av följande skäl:(1)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1032 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1032 av den 29 juni 2022 om ändring av förordningarna (EU) 2017/1938 och (EG) nr 715/2009 vad gäller gaslagring (EUT L 173, 30.6.2022, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/1032/oj). antogs med anledning av gasförsörjningskrisen och de aldrig tidigare skådade prisökningar som orsakades av upptrappningen av Rysslands pågående, oberättigade och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina sedan februari 2022, vilket föranledde unionen att agera på ett samordnat och övergripande sätt för att motverka potentiella risker till följd av ytterligare avbrott i gasförsörjningen.
(1a)Mot bakgrund av Rysslands pågående krig mot Ukraina och i linje med unionens strategiska åtagande att upphöra med sitt beroende av ryska fossila bränslen bör medlemsstaterna avstå från att lagra gas av ryskt ursprung. I detta sammanhang bör unionen eftersträva samordnade och omedelbara sanktioner mot import och inköp av all rysk gas, inklusive flytande naturgas (LNG). Entso-G:s försörjningsprognos för vintern 2024–2025 bekräftar att unionen kan uppnå sina lagringsmål och upprätthålla försörjningstryggheten utan att förlita sig på rysk gas, genom att genomföra en kombination av åtgärder, inklusive fortsatt efterfrågeminskning. Ett fullständigt embargo mot rysk gas är därför både nödvändigt och genomförbart, och ett snabbt genomförande av detta skulle bidra till att stärka unionens energisuveränitet och geopolitiska resiliens. [Ändr. 7]
(2)Förordning (EU) 2022/1032 ändrade förordning (EU) 2017/1938 genom att införa en tillfällig rättslig ram för åtgärder vad gäller fyllnadsnivån för underjordiska lagringsanläggningar med syftet att stärka unionens försörjningstrygghet för gas, i synnerhet gasleveranser till skyddade kunder.
(3)Gaslagringsanläggningar tillgodoser 30 % av unionens gasförbrukning under vintermånaderna, och välfyllda underjordiska gaslagringsanläggningar samt minskad efterfrågan på gas bidrar väsentligt till att trygga gasförsörjningen genom att öka tillgången till gas vid hög efterfrågan eller försörjningsavbrott.
(4)Ett obligatoriskt mål som fastställts för att säkerställa att gaslagringsanläggningarna är fyllda till 90 % senast den 1 november (fyllnadsmål), med en serie delmål för varje medlemsstat i februari, maj, juli och september påföljande år (fyllnadsbanan), visade sig vara avgörande under den energikris som orsakades av ▌Rysslands anfallskrig mot Ukraina och av Rysslands användning av sina gasleveranser som ett vapen när det gäller både att i) klara av gasförsörjningsbrister och ii) minska prisvolatiliteten och osäkerheten på marknaden.
(5)Den europeiska gasmarknaden är fortfarande ansträngd och det geopolitiska läget förblir oklart, trots att situationen på marknaden har förbättrats väsentligt jämfört med perioden 2022–2023. Hårdare konkurrens om globala LNG-leveranser kan öka medlemsstaternas exponering för prisvolatilitet. ▌I ett sådant läge är gaslagringen fortsatt av största vikt. ▌
(6)Medlemsstaternas skyldighet att följa en årlig fyllnadsbana och säkerställa att fyllnadsmålet uppnås senast den 1 november varje år i enlighet med förordning (EU) 2017/1938 upphör att gälla den 31 december 2025.
(6a)Sedan 2022 har unionen i hög grad lyckats trygga gasförsörjningen genom att öka importen av LNG från tillförlitliga globala partner och strävar efter att fullt ut undanröja sitt beroende av ryska fossila bränslen genom att bygga vidare på framstegen med REPowerEU. Unionen har utvecklat nya återförgasningsanläggningar och hamnterminaler, samtidigt som den har upprättat en marknad för flytande gas som säkerställer stark resiliens mot potentiella störningar i de återstående ryska rörledningsleveranserna.
(6b)Det förändrade globala politiska läget måste beaktas när det gäller tillförlitligheten hos gasleverantörer och gaslevererande länder.
(7)Mot bakgrund av att Europa har lyckats minska sitt beroende av gasimport måste den övergripande ramen för att tillgodose unionens behov av naturgas skapa en balans mellan energitrygghet och en återgång till marknadsbaserade principer. Den måste därför vara tillräckligt flexibel under lagerpåfyllningssäsongen för att göra det möjligt att reagera snabbt på de ständigt skiftande marknadsförhållandena och i synnerhet dra nytta av de bästa inköpsvillkoren för att sänka gaspriserna i Europa. Fyllnadsmålet bör därför sänkas till 83 %.
(8)För att öka marknadsstabiliteten och minska risken för otillbörlig prisvolatilitet som kan uppstå på grund av fyllnadsdelmålen är det lämpligt att medge ökad flexibilitet för lagerpåfyllning. Medlemsstaterna bör därför årligen tillhandahålla vägledande fyllnadsplaner som när så är lämpligt kan innehålla en vägledande fyllnadsbana och bör göra det möjligt att fylla lagren på ett sådant sätt att marknadsaktörerna får tillräcklig flexibilitet under året, med beaktande av rekommendation (2025)1481.
(8a)Medlemsstaterna bör ha möjlighet att avvika från fyllnadsmålet med upp till fyra procentenheter i händelse av ogynnsamma marknadsförhållanden, bland annat med avseende på faktorer som tillgång och efterfrågan och konkurrens, eller handelsverksamhet som hindrar kostnadseffektiv lagerpåfyllning, vilket avsevärt begränsar möjligheten att säkerställa att gaslagren fylls på i enlighet med denna förordning.
(8b)Dessutom bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att under en lagerpåfyllningssäsong ändra nivån på den tillåtna avvikelsen på fyra procentenheter genom att öka den med upp till ytterligare fyra procentenheter i händelse av ihållande ogynnsamma marknadsförhållanden.
(8c)De sammanlagda effekterna av flexibiliteten och undantagen i denna förordning bör inte medföra en minskning av de övergripande lagerpåfyllnadsskyldigheterna till under 75 %.
(9)Kommissionens bedömning av den nuvarande ramen för energitrygghet har bekräftat att lagerpåfyllnadskraven har en positiv inverkan på försörjningstryggheten för gas, och dessa positiva effekter bör bevaras efter 2025. En utvidgning av dessa åtgärder skulle inte bara bidra till en fortsatt försörjningstrygghet, utan också utgöra ett viktigt instrument i unionens ansträngningar för att undanröja sitt beroende av import av gas med ursprung i Ryska federationen.
(9a)Samtidigt bör denna förordning bemöta nuvarande och framtida förändringar på naturgasmarknaderna och bidra till det strategiska målet att sänka energipriserna och underlätta en gradvis återgång till marknadsbaserade mekanismer för lagringspåfyllning.
(9b)För att upprätthålla försörjningstryggheten och en lämplig fyllnadsnivå bör kommissionen kontinuerligt övervaka marknaden och undersöka sätt att bidra till att nå fyllnadsmålet, till exempel genom att använda mekanismer för aggregering av efterfrågan och gemensamma inköp.
(10)Det är därför nödvändigt att förlänga giltighetstiden med två år för de relevanta bestämmelserna om gaslagring som skapar förutsebarhet och insyn i fråga om användningen av gaslagringsanläggningar i hela unionen och samtidigt införa viss flexibilitet i denna förordning.
(10a)I linje med kommissionens åtagande om bättre lagstiftning och förenkling, och som en reflektion av den övergripande förbättringen av unionens ram för en tryggad energiförsörjning, bör övervakningen av efterlevnaden av denna förordning i högre grad bygga på medlemsstaternas administrativa kapacitet. Kommissionens tillsynsbörda bör minskas därefter, genom en övergång till mindre strikta rapporteringsskyldigheter och förenklade förfaranden. Detta tillvägagångssätt stärker subsidiaritetsprincipen, innebär att onödig administrativ komplexitet undviks och står i samklang med kommissionens förenklingsinsatser i enlighet med arbetsprogrammet för 2025.
(10b)Förordning (EU) 2017/1938 bör revideras av kommissionen i god tid och före 2027 för att anpassas till det föränderliga energilandskapet och för att avspegla de framtida gaslagringsbehoven. Bland annat bör eventuella ändringar rikta in sig på begränsningarna i den nuvarande definitionen av ”skyddade kunder”, förebyggandet av spekulation på gasmarknaderna och spekulativ verksamhet som artificiellt höjer priser, rollen som energieffektivitetsåtgärder spelar för att på ett kontrollerbart sätt minska efterfrågan på gas och hur medlemsstaterna skulle kunna använda detta för ytterligare flexibilitet, och beakta regelverket utifrån en föränderlig energimix som ger en utökad roll åt alternativa källor till gas såsom förnybara energikällor och vätgas tillsammans med energieffektivitetens roll.
(11)Förordning (EU) 2017/1938 bör därför ändras i enlighet med detta.