1.Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport av den 27 mars 2024 Den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden: viktiga resultat och vägar framåt och instämmer i meddelandets övergripande mål.
2.Europaparlamentet noterar de fyra åtgärdsområden som ligger till grund för landsbygdsvisionen och de 30 åtgärderna i EU:s handlingsplan för landsbygden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fästa yttersta vikt vid dess genomförande.
3.Europaparlamentet lyfter fram landsbygdsområdenas centrala roll för utformningen av de olika medlemsstaternas ekonomiska modeller och sociala och territoriella organisation, särskilt som källa till jordbruks- och livsmedelsproduktion, men också som förvaltare av ett oersättligt kultur- och landskapsarv. Parlamentet noterar dock att deras betydelse fortfarande är underskattad och otillräckligt finansierad. Enligt parlamentet är det EU:s skyldighet att främja en effektiv återhämtning och förnyelse av dessa områden och göra ytterligare ansträngningar för att förse våra landsbygdsområden med de verktyg som låter dem övervinna sina betydande långsiktiga utmaningar som i allt högre grad påverkar den regionala konkurrenskraften och den sociala sammanhållningen, i syfte att bevara den europeiska mångfalden och säkerställa att EU:s framsteg inte sker på bekostnad av landsbygdsområdena och befolkningen där.
4.Europaparlamentet anser att man behöver utveckla korta leveranskedjor och främja användningen av märkningssystem för att lyfta fram den kvalitet och mångfald som präglar traditionella produkter från landsbygdsområden. Parlamentet betonar att offentliga matsalar, t.ex. i skolor och på sjukhus, kan spela en viktig roll i utvecklingen av korta leveranskedjor i den jordbruksbaserade livsmedelssektorn.
5.Europaparlamentet värdesätter de små och medelstora städernas nyckelroll som utvecklingscentrum på landsbygden och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt stärka deras ekonomiska, sociala och infrastrukturella funktioner, blåsa nytt liv i stadskärnor, bättre utnyttja synergier mellan landsbygdsområden och storstadsregioner och säkerställa en mer balanserad territoriell utveckling.
6.Europaparlamentet betonar att brådskande åtgärder behövs för att bekämpa fattigdom på landet med hjälp av riktade strategier för att förbättra den sociala tryggheten, skapa ekonomiska möjligheter och stödja särskilt utsatta befolkningsgrupper i syfte att bryta fattigdomscykeln.
7.Europaparlamentet understryker att landsbygdsområdena är viktiga för arbetet med att mildra effekterna av klimatförändringarna. Parlamentet betonar att det behövs ökade investeringar i forskning och innovation för landsbygdsområden, särskilt på områdena hållbart jordbruk, förnybar energi, digital omställning och innovativa mobilitetslösningar, för att stärka landsbygdsregionernas konkurrenskraft och resiliens, göra dem energioberoende och skapa nya sysselsättningsmöjligheter. Parlamentet uppmuntrar till hållbar skogsförvaltning och förebyggande av skogsbränder, även genom att främja användningen av biomassa som samlas in utan att skogsekosystemen skadas.
8.Europaparlamentet efterlyser en utbyggnad av förnybar energi på landsbygden eftersom det kan minska energikostnaderna, och ett starkt deltagande av det civila samhället och lokalsamhällen. Parlamentet betonar att det behövs ekonomiska incitament, åtgärder såsom gemenskaper för förnybar energi och förenklade administrativa processer för att främja regionalt energioberoende och hållbarhet, utan att detta inverkar negativt på livsmedelsproduktionen, tillgången till och priset på mark samt den sociala sammanhållningen. Parlamentet efterlyser en särskild finansieringsmekanism för installation av solceller, vindkraft och andra förnybara energikällor.
9.Europaparlamentet begär mer stöd till bevarande, restaurering och omställning av äldre byggnader, inbegripet historiska byggnader, kyrkor och andra gudstjänstlokaler, idrottshallar och skolor i landsbygdsområden, för att göra dem mer energieffektiva, hållbara och säkra. Parlamentet efterfrågar med kraft investeringar i modernisering av offentlig infrastruktur, med bevarande av historiska strukturer där så är möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja riktade strategier som stöder renovering av och energieffektiva eftermonteringar i bostäder på landsbygden, ekonomiska incitament för förstagångsköpare av bostäder på landet, särskilt unga och familjer, och bostadsprojekt för hållbara och överkomliga bostäder som är anpassade till lokalsamhällens behov och som bidrar till att blåsa nytt liv i dessa regioner och göra dem mer attraktiva.
10.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och till fullo genomföra artiklarna 174, 175 och 349 i EUF-fördraget för att överbrygga utvecklingsklyftan mellan regionerna, även när det gäller infrastruktur, och att se till att all EU-politik inte bara tillämpar principen om att inte orsaka skada för sammanhållningen utan också följer en mer beslutsam strategi för att ”främja sammanhållning” när så är möjligt, särskilt i landsbygdsområden, områden som drabbas särskilt hårt av strukturomvandlingar, demografiska utmaningar och avfolkning samt områden som riskerar avfolkning, såsom de yttersta randområdena, öar, gränsregioner och bergsregioner.
11.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en landsbygdsstrategi för programplaneringen efter 2027. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att en landsbygdsdimension införlivas i relevant politik, se till att strategin främjar den ekonomiska och sociala utvecklingen i landsbygdsområden och avsätta särskilda resurser för modernisering av jordbruket genom att stödja små och medelstora företag och nystartade företag på landsbygden och främja korta leveranskedjor för att göra landsbygdsområdena mer sammanlänkade, konkurrenskraftiga, resilienta och attraktiva för unga människor och investerare, och därigenom säkerställa en balanserad och hållbar utveckling på lång sikt och förbättra livskvaliteten. Parlamentet betonar att man behöver införa en verkligt effektiv mekanism för landsbygdssäkring på EU-nivå för att bedöma potentialen i all relevant politik och begränsa eventuella negativa konsekvenser av politiken för landsbygdsområden.
12.Europaparlamentet betonar att man, för att kunna säkerställa ett långsiktigt välstånd i landsbygdsområdena och stödja en stark jordbrukssektor för att bibehålla detta välstånd i landsbygdsområdena, måste se till att de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont Europa – EU:s flaggskeppsprogram för forskning och innovation – och den gemensamma jordbrukspolitiken i högre grad samverkar i nästa fleråriga budgetram.
13.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2027 lägga fram en rapport om tillämpningen på EU-nivå av landsbygdssäkringsmekanismen på EU:s politik och insatser samt de uppnådda resultaten.
14.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera riktade investeringar och politiska åtgärder för att stödja övergången till en ny generation jordbrukare i syfte att modernisera EU:s jordbruk och skapa fler möjligheter i landsbygdsområden.
15.Europaparlamentet framhåller sammanhållningspolitikens avgörande roll för utvecklingen av landsbygdsområden som ett decentraliserat och kraftfullt verktyg för ekonomisk och social utveckling som gör det möjligt för alla regioner att bemöta dessa specifika utmaningar för unionen. Parlamentet understryker i detta avseende att sammanhållningspolitiken bör fortsätta att vara en hörnsten i den fleråriga budgetramen efter 2027, med ett anslag som allra minst ligger kvar på samma nivå som den nuvarande fleråriga budgetramen 2021–2027, för att säkerställa dess grundläggande roll när det gäller att minska regionala skillnader och utforma ett mer resilient och konkurrenskraftigt Europa som inte lämnar någon på efterkälken. Parlamentet begär att man i nästa sammanhållningspolitiska ram ska undersöka möjligheten att tillhandahålla landsbygds- och bergsområden tillräckliga resurser och komplettera BNP på regional nivå med andra indikatorer. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitikens grundläggande principer, däribland partnerskap, flernivåstyre, en platsbaserad strategi och delad förvaltning, måste respekteras för att man ska kunna främja utveckling och tillgodose landsbygdsområdenas särskilda behov och utmaningar, med särskilt fokus på verktyg som stöder hållbar tillväxt och utveckling och ungdomars och kvinnors sysselsättning, inbegripet bland offer för våld mot kvinnor, och som förbättrar tjänster och infrastruktur.
16.Europaparlamentet anser att strategier för smart specialisering och ekonomisk diversifiering skulle kunna resultera i fler möjligheter i landsbygdsområden. Parlamentet betonar särskilt att konceptet smarta byar behöver integreras i sammanhållningspolitiken och att utvecklingen av smarta byar uttryckligen behöver stödjas med flexibel finansiering och en integrerad strategi, som ett innovativt verktyg för att förbättra livskvaliteten och blåsa nytt liv i landsbygdsområden och tjänster genom digital och social innovation och initiativ såsom främjande av arbetsutrymmen för att locka arbetstagare, inbegripet distansarbetare, och bidra till att blåsa nytt liv i lokala ekonomier.
17.Europaparlamentet uppmuntrar initiativ som främjar ekonomisk och social hållbarhet, inbegripet stöd till entreprenörskap på landsbygden, landsbygdsturism och nya affärsmodeller som bygger på innovation och digitalisering.
18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en stark och holistisk landsbygdsutvecklingsdimension i den framtida sammanhållningspolitiken, så att alla politiska initiativ är förenliga med målet att minska de territoriella skillnaderna. Parlamentet anser att är det viktigt att fastställa långsiktiga stödstrategier för landsbygden, där man sätter principen om sammanhållning och hållbarhet i centrum och tillhandahåller de verktyg som krävs för att hantera demografiska, sociala och ekonomiska utmaningar, så att dessa områden inte överges utan kan bli nyckelaktörer i Europas framtid, utan att ständigt behöva vara beroende av extraordinära insatser. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att stödja den betydande utvecklingen av landsbygdsområdena i den framtida sammanhållningspolitiken och att åta sig att inrätta lokala infopunkter samt tillhandahålla en plattform och ekonomiskt stöd så att medlemsstaterna kan utbyta information och bästa praxis om finansieringsmöjligheter, i syfte att ge lokala myndigheter effektivt stöd och hjälpa dem att förvalta resurser och genomföra utvecklingsinitiativ. Parlamentet betonar vidare att ett effektivt deltagande av regionala och lokala myndigheter samt landsbygdsmyndigheter och en stark administrativ kapacitet är avgörande för att minska den alltför stora administrativa bördan och de komplexa kraven för stödmottagarna och för att genomföra sammanhållningsfonderna på ett effektivt sätt. Parlamentet framhäver att finansiering från flera källor fortfarande verkar vara svårt i vissa länder och uppmanar kommissionen att förbättra samordningen mellan Ejflu och de sammanhållningspolitiska fonderna.
19.Europaparlamentet understryker behovet av en integrerad europeisk strategi för att gjuta nytt liv i landsbygden, bland annat genom utvecklingen av ekodistrikt, och påpekar deras potential att diversifiera landsbygdsekonomin med hjälp av skattemässiga, ekonomiska och sociala åtgärder för att hålla befolkningen i sysselsättning. Parlamentet framhäver även det lämpliga i att vidta stimulansåtgärder för att omplacera människor som arbetar inom hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet och den offentliga förvaltningen, och uppmärksammar vikten av partnerskap mellan de lokala myndigheterna och den privata sektorn för att skapa nya arbetstillfällen.
20.Europaparlamentet understryker att man genom att utvidga planer för integrerade territoriella investeringar och frigöra deras fulla potential skulle kunna göra dem till en hörnsten för integrerad regional och lokal utveckling och landsbygdsutveckling. Parlamentet betonar att man måste stärka den roll som integrerade territoriella investeringar spelar i landsbygdsområden för att främja territoriell sammanhållning, öka konnektiviteten och driva på ekonomisk tillväxt för alla genom att stödja viktiga sektorer såsom jordbrukssektorn, sektorn för små och medelstora företag i landsbygdsområden, turistsektorn och sektorn för förnybar energi. Parlamentet efterlyser även större flexibilitet i genomförandet av integrerade territoriella investeringar, ökade finansiella anslag och större samverkanseffekter med andra EU‑finansieringsmekanismer, såsom Leader och LLU, som är viktiga instrument för att främja en deltagandebaserad landsbygdsutveckling nedifrån och upp och bevara och återställa levande och blomstrande lokala landsbygdsekonomier, i syfte att maximera effekterna och aktivt involvera regionala och lokala myndigheter och civilsamhället i enlighet med partnerskapsprincipen.
21.Europaparlamentet föreslår att alla kommissionens berörda generaldirektorat minst två gånger per programperiod genomför en territoriell konsekvensbedömning av sina respektive politikområden. Parlamentet tror att man genom sådana utvärderingar skulle kunna fastställa ett mer exakt utgångsläge och identifiera sätt att mer effektivt integrera landsbygdsområdenas särdrag i EU:s politik.
22.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja alla åtgärder till stöd för landsbygdsområden, inlandsområden, bergsområden, öområden och yttersta randområden samt gränsöverskridande regioner och regioner vid EU:s yttre gränser, inbegripet de områden som gränsar till Ryssland, Belarus och Ukraina och som påverkats mest av kriget, för att mildra de ekonomiska störningarna och säkerställa dessa områdens framtidsutsikter och välstånd. Parlamentet välkomnar den nya förordningen om BRIDGEforEU och uppmanar medlemsstaterna att genomföra den och på så sätt stärka samarbetet mellan gränsöverskridande regioner och möjliggöra stordriftsfördelar vid tillhandahållandet av grundläggande tjänster och infrastruktur i de berörda landsbygdsområdena.
23.Europaparlamentet betonar mångfalden i EU:s landsbygdsområden som gör att den långsiktiga visionen kräver lösningar som är skräddarsydda efter landsbygdsområdenas behov och resurser och samtidigt stärker de långsiktiga strategierna för hållbar tillväxt. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att fullt ut involvera de lokala och regionala myndigheterna, som är bäst lämpade att identifiera aktuella utmaningar och behov på regional och lokal nivå. Parlamentet framhåller vikten av att upprätthålla en decentraliserad modell för planeringen och genomförandet av sammanhållningspolitiken som bygger på principerna om partnerskap och flernivåstyre och en platsbaserad nedifrån och upp-strategi. Parlamentet efterlyser därför ett starkt deltagande av regionala och lokala myndigheter för att säkerställa att lokala och regionala myndigheter har en mer direkt tillgång till sammanhållningspolitiska medel, vilket minskar den byråkratiska komplexiteten och påskyndar utbetalningarna genom enklare förfaranden, intuitiva digitala plattformar och ökat tekniskt stöd till lokala stödmottagare. Parlamentet föreslår att man uppmuntrar användningen av förfinansierings- och förskottssystem för små projekt på landsbygden.
24.Europaparlamentet betonar att centralisering kan leda till byråkratisk ineffektivitet och förseningar i samband med utnyttjandet av medel, vilket i slutändan kan göra EU‑investeringar i landsbygdsutveckling mindre effektiva.
25.Europaparlamentet betonar att förvaltningsstrategin för politik som rör landsbygdsutvecklingen måste genomföras på ett samordnat, integrerat och sektorsövergripande sätt och att det krävs en förstärkt flernivåstrategi i linje med subsidiaritetsprincipen för att strategin ska bli framgångsrik.
26.Europaparlamentet betonar att resiliens är avgörande för att göra det möjligt för myndigheter på lokal och regional nivå att mildra effekterna av, anpassa sig till och återhämta sig från plötsliga utmaningar och säkerställa samhällets välbefinnande, säkerhet och långsiktiga hållbarhet.
27.Europaparlamentet begär att en tillräcklig andel av sammanhållningspolitikens medel ska anslås till gränsregionerna och begär i detta avseende att de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete (EGTS) ska ges större möjlighet att själva välja projekt och använda medel, särskilt genom att utnämna EGTS till förvaltande myndigheter för Interregprogram och på så sätt stärka deras institutionella och finansiella kapacitet. Parlamentet rekommenderar dessutom att EGTS får en större roll när det gäller att uppnå det femte politiska målet för sammanhållningspolitiken, dvs. att föra Europa närmare medborgarna.
28.Europaparlamentet understryker att det demokratiska och politiska deltagandet på landsbygden måste stärkas genom att man främjar aktivt samhällsengagemang och användningen av digitala verktyg. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja initiativ som främjar lokala demokratiska processer för att förbättra sammanhållningen mellan stads- och landsbygdsområden.
29.Europaparlamentet understryker att landsbygdsområden måste kunna tillhandahålla högkvalitativa samhällsviktiga tjänster till allmänheten för att ge människor bättre försörjningsmöjligheter och lyfta fram deras styrkor för att uppnå en hållbar utveckling, och för detta måste de få tillräckligt ekonomiskt stöd. Parlamentet betonar med anledning av detta att alla, särskilt utsatta personer och personer med funktionsnedsättning, måste ha lika tillgång till alla hälso- och sjukvårdstjänster, transport- och konnektivitetstjänster, inbegripet innovativa mobilitetslösningar, särskilda planer för bostäder till överkomliga priser, vattentjänster, utbildningstjänster, digital infrastruktur och andra grundläggande tjänster såsom post- och banktjänster, och att man måste säkerställa att dessa tjänster är tillgängliga till överkomliga priser för att garantera anständiga levnadsförhållanden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att underlätta tillgången till finansiering och skräddarsydda stödåtgärder för initiativ inom den sociala ekonomin som tillgodoser lokala behov och bidrar till regional utveckling samt att parallellt med detta öka det ekonomiska stödet till små och medelstora företag på landsbygden, särskilt genom att underlätta tillgången till ekonomiska resurser, samt till kooperativ och lokala värdekedjor som främjar ekonomisk diversifiering.
30.Europaparlamentet betonar vattenresursernas strategiska betydelse för landsbygdsområden och betonar behovet av att tillhandahålla tillräckliga resurser inom ramen för sammanhållningspolitiken och programmen för landsbygdsutveckling för underhåll och modernisering av vattennätet. Parlamentet rekommenderar särskilt att man inkluderar åtgärder för att bekämpa vattenläckage, effektivisera försörjningssystemen och främja en hållbar användning av vattenresurser i landsbygdsområden.
31.Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att fokusera mer på förebyggande åtgärder för att öka den europeiska landsbygdens motståndskraft mot naturkatastrofer. Parlamentet anser att en integrerad vattenförvaltningsstrategi är avgörande både för att förebygga översvämningar och för att hantera torrperioder, två landsbygdsproblem som tilltar både inom jordbruket och inom livsmedelssektorn. Parlamentet anser att man, beroende på sammanhanget, bör prioritera att anlägga dammar och vattensamlingar eller färdigställa befintliga sådana, inte minst för att de kan vara en källa till ren energi, men att man samtidigt måste behålla en bra balans mellan byggande av infrastruktur och relativt billiga mjuka åtgärder. Parlamentet noterar att sammanhållningspolitiken redan stöder initiativ på detta område, men att det behövs fler projekt och ökade investeringar, anpassade till nationella och regionala riskhanteringsstrategier, för att säkerställa att landsbygdsområden är bättre förberedda och kapabla att stå emot klimatrelaterade extrema väderhändelser.
32.Europaparlamentet framhåller det växande hot mot klimatet som exempelvis naturkatastrofer, ökenspridning och vattenbrist utgör för många landsbygdsområden i södra Europa och Medelhavsområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja framåtblickande anpassningsstrategier på nationell, regional och lokal nivå, inbegripet vattenförvaltning, motståndskraftig infrastruktur och katastrofberedskap, och efterlyser investeringar i innovativ vatteninfrastruktur, såsom återanvändning av renat avloppsvatten, smarta bevattningssystem och uppförande av reservoarer för uppsamling av regnvatten.
33.Europaparlamentet noterar att landsbygdsområden har begränsad tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård, eftersom det råder brist på inrättningar och medicinsk personal, och efterlyser därför förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet, däribland tjänster för psykisk hälsa.
34.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att skydda samhällsviktiga tjänster som är nödvändiga för landsbygdsområdenas utveckling genom att undanta hälso- och sjukvård i landsbygdsområden från ekonomiska krav, eftersom dessa skulle kunna leda till att primärvårdsmottagningar eller sjukhus för grundläggande vård läggs ner eller minskar i antal, när de i stället bör stärkas.
35.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en plan för mobila vårdenheter och telemedicin, stärkandet av medicinska tjänster, inbegripet medicinska spatjänster, distriktsjuksköterskor och digitala hälso- och sjukvårdslösningar samt incitament för läkare som arbetar på landsbygden och i avlägsna områden.
36.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin strategi för e-hälsa inkludera särskilda åtgärder för områden som klassas som landsbygdsområden, i syfte att ge praktiskt stöd till lokala vårdinrättningar för teknologiska förbättringar, och att främja de tjänster som dessa inrättningar erbjuder. Parlamentet betonar att medlemsstaterna också bör erbjudas ett screeningprogram för landsbygdsområden samt att administrativt stöd bör införas för att underlätta utarbetandet av planer och register för förebyggande åtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till dessa områdens lokala särdrag och att främja inrättandet av landsbygdsapotek för att särskilt anpassa apoteksnäten till landsbygden, med samordning av försörjning med läkemedel och medicinsk utrustning, i syfte att rationalisera och anpassa hälso- och sjukvårdsinrättningarna till de enskilda områdenas behov. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra dessa landsbygdsapotek när det gäller tillhandahållande av primärvårdtjänster och stödtjänster.
37.Europaparlamentet framhåller infrastrukturutvecklingens centrala roll för den ekonomiska och sociala tillväxten i landsbygdsområden, på grundval av behovet av framför allt kollektiva transportsystem som möjliggör bättre förbindelser och tillgång till samhällsviktiga tjänster, energinät, däribland förnybar energi, och lämplig infrastruktur för digital konnektivitet. Parlamentet noterar i synnerhet att kvaliteten på transporter och digital konnektivitet bör förbättras för att säkerställa att människor enkelt får tillgång till arbete, skolor, sjukhus, offentliga tjänster och arbetstillfällen. Parlamentet understryker att väg-, järnvägs- och sjötransportförbindelser måste utvecklas eller stärkas med hjälp av program som medfinansieras av EU för att minska landsbygdsområdenas isolering, främst från stadsområden, minska den befintliga klyftan och underlätta hållbar rörlighet för människor och varor. Parlamentet efterfrågar en övergripande strategi för förbättrad mobilitet på landsbygden, med stor inriktning på hållbarhet, utbyggnad av laddningsinfrastruktur och främjande av e-mobilitet. Parlamentet betonar att det behövs riktade investeringar i kollektivtrafik, lösningar för delad mobilitet och alternativa transportmodeller för att säkerställa tillgänglighet och konnektivitet för människorna på landsbygden.
38.Europaparlamentet understryker att den digitala klyftan mellan landsbygds- och stadsområden är fortsatt stor och hindrar lika möjligheter för alla invånare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda investeringarna i bredbandsuppkoppling, inbegripet 5G, bättre mobiltäckning, höghastighetsnät för internet, digitala jordbrukslösningar och innovationsnav på landsbygden, för att se till att den digitala omställningen gynnar landsbygdssamhällena, samtidigt som särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de regioner som är sämre förberedda för denna omställning, däribland avlägsna områden och yttersta randområden. Parlamentet betonar att dessa investeringar är avgörande för att öka produktiviteten, stödja små jordbruksföretag, underlätta distansarbete, få tillgång till e-tjänster och onlineutbildning och säkerställa att landsbygdsområden förblir konkurrenskraftiga i den digitala tidsåldern. Parlamentet betonar behovet av initiativ för digital kompetens och yrkesutbildning för att stödja integreringen av den digitala tekniken i landsbygdsekonomin och överbrygga befintliga tekniska och ekonomiska klyftor.
39.Europaparlamentet betonar att den militära rörligheten, utvecklingen av landsbygdens infrastruktur och den regionala säkerheten är viktiga och nära förbundna med varandra. Parlamentet understryker att EU:s nät för militär rörlighet och det transeuropeiska transportnätet överlappar med varandra.
40.Europaparlamentet efterfrågar strategier för att ta vara på tomma byggnader och främja alternativa byggnadslösningar i landsbygdsområden, inbegripet bostäder till ett överkomligt pris, renoveringsprojekt och flergenerationsboende. Parlamentet betonar att det behövs incitament för att omvandla outnyttjade byggnader, stödja lokalt ledda boendeinitiativ och se till att det finns hållbara bostäder för alla.
41.Europaparlamentet betonar vikten av att främja prioriterade strategier för ungdomar, den grupp som står för den största avflyttningen från landsbygden, och uppmanar kommissionen att se till att ”rätten att stanna kvar” verkligen tillämpas genom riktade åtgärder för att hejda den demografiska nedgången i landsbygdsområden och motivera begåvade människor att stanna kvar i området. Parlamentet anser att enskilda personer som vill bidra till utvecklingen av sina lokalsamhällen bör ges stora möjligheter och att man därför snabbt måste undanröja hinder och komma till rätta med de betydande skillnaderna mellan ungdomar i städer respektive på landsbygden när det gäller tillgång till utbildning av hög kvalitet, ekonomiskt oberoende, sociala och politiska aktiviteter och social interaktion mellan generationerna. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder och riktade finansieringsprogram, inbegripet en handlingsplan mot kompetensflykt från kommissionens sida, för att stödja ungdomar och unga företagare och förse dem med alla de verktyg och resurser de behöver för att få tillgång till jordbruksmark, arbetstillfällen och affärsmöjligheter. Parlamentet påpekar att sådana åtgärder bör innefatta förbättrad tillgång till offentliga tjänster, utbildnings- och kulturinrättningar, tillgång till bostäder, lån med låg ränta och, med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen i skattefrågor, skatterelaterade incitament för att hjälpa ungdomar att bygga en stabil framtid i linje med sina ambitioner, utan att de behöver överge sin hembygd, och skapa incitament för dem att bosätta sig i eller återvända till landsbygdsområden. Parlamentet anser det därför vara nödvändigt att främja åtgärder för att diversifiera landsbygdsekonomin genom att utnyttja den lokala potentialen, även inom andra områden än jordbruk och turism, och att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.
42.Europaparlamentet betonar vikten av att lyfta fram yrkesutbildning och utbildning och samtidigt främja ungdomsledda initiativ och icke-formellt lärande för ungdomar så att de kan skaffa sig särskilda färdigheter kopplade till ekonomin i landsbygdsområden, som ett verktyg för social sammanhållning och sysselsättning av hög kvalitet, i syfte att motverka avfolkningen av dessa områden.
43.Europaparlamentet framhäver den stora betydelse som upplysning och kunskapsdelning har när det gäller att sprida information om olika utbildningskampanjer och utbildningsprogram, och vikten av att detta ingår i skolornas kursplaner. Parlamentet betonar de allt mer oroande uppgifterna om avhopp från skolan och uppmanar med anledning av detta de nationella och lokala myndigheterna att omorganisera sina skolsystem för att garantera rätten till utbildning inom sina territorier, med tanke på de stora och objektiva svårigheter som de kan ställas inför. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att inte slå samman de befintliga skolorna i dessa områden.
44.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla nya kreditmöjligheter som kan stödja unga företagare och kvinnor i deras verksamhet, inbegripet alternativa former av garantier för tillgång till lån. Parlamentet efterlyser ekonomiskt stöd för att stärka unga jordbrukare och säkerställa tillväxt i landsbygdsekonomier.
45.Europaparlamentet välkomnar Europeiska investeringsbanksgruppens (EIB-gruppen) nya lånepaket på tre miljarder euro för jordbruk, skogsbruk och fiske i hela Europa som är ett konkret initiativ för att täppa till finansieringsluckorna för små och medelstora företag inom jordbruket och bioekonomin och underlätta finansiering för unga jordbrukare och kvinnor. Parlamentet uppmanar EIB-gruppen att undersöka nya former av stöd för att tillhandahålla likviditet till aktörer som är verksamma i värdekedjorna inom jordbruket och på landsbygden.
46.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja lokala nystartade företag och program som uppmuntrar ungdomar att flytta tillbaka till och att köpa och renovera bostäder i landsbygdsområden.
47.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en europeisk fond för unga företagare på landsbygden, med specifikt fokus på regioner med stor ungdomsarbetslöshet och kompetensflykt. Parlamentet påpekar att denna fond bör stödja uppstartsföretag på landsbygden, innovativt jordbruk, hållbar turism och digitalisering genom specifika finansiella instrument och skatteincitament.
48.Europaparlamentet uppmärksammar behovet av att säkerställa lika tillgång för alla till insatser för att förvärva den kompetens av god kvalitet som krävs för att uppnå yrkesmässiga mål, och även till yrkesutbildning. Parlamentet beklagar djupt att det inom många områden på landsbygden inte råder lika möjligheter och lika villkor för kvinnor som arbetar, eftersom de ofta ställs inför ytterligare utmaningar, bland annat begränsad tillgång till sysselsättningsmöjligheter, brist på tillräckliga åtgärder för balans mellan arbete och privatliv och brist på barnomsorg. Parlamentet betonar behovet av att främja en miljö som är gynnsam för kvinnors sysselsättning, med stöd till alla familjer, genom att se till att det erbjuds förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet och föräldrastöd.
49.Europaparlamentet efterlyser ökat stöd till kvinnor på landsbygden, särskilt genom åtgärder för att förbättra tillgången till sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och social infrastruktur, liksom skydd mot och förebyggande av våld, för att främja deras ekonomiska och sociala deltagande. Parlamentet betonar att riktade program bör inrättas för att stödja kvinnliga företagare på landsbygden i syfte att stärka deras ekonomiska oberoende.
50.Europaparlamentet betonar att det av många olika skäl behövs stöd till kvinnor på landsbygden, bl.a. för att främja jämställdhet, främja ekonomisk tillväxt, uppmuntra samhällsutveckling, minska fattigdom och säkerställa miljömässig hållbarhet. Parlamentet framhäver att kvinnor spelar en roll på många nivåer inom landsbygdsutvecklingen, i egenskap av arbetstagare, jordbrukare och företagsägare, och betonar att deras betydelse på landsbygden och inom den lokala ekonomin ofta förbises. Parlamentet betonar att särskild vikt bör läggas vid kvinnor på landsbygden när program för strukturellt socialt stöd och regional utveckling utformas. Parlamentet framhäver att dessa hinder måste åtgärdas för att stärka kvinnors ställning och frigöra all deras potential på landsbygden.
51.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att höja medvetenheten om befintliga och framtida EU-finansieringsmöjligheter för kvinnliga företagare på landsbygden och att göra det enklare för dem att få tillgång till ekonomiskt stöd. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att utnyttja EU:s befintliga struktur- och investeringsfonder för att främja kvinnliga företagare.
52.Europaparlamentet efterlyser ett jämställdhetsperspektiv i sysselsättningspolitiken och riktade åtgärder för att främja bättre balans mellan arbete och privatliv på landsbygden, inbegripet flexibla arbetsmodeller, möjligheter till digitalt arbete, större fritidsutbud och bättre utbildningsmöjligheter samt främjande av strukturer för samhällsbaserad vård och omsorg för familjer.
53.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder för att skydda familjejordbruksmodellen som ligger till grund för landsbygdsområdena, är mer miljövänlig och garanterar en tryggad livsmedelsförsörjning i EU. Parlamentet betonar att det behövs ett EU-system med incitament för att begränsa ansamlingen av jordbruksmark i privata investeringsfonder och den höjning av markpriserna detta leder till. Parlamentet insisterar på att små och medelstora jordbruksföretag måste skyddas genom att kooperativ och heltidsjordbrukare ges en starkare roll i EU:s strategier. Parlamentet uppmuntrar vidare kommissionen och medlemsstaterna att genomföra konkreta åtgärder för att stödja dessa jordbruksföretag genom att förenkla tillgången till lån, modernisera infrastrukturen på landsbygden och främja lantbrukskooperativ.
54.Europaparlamentet betonar jordbrukets och den jordbruksbaserade livsmedelssektorns centrala ställning för livsmedelsproduktionen, genom att den tryggar livsmedelsförsörjningen och skapar arbetstillfällen, och menar att denna ställning måste försvaras eftersom den är en stöttepelare för den lokala ekonomin och en nyckelfaktor för att garantera en hållbar markförvaltning samt även fungerar som drivkraft för tillväxt och utveckling i inlands- och landsbygdsområden, som ofta är internationellt kända för sina typiska produkter av hög kvalitet. Parlamentet konstaterar att jordbrukare måste få hjälp att slå in på en väg mot innovation och diversifiering, samtidigt som jordbruksföretagens konkurrenskraft måste främjas. Parlamentet anser att övergången till en mer hållbar modell måste hanteras med en balanserad strategi som tar hänsyn till lokala särdrag och landsbygdssamhällenas ekonomiska behov, utan att man tvingar fram förändringar som riskerar att undergräva deras långsiktiga utveckling. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla och riktade åtgärder genom att minska alltför stora regelbördor och säkerställa rättvisa marknadsvillkor för att dämpa minskningen av antalet jordbruksföretag och främja generationsväxling. Parlamentet efterlyser lämpligt stöd för att främja självförsörjning av livsmedel och diversifiering av grödor. Parlamentet framhäver i synnerhet de särskilda strukturella utmaningar som de yttersta randområdena och deras landsbygdsområden brottas med.
55.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att, för att stärka livsmedelstryggheten och se till att europeiska jordbrukare inte utsätts för otillbörlig konkurrens från produkter som inte uppfyller samma standarder för miljö, djurskydd och livsmedelstrygghet, se till att produktionsstandarderna för jordbruksprodukter som importeras till EU är strikt likvärdiga, och uppmanar i detta avseende kommissionen att se till att handelsavtalen upprätthåller europeiska jordbruksstandarder och säkerställer lika villkor för EU:s jordbrukare.
56.Europaparlamentet konstaterar att de ambitiösa målen för den gröna omställningen innebär såväl möjligheter som risker för EU:s jordbruk. Parlamentet betonar att antalet jordbruksföretag i EU minskade med omkring 37 % mellan 2005 och 2020 och uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att dämpa minskningen av antalet jordbruksföretag samt stödja deras intäkter och konkurrenskraft i syfte att hejda avfolkningen i dessa områden och uppmuntra till generationsskifte.
57.Europaparlamentet framhåller behovet av att förenkla de administrativa förfarandena för tillgång till EU-medel genom att minska byråkratin för jordbrukare och små landsbygdsföretag och förbättra samordningen mellan de institutionella nivåer som deltar i förvaltningen av medlen, i syfte att säkerställa effektivare och snabbare tillhandahållande av resurser.
58.Europaparlamentet påminner också om behovet av tillräckligt ekonomiskt stöd till dessa områden och till jordbruksföretag och mark- och skogsägare, inbegripet stöd till inköp och underhåll av utrustning, i syfte att stärka den europeiska konkurrenskraften.
59.Europaparlamentet är fullt medvetet om att landsbygden innehar en central ställning i den gröna och den digitala omställningen. Parlamentet understryker att omställningarna måste genomföras stegvis i överensstämmelse med uppnåbara mål. Parlamentet begär i detta avseende att EU-finansiering ska kopplas starkare till miljömässig hållbarhet och skydd av den biologiska mångfalden.
60.Europaparlamentet understryker behovet av att stödja landsbygdssamhällen i de europeiska regioner som har drabbats hårdast av handeln med eller exporten av ukrainska jordbruksprodukter.
61.Europaparlamentet pekar på vikten av kompensationsåtgärder för jordbrukare och landsbygdsföretag för att se till att den ekologiska omställningen är rättvis och praktiskt genomförbar och inte leder till nya socioekonomiska skillnader. Parlamentet framhäver att ett fullständigt deltagande av och samarbete med alla berörda parter, i synnerhet jordbrukare och skogsarbetare, kommer att vara avgörande för att denna omställning ska bli framgångsrik.
62.Europaparlamentet understryker att alla landsbygdsutvecklingsstrategier måste inbegripa åtgärder för att främja jordbruket men att dessa åtgärder i sig inte är tillräckliga, eftersom inte alla människor på landsbygden arbetar inom jordbruket eller bor på en jordbruksegendom.
63.Europaparlamentet påpekar att turismen ofta är en viktig inkomstkälla för landsbygdsområden, bergsområden, öområden och yttersta randområden samt i Medelhavsområdet och att den kan främja jobbskapande och företagande och locka alltfler besökare som vill upptäcka deras natur, traditioner och kulturarv. Parlamentet anser därför att turismen bör stödjas genom investeringar i landsbygdsekonomin, i samverkan med jordbruks-, fiske-, livsmedels- och kultursektorerna, och att EU bör främja samexistens mellan och vidareutveckling av dessa sektorer.
64.Europaparlamentet framhäver att landsbygds- och lantgårdsturism kan utgöra ett komplement till jordbruket som erbjuder möjligheter att diversifiera jordbrukarnas inkomster och bidrar till landsbygdsutvecklingen, och anser därför att resurser bör anslås för utvecklingen av turism och verksamhet inom hotell- och restaurangbranschen.
65.Europaparlamentet understryker att landsbygdsturism måste främjas på ett hållbart sätt. Parlamentet framhäver betydelsen av att optimera turismens ekonomiska fördelar för landsbygden samtidigt som man minimerar den potentiella negativa påverkan på de lokala samhällena och ekosystemen.
66.Europaparlamentet framhåller att man behöver skydda och främja språkliga minoriteter i EU:s landsbygdsområden genom att erkänna dem som en integrerad del av Europas kulturarv och som en drivkraft för regional utveckling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att fördela sammanhållningspolitiska resurser till stöd för projekt för språkligt främjande, utbildning, kulturturism och lokalt företagande med koppling till regionernas språkliga och kulturella traditioner.
67.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja turism på landsbygden och i avfolkade områden, eller områden som riskerar att avfolkas, genom att finansiera initiativ som stärker historiska byar och traditionella lokala produkter och inrätta nya gröna korridorer eller andra naturvägar samt genom att utse områden som utmärkt sig för sin landsbygds- och naturturism, liknande den ”blå flagg” som används för stränder.
68.Europaparlamentet noterar att i vissa medlemsstater spelar kommunerna en avgörande roll som drivkrafter för regional ekonomisk utveckling och drar nytta av betydande skatteintäkter som genereras av deras lokala ekonomier. Parlamentet betonar att dessa intäkter kan motivera kommunerna att använda EU:s sammanhållningsfonder för att investera i syfte att öka sin framtida skattebas, främja långsiktig lokal ekonomisk tillväxt och säkra långsiktiga skatteintäkter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen i skattefrågor, inleda en dialog om de potentiella fördelarna med att låta kommuner få en del av intäkterna av skatt på ekonomisk verksamhet.
69.Europaparlamentet insisterar på att överdriven byråkrati inte får hindra jordbrukare från att fokusera på hållbar livsmedelsproduktion och ekonomisk utveckling på landsbygden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera en stark landsbygdsdimension i de framtida förordningarna om sammanhållningspolitiken och att prioritera frågan om bättre lagstiftning, i syfte att minska de administrativa bördorna och vidta åtgärder för att säkerställa konkurrenskraften för landsbygdsföretag, särskilt små och medelstora företag, kooperativ och medborgarledda kollektiv, och att främja enklare och effektivare tillgång till medel, kostnadsminskningar och förenklade ansöknings- och utvärderingsförfaranden för EU-finansiering, särskilt för små stödmottagare. Parlamentet bekräftar att det är nödvändigt att optimera förfarandena, minska byråkratin och öka insynen för att förbättra möjligheterna att komma åt tillgängliga resurser. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillhandahålla lämplig rådgivning och lämpligt tekniskt stöd till förvaltningsmyndigheter, för att därmed även bidra till en högre utnyttjandegrad.
70.Europaparlamentet efterlyser ett mer integrerat tillvägagångssätt mellan EU:s industripolitik och sammanhållningspolitik, och menar att det måste säkerställas att strategierna för regional utveckling är anpassade till åtgärderna för industriell omställning, i synnerhet i glesbygderna i norr.
71.Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag som är verksamma i tekniska sektorer är viktiga för digitaliseringen på landsbygden och för den ekonomiska resiliensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att offentliga åtgärder stöder lokala företag och främjar lokalt förankrade ekonomier samt att undvika kriterier som skulle kunna missgynna mindre företag.
72.Europaparlamentet betonar behovet av bättre anpassning mellan befintliga instrument för territoriell utveckling och strukturfonderna, inbegripet initiativ som ”Harnessing Talent” (utnyttja talangen) och borgmästaravtalet.
73.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.