1.Europaparlamentet betonar att EU håller på att hamna efter i fråga om global konkurrenskraft, särskilt i vissa sektorer. Parlamentet konstaterar att brister i genomförandet, fragmentering av regelverket och onödiga administrativa bördor är några av de huvudfaktorer som gör att EU släpar efter när det gäller investeringar, innovation, skapande av arbetstillfällen och affärsmöjligheter. Parlamentet betonar att främjande, rationalisering och förenkling av regler samt ett korrekt och tidsmässigt lämpligt genomförande och effektivt upprätthållande av gemensamma regler stärker den inre marknaden och därmed främjar konkurrenskraft, ekonomiskt välstånd, sysselsättning, kompetensutveckling, högkvalitativa arbetstillfällen, höga miljömässiga standarder och innovation.

2.Europaparlamentet konstaterar att det är nödvändigt att öka samstämmigheten i regelverket och minska onödiga administrativa bördor för företag – särskilt mindre företag och uppstartsföretag – för att säkra EU:s välstånd. Parlamentet insisterar därför på att de hinder som för närvarande står i vägen för tillväxt, skapande av arbetstillfällen och investeringar måste undanröjas och att det bör riktas medel mot att uppmuntra innovation och främja tillväxt, samtidigt som lika villkor som bygger på höga sociala och miljömässiga standarder säkerställs. Parlamentet understryker behovet att mobilisera privata investeringar, och betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att minska efterlevnadskostnaderna för små och medelstora företag genom digitala verktyg och riktade undantag. Parlamentet betonar att skräddarsydda bestämmelser för små och medelstora företag måste gå hand i hand med reformer som tar itu med de ihållande hinder som företag i expansionsfasen möter, samtidigt som det möjliggörs för större företag att verka och konkurrera över gränserna och internationellt.

3.Europaparlamentet betonar att ökad harmonisering, rationaliserade processer och korrekt genomförande, effektiv tillämpning, efterlevnad, övervakning och upprätthållande av EU-lagstiftningen är avgörande för en välfungerande inre marknad och för att viktiga EU-politiska mål ska kunna uppnås. Parlamentet välkomnar kommissionens mål om att främja konkurrenskraft, innovation och produktivitet genom förenkling, rationalisering och bättre genomförande och upprätthållande av EU-reglerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera utifrån rekommendationerna i Draghi-, Letta- och Niinistö-rapporterna med konkreta åtgärder och tydliga tidsplaner.

4.Europaparlamentet understryker att rationaliseringen och förenklingen av regelverket syftar till att underlätta efterlevnadsprocesser, samtidigt som man upprätthåller EU:s centrala politiska mål och säkerställer att sociala och miljömässiga standarder, digitala rättigheter och konsumentskyddet inte äventyras och att det finns ett stabilt och förutsägbart regelverk för företag som ger rättslig klarhet och säkerhet för alla. Parlamentet understryker att konkurrenskraft och innovation, särskilt i samband med den nuvarande levnadskostnadskrisen, måste ge resultat som gynnar konsumenterna. Parlamentet betonar att förenklingen också bör stärka EU:s långsiktiga mål, inbegripet digitaliseringen av ekonomin, den gröna omställningen och konsumentskyddet, samtidigt som teknikneutralitet säkerställs.

5.Europaparlamentet anser att en välfungerande inre marknad, där reglerna genomförs och upprätthålls på ett korrekt, sammanhängande och effektivt sätt, är ett delat ansvar mellan EU-institutionerna och medlemsstaterna. Parlamentet betonar att överreglering av EU-direktiv och fragmenterat upprätthållande av EU:s regler fortfarande utgör ett hinder för den inre marknaden och i oproportionerlig grad belastar små och medelstora företag och uppstartsföretag. Parlamentet kräver att kommissionen säkerställer att EU-reglerna upprätthålls korrekt i alla medlemsstater på ett harmoniserat sätt i syfte att undanröja gränsöverskridande barriärer. Parlamentet uppmanar därför med kraft medlemsstaterna att ta itu med överreglering och se till att nationella genomförandeåtgärder offentliggörs på ett transparent sätt i lämplig tid och att undvika inkonsekvent genomförande av EU-lagstiftningen, samtidigt som medlemsstaternas rätt att behålla eller införa nationella åtgärder på de villkor som föreskrivs i fördragen erkänns. Parlamentet efterlyser ett stärkt samarbete mellan befintliga myndigheter från olika medlemsstater och mellan nationella regleringsmyndigheter och EU:s regleringsmyndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i arbetet med att uppnå ett mer harmoniserat genomförande av EU-rätten genom att ytterligare underlätta strukturerade utbyten och ömsesidigt lärande, bland annat genom anordnande av workshoppar om införlivande och utveckling och användning av jämförande verktyg och praxis.

6.Europaparlamentet ber kommissionen att säkerställa att nuvarande och framtida lagstiftning förblir proportionerlig och inte lägger onödiga bördor på företag, samtidigt som den ser till att dess mål uppnås, och att innefatta en klausul om tidig översyn i sina berörda lagstiftningsinitiativ, utan att öka de administrativa bördorna i processen. Parlamentet anser att översynsklausuler, utöver lagstiftningens övergripande effektivitet, bör tjäna till att specifikt bedöma lagstiftningens inverkan på EU:s konkurrenskraft och användas till att utvärdera behovet av en översyn av de berörda rättsakter som i onödan hämmar konkurrenskraften. Parlamentet rekommenderar att man vid sådana översyner även bedömer lagstiftningens digitala beredskap och dess förmåga att anpassa sig till innovation. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fastställa och tillämpa en tydlig metod och ett enkelt utgångsläge för att minska bördorna och för att mäta och övervaka framstegen mot de fastställda målen, vilket möjliggör effektiva åtgärder och ansvarsskyldighet. Parlamentet erkänner att EU-institutionerna och medlemsstaterna delar ansvaret för att uppnå meningsfulla minskningar av de administrativa bördorna och att detta måste eftersträvas samtidigt som EU:s centrala politiska mål upprätthålls fullt ut. Parlamentet uppmanar medlagstiftarna att säkerställa att EU-lagstiftningen är riktad, proportionerlig och ändamålsenlig och att principerna om bättre lagstiftning respekteras i alla skeden av den politiska cykeln.

7.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utarbeta högkvalitativa konsekvensbedömningar, som är en integrerad del av EU:s lagstiftning och är viktiga för att säkerställa sunda rättsakter, av alla lagstiftningsförslag, inbegripet delegerade akter och genomförandeakter. Parlamentet understryker att konsekvensbedömningarna bör ta hänsyn till de kumulativa effekterna av reglerna och bedöma interoperabiliteten mellan nya och nuvarande regler, särskilt när det gäller rapporteringskrav. Parlamentet insisterar på att alla konsekvensbedömningar ska omfatta en konkurrenskraftskontroll, som specifikt bedömer inverkan på små och medelstora företag, uppstartsföretag och midcap-bolag samt på framväxande teknik med hög tillväxt. Parlamentet betonar att konkurrenskraftskontrollen bör tillämpas systematiskt på alla relevanta lagstiftningsförslag, även med beaktande av deras sektorsövergripande inverkan och inverkan av nationella spridningseffekter, och att dess resultat bör beaktas, vilket också beskrivs i EU:s konkurrenskraftskompass. Parlamentet anser att nämnden för lagstiftningskontroll har en viktig roll i att tillhandahålla kvalitetssäkring av kommissionens konsekvensbedömningar, kontroller av ändamålsenligheten och större utvärderingar, och betonar att den måste agera på ett transparent sätt och ha de medel och det oberoende som krävs för att kunna utföra opartiska, rigorösa och högkvalitativa granskningar av alla kommissionens konsekvensbedömningar och lagstiftningsförslag och uttrycka farhågor i fall där konsekvensbedömningar saknas. Parlamentet rekommenderar att nämndens mandat och kapacitet stärks genom lämpliga resurser, så att den fullt ut och effektivt kan utföra sina uppgifter.

8.Europaparlamentet efterlyser konsekvensbedömningar när parlamentet och rådet föreslår materiella ändringar av kommissionens förslag, vilket medlagstiftarna enades om redan 2016 Interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_interinstit/2016/512/oj)., när så är lämpligt och nödvändigt för lagstiftningsprocessen, också med beaktande av tidslinjen för lagstiftningsprocessen. Parlamentet kräver att bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning verkligen upprätthålls, och föreslår ytterligare utveckling och användning av en metod för konsekvensbedömningar och konkurrenskraftskontroller för kommissionen, Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna. Parlamentet understryker att en lämplig konsekvensbedömning bör inbegripa potentiella kostnader och fördelar på kort och lång sikt, med en utvärdering av de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna på ett integrerat och välavvägt sätt med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa analyser.

9.Europaparlamentet anser att det är av central betydelse att undvika överlappningar och att åtgärda otydliga definitioner och inkonsekvenser mellan olika rättsakter, särskilt i fråga om lagstiftningen om den inre marknaden som omfattar varor, tjänster och digital teknik, samtidigt som deras respektive särdrag beaktas, för att öka den rättsliga klarheten och effektiviteten. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att prioritera utvärderingar på dessa områden i syfte att säkerställa en förutsägbar och samstämmig rättslig ram som gör det möjligt för företag att delta i långsiktig planering och långsiktiga investeringar. Parlamentet betonar att ett effektivt genomförande, upprätthållande och en enhetlig tillämpning av den nuvarande rättsliga ramen måste prioriteras innan ny lagstiftning föreslås.

10.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa en mer strukturerad, transparent och inkluderande samrådsprocess med berörda parter, inbegripet en översyn av systemet med expertgrupper. Parlamentet efterlyser åtgärder för att stärka representationen för små och medelstora företag och uppstartsföretag och att samråden anpassas till behoven hos små och medelstora företag och andra berörda parter med begränsad kapacitet genom att ge tillräcklig svarstid och förbättra tillgängligheten för att säkerställa inkluderande och välinformerade beslutsprocesser och förbättra kvaliteten på reglerna för den inre marknaden. Parlamentet betonar att ett stärkt engagemang från berörda parter, inbegripet lämplig geografisk representation, är väsentligt för att fördjupa den inre marknaden, säkerställa att den fungerar effektivt och återspegla dess mångfald. Parlamentet understryker vidare det civila samhällets avgörande roll i beslutsprocessen, som säkerställer en mångfald av åsikter och en rättvis och balanserad representation. Parlamentet stöder inrättandet av regelbundna genomförandedialoger, bland annat med arbetsmarknadens parter.

11.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en mekanism för att sätta tydliga tidsgränser för offentliggörandet av riktlinjer och åtgärder för kontroll av efterlevnad innan regler får verkan för att undvika rättslig osäkerhet och förseningar i genomförandet. Parlamentet insisterar på att sådana riktlinjer också bör utarbetas på ett inkluderande och välavvägt sätt och att de bör fungera som ett verktyg för att underlätta efterlevnaden snarare än att bli en ytterligare börda. Parlamentet betonar dessutom att de bör vara kortfattade och tydliga, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet kräver att användningen av nivå 2-lagstiftning, såsom delegerade akter och genomförandeakter, begränsas till tekniska frågor, innehåller tydliga tidsplaner och tillräckliga tidsfrister för ekonomiska aktörer och överensstämmer med det mandat som ges av medlagstiftarna.

12.Europaparlamentet betonar vikten av uppstartsföretag och expanderande företag för att driva på innovation och säkra EU:s framtida ledarskap inom kritiska industrier. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlagstiftarna att säkerställa att framtida regler utformas för att stödja innovation och alltid upprätthålla höga standarder. Parlamentet föreslår att regulatoriska sandlådor inkluderas i framtida regler som påverkar innovativa sektorer, i förekommande fall, med särskilt fokus på att gynna små och medelstora företag och uppstartsföretag. Parlamentet förespråkar inrättandet av EU-innovationsknutpunkter i medlemsstaterna.

13.Europaparlamentet välkomnar utseendet av en kommissionsledamot med ansvar för genomförande och förenkling. Parlamentet begär att kommissionsledamoten ska ha lämpliga resurser och befogenheter för att i samarbete med kommissionskollegiet kunna säkerställa ett korrekt genomförande och upprätthållande av EU‑lagstiftningen och sektorsspecifik förenkling. Parlamentet uppmanar med eftertryck alla kommissionsledamöter att systematiskt bedöma rationaliserings- och genomförandebehoven inom sina respektive politikområden och att verka i nära samarbete och samordning för att säkerställa samstämmighet och uppnå konkreta resultat när det gäller förenkling och rationalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att lägga fram förslag för att förenkla och rationalisera lagstiftningen om den inre marknaden, när så är nödvändigt och motiverat genom konsekvensbedömningar. Parlamentet understryker att nya förenklingsförslag bör öka samstämmigheten i regelverket, bevara den rättsliga förutsägbarheten för företag och inte undergräva överenskomna politiska mål.

14.Europaparlamentet noterar att kommissionen har blivit bättre på att upptäcka och rätta till överträdelser av EU-rätten, men att det fortfarande tar för lång tid att säkerställa att EU-reglerna följs och att rätta till överträdelser på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullgöra sin roll som fördragens väktare genom att fullt ut använda sig av sina verkställande befogenheter, inbegripet inledandet av överträdelseförfaranden, när det är nödvändigt, för att säkerställa ett tidsmässigt korrekt, konsekvent och effektivt upprätthållande av reglerna för den inre marknaden samt genom att se över sina överträdelseförfaranden för att säkerställa snabbare, mer automatiska och förutsägbara åtgärder. Parlamentet rekommenderar att överträdelseförfarandena utvidgas för att ta itu med systematiska överträdelser av reglerna för den inre marknaden. Parlamentet betonar behovet att ta itu med den regleringsmässiga fragmenteringen, vilken undergräver lika villkor och den rättsliga säkerheten, samtidigt som medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning enligt fördragen att genomföra direktiv erkänns.

15.Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att dra nytta av den nuvarande verktygslådan för efterlevnad och samarbete på ett mer effektivt och sammanhängande sätt. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att stärka de nuvarande instrumenten för samarbete och kontroll av efterlevnad, såsom Solvit, produktkontaktpunkterna och arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden, för att ta itu med frågor som rör den inre marknadens funktion. Parlamentet uppmuntrar dessutom kommissionen att göra en inventering av de verktyg, mekanismer och processer som används för att ta fram lagstiftningsinitiativ och icke-lagstiftningsinitiativ och att övervaka och upprätthålla EU-lagstiftningen, i syfte att öka deras samstämmighet, undanröja överlappningar samt konsolidera och rationalisera dem, och att på grundval av denna inventering överväga att utvidga befintliga nätverk och verktyg. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaternas myndigheter med ansvar för kontroll av efterlevnad och behöriga organ att stärka samarbetet och det ömsesidiga stödet för att ta itu med omotiverad fragmentering av regelverket och att säkerställa ett mer rationaliserat, ändamålsenligt och harmoniserat genomförande av reglerna för den inre marknaden, och uttrycker sitt stöd för inrättandet av samordningsplattformar på nationell nivå för att underlätta ett effektivt och samstämmigt genomförande och införlivande av EU:s regler.

16.Europaparlamentet framhåller den avgörande roll som den fria rörligheten för tjänster har i att frigöra ekonomisk potential, och noterar att integreringen i denna sektor är svagare än i varusektorn, med en otillräcklig gränsöverskridande dimension av tjänster på den inre marknaden. Parlamentet betonar därför behovet att säkerställa konsekvent tillämpning av tjänstedirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2006/123/oj)., med vars genomförande man endast delvis har lyckats uppnå det avsedda målet på grund av ihållande omotiverade hinder, som är särskilt betungande för små och medelstora företag och som tar sig olika uttryck och begränsar förmågan att tillhandahålla tjänster över gränserna. Parlamentet noterar tjänstesektorernas viktiga roll i den nyligen offentliggjorda strategin för den inre marknaden. Parlamentet efterlyser nya initiativ och riktade och effektiva åtgärder inom nyckelsektorer för den inre marknaden som tar itu med de ihållande omotiverade hindren och förbättrar marknadsintegrationen utan att göra avkall på sociala standarder, samtidigt som man bibehåller samstämmigheten i regelverket och förebygger fragmentering av reglerna för den inre marknaden.

17.Europaparlamentet beklagar den otillräckliga användningen av anmälningsförfarandet enligt tjänstedirektivet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa systematisk, tidsmässigt lämplig och transparent tillämpning av anmälningsförfarandena enligt tjänstedirektivet och direktivet om öppenhet på den inre marknaden Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2015/1535/oj)..

18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå effektiva lagstiftningsinstrument och icke-lagstiftningsinstrument för att förhindra nya hinder på den inre marknaden när så är nödvändigt och motiverat.

19.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika metoder för att ta itu med territoriella försörjningsbegränsningar, inbegripet icke lagstadgade begränsningar såsom oproportionerliga språkkrav för produktmärkning, eftersom de utgör ihållande hinder som minskar konkurrensen och påverkar levnadskostnaderna.

20.Europaparlamentet konstaterar att förenkling av administrativa förfaranden, såsom förfaranden för tillståndsgivning och certifiering, och rationalisering av efterlevnadsprocesser, är väsentligt för att minska kostnaderna och rättsosäkerheten, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att rationaliserade processer skulle göra det möjligt för små och medelstora företag att fungera mer effektivt på den inre marknaden.

21.Europaparlamentet noterar att bristande konsekvens i genomförandet, upprätthållandet och samordningen av EU:s regler hämmar en effektivt fungerande inre marknad och skulle kunna ha negativa effekter på arbetstagares och yrkesutövares fria rörlighet. Parlamentet understryker att administrativa hinder och inkonsekvent erkännande av kvalifikationer riskerar att öka bristen på arbetskraft och kompetens och försvaga EU:s konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta att utvärdera tillämpningen av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2005/36/oj). i alla medlemsstater och att identifiera åtgärder för att hantera inkonsekvenser i erkännandeförfarandena. Parlamentet betonar behovet av rationaliserade, automatiska förfaranden och påskyndade mekanismer för att underlätta erkännandet av yrkeskvalifikationer, särskilt i sektorer där det råder brist på arbetskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att inremarknadsreglerna för fri rörlighet för arbetstagare respekterar de nuvarande sociala standarderna i medlemsstaterna, och betonar vikten av att undanröja omotiverade hinder. Parlamentet stöder helhjärtat digitaliseringen av A1-formuläret, som krävs enligt förordning (EG) nr 883/2004 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/883/oj)., i alla medlemsstater för att rationalisera förfarandena för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster.

22.Europaparlamentet anser att den inre marknaden spelar en livsviktig roll i kristider om medlemsstaterna agerar på ett samordnat sätt. Parlamentet anser i detta avseende att den nyligen antagna förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/2747 av den 9 oktober 2024 om inrättande av en ram med åtgärder relaterade till en krissituation på den inre marknaden och till resiliensen på den inre marknaden och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2679/98 (förordningen om krissituationer och resiliens på den inre marknaden) (EUT L, 2024/2747, 8.11.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2747/oj). kommer att vara viktig för att säkerställa en sådan samordning, så att brister förebyggs och en välfungerande inre marknad säkerställs, inbegripet den fria rörligheten för väsentliga varor och tjänster i hela EU.

23.Europaparlamentet påminner om vikten av gemensamma standarder för den inre marknadens funktion. Parlamentet betonar vikten av att skydda EU:s standardiseringssystem, samtidigt som förbättringar görs där problem har konstaterats, och att bibehålla dess operativa integritet.

24.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att identifiera och minska onödiga rapporteringsbördor genom riktade åtgärder, såsom att förlänga rapporteringsintervallen, undanröja överflödiga skyldigheter och säkerställa proportionalitet i sektorsspecifika krav, utan att äventyra de politiska målen, som kraven syftar till att uppfylla. Parlamentet upprepar behovet att säkerställa att de rapporteringsskyldigheter som härrör från olika EU-rättsakter är samstämmiga. Parlamentet betonar vikten av principen att ”tänka småskaligt först”, av att ha skräddarsydda strategier för små och medelstora företag och uppstartsföretag samt av att främja ett digitalt företagsklimat, som möjliggörs av betrodda digitala identiteter, säkra datautbyten och rättsligt erkända digitala anmälningar. Parlamentet framhåller vikten av att upprätthålla engångsprincipen för att rationalisera efterlevnadsförfarandena, och upprepar vikten av att harmonisera rapporteringsformat och digitala gränssnitt mellan medlemsstaterna när så är möjligt. Parlamentet betonar att motiverade och proportionerliga rapporteringskrav är nödvändiga för att säkerställa tillbörlig övervakning och efterlevnad av de antagna reglerna och därigenom säkerställa effektivt upprätthållande och förbättrad datainsamling som underlag för framtida politiska initiativ.

25.Europaparlamentet betonar att den nya lagstiftningsramen syftar till att stärka den inre marknaden för varor och förbättra villkoren för utsläppande av en rad olika produkter på EU-marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över ramen i syfte att framtidssäkra den och säkerställa att den kan anpassas till föränderliga geopolitiska utmaningar och till kraven i samband med den digitala och gröna omställningen, för att därmed öka den övergripande konkurrenskraften hos EU:s inre marknad.

26.Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att föreslå en ny EU-omfattande rättslig ordning, den 28:e ordningen, som syftar till att skapa ett företagsklimat som stöder små och medelstora företags tillväxt och expansion, inbegripet mindre och innovativa företag, för att främja EU:s globala konkurrenskraft. Parlamentet noterar att det nya systemet skulle kunna underlätta utvecklingen och införandet av den kommande europeiska företagsplånboken.

27.Europaparlamentet välkomnar kommissionens planerade kontroll av lagstiftningens ändamålsenlighet på området digital politik. Parlamentet kräver att kommissionen bedömer och förtydligar lagstiftningsramen och samspelet mellan nuvarande EU‑rättsakter, såsom förordningen om digitala tjänster Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2065/oj)., den allmänna dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj)., förordningen om artificiell intelligens Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens) (EUT L, 2024/1689, 12.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1689/oj)., förordningen om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/900 av den 13 mars 2024 om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam (EUT L, 2024/900, 20.3.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/900/oj)., produktansvarsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2853 av den 23 oktober 2024 om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister och om upphävande av rådets direktiv 85/374/EEG (EUT L, 2024/2853, 18.11.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/2853/oj)., reglerna för e-handel och cybersäkerhet, samt mellan dessa rättsakter och framtida lagstiftningsinitiativ innan de antas av kommissionen. Parlamentet insisterar på att regleringsmyndigheter, nätverk av nationella myndigheter och berörda parter ska involveras i denna process, och betonar att resultaten av denna kartläggning bör tjäna till att identifiera eventuella överlappande, motstridiga bestämmelser och eventuella motsättningar vad gäller kontroll av efterlevnad samt till att åtgärda dessa brister. Dessutom bör det bidra till att förbättra samordningen mellan medlemsstaternas myndigheter med ansvar för kontroll av efterlevnad och kommissionens interna tjänster och till att förbättra företagens förmåga att investera och innovera i EU. Parlamentet insisterar på att kommissionen säkerställer att all lagstiftning som antogs och upprätthölls under kommissionens mandatperiod 2019–2024 genomförs och tillämpas korrekt och konsekvent i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att, när så är nödvändigt och motiverat genom konsekvensbedömningar, inkludera förslag till förenkling i det planerade digitala paketet, i syfte att öka samstämmigheten, den rättsliga klarheten och förutsägbarheten för alla berörda parter, utan att undergräva överenskomna politiska mål.

28.Europaparlamentet noterar kommissionens kommande rapport om samspelet mellan förordningen om digitala tjänster och andra rättsakter, och uppmanar kommissionen att genom denna rapport klargöra hur denna förordning samspelar med andra rättsakter, bland annat hur eventuella överlappningar bör åtgärdas, i syfte att stödja ett effektivt genomförande och upprätthållande av EU:s digitala regelverk och skapa rättslig säkerhet för tjänsteleverantörer, användare, konsumenter och regleringsmyndigheter.

29.Europaparlamentet betonar att digital politik, särskilt på området framväxande teknik eller i samband med mycket komplex teknik, bör följa en iterativ strategi, där man också beaktar verktyg såsom strukturerad dialog med företag och andra berörda parter, samreglering och regulatoriska sandlådor för att säkerställa konkreta, proportionerliga och framtidssäkrade regler som är utformade med innovation i åtanke, samtidigt som man undviker oavsiktliga konsekvenser och bedömer inverkan av nyligen antagna rättsakter innan nya skyldigheter föreslås. Parlamentet påminner om vikten av gemensamma standarder för den digitala inre marknadens funktion. Parlamentet understryker vikten av EU:s ledarskap inom standardisering av digital teknik samt den avgörande betydelsen av transatlantiskt och internationellt samarbete på detta område för att säkerställa teknisk suveränitet och global konkurrenskraft, särskilt på framväxande områden såsom artificiell intelligens och molntjänster.

30.Europaparlamentet bekräftar potentialen hos digitalisering och artificiell intelligens som centrala verktyg för att öka EU:s konkurrenskraft, minska administrativa bördor, rationalisera och automatisera administrativa förfaranden, bland annat krav avseende rapportering, bemyndigande, tillståndsgivning och efterlevnad, samt för att underlätta marknadstillträde och utvärdera tillämplig lagstiftning. Parlamentet betonar behovet att främja användningen av dessa centrala verktyg för att öka regleringseffektiviteten, stödja bättre genomförande och övervakning av lagstiftningen om den inre marknaden. Parlamentet konstaterar att den varierande digitaliseringsnivån för medlemsstaternas förvaltningar utgör ett gränsöverskridande hinder.

31.Europaparlamentet anser att elektroniska verktyg och portaler bör vara standarden för alla rapporteringskrav och administrativa krav och att de bör integreras i en digital gemensam kontaktpunkt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka genomförbarheten av en sådan digital gemensam kontaktpunkt genom att utvidga den gemensamma digitala ingången för att underlätta ett rationaliserat tillvägagångssätt för tillgång till information, administrativa förfaranden och stödtjänster för företag och för att erbjuda fler onlinetjänster till både medborgare och företag, särskilt för små och medelstora företag, med hjälp av digital offentlig infrastruktur såsom EU:s digitala identitetsplånböcker och den kommande europeiska företagsplånboken, och säkerställa konsekvens genom att rationalisera sådana verktyg i alla relevanta lagstiftningsförslag.

32.Europaparlamentet understryker vikten av interoperabilitet för att minska de administrativa bördorna, särskilt behovet att göra rapporteringsskyldigheterna samstämmiga och lätta att uppfylla, och uppmanar kommissionen att fortsätta att undersöka olika sätt att förbättra och digitalisera rapporteringsförfarandena på för att förbättra informationsutbytet och efterlevnaden utan att överbelasta företagen, inbegripet automatiserad rapportering från företag till myndigheter. Parlamentet välkomnar det tekniska engångssystemet, som är ett viktigt verktyg för att möjliggöra automatiskt gränsöverskridande datautbyte och minska dubbla rapporteringsbördor för företag. Parlamentet betonar att krav avseende datadelning och rapportering bör utformas med digitalisering i åtanke, så att datadelnings- och rapporteringskraven kan göras datadrivna och automatiserade.

33.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rationalisera de it-verktyg som för närvarande finns tillgängliga för ekonomiska aktörer och relevanta nationella myndigheter för anmälan och förmedling av relevant information, såsom information om incidenter, korrigerande åtgärder och andra uppgifter om produktsäkerhet på den inre marknaden. Parlamentet betonar att ett samlat it-verktyg bör tas fram för att minska tidsåtgången och kostnaderna och öka efterlevnaden och upprätthållandet av reglerna.

34.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra utvecklingen av efterlevnadsverktyg såsom uppförandekoder och se till att de håller sig inom gränserna för underliggande rättsliga skyldigheter, är praktiskt genomförbara för företag av alla storlekar och utarbetas genom meningsfulla samråd där berörda parter involveras i rätt tid.

35.Europaparlamentet betonar behovet av modern och robust digital infrastruktur till stöd för EU:s ambitioner när det gäller digitalisering och avancerad teknik. Parlamentet efterlyser fortsatta investeringar i utvecklingen av ”digitala motorvägar” som omfattar gränsöverskridande bredbandsnät med hög kapacitet, 5G-korridorer, säker moln- och kantinfrastruktur samt interoperabla digitala offentliga tjänster.

36.Europaparlamentet efterlyser ett harmoniserat införande av digital märkning och det digitala produktpasset i EU:s produktlagstiftning. Parlamentet betonar deras potential att minska efterlevnadsbördan, förbättra konsumenternas tillgång till korrekt information och stödja flerspråkig interoperabilitet, samtidigt som möjligheten för konsumenternas produkter att åtföljas av väsentlig säkerhetsrelaterad information i pappersformat bevaras. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att underlätta framtagandet av harmoniserade standarder och detaljerad vägledning för att undvika fragmentering och underlätta små och medelstora företags deltagande i gränsöverskridande handel.

37.Europaparlamentet understryker att en rationalisering av konsumentskyddslagstiftningen inte bör sänka den nuvarande höga standarden för konsumentskyddet i EU. Parlamentet bekräftar de betydande framsteg som gjorts när det gäller att stärka konsumentskyddsreglerna och anpassa dem till nya tekniska och hållbara förhållanden. Parlamentet understryker behovet att ytterligare stärka konsumentskyddet, exempelvis när det gäller e-handel och falsk eller vilseledande produktinformation. Parlamentet betonar att det är viktigt med ett effektivt upprätthållande och en grundlig analys av de nyligen införda konsumentskyddslagarna och deras effekter. Parlamentet insisterar på att nya lagstiftningsinitiativ bör inriktas på att täppa till luckor i den nuvarande lagstiftningen eller ta itu med nya konstaterade utmaningar som inte hanteras inom den nuvarande rättsliga ramen.

38.Europaparlamentet betonar att den snabba ökningen av digitala plattformar och e-handel har lett till en ny marknadsdynamik och skapat avancerade möjligheter och utmaningar samt risker för användarna. Parlamentet konstaterar att förordningen om digitala marknader Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1925 av den 14 september 2022 om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och (EU) 2020/1828 (förordningen om digitala marknader) (EUT L 265, 12.10.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/1925/oj). och förordningen om digitala tjänster utgör viktiga lagstiftningsinstrument som säkerställer rättvis konkurrens, utmaningsbarhet och rättvisa villkor på digitala plattformar, samtidigt som de främjar en säkrare, tillförlitligare och mer transparent digital miljö samt konsumentskydd i den digitala ekonomin, och uppmanar till korrekt upprätthållande av denna tekniklagstiftning för att säkerställa att konsumenten skyddas och verkligen kan göra sina val på ett självständigt och välgrundat sätt och att det råder rättvis konkurrens.

39.Europaparlamentet bekräftar att konsumentskyddslagstiftningen i huvudsak bör vara principbaserad och samstämmig inom ramen för olika rättsliga instrument, men att den också bör möjliggöra mer specifika bestämmelser när så krävs för att skapa rättslig säkerhet för både företag och konsumenter. Parlamentet betonar vikten av att undvika överdrivna eller överflödiga informationsskyldigheter, som kan medföra onödiga bördor för företag utan att konsumenterna verkligen ges bättre information. Parlamentet efterlyser proportionerliga och målinriktade konsumentinformationsskyldigheter. Parlamentet noterar att de flesta konsumenter enligt 2025 års resultattavla för konsumentvillkor inte känner till sina rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforma konsumentupplysningskampanjer.

40.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att använda digitala verktyg för att öka transparensen och konsumenternas tillit i samband med gränsöverskridande transaktioner. Parlamentet efterlyser effektiv tillämpning av prövningsmekanismer för konsumenter, inbegripet för kollektiv prövning, och begär att konsumenternas rättigheter hävdas fullt ut i EU, inbegripet genom en översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 345, 27.12.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/2394/oj)., med fokus på att förbättra det gränsöverskridande upprätthållandet av reglerna. Parlamentet understryker dessutom vikten av en översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete för att förbättra det gränsöverskridande upprätthållandet av reglerna och ta itu med illojalt beteende, särskilt från näringsidkare utanför EU. Parlamentet noterar vikten av att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas olika behöriga myndigheter, bland annat genom samordnade gemensamma projekt för kontroll av efterlevnad och genom rationalisering av informationsutbytet.

41.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.