1.Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts under de senaste 10 åren genom inrättandet av den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och den gemensamma resolutionsmekanismen (SRM). Parlamentet noterar att bankunionen inte kommer att fullbordas utan inrättandet av dess tredje pelare, det europeiska insättningsgarantisystemet.

2.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att fullbordandet av bankunionen och kapitalmarknadsunionen förblir en central prioritering. Parlamentet betonar att dessa projekt ger hushåll och små och medelstora företag tillgång till bredare finansiering, minskar det starka beroendet av bankkrediter för att främja investeringar och skapande av arbetstillfällen, ökar den finansiella stabiliteten, minskar effekterna av ekonomiska nedgångar, stöder konkurrenskraft, ger ytterligare investeringsmöjlighet och finansierar omställningen till en grön och digital ekonomi och frigör EU:s tillväxtpotential. Parlamentet noterar att kommissionen uppmanas att ta hänsyn till särdragen hos de olika bankmodellerna, samtidigt som lika spelregler upprätthålls.

3.Europaparlamentet noterar behovet av att vara förberedd på perioder av bankstress som potentiellt skulle kunna leda till bankrusningar, såsom de som bevittnades i vissa jurisdiktioner utanför EU i mars 2023, och behovet av att säkerställa stabiliteten i insättningarna.

4. Europaparlamentet påpekar att cyberresiliens är en viktig faktor för konkurrenskraften hos EU:s banksektor, särskilt med beaktande av den geopolitiska situationen och behovet av att bevara den finansiella stabiliteten.

5.Europaparlamentet noterar att en mer integrerad bankunion skulle bidra till att göra EU:s banksektor mer motståndskraftig, förbättra tillgången till krediter och minska kostnaderna. Parlamentet konstaterar att en bättre gränsöverskridande integration av bankverksamheten skulle öka potentialen för privat riskdelning och säkerställa diversifiering på EU:s bankmarknad. Parlamentet påpekar att en mer integrerad bankunion inte nödvändigtvis är detsamma som en mer konsoliderad bankmarknad och att det finns fördelar för konkurrensen på en diversifierad bankmarknad. Parlamentet betonar att en fullt utvecklad bankunion kommer att göra det möjligt för europeiska banker att växa och få bättre förutsättningar att konkurrera på den internationella arenan.

6.Europaparlamentet beklagar att EU-bankernas förmåga att finansiera stora investeringar begränsas genom sin lägre lönsamhet som inte är tillräcklig för att säkerställa deras konkurrenskraft. Parlamentet noterar att lönsamhetsgapet jämfört med andra jurisdiktioner beror på både strukturella och regulatoriska faktorer, och efterlyser en översyn för att rationalisera regelverket. Parlamentet noterar att de specifika särdragen hos EU:s banksystem, med dess stora antal mindre banker, efterlyser proportionerliga lösningar som tar hänsyn till detta och är anpassade till dess egenskaper, utan att den finansiella stabiliteten undergrävs. Parlamentet är fortsatt medvetet om risken ”för stor för att gå omkull”.

7.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behovet av att utveckla specifika regelverk inom bankunionen för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag och startup-företag, och erkänna deras roll som ryggraden i EU:s ekonomi.

8.Europaparlamentet beklagar att de europeiska bankernas gränsöverskridande verksamhet fortfarande är ganska begränsad, särskilt när det gäller utlåning. Parlamentet anser därför att det är viktigt att fullborda bankunionen för att försvara den fria rörligheten för kapital på en fullt integrerad inre marknad.

9.Europaparlamentet uppmanar EU-banker som fortsätter att vara verksamma i Ryssland att lämna den ryska marknaden så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar tillsynsmyndigheterna att säkerställa att dessa banker skyndsamt går vidare med att lämna den ryska marknaden.

10.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka om inrättandet av en separat jurisdiktion för EU-banker med betydande gränsöverskridande verksamhet Draghi-rapporten, s. 61. skulle kunna bidra till att fullborda bankunionen eller om detta skulle öka fragmenteringen inom banksektorn.

11.Europaparlamentet noterar att en översyn av ramverket för värdepapperisering för att stärka de europeiska marknaderna och införandet av europeiska säkrade obligationer som ett finansieringsinstrument med dubbel regressrätt för små och medelstora företag för långsiktig finansiering skulle kunna undersökas, med vederbörlig hänsyn till riskerna för den finansiella stabiliteten.

12.Europaparlamentet understryker att finanskunskap är avgörande i moderna ekonomier och bidrar till banksystemens resiliens i medlemsstaterna och uppmuntrar gränsöverskridande finansiell verksamhet.

13.Europaparlamentet understryker att en hög konsumentskyddsnivå kommer att göra bankunionen mer motståndskraftig.

14.Europaparlamentet anser att kommissionen bör fokusera på aspekter som bidrar till att uppnå målen om digitalisering, modernisering, förenkling, rationalisering och ökad konkurrenskraft. Parlamentet vidhåller att rättssäkerhet, allmän säkerhet, förutsägbarhet och stabilitet är avgörande för att europeiska banker ska kunna bedriva sin verksamhet på gynnsamma villkor.

15.Europaparlamentet noterar att utöver traditionella lån kan olika finansieringskällor gynna EU:s tillväxt och konkurrenskraft, och erkänner lågriskkaraktären hos finansieringslösningar med bakomliggande tillgångar.

16. Europaparlamentet noterar ECB:s framsteg när det gäller den digitala euron och den parlamentariska dialog som förs med ECB i frågan. Parlamentet förstår befintliga reservationer, såsom när det gäller dess funktioner offline, med tanke på att offlinetransaktioner minskar synligheten och försämrar förebyggandet av ekonomisk brottslighet. Parlamentet påminner om att den digitala euron bör komplettera, inte ersätta, kontanter. Parlamentet anser att beslutet om huruvida en digital euro ska införas eller inte i slutändan är ett politiskt beslut som måste fattas av EU:s lagstiftare, med tanke på de djupgående potentiella effekterna av detta beslut på en lång rad EU-områden, däribland integritet, konsumentskydd, finansiell stabilitet, finanspolitik och andra områden som ligger utanför penningpolitikens strikt avgränsade mandat.

17.Europaparlamentet beklagar att vissa finansinstitut inte har lyckats säkerställa en jämn könsfördelning, särskilt i sina ledningsorgan. Parlamentet betonar att en jämn könsfördelning i styrelser och bland personalen lönar sig för både samhället och ekonomin. Parlamentet uppmanar finansiella institut att regelbundet uppdatera sina policyer för mångfald och inkludering och att bidra till att främja en sund arbetskultur som prioriterar inkludering. Parlamentet uppmanar privata och offentliga enheter att ta itu med bristen på mångfald och jämn könsfördelning i finansinstitutens ledningsorgan.

18.Europaparlamentet välkomnar medlagstiftarnas antagande av det nya bankpaketet för genomförande av Basel III-standarder i EU. Parlamentet noterar den nuvarande bristen på tydlighet när det gäller genomförandet av Basel III-standarderna i vissa andra jurisdiktioner och den potentiella risken för att spelreglerna inte ska bli lika på internationell nivå. Parlamentet betonar att kommissionen bör utvärdera om riktade förändringar skulle kunna bidra till att upprätthålla EU-bankernas internationella konkurrenskraft utan att försvaga deras resiliens. Parlamentet påminner om att den delegerade akten om datumet för tillämpning av kapitalbaskraven för marknadsrisk senarelade tillämpningsdatumet för den nya ramen för marknadsrisk med ett år till den 1 januari 2026. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida de likvärdighetsbeslut som fattats med de jurisdiktioner som inte genomför Basel III-standarderna behöver ses över för att bevara den finansiella stabiliteten i EU:s finanssektor.

19.Europaparlamentet erkänner det växande fenomenet med stängningar av bankfilialer, vilket bidrar till risken för utglesning av bankkontor i vissa regioner, med särskilt negativa konsekvenser för utsatta medborgare som saknar digital tillgång. Parlamentet betonar den avgörande roll som mindre banker spelar för att säkerställa tillgång till grundläggande banktjänster, särskilt på landsbygden och i avlägsna områden, vilket är ett värdefullt stöd för hushåll, små och medelstora företag och lokala ekonomier. Parlamentet noterar att de höga tillsynskostnaderna och regelbördan kan innebära betydande utmaningar för mindre banker. Parlamentet understryker behovet av att tillämpa proportionalitetsprincipen i banktillsynen och se till att regleringsintensiteten anpassas till institutens storlek, riskprofil och affärsmodell, samtidigt som hänsyn tas till mindre bankers viktiga territoriella roll och deras särdrag.

20.Europaparlamentet påminner om att bankpaketet innehåller ett stort antal mandat för Europeiska bankmyndigheten. Parlamentet uppmanar Europeiska bankmyndigheten att respektera dessa mandat.

21.Europaparlamentet noterar att banksektorn redan inom det befintliga regelverket har visat sin resiliens under de senaste årens marknadshändelser, och att den genomsnittliga kärnprimärkapitalkvoten (tier 1) har legat kvar på höga nivåer, närmare bestämt 15,81 %.

22.Europaparlamentet noterar att andelen nödlidande lån har förblivit stabil på 2,30 % och likviditetstäckningskvoten på 159,39 %.

23.Europaparlamentet noterar de varierande exponeringsnivåerna för nödlidande lån och påminner om att det finns medlemsstater som har exponeringsnivåer i storleksordningen 1 % eller ännu lägre, medan andra medlemsstater har exponeringsnivåer som överstiger 4 %. Parlamentet anser att insatserna för att minska de europeiska bankernas exponering mot denna typ av lån bör fortsätta som god riskhanteringspraxis.

24.Europaparlamentet betonar att ogynnsamma makroekonomiska förhållanden, geopolitiska motvindar och den snabba utvecklingen av tjänster med uppskjutna betalningar kan leda till en försämring av tillgångarnas kvalitet och påverka nivån på nödlidande lån i framtiden. Parlamentet framhåller därför vikten av en konservativ riskhantering och lämpliga bestämmelser.

25.Europaparlamentet noterar att banksektorns nuvarande lönsamhetsnivå kan ge möjlighet till en ökning av makrotillsynsbuffertarna och bidra till att bevara banksektorns resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka detta alternativ och noggrant utvärdera hur makrotillsynsramen kan ses över, med beaktande av den potentiella inverkan på kapitalkraven och med beaktande av lika spelregler i förhållande till andra jurisdiktioner.

26. Europaparlamentet noterar att banksektorn spelar en roll när det gäller att stödja omställningen till en digitaliserad och koldioxidneutral ekonomi, kanalisera medel till förnybara energikällor och stödja uppnåendet av målen i EU:s gröna giv och EU:s klimatlag.

27.Parlamentet noterar att ECB beaktar klimat- och naturrelaterade finansiella risker i sin tillsynspraxis och noga övervakar växande fysiska risker och transitionsrisker.

28.Europaparlamentet välkomnar idén om att öka utbudet av riskkapital och frigöra kapital för att finansiera snabbväxande företag i EU. Parlamentet noterar kommissionsordförande Ursula von der Leyens åtagande att införa riskabsorberande åtgärder för att göra det lättare för affärsbanker, investerare och riskkapital att finansiera snabbväxande företag Ursula von der Leyen, Europas val: Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission 2024–2029, s. 9.. Parlamentet konstaterar att detta måste göras på ett sätt som inte utgör en systemrisk eller moralisk risk.

29.Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den nya myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som kommer att möjliggöra effektivare sätt att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism genom direkt tillsyn av vissa finansiella enheter och bättre samarbete, ett bättre informationsflöde mellan nationella myndigheter och bättre samordning mellan de tillsynsmyndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för sanktioner, så att luckor i genomförandet av riktade sanktioner kan täppas till.

30.Europaparlamentet betonar behovet av att stärka resiliensen hos finansiella intermediärer som inte är banker, bland annat genom att utforma särskilda reglerings- och tillsynsverktyg. Parlamentet påpekar att sådana åtgärder måste garantera det finansiella systemets säkerhet och ligga i linje med kundens bästa intresse. Parlamentet välkomnar kommissionens samråd om makrotillsynspolitik för finansförmedlare som inte är banker. Parlamentet stöder Eurosystemets rekommendation att införa systemomfattande stresstester för att identifiera och kvantifiera risker för kärnmarknadernas resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det finns några luckor i verktygslådan för tillsyn, bland annat när det gäller potentiella likviditetskriser och konsekvenser för systemrisker.

31.Europaparlamentet noterar att kryptotillgångar skapar nya utmaningar och möjligheter för det finansiella systemet men också medför risker för det, och att dessa kräver uppmärksamhet från de nationella tillsynsmyndigheterna, SSM och Europeiska systemrisknämnden.

32.Europaparlamentet påminner om att den ståndpunkt som parlamentet antog i april 2024 om ramen för krishantering och insättningsgaranti säkerställer en mer konsekvent metod i alla medlemsstater för tillämpningen av resolutionsverktyg och insättningsgaranti för att förbättra den finansiella stabiliteten, skyddet av skattebetalarna och insättarnas förtroende. Parlamentet noterar att små banker har vissa särdrag som kan motivera en proportionerlig strategi. Parlamentet betonar att europeiska och nationella behöriga myndigheter bör ha tillgång till lämpliga och tillräckliga verktyg för att effektivt kunna reagera på bankfallissemang och skydda den finansiella stabiliteten, och att bankerna måste verka inom ett effektivt regelverk som främjar deras utveckling.

33.Europaparlamentet betonar vikten av att bevara aktieägarnas och borgenärernas primära ansvar för att bära förluster i händelse av en banks fallissemang. Parlamentet betonar att man måste undvika att använda skattebetalarnas pengar, vilket fortfarande är en viktig lärdom av den globala finanskrisen. Parlamentet betonar att förluster för aktieägare och borgenärer genom skuldnedskrivning (bail-in) måste förbli den huvudsakliga källan till resolutionsfinansiering innan branschfinansierade källor tas i anspråk.

34.Europaparlamentet påminner om att ett tillräckligt minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) är avgörande för en trovärdig resolutionsram och för att säkerställa att resolutionsmyndigheterna har tillräcklig flexibilitet för att effektivt tillämpa de resolutionsstrategier som behövs i en specifik krissituation. Parlamentet understryker att detta minimikrav bör vara tillräckligt för att effektivt genomföra någon av de resolutionsstrategier som ingår i en banks resolutionsplan. Parlamentet påminner om att resolutionsramen bör undvika en otillbörlig ökning av MREL-kalibreringen och oproportionerliga bidrag till den gemensamma resolutionsfonden.

35.Europaparlamentet betonar att om en banks kvalificerade skulder emitteras till investerare utanför EU bör nedskrivningen eller konverteringen av dessa skulder helt säkert vara verkställbar, för att säkerställa en effektiv tillämpning av resolutionsverktygen.

36.Europaparlamentet konstaterar att man bör undvika allt tillgripande av skattebetalarnas pengar för resolution av banker, inbegripet för likviditetsstöd, i enlighet med principerna om finanspolitiskt och socialt ansvar och marknadsdisciplin.

37.Europaparlamentet påminner om att bankerna måste fortsätta att uppfylla sina skyldigheter och utföra sina nyckelfunktioner efter genomförandet av ett resolutionsbeslut.

38.Europaparlamentet påminner om vikten av att klargöra ECB:s roll som tillhandahållare av likviditet vid resolution, med vederbörlig hänsyn till lämpliga garantier och ECB:s mandat.

39.Europaparlamentet understryker SRB:s tillkännagivande om att stärka sin kapacitet att inleda verkställighetsåtgärder för att avlägsna väsentliga hinder för möjligheten till resolution. Parlamentet efterlyser ett offentliggörande i slutet av varje resolutionsplaneringscykel av en anonymiserad förteckning över identifierade hinder för resolution och de åtgärder som vidtagits för att ta itu med dem.

40.Europaparlamentet välkomnar den strategiska översynen ”SRM Vision 2028” som initierats av SRB för att fastställa dess långsiktiga mål, ta itu med nya utmaningar och ytterligare stärka samarbetet med de nationella resolutionsmyndigheterna och andra berörda parter. Parlamentet noterar särskilt SRB:s avsikt att identifiera områden där hållbarhet kan integreras ytterligare i dess dagliga verksamhet och kärnverksamhet. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa effektivitet och kostnadseffektivitet i genomförandet av den nya strategin.

41.Europaparlamentet välkomnar SRB:s plan att rationalisera den årliga resolutionsplaneringscykeln för att säkerställa att den blir allt effektivare och får ett större fokus på att testa bankernas möjligheter till resolution och förmåga att göra resolutionsstrategier operativa.

42.Europaparlamentet välkomnar att den gemensamma resolutionsfonden nu har byggts upp. Parlamentet efterlyser en fullständig ratificering av ändringsavtalet till ESM‑fördraget av alla medlemsstater, inbegripet inrättandet av en gemensam säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden.

43.Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare insatser för att säkerställa full möjlighet till resolution för alla banker som omfattas av resolution. Parlamentet påminner om att uppnåendet av möjligheten till resolution inte kan betraktas som ett ”rörligt mål” och efterlyser därför mer standardisering och harmonisering av bedömningen av möjligheten till resolution. Parlamentet påminner dock om den viktiga roll som nationella resolutionsmyndigheter spelar i bedömningen av möjligheten till resolution.

44.Europaparlamentet understryker att kommissionens förslag om att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem offentliggjordes 2015 och att förutsättningarna har förändrats avsevärt sedan dess.

45.Europaparlamentet påminner om att ståndpunkten från utskottet för ekonomi och valutafrågor om ett europeiskt insättningsgarantisystem antogs i april 2024. Parlamentet noterar att denna ståndpunkt avviker från kommissionens förslag från 2015 och utgår från en annan metod. Parlamentet väntar på och uppmuntrar rådet att gå vidare med förhandlingarna om ett europeiskt insättningsgarantisystem.

46.Europaparlamentet noterar att nationella insättningsgarantisystem har införts med framgång och har visat sig fungera i ett flertal fall. Parlamentet understryker behovet av att ta hänsyn till specifika nationella särdrag och bevara de välfungerande system för mindre banker som redan finns i vissa medlemsstater, såsom institutionella skyddssystem, på ett sätt som säkerställer lika spelregler i hela bankunionen.

47.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken, den gemensamma resolutionsnämnden och Europeiska bankmyndigheten.