<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><SDOCTA xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" STATUS="DEF2" xsi:noNamespaceSchemaLocation="TA.xsd"><IDENT><STRING BOLD="on">P10_TA(2025)0221</STRING></IDENT><TI><STRING BOLD="on">EU:s politiska strategi för Latinamerika</STRING></TI><HIDDEN><STRING HIDDEN="on" ITALIC="on">(A10-0171/2025 - Föredragande: Davor Ivo Stier)</STRING></HIDDEN><TXTLST><RESOL><TI><STRING BOLD="on">Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2025 om EU:s politiska strategi för Latinamerika (2025/2083(INI))</STRING></TI><TEXT><PREAMBLE><PRINIT><STRING ITALIC="on">Europaparlamentet utfärdar denna resolution</STRING></PRINIT><GRVISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt avdelning V om unionens yttre åtgärder,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artiklarna 3 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (<STRING ITALIC="on">EU-fördraget</STRING>) och artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (<STRING ITALIC="on">EUF-fördraget</STRING>),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 2 april 2025 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2024<FOOTNOTE><FIELD> Antagna texter, P10_TA(2025)0057.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 209, 14.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/947/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2023 om en konsekvent politik för utveckling<FOOTNOTE><FIELD> EUT C, C/2023/398, 23.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/398/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och av målen för hållbar utveckling, som antogs i september 2015,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sina resolutioner om Venezuela, särskilt av den 21 januari 2025 om situationen i Venezuela efter besittningstagandet av presidentposten den 10 januari 2025<FOOTNOTE><FIELD> EUT C, C/2025/2148, 23.4.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/2148/oj.</FIELD></FOOTNOTE> och av den 19 september 2024 om situationen i Venezuela<FOOTNOTE><FIELD> EUT C, C/2024/7215, 10.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/7215/oj.</FIELD></FOOTNOTE>, om Kuba, särskilt av den 12 juli 2023 om läget avseende avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba mot bakgrund av den höga representantens besök nyligen på ön<FOOTNOTE><FIELD> EUT C, C/2024/4001, 17.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/4001/oj.</FIELD></FOOTNOTE> och av den 19 september 2024 om fallet med José Daniel Ferrer García i Kuba<FOOTNOTE><FIELD> EUT C, C/2024/7213, 10.12.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/7213/oj.</FIELD></FOOTNOTE> samt om Nicaragua, särskilt av den 13 februari 2025 om förtrycket från Ortega-Murillo-regimen i Nicaragua, som särskilt riktar sig mot människorättsförsvarare, politiska motståndare och religiösa samfund<FOOTNOTE><FIELD> EUT C, C/2025/2249, 29.4.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/2249/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s generalförsamlings trettiotvå resolutioner mellan åren 1992 och 2024, bland annat resolution A/RES/79/7 av den 1 november 2024, om nödvändigheten att häva det ekonomiska, handelsmässiga och finansiella embargo som Förenta staterna infört mot Kuba,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner om situationen i Haiti, särskilt resolution 58/32 från rådet för mänskliga rättigheter av den 4 april 2025 om tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Haiti, i samband med en begäran från Haitis myndigheter om samordnade och riktade internationella åtgärder,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2025 <STRING ITALIC="on">Pathways to progress: maximising impact for sustainable development and global prosperity</STRING> (Vägar till framsteg: maximera effekterna för hållbar utveckling och globalt välstånd), som godkändes vid det 4099:e möte som hölls inför den fjärde internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Sevilla mellan den 30 juni och den 3 juli 2025,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 7 juni 2023 <STRING ITALIC="on">En ny dagordning för förbindelserna mellan EU och Latinamerika och Karibien</STRING> (JOIN(2023)0017),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 1 december 2021 <STRING ITALIC="on">Global Gateway</STRING> (JOIN(2021)0030),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution ES-11/1 av den 2 mars 2022 om aggressionen mot Ukraina,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s deklaration om urfolks rättigheter, antagen av FN:s generalförsamling den 13 september 2007,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 25 november 2020 <STRING ITALIC="on">EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet – En ambitiös agenda för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder</STRING> (JOIN(2020)0017),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, som antogs den 20 december 1993,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europarådets konvention av den 11 maj 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (<STRING ITALIC="on">Istanbulkonventionen</STRING>), som EU har undertecknat,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och av Parisavtalet, som antogs vid UNFCCC:s 21:a partskonferens den 12 december 2015,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av den framtidspakt som antogs vid FN:s toppmöte om framtiden den 22 september 2024,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater (Celac) i Bryssel den 17–18 juli 2023,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av investeringsagendan för Global Gateway mellan EU och Latinamerika/Karibien, som tillkännagavs vid toppmötet mellan EU och Celac i Bryssel i juli 2023,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 5 mars 2025 från ministrarna med ansvar för inrikes frågor och/eller säkerhet i Europeiska unionens medlemsstater och ministrarna med ansvar för säkerhet i medlemsstaterna i den latinamerikanska kommittén för inre säkerhet,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen av den 30 juni 2017 <STRING ITALIC="on">Nytt europeiskt samförstånd om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid</STRING><FOOTNOTE><FIELD> EUT C 210, 30.6.2017, s. 1.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av den europeiska narkotikarapporten 2025, som offentliggjordes av Europeiska unionens narkotikamyndighet den 5 juni 2025,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av det regionala avtalet om tillgång till information, allmänhetens deltagande och rättslig prövning i miljöfrågor i Latinamerika och Karibien (<STRING ITALIC="on">Escazúavtalet</STRING>), som undertecknades den 4 mars 2018,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av yttrandet från utskottet för utveckling,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A10-0171/2025), och av följande skäl:</P></VISA></GRVISA><GRCONS><CONS><P><NO.P>A.</NO.P>EU och länderna i Latinamerika och Karibien har långvariga historiska, religiösa, kulturella och ekonomiska band och bildar en naturlig allians som bygger på demokrati, mänskliga rättigheter och multilateralt samarbete. Dessa förbindelser stärks av djupa mänskliga band, eftersom många medborgare i Latinamerika och Karibien också är EU-medborgare och vice versa. Alliansen mellan länderna i regionen och EU bör bygga på demokrati, mänskliga rättigheter och multilateralt samarbete.</P></CONS><CONS><P><NO.P>B.</NO.P>Världsordningen genomgår en djupgående omvandling där hård strategisk konkurrens håller på att tränga ut den samarbetsanda som i årtionden legat till grund för de globala förbindelserna och där den starkes rätt hotar att sätta folkrätten som vägledande princip ur spel. På bara några år har det internationella system som garanterat en viss stabilitet sedan andra världskriget satts i gungning av ökande spänningar, nationalistiska impulser och konfrontationsdynamik som hotar att rubba den globala jämvikten. EU, som har varit en av de starkaste drivkrafterna bakom det regelbaserade multilaterala systemet och en av de ståndaktigaste försvararna av det, är i dag omgärdat med en fientlig miljö full av utmaningar. De strukturella spänningarna mellan Förenta staterna och Kina, ifrågasättandet av demokratiska värden på olika håll och lockelsen att gå i riktning mot en bipolaritet som minskar världsordningens komplexitet till ett dödläge mellan stormakter kräver ett kraftfullt och strategiskt svar från Europa. Få regionala förbindelser erbjuder lika stor potential och lika många möjligheter för Europa som dem med Latinamerika och Karibien, särskilt när det gäller att ta itu med gemensamma utmaningar såsom att trygga råvaruförsörjningen och främja energiomställningen, hantera migrationen och bekämpa den organiserade brottsligheten och narkotikahandeln för att forma en framtid med frihet, säkerhet och välstånd.</P></CONS><CONS><P><NO.P>C.</NO.P>Partnerna EU och Latinamerika/Karibien är fast beslutna att bygga upp sitt samarbete på grundval av stabilitet, tillförlitlighet, gemensamt egenansvar och ansvar samt en biregional dialog som återspeglar de båda regionernas mångfald och asymmetrier, varvid man sätter människorna, den sociala sammanhållningen och inkluderande utveckling i centrum.</P></CONS><CONS><P><NO.P>D.</NO.P>Samarbetet mellan de båda regionerna förstärks ytterligare genom starka bilaterala förbindelser och fördjupade kontakter med biregionala och subregionala enheter såsom Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater (Celac), Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS), Mercosur, Andinska gemenskapen, Caricom/Cariforum och Stillahavsalliansen. Det strategiska partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien går tillbaka till 1999, då det första biregionala toppmötet mellan EU och Latinamerika/Karibien hölls i Rio de Janeiro.</P></CONS><CONS><P><NO.P>E.</NO.P>Tillsammans har de båda regionerna över en miljard invånare. Enligt uppgifter från 2023 uppgår den bilaterala handeln med varor och tjänster till 395 miljarder euro – en ökning med 45 % sedan 2013 – och EU:s direktinvesteringar i Latinamerika uppgick till över 741 miljarder euro fram till 2022. Såväl EU som länderna i Latinamerika har åtagit sig att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling genom att främja social rättvisa, jämlikhet och hållbar utveckling. Båda regionerna står fortsatt inför stora utmaningar såsom social ojämlikhet, bristande jämställdhet, arbetslöshet och fattigdom. Uppgifter från FN:s utvecklingsprogram visar på ett akut behov av mer investeringar i social inkludering eftersom Latinamerika fortsätter att vara en av de mest ojämlika regionerna i världen, med tanke på att 58 % av landsbygdsbefolkningen, särskilt människor som tillhör urfolken, lever under fattigdomsgränsen, jämfört med 26 % i stadsområdena. Under 2023 led 41 miljoner människor i Latinamerika av hunger, medan livsmedelsosäkerheten var måttlig till allvarlig för 187,6 miljoner människor. Ökande social och ekonomisk ojämlikhet i både Europa och Latinamerika har underblåst allmänhetens missnöje, social fragmentering och urholkning av förtroendet för demokratiska institutioner, vilket har gett grogrund för populistiska och auktoritära rörelser som utnyttjar missnöje, polariserar samhällen och undergräver rättsstaten, demokratiska normer och en pluralistisk debatt.</P></CONS><CONS><P><NO.P>F.</NO.P>EU-länderna och länderna i Latinamerika och Karibien svarar tillsammans för en tredjedel av befolkningen i FN:s medlemsstater och för omkring 21 % av den globala bruttonationalprodukten.</P></CONS><CONS><P><NO.P>G.</NO.P>Höga statsskulder, i kombination med ökade kostnader för tjänster, särskilt räntebetalningar, och en hög nivå av informell sysselsättning i regionen under 2024, fortsätter att skapa problem för arbetstagarnas sociala skydd och bidrar till ytterligare finanspolitiska begränsningar, vilket är ett av de största hindren för en hållbar utveckling i regionen, med bestående effekter på tillväxt, investeringar, fattigdom och ojämlikhet.</P></CONS><CONS><P><NO.P>H.</NO.P>Det är brådskande att få bukt med sådana ojämlikheter i syfte att främja rättvisare och stabilare demokratier, marginalisera populism och extremism och lägga grunden för en hållbar ekonomisk återhämtning med arbetstillfällen av god kvalitet och delat välstånd och där man tar itu med de bakomliggande orsakerna till migration och tvångsförflyttning i regionen, som har förvärrats av en aldrig tidigare skådad ökning av våld, osäkerhet, straffrihet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Utvecklingen av ett sunt demokratiskt utrymme för civilsamhället som skyddar människorättsorganisationer och miljöförsvarare är av avgörande betydelse.</P></CONS><CONS><P><NO.P>I.</NO.P>74 % av länderna i Latinamerika och Karibien är mycket utsatta för extrema väderhändelser och stora klimatrelaterade utmaningar, såsom El Niños inverkan på livsmedelsförsörjningen. Denna region är den näst mest katastrofbenägna regionen i världen, där mer än 190 miljoner människor har drabbats av naturkatastrofer under de senaste tre årtiondena, särskilt kvinnor och de mest utsatta befolkningsgrupperna. Klimatförändringarna påverkar särskilt de små östaterna under utveckling i Karibien.</P></CONS><CONS><P><NO.P>J.</NO.P>Länderna i Latinamerika och Karibien står för nästan 35 % av världens totala skogsareal, 40 % av världens biologiska mångfald och omkring 50 % av alla landlevande arter, vilket är avgörande i kampen mot klimatförändringarna. Den traditionella kunskap som urfolken besitter skulle kunna spela en avgörande roll i skyddet av dessa skogar och arter.</P></CONS><CONS><P><NO.P>K.</NO.P>Både EU och Latinamerika/Karibien har åtagit sig att uppnå målen i Parisavtalet. Primärvaror (jordbruksprodukter och naturresurser) står för ungefär 50 % av all varuexport från länderna i Latinamerika och Karibien. Latinamerika och Karibien har stora råvarureserver som behövs för att säkerställa den gröna omställningen och energiomställningen av våra ekonomier. Behovet av dessa råvaror och tillhörande samarbete inom ramen för Global Gateway-projekten bör baseras på ömsesidigt fördelaktiga partnerskap som bland annat skapar sysselsättning och investeringar och därmed ger ett mervärde för regionen, samtidigt som man tar itu med det ökade trycket på mångfalden och livsmedelstryggheten. Latinamerika och Karibien står inför ett betydande gap i fråga om de investeringar som regionen behöver för att genomföra sina rättvisa gröna och digitala omställningar.</P></CONS><CONS><P><NO.P>L.</NO.P>Den demografiska och epidemiologiska utvecklingen och effekterna av klimatförändringarna i EU-länderna och länderna i Latinamerika och Karibien innebär en ökad efterfrågan på vård och omsorg, inbegripet långtidsvård, och påverkar därmed situationen vad gäller lika rättigheter och möjligheter för kvinnor, som i huvudsak får utföra hem- och omsorgsarbete, både avlönat och oavlönat, då de åtgärder och tjänster för vård och omsorg som finns inte är tillräckliga för att säkerställa delat ansvar mellan män och kvinnor.</P></CONS><CONS><P><NO.P>M.</NO.P>Den multilaterala regelbaserade ordning som har legat till grund för fred, välstånd, respekt för rättsstatsprincipen, folkrätten och de mänskliga rättigheterna under de senaste 80 åren hotas i allt högre grad av autokratiska tendenser och autokratier runtom i världen. Tillsammans har de båda regionerna en tredjedel av rösträtterna i FN.</P></CONS><CONS><P><NO.P>N.</NO.P>Rysslands olagliga, omotiverade och oprovocerade aggressionskrig mot Ukraina utgör en uppenbar kränkning av folkrätten och ett hot mot den globala säkerheten, vilket kräver en bestämd, samordnad och otvetydig hållning från demokratiska partner, inbegripet de i Latinamerika och Karibien. De flesta länderna i Latinamerika och Karibien har ställt sig bakom FN:s resolutioner mot Rysslands aggression mot Ukraina.</P></CONS><CONS><P><NO.P>O.</NO.P>Externa aktörer, särskilt Kina, Ryssland och Iran, har utvidgat sitt fotavtryck i Latinamerika och Karibien genom att Peking ökat sina investeringar i infrastruktur- och råvaruprojekt, Moskva stärkt sin diplomatiska, politiska, propagandistiska, militära och säkerhetsmässiga närvaro och Teheran ökat underrättelseverksamheten i regionen. Dessa externa aktörer stöder lokala antidemokratiska krafter och bidrar till en demokratisk tillbakagång. Ryssland utnyttjar ekonomiska beroenden, bland annat av gödselmedel och diesel, och driver desinformationskampanjer som går ut på att destabilisera demokratiska system. Kinas närvaro skapar också ekonomiska beroenden som påverkar utrikespolitiken i regionen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>P.</NO.P>Yttrande- och mötesfrihet är avgörande beståndsdelar av och möjliggörande faktorer för demokratiska, fria och deltagandebaserade samhällen. Våld mot politiska motståndare utgör ett direkt hot mot demokratins grundvalar, vilket exemplifieras av mordet på den colombianska senatorn Miguel Uribe Turbay och den alarmerande ökningen av våldet i Colombia.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Q.</NO.P>EU och Europaparlamentet har varit mycket positiva till fredsprocessen i Colombia, som avslutades 2016, och fortsätter att övervaka dess genomförande. Fredsavtalet satte punkt för fem årtionden av väpnad konflikt. EU:s fortsatta stöd för ett fullständigt genomförande av fredsavtalet bör ta hänsyn till den senaste tidens upptrappning av våldet.</P></CONS><CONS><P><NO.P>R.</NO.P>Den övergripande demokratiska tillbakagången i autokratiska och illiberala regimer gör det möjligt för dem att driva sina legitimeringsstrategier, bland annat genom att avskaffa effektiva kontroller av verkställandet av repressiva lagar.</P></CONS><CONS><P><NO.P>S.</NO.P>Europaparlamentet har nyligen och otvetydigt uttryckt sin ståndpunkt i ett flertal resolutioner om den bristande efterlevnaden av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba. Det finns för närvarande 1 155 politiska fångar i Kuba, och den kubanska regimen gör sig skyldig till systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna.</P></CONS><CONS><P><NO.P>T.</NO.P>Europaparlamentet fördömde Nicolás Maduros besittningstagande av presidentposten i Venezuela den 10 januari 2025 och erkände Edmundo González Urrutia som Venezuelas legitima och demokratiskt valda president och María Corina Machado som ledare för de demokratiska krafterna i Venezuela. Parlamentet tilldelade dem Sacharovpriset för tankefrihet 2024, vilket symboliserar stödet för kampen för frihet och demokrati i Venezuela. Medkänsla bör uttryckas för de över sju miljoner venezuelaner som har tvingats fly från sitt land sedan 2015, varav omkring sex miljoner bosatt sig i Latinamerika och Karibien. Detta har skapat stora påfrestningar för grannländerna. Värdländerna, särskilt Colombia, ska ha beröm för sin solidaritet och sina stora insatser för att ge venezuelanska flyktingar tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning, eftersom detta bidrar till regional stabilitet och skyddet av de grundläggande rättigheterna.</P></CONS><CONS><P><NO.P>U.</NO.P>Sedan 2018 har den nicaraguanska regimen vid upprepade tillfällen systematiskt och godtyckligt förföljt bland annat människorättsförsvarare och företrädare för oppositionen och religiösa samfund. Över 5 600 icke-statliga organisationer, däribland religiösa grupper – främst katolska – har upplösts och deras tillgångar beslagtagits. Europaparlamentet har upprepade gånger fördömt Daniel Ortegas och Rosario Murillos regim i Nicaragua.</P></CONS><CONS><P><NO.P>V.</NO.P>De åtgärder som vidtagits av Trumpadministrationen i Förenta staterna har skapat geopolitisk osäkerhet, undergrävt multilateralismen och hindrat biregionalt samarbete, vilket ökar behovet av en stark och autonom allians mellan EU och Latinamerika/Karibien. Den strategiska alliansen mellan EU och Latinamerika/Karibien är avgörande för att främja gemensamma värden och intressen såsom multilateralism och demokrati.</P></CONS><CONS><P><NO.P>W.</NO.P>	Regionen Latinamerika och Karibien är fortfarande underrepresenterad i viktiga internationella organisationer och forum, däribland G20 och internationella finansiella organisationer. Mexiko och Brasilien har en särskild plats i de biregionala förbindelserna, eftersom länderna är de två största ekonomierna i regionen, har betydande geopolitiskt inflytande och officiellt har utsetts till strategiska partner till EU.</P></CONS><CONS><P><NO.P>X.</NO.P>Narkotikahandeln utgör ett allvarligt hot mot båda regioners säkerhet. Sedan 2020 har EU varit världens största marknad för kokainkonsumtion. Kokainet kommer till stor del från Latinamerika och Karibien och huvudsakligen in i EU genom de europeiska Atlanthamnarna.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Y.</NO.P>Det civila samhällets demokratiska utrymme krymper i många latinamerikanska och karibiska länder, med en rekordstor ökning av angreppen mot människorättsliga organisationer, aktivister och försvarare, vilket har lett till tvångsförflyttningar, våld och straffrihet.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Z.</NO.P>Både EU-länderna och länderna i Latinamerika och Karibien har ett strategiskt intresse av att stärka sitt strategiska oberoende och diversifiera sina leveranskedjor. Latinamerika är världsledande när det gäller produktion av hållbar energi och får omkring 69 % av sin el från förnybara och rena energikällor, vilket belyser regionens strategiska betydelse och potential i den globala gröna omställningen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AA.</NO.P>Sedan Celac inrättades 2010 har det hållits tre toppmöten mellan EU och Celac, nämligen 2013, 2015 och 2023. EU och Celac har ett långvarigt strategiskt partnerskap och ett nätverk av associerings- och handelsavtal. Toppmötet mellan EU och Celac i Colombia i november 2025 kommer att vara ett viktigt tillfälle att stadfästa EU:s engagemang för Latinamerika och Karibien och visa att Europa är en viktig, pålitlig och strategisk partner som erbjuder en trovärdig alternativ utvecklingsmodell grundad i demokratiskt samarbete och delat välstånd, och att båda regionerna är starkt engagerade i biregionalt samarbete och en regelbaserad världsordning.</P></CONS></GRCONS></PREAMBLE><DISPOSITIF> <ACTLST><ACTION><P><NO.P>1.</NO.P>Europaparlamentet framhåller de djupa mänskliga, historiska, kulturella, ekonomiska och religiösa banden mellan EU och Latinamerika/Karibien, som utgör grunden för en naturlig allians såväl som grunden för utvecklingen av ett starkt och varaktigt transatlantiskt område med fred, demokrati och välstånd mellan Europa och Latinamerika.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>2.</NO.P>Europaparlamentet förespråkar en politik som syftar till att uppmuntra regionalt samarbete och ökad regional integration i Latinamerika och Karibien. Parlamentet understryker att det nya globala geopolitiska sammanhanget kräver att det görs kvalitativa framsteg i partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien för att fortsätta att utveckla en strategisk allians till försvar för multilateralismen och dess grundläggande principer, inbegripet dialog, inkludering, internationell solidaritet samt respekt för FN-stadgan, mänskliga rättigheter, humanitär rätt och främjande av hållbar utveckling.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>3.</NO.P>Europaparlamentet anser att EU och Latinamerika och Karibien, som naturliga strategiska partner, har en historisk möjlighet att stärka sin allians i det rådande internationella sammanhang som präglas av strategisk konkurrens. Parlamentet anser att deras partnerskap kan utgöra en viktig buffert mot ökande geopolitiska spänningar genom att bygga upp en gemensam politik som främjar deras strategiska oberoende, samarbete och ömsesidiga respekt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>4.</NO.P>Europaparlamentet framhåller att förbindelserna mellan Europa och Latinamerika/Karibien också bygger på djupa mänskliga band. Parlamentet påminner om att mänskligt kapital, som bland annat består i gemensamma språk, arv och kulturella band, är en strategisk tillgång som måste bevaras i en alltmer uppdelad värld.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>5.</NO.P>Europaparlamentet framhåller EU:s förnyade och växande engagemang i regionen, som exemplifieras av det viktiga toppmötet mellan EU och Celac 2023, som blev en tydlig vändpunkt efter år av begränsat engagemang. Parlamentet understryker behovet av ett varaktigt engagemang för att främja EU:s intressen och värden. Parlamentet konstaterar att EU:s engagemang har dalat de senaste årtiondena, vilket har skapat ett vakuum för ett ökat inflytande från Kina, Ryssland och Iran. Parlamentet fördömer dessa närmanden till auktoritära regimer som i slutändan undergräver demokratin i regionen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>6.</NO.P>Europaparlamentet erkänner det akuta behovet av att fortsätta uppgradera och utveckla förbindelserna mellan EU och Latinamerika/Karibien som svar på de framväxande geopolitiska förändringarna, klimatförändringarna, de tekniska framstegen och den ökande ojämlikheten och säkerhetsutmaningarna, som båda regionerna står inför, samt för att öka båda regionernas strategiska oberoende.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Den geopolitiska betydelsen av en strategisk allians, stärkt dialog och samarbete mellan EU och Latinamerika/Karibien </STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>7.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att öka de diplomatiska insatserna i regionen för att främja ökad konvergens mellan EU och Latinamerika/Karibien i viktiga utrikespolitiska frågor, och i synnerhet att inta en starkare hållning i fråga om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de internationella insatserna för att uppnå en permanent vapenvila i Gaza, ett flöde av humanitärt bistånd och ett villkorslöst frigivande av alla i gisslan. Parlamentet understryker med hänsyn till det aktuella världsläget att partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien bör bygga på det gemensamma strategiska oberoendets logik, minskade externa beroenden och försvar av den multilaterala regelbaserade ordningen som sina vägledande principer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>8.</NO.P>Europaparlamentet uppmuntrar till ett djupare samarbete mellan EU och Latinamerika/Karibien i internationella forum för att främja och försvara den multilaterala världsordningen, folkrätten, och respekten för demokrati och mänskliga rättigheter, humanitär rätt och humanitära principer, social rättvisa och hållbar utveckling. Parlamentet understryker i detta avseende att EU måste visa sina partner i Latinamerika och Karibien att det kan erbjuda bättre villkor för partnerskap än auktoritära regimer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>9.</NO.P>Europaparlamentet betonar därför hur viktigt det är att säkerställa att EU:s insatser inriktas på att stärka de demokratiska institutionerna, rättsstaten och den politiska ansvarsskyldigheten och vill se framsteg med reformerna och fredsbyggande åtgärder som syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i båda regionerna. Parlamentet påminner om att försvaret av mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstaten och jämställdhet måste vara ett övergripande villkor för alla avtal och all finansiering mellan EU och Latinamerika/Karibien, inbegripet inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Parlamentet efterlyser transparens och ansvarsskyldighet, särskilt inom handels- och investeringsramar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>10.</NO.P>Europaparlamentet är oroat över den demokratiska tillbakagång som har ägt rum i Latinamerika och Karibien sedan 2019 och fördömer kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och inskränkningarna av de grundläggande friheterna i regionen, särskilt dem som begåtts av regimerna i Nicaragua, Kuba och Venezuela, som hör till världens mest auktoritära. Parlamentet uttrycker djup oro över den ökande trenden med auktoritärt och populistiskt styre i Latinamerika och Karibien och den kumulativa urholkningen av demokratiska institutioner, multilateralismen, rättsstaten, grundläggande rättigheter och friheter, civilsamhällets demokratiska utrymme och grundläggande socialt skydd. Parlamentet betonar behovet av att stärka stödet till demokratiska aktörer och det civila samhället och kräver ett omedelbart frigivande av alla politiska fångar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>11.</NO.P>Europaparlamentet fördömer särskilt den kubanska regimens systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot demonstranter, politiska dissidenter, religiösa ledare och människorättsaktivister och att den hindrar bildandet av oberoende civilsamhällesorganisationer. Parlamentet noterar att den kubanska regimen enligt tillförlitliga källor håller över tusen politiska fångar, däribland minderåriga, och kräver att den friger dem utan dröjsmål. Parlamentet vill att man tar till alla nödvändiga tillgängliga instrument, utan att utesluta några, för att säkerställa efterlevnad av klausulerna om demokrati och mänskliga rättigheter i avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Kuba. Parlamentet upprepar att rådet måste anta sanktioner mot de ansvariga för de ständiga kränkningarna. Parlamentet fördömer att kubanska legosoldater deltagit på Rysslands sida vid frontlinjen i Ukraina.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>12.</NO.P>Europaparlamentet fördömer och förkastar helt och hållet det valfusk som regimen i Venezuela iscensatte i samband med presidentvalet 2024 samt skenvalet till parlamentet i maj 2025. Parlamentet kräver att Maduroregeringen upphör med sin repressiva politik och sina attacker mot det civila samhället och oppositionen. Parlamentet påminner om att det den 19 september 2024 erkände Edmundo González Urrutia som Venezuelas legitima och demokratiskt valda president och María Corina Machado som ledare för de demokratiska krafterna i Venezuela. Parlamentet betonar att olika demokratiska stater i regionen och i hela världen har erkänt Edmundo González Urrutia som vald president. Parlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att den 17 december 2024 ha tilldelat Sacharovpriset för tankefrihet 2024 till María Corina Machado och Edmundo González Urrutia, som företräder alla venezuelaner som kämpar för återupprättandet av frihet och demokrati. Parlamentet lovordar det venezuelanska folkets engagemang för demokrati och den demokratiska oppositionens fortsatta uthållighet trots Maduroregimens alltmer repressiva politik.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>13.</NO.P>Europaparlamentet erinrar om att Ortega-Murillo-regimen i Nicaragua i januari 2025 godkände en konstitutionell reform som avskaffar maktdelningen och den politiska pluralismen och inrättar ett delat presidentskap som kontrollerar alla förvaltningsgrenar och medier och struntar i efterlevnaden av internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar dessutom att regimen i Nicaragua har starka band med andra autokratier, såsom dem i Iran, Venezuela och Kuba, och fördömer skarpt regimen för dess systematiska människorättskränkningar, förföljelse av oppositionen, förtryck av den katolska kyrkan och det civila samhället samt förintande av fria medier och varje uttryck för oberoende från makten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de nicaraguanska myndigheterna att återupprätta rättsstaten, de grundläggande friheterna och rättigheterna för alla nicaraguaner i exil, inbegripet rätten till ett säkert återvändande utan dröjsmål. Parlamentet upprepar sitt krav på att demokratiklausulen i EU:s associeringsavtal ska aktiveras, avvisar alla möjligheter till dialog med ledamöter av Nicaraguas regimkontrollerade nationalförsamling och efterlyser ökade sanktioner mot Daniel Ortega, Rosario Murillo och deras inre krets. Parlamentet vill att man omedelbart häver förbudet mot internationella mekanismer för övervakning av mänskliga rättigheter och återställer den rättsliga ställningen för över 3 000 icke-statliga organisationer, som Nicaraguas regering återkallade 2018.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>14.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker djup oro över urholkningen av demokratiska principer och det avsiktliga kringgåendet av konstitutionella garantier i andra länder i Latinamerika och Karibien, i synnerhet El Salvador. Parlamentet är oroat över bristen på oberoende i rättsväsendet och bristen på insyn i regeringens agerande, den överdrivna våldsanvändningen, den otillbörliga militariseringen och de ökande begränsningarna av mötes- och pressfriheten. Parlamentet är allvarligt oroat över rapporterna om utbredda frihetsberövanden utan tillräcklig grund, tortyr, påtvingade försvinnanden av civila och den alarmerande överbeläggningen i fängelserna. Parlamentet fördömer myndigheterna för att de underlåtit att ställa säkerhetsstyrkorna till svars för sina handlingar och för deras ständiga avslag på internationella begäranden om tillsyn och utredning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>15.</NO.P>Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands användning av hybridtaktik, som omfattar militära, cyberrelaterade, informationsrelaterade och ekonomiska operationer, särskilt inom energisektorn, bland annat genom kringgående av sanktioner, icke-transparenta metoder och korruption, som redskap för en expansion som undergräver den regionala säkerheten, främjar intern destabilisering och leder till bildandet av ett block som hotar demokratin, freden och folkrätten. Parlamentet är djupt oroat över det strategiska partnerskapet mellan Venezuela och Ryssland, som utgör en risk för den regionala och internationella säkerheten. Parlamentet uppmanar EU att intensifiera sin kamp mot rysk propaganda i regionen. Parlamentet påminner om att EU måste säkerställa att EU-delegationer har de medel som krävs för att motverka desinformation.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>16.</NO.P>Europaparlamentet konstaterar att Kina sedan 2005 har beviljat lån på mer än 120 miljarder US-dollar till Latinamerika och Karibien i syfte att öka sitt geopolitiska inflytande och göra länderna i regionen beroende av kinesisk finansiering genom att tillhandahålla investeringskapital i utbyte mot råolja eller genom att finansiera energi- och infrastrukturprojekt. Parlamentet beklagar att dessa energi- och infrastrukturprojekt ofta leder till lägre standarder för miljö och arbetstagarskydd. Parlamentet påminner om att EU, till skillnad från andra globala makter, inte strävar efter utvinningsinriktade eller obalanserade förbindelser, utan snarare partnerskap som bygger på ömsesidighet, hållbarhet och skapande av mervärde. Parlamentet framhåller att det är just denna samarbetsmodell, som prioriterar respekten för suveränitet, transparens och rättsstatsprincipen, som gör EU till en prioriterad partner för regionen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>17.</NO.P>Europaparlamentet stöder alla latinamerikanska och karibiska länders oberoende, territoriella integritet och suveränitet och avvisar globala stormakters ambitioner att tvinga fram förbindelser som bygger på politiskt och ekonomiskt beroende. Parlamentet betonar att respekten för staters territoriella integritet är en grundläggande princip i folkrätten, FN-stadgan och den regelbaserade världsordningen.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Ekonomiskt samarbete för hållbar tillväxt</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>18.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar det starka ekonomiska och handelsmässiga partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien, som bygger på ett gemensamt intresse när det gäller att främja hållbar tillväxt och mänsklig utveckling, stärka den ekonomiska resiliensen och minska alltför stora beroenden genom diversifierade handelsförbindelser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>19.</NO.P>Europaparlamentet framhåller EU:s ambition att leda den globala gröna omställningen och dess erkännande av Latinamerika som en viktig partner i dessa ansträngningar. Parlamentet stöder Latinamerika och Karibien i kampen mot olaglig avskogning och utarbetandet av återbeskogningsprojekt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>20.</NO.P>Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med den ökande ojämlikheten, främja fred och stärka demokratiska processer och institutioner i båda regionerna, och framhåller vikten av ekonomiskt samarbete som främjar jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt. Parlamentet uttrycker oro över tillbakagången för kvinnors rättigheter, särskilt när det gäller deras sexuella och reproduktiva hälsa. Parlamentet begär att löneklyftan mellan könen ska överbryggas och stöder åtgärder för att öka andelen kvinnor med ledande politiska befattningar och i lagstiftande församlingar, och betonar behovet av att anpassa de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Latinamerika/Karibien till FN:s Agenda 2030 och säkerställa större samstämdhet mellan ekonomiska och sociala mål och miljömål.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>21.</NO.P>Europaparlamentet framhåller att EU är den största investeraren i regionen Latinamerika och Karibien och den tredje största handelspartnern. Parlamentet konstaterar att Latinamerika och Karibien är EU:s femte största handelspartner. Parlamentet understryker att detta starka ekonomiska samarbete inte enbart bör tjäna stora finansiella enheters intressen, utan säkerställa att alla gynnas, särskilt små och medelstora företag, arbetstagare, utsatta personer och befolkningsgrupper från landsbygdsområden och avlägsna områden.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>22.</NO.P>Europaparlamentet betonar att man i både Letta-rapporten om den inre marknadens framtid och Draghi-rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft understryker behovet av att intensifiera insatserna för att trygga EU:s försörjning av kritiska råvaror, och betonar den potential som Latinamerika och Karibien har att bli en nyckelpartner när det gäller att diversifiera leveranskedjorna. Parlamentet välkomnar undertecknandet av samförståndsavtal med partner om kritiska råvaror och betonar att dessa är avgörande för att kunna diversifiera EU:s leveranskedjor ytterligare. Parlamentet anser att dessa samförståndsavtal ihop med ett djupare ekonomiskt och politiskt samarbete genom bilaterala avtal kommer att leda till ökade investeringar inom den sektorn, vilket kommer att gynna båda regionerna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>23.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser mer reglering och transparens inom viktiga ekonomiska områden, till exempel gruvindustrin, där otillräcklig reglering kan leda till konflikter och exploatering. Parlamentet uppmanar alla partner att stärka arbetstagarnas rättigheter och att främja kooperativ och andra initiativ som stöder arbetstagarnas medinflytande och egenmakt i ekonomin. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att utvinningen, handeln med och bearbetningen av kritiska råvaror följer höga standarder för miljöskydd, socialt ansvar och mänskliga rättigheter, och stöder utvecklingen av alternativa, resilienta, hållbara och transparenta värdekedjor som bidrar till välståndet i alla berörda samhällen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>24.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera dialogen med länderna i Latinamerika och Karibien om vad EU:s lagstiftning innebär för deras lokala ekonomier.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Strategiska partnerskap och internationella avtal </STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>25.</NO.P>Europaparlamentet pekar på det täta nätverket av avtal mellan de båda regionerna och betonar den grundläggande geopolitiska betydelsen av att ingå nya och mer ambitiösa avtal och partnerskap som är inkluderande, hållbara och ömsesidigt fördelaktiga, grundade på gemensamma värden och fast förankrade i respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar den roll som dessa avtal spelar när det gäller att bidra till ytterligare ekonomisk integration för att skapa ett område med delat välstånd och ökad ekonomisk säkerhet. Parlamentet betonar hur viktig den biregionala handeln mellan EU och Latinamerika/Karibien är för att diversifiera livsmedelssystemen och stärka livsmedelstryggheten.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>26.</NO.P>Europaparlamentet påminner om den särskilda roll som Mexiko och Brasilien spelar i de biregionala förbindelserna genom sin status som strategiska partner till EU. Parlamentet uppmuntrar kraftfullt båda parter att bättre utnyttja potentialen i dessa strategiska partnerskap. Parlamentet framhåller behovet av att fullgöra åtagandet att hålla bilaterala toppmöten med båda länderna vartannat år.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>27.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar den fullständiga ratificeringen av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika och ikraftträdandet av dess tre pelare för politisk dialog, samarbete och handel i maj 2024. Parlamentet vill att det antas robusta och inkluderande mekanismer för civilsamhällets deltagande i genomförandet och övervakningen av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika, vilket upprätthåller demokratiska principer, transparens och social sammanhållning. Parlamentet uppmanar EU och de centralamerikanska länderna att föra en aktiv politik och säkerställa lämplig finansiering för att optimera avtalets positiva inverkan på målen för hållbar utveckling i båda regionerna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>28.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av det avancerade ramavtalet mellan EU och Chile och manar till en snabb och fullständig ratificering av det. Parlamentet välkomnar också slutförandet av förhandlingarna om det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko, vilket kommer att stärka det politiska samarbetet, öppna nya handelsmöjligheter och stärka banden inom strategiska sektorer såsom digitalisering, innovation och säkerhet, och vill att det undertecknas och ratificeras utan dröjsmål. Parlamentet erkänner Mexikos viktiga roll i Latinamerika och Karibien och dess ambition att diversifiera handeln och de politiska partnerskapen. Parlamentet understryker att avtalet mellan EU och Mexiko kommer att stärka EU:s roll som strategisk partner i regionen och dess förmåga att möta globala utmaningar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>29.</NO.P>Europaparlamentet understryker vikten av att uppnå de mål som fastställdes i Parisavtalet om klimatförändringar och välkomnar införandet av en bindande klausul i avtalet mellan EU och Mercosur om att upprätthålla sina åtaganden. Parlamentet understryker att partnerskapsavtalet mellan EU och Mercosur kommer att utgöra en möjlighet att avsevärt stärka det biregionala samarbetet mellan EU och Mercosur för att ta itu med gemensamma utmaningar, samtidigt som det motverkar det växande inflytandet från auktoritära aktörer i regionen och hjälper EU att diversifiera sin försörjning av kritiska råvaror.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Multilateralt samarbete </STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>30.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att alliansen mellan EU och Latinamerika utgör en bro som inte bara förhindrar en farlig utveckling mot slutna och ideologiskt polariserade block, utan framför allt öppnar ett utrymme för internationell dialog som minskar spänningar och främjar gemensamma lösningar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>31.</NO.P>Europaparlamentet betonar de latinamerikanska och karibiska ländernas betydande bidrag till multilaterala organisationer och deras aktiva roll när det gäller att ta itu med globala utmaningar, däribland klimatförändringarna, fred och säkerhet, inbegripet främjandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet, samt hållbar utveckling. Parlamentet framhåller båda regionernas åtagande att försvara FN-stadgan, mänskliga rättigheter, representativ demokrati och stark multilateral styrning. Parlamentet uppmanar eftertryckligen båda regionerna att fortsätta att försvara multilateralismen, särskilt FN-systemet, och att gemensamt leda en reform av institutionerna för global styrning, inbegripet internationella finansieringsinstitutioner, för att uppnå en mer inkluderande och representativ multilateralism.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>32.</NO.P>Europaparlamentet vill se framsteg med ingåendet av avtal om viseringsliberalisering med de länder med vilka diskussionerna har kommit längst.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och hållbara investeringar genom Global Gateway-initiativet vad gäller EU och Latinamerika/Karibien </STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>33.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att det främsta målet med EU:s politik för utvecklingssamarbete är att minska och, på lång sikt, utrota fattigdomen. Parlamentet betonar att det är avgörande att utrota fattigdomen, särskilt bland de mest utsatta grupperna, som bland annat kvinnor, flickor och personer med funktionsnedsättningar, för att komma till rätta med växande ojämlikheter som undergräver den sociala sammanhållningen och begränsar den ekonomiska potentialen. Parlamentet påminner om att den skuldbörda som Latinamerika/Karibien står inför medför allvarliga ekonomiska och sociala kostnader, med långvariga effekter på fattigdom och ojämlikhet. Parlamentet stöder skuldomstrukturering. Parlamentet betonar att målen för hållbar utveckling och Parisavtalet måste förbli centrala i samarbetet mellan Latinamerika/Karibien och EU. Parlamentet påminner om att tillgången till utvecklingsbistånd och finansiering är särskilt viktig för bräckliga länder, inklusive de som är mer sårbara för klimatförändringarnas konsekvenser, i synnerhet små karibiska östater under utveckling, och för länder som rör sig mot en högre inkomstnivå.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>34.</NO.P>Europaparlamentet framhåller att EU är den ledande bidragsgivaren till utvecklingssamarbetet i Latinamerika och Karibien. Parlamentet upprepar vikten av att stärka EU:s utvecklingspolitik och humanitära bistånd i Latinamerika och Karibien, och uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka unionens övriga externa prioriteringar, bland annat när det gäller säkerhet, hållbar utveckling och handel, migration, fiske, jordbruk, klimatförändringar och energi. Parlamentet efterlyser effektiva synergieffekter med EU:s humanitära bistånd, med full respekt för principen om delat ansvar, med full hänsyn tagen till utvecklingsprioriteringarna i regionen Latinamerika och Karibien. Parlamentet efterlyser regelbundna bilaterala dialoger och, i förekommande fall, samråd med lokala myndigheter och företrädare för det civila samhället i båda regionerna, inbegripet om stöd till målen för hållbar utveckling i associeringsavtalen mellan EU och Latinamerika/Karibien, i synnerhet för att ta itu med den globala minskningen av offentligt utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>35.</NO.P>Europaparlamentet oroas över de globala nedskärningarna av finansieringen av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd, särskilt minskningen av det offentliga utvecklingsbiståndet och det tillfälliga upphävandet av flertalet av programmen från USA:s byrå för internationell utveckling (USAID) (upp till 83 %) samt de övergripande nedskärningarna av biståndet från flera EU-medlemsstater, eftersom denna finansiering har varit avgörande för att stödja de betydande sociala, ekonomiska och politiska omvandlingarna i regionen. Parlamentet upprepar att dessa nedskärningar kommer att få långsiktiga konsekvenser för utvecklingsagendan och uppnåendet av målen för hållbar utveckling i regionen Latinamerika och Karibien. Parlamentet är mycket oroat över de senaste nedskärningarnas inverkan på det civila samhällets och icke-statliga organisationers faktiska deltagande och kapacitet att bedriva sin verksamhet för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och social utveckling i regionen och bekämpa auktoritära regimer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckligt utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd till regionen Latinamerika och Karibien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>36.</NO.P>Europaparlamentet betonar att traditionella former av offentligt utvecklingsbistånd har visat sig vara viktiga och verkningsfulla för att minska fattigdomen, ta itu med växande ojämlikhet, förbättra hälso- och utbildningsresultaten och främja social sammanhållning i regionen Latinamerika och Karibien, med särskilt fokus på inkludering av underrepresenterade och marginaliserade grupper, däribland flickor, kvinnor, ungdomar, personer med funktionsnedsättningar, urfolk och människor av afrikansk härkomst.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>37.</NO.P>Europaparlamentet kräver att det civila samhället ska delta fullt ut i utformningen, genomförandet och övervakningen av EU-program för att säkerställa en konsekvent politik för hållbar utveckling.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>38.</NO.P>Europaparlamentet framhåller den strategiska potentialen hos trepartssamarbetet mellan EU, länderna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och partnerländerna i Latinamerika och Karibien när det gäller att förbättra effekterna av utveckling, ömsesidigt lärande och innovativ politik. Parlamentet betonar att sådana partnerskap, när de är anpassade till lokala prioriteringar och inriktade på kapacitetsuppbyggnad, kan främja inkluderande lösningar på globala utmaningar. Parlamentet uppmanar EU att öka stödet till initiativ för trepartssamarbete inom ramen för instrumentet Europa i världen och att systematiskt integrera sådana initiativ i den strategiska agendan för EU och Latinamerika/Karibien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>39.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utnyttja viktiga initiativ såsom Global Gateway för att öka investeringarna i Latinamerika och Karibien och se till att EU förblir en stark och konkurrenskraftig partner för länderna i denna region med tanke på Kinas och Rysslands allt större närvaro i regionen, som tydligt framgår av Kinas åtaganden under forumet mellan Kina och Celac som ägde rum den 13 maj 2025. Parlamentet betonar att ökande EU-investeringar i Latinamerika är än viktigare med tanke på intensifieringen av initiativet Nya sidenvägen i Latinamerika, där Colombia anslöt sig till initiativet vid forumet mellan Kina och Celac den 13 maj 2025. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra de projekt och strategier som planeras inom ramen för Global Gateway för att bland annat bygga upp hållbar infrastruktur av hög kvalitet som verkligen skapar lokalt värde, stärker biregionala värdekedjor och förbättrar den ekonomiska säkerheten för båda regionerna. Parlamentet insisterar på att Global Gateway alltid bör följa EU:s grundläggande värden, inbegripet respekten för mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, demokrati och transparens samt miljömässig hållbarhet i linje med EU:s principer för utvecklingseffektivitet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att säkerställa att investeringar som görs inom ramen för Global Gateway inbegriper strikta förfaranden för tillbörlig aktsamhet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>40.</NO.P>Europaparlamentet vill se ett effektivt genomförande av investeringsagendan för Global Gateway mellan EU och Latinamerika/Karibien, som ska uppnås genom att stödja partnerskap mellan offentlig och privat sektor, i syfte att stödja hållbar utveckling, inkluderande tillväxt och sysselsättning samt en rättvis grön och digital omställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att från början till slut se till att dessa investeringar är anpassade till målen för hållbar utveckling och de prioriteringar för hållbar utveckling som har identifierats av partnerländerna i Latinamerika och Karibien, bland annat genom regelbundna samråd med lokala myndigheter och företrädare för det civila samhället och genom konsekvensbedömningar och utvärderingar, och att de är anpassade till de lokala och regionala behoven, är könsmedvetna och leder till meningsfulla utvecklingsresultat.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>41.</NO.P>Europaparlamentet betonar att det är viktigt att skapa de rätta förutsättningarna för mobilisering av både offentliga och privata investeringar för att stödja hållbar utveckling. Parlamentet betonar i detta avseende behovet att ta itu med det årliga finansieringsgapet på 99 miljarder US-dollar i regionen för infrastruktur- och klimatprojekt som är anpassade till målen för hållbar utveckling för att driva den rättvisa gröna och digitala omställningen. Parlamentet betonar den viktiga roll som Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+) spelar för att mobilisera investeringar för att uppnå dessa mål samt den roll som Europeiska investeringsbanken (EIB), särskilt EIB Global, spelar inom ramen för EFHU+ för att ta itu med den bestående bristen på långsiktig finansiering och teknisk expertis för gröna investeringar i regionen, vilket framgår av den undersökning från 2024 som EIB och den latinamerikanska sammanslutningen av finansieringsinstitutioner för utveckling genomfört. Parlamentet stöder ett mer djupgående samarbete med lokala finansinstitut och regionala utvecklingsbanker och vill att EFHU+-garantier används i högre grad för att stödja småskaliga projekt med stor genomslagskraft som involverar det civila samhället och lokalsamhällen, i linje med Global Gateway och EU:s principer för biståndseffektivitet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>42.</NO.P>Europaparlamentet understryker att samarbete mellan EU och Latinamerika/Karibien om såväl kritiska råvaror som teknik är avgörande för att man ska kunna åstadkomma rättvisa, gröna och digitala omställningar och stärka det strategiska oberoendet i båda regionerna baserat på ömsesidigt gynnsamma partnerskap. Parlamentet understryker att sådant samarbete bidrar till att övervinna ekonomiernas beroende av primärvaror (jordbruksprodukter och naturresurser) och spelar en viktig roll i att stärka värdekedjorna genom en hållbar återindustrialiseringspolitik som skapar anständiga arbetstillfällen samt främjar miljömässig hållbarhet och en miljö som leder till teknisk innovation. Parlamentet rekommenderar ökat samarbete om digital utbildning och forskning mellan universitet och innovationsnav i EU och Latinamerika/Karibien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>43.</NO.P>Europaparlamentet betonar behovet av Global Gateway-investeringar i regionen Latinamerika och Karibien med prioritering på att överbrygga infrastruktur- och ojämlikhetsklyftor, inbegripet digital fattigdom och energifattigdom, särskilt på landsbygden och i randområden, i syfte att säkerställa att fördelarna med förbättrad konnektivitet når missgynnade befolkningsgrupper. Parlamentet betonar att detta inbegriper ungdomar och den informella sektorn, och att tillgång till internet till överkomliga priser och förbättrad digital kompetens bör säkerställas inom alla befolkningssegment, särskilt i marginaliserade befolkningsgrupper, i syfte att aktivt överbrygga den digitala klyftan.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>44.</NO.P>Europaparlamentet betonar att ungdomar, som är viktiga drivkrafter för strukturella förändringar, fortsätter att stöta på stora hinder när det gäller att få tillgång till anständig sysselsättning, och understryker att Global Gateway-prioriteringarna måste stödja investeringar i utbildning, yrkesutbildning och sysselsättningspolitik som är anpassade till behoven på framtidens arbetsmarknad.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>45.</NO.P>Europaparlamentet påminner dessutom om vikten av att prioritera program som internationella och civilsamhälleliga organisationer redan har identifierat som verkningsfulla, såsom investeringar i hälso- och sjukvårdssystem samt vård- och omsorgssystem. Parlamentet efterlyser, särskilt mot bakgrund av regionens sårbarhet, en verklig inkludering av personer med funktionsnedsättning i syfte att säkerställa en inkluderande, tillgänglig och verkningsfull strategi för hälso- och sjukvård samt vård och omsorg.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>46.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att handels- och associeringsavtal gör det möjligt för båda regionerna att bedriva handel och investera i en lång rad sektorer och betonar att minskade ojämlikheter, främjande av tillgången till hälso- och sjukvård, utbildning och vatten och upprätthållandet av mänsklig värdighet och tillvaratagandet av grundläggande rättigheter måste fortsätta att stå i centrum för partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien, i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget och instrumentet Europa i världen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>47.</NO.P>Europaparlamentet betonar vikten av ökad transparens, ansvarsskyldighet och lokal relevans, och gläder sig åt att det har skapats en kommissionswebbsida med information om befintliga Global Gateway-initiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra ytterligare uppgifter, inbegripet resultaten av samråden med lokala myndigheter och det civila samhället i båda regionerna, samt information om efterlevnaden av målen för hållbar utveckling och prioriteringarna i både EU och partnerländerna, med riktmärken och indikatorer. Parlamentet kräver att kommissionens ojämlikhetsmarkör (I-Marker) ska tillämpas så brett som möjligt, särskilt när det gäller Global Gateway, som alltid bör följa en rättighetsbaserad strategi och kopplas till indikatorer för mänsklig utveckling. Parlamentet betonar dessutom vikten av socialt skydd och miljöskydd i dialogen mellan EU och Celac.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>48.</NO.P>Europaparlamentet betonar att det måste göras en kontinuerlig utvärdering av Global Gateway för att bedöma dess effektivitet och strategiska inriktning. Parlamentet begär att det får en större roll i tillsynen och den strategiska styrningen av Global Gateway-initiativet, särskilt när det gäller genomförandet av initiativet i Latinamerika och Karibien, för att säkerställa transparens, demokratiskt ansvarsutkrävande, anpassning till EU:s värden och effektiv användning av resurser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>49.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det civila samhället till fullo är delaktigt i utformningen, genomförandet och övervakningen av EU-programmen för att säkerställa politisk samstämmighet för hållbar utveckling och skapa effektiva synergieffekter med alla projekt som är kopplade till Global Gateway och EU:s humanitära bistånd.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>50.</NO.P>Europaparlamentet betonar att man vid sidan av Global Gateway-initiativet måste bevara de traditionella samarbetskanalerna i länderna i Latinamerika och Karibien. Parlamentet uppmanar EU att öka finansieringen till regionala program för mänskliga rättigheter, demokrati och det civila samhället och att säkerställa att anslagen till det geografiska programmet för Amerika och Karibien inom ramen för instrumentet Europa i världen – som för närvarande är lägre än för alla andra regioner – åtminstone bibehålls.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>51.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och länderna i Latinamerika och Karibien att göra mer för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till katastrofer orsakade av människan och naturkatastrofer genom att stärka politiken och samarbetet vad gäller förebyggande, beredskap och resiliens samt insats- och samarbetsstrategier. Parlamentet välkomnar det biregionala samförståndsavtalet om samarbete på området integrerad katastrofriskhantering, som undertecknades i Barbados den 15 maj 2024, och uppmanar de partner som ännu inte har undertecknat avtalet att göra det så snart som möjligt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>52.</NO.P>Europaparlamentet påpekar att europeiskt samarbete och europeiska investeringar inte bara främjar ekonomisk utveckling i regionen utan också bidrar till fred genom att skapa ekonomiska alternativ för ungdomar i Latinamerika. Parlamentet betonar att det sistnämnda är av avgörande betydelse i kampen mot organiserad brottslighet. Europaparlamentet understryker vikten av att stärka det biregionala säkerhetssamarbetet i dess vidaste bemärkelse, inbegripet på områden som klimat, livsmedel, hälso- och sjukvård och social trygghet, att genomföra gemensamma mekanismer för beredskap, förebyggande och insatser samt att fullt ut integrera mänskliga rättigheter och humanitära principer i säkerhetssamarbetet mellan EU och Latinamerika/Karibien för att bryta cyklerna av våld och utestängning i regionen Latinamerika och Karibien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>53.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar EU:s ambition att leda den globala gröna omställningen, och noterar dess erkännande av Latinamerika som en viktig partner i detta arbete. Parlamentet understryker behovet att gemensamt driva på globala gröna initiativ som svarar mot globala mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet betonar behovet att främja en rättvis och inkluderande ekologisk omställning i båda regionerna, bland annat genom ökat samarbete mellan EU och Latinamerika/Karibien om anpassning till och begränsning av klimatförändringar, och att reagera på extrema klimathändelser med särskilt fokus på kritiska områden, såsom skydd av biologisk mångfald, återställande av ekosystem, fossilfrihet och hållbart jordbruk, och på de mest utsatta människorna och befolkningsgrupperna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>54.</NO.P>Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna rubbar livsmedelssystemet i Latinamerika, och betonar värdet av agroekologi, som har erkänts som ett viktigt klimatförändringsresilient jordbrukssystem.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>55.</NO.P>Europaparlamentet påminner om vikten av programmet för samarbete mellan EU och Amazonområdet när det gäller att förbättra kapaciteten hos länderna i Amazonområdet att bekämpa avskogning och skogsförstörelse.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>56.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser starkare åtaganden för att upprätthålla urfolkens rättigheter och integrera dessa rättigheter i dialogen och alla aspekter av samarbetet med länderna i Latinamerika och Karibien, i enlighet med FN:s deklaration om urfolks rättigheter.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>57.</NO.P>Europaparlamentet påminner om vikten av att främja en hållbar och ansvarsfull gruvdrift som skyddar lokalsamhällenas och urfolkens rättigheter och försörjningsmöjligheter, förebygger allvarliga negativa sociala och miljömässiga konsekvenser och bidrar till att övervinna beroendet av råvaruexport och därmed stödjer en hållbar återindustrialiseringspolitik som skapar anständiga arbetstillfällen och främjar miljömässig hållbarhet genom en effektiv förvaltning av mineralresurser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>58.</NO.P>Europaparlamentet understryker behovet att stödja ett jämställdhetsanpassat utvecklingssamarbete och föreslår att riktade åtgärder ska vidtas för att ta itu med och minska ojämlikheterna mellan kvinnor och män, vilket inbegriper men inte begränsas till främjandet av kvinnors tillgång till anständigt arbete, ekonomisk inkludering och inkludering i ledarskaps- och entreprenörsroller, särskilt på landsbygden och i informella sektorer. Parlamentet framhåller att mikroföretag och små och medelstora företag i många delar av världen ofta är motorn i den lokala ekonomin, och att fler och fler av dessa drivs av kvinnor. Parlamentet understryker att sådana företag utgör 90 % av företagen samt står för 60–70 % av sysselsättningen och 50 % av BNP i världen. Parlamentet betonar den avgörande roll som mikroföretag samt små och medelstora företag spelar för att bidra till Agenda 2030 och till att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt de som rör fattigdomsutrotning och anständigt arbete för alla.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>59.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar den biregionala vård- och omsorgspakten, som syftar till att främja samarbete kring heltäckande vård- och omsorgssystem och offentlig politik mellan länderna i båda regionerna, bland annat genom att utarbeta samarbets- och finansieringsmekanismer för att främja en inkluderande och mer rättvis ekonomi.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>60.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser ökat samarbete mellan EU och länderna i Latinamerika och Karibien för att bekämpa könsrelaterat våld genom omfattande utbildning, informationskampanjer och stärkande av det rättsliga skyddet. Parlamentet stöder initiativ inom ramen för instrumentet Europa i världen och den tredje handlingsplanen för jämställdhet som främjar ungdomars sysselsättning, utbildning och kvinnors politiska deltagande.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>61.</NO.P>Europaparlamentet framhåller det civila samhällets viktiga roll för att utforma och övervaka en inkluderande socialpolitik, främja rättvis tillgång till utbildning av god kvalitet och främja hållbar ekonomisk tillväxt i Latinamerika och Karibien. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över det civila samhällets krympande demokratiska utrymme i många latinamerikanska länder. Parlamentet efterlyser i detta avseende ökat EU-stöd till organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare, miljöaktivister och journalister, som står inför allt mer hot och våld, så att de kan utföra sitt arbete på ett säkert och oberoende sätt. Parlamentet manar till en prioritering av deras säkerhet, tillgång till rättvisa och yttrandefrihet och till ett stärkt EU:s partnerskap med aktörer i det civila samhället, som spelar en väsentlig roll i att ta itu med viktiga frågor och främja en konstruktiv dialog om mänskliga rättigheter och demokratisk omställning och som är starkt beroende av biståndsprogram för sin verksamhet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>62.</NO.P>Europaparlamentet understryker vikten av EU-stöd för att stärka de sociala trygghetssystemen i Latinamerika och Karibien, vilket inbegriper integrerade sociala register, bättre samordning av systemen och gemensamma pilotprojekt, särskilt med det civila samhället och lokala myndigheter, som viktiga drivkrafter för inkludering och fattigdomsminskning i partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Säkerhetssamarbete och bekämpning av narkotikahandel</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>63.</NO.P>Europaparlamentet är medvetet om den ökade organiserade brottsligheten och narkotikahandeln i både EU och i Latinamerika och Karibien och de rekordstora mängder olaglig narkotika som smugglas till EU från regionen, huvudsakligen genom dess hamnar. Parlamentet är särskilt oroat över den allt större säkerhetsutmaning som den gränsöverskridande samordningen av kriminella organisationer baserade i Latinamerika/Karibien och EU utgör i båda regionerna. Parlamentet framhåller behovet att stärka samarbetet med såväl narkotikaproducerande länder som transitländer i Latinamerika, och att förbättra det multilaterala samarbetet för att bekämpa dessa hot. Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien om rättvisa och säkerhet, EL PAcCTO 2.0, Copold, Eurofront, det globala programmet mot olagliga flöden och den europeiska hamnalliansen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>64.</NO.P>Europaparlamentet erkänner den betydelse som latinamerikanska kommittén för inre säkerhet (Clasi) har när det gäller att bygga en gemensam och delad säkerhetsram i Latinamerika och Karibien. Parlamentet betonar att Clasi är ett centralt verktyg för att uppnå större integrering och effektivitet i kampen mot brottslighet i regionen. Parlamentet välkomnar det fortsatta strategiska samarbetet mellan inrikes- och/eller säkerhetsministrarna i EU:s medlemsstater och ministrarna med ansvar för säkerhetsfrågor i medlemsstaterna i Clasi samt på teknisk nivå för att stärka det operativa brottsbekämpande samarbetet mellan EU och Latinamerika/Karibien. Parlamentet välkomnar antagandet av en gemensam förklaring och färdplan för genomförande av prioriteringarna för det operativa samarbetet 2025–2026. Parlamentet efterlyser ett liknande samarbete på områdena rättvisa och gränsförvaltning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>65.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka och utöka stödet för samarbete mellan partnerländerna i Latinamerika/Karibien och berörda EU-organ, däribland Europol, Eurojust och EUDA, och att stärka deras arbetsformer. Parlamentet berömmer idén om att upprätta ett partnerskap mellan hamnar i Latinamerika/Karibien och den europeiska hamnalliansen. Parlamentet understryker vikten av att göra framsteg inom AI-teknik och stärka samarbetet mellan hamnar och myndigheter när det gäller bekämpning av narkotikahandel. Parlamentet efterlyser gemensamma initiativ för säkerställande av efterlevnaden, operativa partnerskap och utbyte av underrättelser. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas konkreta bidrag i detta avseende.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>66.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar insatserna för att stärka det regionala säkerhetssamarbetet genom utvidgningen av Clasi och inrättandet av Ameripol som ett formaliserat brottsbekämpande organ, vilket underlättar gränsöverskridande samordning. Parlamentet understryker behovet att ratificera fördraget om upprättandet av Ameripol så att det får full verkan och uppmanar de undertecknande länderna att inleda sina konstitutionella ratificeringsförfaranden.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>67.</NO.P>Europaparlamentet framhåller behovet att ta tag i de bakomliggande orsakerna till organiserad brottslighet, inbegripet korruption, svag samhällsstyrning och social ojämlikhet, och förespråkar ett förhållningssätt där man kombinerar brottsbekämpning med långsiktig socialpolitik och andra sektorsövergripande strategier i syfte att ta sig an medborgarnas säkerhet på ett sätt som inbegriper hela statsförvaltningen och hela samhället. Parlamentet lyfter fram fördelarna med associeringsavtal och andra bilaterala avtal mellan EU och Latinamerika/Karibien som nödvändiga verktyg för samarbete med partnerländer för att ta itu med den organiserade brottslighetens bakomliggande orsaker och bekämpa den olagliga narkotikahandeln.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Rättvisa, mänskliga rättigheter och rättsstaten</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>68.</NO.P>Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa att reformer av rättsväsendet i Latinamerika och Karibien länder respekterar rättsväsendets oberoende och följer internationella rättsstatliga normer. Parlamentet begär att det säkerställs att reformer på detta område bidrar till att stärka den demokratiska styrningen och upprätthålla rättsväsendets integritet. Parlamentet betonar behovet att bekämpa politiska kopplingar till korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att upprätthålla rättsstatsprincipen och värna om rätten att delta i fredliga sammankomster, respektera rättvisans behöriga gång och garantera säkerheten och integriteten för domare och fångar. Parlamentet åtar sig att stödja länderna i Latinamerika och Karibien i dessa ansträngningar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>69.</NO.P>Europaparlamentet ser fram emot ett fortsatt samarbete mellan EU och Latinamerika/Karibien för att upprätthålla och främja demokrati, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning samt stärka den politiska stabiliteten. Parlamentet understryker att valprocessernas integritet och öppenhet utgör själva grundvalarna för partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>70.</NO.P>Europaparlamentet framhåller att EU:s valobservatörsuppdrag spelar en nyckelroll när det gäller att stödja rättvisa val och säkerställa öppenhet, vilket har påvisats av de uppdrag som nyligen genomfördes i Guatemala, Paraguay och Ecuador, och med tanke på de planerade uppdragen i Bolivia, Guyana och Honduras under 2025 samt i Peru och Colombia under 2026.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>71.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser ett förstärkt samarbete mellan EU och Latinamerika/Karibien för att motverka desinformationskampanjer och hybridhot, särskilt sådana som härrör från auktoritära stater såsom Ryssland, Kina och Iran och som syftar till att undergräva de demokratiska institutionerna, valintegriteten och allmänhetens förtroende i båda regionerna. Parlamentet betonar vikten av att stärka program för digital kompetens som svar på ökande hybridhot och felaktig information så att medborgarna får de färdigheter de behöver för att kritiskt kunna utvärdera information online.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Samarbete om mänskliga rättigheter</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>72.</NO.P>Europaparlamentet betonar att ökande förtryck, försämrade förhållanden i autokratiska regimer och ökad ekonomisk instabilitet gör att många personer i vissa delar av Latinamerika och Karibien tvingas fly för att söka skydd och ekonomiska möjligheter och för att kunna åtnjuta grundläggande rättigheter. Parlamentet noterar med oro att detta medför storskaliga tvångsförflyttningar, särskilt från Haiti, Nicaragua och Venezuela, och gränsöverskridande migration inom regionen. Parlamentet understryker det ökande humanitära, sociala och institutionella trycket på demokratiska länder som tar emot ett betydande antal migranter och asylsökande. Parlamentet betonar därför behovet av omfattande samarbete och solidaritet mellan ursprungs-, transit- och mottagarländerna, och betonar vikten av samordnade åtgärder för att säkerställa alla migranters och flyktingars rättigheter, värdighet och säkerhet. Parlamentet betonar vikten av en inkluderande politik för att integrera migranter i värdsamhällena samt de positiva bidrag som migranter från regionen ger till samhället och ekonomin.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>73.</NO.P>Europaparlamentet betonar att samarbete för att skydda de mänskliga rättigheterna är grundläggande för förbindelserna mellan EU och Latinamerika/Karibien. Parlamentet betonar behovet att utarbeta strategier för att stärka rättigheterna för personer av afrikanskt ursprung och urfolk i Latinamerika. Parlamentet noterar den oroväckande ökningen av kvinnomord i Latinamerika. Parlamentet betonar det brådskande behovet att bekämpa kvinnomord genom att stärka politiken för att bekämpa könsrelaterat våld, underlätta markägande och sysselsättningsmöjligheter och garantera tillgång till utbildning. Parlamentet framhåller behovet att fortsätta samarbetet i dessa frågor.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>74.</NO.P>Europaparlamentet är djupt oroat över att en betydande del av Haiti fortfarande kontrolleras av väpnade organiserade kriminella grupper som gör sig skyldiga till utbrett våld och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet efterlyser en samordnad strategi mellan partnerna i Latinamerika/Karibien, EU:s medlemsstater och Förenta staterna för att ta itu med denna kris och stödja det haitiska folket i att återställa stabilitet, demokratiskt styre och rättsstaten. Parlamentet betonar att det är väsentligt att alla berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, deltar i denna process. Parlamentet uppmanar EU att omedelbart stärka sitt politiska, humanitära och ekonomiska stöd till Haiti inom ramen för partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien, och erkänner att de nuvarande insatserna förblir otillräckliga för att kunna hantera denna omfattande kris och hjälpa det haitiska folket att återställa stabilitet, demokratiskt styre och rättsstaten.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>75.</NO.P>Europaparlamentet understryker det civila samhällets avgörande roll i förbindelserna mellan EU och Latinamerika/Karibien. Parlamentet fördömer skarpt morden på människorättsförsvarare och de systematiska kränkningarna av pressfriheten. Parlamentet uttrycker djup oro över den riktade förföljelsen, kriminaliseringen, de godtyckliga frihetsberövandena och det systematiska förtrycket av medlemmar av oppositionen, urfolk, studenter, icke-statliga organisationer och religiösa ledare i flera länder. Parlamentet fördömer missbruket av straffrätten för att tysta avvikande åsikter och undertrycka befogad kritik.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>76.</NO.P>Europaparlamentet betonar behovet att människorättssamarbetet även omfattar att stärka institutioner, rättsväsendets oberoende och att säkerställa allmän tillgång till rättslig prövning, inbegripet att skydda människorättsförsvarare, miljöaktivister och journalister och trygga deras arbete i båda regionerna. Parlamentet fördömer den senaste tidens lagar mot icke-statliga organisationer i vissa länder i Latinamerika och Karibien som begränsar icke-statliga organisationers verksamhet, finansiering och oberoende.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>77.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar EU att använda det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter mot dem som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och att i högre grad utnyttja EU:s restriktiva åtgärder för att bestraffa dem som gradvis och i det fördolda undergräver demokratin och rättsstaten. Parlamentet uppmanar vidare EU att vid tilldelningen av EU-medel, även genom multilaterala och finansiella institutioner, ställa krav på särskilda garantier för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna och att säkerställa att dessa medel inte förstärker sådana regimers auktoritära grepp. Parlamentet uppmanar kommissionen att åberopa människorättsklausulerna i associeringsavtalen när den konstaterar uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Parlamentariskt samarbete och direkta personkontakter</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>78.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar det fördjupade parlamentariska samarbetet mellan EU och Latinamerika/Karibien, särskilt genom den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika (EuroLat) och genom bilaterala församlingar, såsom med Chile och Mexiko, och subregionala gemensamma parlamentariska församlingar, som främjar dialog om viktiga frågor såsom handel, säkerhet och hållbar utveckling. Parlamentet erkänner EuroLat som en strategisk komponent i förbindelserna mellan EU och Latinamerika/Karibien och dess nyckelroll när det gäller att stärka detta partnerskap. Parlamentet välkomnar resultatet av EuroLats 16:e plenarsession, som hölls i Lima den 1–3 juni 2025.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>79.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser bättre samordning mellan parlamentet och de nationella och regionala parlamenten i Latinamerika för att gemensamt kunna hantera transnationella frågor som ligger i linje med biregionala samarbetsprioriteringar och är avgörande för en hållbar utveckling.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>80.</NO.P>Europaparlamentet framhåller den parlamentariska diplomatins avgörande roll för att stärka de biregionala förbindelserna genom att underlätta en direkt dialog med nationella och regionala parlament. Parlamentet efterlyser en intensifiering av den parlamentariska diplomatin för att stödja demokratiska övergångsprocesser och stärka lagstiftningskapaciteten i parlamenten i Latinamerika och Karibien. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang öppnandet av parlamentets lokalkontor i Panama.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>81.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser större stöd för och ökade investeringar i det avgörande arbete som civilsamhällesnätverk, diasporagrupper i båda regionerna, initiativ för direkta personkontakter, ungdomars rörlighet och stiftelsen EU–LAC gör för att stärka de biregionala förbindelserna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>82.</NO.P>Europaparlamentet ser gärna att ungdomar inkluderas i partnerskapet mellan EU och Latinamerika/Karibien genom främjande av utbildningsutbyten, ungdomsledda initiativ och plattformar som gör det möjligt för ungdomar att på ett meningsfullt sätt bidra till biregionala beslutsprocesser.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Rekommendationer inför toppmötet mellan EU och Celac i november 2025</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>83.</NO.P>Europaparlamentet ser positivt på det möte som hölls mellan EU och Celac 2023 och genomförandet av initiativ inom ramen för färdplanen för EU och Celac 2023–2025. Parlamentet lovordar målet att anordna regelbundna toppmöten vartannat år. Parlamentet understryker i detta avseende behovet att anta en ny och ambitiös färdplan vid toppmötet 2025 i Santa Maria i Colombia den 9–10 november 2025 som ytterligare stärker partnerskapet, ligger tydligt i linje med målen för hållbar utveckling och tar den ökande nivån av biregionalt engagemang i beaktande.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>84.</NO.P>Europaparlamentet framhåller att det kommande toppmötet mellan EU och Celac kommer att utgöra ett viktigt tillfälle att framföra de två regionernas röst till världen på grundval av gemensamma värden och ett tillfälle att förnya våra politiska åtaganden på högsta nivå och fastställa en ambitiös och fungerande biregional agenda.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>85.</NO.P>Europaparlamentet förväntar sig att toppmötet mellan EU och Celac stärker alliansen mellan EU och Latinamerika och Karibien i syfte att fastställa de högsta standarderna för hållbar utveckling på multilateral nivå och på nytt bekräfta det gemensamma åtagandet att stödja reformen av multilaterala institutioner för att göra dem mer inkluderande och effektiva, särskilt finansinstitut, vilka spelar en grundläggande roll för att hantera skulder och utforma en mer hållbar internationell finansieringsmodell, inbegripet finansieringen av utvecklingssamarbete, som behandlades vid den fjärde internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Sevilla i Spanien. Parlamentet betonar vikten av EU:s fortsatta stöd till Latinamerikas och Karibiens regionala integration och till insatser som tar itu med långvariga strukturella utmaningar för hållbar utveckling i regionen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>86.</NO.P>Europaparlamentet förväntar sig att man vid toppmötet mellan EU och Celac ska gå vidare med inrättandet av en permanent flerpartsmekanism med tillräcklig finansiering för att upprätta regelbundna samråd med det civila samhället, fackföreningar, lokala myndigheter och andra berörda parter från båda regionerna. Parlamentet erkänner det arbete som stiftelsen EU–LAC utför som en mellanstatlig organisation och dess potentiella bidrag till den permanenta flerpartsmekanismen.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>87.</NO.P>Europaparlamentet betonar i detta avseende vikten av att upprätthålla rättsstatens principer, demokratin och de mänskliga rättigheterna, och uppmanar alla deltagare vid toppmötet att följa dessa principer. Parlamentet påpekar att detta inte kommer att vara möjligt om inte det civila samhället inkluderas på ett verkligt öppet, omfattande och meningsfullt sätt. Parlamentet begär att toppmötets dagordning ska innefatta diskussioner om demokrati och mänskliga rättigheter, såsom rätten att delta i rättvisa och fria val, och att slutsatserna från toppmötet ska innehålla en stark uppmaning till försvar av de mänskliga rättigheterna och rättsstaten. Parlamentet uppmanar EU att kraftfullt försvara demokratins och de mänskliga rättigheternas sak.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>88.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar parterna att på nytt bekräfta sitt gemensamma engagemang för fred, demokrati, multilateralism, den regelbaserade världsordningen, staters territoriella integritet, rättsstaten, internationell rättvisa, demokrati, mänskliga rättigheter, social rättvisa, hållbar utveckling och frihandel vid toppmötet i november 2025 i syfte att gradvis upprätta ett transatlantiskt område med fred, demokrati och välstånd mellan Europa, Latinamerika och Förenta staterna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>89.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar parterna att kraftfullt fördöma Rysslands pågående anfallskrig, särskilt alla dess allvarliga kränkningar av folkrätten och internationell humanitär rätt, och att ge diplomatiskt, ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. Parlamentet uppmanar parterna att förena sina ansträngningar för att snabbt åstadkomma en permanent vapenvila, humanitär intervention i Gaza och frisläppandet av alla gisslan.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>90.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar EU och Celac att göra framsteg när det gäller konkreta åtaganden om att minska fattigdomen och ojämlikheten, främja sammanhållning, institutionell kapacitet och styrning samt värna arbetstagarnas rättigheter, och att fortsätta att stödja den allmänna tillgången till utbildning och hälso- och sjukvård. Parlamentet framhåller behovet av ett biregionalt engagemang för den biregionala vård- och omsorgspakten för att konsolidera och finansiera heltäckande vård- och omsorgssystem som en pelare för social välfärd, där vård och omsorg erkänns som en rättighet, ett kollektivt ansvar och en viktig förutsättning för jämställdhet, social rättvisa och hållbar utveckling i EU och Latinamerika/Karibien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>91.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar toppmötet mellan EU och Celac att driva på samarbetet om klimatresiliens, skydd av den biologiska mångfalden och kampen mot avskogning genom att säkerställa att miljöpolitiken och politiken för fossilfrihet genomförs på ett rättvist sätt, att lokalbefolkningen deltar i och drar nytta av den ekologiska omställningen och att de mest utsatta befolkningsgrupperna får stöd för att anpassa sig till klimatförändringarna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>92.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser starkare åtaganden för att upprätthålla urfolkens rättigheter i alla dimensioner av samarbetet mellan EU och Celac.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>93.</NO.P>Europaparlamentet anser att det är viktigt att EU och Latinamerika/Karibien åtar sig att gemensamt driva på globala och socialt rättvisa gröna initiativ, såsom att förhandla fram ett internationellt fördrag för att sätta stopp för plastföroreningar eller bygga vidare på samförståndsavtalet om integrerad katastrofriskhantering, och att EU och Latinamerika/Karibien uppmuntrar hållbar användning av naturresurser. Parlamentet uppmanar parterna att på nytt bekräfta sitt gemensamma åtagande för ett effektivt genomförande av Parisavtalet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>94.</NO.P>Europaparlamentet uppmuntrar till ett fortsatt starkt samarbete i digitala frågor genom den digitala alliansen mellan EU och Latinamerika/Karibien i syfte att främja en människocentrerad digital omställning i båda regionerna. Parlamentet efterlyser en anpassning av regelverken på det digitala området, särskilt genom dialog om dataskydd, reglering av plattformar, AI-etik och cybersäkerhet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>95.</NO.P>Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om en avsevärd utökning av det biregionala samarbetet för att bekämpa organiserad brottslighet och narkotikahandel som en del av en övergripande strategi för medborgarnas säkerhet.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>96.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser ett starkare engagemang för samarbete om utbildning, särskilt genom att utöka utbytesprogrammen inom Erasmus+.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>97.</NO.P>Europaparlamentet betonar behovet att tillhandahålla mer institutionellt stöd, resurser och teknisk expertis till anordnandet av de regelbundna toppmötena mellan EU och Celac. Parlamentet begär att det skapas ett permanent institutionellt utrymme mellan toppmötena som möjliggör bättre samordning, bättre förberedelser, snabbare kommunikation och övervakning av resultat.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>98.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser regelbundna flerpartssamråd – särskilt före och efter varje toppmöte mellan EU och Celac – mellan lokala myndigheter och det civila samhället i regionen Latinamerika och Karibien samt kommissionen för att säkerställa att Global Gateway-projekten är förenliga med uppnåendet av målen för hållbar utveckling och med lokala och regionala utvecklingsprioriteringar. Parlamentet begär dessutom att det inrättas en permanent uppföljningsmekanism med flera berörda parter för att övervaka förbindelserna mellan EU och Celac och framstegen i genomförandet av åtagandena. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa ett meningsfullt deltagande av och samråd med det civila samhället i både EU och Latinamerika/Karibien under toppmötet.</P></ACTION><SEPARATION><P>°</P><P>°	°</P></SEPARATION><ACTION><P><NO.P>99.</NO.P>Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.</P></ACTION></ACTLST></DISPOSITIF></TEXT></RESOL></TXTLST></SDOCTA>