1.Europaparlamentet bekräftar sitt starka och orubbliga åtagande för att säkerställa ett fullständigt och snabbt genomförande och uppnående av alla mål för hållbar utveckling, deras delmål och Agenda 2030 som helhet, särskilt mot bakgrund av det allt sämre geopolitiska, sociala, ekonomiska och miljömässiga landskapet. Parlamentet bekräftar på nytt sitt kraftfulla åtagande för pakten för framtiden, som är ett avgörande steg framåt för att ge ny kraft åt FN och uppnå målen för hållbar utveckling.

2.Europaparlamentet beklagar att världssamfundet är mycket långt ifrån att förverkliga Agenda 2030 och uppnå hållbarhetsmålens delmål. Parlamentet medger att de 17 målen för hållbar utveckling är sammanlänkade och ömsesidigt beroende av varandra och konstaterar att det kommer att krävas breda och intensifierade åtgärder inom samtliga mål för att uppnå Agenda 2030 och målen för tiden därefter. Parlamentet understryker att de negativa konsekvenserna av covid-19-pandemin, upptrappade konflikter, geopolitiska spänningar, sociala, hälsorelaterade och humanitära nödsituationer och de allt snabbare negativa effekterna av klimatförändringarna utgör betydande hinder för uppnåendet av hållbarhetsmålens delmål och att det krävs större insatser av alla aktörer för att tillmötesgå de faktiska behoven.

3.Europaparlamentet konstaterar att uppnåendet av målen för hållbar utveckling fördröjs ytterligare av att den takt i vilken framsteg sker varierar stort mellan olika grupper av länder, i synnerhet i de fattigaste och mest sårbara länderna i världen. Parlamentet framhäver att dagens ojämlika framsteg förvärras av att finansieringen till USAID har dragits in och att EU-medlemsstater och andra OECD-länder har skurit ner sina globala biståndsbudgetar. Parlamentet betonar att det krävs ett fortsatt kraftfullt fokus på utvecklingssamarbete för att världen ska vara i stånd att uppnå målen för hållbar utveckling.

4.Europaparlamentet understryker att politik som är relevant för att uppnå målen för hållbar utveckling i låg- och medelinkomstländer i stor utsträckning reduceras av hög skuldsättning och höga räntekostnader. Parlamentet pekar även på den globala finansiella strukturens begränsningar och på otillräckligt internationellt stöd. Parlamentet betonar att dessa utvecklingsländer är i akut behov av mer ekonomiska resurser och större finanspolitiskt utrymme för att främja betydligt större investeringar i hållbarhetsmålen. Parlamentet betonar att det behövs globalt samarbete för att reformera den globala finansiella strukturen, i synnerhet inför den fjärde internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Sevilla den 30 juni–3 juli 2025.

5.Europaparlamentet betonar det akuta behovet av internationellt samarbete och omvälvande förändringsåtgärder för att våra samhällen och ekonomier ska kunna uppnå målen för hållbar utveckling och bekämpa den trefaldiga kris i form av klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar som planeten genomgår. Parlamentet framhäver att målen för hållbar utveckling bör uppnås på ett rättvis sätt som håller sig inom planetens gränser. Parlamentet understryker att social hållbarhet, som bland annat fokuserar på att minska globala ojämlikheter, säkerställa tillgång till samhällsviktiga tjänster och främja social inkludering, bör integreras i allt arbete med att genomföra hållbarhetsmålen.

6.Europaparlamentet välkomnar som ett första steg den senaste versionen av Bridgetowninitiativet med avseende på klimatåtgärder, där man efterlyser mobilisering av ytterligare 500 miljarder US-dollar om året för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i utvecklingsländer. Parlamentet påminner emellertid om att det fortfarande krävs mer än så. Parlamentet uppmanar därför med kraft EU och dess medlemsstater att med hjälp av statliga subventioner och instrument som inte leder till skuldsättning arbeta för att tillhandahålla ytterligare 1 300 miljarder US-dollar om året till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt till förluster och skador, i linje med Baku till Belém-färdplanen som man enades om vid COP29.

7.Europaparlamentet upprepar att internationellt samarbete är en grundläggande förutsättning för att världen ska göra framsteg i uppnåendet av målen för hållbar utveckling fram till 2030 och därefter, och att detta samarbete bör prioritera att stärka partnerländers motståndskraft, stabilitet och självständighet, särskilt i Afrika, genom att främja möjligheter till ekonomisk och mänsklig utveckling och återföra fokus på centrala prioriteringar som näringslära, hälso- och sjukvård och utbildning. För att säkerställa att ingen hamnar på efterkälken betonar parlamentet att de regioner och grupper som ligger sämst till bör ägnas särskild uppmärksamhet, trots de svårigheter som dagens geopolitiska läge innebär. Parlamentet varnar för att konsekvenserna av overksamhet eller ytterligare fördröjning i första hand skulle drabba de mest utsatta men även skulle drabba världen som helhet.

8.Europaparlamentet understryker hur viktigt det är med kontinuerlig tillgång till klimat- och miljödata av god kvalitet och att internationella rapporteringsskyldigheter måste fullgöras för att vetenskapligt underbyggda och evidensbaserade beslut ska kunna fattas. Parlamentet noterar med oro att den senaste geopolitiska utvecklingen sätter ljuset på sårbarheter i den globala klimatinfrastrukturen. Parlamentet framhäver dessutom att det behövs ett bättre samarbete mellan EU och globala institutioner, IPCC och FN för att säkerställa att EU:s politik och den globala politiken även i fortsättningen grundar sig på de senaste klimatvetenskapliga rönen.

9.Europaparlamentet konstaterar att landsstyrda strategier för hållbar utveckling är viktiga för genomförandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att strategier för hållbar utveckling bör skräddarsys efter specifika lokala förhållanden. Parlamentet framhäver i detta avseende de lokala och regionala myndigheternas betydande roll för att fastställa, genomföra och övervaka lokala åtgärder och strategier som bidrar till det globala uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar dessutom att ett effektivt genomförande av målen för hållbar utveckling kräver att en rad olika berörda aktörer deltar, kraftfullare sociala och institutionella partnerskap, offentliga och privata investeringar, samarbete och gemensamt ansvar mellan offentliga aktörer, större engagemang från allmänhetens sida, lämplig utbildning och en mer omfattande samverkan mellan den offentliga och privata sektorn, forskarsamhället och civilsamhället.

10.Europaparlamentet betonar att EU:s ledarskap i det globala genomförandet av målen för hållbar utveckling fortfarande är avgörande, särskilt mot bakgrund av alla geopolitiska utmaningar och pågående kriser. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater bör stärka sin ledarskapsroll i arbetet med att samordna globala insatser för att vända stagnation eller tillbakagång och för att förenkla och påskynda uppnåendet av målen för hållbar utveckling, samtidigt som man förblir en tillförlitlig partner för effektivt och hållbart bistånd. Parlamentet betonar den viktiga roll som den gröna given spelar för att genomföra och uppnå målen för hållbar utveckling.

11.Europaparlamentet betonar behovet av att mobilisera tillräckliga ekonomiska resurser för omvandlingar som är relevanta för hållbarhetsmålen och av att främja politisk konsekvens och delaktighet på alla förvaltningsnivåer, genom att man prioriterar att inkludera hållbarhetsmålen i beslutsfattande och i kommissionens konsekvensbedömningar.

12.Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att leva upp till sitt långvariga åtagande att tillämpa jämställdhetsintegrering och ett intersektionellt perspektiv på all EU-politik och EU-finansiering. Parlamentet beklagar att länder fortfarande saknar 44 % av de data som krävs för att följa upp hållbarhetsmål 5 och att över 80 % av länderna saknar data om minst ett av delmålen för hållbarhetsmål 5 https://equalmeasures2030.org/wp-content/uploads/2024/09/EM2030_2024_SDG_Gender_Index_EN_digital.pdf.. Parlamentet framhåller därför behovet av att stärka de nationella statistikbyråerna och förbättra deras globala samordning och samarbete för att säkerställa välgrundade politiska beslut och täppa till de återstående luckorna i fråga om könsrelaterade data.

13.Europaparlamentet framhäver FN:s och det årliga politiska högnivåforumets roll när det gäller att övervaka och granska genomförandet av Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Parlamentet anser att det politiska högnivåforumet 2025 bör utnyttjas som ett tillfälle att tillhandahålla politisk vägledning på hög nivå och ge ny kraft åt intensifierade insatser och påskyndade åtgärder för att uppnå hållbarhetsmålen senast 2030.

14.Europaparlamentet beklagar att de flesta delmål för hållbarhetsmål 3 gjort marginella eller måttliga framsteg och att det sedan 2015 gått långsamt på flera viktiga områden. Parlamentet noterar att mindre än 10 % av delmålen för hållbarhetsmål 3 är på rätt väg och att mindre än en tredjedel sannolikt kommer att ha uppnåtts 2030. Parlamentet är mycket oroat över att EU även har stött på motgångar för ungefär hälften av de indikatorer som Eurostat analyserade i sin rapport från juni 2024.

15.Europaparlamentet är oroat över att utvecklingen mot allmän hälso- och sjukvård har tappat fart, vilket gör att nästan hälften av världens befolkning saknar tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster. Parlamentet är mycket bekymrat över att bristen på allmän hälso- och sjukvård gör att två miljarder människor hamnar i ekonomiska svårigheter på grund av sjukvårdskostnader https://unstats.un.org/sdgs/report/2024/The-Sustainable-Development-Goals-Report-2024.pdf..

16.Europaparlamentet understryker att hälso- och sjukvårdssystemen är alltmer belastade till följd av världens åldrande befolkning, en dålig hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och en global brist på hälso- och sjukvårdspersonal, och påminner om att framsteg mot en allmän hälso- och sjukvård kräver att man tar itu med dessa utmaningar. Parlamentet understryker de betydande skillnaderna runtom i världen i fråga om ett tillräckligt antal hälso- och sjukvårdsanställda och att det är låginkomstländerna som har den lägsta tätheten och fördelningen. Parlamentet noterar att det behövs ytterligare 1,8 miljoner anställda inom hälso- och sjukvården i 54 länder, främst höginkomstländer, enbart för att de ska kunna behålla sin nuvarande åldersstandardiserade täthet https://unstats.un.org/sdgs/report/2024/The-Sustainable-Development-Goals-Report-2024.pdf.. Parlamentet framhåller hälso- och sjukvårdspersonalens sårbarhet, vilken konfronteras med ökad arbetsbelastning, utbrändhet och psykisk ohälsa. Parlamentet rekommenderar riktat stöd, utbildning och skyddsåtgärder för att skydda personal i första ledet och stärka kapaciteten för akuta hälsoinsatser.

17.Europaparlamentet betonar att många och sammanflätade kriser, den negativa påverkan på hälsan av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, ekonomisk instabilitet, fattigdom, ihållande ojämlikhet, särskilt bland utsatta befolkningsgrupper och regioner, och allt mer begränsade resurser, trots ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster, hotar att förvärra hälsokrisen och undergräva den globala hälsosäkerheten och ytterligare bromsa framstegen mot delmålen för hållbarhetsmål 3.

18.Europaparlamentet beklagar covid-19-pandemins förödande konsekvenser för den globala hälsan och för framstegen i arbetet med att uppnå delmålen för hållbarhetsmål 3. Parlamentet betonar att covid-19-pandemin har avslöjat omfattande långvariga brister i hälso- och sjukvårdssystemen och visat hur viktigt det är att öka krisberedskapen, krishanteringsförmågan och hälso- och sjukvårdssystemens resiliens. Parlamentet betonar att hälsohoten inte känner några gränser och att en lokal hälsokris snabbt kan trappas upp till en global pandemi, vilket kräver samordnade globala insatser och ett förstärkt internationellt samarbete genom stadiga multilaterala hälso- och sjukvårdsinstitutioner – i synnerhet WHO.

19.Europaparlamentet beklagar djupt USA:s beslut att dra sig ur WHO och avvecklingen av hälsoprogram inom ramen för USAID. Parlamentet understryker att detta beslut kommer att få allvarliga konsekvenser för människors liv och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster i hela världen, vilket avslöjar och förvärrar svagheterna i de globala hälso- och sjukvårdssystemen, ökar skillnaderna i hälso- och sjukvård och frestar på resurserna – med långsiktiga konsekvenser för den globala säkerheten och resiliensen på hälsoområdet. Parlamentet betonar att detta utträde avsevärt kommer att hämma uppnåendet av hållbarhetsmål 3 genom att minska kapaciteten för övervakning av hälsohot, liksom internationell samordning, resurser och ledarskap när det gäller att hantera hälsokriser och främja rättvis tillgång till hälsa för alla. Parlamentet uppmanar USA att ompröva sitt beslut att dra sig ur WHO.

20.Europaparlamentet konstaterar att insatserna för att bekämpa överförbara sjukdomar såsom hiv/aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar har lett till betydande framsteg under de senaste årtiondena. Parlamentet är emellertid bekymrat över att antalet fall av malaria och tuberkulos ökar och över att ojämlikheter kvarstår och nya hot fortsätter att uppstå, trots att det gjorts framsteg, vilket gör många befolkningsgrupper sårbara och försvagar de globala insatserna. Parlamentet beklagar djupt att avbrottet i hiv/aidsprogrammen skulle kunna omintetgöra 20 års framsteg, vilket skulle kunna leda till över tio miljoner nya fall av hiv/aids och tre miljoner dödsfall https://www.who.int/director-general/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-17-march-2025.. Parlamentet efterlyser ett effektivare genomförande av politik och program för att göra det möjligt att minska smittspridningen ytterligare och förbättra tillgången till behandling och förebyggande åtgärder, särskilt i de mindre utvecklade länderna.

21.Europaparlamentet konstaterar att försummade tropiska sjukdomar fortsätter att drabba miljarder människor, och att många länder saknar adekvat tillgång till behandling, vilket belyser det akuta behovet av att stärka EU:s och dess partners – särskilt länderna i det globala Syd – kapacitet när det gäller förebyggande, beredskap och insatser, för att se till att globala insatser kommer alla till gagn. Parlamentet efterlyser incitament för att främja forskning och utveckling kring läkemedel mot tropiska sjukdomar. Parlamentet uppmanar EU att vidta proaktiva åtgärder för att uppmuntra innovation och påskynda tillgången till läkemedel.

22.Europaparlamentet noterar med oro att mödradödligheten i världen har varit i stort sett oförändrad sedan 2015, trots förbättringar när det gäller professionell förlossningsvård och minskad dödlighet bland spädbarn och barn under fem år. Parlamentet pekar på de stora skillnaderna mellan låg- och höginkomstländer och den dystra situationen i kritiskt och mycket kritiskt instabila länder. Parlamentet efterlyser beslutsamma åtgärder i medlemsstaterna och som ett led i EU:s externa politik för att göra betydande framsteg mot 2030-målet att minska mödradödligheten, säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, inbegripet tillgång till mödravård av hög kvalitet, professionell förlossningsvård, akutförlossningsvård, omfattande prenatal vård och vård efter förlossningen, familjeplanering och lagliga aborter.

23.Europaparlamentet understryker att förbättringar när det gäller att minska födelsetalen bland ungdomar och tillgång till moderna preventivmetoder inte gynnar alla kvinnor och flickor lika mycket. Parlamentet pekar på de ihållande sociala, ekonomiska och regionala ojämlikheter som hindrar att den positiva utvecklingen sprids. Parlamentet uppmanar EU att prioritera att säkerställa tillgång till säkra och effektiva preventivmedel och till laglig abort i alla medlemsstater och att bidra till detta mål genom sin externa politik. Parlamentet upprepar sin uppmaning att rätten till säker och laglig abort ska inkluderas i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

24.Europaparlamentet påminner om att det fullständiga förverkligandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och upprätthållandet av kvinnors och flickors rätt att bestämma över sin egen kropp är avgörande för att uppnå jämställdhet. Parlamentet framhåller att SRHR är en integrerad del av den allmänna hälso- och sjukvården och avgörande för att uppnå hållbarhetsmål 3, särskilt delmål 3.7. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att SRHR inkluderas i EU-initiativ och EU-program för allmän hälso- och sjukvård.

25.Europaparlamentet beklagar att framstegen mot de nio globala frivilliga målen som man enades om inom den globala ramen för övervakning av icke-överförbara sjukdomar går långsamt och är ojämnt fördelade. Parlamentet betonar att om dessa effektiva interventioner inte används i större utsträckning kommer hälften av alla länder att missa hållbarhetsmålet för 2030 om att minska den förtida dödligheten till följd av icke-överförbara sjukdomar med en tredjedel. Parlamentet efterlyser därför stärkta och samordnade åtgärder inom flera sektorer för att förebygga och kontrollera icke-överförbara sjukdomar i syfte att minska lidande och förhindra förtida dödlighet. Parlamentet begär dessutom att man prioriterar genomförandet av WHO:s politik om ”bästa köp” för att motverka de främsta riskfaktorerna för icke-överförbara sjukdomar, däribland tobaksbruk, ohälsosamma kostvanor, skadligt bruk av alkohol, narkotikakonsumtion och fysisk inaktivitet. Parlamentet efterlyser vidare ett fullständigt genomförande av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll i samtliga signatärstater.

26.Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut anpassa EU:s luftkvalitetsnormer till WHO:s riktlinjer i enlighet med luftkvalitetsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2881 av den 23 oktober 2024 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L, 2024/2881, 20.11.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/2881/oj).. Parlamentet påminner om att hållbara städer och samhällen, och i synnerhet åtgärdande av luftföroreningsnivåerna i stadsområden, är avgörande för att främja hälsa och välbefinnande, eftersom mer än hälften av världens befolkning för närvarande bor i städer.

27.Europaparlamentet efterlyser förstärkta, samordnade och heltäckande åtgärder, en flerårig och skräddarsydd planering och betydande investeringar för att åstadkomma en allmän hälso- och sjukvård. Parlamentet betonar behovet av att stärka hälso- och sjukvårdssystemen och personalen inom hälso- och sjukvården, säkerställa rättvis tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster av god kvalitet och säkra, effektiva och överkomliga läkemedel och vacciner, främja förebyggande och behandling av sjukdomar, utveckla innovativa lösningar och bygga upp inkluderande och resilienta hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet efterlyser även åtgärder för att motarbeta försvårande miljöfaktorer, minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av farliga kemikalier och föroreningar, minska riskerna från nya och återuppträdande zoonotiska epidemier och pandemier och bekämpa antimikrobiell resistans. Parlamentet understryker behovet av att stödja sociala organisationer och solidaritetsgrupper som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor och att ta itu med sociala bestämningsfaktorer för hälsa och skillnader i tillgången till vård och tjänster av god kvalitet, inbegripet tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, särskilt för utsatta befolkningsgrupper, i synnerhet kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, med särskild hänsyn tagen till direkt påverkade regioner samt landsbygdssamhällen och avlägsna samhällen.

28.Europaparlamentet betonar behovet av övergripande planering inom hälso- och sjukvårdspolitiken och av investeringar i beredskap mot hälsohot och i resilienta offentliga hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet vill se ökade investeringar i forskning och utveckling kring vacciner och läkemedel mot överförbara och icke-överförbara sjukdomar som främst drabbar utvecklingsländerna, i syfte att ge tillgång till basläkemedel och vacciner till överkomliga priser. Parlamentet beklagar att det 2022 var 20,5 miljoner barn som gick miste om livräddande vacciner https://unstats.un.org/sdgs/report/2024/The-Sustainable-Development-Goals-Report-2024.pdf.. Parlamentet konstaterar att tillgången till vacciner måste vara rättvis för att den globala beredskapen ska bli effektiv. Parlamentet begär eftertryckligen att initiativ såsom Global Gateway ska användas för att underlätta investeringar för lokal framställning av läkemedel och medicinsk teknik och för att förebygga framtida hälsokriser genom att stärka kapaciteten runtom i världen.

29.Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att tillämpa One Health-modellen. Parlamentet anser att tillämpningen av One Health-modellen är avgörande för att uppnå framsteg vad gäller hållbarhetsmål 3. Parlamentet understryker dessutom att kommissionen och medlemsstaterna fullt ut måste genomföra EU:s strategi för global hälsa, övervaka dess genomförande och regelbundet rapportera till parlamentet om uppnåendet av dess mål.

30.Europaparlamentet påminner om att tillgången till högkvalitativa läkemedel till överkomliga priser även är beroende av teknik- och kunskapsöverföring. Parlamentet understryker därför att flexibilitetsklausulerna i WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips), som bekräftas i Dohaförklaringen, är legitima politiska åtgärder som regeringarna kan använda för att skydda och främja folkhälsan genom att begränsa och vidta skyddsåtgärder mot tillämpningen av immateriella rättigheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att se till att handelsavtal med utvecklingsländer fullt ut stöder detta mål.

31.Europaparlamentet understryker att miljörisker står för en fjärdedel av sjukdomsbördan i hela världen https://www.who.int/data/gho/data/themes/public-health-and-environment.. Parlamentet påminner om att människors och djurs hälsa enligt One Health-modellen är beroende av planetens hälsa och att en hälsosam miljö är en universell mänsklig rättighet och en grundpelare för hållbar utveckling och människors välbefinnande. Parlamentet välkomnar det breda stödet i FN:s generalförsamling för erkännandet av rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö som en universell mänsklig rättighet https://docs.un.org/en/A/RES/76/300. och efterlyser ett effektivt skydd av den på EU-nivå. Parlamentet betonar behovet av att förbjuda de farligaste kemikalierna, vilket inbegriper att förbjuda hormonstörande ämnen, och av att fasa ut evighetskemikalierna PFAS för att tillåta deras användning enbart när de är absolut nödvändiga i kritiska sektorer, såsom när det gäller medicintekniska produkter, läkemedel och produkter nödvändiga för den dubbla omställningen till en klimatneutral och digital ekonomi. Parlamentet betonar behovet av att även förbjuda export till tredjeländer av kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i EU.

32.Europaparlamentet framhåller de ökande hälsoriskerna till följd av klimatkrisen, bland annat allt en ökad förekomst av värmerelaterade sjukdomstillstånd, luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar samt spridningen av vektor- och vattenburna sjukdomar. Parlamentet efterlyser särskilda insatser för att skydda utsatta befolkningsgrupper, inbegripet äldre, barn, personer med befintliga hälsoproblem, personer med funktionsnedsättning och låginkomsttagare, som står inför oproportionerliga klimatrelaterade hälsorisker. Parlamentet kräver att det genomförs lokala handlingsplaner för värme och att det tillhandahålls tillgängliga nödboenden och riktade informationskampanjer under extrema väderhändelser.

33.Europaparlamentet betonar dessutom att extrema väderhändelser orsakar störningar i hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen, energiförsörjningen och leveranskedjorna och att därmed tillgången till kritisk medicinsk vård och behandling äventyras. Parlamentet understryker behovet av att investera i klimatresilienta hälso- och sjukvårdssystem, inbegripet katastrofsäker infrastruktur, förnybara energikällor i sjukvårdsinrättningar och robusta vatten- och sanitetssystem. Parlamentet efterlyser integrering av system för tidig varning, mobila hälso- och sjukvårdsenheter och decentraliserade närsjukvårdsmodeller för att säkerställa kontinuitet i vården i klimatnödlägen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera klimatresiliens i all folkhälsopolitik och alla nationella hälsostrategier. Parlamentet uppmuntrar användningen av indikatorer som är anpassade till målen för hållbar utveckling för att övervaka klimatförändringarnas hälsoeffekter och vägleda anpassningsstrategier på EU-nivå och nationell nivå.

34.Europaparlamentet uttrycker djup oro över de långsamma framstegen mot jämställdhet, då majoriteten av indikatorerna är långt ifrån uppnådda och det finns risker för ytterligare försämringar när det gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter, såsom åtgärder som krymper det medborgerliga utrymmet för kvinnorättsförsvarare. Parlamentet anser att nedskärningar i utvecklingsbiståndet redan inverkar negativt på kvinnors egenmakt och jämställdheten. Parlamentet bekräftar att jämställdhet är både ett eget mål och en katalysator för att främja de andra hållbarhetsmålen. Parlamentet vill att EU intar en stark ledarroll internationellt när det gäller att främja jämställdhet och kvinnors rättigheter genom politiskt och ekonomiskt stöd.

35.Europaparlamentet efterlyser påskyndade, riktade åtgärder för att sätta stopp för alla former av våld och trakasserier mot kvinnor och flickor, inbegripet sexuellt och könsrelaterat våld samt könsbaserat digitalt våld, och för att utrota skadliga sedvänjor såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, så kallat hedersrelaterad våld, sterilisering och kvinnlig könsstympning. Parlamentet påminner om att över 230 miljoner flickor och kvinnor har utsatts för kvinnlig könsstympning https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/female-genital-mutilation. och beklagar att nya uppskattningar visar på en ökning med 30 miljoner fall jämfört med 2016 https://www.unicef.org/press-releases/over-230-million-girls-and-women-alive-today-have-been-subjected-female-genital.. Parlamentet är fortfarande djupt oroat över den höga mödradödligheten i världen, särskilt i låginkomstländer och medelinkomstländer. Parlamentet betonar att våldtäkt fortfarande är en av de mest utbredda människorättskränkningarna, och begär att en gemensam definition av våldtäkt, baserad på avsaknad av samtycke, fastställs. Parlamentet betonar att syftena med hållbarhetsmål 5 måste spela en viktig roll också i förbindelserna med tredjeländer.

36.Europaparlamentet betonar att kvinnor drabbas i oproportionerligt hög grad av klimatförändringarna, särskilt i de minst utvecklade länderna och landsbygdsområden. Parlamentet betonar att denna oproportionerliga inverkan medför exempellösa hot mot deras försörjningsmöjligheter, hälsa och säkerhet, inbegripet ökad osäkerhet när det gäller livsmedels- och vattenförsörjning, ökad exponering för könsrelaterat våld i samband med klimatrelaterad fördrivning och migration samt större ekonomisk instabilitet på grund av beroendet av klimatkänsliga sektorer. Parlamentet betonar att fyra av fem av dem som fördrivits på grund av klimatkrisen är kvinnor och flickor https://www.un.org/en/climatechange/science/climate-issues/women#:~:text=When%20extreme%20weather%20disasters%20strike%2C%20women%20and,of%20climate%20change%20are%20women%20and%20girls.. Parlamentet begär att man i klimathandlingsplaner inkluderar stöd till kvinnor och att kvinnor ska delta i beslutsfattande om klimatet på alla nivåer. Parlamentet efterlyser förstärkta hälso- och sjukvårdssystem för att ta itu med klimatrelaterade sjukdomar som drabbar kvinnor och efterfrågar att man främjar utbildning om klimatanpassning. Parlamentet ser fram emot den nya handlingsplanen för jämställdhet inom ramen för UNFCCC. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att spela en ledande roll för antagandet av en ny ambitiös och ändamålsenlig handlingsplan för jämställdhet vid COP30.

37.Europaparlamentet beklagar att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter fortfarande är begränsade globalt, betonar vikten av att ta itu med de hinder som står i vägen för kvinnors möjligheter att fatta beslut om preventivmedel samt deras tillgång till hälso- och sjukvård och sexuellt självbestämmande och erkänner att socioekonomiska faktorer, utbildning och geografisk plats i hög grad påverkar kvinnors möjligheter att utöva dessa rättigheter. Parlamentet påminner om EU:s engagemang för främjandet, skyddet och förverkligandet av allas rätt att utöva full kontroll över och besluta fritt och ansvarsfullt i frågor som rör ens sexualitet och ens sexuella och reproduktiva rättigheter, utan diskriminering, tvång eller våld. Parlamentet varnar för att de delmål som ingår i hållbarhetsmål 5 inte kommer att uppnås om allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter inte garanteras i EU och globalt, och uppmanar EU att prioritera denna fråga i politik och finansiering och att stadfästa rätten till laglig och säker abort i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet upprepar att alla kvinnor måste ha tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och begär att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. Parlamentet efterlyser ökade investeringar på dessa områden för att säkerställa tillgång till heltäckande och icke-diskriminerande tjänster.

38.Europaparlamentet efterlyser fortsatt finansiering av program som fokuserar på att främja kvinnors rättigheter, egenmakt och självständighet och bekämpa alla former av könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att 85 % av alla nya externa åtgärder har jämställdhet som ett viktigt eller huvudsakligt mål och att 20 % av det offentliga utvecklingsbiståndet i varje land anslås till program med jämställdhet som ett av sina främsta mål. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att säkerställa ett systematiskt genomförande av rigorösa jämställdhetsanalyser, insamling av könsuppdelade data, jämställdhetsbudgetering och konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv.

39.Europaparlamentet beklagar att stödet till jämställdhet från biståndsgivare i OECD:s biståndskommitté minskade under 2022, vilket är den första nedgången efter ett årtionde med ökningar https://www.oecd.org/en/publications/development-finance-for-gender-equality-2024_e340afbf-en.html.. Parlamentet noterar att endast 4 % av det anslagna offentliga utvecklingsbiståndet hade jämställdhet som huvudmål https://www.oecd.org/en/publications/development-finance-for-gender-equality-2024_e340afbf-en.html.. Parlamentet betonar behovet av att mobilisera nya resurser för att återuppta framstegen mot jämställdhet. Parlamentet beklagar att sedan EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet lanserades har endast 3,8 % av alla jämställdhetsinriktade åtgärder jämställdhet som ett huvudmål, vilket är lägre än det mål på 5 % som anges i förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj).. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att avsevärt öka antalet EU-åtgärder som har främjande av jämställdhet som huvudmål. Parlamentet uppmanar EU att öka sin finansiering till multilaterala fonder för jämställdhet, såsom UN Women, och för sexuell och reproduktiv hälsa, såsom FN:s befolkningsfond och Globala fonden för bekämpning av aids, tuberkulos och malaria.

40.Europaparlamentet påminner om att kvinnor i allmänhet utför det mesta obetalda hushålls- och omsorgsarbetet, vilket lägger en oproportionerligt stor börda på låginkomsthushåll och bidrar till fattigdom, ojämlikhet och otrygga levnadsvillkor samt minskar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet vill att det görs mer för att främja varje kvinnas rätt att nå jämvikt mellan yrkesliv och privatliv, på grundval av ett delat ansvar och arbetsvillkor som gör det lättare att förena privatliv, familjeliv och arbetsliv. Parlamentet efterlyser påskyndade insatser för att överbrygga löne- och pensionsklyftorna mellan könen, även inom omsorgsekonomin, och avhjälpa den horisontella och vertikala segregeringen på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser dessutom insatser för att säkerställa kvinnors fullständiga, jämlika och meningsfulla deltagande och ledarskap i beslutsfattande roller och möjligheter inom den offentliga och privata sektorn, inbegripet inom freds- och säkerhetssektorn. Parlamentet efterlyser ytterligare främjande av kvinnors deltagande i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

41.Europaparlamentet erkänner det akuta behovet av att reagera på negativa trender som hämmar framsteg när det gäller jämställdhet i EU, inbegripet könsrelaterat våld, och på den utbredda sexismen i den politiska debatten. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens färdplan för kvinnors rättigheter som en kompass för framtida EU-åtgärder på området både inom och utanför unionen och för utformandet av den nya jämställdhetsstrategin från 2026. Parlamentet betonar att denna färdplan bör främja genomförandet av lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för större framsteg och ansvarsskyldighet när det gäller hållbarhetsmål 5, och efterlyser större medverkan från medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser en övergripande strategi för att ta itu med sexuella och reproduktiva tjänster, intersektionell diskriminering och skydd av utsatta kvinnor.

42.Europaparlamentet beklagar djupt de allt fler omotiverade attackerna mot organisationer i det civila samhället, särskilt kvinnorättsorganisationer, både i EU och globalt. Parlamentet betonar behovet av att inrätta en skyddsmekanism för människorättsförsvarare i EU, med särskild uppmärksamhet riktad mot kvinnor, hbtqi+-personer och människorättsförsvarare som arbetar med SRHR. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av jämställdhetspolitiken (handlingsplanen för jämställdhet, jämställdhetsstrategin), inbegripet de delar av den som rör SRHR, och insisterar på att detta genomförande måste backas upp med tillräcklig finansiering, bland annat för kvinnors rättigheter och till organisationer som arbetar med SRHR, och information om familjeplanering, preventivmedel till överkomligt pris, fri, säker och laglig abort, samt mödravård. Parlamentet betonar att kvinnorättsorganisationer fortsätter att vara systematiskt underfinansierade, då mindre än 1 % av det globala offentliga utvecklingsbiståndet går till dem.

43.Europaparlamentet konstaterar det har skett vissa framsteg, men att 122 miljoner flickor i hela världen fortfarande inte går i skolan https://www.unwomen.org/en/news-stories/press-release/2025/03/fast-facts-30-years-of-uneven-progress-for-adolescent-girls.. Parlamentet betonar att lika tillgång till utbildning är grundläggande för hållbar utveckling, fattigdomsminskning och ekonomiskt välstånd, eftersom det ger kvinnor och flickor möjlighet att delta fullt ut i samhället. Parlamentet efterfrågar att man integrerar jämställdhetsorienterade strategier i utbildningspolitiken för att åtgärda dessa ojämlikheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det i grund- och gymnasieskolor finns undervisning som är inriktad på att bekämpa könsrelaterat våld och könsstereotyper. Parlamentet understryker att investeringar i flickors utbildning ger stor avkastning för kommande generationer eftersom de direkt bidrar till förverkligandet av flickors grundläggande rättigheter, skyddar dem mot alla former av våld och även bidrar till större välbefinnande för hela samhällen.

44.Europaparlamentet erkänner kvinnors och flickors oproportionerliga sårbarhet i konflikter och humanitära kriser, inbegripet den ökade risk de löper för sexuellt och könsrelaterat våld, fördrivning och vid störningar i samhällsviktiga tjänster. Parlamentet bekräftar på nytt kvinnors och flickors avgörande roll för fredsbyggande, konfliktlösning och återuppbyggnad efter konflikter, och betonar att deras deltagande i fredsförhandlingar och beslutsprocesser är avgörande, i enlighet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

45.Europaparlamentet efterlyser kraftfullare strategier och åtgärder som främjar tillgång till mark, krediter, entreprenörskap och utbildning samt sysselsättning och hälsa, särskilt för kvinnor och flickor i utsatta situationer, kvinnor med funktionsnedsättning, gravida kvinnor och kvinnor på landsbygden.

46.Europaparlamentet noterar de lärdomar som dragits i 2024 års gemensamma rapport Are we getting there? A synthesis of the UN system evaluations of SDG 5, såsom vikten av att på ett ändamålsenligt sätt få män och pojkar att delta i program och initiativ om frågor de behöver utbildas om eller behöver hjälp med i syfte att få till stånd den beteendeförändring som krävs för att målen ska uppnås, och en mer hållbar och övergripande prioritering av målen i humanitära sammanhang.

47.Europaparlamentet beklagar hbtqi+-rättigheternas tillbakagång och transfobin, som hotar jämställdheten. Parlamentet är starkt kritiskt till att tre hbtqi+-fientliga organisationer redovisade intäkter på hela 1 miljard US-dollar mellan 2021 och 2022, medan 8 000 hbtqi+-bidragsmottagare globalt fick dela på 905 miljoner US-dollar sinsemellan Policydokument från ODI, ”Where next for feminist foreign policy on funding feminist movements?”, https://media.odi.org/documents/ODI-ET-FundingMovements-PB-EN-May24-Final.pdf.. Parlamentet varnar för den oroande ökningen av genusfientlig finansiering som syftar till att motverka de senaste årtiondenas progressiva landvinningar inom kvinnors och hbtqi+-personers rättigheter.

48.Europaparlamentet uppmanar EU att förbjuda omvändelsecentrum i medlemsstaterna och att göra allt för att förhindra denna praxis överallt.

49.Europaparlamentet är oroat över att delmålen för hållbarhetsmål 8 har stagnerat eller gått tillbaka mest av de hållbarhetsmål som genomgår fördjupade granskningar vid det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling 2025.

50.Europaparlamentet uttrycker oro över de inskränkningar som skett under det senaste årtiondet när det gäller arbetstagares rättigheter, föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar, och framhåller den negativa inverkan av detta på den sociala rättvisan och insatser som syftar till att främja produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla. Parlamentet beklagar att en femtedel av världens befolkning bor i länder där det råder stor ojämlikhet https://www.worldbank.org/en/publication/poverty-prosperity-and-planet.. Parlamentet bekräftar behovet av att stärka de sociala åtgärderna för att avhjälpa ojämlikheter i linje med principen om att ingen får lämnas utanför och att man då tar hänsyn till de sociala konsekvenserna av inflation, ökande budgettryck, geopolitiska spänningar och de risker som klimatförändringarna och extrema väderhändelser utgör för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Parlamentet betonar vikten av en rättvis omställning vid utfasningen av fossila bränslen i ekonomin för att garantera att omställningen är så rättvis och inkluderande som möjligt för alla berörda.

51.Europaparlamentet efterlyser kraftfullare strategier och djärva åtgärder för att främja en inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling. Parlamentet uppmanar med kraft EU och globala partner att använda instrument såsom Global Gateway för att utnyttja flera finansieringskällor, inbegripet investeringar från den privata sektorn, uppfylla sociala och miljömässiga standarder och främja anständiga arbetstillfällen som leder till minskade inkomstskillnader och säkerställer att ingen lämnas utanför. Parlamentet erkänner den privata finansieringens roll i att överbrygga finansieringsgapet för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar dock behovet av offentliga investeringar i kritiska tjänster såsom hälso- och sjukvård, utbildning och socialt skydd.

52.Europaparlamentet understryker behovet av att ta itu med territoriella ojämlikheter och ojämlikheter i fråga om bostäder genom att stödja tillgången till överkomliga, lämpliga och energieffektiva bostäder, särskilt i missgynnade stads- och landsbygdsområden. Parlamentet efterlyser ökade investeringar i integrerad samhällsutveckling, social infrastruktur och grundläggande tjänster för att främja social sammanhållning och ekonomisk inkludering. Parlamentet uppmuntrar stöd till lokala och regionala myndigheter i genomförandet av hållbara, inkluderande och motståndskraftiga utvecklingsstrategier som spänner över klimat, hälsa, bostad, mobilitet och social inkludering.

53.Europaparlamentet uttrycker oro över att den ekonomiska tillväxten i många utvecklingsländer är fortsatt långsam och ojämn och ofta hindras av strukturella svagheter, ekonomiska skillnader, politisk instabilitet, externa chocker och de växande effekterna av klimatförändringarna. Parlamentet betonar att lokala initiativ som tillgodoser unika samhällsbehov spelar en avgörande roll för att främja en rättvis ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker att regionalt samarbete om ekonomiska korridorer stärker handel, investeringar, hållbar industrialisering och ekonomisk diversifiering.

54.Europaparlamentet rekommenderar ökade offentliga och privata investeringar i forskning, hållbara affärsmetoder, den gröna och den digitala omställningen, utbildning av god kvalitet och kompetensutveckling, inbegripet omskolning och fortbildning, som även bör avpassas efter marknadsefterfrågan, och stöd till små och medelstora företag och uppstartsföretag för att underlätta tillgången till finansiering och främja investeringar och innovation. Parlamentet upprepar att man särskilt måste fokusera på att främja kvinnors ekonomiska egenmakt och säkerställa rättvis tillgång till affärsmöjligheter. Parlamentet efterlyser en inkluderande politik för personer med funktionsnedsättning på arbetsplatsen.

55.Europaparlamentet upprepar vikten av en politik som stöder ungdomssysselsättning, utbildning och yrkesutbildning. Parlamentet betonar den betydelse som den växande unga befolkningen i det globala Syd spelar för en hållbar utveckling. Parlamentet insisterar på att det är viktigt att skapa starkare kopplingar mellan utbildning, kompetensutveckling och sysselsättning för att möjliggöra tillgång till anständigt arbete på den snabbt föränderliga arbetsmarknaden.

56.Europaparlamentet betonar att initiativ som syftar till att stimulera ekonomisk tillväxt bör gå hand i hand med social rättvisa, jämställdhet, arbetstagarnas rättigheter och miljöskydd. Parlamentet uppmanar EU att konstruktivt engagera sig i och verka för antagandet av FN:s konvention om företag och mänskliga rättigheter.

57.Europaparlamentet beklagar att mer än hälften av arbetskraften i världen befinner sig i informell sysselsättning https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2023/04/informality-and-globalisation_d7548f2e/c945c24f-en.pdf, https://unstats.un.org/sdgs/report/2024/The-Sustainable-Development-Goals-Report-2024.pdf., vilket utgör ett betydande hinder för social rättvisa och tillväxt för alla. Parlamentet uttrycker djup oro över att nästan nio av tio arbetstagare i de minst utvecklade länderna, i Afrika söder om Sahara och i Central- och Sydasien, fortfarande är i informell sysselsättning https://unstats.un.org/sdgs/report/2024/The-Sustainable-Development-Goals-Report-2024.pdf..

58.Europaparlamentet noterar att bruttonationalprodukt förblir en viktig indikator för ekonomiska resultat, men att ytterligare mått som återspeglar sociala och miljömässiga aspekter bör beaktas för att uppnå en mer balanserad och välgrundad strategi för den ekonomiska politiken.

59.Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att utrota tvångsarbete och människohandel och för att sätta stopp för alla former av barnarbete, inbegripet rekrytering och användning av barnsoldater.

60.Europaparlamentet betonar de oroväckande tendenser som havsföroreningar, eutrofiering av kustområden, havsförsurning, stigande temperaturer, överfiske, minskande marin biologisk mångfald, förstörelse av livsmiljöer, ohållbara industrimetoder, undervattensbuller och föroreningar av inlandsvatten utgör, och som både var för sig och sammantaget hotar marina ekosystem och kustsamhällen, i synnerhet i utvecklingsländer och sårbara regioner, samt hindrar uppnåendet av delmålen för hållbarhetsmål 14.

61.Europaparlamentet beklagar bristen på konkreta framsteg mot uppnåendet av delmålen för hållbarhetsmål 14 och, i vissa fall, de försämrade utsikterna på grund av bristen på ändamålsenliga åtgärder och det ökande ekonomiska trycket. Parlamentet är oroat över att inget av delmålen i hållbarhetsmål 14 för 2020 uppnåddes. Parlamentet anser att de marginella eller måttliga framstegen och den allvarliga stagnationen och tillbakagången innebär att de globala åtgärderna inte är i närheten av den takt och omfattning som krävs för att uppnå delmålen för hållbarhetsmål 14 i tid. Parlamentet påminner om att rättvisa när det gäller både fördelar och kostnadsdelning är avgörande för genomförandet av hållbarhetsmål 14.

62.Europaparlamentet noterar att hållbarhetsmål 14 förblir ett av de hållbarhetsmål som får minst finansiering och att det nuvarande finansieringsunderskottet uppskattas till omkring 150 miljarder US-dollar per år. Parlamentet understryker att FN:s havskonferens 2025 bör ge ny kraft åt att eliminera det befintliga finansieringsunderskottet och skapa en stabil och gynnsam miljö där ökade medel mobiliseras för att uppnå hållbarhetsmål 14. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt ekonomiska bidrag för att skydda och återställa marina ekosystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att tilldela särskilda medel till europeiska världshavspakten för att skydda haven och få till stånd en rättvis omställning till en hållbar blå ekonomi som gynnar kustsamhällen, ekonomisk tillväxt och samhället i stort.

63.Europaparlamentet betonar behovet av att skydda havet som en enhet och att nyttja det på ett hållbart sätt. Parlamentet efterlyser en helhetssyn som spänner över miljöskydd och återställande, välstånd, social rättvisa, hållbarhet och konkurrenskraft, och efterfrågar en övergripande rättslig ram som fungerar som en gemensam referenspunkt för all havsrelaterad politik. Parlamentet förväntar sig att den kommande europeiska världshavspakten ska fungera som ett föredöme på den internationella arenan tack vare denna helhetssyn på all havsrelaterad politik och samstämmigheten mellan alla politikområden med anknytning till havet.

64.Europaparlamentet anser att det finns ett akut behov av bindande globala åtgärder och en ekosystemansats för att hantera brister, agera snabbare och säkerställa havens långsiktiga hållbarhet, även, och särskilt, under föränderliga klimatförhållanden. Parlamentet betonar att sådana åtgärder bör säkerställa att de mänskliga rättigheterna och våra marina ekosystem skyddas. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att stödja en rättvis omställning till hållbart fiske, bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, vidta åtgärder mot det ökande antalet invasiva främmande arter, öka insynen i fisk- och skaldjurssektorn, skydda småskaliga fiskares rättigheter, förbättra insatserna för bevarande och återställande av haven och anta ett bindande globalt fördrag om plastföroreningar. Parlamentet påminner om att EU-förordningen om restaurering av natur är ett av de verktyg som står EU till buds för att uppfylla de internationella åtagandena om återställande av havs- och kustekosystem.

65.Europaparlamentet efterlyser förstärkta globala åtgärder för att ta itu med havsförsurning och havens värmenivåer i syfte att skydda havens roll som den viktigaste kolsänkan på planeten och för att skydda det marina livet och näringsväven.

66.Europaparlamentet välkomnar antagandet av FN-fördraget om det fria havet (avtalet om biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, BBNJ). Parlamentet beklagar dock att hittills endast en av EU:s 27 medlemsstater har ratificerat detta fördrag. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att snabbt slutföra sina enskilda ratificeringsprocesser. Parlamentet uppmanar parterna att fortsätta arbetet med FN:s havs- och klimatförändringsdialog och säkerställa ett snabbt genomförande av avtalet, bland annat genom att mobilisera medel från EU:s globala havsprogram. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att införliva FN-fördraget om det fria havet i unionsrätten.

67.Parlamentet påminner om åtagandet enligt mål 3 i Kunming-Montrealavtalet om ett effektivt bevarande av åtminstone 30% av land- och inlandsvattenområdena och havs- och kustområdena senast 2030 genom inrättande av skyddade områden och andra ändamålsenliga områdesbaserade bevarandeåtgärder. Parlamentet anser att det krävs ökade insatser för en ytterligare utvidgning av skyddade havs- och kustområden för att uppnå målet på 30 % och underlätta bevarandet och den hållbara förvaltningen av marina arter, livsmiljöer, ekosystem och resurser. Parlamentet beklagar att EU är långt ifrån att uppnå sina mål att skydda 30 % av sina havsområden senast 2030.

68.Parlamentet är oroat över de ökande nivåerna av havsföroreningar, som enligt beräkningar kommer att fördubblas eller tredubblas fram till 2040. Parlamentet betonar att en stor del av föroreningstrycket på haven härrör från landbaserad verksamhet. Parlamentet efterlyser snarast kraftfullare åtgärder och ett påskyndat genomförande för att sätta stopp för havsföroreningar på både EU-nivå och internationell nivå. Parlamentet understryker att plast utgör den största andelen av marint skräp samt är det skadligaste och mest långlivade marina skräpet. Parlamentet beklagar avsaknaden av ingående av det första globala rättsligt bindande avtalet om plastföroreningar någonsin. Parlamentet uppmanar till att man antar ett ambitiöst bindande globalt fördrag om plastföroreningar när de mellanstatliga förhandlingarna återupptas 2025. Parlamentet stöder EU:s hållning att det i det slutliga avtalet bör finnas ett mål om att minska produktionen av primära plastpolymerer.

69.Europaparlamentet betonar vikten av att främja EU:s handlingsplan för nollförorening, som innehåller viktiga mål för att förbättra vattenkvaliteten och minska avfallsgenereringen och därmed minska förlust av näringsämnen. Parlamentet noterar att endast 37 % av Europas ytvatten är i gott ekologiskt skick och att föroreningar med näringsämnen orsakar kostnader som uppgår till mer än 75 miljarder euro per år https://environment.ec.europa.eu/topics/water/water-wise-eu/polluted-water_en.. Parlamentet noterar dessutom att endast två av nollföroreningsmålen är på rätt väg enligt 2025 års övervaknings- och prognosrapport om nollförorening. Parlamentet betonar att genomförandet och verkställigheten av miljölagstiftningen är avgörande för att uppnå nollföroreningsmålen för 2030, och att det krävs ytterligare åtgärder. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att föreslå ambitiösa mål för EU för 2030 i syfte att avsevärt minska EU:s materiella och konsumtionsrelaterade avtryck och få dem att före 2050 hålla sig inom planetens gränser, i enlighet med det åttonde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet belyser dessutom behovet av att utnyttja modern teknik, inbegripet artificiell intelligens, för att övervaka föroreningar.

70.Europaparlamentet betonar vikten av att tillämpa försiktighetsprincipen när det gäller djuphavsutvinning. Parlamentet upprepar i detta hänseende sitt stöd för ett internationellt moratorium för kommersiell djuphavsutvinning till dess att djuphavsutvinningens effekter på den marina miljön, den biologiska mångfalden och den mänskliga verksamheten till havs har studerats och undersökts i tillräcklig grad Europaparlamentets resolution av den 7 februari 2024 om Norges beslut nyligen att inleda djuphavsbrytning i Arktis (EUT C, C/2024/6333, 7.11.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/6333/oj)..

71.Europaparlamentet betonar att den pågående minskningen av hållbara fiskpopulationer visar på hur viktigt det är med ett regelverk som bygger på en ekosystemansats och tillhandahåller effektiva och transparenta övervakningssystem, så att hållbara fiskemetoder främjas och olagligt, orapporterat och oreglerat fiske bekämpas. Parlamentet välkomnar WTO-avtalet om fiskesubventioner som ett stort steg framåt mot att avskaffa skadliga subventioner som bidrar till överfiske. Parlamentet uppmanar de WTO-medlemmar som ännu inte har gjort det att deponera sina godkännandeinstrument så att avtalet kan träda i kraft. Parlamentet uppmanar med kraft WTO:s medlemmar att fasa ut miljöskadliga subventioner inom ekonomisk verksamhet till havs, inbegripet skadliga fiskesubventioner.

72.Europaparlamentet erkänner att hållbara fiskemetoder som lokalsamhällen är delaktiga i är avgörande för att minska överfisket och säkerställa en långsiktig hållbarhet för de marina resurserna. Parlamentet påminner om att många småskaliga fiskesamhällen fortfarande har problem med marginalisering och illojal konkurrens. Parlamentet konstaterar att det är av största vikt att främja resiliens i kust- och ösamhällen och den blå ekonomins potential i linje med EU:s miljölagstiftning och mål för att säkerställa tillgång till dricksvatten, hållbara transporter, ett regelbaserat fiske, hållbar turism, entreprenörskap och rättvis tillgång till tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja internationella standarder för hållbart fiske för att bland annat säkerställa likvärdiga förutsättningar på global nivå.

73.Europaparlamentet uppmanar EU att bekräfta och öka sitt stöd till havsforskning. Parlamentet stödjer främjande av vetenskaplig forskning och spridning av korrekta data vid sidan av utarbetande och utbyte av bästa praxis. Parlamentet betonar behovet av att i havsförvaltningspolitik integrera ursprunglig och traditionell kunskap, vetenskap och samhällsengagemang. Parlamentet efterfrågar att man utvecklar och genomför områdesbaserade förvaltningsverktyg i kombination med andra lämpliga bevarandeåtgärder.

74.Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta förespråka och verka för multilateralism samt visa prov på globalt ledarskap när det gäller att påskynda genomförandet av målen för hållbar utveckling och Agenda 2030, och att stärka internationella fördrag och avtal såsom Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald och regionala bevarandeinitiativ.

75.Europaparlamentet betonar att i dagens svåra och osäkra geopolitiska landskap kommer ett tydligt förnyat engagemang för målen för hållbar utveckling att sända en tydlig signal till partner runt om i världen och stödja EU:s globala åtgärder. Parlamentet är oroat över investeringsunderskottet på 4 000 miljarder US-dollar när det gäller uppnåendet av målen för hållbar utveckling https://unstats.un.org/sdgs/report/2024/The-Sustainable-Development-Goals-Report-2024.pdf.. Parlamentet betonar att EU:s engagemang för målen för hållbar utveckling bör stödjas av ambitiösa finansiella åtaganden i nästa fleråriga budgetram 2028–2034. Parlamentet uppmanar EU att stärka sin strategi för utvecklingssamarbete och att mobilisera och fortsätta att samarbeta konstruktivt med andra internationella aktörer för att intensifiera deras insatser för hållbar utveckling och till stöd för fred, jämställdhet och mänsklig utveckling.

76.Europaparlamentet bekräftar att offentligt utvecklingsbistånd fortfarande är en viktig källa till offentlig finansiering och ett avgörande verktyg för att minska fattigdomen, ta itu med ojämlikheter och stödja de mest utsatta samhällena, särskilt i bräckliga och konfliktdrabbade länder samt i de minst utvecklade länderna.

77.Europaparlamentet beklagar att flera EU-medlemsstater har minskat sitt offentliga utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater och globala partner att stå fast vid åtagandet att det offentliga utvecklingsbiståndet ska vara en hörnsten för utvecklingspolitiken och se till att tillräckliga medel anslås för att uppfylla åtagandet att avsätta 0,7 % av bruttonationalinkomsten på offentligt utvecklingsbistånd och 0,2 % av det offentliga utvecklingsbiståndet till de minst utvecklade länderna. Parlamentet betonar dessutom att endast 12 % av det offentliga utvecklingsbiståndet för närvarande är inriktat mot barn, trots att barn utgör en betydande andel av befolkningen i de länder som tar emot offentligt utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmanar till att man undanröjer hinder, inbegripet administrativa bördor, så att biståndet kan nå de mest utsatta befolkningsgrupperna.

78.Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sin roll som förkämpe för skärpta finansiella åtaganden för utveckling och humanitärt bistånd på den internationella nivån, inbegripet målen för hållbar utveckling och Parisavtalet, och att särskilt stödja klimatanpassning och klimatresiliens i de mest utsatta regionerna, inbegripet små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna. Parlamentet uppmanar dessutom EU att säkerställa att klimatfinansieringsmålen uppnås och prioriteras i multilaterala förhandlingar och globala partnerskap. Parlamentet betonar att främjandet av EU:s ekonomiska intressen också bör bestå i att skapa stabila partnerskap som styrs av ömsesidiga intressen och att all EU:s utrikespolitik bör ingå i den bredare ramen för Agenda 2030, samtidigt som EU:s utvecklingspolitik och användningen av EU:s offentliga utvecklingsbistånd även i fortsättningen bör vara inriktade på fattigdomsminskning enligt OECD:s biståndskommittés definition.

79.Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att ta itu med underrepresentationen av länder från det globala Syd i den globala styrningen och att främja en mer inkluderande internationell finansiell struktur. Parlamentet anser att syd-syd-samarbete och trepartssamarbete är avgörande för genomförandet av Agenda 2030.

80.Europaparlamentet insisterar på hur viktigt det är att FN står i centrum för det multilaterala systemet för åstadkommandet av ett fredligt, rättvist, jämlikt, inkluderande och regelbaserat globalt system som fungerar för alla och som inte lämnar någon utanför. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sitt stöd för snabba och ändamålsenliga reformer av FN:s säkerhetsråd. Parlamentet framhåller det akuta behovet av att se över och reformera den globala styrningen av internationellt utvecklingssamarbete, särskilt efter att flera länder skurit ned det globala biståndet. Parlamentet betonar att reformer av det internationella finansiella systemet måste drivas av ett återupplivat engagemang för multilateralism.

81.Europaparlamentet betonar den avgörande roll som flerpartspartnerskap och lokala myndigheters, civilsamhällets och ungdoms- och kvinnoföreträdares deltagande spelar för att nå målen för hållbar utveckling samt för ett fullständigt och effektivt deltagande av urfolk och lokalsamhällen i globala partnerskap, i linje med FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Parlamentet betonar behovet av ungdomsledda initiativ, särskilt i det globala Syd och i klimatutsatta regioner.

82.Europaparlamentet erkänner den avgörande och mångfacetterade roll som civilsamhällesorganisationer spelar när det gäller att påskynda hållbarhetsmålen genom lokalt ledda kontextspecifika strategier som stärker lokala aktörer och säkerställer ett brett och inkluderande deltagande på alla nivåer i samhället. Parlamentet kräver i detta sammanhang att utsatta samhällen involveras i ännu högre grad i utformningen och övervakningen av politik som rör målen för hållbar utveckling, och efterfrågar ett stärkt samarbete, mobilisering av resurser och flerpartsdeltagande för att framsteg ska uppnås med målen för hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser det civila samhällets deltagande och ett medborgerligt utrymme för att säkerställa att offentliga medel inte finansierar repressiva regimer. Parlamentet betonar att tillgång till strukturell finansiering behövs för att säkerställa det civila samhällets deltagande i beslutsfattandet.

83.Europaparlamentet efterlyser bättre övervakning av genomförandet av målen för hållbar utveckling på regional och lokal nivå, inbegripet genom stöd till frivilliga lokala översyner. Parlamentet betonar vikten av att förbättra tillgången till tillförlitliga data och att samla in och använda data uppdelade efter inkomst, ålder, kön, funktionsnedsättning och geografi. Parlamentet betonar behovet av att modernisera statistiken och stärka kapacitetsuppbyggnaden med avseende på data i länderna i det globala Syd.

84.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja internationella skuldlättnader och internationell skuldsanering för utvecklingsländer, särskilt i det globala Syd, med beaktande av principerna om främjande av ansvarsfull upp- och utlåning från FN:s konferens för handel och utveckling. Parlamentet efterlyser dessutom omfattande reformer av de globala finansinstituten, inbegripet multilaterala utvecklingsbanker, för att de ska bli mer effektiva, jämlika och ansvarsfulla när det gäller att stödja genomförandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar att befintliga instrument eller utvecklingsbanker, såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, bör vara mer i fokus.

85.Europaparlamentet betonar behovet av att anpassa instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, inbegripet Global Gateway-programmen, till målen för hållbar utveckling, Parisavtalet och indikatorer för mänsklig utveckling. Parlamentet efterlyser ett större deltagande från parlamentets sida och en mer aktiv roll för parlamentet i granskningen av Global Gateway-programmen, för att garantera att de är ändamålsenliga och genomförs korrekt.

86.Europaparlamentet insisterar på att det i enlighet med initiativet Global Gateway krävs en mer strategisk och samordnad strategi som förenar strikta kriterier med målen för hållbar utveckling, målen i Parisavtalet och EU:s grundläggande värden, såsom mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, demokrati, transparens och miljömässig hållbarhet. Parlamentet erkänner att Global Gateway-programmet har potential att bidra till hållbar utveckling. Parlamentet betonar att det måste finnas insyn i dess planeringsprocess och tydliga mekanismer för att övervaka och utvärdera dess effekter.

87.Europaparlamentet betonar att det behövs en tydligare kommunikation kring samt samordning och anpassning av Global Gateway-projekt till EU:s befintliga utvecklingspolitik. Parlamentet betonar mot bakgrund av detta att EIB bör intensifiera sitt samarbete med andra internationella finansinstitut och nationella utvecklingsbanker för att maximera effekterna av sina insatser, och samtidigt säkerställa att verksamheten är helt förenlig med målen i Parisavtalet och målen för hållbar utveckling.

88.Europaparlamentet upprepar sin starka uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att stärka samarbetet med sina partner för att bekämpa organiserad brottslighet, korruption, olagliga finansiella flöden, skadlig skattekonkurrens, skatteflykt och skatteundandragande. Parlamentet pekar på behovet av ett ökat samarbete med utvecklingsländerna i skattefrågor, bland annat när det gäller kapacitet och digitalisering samt förstärkningen av deras skattesystem. Parlamentet välkomnar inrättandet av en mellanstatlig process för att anta en FN-konvention om skatter som en ny global ram för internationellt skattesamarbete. Parlamentet framhåller den avgörande roll som progressiv beskattning spelar när det gäller att säkra intäkter för att finansiera hållbar utveckling. Parlamentet stöder G20-ländernas finansministrars beslut att säkerställa att personer med mycket stor nettoförmögenhet beskattas ändamålsenligt.

89.Europaparlamentet upprepar att målen för hållbar utveckling är de enda globalt överenskomna och övergripande målen för de stora utmaningar som både industriländer och utvecklingsländer står inför och det bästa sättet att komma åt de bakomliggande orsakerna till dessa utmaningar. Parlamentet betonar att genomförandet av Agenda 2030 är beroende av globalt samarbete och utökade och snabbare åtgärder från alla aktörer. Parlamentet uppmanar EU att intensifiera sina insatser och gå i bräschen för att framsteg ska uppnås under de fem åren före 2030-fristen, så att åtgärderna för att vända den negativa utvecklingen påskyndas samt en rättvisare, fredligare och hållbarare framtid för alla främjas.

90.Europaparlamentet betonar att en konsekvent politik för utveckling är en bindande skyldighet enligt artikel 208 i EUF-fördraget och syftar till att integrera de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling i alla steg i den politiska cykeln, för att främja synergier mellan politikområden och identifiera och förena möjliga kompromisser samt hantera de internationella spridningseffekterna av EU-politik.

91.Europaparlamentet framhåller att målen för hållbar utveckling ger möjligheten att främja en hållbar välfärdsekonomi med människan i centrum. Parlamentet betonar behovet av en övergripande strategi som säkerställer långsiktig hållbarhet och välstånd efter 2030 i enlighet med de olika ländernas skilda behov och omständigheter.

92.Europaparlamentet välkomnar framtidspakten, som utlovar 56 åtgärder för att påskynda och finansiera hållbar utveckling, säkerställa en teknik som gynnar människorna och planeten, investera i ungdomar, stödja mänskliga rättigheter och jämställdhet samt förändra den globala styrningen. Parlamentet begär att de åtaganden som gjordes under framtidstoppmötet och som återspeglas i framtidspakten ska omsättas i konkreta åtgärder och mätbara mål. Parlamentet uppmanar FN att börja utarbeta en övergripande strategi för tiden efter Agenda 2030 på grundval av ett globalt åtagande för hållbar utveckling.

93.Europaparlamentet välkomnar resultatet av den fjärde internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Sevilla som en betydande insats för att ändra den internationella finansiella strukturen, sänka lånekostnaderna och öka investeringarna för att sluta finansieringsgapet för hållbar utveckling.

94.Europaparlamentet efterlyser genomförandeplaner som fastställer konkreta tidsfrister för uppnåendet av målen för hållbar utveckling senast 2030 och ambitiösa mål för perioden därefter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att föregå med gott exempel och utveckla en övergripande strategi som åtföljs av en strukturerad genomförandeplan för målen för hållbar utveckling med tydliga och konkreta mål. Parlamentet begär dessutom att EU:s nästa fleråriga budgetram ska vara helt förenlig med målen för hållbar utveckling.

95.Parlamentet välkomnar EU:s första frivilliga översyn av genomförandet av målen för hållbar utveckling 2023. Parlamentet anser att dess slutsatser kan utgöra ett bra underlag för en övergripande EU-strategi för målen för hållbar utveckling, som bör inbegripa ett uppdaterat övervakningssystem som tar hänsyn till EU:s interna och externa inverkan på processen för att uppnå hållbarhetsmålen. Parlamentet insisterar på att sådana översyner ska göras regelbundet och att slutsatserna av dem ska beaktas i förslag från kommissionen.

96.Europaparlamentet anser att de framgångar som röns på grund av framsteg med mål för hållbar utveckling bör synliggöras och tjäna som grund för att formulera bästa praxis för uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av en inkluderande digitalisering, bland annat med avseende på AI, som tar avstamp i den globala digitala pakten. Parlamentet välkomnar rapporten om mänsklig utveckling 2025, som fokuserar på denna fråga.

97.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, FN:s generalsekreterare och ordföranden för FN:s generalförsamling.