A.Den 27 januari 2023 lämnade Corteva Agriscience Belgium B.V., baserat i Belgien, på uppdrag av Corteva Agriscience LLC, baserat i Förenta staterna, in en ansökan till Nederländernas behöriga myndighet om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DP51291 (den genetiskt modifierade majsen) på marknaden.

B.Den genetiskt modifierade majsen producerar toxinet IPD072Aa mot majsrotbagge, proteinet fosfinotricinacetyltransferas (PAT), som ger tolerans mot herbicider innehållande glufosinat och proteinet PMI som selektionsmarkör.

C.Glufosinat, som betraktas som en kompletterande herbicid, klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1107/oj).. Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018.

D.IPD072Aa är ett insektsdödande toxin som produceras av bakterien Pseudomonas chlororaphis och som har modifierats för att bekämpa majsrotbagge.

Komplex genteknik

E.Majsen DP51291 utvecklades genom en komplex genteknisk process i flera steg som omfattade skapandet av en genomisk ”landningsplats”, följt av bombardering med mikroprojektiler med hjälp av fem plasmider, och ett efterföljande införande av uttryckskassetter på landningsplatsen med hjälp av agrobacterium tumefaciens.

F.Denna genetiska modifieringsprocess ledde till deletion av 113 baspar av genomiskt DNA för majs, vilket framgick genom bioinformatikanalyser, och ledde till att flera nya öppna läsramar (ORF) bildades, vilket tyder på potentiella genomiska störningar till följd av omvandlingsförfarandet. fem av dessa ORF uppvisade mer än 35 % sekvensidentitet med kända allergener, vilket överskred det tröskelvärde som vanligen används vid bedömningar av allergiframkallande egenskaper https://www.testbiotech.org/wp-content/uploads/2024/12/Testbiotech_comment_‌maize_DP51291.pdf..

Brist på uppgifter om jordbruksmetoder och miljöfaktorer

G.Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 av den 3 april 2013 om ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 och om ändring av kommissionens förordningar (EG) nr 641/2004 och (EG) nr 1981/2006 (EUT L 157, 8.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/503/oj). krävs det en bedömning av huruvida de förväntade jordbruksmetoderna påverkar de studerade parametrarnas (endpoints) uttryck. Enligt den genomförandeförordningen är detta särskilt relevant för herbicidtoleranta växter.

H.Miljöstressfaktorer, såsom torka eller extrema temperaturer, kan ge upphov till oväntade genuttrycksmönster i nyligen införda DNA-sekvenser Trtikova, M., Wikmark, O.G., Zemp, N., Widmer, A., Hilbeck, A., (2015) ”Transgene Expression and Bt Protein Content in Transgenic Bt Maize (MON810) under Optimal and Stressful Environmental Conditions”, PLoS ONE 10(4): e0123011, https://doi.org/10.1371/journal.pone.0123011..

I.Fältförsöken till stöd för analyserna av den genetiskt modifierade majsens sammansättning och fenotyp genomfördes under en enda odlingssäsong (2021) i Förenta staterna och Kanada under väderförhållanden som inte på ett adekvat sätt återspeglar mångfalden när det gäller majsodlingsregioner, särskilt i länder som Brasilien.

J.Extrema väderhändelser rapporterades på vissa försöksplatser. Inga särskilda undersökningar gjordes för att bedöma framtida förhållanden som påverkas av de pågående klimatförändringarna.

K.Glufosinat användes endast en gång under fältförsöken, i enlighet med Efsas doseringsrekommendationer. Inom jordbruket i verkliga livet varierar dock mängden och frekvensen när det gäller användning av herbicider ofta avsevärt mellan olika regioner och kan innebära större mängder eller upprepad användning, vilket innebär att fältförsöksdata kanske inte i tillräcklig utsträckning återspeglar hela skalan av de miljö- och jordbruksförhållanden under vilka den genetiskt modifierade majsen sannolikt kommer att odlas eller importeras.

Bristande bedömning av glufosinat

L.Glufosinat är förknippat med betydande risker för den biologiska mångfalden, toxicitet och ekosystemens hälsa på lång sikt.

M.De allra flesta genetiskt modifierade grödor har modifierats genetiskt så att de är toleranta mot en eller flera ”kompletterande” herbicider som kan användas under hela odlingen av den genetiskt modifierade grödan utan att grödan dör, vilket skulle vara fallet med icke-herbicidtoleranta grödor. Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av kompletterande herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs Se, till exempel, Schulz, R., Bub, S., Petschick, L. L., Stehle, S., Wolfram, J. (2021), ”Applied pesticide toxicity shifts toward plants and invertebrates, even in GM crops”, Science 372(6537), s. 81–84, https://doi.org/10.1126/science.abe1148, Bonny, S., ”Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact”, Environmental Management, januari 2016, 57(1), s. 31–48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738, och Benbrook, C. M., ”Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. - the first sixteen years”, Environmental Sciences Europe, 28 september 2012, Vol. 24(24), https://doi.org/10.1186/2190-4715-24-24..

N.Herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor gör att jordbrukare fastnar i ett ogräsbekämpningssystem som till stor del eller helt och hållet är beroende av herbicider. Detta beror på att genetiskt modifierat utsäde kostar mer, vilket kan motiveras endast om de jordbrukare som köper sådant utsäde också besprutar med de kompletterande herbiciderna. Ett ökat beroende av kompletterande herbicider på gårdar som odlar genetiskt modifierade grödor kommer att påskynda uppkomsten och spridningen av ogräs som är resistenta mot dessa herbicider, vilket utlöser ett behov av ännu mer herbicider, en ond cirkel som kan kallas ”herbicidekorrhjulet”.

O.Ett alltför stort beroende av herbicider kommer att öka de negativa effekterna vad gäller markens hälsa, vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden ovan och under marken, samt leda till ökad exponering för människor och djur, eventuellt även genom ökade herbicidrester på livsmedel och foder.

P.Bedömning av herbicidrester och deras metaboliter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (Efsas GMO-panel), och utförs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer.

Kvarstående frågor om toxinet IPD072Aa

Q.Genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 kräver en toxikologisk bedömning för att visa att en genetisk modifierings avsiktliga effekter inte har några negativa effekter på människors och djurs hälsa.

R.IPD072Aa är ett nytt protein, vilket innebär att man vid dess användning inom jordbruket och dess införande i livsmedelskedjan inte helt kan förlita sig på tidigare erfarenheter.

S.Trots skillnader visar de observerade likheterna mellan IPD072Aa och Bt-toxiner att det behövs noggranna överväganden i riskbedömningsprocessen. Flera studier har visat att Bt-toxiner kan ge upphov till immunrelaterade biverkningar, inbegripet potentiella adjuvansegenskaper För en översikt, se Rubio-Infante, N., Moreno-Fierros, L., ”An overview of the safety and biological effects of Bacillus thuringiensis Cry toxins in mammals”, Journal of Applied Toxicology, maj 2016, volym 36(5), s. 630–648, https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/jat.3252., vilket innebär att de kan öka de allergiframkallande egenskaperna hos andra proteiner som de kommer i kontakt med.

T.En vetenskaplig studie visade att Bt-toxinernas toxicitet också kan öka genom växelverkan med rester från besprutning med herbicider och att det behövs ytterligare studier av de kombinerade effekterna av staplade händelser (genetiskt modifierade grödor som har modifierats för att vara herbicidtoleranta och för att producera insekticider i form av Bt-toxiner) Bøhn, T., Macagnan Rover, C., Semenchuk, P. R., ”Daphnia magna negatively affected by chronic exposure to purified Cry-toxins”, Food and Chemical Toxicology, maj 2016, volym 91, s. 130–140, https://doi.org/10.1016/j.fct.2016.03.009.. Bedömning av herbicidresters och deras metaboliters potentiella växelverkan med Bt-toxiner omfattas dock inte av behörighetsområdet för Efsas GMO-panel och utförs därför inte som en del av riskbedömningen.

U.Toxicitetsbedömningen av IPD072Aa beaktar inte potentiella synergistiska eller kumulativa effekter till följd av interaktion med växtmetaboliter eller herbicidrester.

V.Inga uppgifter har lämnats om ackumuleringen av IPD072Aa i näringsvävar, dess spridning i miljön, särskilt via avloppsvatten och gödsel i mark och akvatiska ekosystem, eller dess effekter på icke-målorganismer.

W.Potentialen för genflöde till vilda släktingar såsom teosinter, vilket rapporterats i Spanien och Frankrike, väcker oro över transgen persistens i miljön och dess eventuella ekologiska konsekvenser Trtikova, M., Lohn, A., Binimelis, R., Chapela, I., Oehen, B., Zemp, N., Widmer, A., Hilbeck, A., (2017), ”Teosinte in Europe – Searching for the Origin of a Novel Weed”, Scientific Reports, 7:1560, https://doi.org/10.1038/s41598-017-01478-w..

X.De övervakningskrav som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 503/2013 efterlevs inte tillräckligt, och de uppgifter som lämnats av Corteva Agriscience LLC har inte genomgått en oberoende kontroll.

Säkerställande av lika villkor på global nivå och upprätthållande av unionens internationella skyldigheter

Y. Odling av den genetiskt modifierade majsen är inte tillåten i unionen. Antagandet av genomförandebeslut (EU) 2025/1898 möjliggörimport till unionen som inte uppfyller de normer som unionens jordbrukare iakttar, vilket skulle medföra en konkurrensnackdel för dem.

Z.I slutsatserna från den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk Strategic Dialogue on the Future of EU Agriculture - A shared prospect for farming and food in Europe, september 2024, https://agriculture.ec.europa.eu/document/download/171329ff-0f50-4fa5-946f-aea11032172e_en?filename=strategic-dialogue-report-2024_en.pdf. uppmanas kommissionen att ompröva sin strategi för marknadstillträde för import och export av jordbruksbaserade livsmedel, med tanke på utmaningen med olika standarder för unionen och dess handelspartner. Rättvisare handelsförbindelser på global nivå som är förenliga med målen för en hälsosam miljö var ett av jordbrukarnas viktigaste krav under demonstrationerna 2023 och 2024.

AA.En rapport från 2017 från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga pesticider har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna https://www.ohchr.org/en/documents/thematic-reports/ahrc3448-report-special-rapporteur-right-food.. FN:s mål 3.9 för hållbar utveckling strävar efter att man senast 2030 avsevärt ska ha minskat antalet dödsfall och sjukdomar som orsakas av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark https://www.un.org/sustainabledevelopment/health/..

AB.Den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald, som antogs vid FN:s femtonde partskonferens (COP15) för konventionen om biologisk mångfald i december 2022, innehåller ett globalt mål om att minska riskerna med bekämpningsmedel med minst 50 % till 2030 https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_22_7834..

AC.I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs det att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och att kommissionen vid utarbetandet av sitt beslut ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan. Sådana berättigade faktorer bör inbegripa unionens skyldigheter enligt FN:s mål för hållbar utveckling och FN:s konvention om biologisk mångfald.

Minska beroendet av importerat foder

AD.En av lärdomarna från covid-19-krisen och det pågående kriget i Ukraina är att unionen behöver bli oberoende när det gäller vissa kritiska material. I uppdragsbeskrivningen för kommissionsledamoten Christophe Hansen uppmanade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen honom att undersöka olika sätt att minska importen av kritiska råvaror https://commission.europa.eu/document/2c64e540-c07a-4376-a1da-368d289f4afe_en..

Odemokratisk beslutsprocess

AE.Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (tre resolutioner). Under den nionde valperioden antog parlamentet 38 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer, och under den nuvarande tionde valperioden har parlamentet redan antagit 11 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer.

AF.Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter kommissionen att godkänna genetiskt modifierade organismer.

AG.Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011..

AH.Vid omröstningen den 13 juni 2025 i den ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003 avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte stöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna https://food.ec.europa.eu/document/download/ee1a5aed-5303-4c32-bb59-813143a1df47_en?filename=sc_modif-genet_20250613_sum.pdf.. Vid omröstningen den 15 juli 2025 i omprövningskommittén avgavs inte heller något yttrande.