslogik. Parlamentet betonar att en minskning av antalet program inte är ett mål i sig.

94.Europaparlamentet understryker att förenkling inte kan innebära större spelrum för kommissionen utan nödvändiga kontroller och motvikter och därför måste uppnås med full respekt för den institutionella jämvikt som föreskrivs i fördragen.

95.Europaparlamentet insisterar på att förenkling inte får ske på bekostnad av kvaliteten på programmens utformning och genomförande och att en enklare budget därför också måste vara en mer transparent budget som möjliggör bättre ansvarsskyldighet, granskning och kontroll av utgifterna och som minskar riskerna för dubbelfinansiering, missbruk och bedrägerier. Parlamentet understryker att varje minskning av programmen måste uppvägas av en mycket mer detaljerad uppdelning av budgeten per budgetpost, i motsats till vissa sammanslagningar av program i den nuvarande fleråriga budgetramen, såsom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (instrumentet Europa i världen), som är ett exempel som inte bör följas. Parlamentet efterlyser därför en tillräcklig uppdelning per budgetpost för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att utöva vederbörlig ansvarsskyldighet och säkerställa att beslutsfattandet i det årliga budgetförfarandet och under budgetgenomförandet är meningsfullt.

96.Europaparlamentet påminner om att transparens är avgörande för att behålla medborgarnas förtroende och att bedrägeri och missbruk av medel är extremt skadligt för detta förtroende. Parlamentet understryker därför att parlamentet måste kunna kontrollera utgifterna och bedöma om ansvarsfrihet kan beviljas. Parlamentet insisterar på att en ordentlig ansvarsskyldighet kräver en gedigen granskning av alla budgetutgifter på grundval av en enda verifieringskedja. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa harmoniserade och effektiva mekanismer för bedrägeribekämpning i alla finansieringsinstrument för den fleråriga budgetramen efter 2027 som säkerställer skyddet av unionens budget.

97.Europaparlamentet upprepar sin långvariga ståndpunkt att alla utgifter på EU-nivå bör ligga inom ramen för budgetmyndighetens behörighetsområde, för att på så sätt säkerställa transparens, demokratisk kontroll och skydd av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet efterlyser därför en fullständig integrering i budgeten av instrument som (delvis) ligger utanför budgeten, såsom den sociala klimatfonden, innovationsfonden och moderniseringsfonden, eller deras efterföljare.

98.Europaparlamentet påpekar att den fleråriga budgetramen traditionellt inte har utformats med en krishanterings- eller flexibilitetslogik, utan i stället främst har utformats för att säkerställa förutsägbarhet för investeringar på medellång sikt. Parlamentet understryker att i ett snabbt föränderligt politiskt, säkerhetsmässigt, ekonomiskt och socialt sammanhang är en sådan strategi inte längre hållbar. Parlamentet insisterar på att nästa fleråriga budgetram måste ha tillräcklig intern krisberedskap.

99.Europaparlamentet understryker att den nuvarande fleråriga budgetramen har påverkats av bristande flexibilitet och oförmåga att anpassa sig till föränderliga utgiftsprioriteringar. Parlamentet anser att man i nästa fleråriga budgetram måste skapa bättre balans mellan förutsägbarhet för investeringar och flexibilitet för att kunna anpassa utgiftsprioriteringarna. Parlamentet framhåller att utgifterna på vissa områden kräver större stabilitet än på andra områden där flexibilitet är mer värdefull. Parlamentet betonar att återkommande omfördelningar inte är ett hållbart sätt att finansiera unionens prioriteringar eftersom de skadar investeringarna och äventyrar uppnåendet av överenskomna politiska mål.

100.Europaparlamentet anser att utgiftsprogrammen, samtidigt som en betydande del av medlen anslås till mål på förhand, bör behålla en betydande integrerad flexibilitetsreserv, med anslag till specifika politiska mål som ska beslutas av budgetmyndigheten. Parlamentet noterar att bufferten för nya utmaningar och prioriteringar för instrumentet Europa i världen utgör en modell för en sådan flexibilitetsreserv, men att beslutsprocessen för dess mobilisering inte får upprepas i den framtida fleråriga budgetramen. Parlamentet pekar på behovet av starkare och effektivare kontrollbefogenheter för medlagstiftarna när det gäller fastställandet av politiska prioriteringar och mål och en detaljerad budgetfördelning för att säkerställa att budgetmyndigheten är rustad att fatta meningsfulla och välgrundade beslut.

101.Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramen måste ha tillräckliga marginaler under varje rubrik för att säkerställa att nya instrument eller utgiftsmål som beslutas under programperioden kan tillgodoses utan att finansieringen för andra politiska och långsiktiga strategiska mål urholkas eller att krishanteringsförmågan påverkas.

102.Europaparlamentet understryker att möjligheten till budgetöverföringar enligt budgetförordningen redan medger flexibilitet för att anpassa sig till förändrade utgiftsbehov under genomförandet av budgeten. Parlamentet betonar att kommissionen enligt de nuvarande reglerna har stor frihet att överföra betydande belopp mellan politikområden utan budgetmyndighetens godkännande, vilket begränsar granskningen och kontrollen. Parlamentet efterlyser därför en ändring av reglerna så att det införs ett högsta belopp, utöver en högsta procentandel per budgetpost, för överföringar utan godkännande. Parlamentet anser att för överföringar från andra EU-institutioner än kommissionen som är föremål för en eventuell vederbörligen motiverad invändning från parlamentet eller rådet skulle ett tröskelvärde under vilket de skulle undantas från detta förfarande kunna vara en användbar förenklingsåtgärd.

103.Europaparlamentet påminner om att den nuvarande fleråriga budgetramen har utsatts för ytterligare påfrestningar på grund av höga inflationsnivåer i ett sammanhang där en årlig deflator på 2 % tillämpas på 2018 års priser, vilket minskar budgetens realvärde och pressar dess operativa och administrativa kapacitet. Parlamentet anser därför att den framtida budgeten bör förses med tillräcklig reaktionsförmåga för att göra det möjligt att anpassa budgeten till inflationschocker.

104.Europaparlamentet efterlyser en genomgripande reform av de befintliga särskilda instrumenten för att stärka krishanteringskapaciteten och säkerställa en effektiv och snabb reaktion genom snabbare mobilisering. Parlamentet understryker att de nuvarande instrumenten både är otillräckliga i storlek och begränsas av alltför stor rigiditet och att flera av dem i själva verket är reserverade för en viss typ av kris. Parlamentet påpekar att ökad krishanteringsförmåga kommer att säkerställa att sammanhållningspolitiska medel inte utnyttjas för detta ändamål och därför kan användas för sina avsedda investeringsmål.

105.Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen efter 2027 endast bör omfatta två särskilda instrument – ett för att säkerställa solidaritet i händelse av naturkatastrofer (efterföljaren till den befintliga europeiska solidaritetsreserven) och ett för allmän krishantering och för att reagera på oförutsedda behov och nya prioriteringar, även när beloppen i det särskilda instrumentet för naturkatastrofer är otillräckliga (efterföljaren till flexibilitetsmekanismen). Parlamentet insisterar på att båda de särskilda instrumenten redan från början bör få tillräcklig finansiering och att outnyttjade belopp obegränsat bör kunna överföras under perioden för den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att alla andra särskilda instrument antingen kan avvecklas eller ingå i de två särskilda instrumenten eller i befintliga program.

106.Europaparlamentet vill se att anslagen till den framtida flexibilitetsmekanismen i hög grad koncentreras till början av perioden och att mekanismen därefter finansieras genom ett antal ytterligare finansieringskällor, nämligen outnyttjade marginaler från tidigare år (såsom är fallet med det nuvarande samlade marginalinstrumentet), det årliga överskottet från föregående år, en bötesbaserad mekanism som bygger på den befintliga artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen, återflöden från finansieringsinstrument och anslag som dragits tillbaka. Parlamentet understryker att nästa fleråriga budgetram bör utformas så att de framtida särskilda instrumenten inte behöver täcka återbetalning av skulder.

107.Europaparlamentet understryker att återanvändning av överskott, återflöden från finansieringsinstrument och överskottsanslag samt tillbakadraganden skulle kräva ändringar av budgetförordningen.

108.Europaparlamentet påpekar att med tillräckliga initiala resurser och sådana arrangemang för återanvändning av outnyttjade medel skulle budgeten ha betydligt större insatskapacitet utan att detta skulle påverka förutsägbarheten för de nationella BNI‑baserade bidragen. Parlamentet insisterar på att det är mindre sannolikt att en flerårig budgetram med större flexibilitet och insatskapacitet kommer att kräva en omfattande halvtidsöversyn.

109.Europaparlamentet betonar att för att maximera effekten är det absolut nödvändigt att utgifterna inom ramen för nästa fleråriga budgetram är mycket mer strikt anpassade till unionens strategiska politiska mål och bättre samordnade med utgifterna på nationell nivå. Parlamentet understryker att samråd med regionala och lokala myndigheter i sin tur är avgörande för att underlätta tillgången till finansiering och säkerställa att unionens stöd tillgodoser slutmottagarnas verkliga behov och ger påtagliga fördelar för människor. Parlamentet understryker vikten av tekniskt stöd till genomförandemyndigheter för att bidra till att säkerställa ett snabbt genomförande, investeringarnas additionalitet och därmed maximal effekt.

110.Europaparlamentet understryker att kommissionen, för att stödja en effektiv samordning mellan unionens och medlemsstaternas utgifter, planerar en ”ny, smidig styrmekanism” som utformats ”för att stärka kopplingen mellan den övergripande politiska samordningen och EU-budgeten”. Parlamentet insisterar på att parlamentet ska spela en fullständig beslutsfattande roll i alla samordnings- eller styrmekanismer.

111.Europaparlamentet anser att faciliteten för återhämtning och resiliens, som fokuserar på prestationer och kopplingar mellan reformer, investeringar och budgetstöd, har bidragit till att driva på nationella investeringar och reformer som annars inte skulle ha gjorts.

112.Europaparlamentet understryker att faciliteten för återhämtning och resiliens kan bidra till genomförandet av unionens utgifter inom ramen för delad förvaltning. Parlamentet påminner dock om att faciliteten för återhämtning och resiliens inrättades i det mycket specifika sammanhanget med covid-19-pandemin och därför inte kan reproduceras som sådan i framtida investeringsprogram.

113.Europaparlamentet påpekar att utgifter inom ramen för delad förvaltning i nästa fleråriga budgetram måste involvera regionala och lokala myndigheter och alla berörda parter, från utformning till genomförande genom en platsbaserad strategi för flernivåstyre och i linje med en förbättrad partnerskapsprincip, säkerställa investeringsprojektens gränsöverskridande europeiska dimension och fokusera på resultat och effekter snarare än output genom att fastställa mätbara resultatindikatorer, säkerställa tillgången till relevanta uppgifter och bidra till utformningen och anpassningen av programmen.

114.Europaparlamentet understryker att utformningen av utgifter med delad förvaltning inom ramen för nästa fleråriga budgetram måste skydda parlamentets roll som lagstiftare, budgetmyndighet och ansvarsfrihetsbeviljande myndighet och när det gäller att ställa den verkställande makten till svars, införa strikta ansvarsmekanismer och garantera full transparens när det gäller slutmottagare eller grupper av mottagare av unionens medel genom ett interoperabelt system som gör det möjligt att effektivt spåra kassaflöden och projektframsteg.

115.Europaparlamentet anser att den strategi med en nationell plan per medlemsstat som kommissionen överväger inte är i linje med de principer som anges ovan och inte kan ligga till grund för utgifter med delad förvaltning efter 2027. Parlamentet påminner i detta avseende om att unionen enligt artikel 175 i EUF-fördraget är skyldig att tillhandahålla stöd genom instrument för jordbruksutgifter, regionala utgifter och sociala utgifter.

116.Europaparlamentet påminner om sitt mycket starka motstånd mot att låta återbetalningen av lånekostnader inom ramen för NextGenerationEU omfattas av ett tak inom en rubrik i den fleråriga budgetramen, med tanke på att dessa kostnader styrs av marknadsvillkor och externa faktorer och därmed till sin natur är volatila, och att återbetalningen av lånekostnader är en icke-diskretionär rättslig skyldighet. Parlamentet betonar att det också är nödvändigt att införa nya egna medel för att förhindra att framtida generationer måste bära bördan av tidigare skulder.

117.Europaparlamentet beklagar att finansieringen av viktiga unionsprogram och resurser som är tillgängliga för särskilda instrument, även efter revideringen av den fleråriga budgetramen, inom ramen för den befintliga strukturen och trots den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna som en del av 2020 års överenskommelse om den fleråriga budgetramen, enligt vilken utgifterna för att täcka finansieringskostnaderna för NextGenerationEU ska syfta till att inte minska programmen och medlen, i praktiken har konkurrerat med återbetalningen av lånekostnaderna för NextGenerationEU i en situation med kraftig inflation och stigande räntor. Parlamentet påminner om att trycket på budgeten till följd av lånekostnaderna för NextGenerationEU var en viktig faktor för nedskärningar i flaggskeppsprogrammen i samband med revideringen av den fleråriga budgetramen.

118.Europaparlamentet understryker att unionens budget hittills endast har varit skyldig att återbetala ränta med anknytning till NextGenerationEU och att budgeten från och med 2028 också kommer att behöva återbetala kapitalet. Parlamentet understryker att de totala kostnaderna för kapital- och ränteåterbetalningar inom ramen för NextGenerationEU enligt kommissionen beräknas uppgå till omkring 25–30 miljarder EUR per år från och med 2028, vilket motsvarar 15–20 % av betalningsbemyndigandena i 2025 års budget.

119.Europaparlamentet konstaterar att medan lånekostnaderna för NextGenerationEU kommer att vara mer stabila under nästa fleråriga budgetram, eftersom obligationer redan kommer att ha emitterats, kommer den exakta återbetalningsprofilen att påverka räntenivån och därmed volatiliteten. Parlamentet insisterar därför på att alla kostnader i samband med upplåning som stöds av unionens budget eller budgetutrymmet ska behandlas åtskilt från anslagen för EU-program inom ramen för den fleråriga budgetramens struktur.

120.Europaparlamentet pekar i detta avseende på att det allt oftare begärs att unionens budget ska fungera som en garanti för unionens viktiga stöd genom makroekonomiskt stöd och de därmed sammanhängande riskerna. Parlamentet understryker att i händelse av fallissemang eller tillbakadragande av nationella garantier är det unionens budget som i sista hand garanterar alla makroekonomiska stödlån och därmed betydande och till sin natur oförutsägbara ansvarsförbindelser, särskilt när det gäller Ukraina.

121.Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att utforma en sund och hållbar struktur som möjliggör en hållbar förvaltning av alla icke-diskretionära kostnader och skulder, och som fullt ut bevarar unionsprogrammen och budgetens flexibilitet och insatskapacitet.

122.Europaparlamentet understryker att budgetbehoven efter 2027, såsom beskrivs ovan, kommer att vara betydligt högre än de belopp som anslås till den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och att de dessutom kommer att behöva täcka lånekostnader och skuldåterbetalning. Parlamentet insisterar därför på att nästa fleråriga budgetram ska förses med avsevärt ökade resurser jämfört med perioden 2021–2027, vilket innebär en övergång från den historiskt restriktiva och självpåtagna nivån på 1 % av BNI, som har hindrat unionen från att förverkliga sina ambitioner och berövat unionen dess förmåga att reagera på kriser och anpassa sig till nya behov.

123.Europaparlamentet anser att alla instrument och verktyg bör undersökas för att förse unionen med dessa resurser, i linje med dess prioriteringar och identifierade behov. Parlamentet anser i detta avseende att gemensam upplåning genom emission av EU‑obligationer utgör ett genomförbart alternativ för att säkerställa att unionen har tillräckliga resurser för att reagera på akuta unionsomfattande kriser såsom den pågående krisen på säkerhets- och försvarsområdet.

124.Europaparlamentet upprepar behovet av hållbara och motståndskraftiga inkomster för unionens budget. Parlamentet pekar på den rättsligt bindande färdplanen för införandet av nya egna medel i det interinstitutionella avtalet, där parlamentet, rådet och kommissionen åtog sig att införa tillräckliga nya egna medel för att åtminstone täcka återbetalningen av skulder inom ramen för NextGenerationEU. Parlamentet understryker att korgen med nya egna medel på det hela taget bör vara rättvis, kopplad till unionens bredare politiska mål och överenskommas i god tid och ha tillräcklig volym för att tillgodose de ökade budgetbehoven.

125.Europaparlamentet påminner om sitt stöd för kommissionens ändrade förslag om systemet för egna medel. Parlamentet är djupt oroat över den totala avsaknaden av framsteg med systemet för egna medel i rådet. Parlamentet uppmanar rådet att skyndsamt anta detta förslag. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra allt för att stödja antagandeprocessen.

126.Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att fortsätta ansträngningarna för att identifiera ytterligare innovativa och genuina nya egna medel och andra inkomstkällor utöver dem som anges i det interinstitutionella avtalet. Parlamentet betonar att nya egna medel är avgörande inte bara för att möjliggöra återbetalning av lån inom ramen för NextGenerationEU, utan även för att säkerställa att unionen är rustad att täcka sina högre utgiftsbehov.

127.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en moderniserad budget med ett förnyat utgiftsfokus, som styrs av behovet av rättvisa, mer förenkling, en minskad administrativ börda och större transparens, även på inkomstsidan. Parlamentet understryker att befintliga rabatter och korrigeringar automatiskt upphör att gälla i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen.

128.Europaparlamentet välkomnar beslutet i den omarbetade budgetförordningen att behandla ränta eller andra avgifter som ska betalas till tredje man avseende böter, andra påföljder eller sanktioner som upphävts eller sänkts av domstolen som negativa inkomster. Parlamentet påminner om att denna lösning upphör den 31 december 2027. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en slutgiltig lösning för nästa fleråriga budgetram som uppnår samma mål, det vill säga att undvika eventuella konsekvenser för budgetens utgiftssida.

129.Europaparlamentet understryker att det har för avsikt att fullt ut utöva sina befogenheter som lagstiftare, budgetmyndighet och ansvarsfrihetsbeviljande myndighet enligt fördragen.

130.Europaparlamentet påminner om att kravet på nära interinstitutionellt samarbete mellan kommissionen, rådet och parlamentet från de tidiga utformningsfaserna till det slutliga antagandet av den fleråriga budgetramen fastställs i fördragen och beskrivs närmare i det interinstitutionella avtalet.

131.Europaparlamentet betonar sitt åtagande att fullt ut spela sin roll under hela processen. Parlamentet anser att utformningen av den fleråriga budgetramen bör ske nedifrån och upp och baseras på ett omfattande deltagande av berörda parter. Parlamentet understryker dessutom behovet av en strategisk dialog mellan de tre institutionerna innan förslagen till den fleråriga budgetramen utarbetas.

132.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redan från början föreslå praktiska arrangemang för samarbete och verkliga förhandlingar. Parlamentet påpekar särskilt vikten av att sammankalla möten med de tre institutionernas ordförande, i enlighet med artikel 324 i EUF-fördraget, närhelst de kan bidra till framsteg, och insisterar på att kommissionen agerar när parlamentet begär sådana möten. Parlamentet påminner kommissionen om dess skyldighet att informera parlamentet på samma villkor som rådet, i egenskap av budgetmyndighetens två grenar och medlagstiftare, om grundläggande rättsakter som rör den fleråriga budgetramen.

133.Europaparlamentet påminner om att det i det interinstitutionella avtalet uttryckligen föreskrivs att parlamentet, rådet och kommissionen ska ”sträva efter att fastställa särskilda arrangemang för samarbete och dialog”. Parlamentet betonar att de särskilda samarbetsbestämmelser som fastställs i det interinstitutionella avtalet, inbegripet regelbundna möten mellan parlamentet och rådet, är ett absolut minimum och att mycket mer behövs för att genomföra principen i artikel 312.5 i EUF-fördraget om att ”vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet”. Parlamentet uppmanar därför de på varandra följande rådsordförandeskapen att respektera inte bara ordalydelsen utan även andan i fördragen.

134.Europaparlamentet påminner om att det sena antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen och tillhörande lagstiftning för perioderna 2014–2020 och 2021–2027 ledde till betydande förseningar, vilket hindrade ett korrekt genomförande av EU-programmen. Parlamentet insisterar därför på att alla ansträngningar görs för att säkerställa ett snabbt antagande av det kommande paketet om den fleråriga budgetramen.

135.Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen, som en del av paketet med förslag till den fleråriga budgetramen, lägger fram ett nytt interinstitutionellt avtal i linje med verkligheten för den nya budgeten, även när det gäller förvaltningen av ansvarsförbindelser. Parlamentet betonar att de ändringar av budgetförordningen som krävs för anpassning till den nya fleråriga budgetramen bör träda i kraft samtidigt som förordningen om den fleråriga budgetramen.

136.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.