–med beaktande av den begäran om upphävande av Klára Dobrevs immunitet som översändes den 29 augusti 2024 av domstolen för Budapests distrikt II och III med anledning av ett brottmålsförfarande som inletts mot henne till följd av ett enskilt åtal, och som tillkännagavs i kammaren den 16 september 2024,
–efter att ha hört Klára Dobrev den 29 januari 2025 i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,
–med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,
–med beaktande av artikel 4.2 i Ungerns grundlag,
–med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011, 17 januari 2013, 19 december 2019 och 5 juli 2023 Domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI: EU:C:2011:543. tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23. domstolens dom av den 19 december 2019, Jungqueras Vies, C-502/19, ECLI:EU:C:2019:1115. tribunalens dom av den 5 juli 2023, Puigdemont i Casamajó m.fl./parlamentet, T-272/21, ECLI:EU:T:2023:373.,
–med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,
–med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A10-0184/2025), och av följande skäl:
A.Den 29 augusti 2024 lämnade domstolen för Budapests distrikt II och III in en begäran om upphävande av den parlamentariska immuniteten för Klára Dobrev, ledamot av Europaparlamentet vald i Ungern, i samband med ett brottmålsförfarande för förtal som inletts mot henne till följd av ett enskilt åtal som väckts av målsäganden i målet.
B.Den 22 februari 2024 publicerade Klára Dobrev ett foto på sociala medier som visade Ungerns premiärminister och målsäganden, med en text där det påstods att målsäganden ”också var skyldig i en pedofilskandal” som rullades upp i Ungern vid den tidpunkten.
C.Genom att publicera fotot påstås Klára Dobrev ha begått brottet offentligt förtal enligt artikel 226.1 och artikel 226.2 b i 2012 års lag C om Ungerns strafflag. Enligt artikel 231.2 i Ungerns strafflag är det brottet straffbart enbart under enskilt åtal.
D.Klára Dobrev valdes in i Europaparlamentet i valet 2019 och var ledamot av Europaparlamentet vid tidpunkten för det påstådda brottet.
E.Syftet med immuniteten som föreskrivs i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier är att skydda parlamentet och dess ledamöter från rättsliga förfaranden som rör verksamhet som bedrivs inom ramen för utövandet av det parlamentariska ämbetet och som inte kan skiljas från detta.
F.Enligt artikel 5.2 i arbetsordningen ska parlamentet vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier verka för att upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och säkerställa ledamöternas oberoende när dessa utför sitt uppdrag.
G.Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.
H.Det påstådda brottet och den efterföljande begäran om upphävande av Klára Dobrevs immunitet har inget samband med yttranden som Klára Dobrev gjort eller röster som hon avlagt under utövandet av sitt ämbete i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
I.I artikel 9 första stycket a i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier anges att Europaparlamentets ledamöter, vad avser deras egen stats territorium, ska åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.
J.Enligt artikel 4.2 i Ungerns grundlag ska ledamöter av det ungerska parlamentet åtnjuta parlamentarisk immunitet. Enligt avsnitt 74.1 i 2012 års lag XXXVI om nationalförsamlingen får ett brottmålsförfarande eller, i händelse av att immuniteten inte upphävs frivilligt i samband med ärendet i fråga, överträdelseförfaranden inte inledas eller fullföljas och straffrättsliga tvångsåtgärder inte vidtas gentemot en ledamot utan nationalförsamlingens föregående samtycke.
K.Det framgår av Europeiska unionens domstols rättspraxis att parlamentet har ”ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller vilken linje det avser att följa i ett beslut till följd av en begäran om att upphäva [...] immuniteten, på grund av den politiska karaktären hos det beslut det ska fatta” Tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23, punkt 59 och där angiven rättspraxis..
L.Klára Dobrev ses som en högljudd motståndare till och kritiker av den ungerska regeringen. Målsäganden är även syster till Ungerns tidigare president, som är medlem av det styrande politiska partiet. Härav kan man sluta sig till att målsäganden har anknytning till de innersta kretsarna av Ungerns styrande politiska förvaltning.
M.Enligt ungersk rätt kan åtal om förtal väckas antingen på straffrättslig eller civilrättslig grund, med betydande skillnader i de möjliga rättsliga konsekvenserna, däribland i fråga om fängelsestraff. I det föreliggande fallet väcker valet att vidta straffrättsliga åtgärder tvivel om huruvida ändamålet verkligen är att söka gottgörelse för faktisk skada på målsägandens anseende och öppnar därmed för möjligheten att åtgärden överskrider detta legitima ändamål och syftar till att skada Klára Dobrevs anseende som ledamot av Europaparlamentet.
N.Vid tidpunkten för de sakförhållanden som gett upphov till begäran om upphävande av Klára Dobrevs parlamentariska immunitet var hon medlem av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, som regelbundet hanterar straffrättsliga ärenden, bland annat skydd av barn och därmed sammanhängande brott såsom pedofili. Klára Dobrev tog i sin verksamhet som ledamot av Europaparlamentet politisk ställning och uttalade sig ofta mot sitt lands politiska myndigheter.
O.Detta framstår därmed som ett fall där det kan antas att fumus persecutionis föreligger, det vill säga att det finns ”konkreta uppgifter” Domstolens dom av den 17 september 2020, Troszczynski/parlamentet, C-12/19 P, ECLI:EU:C:2020:725, punkt 26. som visar att de ifrågavarande rättsliga åtgärderna har vidtagits i avsikt att skada Klára politiska verksamhet som berörs av begäran om upphävande av immunitet.
P.Å ena sidan kan parlamentet inte likställas med en domstol, och å andra sidan kan parlamentsledamoten, inom ramen för ett förfarande för att upphäva immunitet, inte betraktas som ”anklagad” Tribunalens dom av den 30 april 2019, Briois/parlamentet, T-214/18, ECLI:EU:T:2019:266..