1.Europaparlamentet betonar att enkla och förutsägbara skatteregler bör göra det lättare för skattebetalarna att betala sina skatter och för regeringarna att förvalta och uppbära intäkter. Parlamentet betonar behovet av att skapa ett efterlevnadsvänligt och företagsstödjande EU, där produktiva sektorer kan konkurrera och blomstra och arbetstagare kan få en rättvis lön samtidigt som den dubbla omställningen stöds. Parlamentet betonar att alltför komplexa skatteregler riskerar att avskräcka från investeringar, och noterar samtidigt att utformningen av skattepolitiken inte bör leda till en snedvridning av de ekonomiska aktörernas beslutsfattande.

2.Europaparlamentet är djupt oroat över det hot mot EU:s europeiska skattesuveränitet som uttrycktes i den amerikanska presidentens uttalanden den 2 april 2025 om mervärdesskatt i EU:s medlemsstater som en del av skälet till införandet av tullar på import från USA från EU. Parlamentet betonar att handelskrig undergräver företag och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att begränsa den därmed förknippade handelsturbulensen och samråda med europeiska intressenter när man fattar beslut som svar på sådana tullar.

3.Europaparlamentet betonar, såsom anges i Draghi-rapporten, att olika skatteregler i EU utgör ett betydande hinder för att uppnå en verklig inre marknad. Parlamentet noterar att EU:s skatteram strikt måste upprätthålla subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt samarbete för att minska företagens efterlevnadskostnader. Parlamentet betonar att medlemsstaterna har rätt att anpassa sina skattesystem till sina specifika nationella behov, samtidigt som de följer gemensamma standarder och samordnar insatserna för att bekämpa skattebedrägeri och skatteundandragande, säkerställa ett snabbt informationsutbyte och främja lika villkor. Parlamentet anser att dessa resultat kan uppnås, särskilt genom att hitta en balans mellan respekt för nationella befogenheter och säkerställande av en konsekvent tolkning.

4.Europaparlamentet betonar att man vid sidan av harmoniseringsinsatserna kan göra betydande framsteg med att förenkla efterlevnaden av skattereglerna och undanröja administrativa hinder på den inre marknaden genom gemensamma genomförandeverktyg, till exempel standardiserade mallar för insamling av uppgifter och rapportering, vägledning från kommissionen samt dialog och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

5.Europaparlamentet konstaterar att EU-företag, särskilt små och medelstora företag, är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt och jobbskapande på hela kontinenten. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag står inför betydande finanspolitiska utmaningar på grund av komplexa skatteregler och fragmenterade skattesystem, som medför höga administrativa bördor och efterlevnadskostnader, då de små och medelstora företagens kostnader för att efterleva skattereglerna uppskattas till omkring 30 % jämfört med omkring 2 % för stora företag, vilket hindrar deras tillväxt och innovation. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att bedöma konsekvenserna för små och medelstora företag av nuvarande och framtida förslag och undersöka lösningar som förenklar skatteförfarandena och minskar efterlevnadskostnaderna, i strikt samarbete med de nationella skattemyndigheterna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att bedöma varför förslaget till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för små och medelstora företag inte har bemötts positivt i rådet, och efterlyser konkreta framsteg och genomförbara lösningar för att gå vidare med detta. Parlamentet begär att det utvecklas en omfattande och användarvänlig verktygslåda för små och medelstora företag och nystartade företag, inbegripet riktlinjer, mallar och automatiserade inlämningsalternativ för mervärdesskatt, bolagsskatt, lönehandlingar och andra skyldigheter, som ska vara fritt tillgängliga och regelbundet uppdateras.

6.Europaparlamentet noterar Draghi-rapporten om sektorsspecifika beskattningsförslag, särskilt rekommendationerna om att sänka kostnaderna för elförbrukning utan att undergräva EU:s konkurrenskraft, avskräcka från investeringar, skada skapandet av arbetstillfällen eller försvaga företagens förtroende. Parlamentet noterar i detta avseende EU:s finansministrars informella reflektioner i januari 2025 om höga energipriser och deras prioritering. Parlamentet beaktar det pågående arbetet med översynen av energiskattedirektivet Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/96/oj). och betonar vikten av klimatambitioner, den nuvarande ekonomiska verkligheten, höga energipriser samt konnektivitetsbehoven.

7.Europaparlamentet betonar att konkurrenskraft är en bred term som avser den produktivitetstakt som kan driva på hållbar tillväxt och följaktligen inkomster och välfärd för alla. Parlamentet betonar att en konkurrenskraftig ekonomi inte bara är företagsvänlig, utan snarare ger hög sysselsättning och social välfärd samt tillhandahåller innovationsförmåga, adekvata utbildningsmöjligheter och infrastruktur samt starka institutioner och rättsstatliga normer. Parlamentet erkänner att effektiva och ändamålsenliga skatter – inbegripet åtgärder för att begränsa skadlig skattekonkurrens och en kapplöpning mot botten i termer av skattesatser – är avgörande för att generera de offentliga resurser som krävs för hållbara offentliga och privata investeringar som kommer att stärka EU:s konkurrenskraft, sociala och ekonomiska sammanhållning och tillväxt.

8.Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets slutsatser om den nya given för den europeiska konkurrenskraften. Parlamentet beklagar i detta avseende att skatteområdet inte ingår för att förbättra Europas konkurrenskraft. Parlamentet efterlyser bättre skattesamarbete inom EU för att minska fragmenteringen och komplexiteten och samtidigt främja ökat samarbete och förtroende mellan medlemsstaterna eftersom detta är avgörande för att stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

9.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att enas om en samordnad strategi för att öka transparensen i de offentliga skatteutgifterna samt säkerställa att de politiska mål som eftersträvas uppnås i linje med EU:s gemensamma mål och prioriteringar på ett kostnadseffektivt sätt, inte har några oväntade eller negativa effekter på den inre marknaden och inte erbjuder möjligheter till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

10.Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets slutsatser om skatterationalisering och skatteförenkling. Parlamentet betonar att framtida EU-initiativ på skatteområdet först och främst bör inriktas på administrativ förenkling, avskaffande (i förekommande fall) av överlappande skatteregler, ökad tydlighet och rationalisering av tillämpningen av skatteregler för att ta itu med identifierade skillnader eller ineffektivitet som kan påverka den inre marknaden. Parlamentet betonar att kommissionen bör underlätta och uppmuntra ett mer robust samarbete mellan medlemsstaterna och de nationella skatteförvaltningarna för att möjliggöra en mer konsekvent tolkning av lagstiftningen om direkta och indirekta skatter.

11.Europaparlamentet noterar den forskning som utförts av kommissionens gemensamma forskningscentrum 2022 och som visar att intäkter till lokala budgetar från skatter på lokal ekonomisk verksamhet kan fungera som ett incitament för kommuner att agera lokalt och främja lokal ekonomisk verksamhet. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att intensifiera denna forskning och inleda ett projekt för ömsesidigt lärande med medlemsstaterna för att uppmuntra kommunerna att ta hand om sina företag och på så sätt frigöra outnyttjad potential för ökad ekonomisk tillväxt i hela EU.

12.Europaparlamentet betonar att väl utformade och motiverade skatteincitament med ekonomisk substans och socioekonomiska fördelar kan stödja ekonomisk verksamhet som främjar offentliga mål, inbegripet perifera områden och på annat sätt geografiskt missgynnade områden i EU. Parlamentet konstaterar att skatteincitament inte bara bör vara förenliga med fördragen och begränsningarna i fråga om finanspolitiskt utrymme utan inte heller bör leda till fragmentering av den inre marknaden, och efterlyser en uppsättning verktyg för att säkerställa dialog, transparens och samordning mellan medlemsstaterna om skatteincitament. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utfärda icke-bindande riktlinjer för skatteincitament och efterlyser ytterligare en studie om effekterna av genomförandet av OECD:s regler för den andra pelaren på skatteincitament och utfärda rekommendationer för att säkerställa deras effektivitet inom ramen för den andra pelaren. Parlamentet betonar vikten av att se till att skatteincitamenten förblir förenliga med EU:s ram för statligt stöd. Parlamentet påminner om EU:s klimatåtaganden och parlamentets fortsatta stöd för dessa mål, och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att samordna insatserna och överväga de potentiella fördelarna med skatteincitament för gröna investeringar.

13.Europaparlamentet påminner om att flera lagstiftningsinitiativ på skatteområdet inte går framåt. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att skapa rättssäkerhet och förutsägbarhet för EU-företag. Parlamentet noterar kommissionens klargöranden om vilka initiativ som ska dras tillbaka på skatteområdet.

14.Europaparlamentet påminner om kommissionens prioritering att säkerställa verksamhetsförenkling inom all politik, inbegripet beskattning inom ramen för dess befogenheter, med målet att minska rapporteringskraven med minst 25 % (och för små och medelstora företag med minst 35 %). Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att i nära och kontinuerlig dialog med medlemsstaterna systematiskt genomföra konsekvensbedömningar på förhand av alla nya skatterelaterade lagstiftningsförslag samt en konkurrenskraftskontroll av befintliga åtgärder för att kvantifiera den förväntade minskningen av de administrativa bördorna och säkerställa att nya regler är förenliga med EU:s mål för ekonomisk tillväxt och för den gröna och digitala omställningen.

15.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att identifiera och undanröja alla fall av dubbel rapportering och inrätta ett system för effektiv datadelning mellan skatteförvaltningarna, så att skattebetalarna befrias från dubbla rapporteringsskyldigheter. Parlamentet noterar att i detta sammanhang skulle enkla vinster kunna uppnås såsom en ändring av direktiv (EU) 2021/2101 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/2101 av den 24 november 2021 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (EUT L 429, 1.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2021/2101/oj). om offentlig landsspecifik rapportering för att bevilja EU-reglerna likvärdighet med det globala redovisningsinitiativets (Global Reporting Initiative) standard 207. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma fördelarna med en sådan likvärdighet.

16.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rationalisera skatteskyldigheterna för försvarsindustrin genom att utvidga och förenkla momsundantagen för upphandling inom ramen för EU:s gemensamma försvarsinitiativ.

17.Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett EU-skatteinformationsnav för att förbättra det automatiska utbytet av skatteinformation och minska de administrativa bördorna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att bygga vidare på befintliga verktyg, såsom systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) och systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS), och att undersöka möjligheten att utvidga deras tillämpning till områden som direkt beskattning. Parlamentet betonar att ett sådant nav borde möjliggöra en gemensam analys av information som är relevant för kontrollen av beskattning med en gränsöverskridande komponent och förhindra dubbelarbete, och skulle fungera som en gemensam åtkomstpunkt för skatteförvaltningar i hela EU.

18.Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som den elektroniska faktureringen kan spela för att öka transparensen, minska de administrativa bördorna och möjliggöra en praktisk och effektiv användning av rapporterade uppgifter.

19.Europaparlamentet påminner om att skatteförvaltningarna utan en robust rapportering skulle sakna den grundläggande information som krävs för att upptäcka, utreda och förebygga missbruk av skattepraxis. Parlamentet understryker att tillgång till aktuella och omfattande skatteuppgifter är avgörande för att säkerställa rättvisa skattesystem och skydda offentliga inkomster.

20.Europaparlamentet inser att det för att motivera kostnaderna för att uppfylla rapporteringskraven behövs välfinansierade och effektiva skatteförvaltningar, utrustade med adekvat utbildad personal och modern digital infrastruktur. Parlamentet betonar behovet av att investera i skattemyndigheternas kapacitet för att säkerställa att befintliga rapporteringsskyldigheter utnyttjas fullt ut.

21.Europaparlamentet påminner om att enkla, stabila och förutsägbara skatteregler är avgörande för en konkurrenskraftig ekonomi och kommer att bidra till skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda rekommendationer för ett förenklat och konkurrenskraftigt skattesystem för att minska den administrativa bördan för företag och medborgare, när det anses lämpligt, till exempel genom att rationalisera användningen av skatteregistreringsnumret i alla medlemsstater och på området skatteincitament. Parlamentet konstaterar att skattesäkerhet, förenklade återbetalningsförfaranden och avdrag är viktiga lösningar för att minska den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag.

22.Europaparlamentet noterar vikten av skatteförenklingar över hela linjen. Parlamentet betonar behovet av att öka icke-professionella investerares deltagande på kapitalmarknaderna genom att förenkla skattedeklarationsförfarandena för spar- och investeringskonton, särskilt när dessa konton åtföljs av skatteincitament. Parlamentet noterar vidare kommissionens pilotprojekt om samarbete för efterlevnad för företag, som syftar till att minska revisionerna och förbättra tvistlösningen för företag som uppfyller höga efterlevnadsstandarder.

23.Europaparlamentet understryker digitaliseringens potential, särskilt när det gäller artificiell intelligens (AI), som ett verktyg för att minska de administrativa bördorna och efterlevnadskostnaderna för företag, särskilt små och medelstora företag, och för att främja upptäckten av momsbedrägerier, samtidigt som man behåller en mänsklig faktor för kvalitetskontroller och för att säkerställa skyddsåtgärder mot risker för diskriminering. Parlamentet noterar att digitaliseringen också kan förbättra den offentliga skatteförvaltningen, förutsatt att transparens och tillräcklig tillsyn över automatiserat skatterelaterat beslutsfattande garanteras. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att främja digitalisering och förenkling av skatteförvaltningen och samtidigt stärka samarbete, samordning och utbyte av bästa praxis och know-how mellan nationella myndigheter, med stöd av kommissionen.

24.Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör avsätta tillräckliga mänskliga och ekonomiska resurser för genomförandet av ny skattelagstiftning och moderniseringen av skatteförvaltningarna, särskilt genom att investera i personal, utbildning och integrerade, driftskompatibla it-system och samråd med den privata sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt stöd genom Fiscalis-programmet och att undersöka ett särskilt EU-finansieringsprogram för att ytterligare stödja sådana investeringar.

25.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för sin behörighet och i en nära och kontinuerlig dialog med medlemsstaterna, bedöma och förenkla den nuvarande mervärdesskatteramen, minska de administrativa bördorna, inbegripet för företag och samhällsorganisationer, öka konkurrenskraften och minska klyftan mellan förväntade intäkter och det belopp som faktiskt uppbärs (mervärdesskattegapet). Parlamentet upprepar sitt krav på ett förenklat och moderniserat momssystem, med gränser för undantag och icke-standardiserade mervärdesskattesatser, för att främja en rättvis konkurrens som minskar efterlevnadskostnader och förbättrar den frivilliga efterlevnaden. Parlamentet noterar paketet med mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern och uppmanar kommissionen att utfärda tydliga och konsekventa riktlinjer för att säkerställa ett smidigt genomförande av direktiv (EU) 2025/516 Rådets direktiv (EU) 2025/516 av den 11 mars 2025 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern (EUT L, 2025/516, 25.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/516/oj)., särskilt när det gäller EU:s krav på digital rapportering. Parlamentet betonar att mervärdesskattegapet varierar avsevärt mellan medlemsstaterna och välkomnar paketet med mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern som ett verktyg för att öka transparensen och minska bedrägerierna. Parlamentet efterlyser ett samordnat genomförande på nationell nivå för att säkerställa samstämmighet och att modellen med den gemensamma kontaktpunkten för mervärdesskatt är effektiv och användarvänlig, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet efterlyser ytterligare reformer för att underlätta elektronisk mervärdesskatteregistrering för småföretag och öka digitaliseringen av uppbörden av mervärdesskatt. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på och utöka den gemensamma kontaktpunkten för mervärdesskattereglerna för gränsöverskridande e-handelsverksamhet mellan företag och konsumenter i syfte att minska den administrativa bördan och efterlevnadskostnaderna.

26.Europaparlamentet noterar den markanta förändringen i köpbeteendet under det senaste årtiondet med en kraftig ökning av e-handeln under covid-19-pandemin, som ännu håller i sig. Parlamentet noterar att onlineinköp bör bidra till ökad efterlevnad av mervärdesskattereglerna på grund av den elektroniska verifieringskedjan, men att det i kommissionens rapport om mervärdesskattegapet 2024 betonas att korrelationen inte är helt tydlig på grund av komplexiteten i samband med onlineförsäljning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att kontrollera om regelverket för mervärdesskatt är ändamålsenligt med tanke på e-handelns ökande popularitet.

27.Europaparlamentet uppmanar till en förbättring av rådets direktiv 2008/9/EG Rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat (EUT L 44, 20.2.2008, s. 23, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/9/oj).. Parlamentet understryker vikten av att undersöka integreringen av gränsöverskridande momsåterbetalningar i modellen för den gemensamma kontaktpunkten för att ytterligare förenkla efterlevnaden av mervärdesskattereglerna för företag som bedriver gränsöverskridande handel, samtidigt som man säkerställer anpassning till befintliga mervärdesskatteskyldigheter i alla medlemsstater.

28.Europaparlamentet kräver att centrala begrepp konsekvent tillämpas och att definitionerna rationaliseras för att säkra ett effektivare mervärdesskattesystem, inbegripet till exempel tillämpning av gemensamma tolkningar för varor som ska installeras eller monteras i enlighet med artikel 36 i momsdirektivet Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2006/112/oj). och en konsekvent tillämpning av definitionerna av fast driftställe och fast eller annat etableringsställe.

29.Europaparlamentet betonar behovet av ett mer hållbart och rättvist mervärdesskattesystem med ytterligare överväganden om hur mervärdesskattesatserna kan användas för att uppnå hållbarhetsmålen. Parlamentet föreslår att kommissionen bedömer om momsavgifter kan avskaffas på varor som levereras kostnadsfritt för sociala och miljömässiga fördelar.

30.Europaparlamentet noterar att reducerade mervärdesskattesatser visserligen har ett legitimt syfte när det gäller att främja medlemsstaternas breda sociala och ekonomiska mål, inbegripet stöd till utsatta samhällsgrupper och barn, men att en bredare tillämpning av dem ökar rättsosäkerheten och skattesystemets komplexitet. Parlamentet betonar att reducerade mervärdesskattesatser kan leda till en prissänkning för konsumenten, men att detta också är beroende av olika faktorer. Parlamentet anser därför att en regelbunden översyn och bedömning av vilka reducerade mervärdesskattesatser som fortfarande är nödvändiga och effektiva för att uppnå medlemsstaternas avsedda politiska mål kommer att vara av nytta i förenklingsarbetet.

31.Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om det föreslagna huvudkontorsbaserade skattesystemet för små och medelstora företag, det föreslagna ”Unshell-direktivet” och det föreslagna avdraget i syfte att minska skattefördelen för finansiering med lån jämfört med finansiering med eget kapital (DEBRA).

32.Europaparlamentet betonar att komplexiteten och skillnaderna i samspelet mellan olika nationella skattesystem kan skapa ojämlika villkor och inverka negativt på den inre marknadens funktion. Parlamentet påpekar att detta kan avskräcka från gränsöverskridande investeringar, vilket särskilt kan missgynna små och medelstora företag och rent inhemska företag, som saknar resurser för att delta i komplexa skatteplaneringssystem och därför befinner sig i en orättvis konkurrensmiljö som inte gynnar expansion.

33.Europaparlamentet noterar arbetet med förslaget om regelverket för inkomstbeskattning för företag i Europa (Befit). Parlamentet påminner om att kommissionens mål med Befit-förslaget är att minska komplexiteten i skattereglerna och efterlevnadskostnaderna för EU-företag med gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet noterar dess potential att minska fragmenteringen och skapa lika villkor för företag på den inre marknaden. Parlamentet betonar att alla EU-initiativ måste ge ett mervärde både i rättslig och ekonomisk mening, och efterlyser en effektiv och balanserad strategi som gynnar alla medlemsstater, respekterar subsidiaritetsprincipen och på ett konsekvent sätt överensstämmer med genomförandet av OECD:s regler för den andra pelaren.

34.Europaparlamentet upprepar EU:s starka åtagande att genomföra OECD:s/G20:s inkluderande tvåpelarramverk, samtidigt som hänsyn tas till den nuvarande situationen när det gäller reglerna för den andra pelaren, inbegripet det dekret som Förenta staternas president nyligen utfärdade den 20 januari 2025, i vilket det förklaras att OECD:s globala skatteuppgörelse inte har någon kraft och verkan i Förenta staterna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att prioritera insatser som upprätthåller och skyddar avtalet för att förhindra en återgång till skadlig skattekonkurrens på bekostnad av offentliga intäkter och EU:s intressen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att informera parlamentet om beredskapsplaner och att snabbt vidta riktade åtgärder för att bevara integriteten och effektiviteten för direktivet om den andra pelaren Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EUT L 328, 22.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2523/oj)., skydda EU:s intressen och förhindra motåtgärder. Parlamentet noterar möjligheten till administrativ förenkling i genomförandet av direktivet om den andra pelaren.

35.Europaparlamentet betonar att den andra pelaren bör säkerställa en global minimiskattenivå för multinationella och storskaliga nationella koncerner i unionen. Parlamentet välkomnar dess införlivande i nationell lagstiftning. Parlamentet efterlyser rättslig klarhet, med beaktande av skillnaderna mellan OECD:s regler för den andra pelaren och medlemsstaternas genomförande av dem, särskilt när det gäller sjöfartsverksamhet, för att undvika att skapa motstridiga skattesystem som kan leda till förvirring. Parlamentet förväntar sig att processen med förhandlingarna om och offentliggörandet av den administrativa vägledningen snart kommer att avslutas och att företag som omfattas av den andra pelaren ges nödvändig säkerhet. Parlamentet förväntar sig ytterligare utveckling när det gäller befintliga safe harbour för att underlätta efterlevnaden, såsom utvecklingen av en permanent safe harbour.

36.Europaparlamentet framhåller den betydelsefulla roll som Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har spelat när det gäller att identifiera och utreda skattebedrägeri och skatteundandragande, och betonar behovet av ett effektivt samarbete mellan dessa organ och med de nationella skattemyndigheterna.

37.Europaparlamentet noterar OECD:s offentliggörande av den multilaterala konventionen i oktober 2023, som fastställer de tekniska reglerna för att genomföra belopp A inom den första pelaren och de pågående förhandlingarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de potentiella effekterna av skatt på digitala tjänster.

38.Europaparlamentet noterar Letta-rapporten och hänvisningen till ett frivilligt 28:e system, som syftar till att locka till sig och behålla innovativa nystartade företag i EU. Parlamentet noterar att EU:s fragmenterade skattelandskap skapar komplexitet, osäkerhet och höga efterlevnadskostnader för EU:s företag, särskilt små och medelstora företag, och uppmanar kommissionen att undersöka och bedöma fördelarna och nackdelarna med alternativet med ett 28:e system. Parlamentet understryker behovet av att ta itu med skattehinder för gränsöverskridande investeringar för att minska det alltför stora beroendet av skulder och för att öka det egna kapitalet i företagsfinansieringen. Parlamentet påminner i detta avseende om Draghi-rapporten, där det betonas att EU-medborgarna bör kunna investera i andra medlemsstater utan komplicerade beskattningsförfaranden, vilket i praktiken leder till dubbelbeskattning. Parlamentet betonar att efterlevnad av dessa principer är avgörande för att göra EU till ett konkurrenskraftigt och innovationsdrivet investeringsnav. Parlamentet understryker vikten av att undersöka olika sätt att förenkla och standardisera reglerna för dokumentation av internprissättning i hela EU, inbegripet en noggrann och balanserad bedömning av befintliga tröskelvärden och väsentlighetskriterier, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas särdrag, i syfte att minska efterlevnadskostnaderna för transaktioner, utan att äventyra transparensstandarderna och utan att underlätta aggressiv skatteplanering och skatteundandragande.

39.Europaparlamentet beklagar att kommissionens konkurrenskraftskompass saknar konkret vägledning om undanröjande av skattehinder för gränsöverskridande investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra riktade studier för att bedöma de ekonomiska och konkurrensmässiga effekterna av denna fragmentering, med fokus på att identifiera de hårdast drabbade sektorerna och föreslå konkreta åtgärder för att förenkla skattesystemen och stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna, särskilt för att stödja små och medelstora företag.

40.Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet nyligen av direktivet om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt Rådets direktiv (EU) 2025/50 av den 10 december 2024 om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt (EUT L, 2025/50, 10.1.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/50/oj). som ett viktigt första steg mot att modernisera och rationalisera gränsöverskridande skatteförfaranden inom EU. Parlamentet noterar rekommendationerna i Draghi-rapporten och påminner om parlamentets rekommendationer i sin resolution om en ram för källskatt Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2022 om en europeisk ram för källskatt (EUT C 347, 9.9.2022, s. 172)., vars inrättande är avgörande för att minska komplexiteten, öka rättssäkerheten för investerare och hejda bruket av skatteavtalsshopping. Parlamentet påpekar dessutom att en skattereform också skulle kunna underlätta ytterligare integration av kapitalmarknaderna i EU inom ramen för spar- och investeringsunionen.

41.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de befintliga skatterelaterade hindren för integrationen av den inre marknaden och utarbeta en handlingsplan för att ta itu med dem.

42.Europaparlamentet efterlyser vägledande principer för skattebetalarnas rätt att fastställa kvarstående skattehinder på den inre marknaden och rekommendera bästa praxis från hela EU för att förbättra skattebetalarnas erfarenheter, samtidigt som det säkerställs att sådana vägledande principer inte begränsar medlemsstaternas möjligheter att införa åtgärder mot missbruk för att säkerställa en korrekt tillämpning av deras skattelagstiftning. Parlamentet noterar kommissionens ovilja att lägga fram det planerade meddelandet om medborgarnas rättigheter som skattebetalare, vilket tillkännagavs i dess handlingsplan för 2021.

43.Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om spar- och investeringsunionen, särskilt viljan att undanröja skillnader i nationella skatteförfaranden som skapar administrativa bördor och hinder för gränsöverskridande investeringar samt att stödja medlemsstaternas åtgärder i detta syfte.

44.Europaparlamentet konstaterar att skillnader i skattebehandlingen av kapitalinkomster kan skapa komplexitet och rättsosäkerhet för gränsöverskridande investerare. Parlamentet betonar att i Draghis omfattande rapport erkänns behovet av att undanröja alla skattehinder för gränsöverskridande investeringar i EU för att minska fragmenteringen av kapitalmarknaden. Parlamentet understryker vikten av en mer balanserad skattemix för ekonomisk motståndskraft och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma fördelarna med ytterligare samordning och förenkling på detta område för att främja gränsöverskridande investeringar.

45.Europaparlamentet påminner om att det i takt med att reglerna för den andra pelaren genomförs är viktigt att övervaka nya former av skadlig skattekonkurrens som kan utvecklas.

46.Europaparlamentet åtar sig att bekämpa både företags och privatpersoners aggressiva skatteplanering för en rättvis europeisk ekonomi, med beaktande av de små och medelstora företagens och låg- och medelinkomsthushållens särskilda situation och intressen. Parlamentet noterar att aggressiv skatteplanering i hög grad påverkar intäkterna, och snedvrider villkoren för de ekonomiska aktörerna, hotar att undergräva skattemoralen och urholkar medlemsstaternas skattebas. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att ta itu med aggressiv skatteplanering, särskilt genom förbättrat informationsutbyte, samordnade revisioner och förbättrat verkställande. Parlamentet påminner om sina resolutioner om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning Europaparlamentets resolution av den 16 september 2021 om genomförandet av EU:s krav på utbyte av upplysningar i fråga om beskattning: framsteg, lärdomar och hinder att övervinna (EUT C 117, 11.3.2022, s. 120)., om reformering av EU:s förteckning över skatteparadis Europaparlamentets resolution av den 21 januari 2021 om reformering av EU:s förteckning över skatteparadis (EUT C 456, 10.11.2021, s. 177). och om reformering av EU:s politik mot skadlig skattepraxis. Parlamentet framhåller att en ökning av skattesystemens komplexitet kan ge felaktiga incitament till aggressiv skatteplanering och skatteundandragande och att sådana incitament kan vara ogenomskinliga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillämpa en riskbaserad och lämplig strategi för att bekämpa skattebedrägeri och aggressiv skatteplanering.

47.Europaparlamentet betonar vikten av befintliga mekanismer inom ramen för direktivet om administrativt samarbete Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/16/oj). (DAC), direktivet mot skatteflykt Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2016/1164/oj). (Atad) och det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter (MCAA), som avsevärt har förbättrat transparensen och det gränsöverskridande samarbetet mellan skattemyndigheter, vilket möjliggör ett effektivare svar på aggressiv skatteplanering. Parlamentet understryker de ökande administrativa bördorna och efterlevnadskostnaderna för skatteförvaltningar och skattebetalare inom ramen för DAC och Atad, och välkomnar översynen och förenklingen av dessa, samtidigt som nuvarande standarder bibehålls.

48.Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med inkonsekvenserna mellan Atad och OECD:s tvåpelarstrategi för att säkerställa samstämmighet och rättssäkerhet i hela EU, bland annat genom att överväga en rationalisering av de alternativ och undantag som beviljas medlemsstaterna. Parlamentet noterar kommissionens tillkännagivande att den kommer att utvärdera Atad mot bakgrund av den andra pelaren och lägga fram en övergripande rapport om åtgärderna under tredje kvartalet 2025, i enlighet med avtalet om den andra pelaren. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna vägledning om tolkningen av den allmänna regel mot missbruk som fastställs i Atad och efterlyser en översyn för att göra Atad enklare att genomföra och öka dess effektivitet.

49.Europaparlamentet noterar den roll som DAC spelar för att minska skatteundandragande och skatteflykt samt aggressiv skatteplanering och för att öka transparensen, samtidigt som man betonar komplexiteten och den administrativa bördan, särskilt inom ramen för DAC 6 Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (EUT L 139, 5.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/822/oj).. Parlamentet betonar behovet av en översyn av DAC 6 och uppmanar kommissionen att göra en bedömning av efterlevnadskostnaderna enligt detta direktiv samt att stärka vägledningen, förbättra riskanalysen och utnyttja tekniken för bättre datainsamling för att säkerställa effektivitet när det gäller att främja skattetransparens och förhindra oproportionerliga kostnader och administrativa bördor. Parlamentet anser att man vid denna omprövning bör överväga att skydda små och medelstora företag från onödiga rapporteringsskyldigheter och skapa större klarhet när det gäller riktmärkena för rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang. Parlamentet föreslår en bedömning av en eventuell översyn av DAC 7 Rådets direktiv (EU) 2021/514 av den 22 mars 2021 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (EUT L 104, 25.3.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2021/514/oj). i syfte att överväga om informationsutbytet kan minskas genom införandet av realtidsrapportering i paketet med mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern.

50.Europaparlamentet noterar särskilt behovet av att dra nytta av översynsprocessen för att ta itu med nuvarande överlappande regler och att rationalisera och förenkla tillämpningen av gemensamma regler och begrepp. Parlamentet påpekar att standardisering av termer och begrepp är avgörande för att förenkla efterlevnaden, eftersom olika nationella tolkningar kan leda till fragmentering och komplexitet.

51.Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete mellan Eppo och Eurofisc för att stärka utbytet av underrättelser, samordnade brottsbekämpande insatser och gränsöverskridande utredningar i kampen mot momsbedrägerier och andra former av skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet betonar behovet av ett rationaliserat samarbete mellan dessa organ för att säkerställa effektivare och mer enhetliga EU-insatser mot gränsöverskridande skattebedrägerier genom att utnyttja deras respektive mandat och expertis. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att underlätta detta samarbete genom att förbättra mekanismerna för datautbyte, säkerställa tillräckliga resurser och främja gemensamma utredningsinsatser. Parlamentet betonar att ytterligare skattesamordning mellan medlemsstaterna för att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt är nödvändig för att underlätta gränsöverskridande ekonomisk verksamhet. Parlamentet noterar att EU måste se till att alla importerade produkter omfattas av lämpliga tullar.

52.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en studie och, vid behov, ett åtgärdspaket om hur man kan förenkla skattereglerna och ta itu med skattefragmenteringen för gränsarbetare och egenföretagare för att öka konkurrenskraften genom att fördjupa den inre marknaden och skydda skatteintäkterna genom att skapa lika villkor. Parlamentet konstaterar att olika nationella skattesystem skapar betydande hinder, administrativa bördor, rättsosäkerhet och dubbelbeskattning, vilket hindrar arbetskraftens rörlighet och gränsöverskridande entreprenörskap.

53.Europaparlamentet noterar att enskilda personers gränsöverskridande rörlighet ökar i en aldrig tidigare skådad takt och att en sådan omfattande global rörlighet har en betydande inverkan på skattesystemen. Parlamentet betonar att denna rörlighet och dess inverkan på skattesystemen måste beaktas noggrant vid beslutsfattandet, men att den inte får avskräcka från rörlighet och sysselsättningsmöjligheter i EU. Parlamentet noterar i detta avseende att medlemsstaterna använder skatteincitament för att främja arbetskraftens rörlighet och gränsöverskridande entreprenörskap. Parlamentet betonar dock att medlemsstaterna också måste förhindra skadlig skattepraxis som lockar enskilda skattebetalare och snedvridning av konkurrensen genom tydliga förbehåll och skyddsåtgärder.

54.Europaparlamentet noterar den ökande gränsöverskridande rörligheten för högkvalificerade arbetstagare och andra personer som drivs av fri rörlighet och förmånliga skattesystem i vissa medlemsstater. Parlamentet understryker vikten av att se till att skattepolitiken på den inre marknaden förblir rättvis, transparent och förenlig med de offentliga finansernas hållbarhet i hela EU. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att se över mandatet för uppförandekodgruppen för företagsbeskattning.

55.Europaparlamentet påminner om att skattekonsekvenser uppstår till följd av risken för skattemässig närvaro, eller för ett fast driftställe, när gränsarbetare ägnar sig åt verksamhet såsom affärsresor eller distansarbete. Parlamentet noterar att en safe harbour-regel för distansarbete som samordnas mellan medlemsstaterna skulle kunna skapa skattesäkerhet för arbetsgivare och minska de administrativa bördorna genom att förenkla personbeskattningen.

56.Europaparlamentet betonar att innovation är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt, global konkurrenskraft och välfärd och att skatteincitament enligt OECD är ett allmänt använt och ekonomiskt betydelsefullt politiskt instrument för innovationsstöd. Parlamentet anser att regeringarna bör se till att skatteincitament för forskning och utveckling ger valuta för pengarna genom regelbunden utvärdering och antagande av riktade incitament som driver på investeringar och tillväxt och stärker EU:s konkurrenskraft på den globala arenan, i linje med förslagen i Draghi-rapporten.

57.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra ytterligare studier om kostnadseffektiviteten hos de olika typerna av skatteincitament för FoU och innovation, för att stärka EU:s konkurrenskraft på den globala arenan, i linje med förslagen i Draghi-rapporten, för att säkerställa att dessa incitament är väl utformade för att uppnå fastställda politiska mål, utan att urholka skatteintäkterna och bidra till risken för skatteflykt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika lösningar och mekanismer för att stödja FoU för nystartade företag, bland annat överlåtbara skattetillgodohavande, i en samordnad strategi med medlemsstaterna och på grundval av gemensamma kriterier, för att förbättra sådana åtgärders tillgänglighet och effektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare bedöma de gränsöverskridande effekterna av sådana incitament i andra medlemsstater, inbegripet riskerna för skatteflykt. Parlamentet betonar vikten av ökad tillgång till skatteincitament, inbegripet skattelättnader, skatteavdrag, snabbare avskrivningar och superavdrag. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utfärda rekommendationer och att på lämpligt sätt integrera skatteincitament, särskilt sådana som rör FoU, där så är lämpligt, utan att förvärra de ekonomiska asymmetrierna i EU. Parlamentet betonar att det vore klokt att anpassa incitament för innovation och FoU till skräddarsydda incitament för investeringar. Parlamentet efterlyser ett stärkt samarbete och förtroende mellan medlemsstaterna för att främja lika villkor för e-handel, digitala tjänster och andra snabbt växande sektorer.

58.Europaparlamentet betonar vikten av att se till att skatteincitamenten förblir helt förenliga med EU:s nuvarande ram för statligt stöd. Parlamentet framhåller värdet av EU:s ram för statligt stöd när det gäller att bevara rättvis konkurrens på den inre marknaden och säkerställa rättssäkerhet och lika villkor för alla medlemsstater.

59.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.