1.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på förslag av medlemsstaterna och i samarbete med regionerna och de lokala myndigheterna, underlätta inrättandet av särskilda ekonomiska FRO-zoner i områden som påverkas av nedläggningar, tills majoriteten av de arbetstillfällen som har gått förlorade i ett område har ersatts i samma område, varvid prioriterad tillgång till medel inledningsvis ska ges till direkt berörda områden som ligger i nära anslutning till det område där arbetstillfällen har gått förlorade, samt till andra områden, förutsatt att det är vederbörligen motiverat att de direkta eller indirekta konsekvenserna av sådana förluster berättigar till tillgång till FRO. Parlamentet understryker hur viktigt det är att också beakta sociala kriterier såsom lokal arbetslöshetsnivå, socioekonomisk utsatthet och ökad risk för social utestängning, och att säkerställa att den ekonomiska återhämtningen är lokalt ledd och hållbar.

2.Europaparlamentet efterlyser snabbare planeringsbeslut kombinerat med särskilda åtgärder, finansiella instrument och incitament i dessa zoner, inbegripet tillfälliga och riktade skatteincitament för företag och investeringar, förutsatt att de inte undergräver stabiliteten på den inre marknaden. Parlamentet bekräftar att sådana åtgärder kan skapa arbetstillfällen och möjligheter för människor som bor i dessa regioner och stödja ekonomiska aktörer, med företräde för små och medelstora företag, mikroföretag och aktörer som driver traditionella lokala företag och familjeföretag, vilket stärker den regionala utvecklingen och konkurrenskraften.

3.Europaparlamentet betonar att särskilda ekonomiska zoner har potential att stimulera investeringar och tillväxt i regioner, såsom de särskilda ekonomiska zoner som inrättades på Shannons flygplats i grevskapet Clare i Irland 1959 och i Katowice i regionen Schlesien i Polen 1996. Parlamentet insisterar dock på att sådana mekanismer måste styras av stränga regler för att säkerställa att de ekonomiska fördelarna verkligen når lokalbefolkningen och förhindra alla former av social eller skattemässig dumpning, penningtvätt och skatteundandragande, och att de måste omfattas av strikta kriterier för social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet, med företräde för lokala företag, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag.

4.Europaparlamentet begär att öregioner ska betraktas som områden som kan komma i fråga för tillämpning av sänkta skattesatser inom ramen för ekonomiska FRO-zoner som är öregioner, i syfte att hantera levnadskostnaderna i dessa regioner som är oproportionerligt höga och som ökar ytterligare till följd av konsekvenserna av den gröna omställningen och energiomställningen. Parlamentet betonar att sådana skatteåtgärder är nödvändiga för att stärka ösamhällenas ekonomiska livskraft, stödja lokala företag och locka hållbara investeringar. Parlamentet betonar att riktade skatteincitament kan fungera som ett effektivt verktyg för att motverka den ihållande utvecklingen mot avfolkning av öar, främja skapande av arbetstillfällen och gynna motståndskraftiga, självförsörjande lokala ekonomier, och samtidigt säkerställa en rättvis och inkluderande omställning till klimatneutralitet.

5.Europaparlamentet påpekar att EU-fonder (europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska socialfonden+ (ESF+) och faciliteten för återhämtning och resiliens) och FRO används för att stödja investeringar i förskoleverksamhet i många olika regioner.

6.Europaparlamentet upprepar att många av regionerna som omfattas av FRO har en betydelsefull och stolt historia av utbildnings- och lärlingsprogram som är viktiga för omskolningen av arbetstagare och även för att tillgodose arbetsmarknadens nya krav. Parlamentet understryker att det bör vara en prioritering att se till att dessa program kan fortsätta. Parlamentet efterlyser finansiering inom ramen för FRO för att hjälpa i synnerhet kvinnor, ungdomar och marginaliserade grupper att få tillgång till utbildnings- och lärlingsutbildningsmöjligheter.

7.Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att investeringar på alla utbildningsnivåer i berörda områden behöver prioriteras, bland annat genom att integrera gröna och digitala färdigheter, läs- och skrivkunnighet och grundläggande räknefärdigheter samt färdigheter i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i utbildningsprogrammen, i linje med kommissionens senaste meddelanden om kompetensunionen, handlingsplanen för grundläggande färdigheter och den strategiska ramen för utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Parlamentet insisterar på vikten av finansiering för att stärka grundläggande digitala och tekniska färdigheter, i syfte att öka anställbarheten och konkurrenskraften. Parlamentet betonar att det behövs lämpligt EU-finansiering till undervisningsavgifter för barn och studerande från berörda områden, inklusive ekonomiskt stöd för högstadie- och gymnasieutbildning och högre utbildning.

8.Europaparlamentet betonar att bristen på specialiserade lärare vidgar kompetensklyftorna inom strategiska sektorer och undergräver den ekonomiska konkurrenskraften i mindre utvecklade regioner. Parlamentet efterlyser särskilda program för att göra läraryrket mer attraktivt, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, genom ekonomiska och icke-ekonomiska incitament, särskilt i regioner som påverkas av omställningen. Parlamentet betonar vikten av att anslå särskilda medel för innovativ utbildning för lärare och instruktörer samt utveckling av digitala pedagogiska färdigheter, som är avgörande för att förbereda arbetstagarna för industriella omställningar. Parlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra lärarnas löner och arbetsvillkor för att attrahera och behålla kvalificerade utbildare, särskilt i områden som genomgår en omställning, och därmed visa vilken avgörande roll de spelar när det gäller att förbereda arbetskraften för framtida behov inom näringslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av investeringar i utbildning för instruktörer och lärare för att säkerställa att medlen utnyttjas bättre och optimera resultatet i fråga om förvärvad kompetens för studerande och arbetstagare i mindre utvecklade regioner.

9.Europaparlamentet konstaterar att det redan har investerats i lärlingsutbildning, men begär trots det att en avsevärd del av utbildningsmedlen i berörda regioner ska användas för lärlings- och yrkesutbildning som matchar behoven på de orter där arbetstillfällen har försvunnit, genom lärlingsprogram av hög kvalitet, och att det måste säkerställas att dessa program erbjuder skälig ersättning, anständiga arbetsvillkor och utbildning av god kvalitet.

10.Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är rätt sätt att bemöta ekonomiska skillnader, och att dess roll är särskilt viktig nu med tanke på hotet om avindustrialisering. Parlamentet efterlyser ökad samordning mellan FRO, ESF+ och Europeiska regionala utvecklingsfonden för att maximera deras inverkan på omplaceringen och omskolningen av arbetstagare som påverkas av omstruktureringar inom industrin. Parlamentet begär även att förvaltningen av ESF+ ska ha ett större regionalt fokus och utgå från en flernivåstrategi som involverar nationella, regionala och lokala myndigheter, och efterlyser större och bättre synergier mellan ESF+ och FRO, särskilt i fråga om utbildning och yrkesutbildning. Parlamentet erkänner också Europeiska investeringsbankens viktiga roll för att stödja en rättvis omställning och behovet av att fortsätta att stärka samarbetet mellan offentliga och privata investeringar.

11.Europaparlamentet betonar vikten av att anpassa sammanhållningspolitiken, inklusive FRO, till regionala innovationsstrategier och prioriteringar för smart specialisering för att stärka den regionala konkurrenskraften och stödja ekonomisk diversifiering samt motståndskraft i områden under omställning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma områden med minskande befolkning och att ge företräde åt områden som berörs framför områden som inte berörs av omställningen i samband med urvalskriterierna för projekt som kan finansieras genom FRO, för att förbättra poängen för entreprenörsinitiativ som befinner sig direkt i kommuner som påverkas av nedläggningen av koldioxidintensiva sektorer, för att på så sätt garantera att sådana stimulansåtgärder omsätts i konkreta resultat. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att se till att de medel som finns tillgängliga genom faciliteten för återhämtning och resiliens bidrar till att stödja omställningsprocessen i de berörda regionerna.

12.Europaparlamentet erkänner fordonsindustrins centrala roll i EU, även när det gäller att skapa sysselsättning i olika regioner. Parlamentet anser att fordonsindustrin måste inkluderas i tillämpningsområdet för den rättvisa omställningen, med tanke på de utmaningar som den globala konkurrensen utgör vid övergången till elektromobilitet samt effekterna av omotiverade handelshinder. Parlamentet betonar behovet av riktad politik som prioriterar omskolning av arbetstagare och initiativ som syftar till att diversifiera den ekonomiska modellen i regioner med en betydande fordonsindustri.

13.Europaparlamentet anser att yrkesutbildning utgör ett nödvändigt svar på den ekonomiska omvandlingen av regioner. Parlamentet betonar att det genom FRO måste inrättas ambitiösa och riktade yrkesutbildnings- och omskolningsprogram för arbetssökande och arbetstagare som direkt påverkas av ekonomiska omställningar, i syfte att förhindra strukturell långtidsarbetslöshet. Parlamentet insisterar på behovet av att anslå finansiering för dessa program i de territoriella planerna för en rättvis omställning.

14.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter samt fackföreningar och lokala företag för att säkerställa att det faktum att arbetstagare som har förlorat sina jobb har möjlighet att delta i ESF+-stödda sysselsättnings- och utbildningsprogram eller andra EU-finansierade program på sina hemorter ägnas särskild uppmärksamhet.

15.Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla lärlings- och yrkesutbildningsprogram för områden som påverkas av omställningen, i samarbete med lokala företag, lärosäten, centrum för yrkesutbildning och livslångt lärande, arbetsmarknadens parter samt lokala och regionala myndigheter och den offentliga förvaltningen, i syfte att ge studerande och arbetslösa möjligheter och meningsfulla erfarenheter på sin hemort och skydda deras ”rätt att stanna kvar”.

16.Europaparlamentet understryker att effektiva omskolnings- och kompetenshöjningsprogram kräver lämplig planering och förberedelse i god tid före alla former av utfasning eller betydande industriella omvandlingar. Parlamentet noterar att utbildning och fortbildning av arbetstagare och arbetssökande, kompetensutveckling, omskolning och livslångt lärande måste genomföras på ett sätt som säkerställer att ingen, oavsett i vilken sektor de arbetar, deras typ av anställningsavtal, kön eller bostadsort, glöms bort på vägen mot EU:s gröna och digitala omställning. Parlamentet efterlyser åtgärder för att göra det lättare att proaktivt förutse och planera kompetensbehov och säkerställa dessa rättigheter för alla berörda arbetstagare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att inrätta lokala kompetensråd eller liknande flerpartsorgan, med uppgift att diagnostisera lokala kompetensbrister, förutse kompetensbehov i samband med den gröna och den digitala omställningen och ge råd om riktade investeringar inom ramen för FRO och ESF+.

17.Europaparlamentet föreslår att det ska inrättas en regional mekanism för att övervaka och utvärdera effekterna av lärlingssystem, som involverar alla berörda parter – lokala myndigheter, arbetsgivare, lärosäten och ungdomar. Parlamentet menar att detta skulle göra det möjligt att snabbt anpassa utbildningsstrategierna till arbetsmarknadens krav och den direkta återkopplingen från deltagarna, och på så sätt säkerställa att lärlingsutbildningarna är hållbara och effektiva på lång sikt.

18.Europaparlamentet påpekar att regioner som påverkas av den gröna omställningen står inför brist på kompetens och arbetskraft, samtidigt som det i många av Europas stadsområden råder bostadskris och överbefolkning. Parlamentet föreslår att det ska inrättas ett program för överkomliga bostäder i sådana regioner och noterar att programmet bör locka till sig unga människor och därmed bidra till ekonomisk och social förnyelse av dessa områden.

19.Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att integrera bostadsgarantier, program för delat boende och hyresbidrag för lärlingar och studerande i projekt som stöds av FRO och ESF +, särskilt i regioner med hög ungdomsarbetslöshet eller minskande befolkning.

20.Europaparlamentet begär att en del av sammanhållningsmedlen särskilt ska anslås till renovering av bostäder för hushåll med lägst inkomst och de minst energieffektiva byggnaderna, som annars skulle hamna på efterkälken i den gröna omställningen.

21.Europaparlamentet noterar att man i den rättvisa omställningen inte har tagit tillräcklig hänsyn till vad som kännetecknar arbetstagarnas och de berörda samhällenas skilda profiler. Parlamentet beklagar att inte har skapats några säsongsarbetesalternativ, som skulle kunna utgöra både en extra inkomstkälla för arbetstagare och en inkomstmöjlighet för studerande.

22.Europaparlamentet uppmärksammar arbetslösheten och, i synnerhet, ungdomsarbetslösheten i många regioner, landsbygdsområden och medlemsstater. Parlamentet framhäver därför behovet av tillgång till överkomliga bostäder, transport och utbildning samt att yngre generationer, särskilt från låginkomsthushåll, måste inkluderas.

23.Europaparlamentet lyfter fram behovet av att komplettera finansieringen av utbildningsnämnder för högre utbildning och yrkesutbildning, för att säkerställa omskolning av arbetstagare som överväger att ändra sin yrkesprofil eller som har förlorat sin anställning, i synnerhet kvinnor och personer över 50 år. Parlamentet föreslår att FRO också bör erbjuda möjligheter för den närmaste familjen till berörda arbetstagare att omskola sig och utbilda sig i sitt närområde.

24.Europaparlamentet uppmärksammar att vissa av de industrier som har lagts ned eller är under nedläggning erbjuder arbetsvillkor som ligger över det ekonomiska genomsnittet, inklusive högre löner, risktillägg samt sjukförsäkringar för arbetstagare och deras familjer. Parlamentet betonar därför behovet av tillfällig finansiering inom ramen för FRO för att kompensera för skillnaden mellan arbetslöshetsförmåner och den nya lönen, vilket möjliggör en smidigare övergång och säkerställer att alla tidigare ingångna avtalsenliga skyldigheter fullgörs.

25.Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att senast i slutet av 2025 föreslå en färdplan för sysselsättning av hög kvalitet som utarbetats tillsammans med arbetsmarknadens parter för att säkerställa en rättvis omställning för alla. Parlamentet påminner om att färdplanen bör stödja rättvisa löner, höga arbetsmiljönormer, goda arbetsvillkor, utbildning och rättvisa övergångar på arbetsmarknaden för arbetstagare, inklusive egenföretagare, särskilt genom att öka kollektivavtalstäckningen. Parlamentet betonar att hanteringen av övergångar bör vara en central prioritering för färdplanen, som bör innehålla förslag på detta område som konkret stöder arbetstagarna.

26.Europaparlamentet betonar att ”sociala avtal” som ingås för näringsgrenar som genomgår processen för en rättvis omställning och som anmäls till kommissionen måste godkännas utan dröjsmål. Parlamentet betonar att dessa sociala avtal bör bygga på en sund diagnos och ekonomiska prognoser, stödja kollektivförhandlingar och respekten för arbetstagarnas rättigheter samt beakta de specifika förhållandena i de berörda regionerna. Parlamentet stöder inrättandet av mekanismer för socialt skydd för arbetstagare som direkt påverkas av industriella omställningar och energiomställningar, inbegripet inkomster under omställningen och riktade förlängningar av arbetslöshetsersättningar. Parlamentet efterlyser ett direktiv om en rättvis omställning i arbetslivet som fastställer en rättslig ram för att säkerställa skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet i de regioner som påverkas av omställningen. Parlamentet uppmuntrar skapandet av arbetstagargrupper i industrier som påverkas av omställningen, vilket gör det möjligt för tidigare anställda att dra direkt nytta av regional ekonomisk förnyelse.

27.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja inrättandet av ett socialt utbildningsprogram för äldre arbetslösa, i synnerhet kvinnor och långtidsarbetslösa som inte kan omskola sig och få ett nytt jobb, och se till att de får stöd fram till pensionen för att garantera dem en skälig levnadsstandard. Parlamentet betonar behovet av att stärka kvinnors roll och främja integrationen av personer med funktionsnedsättning.

28.Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste prioritera tillgång till statligt ägd mark och, där så är möjligt, utnyttja, renovera och hitta nya användningsområden för byggnader och andra tillgångar, exempelvis gamla industrianläggningar och gruvor, för nya projekt som finansieras inom ramen för FRO, inbegripet förnybara energikällor, energieffektiviserande renovering och grön återindustrialisering. Parlamentet betonar att medlemsstaterna och kommissionen bör övervaka och utöva tillsyn över denna process.

29.Europaparlamentet framhåller att omställningen i regioner som har rätt till stöd från FRO fortfarande inte har slutförts och att dessa regioner kommer att fortsätta att behöva specifikt stöd för att kunna hantera de olika utmaningar som hör ihop med energiomställningen i framtiden. Parlamentet anser att åtgärder måste vidtas för att maximera utnyttjandet av dessa medel, inklusive genom att förenkla de administrativa förfarandena, inrätta stöd- och rådgivningsmekanismer för att hjälpa lokala myndigheter att få tillgång till och framgångsrikt utnyttja nödvändiga investeringar samt öka förfinansieringen för lokala myndigheter.

30.Europaparlamentet beklagar att vissa EU-regioner ser en kontinuerlig utflyttning av unga och kvalificerade arbetstagare på grund av demografiska förändringar och migration, och att landsbygdsområden och inlandsområden, öar och de yttersta randområdena påverkas särskilt hårt. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av starka kopplingar mellan stad och landsbygd samt riktat stöd till kvinnor på landsbygden. Parlamentet påminner om att sådana migrations- och avfolkningsnivåer allvarligt påverkar konkurrenskraften, den ekonomiska tillväxten, livsmedelstryggheten, produktiviteten och hållbarheten i de drabbade regionerna.

31.Europaparlamentet noterar bekymrat att medlemsstaternas nationella finansiering till sina fattigare regioner har minskat avsevärt under de senaste åren. Parlamentet påminner om vikten av att respektera EU:s additionalitetsregel. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de nationella myndigheterna vederbörligen beaktar den inhemska sammanhållningen vid utformningen och genomförandet av projekt inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

32.Europaparlamentet medger att genomförandet av FRO-processen är en fråga för medlemsstaterna, men begär att lokala och regionala myndigheter och aktörer som deltar i beslutsprocessen ska ges en större roll, för att säkerställa att finansieringsstrategierna anpassas till de särskilda behoven i de samhällen som påverkas av omställningen och att de är förenliga med de investeringar som görs inom ramen för andra strategiska fonder som är knutna till en rättvis omställning. Parlamentet betonar att det är avgörande att förenkla tillgången till ansökningar och bredda fondens tillämpningsområde för att andra regioner och sektorer som påverkas i samma utsträckning ska kunna utnyttja FRO. Parlamentet understryker att kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, måste lägga fram tydliga riktlinjer för genomförandefrågor i syfte att påskynda tilldelningen av medel och det effektiva genomförandet av FRO-initiativ.

33.Europaparlamentet anser att kommissionen borde ha fastställt tydliga parametrar för varje medlemsstat på områden såsom investeringar i utbildning och yrkesutbildning, fortbildning och omskolning av arbetstagare med siktet inställt på alternativa sysselsättningsmöjligheter och möjligheten för utomstående investerare att bevara kulturen och traditionerna i före detta kol- och torvregioner samt bidra till saneringen av förorenade områden runt utvinningsplatser. Parlamentet uppmuntrar utbyte av kunskap och bästa praxis mellan regioner som genomgår en omställning. Parlamentet efterlyser dessutom synergier med initiativ såsom det nya europeiska Bauhaus i fråga om projekt som går ut på att göra om gamla industrianläggningar till sociala och kulturella mötesplatser.

34.Europaparlamentet konstaterar att finansieringen av bottom-up-projekt är bristfällig. Parlamentet rekommenderar att FRO-medel fortsatt används för att åtgärda dessa brister när ett behov har fastställts. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla särskilt tekniskt stöd från FRO till regioner, lokala myndigheter och lokala grupper från de tidigaste stadierna, för att stärka deras kapacitet för bottom-up-planering och för att hjälpa potentiella stödmottagare att utarbeta slagkraftiga projekt av hög kvalitet.

35.Europaparlamentet konstaterar att det saknas motpartsmedel för grupper inom frivilligsektorn som ansöker om medel från FRO och efterlyser en förenklad finansieringsmekanism. Parlamentet betonar att vikten av att bevilja tillräcklig förfinansiering motsvarande mer än hälften av kapitalkostnaden eller en väsentlig del av projektet för grupper som anses utgöra en låg risk, så att dessa grupper kan undvika höga räntor och avgifter för kompletterande finansiering och bryggfinansiering, varvid lokala frivilligorganisationer och samhällsorganisationer får möjlighet att effektivt genomföra omställningsrelaterade projekt.

36.Europaparlamentet efterlyser större synergier mellan den offentliga och den privata sektorn så att de gemensamt kan tackla omställningsprocessen och därmed bana väg för en produktiv omställning av de berörda regionerna.

37.Europaparlamentet understryker att reglerna för statligt stöd inverkar negativt på frivilliggrupper och ideella grupper. Parlamentet understryker i detta sammanhang den viktiga roll som enheter inom den sociala ekonomin spelar för att på ett konkret och samhällsbaserat sätt tillgodose EU-medborgarnas sociala behov och för att stödja inkluderande, människocentrerade lösningar för en rättvis omställning. Parlamentet anser att det i motiverade fall skulle kunna vara befogat att lätta på reglerna för statligt stöd för frivilliggrupper och ideella grupper som anses utgöra en låg risk. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att möjliggöra en tydligare och mer konsekvent tolkning av reglerna för statligt stöd, i den mån de är tillämpliga på lokala grupper och ideella grupper.

38.Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla en förbättrad modell för samhällsnytta, som är specifik för varje region som genomgår en rättvis omställning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de förvaltande myndigheterna att i detta syfte anslå en del av FRO-medlen till stöd för inrättandet av system för gröna samhällen, social innovation och den sociala ekonomin, särskilt genom att finansiera medborgarägda energikooperativ, delaktighetsbaserade lokala projekt för produktion av förnybar energi och initiativ som främjar en lokal cirkulär ekonomi. Parlamentet noterar att före detta arbetstagare och deras familjer bör ha möjlighet att investera eller delta i dessa projekt, för att därmed stärka kopplingen mellan den gröna omställningen och social inkludering.

39.Europaparlamentet upprepar att bostadsrelaterade kooperativa eller lokalt ledda projekt bör vinna på förenklad tillgång till FRO-finansiering, bland annat genom lägre tröskelvärden för samfinansiering och förskottsbetalningar. Parlamentet efterlyser vägledning till medlemsstaterna om hur bostadsaktörer ska kunna få tillgång till medel.

40.Europaparlamentet begär att den administrativa börda som FRO förorsakar samhällena ska minska, genom rekrytering av specialiserade aktivt involverade chefer och utvecklingen av en gemensam kontaktpunkt och lämpliga digitala plattformar för att ge stöd och vägledning i handläggningen av ansökningar och förvaltningen av projekten efter att de har valts ut, varvid det måste säkerställas att dessa samhällen också har lika tillgång till finansiering så att de kan åtgärda regionala skillnader.

41.Europaparlamentet begär att FRO ska stödja, framhäva och bevara kultur- och industriarvet i berörda samhällen genom att främja utvecklingen av hållbar turism. Parlamentet uppmuntrar inrättandet av särskilda utbildningsprogram för kultur- och industriarvsguider i syfte att främja lokal sysselsättning och kulturell kontinuitet och stödja inrättandet av besökscentrum och informationscentrum som lyfter fram den lokala historien, traditionerna och regionernas omvandling, vilket skapar lokal sysselsättning och bevarar den kulturella identiteten och samtidigt lockar till kulturturism och turism med inriktning på utbildning.

42.Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av människors ”rätt att stanna kvar” i sina hemregioner eller på sina hemorter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram särskilda riktlinjer för hur denna princip ska genomföras och upprätthållas inom EU och dess regioner. Parlamentet efterlyser en starkare integrering av denna princip som övergripande princip inom EU:s alla politikområden, så att de stöder målen om social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i enlighet med fördragen.

43.Europaparlamentet understryker den nyckelroll som sammanhållningspolitiken spelar för att förverkliga EU:s politiska prioriteringar och stimulera EU:s ekonomi genom att bidra till en rättvis, inkluderande och hållbar omställning och utveckling, främja ekonomisk och social konvergens mellan länder och regioner och främja innovation och sysselsättning. Parlamentet beklagar att kommissionen på grund av den nuvarande fleråriga budgetramens begränsade flexibilitet har omorienterat sammanhållningspolitiken, som inte är ett krishanteringsverktyg men som upprepade gånger har använts för att kompensera för bristande budgetflexibilitet eller brister i krishanteringsmekanismerna i den fleråriga budgetramen på bekostnad av dess långsiktiga politiska mål. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken.

44.Europaparlamentet anser att förskjutningar i det geopolitiska landskapet i kombination med andra faktorer leder till mycket stora förändringar i det sätt på vilket EU:s ekonomi fungerar. Parlamentet understryker att FRO fortsatt bör spela en avgörande roll i utfasningen av fossila bränslen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka tidsplanerna för nedläggningen av viktiga energiaktörer i EU och att begränsa följderna av dessa nedläggningar för att säkerställa ”social rättvisa i omställningen” för arbetstagarna.

45.Europaparlamentet begär att särskild hänsyn ska tas till behovet av att främja elförbindelser, öka nätens värdkapacitet och stärka energilagringssystemen, då detta är oundgängliga delar av en effektiv energiomställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att fullständigt genomföra de bestämmelser i direktiv (EU) 2019/944 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (omarbetning) (EUT L 158, 14.6.2019, s. 125, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/944/oj). som avser medborgarenergigemenskaper och tillhandahålla särskilda åtgärder för att skydda utsatta hushåll från energifattigdom i FRO-regioner. Parlamentet anser i detta sammanhang att stöd bör ges till lokalt ledda gröna infrastrukturprojekt och projekt för förnybar energi, såsom sol-, vind- och vattenkraftsanläggningar liksom hållbara transporter, vilka stimulerar de lokala ekonomierna och besitter stor potential att skapa lokala arbetstillfällen inom byggsektorn, ingenjörsvetenskap, underhåll och därtill knutna näringar.

46.Europaparlamentet betonar medlemsstaternas betydelse för att främja branschspecifik social dialog och kollektivförhandlingar, särskilt inom nya gröna industrier, och även för att säkerställa att små och medelstora företag, däribland företag inom den sociala ekonomin, inkluderas. Parlamentet betonar att direktivet om minimilöner Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (EUT L 275, 25.10.2022, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2041/oj). utgör en utmärkt möjlighet att stärka kollektivförhandlingarna om lönesättning samt arbetsmarknadsparternas närvaro i framväxande sektorer.

47.Europaparlamentet betonar vikten av investeringar i offentliga tjänster av hög kvalitet för att bygga upp social resiliens och hantera ekonomiska kriser, i synnerhet i regioner som brottas med allvarliga permanenta naturbetingade och demografiska utmaningar. Parlamentet framhäver att investeringar i grundläggande infrastruktur, sociala tjänster och hållbar turism, liksom i logistiknät och konnektivitet, inbegripet hållbara transportsätt, i första hand måste prioriteras, i syfte att främja resiliens och innovation, samtidigt som man främjar tillväxt för alla, skapar nya arbeten och ser till att nya affärsprojekt kan genomföras i berörda regioner.

48.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt fokusera på öar och yttersta randområden för att stödja dem i deras hantering av allvarliga socioekonomiska utmaningar som härrör från omställningen till EU:s klimat- och energimål för 2030 och målet om en klimatneutral ekonomi i EU senast 2050, och att samarbeta med medlemsstaterna om att öronmärka specifika belopp från deras nationella anslag inom ramen för deras territoriella planer för en rättvis omställning. Parlamentet efterlyser konkreta kompensationsåtgärder för att kompensera för de negativa konsekvenser för öarnas ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning som kan uppstå i samband med omställningen till en renare ekonomi och ett renare samhälle, på grund av att öarna är beroende av luft- och sjöfartssektorerna. Parlamentet anser därför att öar bör prioriteras när det gäller utvecklingen av infrastruktur som syftar till att bidra till utfasningen av fossila bränslen inom luft- och sjöfarten.

49.Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har föreslagit en fristående Fond för en rättvis omställning (FRO) i sina senaste förslag om den framtida fleråriga budgetramen. Parlamentet begär därför att FRO ska drivas vidare som FRO II, för programperioden efter 2027, för att tillhandahålla hushåll och samhällen direkt stöd i omställningen och för att möjliggöra en insatskapacitet som står i proportion till omfattningen på de socioekonomiska, sysselsättningsrelaterade, demografiska och miljömässiga effekterna av omställningen i riktning mot unionens energimål för 2030. Parlamentet betonar att den nya fonden bör verka i enlighet med principerna om delad förvaltning och partnerskap, inom ramen för sammanhållningspolitiken, och betonar att den bör ha ett eget förutsägbart budgetanslag som säkerställer dess autonomi i relation till extraordinära krishanteringsinstrument, såsom NextGenerationEU.

50.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att effektivisera och anpassa finansieringsinstrumenten inom den fleråriga budgetramen för perioden efter 2027, och säkerställa ett enhetligt och samordnat tillvägagångssätt för att stödja strategier för en rättvis omställning genom FRO II. Parlamentet framhäver att tillämpningsområdet för FRO II, utifrån förslag från medlemsstaterna, skulle kunna utvidgas med åtgärder som ska gälla fram till dess att arbetstillfällen som har gått förlorade i ett område har ersatts i samma område, och att det bör vara inriktat på att få hållbar utveckling att gå ihop med konkurrenskraft, för att säkerställa att regioner i omställning kan blomstra ekonomiskt utan att äventyra sina miljömässiga och sociala mål. Parlamentet betonar att det behövs planer för områden med rättvis omställning som verkar utifrån ett proaktivt tillvägagångssätt för att även föregripa eventuella kommande omvandlingsprocesser och som inbegriper ett tydligt åtagande att utveckla strategiska initiativ för förnyelse och utveckling, med särskilt fokus på företagsutveckling och skapande av arbetstillfällen i de områden som drabbas hårdast av nedläggningen av anläggningar för produktion av fossila bränslen. Parlamentet framhäver att medlemsstaterna har viss flexibilitet att välja vilken väg de ska följa för att utfasa de fossila bränslena, i enlighet med överenskomna EU-mål, med beaktande av det tekniska och ekonomiska perspektivet och beroende på lokala och regionala behov.

51.Europaparlamentet betonar att det behövs exaktare tilldelningskriterier och en exaktare avgränsning av fondernas territoriella tillämpningsområde, i syfte att på den administrativa NUTS 3-nivån Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter – nivå 3. fokusera specifikt på lokala och regionala myndigheter. Parlamentet betonar vikten av att medlen når de regioner som är särskilt drabbade av omställningen till en klimatneutral ekonomi till följd av den sektorsvisa utformningen av deras ekonomi eller nedläggningen av koldioxidintensiva anläggningar, och att investeringar inte bara koncentreras till stora städer i Nuts 3-området. Parlamentet betonar att det också är brådskande att integrera territoriella och demografiska indikatorer i tilldelningen av FRO-medel, såsom befolkningens åldrande, ungdomars utflyttning, ihållande befolkningsminskning och avfolkning samt följden av kortvariga anställningar.

52.Europaparlamentet anser att ramen för god förvaltning är avgörande för genomförandet av en rättvis omställning. Parlamentet understryker att lokala och regionala myndigheter spelar en avgörande roll för att säkerställa att EU-program utformas, genomförs och övervakas på ett effektivt sätt, med tanke på att de befinner sig nära medborgarna och har en djup förståelse för de territoriella behoven. Parlamentet framhäver vikten av att upprätthålla partnerskapsprincipen och den europeiska uppförandekoden för partnerskap, och av att betona det platsbaserade tillvägagångssättet, för att säkerställa att lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället deltar fullt ut i förvaltningen, urvalet och övervakningen av finansierade projekt, i enlighet med principen om flernivåstyre som fastställs i förordning (EU) 2021/1060.

53.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt medlemsstaternas nationella och regionala parlament.