A.Den 11 september 2015 lämnade Monsanto Europe S.A./N.V., på uppdrag av Monsanto Company, baserat i Förenta staterna, in en ansökan till Nederländernas behöriga myndighet om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 × MON 87708 × MON 89788 (den genetiskt modifierade sojabönan) på marknaden, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan). Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade sojabönan för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B.Den 2 april 2020 antog Efsa ett positivt yttrande om den genmanipulerade sojabönan, som offentliggjordes den 18 maj 2020. Efsa hade tagit ställning till alla de frågor och farhågor som togs upp av medlemsstaterna under samrådet med de behöriga nationella myndigheterna i enlighet med artiklarna 6.4 och 18.4 i förordning (EG) nr 1829/2003.

C.Efsa kunde dock inte slutföra riskbedömningen och dra några slutsatser om säkerheten hos den genetiskt modifierade sojabönan på grund av avsaknaden av en 90-dagarsstudie av den genetiskt modifierade sojabönan och avsaknaden av en plan för övervakning efter utsläppandet på marknaden med beaktande av den ändrade fettsyraprofilen hos den staplade genetiskt modifierade sojabönan.

D.Den 3 oktober 2024 antog Efsa ett uttalande, som offentliggjordes den 28 oktober 2024, som kompletterade dess vetenskapliga yttrande av den 2 april 2020, på grundval av de ytterligare uppgifter som sökanden lämnat Efsas panel om genetiskt modifierade organismer, Statement complementing the EFSA Scientific Opinion on application (EFSA-GMO-NL-2015-126) for authorisation of food and feed containing, consisting of and produced from genetically modified soybean MON 87705 × MON 87708 × MON 89788, EFSA Journal 2024, 22(10):e9061, https://doi.org/10.2903/j.efsa.2024.9061., och konstaterade att den genetiskt modifierade sojabönan, såsom den beskrivs i ansökan, är lika säker som den konventionella motsvarigheten och de testade icke genetiskt modifierade referenssorterna när det gäller dess potentiella effekter på människors och djurs hälsa och på miljön. Efsa konstaterade också att konsumtionen av den genetiskt modifierade sojabönan inte utgör något näringsmässigt problem.

E.Den genetiskt modifierade sojabönan har modifierats för att vara tolerant mot herbicider baserade på glyfosat och dikamba och för att ändra dess fettsyraprofil.

Bristande bedömning av den kompletterande herbiciden

F.Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 av den 3 april 2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 och om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 641/2004 och (EG) nr 1981/2006 (EUT L 157, 8.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/503/oj). krävs det en bedömning av huruvida de förväntade jordbruksmetoderna påverkar resultatet av de studerade parametrarna (endpoints). Enligt den genomförandeförordningen är detta särskilt relevant för herbicidtoleranta växter.

G.De allra flesta genetiskt modifierade grödor har modifierats genetiskt för att vara toleranta mot en eller flera ”kompletterande” herbicider som kan användas under hela odlingen av den genetiskt modifierade grödan utan att grödan dödas, vilket skulle vara fallet med icke-herbicidtoleranta grödor. Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av kompletterande herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs Se t. ex. Bonny, S., Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact, Environmental Management, januari 2016, 57(1), s. 31–48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738 och Benbrook, C.M., Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years, Environmental Sciences Europe, den 28 september 2012, vol. 24(1) https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24..

H.Herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor gör att jordbrukare fastnar i ett ogräsbekämpningssystem som till stor del eller helt och hållet är beroende av herbicider. Ett ökat beroende av kompletterande herbicider på gårdar som odlar genetiskt modifierade grödor kommer att påskynda uppkomsten och spridningen av ogräs som är resistenta mot dessa herbicider, vilket utlöser ett behov av ännu mer herbicider, en ond cirkel som kan kallas ”herbicidekorrhjulet”.

I.De negativa effekterna av ett alltför stort beroende av herbicider kommer att leda till sämre markhälsa, vattenkvalitet och biologisk mångfald ovan och under marken, och kommer också att leda till ökad exponering för människor och djur, eventuellt även genom ökade herbicidrester i livsmedel och foder.

J.Dikamba är mycket flyktigt, vilket innebär att när det väl har applicerats riskerar det att släppas ut i luften och sedan föras vidare med vinden tills det faller ned till jorden, vilket exponerar människor och växter som inte är målarter, klätterväxter, träd och buskar för potentiell och allvarlig skada, särskilt när exponeringen sker under flera år.

K.En studie från 2020 av statliga forskare i Förenta staterna, offentliggjord i den fackgranskade vetenskapliga tidskriften International Journal of Epidemiology, visade att en utbredd användning av dikamba ökade risken för att utveckla levercancer och intrahepatisk gallcancer bland de personer som applicerade det.

L.Enligt studien från 2020 förväntas godkännande av genetiskt modifierade dikambaresistenta grödor leda till en ökad användning av dikamba i jordbruket under de kommande åren Lerro, C.C., Hofmann, J.N., Andreotti, G., Koutros, S., Parks, C.G., Blair, A., Albert, P.S., Lubin, J.H., Sandler, D.P., Beane Freeman, L.E., Dicamba use and cancer incidence in the agricultural health study: an updated analysis, International Journal of Epidemiology, augusti 2020, 49(4), s. 1326-1337, https://academic.oup.com/ije/advance-article-abstract/doi/10.1093/ije/dyaa066/5827818?redirectedFrom=fulltext., och Heartland Health Research Alliances datasystem för användning av bekämpningsmedel bekräftar att så är fallet, med en tio gånger så stor användning av dikamba i Mellanvästern i USA jämfört med för tio år sedan https://hh-ra.org/projects/measuring-pesticide-use/interactive-herbicide-use-tables/..

M.Frågetecken kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. Däremot klassificerade Internationella centret för cancerforskning, Världshälsoorganisationens särskilda cancerorgan, 2015 glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor. Ett antal nyligen genomförda expertgranskade vetenskapliga studier bekräftar den cancerframkallande potentialen hos glyfosat Se exempelvis: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1383574218300887, https://academic.oup.com/ije/advance-article/doi/10.1093/ije/dyz017/5382278, https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0219610 och https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6612199/..

N.En sakkunnigbedömd studie visade att glyfosat ackumuleras i genetiskt modifierade sojabönor, med en motsvarande negativ inverkan på näringssammansättningen jämfört med icke genetiskt modifierade sojabönor https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24491722.. Vid ett pilotprojekt som genomfördes i Argentina hittade man förvånansvärt höga resthalter av glyfosat på genetiskt modifierade sojabönor https://www.testbiotech.org/en/resource/high-levels-residues-spraying-glyphosate-found-soybeans-argentina/.

O.I genetiskt modifierade växter kan det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av växten samt nedbrytningsprodukternas (metaboliternas) sammansättning och därmed toxicitet styras av själva den genetiska modifieringen Detta är fallet med glyfosat, så som anges i Efsas granskning av de aktuella gränsvärdena för resthalter av glyfosat enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 396/2005, EFSA Journal 2018, 16(5):e05263, s. 12, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.2903/j.efsa.2018.5263..

P.Bedömningen av herbicidrester och metaboliter på genetiskt modifierade växter anses ligga utanför behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer.

Säkerställande av lika villkor på global nivå och upprätthållande av unionens internationella skyldigheter

Q.Odling av den genetiskt modifierade sojabönan är inte tillåten i unionen.

R.I slutsatserna från den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk Strategic Dialogue on the future of EU agriculture – A shared prospect for farming and food in Europe, 2024, https://agriculture.ec.europa.eu/document/download/171329ff-0f50-4fa5-946f-aea11032172e_en?filename=strategic-dialogue-report-2024_en.pdf. uppmanas kommissionen att ompröva sin egen strategi för marknadstillträde för import och export av jordbruksbaserade livsmedel, med tanke på utmaningen med olika standarder för unionen och dess handelspartner. Rättvisare handelsförbindelser som är förenliga med målen för hälsosam mat och en hälsosam miljö, globalt, var ett av jordbrukarnas viktigaste krav under demonstrationerna 2023 och 2024.

S.En rapport från 2017 från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga pesticider har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna A/HRC/34/48: Rapport från den särskilda rapportören om rätten till mat https://www.ohchr.org/en/documents/thematic-reports/ahrc3448-report-special-rapporteur-right-food.. FN:s mål 3.9 för hållbar utveckling strävar efter att man senast 2030 avsevärt ska ha minskat antalet dödsfall och sjukdomar som orsakas av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark https://indicators.report/targets/3-9/..

T.Den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald (Kunming‑Montreal‑ramen), som antogs vid FN:s femtonde partskonferens (COP15) för konventionen om biologisk mångfald i december 2022, innehåller ett globalt mål om att minska risken för bekämpningsmedel med minst 50 % fram till 2030 Se https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_7834..

U.I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs det att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och att kommissionen vid utarbetandet av sitt beslut ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan. Sådana berättigade faktorer bör inbegripa unionens skyldigheter enligt FN:s mål för hållbar utveckling och FN:s konvention om biologisk mångfald.

V.Unionens godkännande av den genetiskt modifierade sojabönan skulle inte vara förenligt med internationella åtaganden om minskning av bekämpningsmedel Vid COP15 i december 2022 enades man om en global ram för biologisk mångfald inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald, som innehåller ett globalt mål om att minska risken för bekämpningsmedel med minst 50 % fram till 2030 (se https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_7834)., med tanke på människors och miljöns ökade exponering för herbicider i länder som odlar herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor, tillsammans med de potentiellt allvarliga hälsoeffekterna.

W.Avskogning är en starkt bidragande orsak till att den biologiska mångfalden minskar. Utsläpp från markanvändning och ändrad markanvändning, främst på grund av avskogning, är den näst största orsaken till klimatförändringar efter förbränning av fossila bränslen Kommissionens meddelande av den 23 juli 2019 Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar, COM(2019)0352, s.1.. Parisavtalet och den globala strategiska planen för biologisk mångfald för 2011–2020, som antogs inom ramen för mångfaldskonventionen, och Aichimålen för biologisk mångfald främjar hållbart skogsbruk och insatser för skydd och återställande av skog Idem, s. 2.. FN:s mål 15 för hållbar utveckling inbegriper delmålet att stoppa avskogningen senast 2020 Se mål 15.2: https://www.un.org/sustainabledevelopment/biodiversity/.. Skogen spelar en mångfunktionell roll som stöder uppnåendet av de flesta av FN:s mål för hållbar utveckling Kommissionens meddelande av den 23 juli 2019 Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar, COM(2019)0352, s. 2..

X.Skogsbränderna i Amazonas orsakas av omfattande avskogning. I sitt meddelande från 2019 uttryckte kommissionen sin ambition att skydda och återställa världens skogar Europeiska kommissionens meddelande Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52019DC0352&from=SV.. Det globala skyddet av den biologiska mångfalden, inbegripet skogarna, är ett centralt mål i EU:s strategi för biologisk mångfald Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv, COM(2020)0380..

Y.Sojaproduktion är en av de viktigaste faktorerna bakom avskogningen i Amazonas, Cerrado och Gran Chaco i Sydamerika. 97 % av den soja som odlas i Brasilien och 100 % av den soja som odlas i Argentina är genetiskt modifierad International Service for the Acquisition of Agri-biotech Applications, Global status of commercialized biotech/GM crops in 2017: Biotech Crop Adoption Surges as Economic Benefits Accumulate in 22 Years, ISAAA Brief nr. 53 (2017), s. 16 och 21, http://www.isaaa.org/resources/publications/briefs/53/download/isaaa-brief-53-2017.pdf..

Z.Kommissionens analys visade att soja historiskt sett har varit unionens främsta bidragande orsak till global avskogning och därmed sammanhängande utsläpp, och står för nästan hälften av den konkretiserade avskogningen i all import till unionen Europeiska kommissionens tekniska rapport 2013–063 The impact of EU consumption on deforestation: Comprehensive analysis of the impact of EU consumption on deforestation, https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/c1d3ef3e-d07e-4229-91e5-41001b47dba8/language-en,, s. 23–24: Mellan 1990 och 2008 importerade unionen vegetabiliska och animaliska produkter som stod för en avskogning på 90 000 km². Växtprodukter stod för 74 000 km² (82 %) av detta, varav oljegrödor låg bakom den största andelen (52 000 km²). Sojabönor och sojakraftfoder stod för 82 procent av denna andel (42 600 km²), vilket motsvarar 47 procent av unionens totala import av konkretiserad avskogning..

Minska beroendet av importerat foder

AA.En av lärdomarna från covid-19-krisen och det pågående kriget i Ukraina är att unionen behöver bli oberoende när det gäller vissa kritiska material. I sin uppdragsbeskrivning för kommissionsledamoten Christophe Hansen uppmanar kommissionens ordförande Ursula von der Leyen honom att undersöka olika sätt att minska importen av kritiska råvaror https://commission.europa.eu/document/2c64e540-c07a-4376-a1da-368d289f4afe_en..

AB.Handelsavtal ger incitament till import till unionen av livsmedel och djurfoder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierade organismer. Brasilien och Argentina hör till världens största producenter av genetiskt modifierade organismer och användare av bekämpningsmedel, däribland genetiskt modifierade organismer och bekämpningsmedel som av hälso- eller miljöskäl är förbjudna i unionen.

Odemokratisk beslutsprocess

AC.Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Under den nionde valperioden antog parlamentet 38 invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer, och under den nuvarande tionde valperioden har parlamentet redan antagit ytterligare 10 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer.

AD.Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter kommissionen att godkänna genetiskt modifierade organismer.

AE.Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011..

AF.Vid omröstningen den 28 februari 2025 i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003 avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte stöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna.