(1)Unionen välkomnar utländska investeringar eftersom de bidrar till tillväxt i unionen genom att stärka dess konkurrenskraft, skapa sysselsättning och stordriftsfördelar och föra in kapital, teknik, innovation och sakkunskap.

(3)I artikel 21.2 i EU-fördraget anges dock att unionens politik och åtgärder syftar till att skydda unionens värden, grundläggande intressen, säkerhet, oberoende och integritet. Dessa principer och mål ligger till grund för unionens gemensamma handelspolitik enligt artikel 207 i EUF-fördraget, även när det gäller utländska investeringar. De internationella åtagandena inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och de handels- och investeringsavtal som ingåtts med tredjeländer gör det möjligt för unionen och medlemsstaterna att i detta sammanhang och med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning införa restriktioner för utländska direktinvesteringar, med förbehåll för att vissa krav är uppfyllda.

(4)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/4524 har en ram inrättats för medlemsstaternas granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. I den förordningen fastställs i synnerhet en samarbetsstruktur genom vilken medlemsstaterna och kommissionen kan utbyta information om utländska direktinvesteringar och väcka farhågor om risker för säkerheten eller den allmänna ordningen. Enligt denna samarbetsstruktur skulle den medlemsstat där utländska direktinvesteringar planerades eller fullbordades (värdmedlemsstaten) i sitt granskningsbeslut ta vederbörlig hänsyn till de synpunkter som lämnats av andra medlemsstater och det yttrande som kommissionen avgett.

__________________

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79I, 21.3.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/452/oj).

(8)En betydande majoritet av medlemsstaterna, men inte alla, har ett rättsligt instrument som föreskriver ett system för granskning av utländska direktinvesteringar. I många medlemsstater omfattar den nationella lagstiftningen även granskning av investeringar inom unionen. Bland medlemsstaterna finns det stora skillnader när det gäller omfattning, tröskelvärden och kriterier som används för att bedöma om en investering sannolikt kommer att inverka negativt på säkerheten eller den allmänna ordningen. Det finns också skillnader i granskningsprocesserna. I vissa medlemsstater kan investeringen genomföras innan den har godkänts med avseende på inverkan på säkerhet och allmän ordning. I andra medlemsstater får dock investeringen fullbordas först efter ett tillstånd enligt granskningssystemet. Sådana skillnader skapar ett problem när det gäller en väl fungerande inre marknad. Dessa inkonsekvenser skapar till exempel ojämlika villkor och ökar efterlevnadskostnaderna för investerare som behöver anmäla transaktioner i flera medlemsstater. Denna förordning bidrar till att harmonisera centrala delar av de system som genomförs på nationell nivå. Detta är avgörande för att säkerställa förutsägbarhet för investerare i fråga om de tillämpliga nationella systemen och deras egenskaper, och därigenom för att minska de berörda efterlevnadskostnaderna. Detta är desto mer relevant mot bakgrund av den höga graden av integration på den inre marknaden, som kan leda till att en enda transaktion påverkar flera medlemsstater i unionen. Det kan exempelvis hända att en transaktion som syftar till förvärv av ett företagsobjekt i en medlemsstat också inverkar på säkerheten och den allmänna ordningen i andra medlemsstater, på grund av leveranskedjors struktur eller andra ekonomiska faktorer som kopplar samman företagsobjektet med andra företag som är baserade i en annan medlemsstat. För att ta itu med dessa problem på den inre marknaden och säkerställa större konsekvens och förutsägbarhet är det lämpligt att de kriterier och faktorer som ska analyseras vid bedömningen av utländska investeringar fastställs genom unionsåtgärder.

(9)För att säkerställa en konsekvent strategi för granskning av utländska investeringar i hela unionen bör alla medlemsstater vara skyldiga att granska utländska investeringar med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. De centrala delarna i de nationella granskningssystemen bör därför harmoniseras. Denna harmonisering bör också inbegripa omfattningen av de investeringar som ska granskas, granskningsförfarandets viktigaste inslag och samspelet mellan det nationella systemet och unionens samarbetsstruktur, däribland enhetliga tidsfrister för granskningar. Vidare bör medlemsstaterna också kunna utvidga omfattningen av sina nationella granskningssystem till att täcka andra typer av utländska investeringar, utländska investeringar i andra sektorer, ytterligare unionsobjekt eller ekonomisk verksamhet som den berörda medlemsstaten anser vara av avgörande betydelse för dess säkerhet eller allmänna ordning. När de gör detta bör en sådan granskning också vara förenlig med bestämmelserna i denna förordning. Det är mycket viktigt att fastställa en harmoniserad och rationaliserad strategi i alla medlemsstater som säkerställer att utländska investeringar som kan få konsekvenser för säkerheten och den allmänna ordningen granskas konsekvent och omfattas av ett effektivt beslutsfattande. I detta syfte bör granskningssystemen minimera den administrativa komplexiteten, undvika onödiga förseningar och ta hänsyn till små och medelstora företags begränsade resurser när de tillämpas på dem. Dessutom bör kommissionen spela en samordnande roll för att säkerställa större säkerhet för unionen och samtidigt minimera ineffektivitet och fragmenterade strategier.

(12)Granskning av utländska investeringar bör genomföras i enlighet med denna förordning, med beaktande av all tillgänglig faktainformation och i enlighet med proportionalitetsprincipen och andra principer som anges i fördragen. Vidare bör granskningen av sådana utländska investeringar som utförs via i unionen etablerade dotterföretag till de utländska investerarna alltid uppfylla de krav som följer av unionsrätten, särskilt fördragsbestämmelserna om etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital, såsom de tolkas enligt Europeiska unionens domstols rättspraxis och i överensstämmelse med målet att upprätthålla en fungerande, öppen, resilient och inkluderande inre marknad. Alla inskränkningar av etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital i unionen, inbegripet granskning och de åtgärder som följer av granskning, såsom riskreducerande åtgärder och förbud, bör grundas på ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse och bör vara lämpliga och nödvändiga i enlighet med domstolens rättspraxis. Samtidigt bör särdragen hos investeringar inom unionen som görs via ett dotterföretag till en utländsk investerare kunna beaktas vid bedömningen av om inskränkningar av etableringsfriheten eller den fria rörligheten för kapital är motiverade och proportionerliga, inbegripet i relevanta fall i yttranden eller beslut från kommissionen som antas i enlighet med denna förordning. Detta bör ske med beaktande av integreringen av medlemsstaternas system i den unionsomfattande samarbetsstrukturen.

(14)Det är också nödvändigt att göra värdmedlemsstaten mer ansvarig inför kommissionen och de medlemsstater som uttryckt vederbörligen motiverade farhågor för unionens eller deras allmänna ordning eller säkerhet.

(15)Den gemensamma ram som anges i denna förordning bör inte inverka på det faktum att skyddet av den nationella säkerheten är varje medlemsstats eget ansvar, såsom anges i artikel 4.2 i EU-fördraget. Den bör inte heller inverka på skyddet av medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346 i EUF-fördraget.

(17)Utländska nyetableringsinvesteringar innebär att en utländsk investerare eller en utländsk investerares dotterföretag i unionen inrättar nya anläggningar eller ett nytt företag i unionen för att bedriva ny ekonomisk verksamhet. Genom att inrätta nya anläggningar kan en utländsk investerare påverka säkerheten och den allmänna ordningen, inbegripet när denna risk rör väsentliga insatsvaror i ekonomin. Medlemsstaterna bör därför inkludera utländska nyetableringsinvesteringar i omfattningen av transaktioner som täcks av deras granskningssystem.

(18)För att säkerställa konsekventa och förutsägbara granskningsprocesser är det lämpligt att fastställa de viktigaste inslagen i de granskningssystem som ska genomföras av medlemsstaterna. Dessa inslag bör åtminstone inbegripa omfattningen av de transaktioner för vilka ett tillståndskrav ska gälla, tidsfrister för granskning, en möjlighet för de företag som berörs av ett granskningsbeslut att överklaga beslutet och en möjlighet för granskningsmyndigheter att effektivt ta itu med fall av bristande efterlevnad och kringgående. Regler och förfaranden för granskningssystem bör vara transparenta och bör inte diskriminera mellan tredjeländer. Förfarandet för att lämna in en ansökan om tillstånd bör säkerställa att efterlevnadskraven begränsas till ett minimum.

(19)Den samarbetsstruktur som fastställs i förordning (EU) 2019/452 gör det möjligt för medlemsstaterna att samarbeta och hjälpa varandra när en utländsk direktinvestering i en medlemsstat skulle kunna inverka på säkerhet eller allmän ordning i andra medlemsstater eller i unionen eller på projekt eller program av unionsintresse. Denna struktur har hittills visat sig vara mycket användbar, varför den bör bibehållas, stärkas och utvidgas inom ramen för denna förordning för att säkerställa en mer enhetlig strategi för utländska investeringar i hela unionen.

(20)För att säkerställa att utländska investeringar som sannolikt inverkar negativt på säkerhet eller allmän ordning i unionen identifieras på ett adekvat sätt bör medlemsstaterna granska utländska investeringar om unionsobjektet ingår i eller deltar i ett projekt eller program av unionsintresse eller om unionsobjektets ekonomiska verksamhet avser teknik, material, tillgångar, anläggningar, utrustning, nät, system eller tjänster av särskild betydelse för säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen. Medlemsstaterna bör också granska utländska nyetableringar i sådana känsliga program eller sektorer när en specifik risk uppstår på grund av investerarens egenskaper och transaktionens storlek. Utöver dessa kriterier bör granskningssystemen kunna tillämpas på andra sektorer, unionsobjekt eller ekonomiska verksamheter som den berörda medlemsstaten anser vara kritiska för dess säkerhet eller allmänna ordning.

(21)För att säkerställa att samarbetsstrukturen endast inriktas på utländska investeringar där den utländska investerarens eller unionsobjektets egenskaper sannolikt inverkar på säkerheten eller den allmänna ordningen, är det lämpligt att fastställa riskbaserade villkor för när anmälningar av utländska investeringar som är föremål för granskning i en medlemsstat ska skickas till övriga medlemsstater och kommissionen. Medlemsstaterna bör särskilt bedöma om den utländska investeraren kontrolleras eller påverkas av ett tredjelands regering. Kontroll eller påverkan kan fastställas på grundval av kriterier såsom direkta eller indirekta tröskelvärden för ägande, arten och omfattningen av tredjeländers statliga finansiering och särskilda styrningsarrangemang såsom gyllene aktier. Ogenomskinlig eller otydlig ägarstruktur, eller där den verkliga huvudmannen är okänd, bör också vara ett sådant villkor. Även om en utländsk investering inte uppfyller något av villkoren bör den medlemsstat där den utländska investeringen granskas kunna anmäla den utländska investeringen till övriga medlemsstater och kommissionen, inbegripet om unionsobjektet har betydande verksamhet i andra medlemsstater eller ingår i en koncern som har flera företag i olika medlemsstater.

(22)För att säkerställa att den sannolika inverkan av en utländsk investering på en eller flera medlemsstaters säkerhet eller allmänna ordning identifieras på ett adekvat sätt bör medlemsstaterna kunna lämna synpunkter till en medlemsstat där en utländsk investering planeras eller har fullbordats, även om den medlemsstaten inte granskar den utländska investeringen eller om den utländska investeringen granskas men inte anmäls till samarbetsstrukturen. Medlemsstaternas begäranden om information, svar och synpunkter bör samtidigt anmälas till kommissionen för att säkerställa transparensen i hela processen.

(23)För att säkerställa att den sannolika inverkan av en utländsk investering på säkerhet eller allmän ordning i fler än en medlemsstat eller i unionen som helhet identifieras på ett adekvat sätt bör kommissionen kunna avge ett yttrande i den mening som avses i artikel 288 i EUF-fördraget till värdmedlemsstaten, även om den utländska investeringen inte granskas i den medlemsstaten eller om den utländska investeringen granskas men inte anmäls till samarbetsstrukturen. För att säkerställa transparens och förutsägbarhet bör kommissionens yttranden baseras på specifika och dokumenterade risker och följa fastställda utfärdandekriterier, inbegripet dokumenterade säkerhetsrisker eller gränsöverskridande problem.

(24)För att säkerställa skydd av säkerhet eller allmän ordning om den sannolika inverkan härrör från en utländsk investering i ett unionsobjekt som står för utveckling, underhåll eller förvärv av infrastruktur, teknik eller insatsvaror som är av kritisk betydelse för unionen som helhet, bör kommissionen även i detta fall ha rätt att avge ett yttrande. Detta skulle ge kommissionen ett verktyg för att skydda projekt och program som tjänar unionen som helhet och ger ett viktigt bidrag till unionens säkerhet eller allmänna ordning. Ett yttrande från kommissionen som identifierar den sannolika inverkan på projekt eller program av unionsintresse med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning bör meddelas alla medlemsstater.

(25)Vidare bör kommissionen kunna anta ett yttrande riktat till alla medlemsstater om den identifierar flera utländska investeringar som sammantaget sannolikt kommer att inverka på säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen. Detta kan särskilt vara fallet när flera utländska investeringar har jämförbara egenskaper. Detta inbegriper fall när de utländska investeringarna görs av samma utländska investerare eller av utländska investerare som utgör liknande risker, eller om flera utländska investeringar avser samma unionsobjekt eller samma unionsinfrastruktur, inbegripet transeuropeisk infrastruktur för transport, energi och kommunikation. Medlemsstaterna och kommissionen måste diskutera riskanalysen och möjliga sätt att hantera de risker som identifierats i yttrandet, och säkerställa en samordnad strategi.

(26)För att skydda säkerheten eller den allmänna ordningen och samtidigt ge investerarna större säkerhet bör medlemsstaterna ha möjlighet att lämna synpunkter och kommissionen ha möjlighet att avge ett yttrande om utländska investeringar som har fullbordats men inte anmälts inom 15 månader från det att den utländska investeringen fullbordats.

(27)För större klarhet bör projekt eller program av unionsintresse förtecknas i bilaga I. Förteckningen bör inbegripa transeuropeiska nät för transport, energi och kommunikation som blir föremål för utländska investeringar och program som ger finansiering till forskning och utveckling avseende verksamhet av betydelse för säkerhet eller allmän ordning i unionen. På grund av dessa projekts och programs betydelse för säkerheten och den allmänna ordningen i unionen och deras inneboende gränsöverskridande karaktär och nätverkskaraktär bör medlemsstaterna granska utländska investeringar i unionsföretag som ingår i eller deltar i dessa projekt eller program, inbegripet sådana som får finansiering från unionen.

(28)För att säkerställa att den sannolika inverkan av en utländsk investering på en eller flera medlemsstaters säkerhet eller allmänna ordning hanteras på ett adekvat sätt, bör en medlemsstat som mottar vederbörligen motiverade synpunkter från andra medlemsstater eller ett yttrande från kommissionen ta största möjliga hänsyn till sådana synpunkter eller yttranden, även när den anser att dess egen säkerhet eller allmänna ordning inte berörs. Medlemsstaten bör vid behov samordna med kommissionen och de berörda medlemsstaterna och ge dem sitt utkast till beslut, åtföljt av skriftlig återkoppling om hur synpunkterna och yttrandet har beaktats i största möjliga utsträckning. Utkastet till beslut bör kunna ändras med hänsyn till de berörda medlemsstaternas och kommissionens synpunkter.

(29)För att samarbetsstrukturen ska fungera effektivt är det viktigt att kräva att den medlemsstat som anmäler en utländsk investering till samarbetsstrukturen lämnar en minimiuppsättning av information i ett standardiserat format. Om ett samarbete gäller en utländsk investering som inte anmälts till samarbetsstrukturen bör värdmedlemsstaten kunna lämna minst samma minimiuppsättning av information. Kommissionen och medlemsstaterna bör kunna begära ytterligare information från den medlemsstat där den utländska investeringen planeras eller fullbordas. En sådan begäran om ytterligare information bör vara vederbörligen motiverad, begränsas till den information som är nödvändig för att medlemsstaterna ska kunna lämna synpunkter eller för att kommissionen ska kunna avge ett yttrande, stå i proportion till syftet med begäran och inte vara orimligt betungande för den anmälande medlemsstaten och de berörda företagen. Vid behov får kommissionen begära information från andra unionsorgan, såsom Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, den gemensamma tillsynsmekanismen eller Europeiska centralbanken.

(30)För att säkerställa att samarbetet bygger på fullständig och korrekt information bör en utländsk investerare eller ett företag lämna all relevant information som begärs av den medlemsstat där de är etablerade eller värdmedlemsstaten. Under exceptionella omständigheter, när en medlemsstat trots att den gjort sitt yttersta inte kan inhämta den information som begärts av en annan medlemsstat eller av kommissionen, bör den utan dröjsmål underrätta dem om detta. I ett sådant fall bör synpunkter från en annan medlemsstat eller yttranden från kommissionen inom ramen för samarbetsstrukturen baseras på den information som finns tillgänglig för dem.

(31)För att säkerställa att samarbetsstrukturen endast används för att skydda säkerhet eller allmän ordning bör medlemsstaterna vederbörligen motivera varje begäran om information om en specifik utländsk investering i en annan medlemsstat och alla synpunkter som de lämnar till den medlemsstaten. Detta är väsentligt för att förebygga missbruk av strukturen och säkerställa att den endast är inriktad på problem som rör säkerhet eller allmän ordning. Samma krav gäller när kommissionen begär information om en särskild utländsk investering eller avger ett yttrande riktat till en medlemsstat.

(32)Medlemsstaterna eller i tillämpliga fall kommissionen kan beakta relevant information som mottagits från ekonomiska aktörer, civilsamhällesorganisationer eller arbetsmarknadsparter (till exempel fackföreningar) och som rör en utländsk investering som sannolikt inverkar negativt på säkerhet eller allmän ordning. Informationen bör bedömas grundligt och kan leda till att värdmedlemsstaten inleder ett granskningsförfarande.

(33)En värdmedlemsstat bör kunna informera andra medlemsstater eller kommissionen om den får kännedom om nya omständigheter eller ny information som kan påverka bedömningen av en anmäld utländsk investering. De övriga medlemsstaterna och kommissionen bör då kunna beviljas ytterligare tid för att komplettera sin bedömning av den utländska investeringen. I sådana fall bör varje förlängning av bedömningsperioden begränsas till ett minimum och inte i onödan försena det övergripande granskningsförfarandet.

(34)För att säkerställa samarbetsstrukturens effektivitet och ändamålsenlighet är det nödvändigt att anpassa tidsfrister och förfaranden när flera utländska investeringar som är kopplade till samma bredare transaktion granskas i flera medlemsstater. När det gäller sådana transaktioner som omfattar flera länder bör sökanden lämna in de olika ansökningarna om tillstånd i de berörda medlemsstaterna inom en begränsad tidsfrist. Vidare bör dessa medlemsstater sträva efter att anmäla ansökningarna till samarbetsstrukturen inom en begränsad tidsfrist. För att säkerställa en effektiv hantering av dessa transaktioner som omfattar flera länder bör de berörda medlemsstaterna samordna sig och komma överens om huruvida de utländska investeringarna är anmälningsbara och om tillnärmning av sina förfarandemässiga tidsfrister. Dessutom bör de berörda medlemsstaterna också samordna innehållet i sina slutliga beslut. Om de berörda medlemsstaterna avser att tillåta den utländska investeringen med vissa villkor bör de säkerställa att dessa villkor är förenliga med varandra och hantera gränsöverskridande risker på ett adekvat sätt. Innan en utländsk investering förbjuds bör de berörda medlemsstaterna överväga huruvida ett villkorligt tillstånd med samordnade åtgärder och en samordnad efterlevnadskontroll inte är tillräckligt för att hantera den sannolika inverkan på säkerhet eller allmän ordning. Kommissionen bör kunna delta fullt ut i sådan samordning.

(35)För att säkerställa en konsekvent strategi för granskning av investeringar i hela unionen är det väsentligt att de standarder och kriterier som används för att bedöma sannolika risker för säkerheten och den allmänna ordningen är de som fastställs på unionsnivå i denna förordning. Dessa ska inbegripa inverkan på kritisk infrastrukturs och den inre marknadens säkerhet, integritet, funktion och resiliens, tillgång till och användning av kritisk teknik och kunskap (inbegripet viktig möjliggörande teknik), fortsatt försörjning med insatsvaror som är kritiska för säkerhet eller allmän ordning, där avbrott, fel, förlust eller förstörelse när det gäller sådan infrastruktur och teknik och sådana insatsvaror skulle få en betydande inverkan på säkerheten och den allmänna ordningen i en eller flera medlemsstater eller i unionen som helhet, militära anläggningars eller andra känsliga offentliga anläggningars säkerhet och kapaciteten att hantera strategiska beroenden. I detta avseende bör medlemsstaterna och kommissionen också ta hänsyn till sammanhanget och omständigheterna kring den utländska investeringen. Detta bör särskilt inbegripa huruvida en investerare har varit inblandad i olaglig verksamhet, inbegripet upprepad underlåtenhet att efterleva unionens rättsliga standarder, huruvida investeraren medverkar i arbetet med att uppnå tredjeländers politiska mål eller har som mål att underlätta deras militära kapacitet eller brott mot internationell rätt. Uppnåendet av ett tredjelands politiska mål kan innebära att dess regering utövar inflytande över företag, vilket leder till betydande snedvridningar av marknaden. I detta sammanhang bör medlemsstaterna och kommissionen i tillämpliga fall också överväga varför den utländska investeraren, dennes verkliga huvudman eller något av dennes dotterföretag eller en person som agerar på vägnar av eller enligt instruktioner från en sådan utländsk investerare omfattas av någon typ av restriktiva åtgärder från unionens sida i enlighet med artikel 215 i EUF-fördraget.

(36)Om värdmedlemsstaten anser att en utländsk investering sannolikt kommer att inverka negativt på säkerhet eller allmän ordning i unionen, bör det krävas att den medlemsstaten vidtar lämpliga åtgärder för att minska riskerna, om sådana åtgärder är tillgängliga och om den anser dem adekvata, med största möjliga hänsyn till de synpunkter som lämnats av andra medlemsstater och kommissionens yttrande, i tillämpliga fall. Utländska investeringar bör förbjudas endast i undantagsfall och när andra riskreducerande åtgärder eller andra åtgärder som är tillgängliga enligt unionsrätten eller nationell rätt än de åtgärder som föreskrivs enligt granskningssystemet inte är tillräckliga för att minska inverkan på säkerhet eller allmän ordning.

(37)För att stödja genomförandet av samarbetsstrukturen och främja utbytet av god praxis mellan medlemsstaterna bör den expertgrupp för granskning av utländska investeringar som inrättats i enlighet med förordning (EU) 2019/452 bibehållas och dess arbetsuppgifter uppdateras i enlighet med denna förordning.

(39)För att samarbetsstrukturen ska fungera effektivt bör de kontaktpunkter som inrättats av medlemsstaterna och kommissionen inordnas på lämpligt sätt strategiskt inom respektive förvaltning. Kontaktpunkterna bör ha den kvalificerade personal och de befogenheter som krävs för att kunna utföra sitt arbete inom ramen för samarbetsstrukturen och säkerställa en korrekt hantering av konfidentiella uppgifter i linje med tillämpliga rättsliga ramar.

(40)Medlemsstaterna och kommissionen bör uppmanas att aktivt samarbeta med de ansvariga myndigheterna i likasinnade tredjeländer i frågor som rör granskning av utländska investeringar som skulle kunna inverka på säkerhet eller allmän ordning. Syftet med ett sådant administrativt samarbete bör vara att stärka effektiviteten i ramen för medlemsstaternas granskning av utländska investeringar och i medlemsstaternas och kommissionens samarbete i enlighet med denna förordning. Kommissionen bör hållas underrättad om sådana bilaterala kontakter i den mån de rör systemomfattande frågor, trender eller bästa praxis i samband med granskning av investeringar. Det bör också vara möjligt för kommissionen att övervaka utvecklingen avseende granskningssystem i tredjeländer.

(41)Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa högsta möjliga nivå av konfidentialitet för de uppgifter som de lämnar eller tar emot vid tillämpningen av denna förordning, i enlighet med nationell rätt och unionsrätten. Om ett obehörigt utlämnande av uppgifter i varierande utsträckning skulle skada Europeiska unionens eller en eller flera medlemsstaters intressen, bör uppgifternas upphovsman klassificera uppgifterna i enlighet med nationell rätt och unionsrätten. När medlemsstaterna och kommissionen besvarar en begäran om tillgång till handlingar som behandlas i enlighet med denna förordning bör de samordna och tillhandahålla åtminstone den skyddsnivå för skyddade intressen som finns tillgänglig enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1049/20015, i syfte att skydda utredningsintegriteten. Kommissionen bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av konfidentiella uppgifter i enlighet med särskilt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/4436 och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/4447. På liknande sätt bör medlemsstaterna och kommissionen vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse8. Här ingår i synnerhet skyldigheten att upprätthålla konfidentialiteten för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och inte placera sådana uppgifter på en lägre säkerhetsskyddsklassificeringsnivå eller besluta att de inte längre ska vara säkerhetsskyddsklassificerade utan föregående skriftligt medgivande från upphovsmannen. Alla känsliga men inte säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller uppgifter som lämnas på konfidentiell basis bör hanteras som sådana av myndigheterna.

__________________

5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2001/1049/oj).

6 Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2015/443/oj).

7 Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2015/444/oj).

8 Avtal mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse (EUT C 202, 8.7.2011, s. 13).

(43)Kommissionen bör utarbeta en årlig rapport om genomförandet av denna förordning och lägga fram den för Europaparlamentet och rådet. För att öka transparensen bör rapporten offentliggöras. Rapporten bör bland annat grunda sig på alla rapporter som lämnats in av medlemsstaterna till kommissionen på konfidentiell basis, med vederbörlig hänsyn till behovet av att skydda konfidentialiteten för vissa uppgifter, särskilt om offentliggörandet av uppgifter skulle kunna inverka på säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen eller äventyra affärshemligheter. Rapporten bör innehålla information om nya tendenser och riskfaktorer samt uppdateringar om relevant lagstiftningsutveckling i medlemsstaterna.

(44)Kommissionen ska utvärdera denna förordnings funktion och ändamålsenlighet tre år efter den dag då den börjat tillämpas och vart femte år därefter, och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. Rapporten bör särskilt innehålla en bedömning av denna förordnings bidrag till unionens ekonomiska säkerhet. Den bör innehålla en bedömning av huruvida denna förordning bör ändras. Om det i rapporten föreslås att denna förordning ska ändras kan rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

(46)Om en utländsk direktinvestering utgör en koncentration som omfattas av rådets förordning (EG) nr 139/200412, bör tillämpningen av den här förordningen inte påverka tillämpningen av artikel 21.4 i förordning (EG) nr 139/2004. Den här förordningen och artikel 21.4 i förordning (EG) nr 139/2004 bör tillämpas på ett konsekvent sätt. I den utsträckning som de två förordningarnas tillämpningsområden överlappar varandra bör de skäl för granskning som anges i artikel 1 i den här förordningen och begreppet legitima intressen enligt artikel 21.4 tredje stycket i förordning (EG) nr 139/2004 tolkas på ett konsekvent sätt, utan att det inverkar på bedömningen av huruvida de nationella åtgärder som syftar till att skydda dessa intressen är förenliga med unionsrättens allmänna principer och övriga bestämmelser.

__________________

12 Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/139/oj). http://data.europa.eu/eli/reg/2004/139/oj).

(49)I syfte att beakta utvecklingen i fråga om projekt eller program av unionsintresse och anpassa förteckningen över teknik, material, tillgångar, anläggningar, utrustning, nät, system, tjänster och ekonomisk verksamhet av särskild betydelse för säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen, särskilt mot bakgrund av de riskbedömningar som ska utföras inom ramen för unionens strategi för ekonomisk säkerhet, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna till denna förordning. Förteckningen över projekt och program av unionsintresse enligt bilaga I bör omfatta projekt eller program som omfattas av EU-rätten och som avser utveckling, underhåll eller förvärv av kritisk infrastruktur, kritisk teknik eller kritiska insatsvaror som är väsentliga för säkerheten eller den allmänna ordningen. Förteckningen enligt bilaga II över teknik, material, tillgångar, anläggningar, utrustning, nät, system, tjänster och ekonomisk verksamhet av särskild betydelse för säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen bör omfatta områden där en utländsk investering kan inverka på säkerhet eller allmän ordning i mer än en medlemsstat eller i unionen som helhet via ett unionsobjekt som inte deltar i eller tar emot medel från ett projekt eller program av unionsintresse. Kommissionen bör särskilt uppdatera bilaga I om nya projekt eller program av unionsintresse inrättas inom ramen för framtida fleråriga budgetramar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning16. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

__________________

16 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(50)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, särskilt när det gäller de formulär som ska användas för att lämna en miniminivå av information om utländska investeringar och för att ansöka om tillstånd, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201117.

__________________

17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

(51)Förordning (EU) 2019/452 bör upphävas. För att ge medlemsstater och enheter tillräckligt med tid för att förbereda sig för genomförandet bör denna förordning tillämpas från och med den [lägg till datum: 12 månader efter ikraftträdandet]. Den bör vara tillämplig oavsett inrättandet av den gemensamma portalen för ingivning av ansökningar om tillstånd. Under övergångsperioden mellan ikraftträdandet och tillämpningen av den här förordningen bör förordning (EU) 2019/452 fortsätta att gälla.

1.I denna förordning fastställs en unionsram för medlemsstaternas granskning av utländska investeringar på deras territorium med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning, däribland ekonomisk säkerhet.

2.I denna förordning fastställs en samarbetsstruktur som gör att medlemsstaterna och kommissionen kan utbyta relevant information om utländska investeringar, bedöma deras potentiella inverkan på säkerheten eller den allmänna ordningen och identifiera och ta itu med potentiella problem.

3.Medlemsstaterna får anta eller behålla nationella bestämmelser på områden som inte omfattas av denna förordning, förutsatt att sådana bestämmelser inte undergräver utan är förenliga med målen för denna förordning.

5.Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas skyldigheter enligt fördragen, särskilt artiklarna 49 och 63 i EUF-fördraget, och deras rätt att vidta åtgärder som är berättigade med hänsyn till den allmänna ordningen eller säkerheten enligt artikel 65 i EUF-fördraget. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla åtgärder som vidtas inom ramen för denna förordning är förenliga med dessa skyldigheter. Denna förordning påverkar inte kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget att säkerställa att unionsrätten följs.

(1)utländsk investering: en investering av vilket slag som helst som görs antingen av en utländsk investerare själv eller genom en utländsk investerares dotterföretag i unionen och som syftar till att etablera eller upprätthålla varaktiga och direkta förbindelser mellan den utländska investeraren och ett unionsobjekt, och till vilket den utländska investeraren tillhandahåller kapital för bedrivande av ekonomisk verksamhet i en medlemsstat, vilket möjliggör ett faktiskt deltagande i ledningen eller kontrollen av detta unionsobjekt.

utgår

utgår

(7)utländsk investerares dotterföretag i unionen: ett företag som är etablerat enligt lagstiftningen i en medlemsstat och som uppfyller villkoren i artikel 22.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 201318 och direkt eller indirekt kontrolleras av en utländsk investerare.

__________________

18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2013/34/oj).

(8)unionsobjekt: ett företag som är etablerat eller kommer att etableras enligt en medlemsstats lagstiftning.

(9)unionsobjekt som är ekonomiskt verksamt inom något av de områden som förtecknas i bilaga II: ett unionsobjekt som är verksamt eller avser att vara verksamt inom utformningen, utvecklingen, utvinningen, bearbetningen, produktionen, återvinningen eller leveransen av teknik, material, tillgångar, anläggningar, utrustning, nät, system, tjänster och ekonomisk verksamhet som förtecknas i bilaga II.

(18)projekt eller program av unionsintresse: projekt eller program som omfattas av unionsrätten, som avser utveckling, underhåll eller förvärv av kritisk infrastruktur, kritisk teknik, kritiska och väsentliga tjänster eller kritiska insatsvaror av väsentlig betydelse för säkerheten eller den allmänna ordningen och som förtecknas i bilaga I.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att det granskningssystem som avses i punkt 1 tillämpas åtminstone på investeringar som omfattas av ett krav på tillstånd enligt artikel 4.4 och 4.4a.

3.Varje medlemsstat ska till kommissionen anmäla de åtgärder som antagits i enlighet med punkt 1 senast den ... [12 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft]. Medlemsstaterna ska därefter till kommissionen anmäla alla ändringar av sina granskningssystem inom 30 dagar efter antagandet av ändringen.

4.Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över medlemsstaternas granskningssystem senast tre månader efter mottagandet av alla de anmälningar som avses i punkt 3 eller senast den ... [15 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft], beroende på vilket som inträffar först. Kommissionen ska hålla den förteckningen uppdaterad.

(a)Adekvata förfaranden och resurser ska fastställas för att granskningsmyndigheten ska kunna avgöra om den har jurisdiktion över en utländsk investering som det ansökts om tillstånd för. Granskningen ska omfatta en inledande granskning på högst 35 kalenderdagar efter mottagandet av den fullständiga ansökan om tillstånd, vid behov åtföljd av en fördjupad utredning för att fastställa om den utländska investeringen sannolikt kommer att inverka negativt på säkerhet eller allmän ordning, med beaktande av åtminstone de kriterier som anges i artikel 13. Syftet med den fördjupade utredningen ska i synnerhet vara att avgöra om ett sådant granskningsbeslut som avses i artikel 14.1 är lämpligt och att fastställa dess innehåll.

(b)Granskningsmyndigheten ska övervaka och säkerställa efterlevnaden av granskningssystemet och granskningsbesluten. Den ska särskilt införa adekvata förfaranden och resurser för att identifiera, hantera och förhindra kringgående av granskningssystemet och granskningsbesluten.

(c)Granskningsmyndigheten ska ha befogenhet att inleda en granskning av utländska investeringar på eget initiativ inom 15 månader efter fullbordandet av en utländsk investering som inte omfattas av ett krav på tillstånd, om granskningsmyndigheten har skäl att anse att den utländska investeringen kan inverka på säkerhet eller allmän ordning.

(d)Konfidentiella uppgifter som görs tillgängliga för den medlemsstat som utför granskningen, inbegripet kommersiellt känslig information och information som de berörda företagen betecknar som konfidentiell, ska skyddas.

(e)Utländska investerare, utländska investerares dotterföretag i unionen via vilka en utländsk investering görs och företag som berörs av ett granskningsbeslut ska ha möjlighet att begära rättslig prövning av granskningsbeslutet, i tid och på ett effektivt sätt.

(f)En årlig rapport ska offentliggöras med information om relevant lagstiftningsutveckling i medlemsstaten och aggregerade och anonymiserade uppgifter om granskade investeringar, inbegripet resultat av granskningsbeslut, nationalitet eller etableringsland, beroende på vad som är tillämpligt, för parter i de investeringar som anmälts till granskningsmyndigheten och de ekonomiska sektorer där dessa transaktioner ägt rum, samt i förekommande fall berörda projekt eller program av unionsintresse.

(g)Utländska investeringar som omfattas av ett krav på tillstånd enligt punkterna 4 och 4a ska av den sökande som ansöker om tillstånd inges till granskningsmyndigheten och ska granskas innan den utländska investeringen fullbordas.

(h)Granskningsmyndigheten ska ha befogenhet att ålägga riskreducerande åtgärder, att förbjuda eller avveckla utländska investeringar som omfattas av ett krav på tillstånd enligt punkterna 4 och 4a och som inte ingetts eller ingetts efter fullbordandet och att, i tillämpliga fall, på ett ändamålsenligt sätt hantera konsekvenserna av bristande efterlevnad av de riskreducerande åtgärderna.

3.Innan medlemsstaterna beslutar att ge tillstånd till en utländsk investering med förbehåll för riskreducerande åtgärder eller att förbjuda en utländsk investering, ska de underrätta den sökande som ansöker om tillstånd och ange de skäl som ligger till grund för deras beslut, med förbehåll för skyddet av uppgifter vars utlämnande skulle strida mot säkerheten eller den allmänna ordningen i EU eller i en eller flera medlemsstater och utan att det påverkar tillämpningen av unionsrätten och nationell rätt om skydd av konfidentiella uppgifter. Medlemsstaterna ska ge den utländska investeraren möjlighet att lämna synpunkter, och ska ta hänsyn till dessa synpunkter, innan ett utkast till ett sådant beslut översänds i enlighet med artikel 7.8.

(a)ingår i eller deltar i ett av de projekt eller program av unionsintresse som förtecknas i bilaga I, inbegripet som mottagare av medel enligt definitionen i artikel 2.59 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/250919a, eller

__________________

1.Medlemsstaterna ska genom samarbetsstrukturen till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla alla utländska investeringar i ett unionsobjekt på deras territorium och som

(a)uppfyller de villkor som anges i artikel 4.4 a, eller artikel 4.4a eller

i)Den utländska investeraren eller den utländska investerarens dotterföretag i unionen kontrolleras direkt eller indirekt av ett tredjelands regering, däribland dess statliga organ, regionala eller lokala myndigheter eller väpnade styrkor och inbegripet genom ägarstruktur, betydande finansiering, särskilda rättigheter eller statligt utsedda direktörer eller chefer, eller andra funktioner som syftar till att påverka ledningsbeslut.

ii)Den utländska investeraren, en fysisk person eller enhet som kontrollerar den utländska investeraren, den utländska investerarens verkliga huvudman, något av den utländska investerarens dotterföretag eller varje annan part som ägs eller kontrolleras av eller agerar på vägnar av eller enligt instruktioner från en sådan utländsk investerare, omfattas av restriktiva åtgärder från unionens sida i enlighet med artikel 215 i EUF-fördraget.

iii)Den utländska investeraren eller något av dennes dotterföretag har deltagit i en utländsk investering som tidigare granskats av en medlemsstat som inte tillåtits eller som tillåtits med förbehåll för vissa villkor. För att fastställa detta ska den anmälande medlemsstaten förlita sig på information som den har tillgång till, inbegripet informationen i den säkra databas som upprättas i enlighet med artikel 7.10 och den information som lämnats av den utländska investeraren i denna fråga.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla alla utländska investeringar på deras territorium som inte har anmälts i enlighet med punkt 1 när de inleder en fördjupad utredning inom ramen för sina granskningsförfaranden.

Medlemsstaterna ska anmäla alla utländska investeringar som inte uppfyller villkoren i punkterna 1 och 2 om värdmedlemsstaten anser att en utländsk investering skulle kunna vara av intresse för de andra medlemsstaterna och kommissionen med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning, inbegripet om unionsobjektet har betydande verksamhet i andra medlemsstater eller ingår i en koncern som har flera företag i olika medlemsstater som är ekonomiskt verksamma inom något av de områden som förtecknas i bilaga II.

utgår

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att en anmälan enligt artikel 5 innehåller den information som avses i artikel 10.1 och skickas till kommissionen och andra medlemsstater.

(a)när det gäller utländska investeringar som uppfyller något av villkoren i artikel 5.1, 5.2a eller 5.3, inom 15 kalenderdagar från mottagandet av den fullständiga ansökan om tillstånd,

(b)när det gäller utländska investeringar som uppfyller villkoren i artikel 5.2, inom 5 kalenderdagar från inledandet av en fördjupad utredning.

utgår

Medlemsstaternas synpunkter på och kommissionens yttranden och beslut om anmälda utländska investeringar

Varje medlemsstat får lämna vederbörligen motiverade synpunkter till den anmälande medlemsstaten. En medlemsstat får lämna sådana synpunkter om den

Kommissionen får avge ett vederbörligen motiverat yttrande riktat till den anmälande medlemsstaten. Kommissionen ska avge ett sådant yttrande om

3.Kommissionen ska avge ett vederbörligen motiverat yttrande riktat till alla medlemsstater om den anser att flera utländska investeringar eller andra liknande investeringar, om de gjordes, sammantaget och med beaktande av deras egenskaper skulle kunna påverka säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen. Efter det att kommissionen har avgett ett yttrande ska den vid behov med medlemsstaterna diskutera de åtgärder som krävs för att hantera de identifierade riskerna.

(a)skicka yttranden som uppfyller villkoren i punkt 2 a och c till alla medlemsstater som lämnat synpunkter och underrätta de övriga medlemsstaterna om att ett yttrande avgetts,

(b)skicka yttranden som uppfyller villkoren i punkt 2 b och yttranden som uppfyller villkoren i punkt 3 till alla medlemsstater.

5.Om en värdmedlemsstat mottar en synpunkt från en annan medlemsstat i enlighet med punkt 1 eller ett yttrande från kommissionen i enlighet med punkt 2 eller 3, ska den ta största möjliga hänsyn till en sådan synpunkt eller ett sådant yttrande.

6.Efter mottagandet av en synpunkt i enlighet med punkt 1 eller ett yttrande enligt punkt 2 ska värdmedlemsstaten samråda med de medlemsstater som lämnat synpunkter, i tillämpliga fall, och kommissionen. Inom ramen för detta samråd ska värdmedlemsstaten i tillämpliga fall anordna ett möte med dessa medlemsstater och kommissionen för att diskutera hur de identifierade riskerna bäst kan hanteras. Om värdmedlemsstaten inte håller med om de identifierade riskerna eller, i tillämpliga fall, inte instämmer i den åtgärd som föreslagits på grundval av synpunkten eller yttrandet, ska medlemsstaterna och kommissionen sträva efter att finna alternativa lösningar. Om synpunkten eller yttrandet gäller en transaktion som omfattar flera länder ska de andra medlemsstater som anmält den utländska investeringen också inbjudas till detta möte för att diskutera om de avsedda utfallen är förenliga med varandra och, i tillämpliga fall, om de avsedda villkoren kan hantera identifierade gränsöverskridande risker på ett adekvat sätt.

utgår

8.Efter det möte som avses i punkt 6 ska värdmedlemsstaten till respektive medlemsstat och kommissionen översända sitt utkast till granskningsbeslut och lämna en skriftlig förklaring om

utgår

utgår

9.Om en medlemsstat eller kommissionen anser att ett utkast till granskningsbeslut som avses i punkt 8 i denna artikel, som godkänner en utländsk investering enligt artikel 14.1 a eller artikel 14.2 inte på ett tillfredsställande sätt åtgärdar eller minskar riskerna för säkerhet och allmän ordning, får den göra en vederbörligen motiverad invändning. Invändningen ska meddelas värdmedlemsstaten och, i tillämpliga fall, övriga medlemsstater som har lämnat synpunkter samt kommissionen. Värdmedlemsstaten ska avbryta sitt granskningsförfarande till dess att kommissionen har antagit ett beslut i enlighet med artiklarna 9b och 9c i denna artikel. Värdmedlemsstaten ska informera den utländska investeraren om avbrottet.

utgår

Tidsfrister och förfaranden som gäller för unionens samarbetsmekanism och beslut.

(a)Medlemsstaterna ska informera den anmälande medlemsstaten om att de förbehåller sig rätten att lämna synpunkter senast 15 kalenderdagar efter mottagandet av anmälan enligt artikel 5.

(b)Kommissionen ska informera den anmälande medlemsstaten om att den förbehåller sig rätten att avge ett yttrande senast 20 kalenderdagar efter mottagandet av anmälan enligt artikel 5.

(a)Om en medlemsstat förbehåller sig rätten att lämna synpunkter på en anmäld utländsk investering utan att begära ytterligare information från den anmälande medlemsstaten, ska respektive synpunkter skickas till den anmälande medlemsstaten senast 35 kalenderdagar efter mottagandet av en fullständig anmälan av den utländska investeringen.

(b)Om kommissionen förbehåller sig rätten att avge ett yttrande om en anmäld utländsk investering utan att begära ytterligare information från den anmälande medlemsstaten, ska respektive yttrande skickas till den anmälande medlemsstaten senast 45 kalenderdagar efter mottagandet av en fullständig anmälan av den utländska investeringen.

(c)Om en medlemsstat förbehåller sig rätten att lämna synpunkter på en anmäld utländsk investering och begär ytterligare information från den anmälande medlemsstaten, ska respektive synpunkter skickas till den anmälande medlemsstaten senast 20 kalenderdagar efter mottagandet av fullständig ytterligare information.

(d)Om kommissionen förbehåller sig rätten att avge ett yttrande och begär ytterligare information från den anmälande medlemsstaten, ska respektive yttrande avges till den anmälande medlemsstaten senast 30 kalenderdagar efter mottagandet av fullständig ytterligare information.

utgår

4.Den anmälande medlemsstaten ska underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om varje väsentlig ny information eller omständighet som är relevant för bedömningen av en utländsk investering som redan anmälts i enlighet med artikel 5. Om denna information görs tillgänglig innan de tidsfrister som anges i punkt 3 löper ut ska den anmälande medlemsstaten, kommissionen och de andra medlemsstaterna enas om en ömsesidigt godtagbar förlängning av tidsfristen. Om tidsfristerna för bedömning av den ursprungliga anmälan enligt punkt 3 har löpt ut ska de börja gälla på nytt enligt de tidsfrister som anges i punkt 3 c och d.

5.Den anmälande medlemsstaten ska utan onödigt dröjsmål lämna den ytterligare information i fullständig form som begärts av kommissionen eller andra medlemsstater i enlighet med punkt 2. Om den anmälande medlemsstaten lämnar ytterligare information till en medlemsstat ska denna ytterligare information samtidigt sändas till kommissionen.

8.Om den anmälande medlemsstaten på grund av exceptionella omständigheter anser att dess säkerhet eller allmänna ordning kräver att ett granskningsbeslut utfärdas enligt artikel 14.1 innan de tidsfrister som avses i punkt 3 löper ut, ska den underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om sin avsikt och vederbörligen motivera behovet av omedelbara åtgärder. De andra medlemsstaterna och kommissionen ska skyndsamt lämna synpunkter eller avge ett yttrande. Detta förfarande får inte åberopas enbart för att tjäna affärsintressena hos en sökande som ansöker om tillstånd.

1.Om en medlemsstat anser att en utländsk investering på en annan medlemsstats territorium som inte har anmälts till samarbetsstrukturen sannolikt kommer att inverka negativt på dess säkerhet eller allmänna ordning, eller om kommissionen anser att en sådan utländsk investering sannolikt kommer att inverka negativt på säkerheten eller den allmänna ordningen i mer än en medlemsstat eller på projekt eller program av unionsintresse med hänsyn till säkerhet och allmän ordning, får medlemsstaten eller kommissionen inleda ett förfarande på eget initiativ avseende den utländska investeringen. Innan ett sådant förfarande inleds ska medlemsstaten eller kommissionen kontrollera att värdmedlemsstaten inte avser att anmäla den utländska investeringen till samarbetsstrukturen.

2.Medlemsstaterna och kommissionen ska beviljas rätt att inleda det förfarande som anges i punkt 1 upp till 15 månader efter det att den utländska investeringen har fullbordats, förutsatt att respektive utländsk investering inte har anmälts till samarbetsstrukturen under tiden.

utgår

utgår

5.Medlemsstaterna eller kommissionen ska inleda förfarandet på eget initiativ genom att skicka en vederbörligen motiverad begäran om information till värdmedlemsstaten. Varje begäran om information enligt denna punkt ska vara vederbörligen motiverad, begränsas till den information som är nödvändig för att medlemsstaterna ska kunna lämna synpunkter eller för att kommissionen ska kunna avge ett yttrande, stå i proportion till syftet med begäran och inte vara orimligt betungande för värdmedlemsstaten. Om begäran om information inges av en medlemsstat ska den medlemsstaten samtidigt skicka begäran till kommissionen.

6.Värdmedlemsstaten ska utan onödigt dröjsmål lämna den ytterligare information i fullständig form som begärts av andra medlemsstater eller kommissionen i enlighet med punkt 5. Om värdmedlemsstaten lämnar sådan information till en medlemsstat ska denna information samtidigt sändas till kommissionen.

7.Efter att ha mottagit den information som avses i punkt 6 får medlemsstaterna lämna synpunkter och kommissionen avge ett yttrande till värdmedlemsstaten senast 30 kalenderdagar efter mottagandet av den information i fullständig form som begärts i enlighet med punkt 5. Om förfarandet inleddes av en medlemsstat ska kommissionen ges ytterligare 15 kalenderdagar att avge yttrandet. Värdmedlemsstaten ska i största möjliga utsträckning beakta sådana synpunkter eller yttranden.

utgår

utgår

1.Medlemsstaterna ska tillhandahålla åtminstone följande information i den anmälan som avses i artikel 5 och som svar på den begäran om information som avses i artikel 9.5:

(e)(Berör inte den svenska versionen.)

utgår

4.Vid behov får värdmedlemsstaten begära att den sökande som ansöker om tillstånd eller något annat relevant företag lämnar bland annat den information som avses i punkt 1 i denna artikel och artikel 8.2. Begäran om information får avse information som är nödvändig för att medlemsstaten ska kunna avgöra om något av villkoren i artikel 5.1 är uppfyllt. Det berörda företaget ska lämna den begärda informationen till den medlemsstat där den utländska investeringen planeras eller har fullbordats inom 15 kalenderdagar från begäran.

5.Värdmedlemsstaten och kommissionen får begära att andra medlemsstater inhämtar information från företag på deras territorium, förutsatt att denna information är relevant och absolut nödvändig för att bedöma en utländsk investering i enlighet med artikel 13. Den medlemsstat som tar emot begäran om att inhämta information ska utan dröjsmål begära att företaget lämnar denna information och meddela den till värdmedlemsstaten och kommissionen i enlighet med det förfarande som anges i artiklarna 8.5 och 9.6, beroende på vilken som är tillämplig.

6.En medlemsstat ska underrätta kommissionen och övriga berörda medlemsstater om medlemsstaten, under exceptionella omständigheter och trots att den gjort sitt bästa, inte kan lämna den information som avses i punkterna 4 eller 5 i denna artikel eller i artikel 8.2 eller 9.5. Den medlemsstaten ska vederbörligen förklara skälen till att den inte kan lämna informationen.

1.Medlemsstaterna ska tillhandahålla de resurser samt rättsliga och administrativa medel som krävs för att på ett ändamålsenligt och effektivt sätt utföra de uppgifter som tilldelats dem för att uppfylla målen i denna förordning, inbegripet för att de effektivt och ändamålsenligt ska kunna delta i samarbetsstrukturen.

4.Medlemsstaternas granskningssystem ska ge tillräckligt med möjligheter att bedöma och ta största möjliga hänsyn till andra medlemsstaters synpunkter och kommissionens yttranden innan ett granskningsbeslut fattas. Detta inbegriper att ha alla nödvändiga rättsliga medel och befogenheter för att i sina granskningsbeslut eller i något annat relevant instrument som står till deras förfogande beakta farhågor som uttryckts eller sannolik inverkan som identifierats av en annan medlemsstat eller kommissionen.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella lagstiftning gör det möjligt att fullgöra de skyldigheter som anges i artikel 7.

7.Om riskreducerande åtgärder i ett granskningsbeslut kräver efterlevnad av företag som är etablerade i mer än en medlemsstat ska de berörda medlemsstaterna samarbeta med varandra när det gäller övervakning av granskningsbeslutet och kontroll av att det efterlevs. Medlemsstaterna ska säkerställa att de har alla nödvändiga rättsliga medel och befogenheter för att på ett ändamålsenligt sätt hantera konsekvenserna av bristande efterlevnad av de riskreducerande åtgärder som föreskrivs i ett granskningsbeslut som fattats av en annan medlemsstat eller av kommissionen.

1.Information som mottagits i enlighet med förfarandena i artiklarna 5, 7, 9 och 9a får endast användas för det ändamål för vilket den begärts, såvida inte

(b)Europeiska unionens domstol eller en domstol i värdmedlemsstaten begär sådan information för rättsliga förfaranden.

utgår

2.Kommissionen ska, för att avge ett vederbörligen motiverat yttrande enligt artikel 7.2, artikel 7.3 eller artikel 9.7 eller ett beslut enligt artikel 7.9b eller 7.9c, fastställa om den anser att en utländsk investering sannolikt kommer att inverka negativt på säkerhet eller allmän ordning.

3.Vid fastställandet av huruvida en utländsk investering sannolikt kommer att inverka negativt på säkerhet eller allmän ordning ska medlemsstaterna eller kommissionen särskilt överväga om den berörda investeringen sannolikt kommer att inverka negativt på följande:

(a)Säkerheten, integriteten, funktionen och motståndskraften hos kritisk infrastruktur, inbegripet mark och egendom som är avgörande för användningen av sådan kritisk infrastruktur, oavsett om den är fysisk eller virtuell; i detta sammanhang ska det, på grundval av tillgänglig information, också bedömas huruvida den utländska investeringen sannolikt kommer att inverka negativt på motståndskraften hos någon av de kritiska entiteter som de har identifierat enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/255720 samt hos entiteter som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/255521. Resultaten av de samordnade säkerhetsriskbedömningar på unionsnivå, inbegripet dem som rör kritiska leveranskedjor som utförs i enlighet med artikel 22.1 i direktiv (EU) 2022/2555, ska beaktas, både vad gäller tekniska och icke-tekniska riskfaktorer.

__________________

20 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2557 av den 14 december 2022 om kritiska entiteters motståndskraft och om upphävande av rådets direktiv 2008/114/EG (EUT L 333, 27.12.2022, s. 164, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2557/oj).

21 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (EUT L 333, 27.12.2022, s. 80, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2555/oj).

(b)Tillgången till och användningen av kritisk teknik, tekniksäkerhet och teknikläckage.

(c)Säkerheten och motståndskraften hos försörjningskedjor för kritiska insatsvaror.

(d)Skyddet av känslig information, inbegripet personuppgifter enligt definitionen i artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/6791a, särskilt när det gäller den utländska investerarens förmåga att få tillgång till, kontrollera och på annat sätt behandla sådan information.

(e)Mediernas frihet och mångfald, inbegripet onlineplattformar och sociala medier-plattformar som kan användas för storskalig desinformation eller brottslig verksamhet, grundläggande rättigheter, samhällsdebatt och valprocesser samt utbildningens neutralitet, objektivitet och mångfald.

(a)Huruvida den utländska investeraren, en fysisk person eller enhet som kontrollerar den utländska investeraren, den utländska investerarens verkliga huvudman, något av den utländska investerarens dotterföretag eller varje annan part som ägs eller kontrolleras av eller agerar på vägnar av eller enligt instruktioner från den utländska investeraren, har deltagit i en utländsk investering som tidigare granskats av en medlemsstat, eller, om så är möjligt, av ett tredjeland med ett etablerat system för granskning av utländska direktinvesteringar, med vilket unionen samarbetar i frågor som rör granskning av investeringar, och som inte beviljats tillstånd eller beviljats tillstånd med förbehåll för vissa villkor. För att fastställa detta ska medlemsstaterna och kommissionen förlita sig på information som de har tillgång till, inbegripet informationen i den säkra databas som upprättas i enlighet med artikel 12a.6a.

(d)Huruvida den utländska investeraren eller något av dennes dotterföretag har deltagit i olaglig eller kriminell verksamhet, inbegripet penningtvätt och kringgående av restriktiva åtgärder från unionens sida enligt artikel 215 i EUF-fördraget.

(e)Huruvida den utländska investeraren, en fysisk person eller enhet som kontrollerar den utländska investeraren, den utländska investerarens verkliga huvudman, något av den utländska investerarens dotterföretag eller varje annan part som ägs eller kontrolleras av eller agerar på vägnar av eller enligt instruktioner från den utländska investeraren, sannolikt kommer att medverka i arbetet med att uppnå ett tredjelands politiska mål, stödja risker för att ett tredjeland bryter mot internationell rätt eller underlätta utvecklingen av ett tredjelands militära kapacitet.

Granskningsbeslut om utländska investeringar

Om värdmedlemsstaten, med beaktande av kriterierna i artikel 13 och, i tillämpliga fall, mot bakgrund av synpunkter från andra medlemsstater i enlighet med artikel 7.1 eller artikel 9.7 eller ett yttrande från kommissionen i enlighet med artikel 7.2, artikel 7.3 eller artikel 9.7 och utan att det påverkar kommissionens befogenhet att anta ett beslut i enlighet med artikel 7.9c, drar slutsatsen att den utländska investeringen sannolikt kommer att inverka negativt på säkerhet eller allmän ordning i en eller flera medlemsstater, inbegripet när det gäller ett projekt eller program av unionsintresse, ska den utfärda ett granskningsbeslut för att

Granskningsbeslutet ska vara förenligt med proportionalitetsprincipen, bygga på dokumenterade risker och ta hänsyn till alla omständigheter kring den utländska investeringen.

2.Om värdmedlemsstaten drar slutsatsen att den utländska investeringen sannolikt inte kommer att inverka negativt på säkerhet eller allmän ordning eller anser att andra åtgärder enligt unionsrätten eller nationell rätt är tillgängliga och lämpliga för att på ett effektivt sätt hantera den utländska investeringens inverkan på säkerhet och allmän ordning, och förutom i fall där kommissionen har fattat ett beslut i enlighet med artikel 7.9c, ska den utländska investeringen beviljas tillstånd utan några villkor.

Medlemsstaterna och kommissionen får samarbeta med de ansvariga myndigheterna i tredjeländer och samverka via bilaterala och multilaterala plattformar i frågor som rör granskning av investeringar med hänsyn till säkerhet och allmän ordning. Detta samarbete kan omfatta utbyte av information och bästa praxis samt tekniskt stöd och stöd till kapacitetsuppbyggnad. Kommissionen ska, inom ramen för detta samarbete, uppmuntra tredjeländer att upprätta system för granskning av investeringar, särskilt de länder som är kandidatländer för anslutning till unionen och länder i unionens grannskap.

1.Senast den 31 mars varje år, med början [ange datum: första tillämpningsåret], ska medlemsstaterna på konfidentiell basis rapportera till kommissionen om sin verksamhet inom ramen för sina granskningssystem och inom ramen för samarbetsstrukturen för det föregående kalenderåret. Denna rapport ska innehålla följande:

(c)Antalet utländska investeringar som förbjudits och antalet utländska investeringar för vilka ansökan om tillstånd dragits tillbaka eller som avvecklats.

(e)De utländska investerarnas ursprung och verksamhetssektor för objekten för de utländska investeringar som granskats, beviljats tillstånd utan villkor, beviljats tillstånd med villkor och utländska investeringar som förbjudits.

(f)En beskrivning av de risker och sårbarheter som identifierats i fråga om de utländska investeringar som föranlett ett granskningsbeslut.

2.På grundval av den information som mottagits i enlighet med punkt 1, sin genomförandemetod och sin bedömning av trender och utveckling ska kommissionen lämna en årlig rapport om genomförandet av denna förordning till Europaparlamentet och rådet senast den 30 september varje år med början ... [det första år som denna förordning tillämpas]. Rapporten ska offentliggöras.

1.Kommissionen ska utvärdera denna förordnings funktion och ändamålsenlighet tre år efter den dag då den börjat tillämpas och vart femte år därefter, och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna ska involveras i denna utvärderingsprocess och vid behov till kommissionen lämna ytterligare information som behövs för utarbetandet av rapporten. Rapporten ska innehålla en analys av utvecklingen av utländska investeringar i unionen samt en bedömning av denna förordnings bidrag till unionens ekonomiska säkerhet. Den bör innehålla en bedömning av huruvida villkoren i artikel 4.4 och 4a bör ändras för att säkerställa en konsekvent strategi för granskningen av utländska investeringar, med beaktande av de kriterier som anges i artikel 13.3 och 13.4, inbegripet säkerheten hos militära anläggningar och andra känsliga offentliga anläggningar. Rapporten ska också innehålla en bedömning av företagens efterlevnadskostnader.

2.Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på att vid behov ändra förteckningen över teknik, material, tillgångar, anläggningar, utrustning, nät, system, tjänster och ekonomisk verksamhet av särskild betydelse för säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen i bilaga II, för att beakta ändrade omständigheter som är relevanta för unionens säkerhet eller allmänna ordning. Dessa överväganden ska särskilt omfatta följande:

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 19 ges till kommissionen för en period på fem år från och med den … [den dag då denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

utgår

2.De genomförandeakter som avses i artiklarna 10.2, 12a.3, 12a.6 och 16.1a ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2.

Förordning (EU) 2019/452 ska upphöra att gälla med verkan från och med den ... [tolv månader efter den dag då denna förordning träder i kraft].

Den ska tillämpas från och med den ... [tolv månader efter den dag då denna förordning träder i kraft].

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1679 av den 13 juni 2024 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1153 och (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordning (EU) nr 1315/2013, EUT L, 2024/1679, 28.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1679/oj).

Förteckning över teknik, material, tillgångar, anläggningar, utrustning, nät, system, tjänster och ekonomisk verksamhet av särskild betydelse för säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen

a.Halvledarteknik:

–Utformning av integrerade kretsar och andra halvledare, bland annat mikroprocessorer, grafikprocessorer, styrprocessorer, logikchipp, minneschipp, radiofrekvenschipp, fotoniska chipp, analoga chipp, kvantchipp, optiska halvledare, effekthalvledare, diskret och sensorer/mikrodatorsystem samt tillhörande IP-block.

–Programvara för automatisk elektronisk utformning för utformning av integrerade kretsar och andra halvledare eller för utformning av avancerad kapsling.

–Frontend-tillverkning av integrerade kretsar och andra halvledare.

–Montering, provning och kapsling av integrerade kretsar och andra halvledare, inbegripet avancerade mönsterkort och kapsling.

b.Teknik för artificiell intelligens (AI-teknik), dvs. all teknik eller kunskap som rör ett maskinbaserat system (AI-system) som är utformat för att fungera med varierande grad av självständighet och som kan uppvisa anpassningsförmåga efter införandet och som, för uttryckta eller underförstådda mål, drar slutsatser härledda från de indata det tar emot om hur utdata såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer ska genereras, som används i följande tillämpningar:

–Generativa AI-system som har tränats genom användning av över 10^25 FLOPS (flyttalsoperationer per sekund).

–Generativa AI-system som till betydande del har tränats på biologiska data eller genomdata eller som är utformade för att användas i ett biotekniskt sammanhang, eller i ett rymd- eller försvarssammanhang.

utgår

utgår

–Säker digital kommunikation och konnektivitet, som RAN (Radio Access Network) och Open RAN, 5G och 6G, laser- och ljuskommunikation.

–Cybersäkerhetsteknik, inbegripet cyberövervakning, kryptering, säkerhetssystem samt system för förebyggande och upptäckt av intrång, digital kriminalteknik.

h.Energiteknik, energitjänster och energiinfrastruktur:

–Kärnteknik, kärnreaktorer elproduktion från kärnteknik, radiologisk omvandlings-, anriknings- och återvinningsteknik, kärnlagring och bortskaffande av radioaktivt avfall.

–Nettonollteknik, inbegripet fotocellteknik och solvärmeinfrastruktur samt land- och havsbaserad teknik för förnybar energi.

–Europeiska och gränsöverskridande nät, inbegripet smarta nät och energilagringslösningar, batterier, batteriteknik för nättillämpningar och integrering av förnybar energi.

5.Följande kritiska entiteter och verksamheter inom unions finansiella system: