1.Europaparlamentet erkänner det turkiska civila samhällets långvariga strävan när efter anslutning till Europeiska unionen. Parlamentet välkomnar den turkiska regeringens senaste uttalanden där den upprepar sitt engagemang för EU-medlemskap som ett strategiskt mål i anslutning till en ansträngning att blåsa nytt liv i förbindelserna mellan EU och Turkiet i linje med relevanta slutsatser från Europeiska rådet, vilket ska genomföras stegvis, proportionellt och reversibelt. Parlamentet erkänner EU:s åtagande att främja detta engagemang genom förstärkt dialog och samarbete, men uppmuntrar EU att se över sina förväntningar på engagemang inom överskådlig framtid, mot bakgrund av den försämring av de demokratiska normerna som har drivit landet i riktning mot en auktoritär modell under det senaste årtiondet, vilket på senare tid påskyndats i och med det politiskt motiverade gripandet av president Recep Tayyip Erdoğans främsta politiska motståndare, borgmästaren i storstadskommunen Istanbul, Ekrem İmamoğlu.

2.Europaparlamentet betonar att ett EU-medlemskap är beroende av att anslutningskriterierna (Köpenhamnskriterierna) uppfylls, vilket kräver stabila institutioner som garanterar demokratin, rättsstaten, mänskliga rättigheter, respekt för och skydd av minoriteter, goda grannförbindelser, respekt för internationell rätt samt överensstämmelse med EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet noterar vidare att dessa kriterier är absoluta kriterier, och inte frågor som är föremål för transaktionella strategiska överväganden och förhandlingar. Parlamentet betonar att ett erkännande av alla medlemsstater är en nödvändig del av anslutningsprocessen.

3.Europaparlamentet beklagar i detta avseende att de ovannämnda positiva uttalandena inte har åtföljts av några konkreta åtgärder från de turkiska myndigheternas sida för att överbrygga den långvariga och djupa klyftan mellan Turkiet och EU i fråga om värden och normer, särskilt när det gäller de grundläggande principerna för anslutningsprocessen. Parlamentet upprepar sin tidigare antagna slutsats att den turkiska regeringen, såsom den har gjort under de senaste åren, fortsätter att visa en tydlig brist på politisk vilja att genomföra de reformer som krävs för att återuppta anslutningsprocessen och fortsätter att gå mot en djupt rotad auktoritär tolkning av presidentsystemet.

4.Europaparlamentet erkänner Turkiets strategiska och geopolitiska betydelse och landets ökande närvaro och inflytande på områden som är kritiska för den internationella säkerheten, såsom Svartahavsregionen, inbegripet Ukraina, och Mellanöstern. Parlamentet upprepar att Turkiet är en strategisk partner och Natoallierad, och ett land med vilket EU har nära förbindelser på områdena säkerhet, handel, ekonomi och migration. Parlamentet välkomnar ett närmare samarbete mellan Turkiet och EU, som den turkiska regeringen ofta har hänvisat till, men betonar att detta inte på något sätt kan ersätta de nödvändiga verkliga framsteg som Turkiet, i egenskap av kandidatland, måste göra för att uppfylla de grundläggande kraven för anslutning. Parlamentet betonar i detta avseende att det inte finns några genvägar i anslutningsprocessen och att inga argument kan läggas fram för att undvika att diskutera de demokratiska principer som står i centrum för anslutningsprocessen.

5.Europaparlamentet noterar att kommissionens rapport om Turkiet 2024 ger en positivare bild av genomförandet av reformer i samband med Turkiets anslutningsprocess än rapporten om Turkiet 2023, där det i fråga om rättsstaten och mänskliga rättigheter slås fast att inga framsteg gjorts, medan det tidigare var tal om ytterligare försämring. Parlamentet anser dock att detta, åtminstone på nyckelområden som demokrati, rättsstaten och grundläggande rättigheter, beror på att nivån redan var mycket låg och att denna situation har förblivit oförändrad.

6.Europaparlamentet noterar vidare ett nyansskifte i 2024 års rapport om Turkiet jämfört med 2023 års rapport, där fokus förflyttats från anslutningsprocessen till ett strategiskt partnerskap mellan EU och Turkiet. Parlamentet anser att det kritiska läget i anslutningsprocessen leder till att kommissionen och rådet endast fokuserar på partnerskapsdimensionen i EU:s förbindelser med Turkiet, vilket också återspeglas i de gemensamma meddelandena om läget i förbindelserna mellan EU och Turkiet av den 29 november 2023 och den 22 mars 2021. Parlamentet framhåller att man i allt större utsträckning går över till en annan ram för förbindelserna, något som kan ske på bekostnad av anslutningsprocessen.

7.Europaparlamentet anser att parlamentets senaste resolutioner i frågan om mänskliga rättigheter och rättsstaten fortfarande är giltiga, med tanke på den fortsatt svåra människorättssituationen och den demokratiska tillbakagången i Turkiet under det senaste året. Parlamentet stöder till fullo de senaste resolutionerna från Europarådets parlamentariska församling och den tillhörande rapporten från dess övervakningskommitté samt de resolutioner som antagits av Europarådets ministerkommitté, som i detalj beskriver de många allvarliga brister i fråga om de mänskliga rättigheterna som ständigt rapporteras av lokalt och internationellt erkända människorättsorganisationer.

8.Europaparlamentet noterar den turkiska regeringens uttalade åtagande att reformera rättsväsendet och införandet av åtgärder av organisatorisk natur. Parlamentet framhåller dock behovet att införa strukturella åtgärder som säkerställer rättsväsendets oberoende. Parlamentet beklagar djupt att rättsväsendets oberoende i Turkiet, trots en reformstrategi med nio reformpaket för rättsväsendet, fortfarande är i uselt skick efter systematisk statlig inblandning i och politisk instrumentalisering av rättssystemet. Parlamentet kritiserar i detta avseende försvagningen av de återstående mekanismerna för konstitutionell prövning, särskilt enskilda ansökningar, och de frekventa överträdelserna av ett korrekt rättsförfarande.

9.Europaparlamentet är bestört över förföljelsen av rättstillämpare, däribland nu senast stämningsansökan från chefsåklagaren i Istanbul, som ledde till att ledningen för Istanbuls advokatsamfund avsattes efter anklagelser om att ”ha gjort propaganda för en terroristorganisation” och ”offentligt ha spridit vilseledande information”, för att ha begärt en utredning av morden på två kurdiska journalister i Syrien och fängslandet av en av medlemmarna i Istanbuls advokatsamfunds styrelse efter dennes resa till Strasbourg för att hålla sammanträden med Europarådets institutioner.

10.Europaparlamentet är oroat över den uppenbara bristen på verkställande av författningsdomstolens beslut, bland annat i fallet med parlamentsledamoten Can Atalay, som har lett till en allvarlig rättskris där kassationsdomstolen har lämnat in en brottsanmälan mot nio domare i författningsdomstolen. Parlamentet är oroat över kassationsdomstolens nyligen fattade beslut att upphäva domarna mot och frige de terrorister som var inblandade i IS attack mot Istanbuls flygplats Atatürk, som krävde 45 liv 2016.

11.Europaparlamentet uppmanar Turkiet att stärka sitt engagemang för demokratisk samhällsstyrning, särskilt genom reformer som säkerställer ett oberoende rättsväsen. Parlamentet noterar den nyligen tillkännagivna fjärde strategin för reform av rättsväsendet, som omfattar perioden 2025–2029. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att efter de ytliga förändringar som hittills gjorts genom de återkommande reformpaketen och handlingsplanerna övergå till en djupgående och sedan länge behövlig reform som genom verklig politisk vilja kommer att ta itu med de allvarliga och strukturella bristerna i Turkiets rättsväsen. Parlamentet betonar att det inte krävs någon strategi eller något reformpaket för att få ett slut på den politiska inblandningen i rättsväsendet, utan bara den politiska viljan att göra det.

12.Europaparlamentet är fortfarande djupt oroat över den fortsatta försämringen av de demokratiska normerna och de turkiska myndigheternas skoningslösa tillslag mot alla kritiska röster genom ett växande antal repressiva lagar, det regelbundna missbruket av lagar mot terrorism, bland annat tillämpningen av dessa lagar på minderåriga (såsom i rättegången ”Kız Çocukları Davası”), den oproportionerliga användningen av brottsrubriceringen förolämpning av offentlig tjänsteman, den omfattande användningen av hemliga vittnen och vilande fall i bristfälliga rättsliga förfaranden samt den återkommande praxisen med gripanden nattetid och hemrazzior på ett överdrivet sätt för att framställa de utsatta personerna som extremt farliga.

13.Europaparlamentet välkomnar tillbakadragandet i november 2024 av förslaget till ändring av Turkiets spionerilagar, känt som lagen om ”påverkansagenter”. De turkiska myndigheterna uppmanas kraftfullt att avstå från att återinföra en liknande alltför bred och vag lag i framtiden, med tanke på den allvarliga risken att den skulle användas som ett verktyg för att ytterligare kriminalisera den legitima verksamhet som organisationer i det civila samhället bedriver i landet. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att se till att den nyligen godkända cybersäkerhetslagen tjänar sitt legitima syfte att skydda dataintegriteten och den nationella säkerheten utan att ge möjlighet till potentiella kränkningar av de grundläggande rättigheterna eller bli ännu ett verktyg för ytterligare förtryck. Parlamentet betonar att domstolsapparaten fortfarande är mycket restriktiv, och att ett komplext nät av lagstiftning fungerar som ett verktyg för att systematiskt kontrollera och tysta alla kritiska röster, såsom 2020 års lag om sociala medier, 2021 års lag mot penningtvätt och 2022 års lag om desinformation.

14.Europaparlamentet är bekymrat över det senaste godkännandet av rättsliga bestämmelser som ger den statliga tillsynsnämnden (DDK) och insättningsgarantifonden (TMSF) extraordinära befogenheter, inbegripet möjligheten för den förstnämnda att avskeda offentliga tjänstemän av alla slag och på alla nivåer och utse förvaltare, vilket skulle kunna användas på ett godtyckligt sätt.

15.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de turkiska myndigheterna att sätta stopp för de pågående allvarliga inskränkningarna av de grundläggande friheterna, särskilt yttrande-, församlings- och föreningsfriheten, och de ständiga angreppen på de grundläggande rättigheterna för bland annat medlemmar av oppositionen, människorättsförsvarare, advokater, fackföreningsmedlemmar, minoriteter, journalister, akademiker, konstnärer och aktivister i det civila samhället. Parlamentet fördömer kraftfullt den senaste tidens vågor av massgripanden och frihetsberövanden på grundval av politiskt motiverade anklagelser och misstänkta terrorkopplingar, som påverkar politiker, akademiker och journalister, inbegripet gripandena av Elif Akgül, oberoende journalist, Yıldız Tar, chefredaktör för hbt+-nyhetswebbplatsen Kasos GL, Ender İmrek, kolumnist på Evrensel daily, och Joakim Medin, svensk journalist på Dagens ETC, som alla är välkända för sitt arbete med människorättsfrågor.

16.Europaparlamentet fördömer skarpt gripandet och frihetsberövandet av den svenske journalisten Joakim Medin nyligen. Parlamentet upprepar att pressfrihet är en grundläggande rättighet och ett centralt värde för EU. Parlamentet fördömer kraftfullt de anklagelser som riktats mot Joakim Medin, vilka enbart grundar sig på hans journalistiska arbete, och kräver därför att han omedelbart och villkorslöst friges, precis som andra journalister som fängslats för att ha utövat sin yttrandefrihet.

17.Europaparlamentet beklagar djupt att journalister och oberoende medier fortsätter att åtalas, censureras och trakasseras, och att de nekas friheten att utföra sina yrkesuppgifter och informera allmänheten, som är avgörande för ett fungerande demokratiskt samhälle. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att avstå från ytterligare angrepp på oberoende medier och att upprätthålla grundläggande rättigheter och medborgerliga friheter såsom yttrande- och pressfriheten. Parlamentet är fortfarande djupt oroat över den befintliga lagstiftning som förhindrar ett öppet och fritt internet, med långa fängelsestraff för inlägg i sociala medier, åtskilliga blockeringar av åtkomst och beslut om avlägsnande av innehåll, liksom över den fortsatta användningen av det högsta radio- och tv-rådet (RTÜK) för att slå ned på kritik från medierna och till och med på medier som anses sprida ”pessimism” i stället för positiva nyheter.

18.Europaparlamentet noterar den positiva utvecklingen i samband med att inrikesministern delvis upphävt restriktionerna mot de vakor som hållits varje vecka av Lördagsmödrarna (Cumartesi Anneleri) på Galatasaraytorget i Istanbul, och att samtliga de 46 personer som suttit åtalade i mer än sex år efter organisationens 700:e sammankomst i augusti 2018 nyligen frikänts. Parlamentet efterlyser ett fullständigt upphävande av alla restriktioner för deras fredliga protester, i full överensstämmelse med författningsdomstolens dom i frågan, och ett slut på den pågående rättsprocessen mot flera av dess medlemmar och sympatisörer. Parlamentet är oroat över den pågående rättegången mot den framstående människorättsförsvararen Nimet Tanrıkulu, som släpptes den 4 mars 2025 efter att ha tillbringat 94 dagar i häkte. De turkiska myndigheterna uppmanas kraftfullt att se till att alla personer som frihetsberövats för att ha utövat sina grundläggande friheter omedelbart friges.

19.Europaparlamentet är fortsatt bestört över de turkiska myndigheternas, i synnerhet det turkiska rättsväsendets, fortsatta åsidosättande av och underlåtenhet att tillämpa centrala domar från Europadomstolen. Parlamentet upprepar sitt fördömande av Turkiets flagranta missbruk av domstolssystemet och vägran att frige människorättsförsvararen Osman Kavala och oppositionspolitikerna Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ, för vilket Turkiet hotas av historiska överträdelseförfaranden i Europarådet som kommer att få sedan länge emotsedda konsekvenser som ännu inte har fastställts. Parlamentet är bestört över den nya stämningsansökan mot Selahattin Demirtaş som nyligen ingavs och godtogs och i vilken den allmänna åklagarmyndigheten i Diyarbakır yrkar på upp till 15 års fängelse och ett förbud mot hans politiska verksamhet efter flera tal som han höll 2016. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut följa Europadomstolens domar rörande saknade personer och egendomar (bland annat i målet Fokas) på Cypern. Parlamentet beklagar djupt att dessa åtal är politiskt motiverade, vilket är en del av ett bredare mönster av rättsliga trakasserier. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut genomföra alla domar från Europadomstolen i enlighet med artikel 46 i Europakonventionen och i linje med de ovillkorliga skyldigheter som följer av artikel 90 i den turkiska konstitutionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda alla diplomatiska kanaler för att med kraft uppmana Turkiet att genomföra Europadomstolens domar i frågan, och överväga att införa villkorad finansiering i förhållande till efterlevnaden av Europadomstolens domar.

20.Europaparlamentet uppmanar Turkiet att respektera Europadomstolens beslut av den 24 januari 2008, där Turkiet befanns skyldigt till brott mot artikel 2 i Europakonventionen på grund av landets underlåtenhet att lokalisera och lagföra de ansvariga för morden på Tassos Isaak och Solomos Solomou, som begicks i Cypern 1996. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att verkställa de internationella arresteringsorderna mot dem som misstänks för morden och överlämna personerna i fråga till Republiken Cypern.

21.Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den svåra situationen i turkiska fängelser på grund av kraftig överbeläggning och undermåliga levnadsförhållanden, med rapporter, bland annat från Europarådet, om utbredd tortyr och misshandel och om kraftigt begränsad tillgång till grundläggande behov såsom hygien och information. Parlamentet är särskilt oroat över fängelseförhållandena för äldre och allvarligt sjuka fångar, såsom fallet Soydan Akay, som orättfärdigt hålls fängslad. Parlamentet kräver att han omedelbart friges av humanitära skäl och hälsoskäl. Parlamentet är oroat över den fortsatta användningen av förödmjukande kroppsvisitationer i fängelser och häkten och över de ihållande trakasserier som riktas mot parlamentsledamoten Ömer Faruk Gergerlioğlu – som för närvarande hotas av sex rättsprocesser som syftar till att frånta honom hans plats i parlamentet och parlamentariska immunitet – bland annat för att han fördömt just denna praxis.

22.Europaparlamentet fördömer skarpt den turkiska regeringens beslut att, efter lokalvalen i mars 2024, avskeda de demokratiskt valda borgmästarna i minst 13 kommuner och distrikt (Hakkari, Mardin, Batman, Halfeti, Tunceli, Bahçesaray, Akdeniz, Siirt, Van och Kağızman, vilka vanns av DEM-partiet, respektive Esenyurt, Ovacık och Şişli, vilka vanns av CHP-partiet) och att ersätta dem med statliga förvaltare utsedda av inrikesministeriet. Parlamentet anser att denna långvariga praxis att utse förvaltare är ett flagrant angrepp på de mest grundläggande principerna för lokal demokrati. De turkiska myndigheterna uppmanas kraftfullt att omedelbart upphöra med förtrycket av den politiska oppositionen och respektera väljarnas rätt att välja sina företrädare i enlighet med rekommendationerna från Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter och Venedigkommissionen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att överväga restriktiva åtgärder inom ramen för det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter mot turkiska tjänstemän som tar på sig rollen som förvaltare och mot dem som utser dem. Parlamentet fördömer de allvarliga tillslagen mot protesterna mot avsättandet av valda borgmästare, inbegripet godtyckliga gripanden av hundratals demonstranter, varav vissa varit minderåriga. Parlamentet anser att den turkiska regeringens beslut att återgå till denna praxis efter det senaste lokalvalet i mars 2024 är ett tydligt tecken på dess bristande engagemang att ta itu med de demokratiska bristerna i landet och står i uppenbar motsättning till den uttalade viljan att blåsa nytt liv i anslutningsprocessen, eftersom sådana åtgärder undergräver utsikterna till ett starkare och mer omfattande partnerskap med EU och skadar de långsiktiga framstegen mot ett närmare samarbete.

23.Europaparlamentet beklagar djupt de ständiga angreppen på politiska partier och oppositionsmedlemmar, som fortsätter att utsättas för allt större tryck. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag att borgmästaren i Istanbuls storstadskommun, Ekrem İmamoğlu från CHP, nyligen greps och avsattes från sitt ämbete, tillsammans med borgmästarna i Şişli och Beylikdüzü, inom ramen för två separata utredningar om påstådd korruption och terroristrelaterade anklagelser som rör totalt 106 misstänkta. Parlamentet betonar att dessa sista fall – som ingår i en lång lista över 42 administrativa och 51 rättsliga utredningar sedan İmamoğlu valdes 2019 – inleddes bara några dagar före det interna partivalet för att nominera honom till presidentkandidat och dagen efter det kontroversiella beslutet av universitetet i Istanbul att återkalla hans examen, som är en förutsättning för hans behörighet att bli president. Parlamentet är bestört över beslutet att tillfälligt förbjuda alla demonstrationer i Istanbul och andra provinser i hela landet och begränsningen av sociala medier. Parlamentet fördömer de turkiska myndigheternas hårdföra ingripande mot de fredliga massprotesterna, bland annat frihetsberövandet av närmare 2 000 personer, däribland många studenter, och lagföringen av hundratals av dem genom snabba massrättegångar utan bevis för några straffbara handlingar. Parlamentet uttrycker djup oro över det olagliga gripandet av Esila Ayık, en Gentbaserad fotografistuderande som frihetsberövades den 8 april 2025 under protesterna i Istanbul, särskilt med tanke på hennes obehandlade hjärt- och njurbesvär. Parlamentet kräver ett omedelbart frigivande av alla som fortfarande sitter frihetsberövade och ett frikännande av alla som står åtalade för att ha utövat sina grundläggande rättigheter. Parlamentet beklagar djupt gripandena, häktningarna och utvisningarna – i strid med pressfriheten – av inhemska och internationella journalister som bevakade protesterna. Parlamentet uppmanar med kraft de turkiska myndigheterna att snabbt och effektivt utreda alla påståenden om trakasserier och övervåld mot demonstranter och att upprätthålla mötes- och demonstrationsfriheten. Parlamentet anser att attackerna mot İmamoğlu är politiskt motiverade åtgärder som syftar till att förhindra en legitim utmanare från att ställa upp i det kommande valet och att de nuvarande turkiska myndigheterna med dessa åtgärder ytterligare driver landet mot en fullständigt auktoritär modell. Parlamentet beklagar EU:s brist på ett kraftfullt och enhetligt svar på denna oroväckande utveckling.

24.Europaparlamentet uttrycker vidare sin oro över den senaste tidens separata processer mot borgmästaren för distriktet Beşiktaş i Istanbul, Rıza Akpolat från CHP, borgmästaren för distriktet Beykoz i Istanbul, Alaattin Köseler från CHP, ordförande för CHP:s ungdomsförbund, Cem Aydın, samt partiordföranden för Zafer, Ümit Özdag. Parlamentet är bestört över de brutala och skoningslösa tillslag mot all slags kritik som de turkiska myndigheterna nyligen utsatt alla sektorer i det turkiska samhället för, vilket illustreras av bland annat fallet Ayşe Barım, en välkänd talangmanager som sitter fängslad sedan den 27 januari 2025 för påstått deltagande i protesterna i Geziparken för 12 år sedan, den utredning som inletts mot Orhan Turan och Ömer Aras, ordföranden och en verkställande direktör för TÜSIAD, landets viktigaste affärskoncern, samt åtalet syftande till långa fängelsestraff mot Halk TV:s redaktionschef Suat Toktaş och journalisterna Seda Selek, Barış Pehlivan, Serhan Asker och Kürşad Oğuz, som har släppts tillfälligt. Parlamentet är oroat över inblandningen i dessa och andra fall av den nyutnämnde chefsåklagaren i Istanbul, Akın Gürlek, som i olika befattningar har en lång historia av att blanda sig i högprofilerade processer mot politiker, vilket kan ge anledning att överväga att tillämpa restriktiva åtgärder inom ramen för EU:s sanktionssystem avseende mänskliga rättigheter. Parlamentet är också oroat över de ökande ekonomiska påtryckningarna på oppositionsledda kommuner och över kontroversiella tillkännagivanden, exempelvis det som rörde daghem som drivs av oppositionsledda kommuner.

25.Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över försämringen när det gäller kvinnors rättigheter, könsrelaterat våld och ökningen av antalet kvinnomord i Turkiet 2024, som var det högsta sedan 2010, året innan Istanbulkonventionen undertecknades. Parlamentet upprepar sitt starka fördömande av att Turkiet drar sig ur detta internationella avtal genom presidentdekret, och upprepar sin uppmaning att upphäva detta beslut. De turkiska myndigheterna uppmanas kraftfullt att förbättra de rättsliga ramarna och genomförandet av dem, bland annat genom att fullt ut tillämpa skyddslag nr 6284, för att effektivt bekämpa alla former av våld mot kvinnor och sedvänjan med så kallade hedersmord, sätta stopp för den utdragna straffriheten genom att ställa förövare till svars och främja jämställdhet, särskilt när det gäller kvinnors deltagande i beslutsfattande och politikutformning. Parlamentet varnar för ytterligare kränkningar av kvinnors rättigheter, såsom Turkiets nyligen antagna förbud mot planerade kejsarsnitt vid privata vårdcentraler utan medicinsk motivering, något som utgör en oacceptabel kränkning av kvinnors makt över sin egen kropp.

26.Europaparlamentet fördömer skarpt de pågående kränkningarna och bristen på skydd av hbti+-personers grundläggande rättigheter i Turkiet, inbegripet den ökade förekomsten av hatpropaganda, hatbrott och diskriminerande retorik, samt de stereotyper på grundval av sexuell läggning och könsidentitet som fortsatt förekommer i medierna. Parlamentet beklagar djupt att denna fortsatta diskriminering ofta sanktioneras av myndigheterna, så som framgår av de massgripanden som gjordes under Prideparaden 2023 och förbudet mot paraden 2024, samtidigt som hbti+-fientliga marscher tilläts. De turkiska myndigheterna uppmanas kraftfullt att med omedelbar verkan sluta upp med att förbjuda aktiviteter mot homofobi, däribland prideparader.

27.Europaparlamentet välkomnar den ökade dialogen med kristna minoriteter, men betonar att inga betydande framsteg har noterats när det gäller skyddet av etniska och religiösa minoriteters rättigheter, i synnerhet när det gäller deras status som juridisk person, inbegripet den grekisk-ortodoxa befolkningen på öarna Gökçeada (Imbros) och Bozcaada (Tenedos). Parlamentet uppmanar Turkiet att genomföra Venedigkommissionens rekommendationer och alla relevanta domar från Europadomstolen i detta avseende. Parlamentet konstaterar med oro att företrädare för olika trosinriktningar, däribland icke-muslimska och alevitiska samfund, fortsätter att stöta på byråkratiska hinder när de försöker registrera gudstjänstlokaler. Parlamentet framhåller att detta är en kränkning av rätten till religions- och trosfrihet. Parlamentet uppmanar Turkiet att anta den sedan länge emotsedda förordningen om val av styrelseledamöter i icke-muslimska minoriteters stiftelser som kontrollerar lokala sjukhus. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att respektera den roll som det ekumeniska patriarkatet har för ortodoxa kristna över hela världen och att erkänna dess juridiska personlighet och den offentliga användningen av den kyrkliga titeln ekumenisk patriark. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut respektera och skydda det enastående universella värdet av Hagia Sofia och Chora-museet, som är upptagna på Unescos världsarvslista. Parlamentet noterar med oro att Turkiet fortfarande inte har genomfört två beslut av Unescos världsarvskommitté från 2021 och 2023 om landets skyldigheter att vidta särskilda åtgärder för att skydda dessa monument. Parlamentet beklagar djupt bristen på skydd av klostret Panagia Soumela, som har föreslagits för uppförande på Unescos världsarvslista. Parlamentet betonar att restriktionerna för utbildning, utnämning och succession av präster måste tas bort. Parlamentet välkomnar det planerade återöppnandet av Halkiseminariet och begär att alla hinder för att seminariet ska kunna fungera undanröjs. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att effektivt utreda och lagföra personer som är ansvariga för alla former av hatbrott, inbegripet hatpropaganda, som begås mot minoriteter. Parlamentet fördömer de antisemitiska uttalanden som gjorts i medierna och av högt uppsatta tjänstemän efter Hamas terroristattacker mot Israel den 7 oktober 2023. Parlamentet konstaterar att alla dessa handlingar mot en religiös minoritet är oförenliga med EU:s värden.

28.Europaparlamentet välkomnar Abdullah Öcalans uppmaning nyligen till PKK att lägga ned sina vapen och upplösa sig själv, och att inleda en fredsprocess, som ett historiskt och sedan länge emotsett steg som skulle kunna bidra till att få ett slut på en period på 40 år av våld som har vållat mer än 40 000 dödsfall. Parlamentet lovordar de insatser som gjorts av alla berörda parter för att underlätta denna utveckling, bland annat olika politiska ledares konstruktiva strategi som inledde av MHP-ledaren Devlet Bahçeli, de besök i Imralifängelset som beviljades en delegation från DEM-partiet och de breda samråd som detta parti har hållit med andra politiska partier. Parlamentet understryker att detta utgör en betydelsefull möjlighet och måste följas av en inkluderande politisk process, med en framträdande roll för det turkiska parlamentet, som syftar till en fredlig och hållbar lösning av den kurdiska frågan i dess politiska, sociala, demokratiska och säkerhetsrelaterade aspekter. Parlamentet framhåller behovet att upprätthålla mänskliga rättigheter, politisk pluralism och medborgerliga rättigheter för alla medborgare, inbegripet kurder. Parlamentet beklagar det fortsatta politiska förtryck, de rättsliga trakasserier och de begränsningar av de kulturella och språkliga rättigheterna som drabbar kurdiska medborgare och som undergräver de demokratiska principerna och den sociala sammanhållningen.

29.Europaparlamentet fortsätter att lovorda Turkiet för att landet tagit emot omkring 3,1 miljoner flyktingar, däribland 2,9 miljoner syrier inom ramen för tillfälligt skydd 2024, vilket är en minskning från 3,2 miljoner 2023. Parlamentet framhåller på nytt vikten av Turkiets samarbete för en effektiv och ordnad hantering av migrationsströmmarna. Parlamentet välkomnar vidare att EU sedan 2011 har bidragit med nästan 10 miljarder euro för att hjälpa Turkiet att ta emot flyktingar. Parlamentet noterar att viss EU-finansiering har anslagits för att stärka Turkiets gränskontrollkapacitet. Parlamentet välkomnar EU:s beslut att anslå ytterligare 1 miljard euro i december 2024 för att ytterligare stödja hälso- och sjukvård och utbildning för samt integration av flyktingar i Turkiet sedan Assadregimens fall. Parlamentet noterar samtidigt att dessa medel hade utlovats redan i maj 2024 och därför inte utgör nya medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa största möjliga transparens och exakthet i tilldelningen av medel och se till att EU-finansierade projekt, särskilt de som rör förvarsanläggningar och gränskontroll, uppfyller alla relevanta människorättsnormer. Parlamentet är oroat över trovärdiga rapporter som avslöjar allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna vid EU-finansierade förvarsanläggningar i Turkiet, och uppmanar kommissionen att inleda en transparent och oberoende granskning av frågan. Parlamentet noterar med oro att en fortsatt ökning av antalet asylansökningar har registrerats i Republiken Cypern under de senaste åren. Parlamentet påminner om Turkiets skyldighet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att sätta stopp för de befintliga olagliga migrationsrutterna och förhindra att nya havs- eller landvägar för olaglig migration skapas från Turkiet till EU, särskilt till Grekland och Republiken Cypern. Parlamentet påpekar riskerna för att den turkiska regeringen kan komma att instrumentalisera migranter. Parlamentet understryker behovet att säkerställa skyddet av alla flyktingars och migranters fri- och rättigheter. Parlamentet uppmanar Turkiet att säkerställa ett fullständigt och icke-diskriminerande genomförande av uttalandet från EU och Turkiet 2016 och återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet gentemot alla medlemsstater, inbegripet Republiken Cypern. Parlamentet uttrycker en försiktig förhoppning om att utvecklingen i Syrien gradvis kommer att göra det möjligt för allt fler flyktingar att återvända hem. Parlamentet upprepar att återvändanden endast bör genomföras på frivillig basis och under säkra och värdiga förhållanden. Parlamentet fördömer de upprepade våldsamma attacker mot flyktingar och migranter som underblåsts av främlingsfientlig retorik bland politiker och värdsamhällen. Parlamentet uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater att öka sina insatser för att bevara det humanitära utrymmet och skyddsutrymmet för syriska flyktingar i Turkiet och att upprätthålla principen om non-refoulement som en hörnsten i EU:s politik.

30.Europaparlamentet upprepar sitt starka intresse för stabilitet och säkerhet i östra Medelhavsområdet. Parlamentet välkomnar den fortsatta nedtrappningen och den positiva dynamiken i regionen och den senaste tidens klimat av förnyat samarbete mellan Turkiet och Grekland, även om olösta frågor fortsätter att påverka de bilaterala förbindelserna. Parlamentet beklagar djupt att Turkiet fortsätter att kränka EU-medlemsstaters, såsom Greklands och Republiken Cyperns, suveränitet och suveräna rättigheter, bland annat genom att främja doktrinen om ”det blå hemlandet”. Parlamentet understryker att även om de turkiska kränkningarna av det grekiska luftrummet drastiskt har minskat, så har kränkningarna av Greklands territorialvatten ökat jämfört med 2023, och turkiska fartyg har systematiskt bedrivit olagligt fiske på grekiskt territorialvatten. Parlamentet uttrycker djup oro över att Turkiet fortsätter att upprätthålla ett formellt krigshot mot Grekland (casus belli) om Grekland skulle utöva sin lagstadgade rätt att utvidga sina territorialvatten upp till 12 sjömil i Egeiska havet, i enlighet med artikel 3 i Förenta nationernas havsrättskonvention. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut respektera alla EU-medlemsstaters suveränitet över sina territorialhav och luftrum och deras andra suveräna rättigheter, inbegripet rätten att utforska och utnyttja naturresurser i enlighet med EU-rätten och internationell rätt, däribland FN:s havsrättskonvention (Unclos), som är en del av EU:s regelverk. Parlamentet upprepar sin åsikt att samförståndsavtalet mellan Turkiet och Libyen om avgränsning av de marina jurisdiktionsområdena i Medelhavsområdet inkräktar på tredjestaters suveräna rättigheter, inte är förenligt med havsrätten och inte kan medföra några rättsliga konsekvenser för tredjestater.

31.Europaparlamentet beklagar att Cypernproblemet fortfarande är olöst, och efterlyser ett seriöst förnyat engagemang och en politisk vilja hos alla berörda parter för att få till stånd fredliga FN-ledda förhandlingar i syfte att uppnå verkliga framsteg i samtalen om en lösning på Cypernfrågan. Parlamentet välkomnar återupptagandet av informella samtal under överinseende av FN:s generalsekreterare den 18–19 mars 2025, som hölls i en konstruktiv atmosfär där båda sidor visade ett tydligt åtagande att göra framsteg och fortsätta dialogen. Parlamentet välkomnar överenskommelsen mellan båda sidor om öppnandet av fyra gränsövergångar, minröjning, inrättandet av en kommitté för ungdomsfrågor och lanseringen av miljö- och solenergiprojekt, som en del av en ny uppsättning förtroendeskapande åtgärder. Parlamentet uppmuntrar alla parter att utnyttja denna dynamik för att gå vidare mot ett återupptagande av förhandlingarna.

32.Europaparlamentet bekräftar på nytt med eftertryck sin ståndpunkt att den enda lösningen på Cypernproblemet är en rättvis, övergripande, genomförbar och demokratisk lösning som inbegriper frågans externa aspekter, inom den överenskomna FN-ramen, på grundval av en federation med två folkgrupper och två zoner med en enda internationell rättskapacitet, en enda suveränitet, ett enda medborgarskap och politisk jämbördighet, i enlighet med vad som anges i relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, de överenskomna konvergensområdena och FN:s generalsekreterares ramverk samt i överensstämmelse med folkrätten och de principer och värden som unionen bygger på. Parlamentet fördömer skarpt Turkiets försök att uppgradera separatistenhetens status i det ockuperade Cypern, bland annat via organisationen av turkiska stater, och uppmanar alla stater att respektera Cyperns suveränitet i enlighet med resolutionerna från FN:s säkerhetsråd. Parlamentet manar med kraft till ett återupptagande av förhandlingarna om Cyperns återförening under FN: generalsekreterares överinseende så snart som möjligt, från den punkt där de avbröts i Crans-Montana 2017. Parlamentet uppmanar Turkiet att överge det oacceptabla förslaget om en tvåstatslösning i Cypern och att återgå till den överenskomna grunden för en lösning och FN-ramen. Parlamentet uppmanar vidare Turkiet att dra tillbaka sina trupper från Cypern och avhålla sig från alla ensidiga åtgärder som skulle främja en permanent delning av ön och från åtgärder som ändrar den demografiska balansen.

33.Europaparlamentet uppmanar Turkiet att respektera buffertzonens status och mandatet för FN:s fredsbevarande styrka på Cypern (UNFICYP). Parlamentet upprepar sitt krav på samarbete mellan Republiken Cypern, Turkiet, Storbritannien och FN för att genomföra konkreta åtgärder för en demilitarisering av buffertzonen och förbättra säkerheten på ön. Turkiet och det turkcypriotiska ledarskapet uppmanas kraftfullt att upphäva alla ensidiga handlingar och kränkningar inom och i närheten av buffertzonen och att avstå från ytterligare sådana handlingar och provokationer. Parlamentet fördömer Turkiets pågående ”öppnande” av Varosha, eftersom detta negativt förändrar situationen på plats, undergräver det ömsesidiga förtroendet och inverkar negativt på utsikterna för ett återupptagande av direkta samtal om en övergripande lösning på Cypernproblemet. Parlamentet uppmanar Turkiet att upphäva sina olagliga handlingar i strid med FN:s säkerhetsråds resolutioner 550 (1984) och 789 (1992) om Varosha, där Turkiet uppmanas att överföra Varoshaområdet till dess rättmätiga invånare under FN:s tillfälliga förvaltning, att dra sig tillbaka från Strovilia och att underlätta ett fullständigt genomförande av Pylaöverenskommelsen.

34.Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över alla ensidiga handlingar som syftar till att befästa den permanenta uppdelningen av Cypern i stället för dess återförening. Parlamentet fördömer i detta sammanhang president Erdoğans olagliga besök nyligen i de ockuperade områdena i Republiken Cypern, såväl som hans provocerande uttalanden som äventyrar FN:s, EU:s, det internationella samfundets och andra inblandades ansträngningar för att återuppta sakförhandlingar inom den överenskomna ramen. Parlamentet beklagar att sådana ensidiga handlingar är liktydiga med ett direkt illegitimt ingrepp mot de grekiska och turkcypriotiska befolkningsgruppernas intressen.

35.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att ge den turkcypriotiska folkgruppen utrymme att agera i enlighet med sin roll som en legitim gemenskap på ön, en rättighet som garanteras i Republiken Cyperns konstitution. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att öka sina ansträngningar för att samarbeta med den turkcypriotiska folkgruppen, i syfte att underlätta en lösning av Cypernproblemet, och påminner om att Cyperns plats är i Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att uppvisa mer mod i förhållningssättet för att föra folkgrupperna samman. Parlamentet betonar att EU:s regelverk måste genomföras på hela ön efter en övergripande lösning på Cypernproblemet.

36.Europaparlamentet noterar det betydande arbete som utförts av kommittén för saknade personer på Cypern (CMP) och kräver att den turkiska armén beviljar bättre tillträde till ockuperade militära zoner och till sitt militära arkiv samt information om förflyttningen av kvarlevor från tidigare till nya begravningsplatser. Parlamentet är fortsatt djupt oroat över de restriktioner och hinder för utbildning och religionsutövning som grekcyprioterna i enklaverna ställs inför. Parlamentet uppmanar Turkiet att intensifiera sitt samarbete med Europarådet och dess relevanta organ och institutioner, att ta fasta på deras viktigaste rekommendationer, att fullt ut genomföra den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna med avseende på respekten för religionsfriheten och åsikts- och yttrandefriheten samt rätten att få tillgång till och åtnjuta kulturarvet och att stoppa den avsiktliga förstörelsen av det kulturella och religiösa arvet. Parlamentet fördömer Turkiets upprepade försök att skrämma och tysta turkcypriotiska journalister, fackföreningsmedlemmar, människorättsförsvarare och progressiva medborgare i den turkcypriotiska folkgruppen, vilket kränker deras rätt till åsikts- och yttrandefrihet. Parlamentet uppmanar Turkiet att upphöra med sin proklamerade aggressiva politik för försäljning och utnyttjande av grekcypriotisk egendom, en politik som utformats för att skapa oåterkalleliga konsekvenser på plats och som helt ignorerar Europadomstolens beslut i denna fråga.

37.Europaparlamentet beklagar Turkiets fortsatta vägran att följa luftfartslagstiftningen och upprätta en kommunikationskanal mellan flygtrafikledningscentraler i Turkiet och Republiken Cypern, eftersom avsaknaden av denna innebär verkliga säkerhetsrisker och faror, vilket påpekats av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet och Internationella pilotfederationen. Parlamentet beklagar också att fartyg som för en medlemsstats flagg nekas tillträde till Bosporen och Dardanellerna. Parlamentet anser att detta skulle kunna bli områden där Turkiet kan visa sitt engagemang för förtroendeskapande åtgärder, och uppmanar Turkiet att samarbeta genom att fullt ut genomföra EU:s luftfartslagstiftning. Parlamentet beklagar att Turkiet har fortsatt sina försök att hindra genomförandet av Great Sea Interconnector, ett EU‑projekt av gemensamt intresse, och har framhärdat i sina planer på en olaglig elsammanlänkning med det ockuperade området på Cypern.

38.Europaparlamentet beklagar att Turkiet sedan 20 år tillbaka vägrar att fullgöra de skyldigheter som landet åtagit sig gentemot EU, inbegripet de som rör Cypern, i enlighet med förhandlingsramen från oktober 2005. Parlamentet betonar att ett erkännande av alla medlemsstater är en nödvändig del av anslutningsprocessen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att fullgöra sin skyldighet att fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt genomföra tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet gentemot alla medlemsstater, inbegripet Republiken Cypern. Parlamentet uppmanar vidare Turkiet att säkerställa att alla cyprioters mänskliga och politiska rättigheter respekteras fullt ut och att efterlevnaden av Europeiska unionens grundläggande principer och EU:s regelverk garanteras.

39.Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för en fri, säker och stabil framtid för Syrien och dess medborgare och behovet av en inkluderande och fredlig politisk övergång som leds av Syrien och ägs av Syrien och som inbegriper skydd och inkludering av religiösa och etniska grupper. Parlamentet uttrycker sitt engagemang för ett konstruktivt samarbete mellan EU och Turkiet i detta syfte kring humanitärt bistånd, främjande av en hållbar politisk lösning i Syrien och kampen mot Daish, med tanke på att Turkiet har en nyckelroll för att främja stabilitet i regionen. Parlamentet påminner om att suveränitet måste återupprättas. Parlamentet erkänner vikten av att återuppbygga Syriens ekonomi som en pelare för långsiktig stabilitet och välstånd för regionen. Parlamentet uppmanar Turkiet att respektera Syriens territoriella integritet och suveränitet och att omedelbart upphöra med alla attacker mot, intrång på och ockupation av syriskt territorium i full överensstämmelse med internationell rätt. Parlamentet fördömer de attacker som utförts under de senaste veckorna mot syriska kurdiska styrkor i norra Syrien av turkiskstödda miliser som utnyttjade tillfället efter att Assadregimen fallit samman. Parlamentet uttrycker djup oro, eftersom dessa attacker ökar antalet internflyktingar men också hotar effektiviteten och kontinuiteten i kampen mot Daish. Parlamentet noterar att dess kontinuerliga närvaro riskerar att ytterligare destabilisera och undergräva insatserna för en hållbar politisk lösning i Syrien. Parlamentet noterar vidare att Turkiet, av ”säkerhetsskäl”, också olagligt ockuperar områden i Irak. Parlamentet upprepar att civilbefolkningen aldrig bör bli offer för militärt självförsvar. Parlamentet vill att de fall som krävt civila dödsoffer utreds och att man stoppar tillslagen mot journalister som arbetar i området. Parlamentet uppmanar Turkiet att stödja processen för att genomföra avtalet mellan den syriska övergångsregeringen och kurdiskledda SDF och att avstå från all inblandning i Syriens interna processer.

40.Europaparlamentet stöder normaliseringen av förbindelserna mellan Armenien och Turkiet för att främja försoning, goda grannförbindelser, regional stabilitet och säkerhet samt socioekonomisk utveckling, och välkomnar de framsteg som hittills gjorts. Parlamentet välkomnar de fortsatta insatserna för att återupprätta förbindelserna mellan de båda länderna. Turkiet uppmanas kraftfullt att snabbt genomföra de överenskommelser som nåtts av de turkiska och armeniska regeringarnas särskilda representanter, såsom öppnandet av luftrummet och gränsen mellan de båda länderna för tredjelandsmedborgare, och därefter för innehavare av diplomatpass. Parlamentet välkomnar det tillfälliga öppnandet av gränsövergången mellan Armenien och Turkiet i Margara-Alican för att underlätta tillhandahållandet av humanitärt bistånd till Syrien. Parlamentet hoppas att denna utveckling kan stimulera en normalisering av förbindelserna i Sydkaukasien, även när det gäller säkerhet och socioekonomisk utveckling, och betonar EU:s intresse av att stödja denna process. Parlamentet uppmuntrar Turkiet att spela en konstruktiv roll för att främja regional stabilitet genom att underlätta ett snabbt slutförande av fredsprocessen mellan Armenien och Azerbajdzjan, bland annat genom att utöva sitt inflytande på Azerbajdzjan och genom att avskräcka Azerbajdzjan från ytterligare militära åtgärder mot Armeniens suveränitet. Parlamentet uppmuntrar än en gång Turkiet att erkänna det armeniska folkmordet för att bana väg för verklig försoning mellan de turkiska och armeniska folken och att fullt ut respektera sina skyldigheter att skydda det armeniska kulturarvet.

41.Europaparlamentet konstaterar att Turkiets inställning till Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter att påverka förbindelserna mellan EU och Turkiet, eftersom Turkiet försöker upprätthålla banden med både väst och Ryssland samtidigt. Parlamentet noterar Turkiets diplomatiska försök att medla mellan Ryssland och Ukraina, särskilt när det gäller Svartahavsinitiativet, liksom landets fortsatta stöd för Ukrainas territoriella integritet och suveränitet, däribland landets röst för FN:s generalförsamlings resolutioner som fördömer Rysslands aggression mot Ukraina. Parlamentet beklagar å andra sidan att handeln mellan Turkiet och Ryssland har ökat kraftigt sedan kriget i Ukraina inleddes, vilket gör Turkiet till Rysslands näst största handelspartner trots EU:s sanktioner mot Ryssland, och att Turkiet är den enda Natomedlemsstat som inte har infört några sanktioner mot Ryssland. Parlamentet noterar vidare att Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning, Olaf, har inlett en utredning angående ett kryphål som gör det möjligt för länder som Turkiet att märka om rysk olja som är föremål för sanktioner och exportera den till EU. Parlamentet välkomnar dock positiva åtgärder såsom Turkiets blockering av export till Ryssland av vissa varor med dubbla användningsområden samt produkter med ursprung i USA och Storbritannien som gagnar ryska militära insatser. Parlamentet upprepar sin uppmaning till den turkiska regeringen att stoppa sina planer för kärnkraftverket Akkuyu, som kommer att byggas, drivas och ägas av Rysslands statliga kärnenergibolag, Rosatom. Parlamentet uttrycker oro över Turkiets pågående diskussioner med Ryssland om att inrätta en marknadsplats för gas i Istanbul, som enligt planerna ska tas i drift 2025.

42.Europaparlamentet välkomnar Turkiets deltagande i olika krishanteringsuppdrag och krishanteringsinsatser (inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken). Parlamentet beklagar dock den ytterligare försämringen av anpassningen till de gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska ståndpunkterna, inbegripet när det gäller sanktioner och motverkandet av kringgående av sanktioner, som har sjunkit till en historiskt låg nivå på 5 procent, den lägsta nivån för alla anslutningsländer. Parlamentet påminner om att EU:s kandidatländer är skyldiga att gradvis anpassa sig till unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och följa internationell rätt. Parlamentet beklagar att Turkiet inte har vidtagit några åtgärder i detta avseende, särskilt genom att inte anpassa sig till EU:s sanktioner mot Ryssland, och att EU:s och Turkiets utrikespolitik på många områden av ömsesidigt intresse är oroväckande olikartad. Turkiet uppmanas kraftfullt att anpassa sig till och fullt ut genomföra EU:s sanktioner mot Ryssland, bland annat när det gäller åtgärder mot kringgående, och att samarbeta nära med EU:s sändebud för sanktioner.

43.Europaparlamentet betonar vikten av att stärka samarbetet mellan EU och Turkiet i globala säkerhetsfrågor, särskilt mot bakgrund av det föränderliga geopolitiska landskapet och potentiella förändringar i USA:s utrikespolitik. Parlamentet uttrycker en försiktig förhoppning om att nya informella engagemang, såsom den turkiska utrikesministerns deltagande i det informella mötet mellan EU:s utrikesministrar 2024, kan ge impulser till bättre förbindelser. Parlamentet erkänner Turkiets nyckelroll som allierad i Nato och välkomnar det turkiska parlamentets beslut att ratificera Sveriges Natoanslutning i januari 2024. Parlamentet påminner i detta avseende om att Turkiet har ett centralt ansvar för att främja stabilitet på både regional och global nivå och förväntas agera i linje med sina Natoskyldigheter, särskilt med tanke på de nuvarande geopolitiska omvälvningarna. Parlamentet uppmuntrar till ett konstruktivt engagemang i en mer strukturerad och frekvent politisk dialog om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken för att söka samarbete om konvergerande intressen, samtidigt som man arbetar för att minska skillnaderna, särskilt när det gäller att undanröja kvarstående hinder för en förstärkning av en genuin relation mellan EU och Nato, inbegripet förvärvet från Ryssland av luftvärnssystemet S-400. Parlamentet är fortfarande oroat över att Turkiet fortsätter att utesluta en medlemsstat från samarbetet med Nato.

44.Europaparlamentet välkomnar Turkiets långvariga ståndpunkt till förmån för en tvåstatslösning på konflikten mellan Israel och Palestina, landets krav på en vapenvila i kriget mellan Israel och Hamas och dess pågående insatser för att förse Gaza med humanitärt bistånd under hela konflikten. Samtidigt beklagar parlamentet djupt de turkiska myndigheternas, inbegripet presidentens, aktiva stöd till det av EU terrorstämplade Hamas och deras hållning till attacken mot Israel den 7 oktober 2023, som den turkiska regeringen underlät att fördöma. Parlamentet påpekar att Turkiets öppna stöd till Hamas och landets vägran att beteckna Hamas som terroristorganisation inte är förenligt med EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Parlamentet efterlyser därför en omprövning av denna ståndpunkt.

45.Europaparlamentet noterar med oro att Turkiet har begärt att bli medlem i Briks+ och har erbjudits status som ”partnerland”, och överväger detsamma för Shanghai Cooperation Organisation (SCO), där landet har status som dialogpartner. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över Turkiets ökande intresse för en alternativ partnerskapsram som i grunden är oförenlig med EU-anslutningsprocessen. Parlamentet insisterar på att Turkiets nya status som partnerland till Briks-länderna inte får påverka Turkiets ansvar inom Nato. Parlamentet noterar att Turkiet har odlat samarbetsformat, partnerskap och regionala allianser utanför EU. Parlamentet är bekymrat över Turkiets tendens att använda denna multivektorstrategi för att främja sina intressen utan att förbinda sig att ingå ett fullvärdigt samarbete med någon av dessa allianser.

46.Europaparlamentet är fortsatt oroat över den turkiska regeringens användning av den turkiska diasporan som ett redskap för att då och då lägga sig i EU-medlemsstaternas inrikespolitik.

47.Europaparlamentet välkomnar Turkiets återgång till en mer konventionell ekonomisk och monetär politik, samtidigt som en stabil tillväxt och ett måttligt budgetunderskott upprätthålls. Parlamentet beklagar dock att det än en gång är medborgarna som får betala priset för detta i form av högre räntor. Parlamentet betonar att den sociala sårbarheten har ökat, särskilt bland barn och äldre, främst på grund av avsaknaden av en övergripande strategi för fattigdomsminskning och inkomstskillnader. Parlamentet understryker att de turkiska myndigheterna måste genomföra omfattande sociala skyddsåtgärder, stärka rätten till kollektivförhandlingar och se till att ekonomiska reformer prioriterar minskad ojämlikhet och skapande av anständiga arbetstillfällen.

48.Europaparlamentet beklagar, trots de framsteg som observerats inom den ekonomiska och monetära politiken, att andra åtgärder från den turkiska regeringens sida som påverkar rättsstaten fortsätter att undergräva grundläggande principer såsom rättssäkerhet, vilket inverkar negativt på Turkiets potentiella förmåga att ta till sig investeringar. Parlamentet välkomnar att Turkiet ströks från den grå listan från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) i juni 2024, efter betydande framsteg med att förbättra landets system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

49.Europaparlamentet välkomnar Turkiets ökade investeringar i sektorn för grön energi och uppmanar Turkiet att fortsätta att förbättra sin energipolitiks förenlighet med EU:s regelverk, så att Turkiets enorma potential när det gäller förnybar energi tas till vara. Parlamentet uttrycker oro över bristen på betydande framsteg när det gäller klimatåtgärder, i synnerhet på grund av att det saknas en övergripande klimatlag, ett inhemskt system för handel med utsläppsrätter och en långsiktig utvecklingsstrategi för låga utsläpp, vilket undergräver landets klimatneutralitetsmål för 2053. Parlamentet betonar behovet av robusta rättsliga ramar och striktare verkställighetsmekanismer för att skydda miljö- och naturresurser. Turkiet uppmanas kraftfullt att anpassa sin miljöpolitik till EU:s regelverk, bland annat genom att respektera naturliga livsmiljöer vid genomförandet av gruvprojekt, och understryker vikten av att Turkiet ansluter sig till Århuskonventionen. Parlamentet lovordar det arbete som utförs av miljörättighetsförsvarare i Turkiet och varnar för de allvarliga miljökonsekvenserna av omfattande statliga projekt, såsom utvidgningen av landets kopparbrytning i Idaberget (Kazdaglari).

50.Europaparlamentet framhåller att Turkiet har vidtagit åtgärder för att diversifiera energiförsörjningen och öka sin andel förnybar energi. Parlamentet noterar att landet är den sjunde största LNG-marknaden och framhåller dess potential som ett regionalt nav för energi. Parlamentet noterar att Turkiet har anslutit sig till de globala målen för energieffektivitet och kapacitet för förnybar energi senast 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till Turkiets potential som regionalt energinav i initiativ för att öka den installerade kapaciteten för förnybar energi i Medelhavsområdet och i utvecklingen av den nya pakten för Medelhavsområdet, och begär att energisamarbete ska ingå i den gemensamma agendan.

51.Europaparlamentet noterar vissa förbättringar av arbetsmarknadsvillkoren och pekar på ett antal pågående kritiska utmaningar, såsom informell sysselsättning, könsklyftan och inkomstskillnader. Parlamentet är oroat över den låga kollektivförhandlingstäckningen och bristen på erkännande av fackliga rättigheter för vissa anställda inom den offentliga sektorn. Parlamentet anser att det krävs ytterligare insatser för att stärka mekanismerna för social dialog och hantera nya utmaningar på arbetsmiljöområdet. Parlamentet påminner om att fackföreningsfrihet och social dialog är helt avgörande för utvecklingen och välståndet i ett pluralistiskt samhälle. Parlamentet beklagar i detta avseende djupt de senaste frihetsberövandena av fackföreningsmedlemmar, däribland Remzi Çalișkan, vice ordförande för DISK‑förbundet och ordförande för Genel-İş (fackförbundet för offentligt anställda), som frigavs efter en månad i fängelse, Kemal Göksoy, ordförande för Genel-İș avdelning i Mersin, som fortfarande sitter fängslad, och Mehmet Dublikmen, ordförande för textilbranschförbundet BİRTEK SEN, som greps den 14 februari 2025.

52.Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse att Turkiet, utöver den för närvarande frysta anslutningsprocessen, är ett land av strategisk betydelse och en nyckelpartner för stabiliteten i regionen i stort, och att landet spelar en viktig roll när det gäller säkerhetsutmaningar, migrationshantering, terrorismbekämpning och energitrygghet. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla en konstruktiv dialog och fördjupa samarbetet på områden av ömsesidigt strategiskt intresse. Parlamentet pekar på ett antal politikområden för framtida samarbete, vare sig det gäller den gröna omställningen, handel, energi, en moderniserad tullunion och viseringsliberalisering, eller annat. Parlamentet påminner dock om att en demokratisk tillbakagång och bristande anpassning till Gusp inte bidrar till några betydande framsteg i detta avseende. Parlamentet bekräftar att EU beslutsamt strävar efter att ha bästa tänkbara relation med Turkiet på grundval av dialog, respekt och ömsesidigt förtroende, i linje med internationell rätt och goda grannförbindelser.

53.Europaparlamentet betonar vikten av att uppmuntra till djupare partnerskap inom alla ekonomiska sektorer, till gagn för EU, alla dess medlemsstater och Turkiet. Parlamentet noterar särskilt vikten av samarbete inom bland annat energi, innovation, artificiell intelligens, hälsa, säkerhet och migrationshantering. Parlamentet noterar i detta avseende att olika högnivådialoger nyligen hållits, däribland högnivådialogen om handel och högnivådialogen om ekonomi, som steg mot pragmatiska samarbetsformer på områden av ömsesidig vikt. Parlamentet efterlyser på nytt ett återupptagande av alla relevanta högnivådialoger och ett inrättande av strukturerade högnivådialoger om sektorssamarbete, för att möta gemensamma utmaningar och utforska möjligheter, under förutsättning att ett sådant samarbete går hand i hand med tydliga och konsekventa villkor som bygger på en respekt för demokratiska principer, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, vilket framhållits ovan i denna resolution.

54.Europaparlamentet är redo att stödja en uppgraderad tullunion med ett bredare, ömsesidigt fördelaktigt tillämpningsområde, som skulle kunna omfatta ett brett spektrum av områden av gemensamt intresse, däribland digitalisering, anpassning till den gröna given för grön energipolitik, offentlig upphandling, åtaganden om hållbar utveckling samt tillbörlig aktsamhet, på ett sätt som bidrar till den ekonomiska säkerheten för bägge parter. Parlamentet ställer sig bakom att denna uppgraderade tullunion åtföljs av en effektiv och ändamålsenlig tvistlösningsmekanism. För att parlamentet ska kunna ge sitt godkännande i slutet av processen måste en sådan modernisering bygga på en strikt villkorlighet som rör mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, respekt för internationell rätt och goda grannförbindelser, inbegripet Turkiets fullständiga genomförande av tilläggsprotokollet om utvidgning av Ankaraavtalet till alla medlemsstater utan undantag och på ett icke-diskriminerande sätt.

55.Europaparlamentet beklagar djupt att Turkiet inte har gjort några framsteg med att uppfylla de nödvändiga riktmärkena för viseringsliberalisering. Parlamentet upprepar att det är berett att inleda viseringsliberaliseringsprocessen så snart de turkiska myndigheterna fullt ut uppfyller de sex tydligt återstående riktmärkena på ett icke-diskriminerande sätt gentemot alla EU:s medlemsstater, samtidigt som de anpassar sig till EU:s viseringspolitik. Parlamentet beklagar att turkiska medborgare har problem med viseringsansökningar till EU:s medlemsstater på grund av en markant ökning av efterfrågan och rädsla för missbruk av systemet. Parlamentet erkänner dock det politiska åtagandet att förbättra tillgången till viseringar och efterlyser ökade insatser från båda sidor för att ta itu med återstående tekniska och administrativa hinder. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att öka resurserna för detta. Parlamentet stöder åtgärder för viseringslättnader, särskilt när det gäller affärsverksamhet och Erasmusstudenter. Parlamentet beklagar djupt de turkiska myndigheternas ständiga försök att beskylla EU för att inte göra framsteg i detta ärende, samtidigt som de själva inte vidtar några nödvändiga åtgärder för att uppfylla de återstående riktmärkena. Parlamentet påminner Turkiet om att bristen på konkreta och kumulativa framsteg när det gäller de utestående villkoren har en direkt inverkan på affärsverksamhet och Erasmusstudenter. Parlamentet uppskattar det ovärderliga bidraget från Erasmus+-utbyten för att tillhandahålla värdefulla tvärkulturella utbildningsmöjligheter. Parlamentet beklagar dock kommissionens bristfälliga tillsyn, som exemplifieras av Erasmuspartnerskapet med Gaziantep Islam Science and Technology University, vars ledarskap offentligt stödde terroristhandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att partneruniversiteten respekterar EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna genom att genomföra förhandskontroller och regelbundna kontroller.

56.Europaparlamentet anser mot bakgrund av ovanstående att den turkiska regeringen har misslyckats med att vidta nödvändiga åtgärder för att ta itu med de befintliga grundläggande demokratiska bristerna i landet, och upprepar därför sin ståndpunkt att Turkiets EU-anslutningsprocess inte kan återupptas under rådande förhållanden, trots de demokratiska och proeuropeiska strävandena i en stor del av det turkiska samhället. Parlamentet påminner om att anslutningsprocessen, liksom när det gäller alla andra kandidatländer, är beroende av att Köpenhamnskriterierna uppfylls fullt ut och att förbindelserna med alla EU:s medlemsstater normaliseras.

57.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den turkiska regeringen och EU:s institutioner och medlemsstater att – bortom den för närvarande frysta anslutningsprocessen – fortsätta att arbeta för ett närmare, mer dynamiskt och strategiskt partnerskap med särskild tonvikt på klimatåtgärder, energitrygghet, samarbete i kampen mot terrorism och regional stabilitet, på grundval av rådets och Europeiska rådets relevanta slutsatser och de fastställda villkoren. Parlamentet insisterar på behovet att inleda en reflektionsprocess om hur denna nya konstruktiva och progressiva ram för förbindelserna mellan EU och Turkiet kan omfatta alla berörda parters intressen, till exempel genom att det nuvarande associeringsavtalet moderniseras och stärks. Parlamentet understryker att en sådan positiv process måste bygga på och åtföljas av konkreta framsteg i Turkiet när det gäller anpassningen till Gusp, demokratifrågor, rättsstatsprincipen och respekten för grundläggande värden.

58.Europaparlamentet anser att det gemensamma meddelandet av den 29 november 2023 om läget i förbindelserna mellan EU och Turkiet är en god grund för framsteg i de övergripande förbindelserna mellan EU och Turkiet. Parlamentet beklagar att rådet hittills inte gett sitt tydliga politiska stöd för detta gemensamma meddelande. Parlamentet upprepar att ett erkännande av alla EU-medlemsstater är en nödvändig del av varje avtal mellan EU och Turkiet. Parlamentet betonar att Turkiets konstruktiva engagemang, även när det gäller Cypernproblemet, fortfarande är avgörande för att främja ett närmare samarbete mellan EU och Turkiet.

59.Europaparlamentet varnar dock för att om de turkiska myndigheterna ytterligare rör sig i riktning mot auktoritärt styre, såsom vi har bevittnat nyligen, så kommer det i slutänden att få allvarliga konsekvenser för alla dimensioner av förbindelserna mellan EU och Turkiet, inbegripet handels- och säkerhetssamarbete, eftersom det rubbar det förtroende och den tillit som krävs mellan partner och ställer båda sidor mot varandra på den aktuella geopolitiska arenan.

60.Europaparlamentet fortsätter att erkänna och lovorda de demokratiska och proeuropeiska strävandena hos majoriteten i det turkiska samhället (särskilt bland turkiska ungdomar), som EU inte kommer att svika. Parlamentet anser att dessa ambitioner är ett viktigt skäl för att hålla Turkiets anslutningsprocess vid liv. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att upprätthålla och öka sitt politiska och ekonomiska stöd till det dynamiska och prodemokratiska civila samhället i Turkiet, vars insatser kan bidra till att skapa den politiska vilja som krävs för att fördjupa förbindelserna mellan EU och Turkiet. Parlamentet betonar dock att ett återupptagande av anslutningsprocessen är beroende av en orubblig politisk vilja hos Turkiets myndigheter och samhälle att bli en fullvärdig demokrati, något som EU inte kan tvinga dem till.

61.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att stärka och fördjupa den ömsesidiga kunskapen och förståelsen mellan våra samhällen, för att främja kulturell tillväxt och sociokulturella utbyten och bekämpa alla yttringar av sociala, religiösa, etniska eller kulturella fördomar. Parlamentet uppmuntrar Turkiet och EU att främja gemensamma värden, särskilt genom att stödja ungdomar. Parlamentet upprepar sitt stora engagemang för att upprätthålla och öka stödet till Turkiets oberoende civila samhälle.

62.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, rådet och kommissionen. Parlamentet begär att denna resolution ska översättas till turkiska och översändas till Turkiets president, regering och parlament.