1.Europaparlamentet understryker att man vid den första globala översynen vid COP28 kom fram till att den utstakade vägen för en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C utan eller med begränsat överskridande och till 2 °C kräver att de globala växthusgasutsläppen når sin topp senast 2025, och att en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C utan eller med begränsat överskridande kräver djupgående, snabba och varaktiga minskningar av de globala växthusgasutsläppen med 43 % senast 2030 och med 60 % senast 2035 jämfört med 2019 års nivåer och att nettonollutsläpp av växthusgaser nås globalt senast 2050.

2.Europaparlamentet noterar de relativa framsteg som gjordes på en del områden vid COP29 i Baku, särskilt när det gäller det nya kollektiva kvantifierade målet för klimatfinansiering (NCQG), framstegen med att göra fonden för förluster och skador operativ och koldioxidmarknadsavtalet. Parlamentet beklagar dock bristen på tillräckliga framsteg i fråga om begränsning.

3.Europaparlamentet noterar med oro att de aggregerade utsläppsminskningarna från de inlämnade nationellt fastställda bidragen ligger betydligt under de utsläppsvägar som krävs för att uppfylla Parisavtalets mål och slutsatserna från den första globala översynen. Parlamentet uppmanar med kraft COP30 att bekräfta åtagandet för målet om 1,5 °C och att enas om behovet av att fortsätta att stärka ambitionerna samt att fatta konkreta beslut för att stödja genomförandet av de nationellt fastställda bidragen. Parlamentet anser att den globala översynen bör äga rum oftare och uppmanar alla parter som inte är på rätt väg mot att uppnå Parisavtalets mål att uppdatera och stärka sina nationellt fastställda bidrag vartannat år, utöver den femåriga översynscykeln.

4.Europaparlamentet betonar att det krävs samlade ansträngningar och ytterligare insatser från alla parter för att minska utsläppsklyftan och genomföra de åtgärder som man kom fram till vid den första globala översynen med hjälp av konkreta mål samt en upptrappning av de nationellt fastställda åtgärderna. Parlamentet understryker det särskilda ansvar som alla parter med stora utsläpp, däribland tillväxtekonomier och G20-länderna, har att visa ledarskap i detta hänseende. Parlamentet uppmanar EU och likasinnade partner att gå i spetsen för en koalition med hög ambitionsnivå och samarbeta med alla parter för att säkerställa ett framgångsrikt resultat vid COP30.

5.Europaparlamentet beklagar djupt den amerikanska regeringens beslut att för andra gången dra sig ur Parisavtalet. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att ompröva sitt beslut och att göra sin beskärda del i de globala insatserna för att ta itu med klimatförändringarna och för den globala klimatfinansieringen i linje med Parisavtalet, i synnerhet vad gäller dess ansvar baserat på landets sammanlagda tidigare utsläpp. Parlamentet uppmuntrar amerikanska delstater och icke-statliga aktörer att fortsätta att delta i internationellt klimatsamarbete, även vid FN:s klimatkonferenser. Parlamentet noterar att inget annat land har följt efter Förenta staterna och dragit sig ur Parisavtalet. Parlamentet understryker det särskilda ansvar och strategiska intresse som EU har att inta en ledande roll och återupprätta förtroendet för globala klimatåtgärder, bland annat genom åtgärder för att förhindra ytterligare tillbakadraganden från Parisavtalet. Parlamentet anser att alla aspekter av EU:s yttre åtgärder, inbegripet handelspolitik och utvecklingspolitik, kan bidra till dessa mål.

6.Europaparlamentet upprepar principen om en konsekvent politik för utveckling, som EU och dess medlemsstater har åtagit sig att följa och som syftar till att minimera motsägelser och skapa synergier mellan olika EU-politikområden. Parlamentet insisterar på en sammanhängande strategi för genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling, både i den inre och yttre politiken.

7.Parlamentet påminner om att i den första globala översynen erkände parterna i UNFCCC behovet av djupgående, snabba och varaktiga minskningar av växthusgasutsläppen i linje med 1,5-gradersvägarna och åtog sig att bidra till den globala insatsen för att tredubbla den globala kapaciteten för förnybar energi och fördubbla den globala genomsnittliga årliga takten för förbättring av energieffektiviteten fram till 2030. Parlamentet är fortfarande oroat över de otillräckliga framstegen mot dessa mål. Parlamentet understryker att det är viktigt att COP30 bygger vidare på dessa mål, fattar konkreta beslut om deras genomförande och vidtar ytterligare åtgärder ifall en ambitionsklyfta skulle kvarstå. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att uppnå resultat i fråga om det samförstånd som nåddes i förklaringen från COP28 om klimat och hälsa. Parlamentet noterar åtagandet att bidra till att påskynda utvecklingen av utsläppsfri och utsläppssnål teknik. Parlamentet påminner i detta avseende om punkt 28 e i den första globala översynen, som antogs vid COP28.

8.Europaparlamentet påminner om att länderna, i den första globala översynen, åtog sig att påskynda insatserna för att fasa ut kolkraft utan utsläppsminskande åtgärder liksom ineffektiva subventioner av fossila bränslen samt att ställa om från fossila bränslen i energisystemen på ett rättvist, välordnat och jämlikt sätt, med sikte på att påskynda åtgärderna under detta kritiska årtionde så att nettonollutsläpp uppnås senast 2050 i enlighet med de vetenskapliga rönen. Parlamentet uppmanar alla parter att öka sina ansträngningar i denna riktning och engagera sig i utarbetandet av ett fördrag om icke-spridning av fossila bränslen. Parlamentet förväntar sig att COP30 stärker åtagandet för omställningen från fossila bränslen och insisterar på det akuta behovet av ambitiösa och tidsbundna planer för att fasa ut subventionerna till fossila bränslen och produktionen av fossila bränslen.

9.Europaparlamentet noterar att 2025 är tidsfristen för länderna att lämna in sina nationellt fastställda bidrag för 2035, vilket är avgörande för att höja klimatambitionen, följa framstegen och öka resiliensen. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att EU föregår med gott exempel, och uppmanar EU och alla parter som ännu inte har gjort det att svara på den globala översynen vid COP28 och att för hela ekonomin lägga fram absoluta, i motsats till relativa, utsläppsminskningsmål som omfattar alla växthusgaser, sektorer och kategorier och är i linje med 1,5-gradersmålet, så snart som möjligt och i god tid före COP30. Parlamentet beklagar att de flesta parter misslyckades med att hålla tidsfristen för att lämna in sina uppdaterade nationellt fastställda bidrag, och betonar vikten av att respektera alla UNFCCC-processer och tidsfrister för inlämnande för att multilateralismen inom klimatpolitiken ska fungera väl.

10.Europaparlamentet betonar vikten av finkornig och transparent rapportering för att bedöma framstegen med de nationellt fastställda bidragen.

11.Europaparlamentet erkänner framstegen med genomförandet av artikel 6 i Parisavtalet och betonar att användningen av artikel 6 alltid bör leda till en garanterad nettovinst för klimatet, och uppmanar därför alla parter att se till att projekt som redovisas inom ramen för artikel 6 inte innebär att inhemska utsläppsminskningar motverkas. Parlamentet uppmanar eftertryckligen tillsynsorganet och alla parter att stå fast vid Glasgowavtalet och därmed säkerställa att all godkänd verksamhet inom ramen för mekanismen för en ren utveckling är förenlig med artikel 6.4-metoderna senast i slutet av 2025. Parlamentet uppmanar kommissionen att förespråka och stödja utvecklingen av en robust internationell styrningsram för internationellt överförbara utsläppsbegränsningsresultat på internationell nivå som bland annat omfattar bindande standarder för internationella koldioxidkrediter för att garantera miljö- och klimatmässig och social integritet, rättvis fördelning av begränsningsfördelarna, tydliga genomföranderegler för att säkerställa transparens, additionalitet och varaktighet, strikta rapporteringsskyldigheter och effektiva tillsynsmekanismer för alla artikel 6-projekt, i syfte att undanröja risken för dubbelräkning och skydda systemets miljöintegritet. Parlamentet efterlyser tydliga regler om ansvarsfördelning för övervakning och risker för återgång för att undvika onödiga bördor för värdparterna. Parlamentet betonar behovet av privata initiativ på koldioxidmarknaden för att genomföra högsta möjliga standarder för integritet.

12.Europaparlamentet uppmanar alla parter att göra meningsfulla framsteg vid COP30 för att säkerställa att den andra globala översynen, som inleds 2026, vägleds av bästa tillgängliga vetenskap och integrerar övergripande frågor såsom likvärdig behandling mellan könen, mänskliga rättigheter och skydd av ekosystem.

13.Europaparlamentet betonar att det är avgörande att tillhandahålla tillräcklig klimatfinansiering för att uppnå Parisavtalets mål. Parlamentet påminner om att många utvecklingsländers nationellt fastställda bidrag är beroende av internationell klimatfinansiering. Parlamentet betonar att flera FN-rapporter pekar på att den globala klyftan i klimatfinansieringen, mellan vad som behövs och vad som för närvarande levereras, är stor och växande och att denna växande klyfta beror på ett antal faktorer som alla bör hanteras på ett adekvat sätt.

14.Europaparlamentet betonar att en försenad mobilisering av klimatfinansiering kommer att leda till ökade kostnader, stigande alternativkostnader och minskande klimatavkastning. Parlamentet noterar i detta hänseende att IEA uppskattar att för varje US-dollar som inte investerats i ren energi före 2030 kan det senare behövas fyra eller fem dollar för att kompensera.

15.Europaparlamentet betonar att anpassningen är underfinansierad och att NCQG-målet inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser behoven av anpassningsfinansiering. Parlamentet betonar att även om alla finansieringskällor är viktiga, både offentliga och privata, behövs internationell offentlig finansiering i synnerhet för att tillgodose anpassningsbehoven och för att hantera förluster och skador.

16.Europaparlamentet noterar att EU och dess medlemsstater tillhandahåller runt en tredjedel av den globala offentlig klimatfinansieringen, vilket gör att de tillhör de största givarna globalt sett, med 28,6 miljarder EUR från offentliga källor 2023 och 7,2 miljarder EUR i privat finansiering. Parlamentet upprepar att EU-budgeten och de nationella budgetarna bör anpassas för att uppnå det överenskomna NCQG-målet, så att EU bidrar med sin beskärda del av den internationella klimatfinansieringen, bland annat genom att mobilisera privat klimatfinansiering. Parlamentet anser att NCQG tillhör den nedre delen/gränsen för mobiliseringen av klimatfinansiering.

17.Europaparlamentet erkänner att EU spelade en viktig roll i förhandlingarna som ledde fram till en överenskommelse om NCQG. Parlamentet uppmanar alla parter att göra sin beskärda del för att uppnå NCQG-målet, vilket bör inbegripa delmål för finansiering av begränsning och anpassning samt av förluster och skador. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utöka ny och ytterligare klimatfinansiering genom en särskild och förutsägbar EU-mekanism för offentlig finansiering, i linje med det överenskomna NCQG-målet. Parlamentet påminner om att för att uppnå den klimatfinansiering som krävs kommer det att behövas en bredare bidragsgivarbas som återspeglar parternas framväxande finansiella kapacitet. Parlamentet förväntar sig att högremedelinkomstländer med höga utsläpp gör sin beskärda del och ökar sina bidrag mer än vad som för närvarande är fallet. Parlamentet uppmanar samtliga parter att identifiera nya och innovativa källor till offentlig och privat finansiering. Parlamentet uppmanar parterna att i sin finansiering av NCQG prioritera instrument och åtgärder som är bidragsbaserade och inte leder till skuldsättning i syfte att säkerställa att mottagarländerna har möjlighet att genomföra nödvändiga begränsnings- och anpassningsåtgärder utan att öka sin skuldbörda. Parlamentet uttrycker sin oro över sättet att uppnå NCQG genom omkategorisering av andra medel. Parlamentet framhåller också oro över tvetydigheten kring vilken typ av finansiering som bidrar till NCQG, i synnerhet frågan om dubbelräkning.

18.Europaparlamentet uppmanar alla aktörer att se till att färdplanen från Baku till Belém innehåller en tydlig och genomförbar plan för att mobilisera relevanta resurser. Parlamentet uppmanar alla parter att främja ett starkt offentlig-privat samarbete och mobilisera privata investeringar i stor skala genom att stärka regelverk för ansvarsskyldiga och hållbara investeringar. Parlamentet konstaterar att privata investeringar måste utgöra den största andelen av de nödvändiga investeringarna i den globala klimatomställningen. Parlamentet betonar att färdplanen måste innehålla en robust och oberoende ansvarsmekanism för att säkerställa transparens och följa framstegen på ett ändamålsenligt sätt.

19.Europaparlamentet konstaterar att många klimatutsatta länder, varav flera är bland de minst utvecklade länderna, är skuldtyngda eller löper stor risk att bli skuldtyngda och att klimatfinansiering därför bör fördelas på ett sätt som inte förvärrar deras skuldbörda, med prioritering av bidragsbaserad finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka vilka alternativ de har för att bidra till att lindra denna skuldbörda och snabbt vidta relevanta åtgärder.

20.Europaparlamentet betonar att det råder samförstånd mellan FN:s organ om att klimatfinansieringen inte kan utökas på ett rättvist sätt om man inte gör något åt skuldkrisen. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av skuldlättnadsinstrument.

21.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och internationella partner att integrera klimatinriktad mikrofinansiering som en central del av strategierna för anpassning till och begränsning av klimatförändringar, genom att stötta lokala mikrofinansinstitut med att utveckla och utöka finansiella produkter för utsatta befolkningsgrupper, inbegripet mikrokrediter för grön teknik, mikroförsäkring mot klimatrisker och mikrobesparingar för samhällsresiliens, med särskilt fokus på kvinnor, unga och landsbygdssamhällen.

22.Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att förenkla, påskynda och anpassa klimatfinansieringsförfarandena till utvecklingsländernas verklighet, särskilt genom att inrätta åtkomstpunkter med en enda kontaktpunkt, harmonisera tillämpningskriterierna och tillhandahålla tekniskt stöd för projektförberedelser, för att säkerställa att klimatfinansieringen är tillgänglig, snabb och ändamålsenlig för de lokala organisationer och samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarna.

23.Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att man vid COP30 gör framsteg med operationaliseringen av artikel 2.1 c i Parisavtalet och gör detta till en stående punkt på partskonferensernas dagordningar. Parlamentet uppmanar EU att engagera sig i internationella initiativ såsom Bridgetown Initiative 3.0. Parlamentet efterlyser en snabbare reform av den internationella finansiella strukturen och uppmanar alla större internationella finansinstitut och multilaterala utvecklingsbanker att ta på sig sin roll som klimatbanker och att anpassa sina portföljer och sin utlåningspolitik till Parisavtalet på ett sätt som är ekonomiskt hållbart på lång sikt. Parlamentet uppmanar även inhemska och internationella finansiella system att bli bättre på att hantera klimatförändringarnas utmaningar genom att undanröja hinder för tillgång till klimatfinansiering för ren teknik och leda offentliga och privata finansflöden bort från utsläppsintensiv verksamhet.

24.Europaparlamentet anser att Europeiska investeringsbanken bör tjäna som unionens klimatbank och noterar således dess färdplan för klimatbanken och uppdaterade energilånepolitik, liksom Europeiska investeringsfondens ytterligare ansträngningar, som viktiga steg för att gå i spetsen för klimatinvesteringar.

25.Europaparlamentet understryker behovet av att intensifiera klimatanpassningen, resiliensen och beredskapen inom EU och globalt för att minimera klimatförändringarnas negativa effekter och förlusten av biologisk mångfald och ta itu med detta på ett heltäckande sätt vid partskonferenserna, och betonar samtidigt den viktiga roll som lokala och regionala myndigheter spelar i fråga om utformning och genomförande av sådana åtgärder. Parlamentet erkänner vikten av globalt samarbete samt utbyte av kunskap, bästa tillgängliga vetenskap och bästa praxis inom klimatanpassning. Parlamentet betonar att passivitet och fördröjda åtgärder när det gäller både begränsning och anpassning kommer att öka anpassningskostnaderna.

26.Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över de extrema väderhändelsernas ökande intensitet och frekvens såväl i EU som globalt, i form av bland annat skogsbränder, torka, värmeböljor och översvämningar, och deras inverkan på människors hälsa samt de allt större förlusterna av människoliv. Parlamentet noterar att havsnivån förväntas stiga allt fortare under hela detta århundrade enligt alla IPCC-scenarier, vilket orsakar ekonomiska kostnader och förlust av kustområden runtom i världen.

27.Europaparlamentet framhåller behovet av att vid COP30 operationalisera ramen för det globala anpassningsmålet, bland annat genom att anta verkningsfulla och hanterbara indikatorer och robusta, heltäckande spårningssystem och ta tag i genomförandemedlen i syfte att möjliggöra en ändamålsenlig övervakning av framstegen mot de anpassningsmål som fastställdes vid COP28. Parlamentet påpekar att även om finansieringen och genomförandet av begränsningsåtgärderna har gått framåt släpar insatserna för klimatanpassning fortfarande efter, med en växande brist på både finansiering och konkreta åtgärder.

28.Europaparlamentet understryker vikten av nationella anpassningsplaner och betonar att de måste vara i linje med färdplanen från Baku till Belém. Parlamentet uppmanar de parter som ännu inte har gjort det att införa nationella anpassningsplaner så snart som möjligt, och uppmanar samtliga parter att se till att ha gjort framsteg i genomförandet av dem senast 2030, och att inkludera ett fokus på naturbaserade lösningar. Parlamentet uppmanar samtliga parter att integrera övergripande aspekter såsom jämställdhet och mänskliga rättigheter i sina planer.

29.Europaparlamentet efterlyser ökade investeringar i system för tidig varning och riskhanteringssystem i sårbara regioner, och betonar deras viktiga roll när det gäller att skydda liv, trygga försörjningsmöjligheter och stärka resiliensen mot klimatrisker.

30.Europaparlamentet uppmuntrar till ökat stöd till insamling, utbyte och analys av klimat- och katastrofriskdata samt användning av lämplig teknik för denna verksamhet, i syfte att förbättra tillgången till och kvaliteten på information för riskutsatta befolkningsgrupper. Parlamentet rekommenderar att alla EU-stödda initiativ för tidig varning anslår särskilda resurser till löpande systemunderhåll och systemuppdateringar, särskilt mot bakgrund av globala utmaningar för vetenskapsbaserad observation och tillhörande förfaranden.

31.Europaparlamentet välkomnar beslutet vid COP28 att inrätta fonden för förluster och skador och förväntar sig ytterligare framsteg när det gäller dess genomförande och finansiering. Parlamentet uppmanar samtliga parter att säkerställa transparenta regler i detta avseende. Parlamentet betonar vikten av att erkänna den särskilda karaktären hos förluster och skador genom att behandla detta separat från anpassning, även inom ramen för den globala översynen.

32.Europaparlamentet uppmanar alla parter att säkerställa transparenta utfästelser och förutsägbara genomförandemekanismer för finansiering av förluster och skador, inbegripet tidiga utbetalningar från fonden för hantering av förluster och skador. Parlamentet uppmanar samtliga parter att se till att medel som riktas till fonden är ytterligare medel som läggs till de befintliga bidragen till klimatfinansieringen. Parlamentet är fast övertygat om att finansiering av förluster och skador bör prioritera bidrag samt såväl komplettera som särskiljas från offentligt utvecklingsbistånd.

33.Europaparlamentet upprepar sitt krav på att förluster och skador ska vara en stående punkt på dagordningen vid partskonferensens möten.

34.Europaparlamentet uppmanar samtliga parter att driva på arbetsprogrammet för en rättvis omställning genom att främja konkreta åtgärder för att ta itu med ojämlikheter som förvärras av klimatförändringarna. Parlamentet anser att arbetsprogrammet bör innefatta målen om skapande av anständiga arbetstillfällen och en rättvis omställning för alla, och uppmanar samtliga parter att främja den sociala dialogen med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och berörda parters engagemang som grund för ett starkt socialt samförstånd. Parlamentet uppmanar samtliga parter att arbeta konstruktivt för att nå en överenskommelse om det fortsatta genomförandet av arbetsprogrammet, med tanke på att genomförandemedlen måste bli klara snarast möjligt.

35.Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna hotar barns och ungas grundläggande rättigheter och välbefinnande. Parlamentet betonar behovet av att integrera barns rättigheter och rättvisa mellan generationerna i alla aspekter av klimatpolitiken, inbegripet anpassning, begränsning, förluster och skador samt klimatfinansiering.

36.Europaparlamentet betonar att EU:s nuvarande klimatlagstiftning kommer att minska EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med omkring 57 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, om den genomförs fullt ut. Parlamentet noterar att EU för närvarande är på väg att minska nettoutsläppen av växthusgaser med endast omkring 54 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer, om medlemsstaterna fullt ut genomför befintliga och planerade nationella åtgärder och EU:s politik Kommissionens meddelande av den 27 maj 2025 En EU-omfattande bedömning av de slutliga uppdaterade nationella energi- och klimatplanerna – Att uppnå unionens energi- och klimatmål för 2030 (COM(2025)0274).. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att ta itu med denna klyfta och uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att stödja medlemsstaterna i detta arbete. Parlamentet betonar att EU:s klimatpolitik måste fortsätta att fastställa ambitiösa mål, i linje med de överenskomna målen, och att i sina åtgärder prioritera kostnadseffektivitet, den europeiska ekonomins konkurrenskraft, social inkludering och en hög miljöskyddsnivå.

37.Europaparlamentet betonar vikten av att respektera tidsfristerna för inlämning av uppdateringar av de nationella energi- och klimatplanerna för att göra det möjligt för kommissionen att genomföra en ordentlig översynsprocess. Parlamentet välkomnar kommissionens bedömning av de slutliga nationella energi- och klimatplanerna för 2030 för de medlemsstater som har lämnat in dem. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att agera beslutsamt för att överbrygga klyftan mellan de nationella energi- och klimatplanerna och EU:s bindande mål, bland annat med hjälp av genomförandeplaner.

38.Europaparlamentet understryker behovet av att anta ett vetenskapligt baserat EU‑klimatmål för 2040 i enlighet med den europeiska klimatlagen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj)., med beaktande av alla kriterier i dess artikel 4.5, och med respekt för slutsatserna från den första globala översynen. Parlamentet påminner om rekommendationerna från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar och noterar kommissionens förslag om ett klimatmål för 2040 åtföljt av möjliggörande politik. Parlamentet beklagar vidare att rådet inte kunde enas om ett nationellt fastställt bidrag för 2035 före tidsfristen den 23 september 2025. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att enas om ett nationellt fastställt bidrag som ligger i den övre delen av det angivna intervallet så snart som möjligt.

39.Europaparlamentet påminner om behovet av att EU fortsätter att vara ledande i internationella klimatförhandlingar och klimatåtgärder för att bidra till lika villkor globalt och undvika risken för koldioxidläckage för europeiska företag samt bevara allmänhetens stöd för klimatåtgärder och förhindra koldioxidläckage.

40.Europaparlamentet understryker den roll som det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar (ESABCC) spelar, som fastställs i den europeiska klimatlagen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i konsekvensbedömningsrapporter eller andra offentligt tillgängliga dokument motivera avvikelser från ESABCC:s råd och att hantera de politiska avvägningarna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att säkerställa tillräcklig finansiering för ESABCC i kommande budgetförslag för att göra det möjligt för organet att fullgöra sitt rättsliga mandat.

41.Europaparlamentet upprepar behovet av att integrera klimatambitioner i all EU-politik och i de åtgärder genom vilka politiken genomförs, och understryker att artikel 6.2 och 6.4 i den europeiska klimatlagen ålägger kommissionen att bedöma huruvida alla befintliga åtgärder eller åtgärds- eller lagstiftningsförslag, inklusive budgetförslag, är förenliga med EU:s klimatmål. Parlamentet påminner om att EU:s och medlemsstaternas åtgärder enligt den europeiska klimatlagen bör vägledas av försiktighetsprincipen och principen om att ”förorenaren betalar”, som fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och bör även beakta energiunionens princip om ”energieffektivitet först” och principen om att ”inte vålla skada”.

42.Europaparlamentet understryker att en effektiv tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, i linje med Århuskonventionen, är avgörande för att uppnå målen i Parisavtalet. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör föregå med gott exempel och följa slutsatserna och rekommendationerna från Århuskonventionens efterlevnadskommitté, med samtidig respekt för sina egna internationella åtaganden enligt Århuskonventionen och rättsstatsprincipen.

43.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa att medlemsstaternas nationella energi- och klimatplaner och långsiktiga strategier innehåller tillräckliga åtgärder och finansiella medel för att uppnå EU:s mål för 2030 och därefter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att se till att EU uppnår sina mål för 2030.

44.Europaparlamentet framhåller att fossilfrihet är en stark drivkraft för strategiskt oberoende och ekonomisk konkurrenskraft för EU i en tid av ökande geopolitisk instabilitet och instabila energimarknader. Parlamentet påminner om att detta erkänns i given för en ren industri och i dess mål att sammanföra klimatåtgärder och konkurrenskraft under en enda övergripande strategi.

45.Europaparlamentet noterar med oro att subventionerna till fossila bränslen har ökat under de senaste åren, där subventionerna för förbrukning av fossila bränslen under 2023 uppgick till totalt 620 miljarder USD globalt och en betydande andel av subventionerna fanns i tillväxt- och utvecklingsekonomier. Parlamentet beklagar att subventionerna till fossil energi i EU förblev höga, 111 miljarder EUR 2023, trots en minskning från 2022 års nivåer. Parlamentet påminner om att subventioner till importerad fossil energi lägger en börda på de europeiska ekonomierna och snedvrider incitamenten för omställning till ren energi. Parlamentet understryker vikten av att minska subventionerna till de mest förorenande bränslena på internationell nivå och av transparent rapportering av dessa subventioner. Parlamentet upprepar att kommissionen och medlemsstaterna behöver genomföra kravet enligt det åttonde miljöhandlingsprogrammet att ”fastställa en tidsfrist för utfasningen av subventioner av fossila bränslen, i överensstämmelse med ambitionen att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C”. Parlamentet beklagar bristen på framsteg sedan programmet antogs 2022, och uppmanar kommissionen att lägga fram sin färdplan för att ytterligare minska och fasa ut subventionerna till fossila bränslen, i linje med EU:s klimatåtaganden.

46.Europaparlamentet betonar att det nuvarande geopolitiska sammanhanget understryker det akuta behovet av att få ett slut på EU:s beroende av fossila bränslen och påskynda energiomställningen. Parlamentet välkomnar framstegen inom ramen för REPowerEU och uppmanar EU och medlemsstaterna att agera snabbare.

47.Europaparlamentet ser fram emot EU:s kommande klimatanpassningsplan, inklusive lagstiftningsåtgärder, där så är lämpligt, för att säkerställa en samordnad EU-beredskap för att möta de ökande klimatriskerna.

48.Europaparlamentet uppmanar EU att vidare undersöka och ta itu med hur EU bidrar till klimatförändringarna utanför sina egna gränser.

49.Europaparlamentet understryker att kriserna i form av klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald hänger ihop och är ömsesidigt förstärkande, och att svaren på dessa kriser måste anpassas till varandra. Parlamentet betonar vikten av att skydda, bevara och återställa den biologiska mångfalden och ekosystemen, inbegripet befintliga kolrika ekosystem, och av att förvalta naturresurser på ett hållbart sätt för att förbättra den naturbaserade begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna.

50.Europaparlamentet påminner om betydelsen av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) för att uppnå EU:s klimatmål och mål för biologisk mångfald. Parlamentet påminner om att förordningen om restaurering av natur är ett av EU:s verktyg för att uppnå sina mål enligt LULUCF-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/841/oj). och sina internationella skyldigheter avseende biologisk mångfald, särskilt det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald.

51.Europaparlamentet påminner om vikten av att miljöpolitiken utformas och genomförs i full överensstämmelse med One health-modellen, som syftar till att på ett hållbart sätt balansera och optimera människors, djurs och ekosystems hälsa.

52.Europaparlamentet betonar behovet av att stödja och skydda miljöförsvarare och att ställa dem som hotar dem till svars.

53.Europaparlamentet betonar att marken är det största koldioxidlagret på land och spelar en oumbärlig roll i den globala klimatcykeln. Parlamentet välkomnar alla de insatser som gjorts av regeringar och icke-statliga organisationer för att maximera markens potential att begränsa klimatförändringarna och förbättra vattentillgången. Parlamentet understryker i detta avseende att en överenskommelse nåtts på EU-nivå om direktivet om markövervakning, som tjänar till att förbättra medlemsstaternas kapacitet och hjälpa EU att uppfylla sina internationella åtaganden.

54.Europaparlamentet betonar skogarnas viktiga roll när det gäller klimatåtgärder och begränsning av klimatförändringarna. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av globala insatser för att bekämpa avskogning, eftersom skogarna utgör en av de största kolsänkorna i världen och är viktiga reservoarer när det gäller biologisk mångfald. Parlamentet framhåller det akuta behovet av att skydda världens viktigaste skogsområden, till exempel Amazonas regnskog, inbegripet i EU:s yttersta randområden. Parlamentet bekräftar på nytt EU:s engagemang för Glasgowdeklarationen om skogar och markanvändning (COP26). Parlamentet uppmanar alla parter att fastställa mål för att öka nettoupptaget av koldioxidekvivalenter genom LULUCF-verksamhet.

55.Europaparlamentet understryker den avgörande betydelsen av våtmarker – inklusive torvmarker, mangroveträsk och andra våtmarksekosystem vid kusten och i inlandet – som några av världens effektivaste naturliga kolsänkor. Parlamentet uppmanar alla parter att skyndsamt utöka insatserna för att bevara, på ett hållbart sätt förvalta och återställa våtmarker som en viktig strategi för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, skydd av den biologiska mångfalden och hållbarheten för klimatrelaterad social och ekonomisk verksamhet.

56.Europaparlamentet framhåller vikten av att identifiera och maximera potentiella synergieffekter mellan biologisk mångfald och klimatåtgärder, bland annat genom att prioritera skydd, återställande och förvaltning av ekosystem och arter som är viktiga i kolcykler, i enlighet med överenskommelsen vid COP16 i Cali i Colombia. Parlamentet betonar vikten av att genomföra det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald. Parlamentet välkomnar i detta hänseende att 55 parter har lagt fram nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald och att 139 parter har lagt fram nationella mål och uppmanar alla övriga parter att snarast göra detsamma.

57.Europaparlamentet betonar vikten av att skydda, bevara och återställa vatten och vattenrelaterade ekosystem. Parlamentet efterlyser ökade åtgärder för hållbar vattenanvändning, bland annat genom användning av innovativ vattenteknik, särskilt på platser som är hårt drabbade av torka eller vattenbrist. Parlamentet framhåller de förödande miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av ökenspridning, torka, översvämningar och vattenföroreningar. Parlamentet välkomnar den europeiska strategin för vattenresiliens och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabbt genomföra den. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att hantera föroreningar från per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka verkställandet av befintlig lagstiftning och säkerställa efterlevnaden av ramdirektivet för vatten Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2000/60/oj)..

58.Europaparlamentet välkomnar antagandet av fördraget om det fria havet och uppmanar parterna att snabbt ratificera och genomföra det. Parlamentet uppmanar parterna att fortsätta att arbeta med havs- och klimatförändringsdialogen. Parlamentet betonar att det globala klimatsystemet är beroende av hälsotillståndet för havens ekosystem och de marina ekosystemen, som håller på att förlora sin regleringsförmåga på grund av global uppvärmning, föroreningar, överexploatering av den marina biologiska mångfalden, försurning, övergödning, syreminskning och kusterosion.

59.Europaparlamentet betonar vikten av globala insatser för att bekämpa försämringen av de marina ekosystemen, eftersom havet absorberar 30 % av alla koldioxidutsläpp, fångar upp 90 % av överskottsvärmen och tillhandahåller över 50 % av världens syre, och är en oumbärlig reservoar när det gäller biologisk mångfald. Parlamentet välkomnar resultatet av världshavsveckan i Nice om ökade finansieringsåtaganden för havsskydd. Parlamentet efterlyser brådskande åtgärder för att återställa marina ekosystem och säkerställa ett effektivt skydd av marina skyddsområden. Parlamentet påminner om mål 3 i det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald om att skydda 30 % av haven senast 2030.

60.Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med kopplingarna mellan klimatförändringar, luftföroreningar och folkhälsa på ett heltäckande sätt, även vid partskonferensen. Parlamentet välkomnar förklaringen från COP28 om klimat och hälsa, som undertecknats av över 150 regeringar. Parlamentet efterlyser att förbättringar av luftkvaliteten integreras i klimatpolitiken och beaktas i nationellt fastställda bidrag. Parlamentet uppmanar alla parter att påskynda meningsfulla åtgärder som bidrar till luftkvaliteten. Parlamentet uppmanar parterna att säkerställa att klimatfinansieringen prioriterar lösningar för ren luft med mätbara vinster för hälsa, rättvisa och klimat.

61.Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna kommer att bidra till ökad antibiotikaresistens. Parlamentet upprepar i detta avseende att det behövs brådskande åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens och efterlyser ytterligare insatser från alla parter för att uppnå en minskad och mer återhållsam användning av antimikrobiella medel för att bekämpa risken för resistens. Parlamentet efterlyser i detta avseende bindande åtaganden i relevanta internationella fördrag. Parlamentet beklagar bristen på åtgärder hittills.

62.Europaparlamentet betonar behovet av att bekämpa plasters miljöpåverkan under deras livscykel, inbegripet deras klimatpåverkan. Parlamentet betonar behovet av en lämplig koldioxidprissättning av råvaror för att avsevärt minska användningen av fossila bränslen inom plastsektorn. Parlamentet noterar att arbetet med det globala plastfördraget fortfarande pågår och beklagar att parterna återigen inte förmådde slutföra arbetet i Genève i augusti 2025 på grund av meningsskiljaktigheter om dess tillämpningsområde. Parlamentet uppmanar till antagandet av ett ambitiöst avtal som tar upp alla stadier av plastproduktionen, plastkonsumtionen och avfallshanteringen.

63.Europaparlamentet beklagar de höga kostnaderna för kemiska föroreningar över hela världen, som förvärrar krisen för klimatet och den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar parterna att genomföra åtgärder för att uppnå de strategiska mål som antagits inom FN:s globala ram för kemikalier. Parlamentet understryker behovet av att EU och dess medlemsstater går i spetsen för de globala insatserna för att hantera kemiska föroreningar, bland annat genom att vid behov se över sin kemikaliepolitik.

64.Europaparlamentet betonar behovet av att skydda ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter och intressen i enlighet med FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa rätten till fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke. Parlamentet betonar att alla projekt enligt artikel 6 som påverkar ursprungsbefolkningars marker eller samhällen måste involvera dessa ursprungsbefolkningar och respektera deras rättigheter.

65.Europaparlamentet understryker att ursprungsbefolkningar inte bara är intressenter eller utsatta grupper utan också rättighetshavare som erkänns i ingressen till Parisavtalet. Parlamentet betonar behovet av ursprungsbefolkningars politiska deltagande vid partskonferenserna och i andra UNFCCC-processer i syfte att främja ett meningsfullt deltagande i alla beslutsfattande organ. Parlamentet erkänner behovet av att finansiera och främja närvaron av ursprungsbefolkningar vid partskonferenserna och de tekniska mötena med underordnade organ.

66.Europaparlamentet inser att ursprungsbefolkningarnas marker är områden med stor biologisk mångfald, och att ursprungsbefolkningar spelar en viktig roll för bevarande och hållbar förvaltning av resurser. Parlamentet betonar att enligt IPCC:s femte utvärderingsrapport är ursprungliga, lokala och traditionella former av kunskap en viktig resurs för anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet beklagar att ursprunglig kunskap inte utnyttjas på ett effektivt sätt. Parlamentet understryker särskilt denna kunskaps roll för att undvika olämpliga former av anpassning.

67.Europaparlamentet betonar att ursprungsbefolkningar måste ha direkt tillgång till klimatfinansiering genom de internationella klimatfonderna, såsom den gröna klimatfonden, fonden för anpassning till Kyotoprotokollet och fonden för förluster och skador.

68.Europaparlamentet erkänner att större fokus har lagts på klimat, fred och säkerhet vid partskonferensens möten, vilket var särskilt tydligt vid COP29 i och med lanseringen av Baku-uppmaningen om klimatåtgärder för fred, bistånd och återhämtning, samt vid COP27 med initiativet till klimatinsatser för att upprätthålla freden och COP28 med förklaringen om klimat, bistånd, återhämtning och fred.

69.Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sin lägesrapport om det gemensamma meddelandet Nya perspektiv på kopplingen mellan klimat och säkerhet, som offentliggjordes i februari 2025, erkänner kopplingarna mellan klimatförändringar, miljöförstöring och frågor rörande fred, säkerhet och försvar, och understryker deras betydelse för utrikespolitiken.

70.Europaparlamentet betonar att klimatförändringar och miljöförstöring förstärker hoten och kan leda till livsmedelsbrist och brist på naturresurser, ökar spänningarna i de internationella förbindelserna och i konflikter om naturresurser och orsakar naturkatastrofer, vilka alla är stora drivkrafter bakom tvångsförflyttning av människor och migrationsströmmar.

71.Europaparlamentet betonar behovet av ökad internationell uppmärksamhet på miljökonsekvenserna av konflikter. Parlamentet framhåller den miljöförstöring som orsakats av militära angrepp och operationer runt om i världen och kräver att denna verksamhet upphör i enlighet med internationell rätt. Parlamentet betonar att utöver omedelbar förstörelse och förlust av människoliv stör pågående konflikter ekosystem, utarmar naturresurser, förorenar miljön och äventyrar vår planets hälsa för kommande generationer, samtidigt som insatserna för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna undergrävs. Parlamentet understryker särskilt Uneps senaste rapporter om den skrämmande omfattningen av de miljöskador som orsakats av konflikterna i både Ukraina FN:s miljöprogram, The Environmental Impact of the Conflict in Ukraine: A Preliminary Review, 14 oktober 2022. och Gaza FN:s miljöprogram, Environmental Impact of the Conflict in Gaza: Preliminary Assessment of Environmental Impacts, 18 juni 2024.. Parlamentet påminner dessutom om det gemensamma forskningscentrumets rapport om de miljöskador som orsakats av Rysslands pågående anfallskrig i Ukraina Det gemensamma forskningscentrumet, Status of Environment and Climate in Ukraine, 2025., som visar på kraftiga ökningar av giftiga föroreningar, markförstöring och störningar i övervakningssystemen. Parlamentet anser att de som Internationella domstolen fastställt som ansvariga för konflikter också måste hållas ansvariga för klimat- och miljökostnaderna av krig och ockupation samt för återuppbyggnaden efter konflikterna.

72.Europaparlamentet betonar att förstärkt klimatdiplomati inom ramen för UNFCCC är avgörande för att bidra till att bekräfta multilateralismen, särskilt i en situation med ökande geopolitiska spänningar och minskat förtroende för det globala samarbetet. Parlamentet framhåller den symboliska betydelsen av COP30 som Parisavtalets 10‑årsjubileum. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja COP30‑ordförandeskapet i dess engagemang för multilateralism. Parlamentet betonar att Brasilien med sitt ordförandeskap för både Briks-länderna och COP30 kan utnyttja möjligheten att driva på en starkare och mer samordnad agenda för att uppnå framsteg i ekonomiska, politiska och miljömässiga frågor.

73.Europaparlamentet betonar att klimatmålen inte kan uppnås utan allmänhetens stöd och deltagande. Parlamentet uppmanar alla parter att öka medvetenheten om och allmänhetens förståelse av klimatförändringar och därmed sammanhängande frågor, och samarbeta med offentliga företrädare för att få allmänhetens stöd för begränsnings- och anpassningsåtgärder. Parlamentet är oroat över den ökande spridningen av felaktig information och desinformation om klimatet, även från statliga aktörer, och uppmanar med kraft alla regeringar att ta itu med detta som en brådskande fråga med tanke på det hot som det utgör mot både meningsfulla klimatåtgärder och demokrati. Parlamentet betonar vikten av tillgången till vetenskapligt baserad information och av att skydda oberoende medier. Parlamentet betonar vikten av det arbete som utförs av IPCC för att tillhandahålla sunda vetenskapliga råd och data. Parlamentet uppmanar UNFCCC att intensifiera insatserna för att bekämpa felaktig information om klimatet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ansluta sig till det globala initiativet för informationsintegritet om klimatförändringar för att bekämpa felaktig information om klimatet.

74.Europaparlamentet betonar att alla sektorer måste bidra till att minska utsläppen och till att uppnå klimatneutralitet i enlighet med Parisavtalet.

75.Europaparlamentet gläder sig åt att nästan 160 länder har undertecknat den globala utfästelsen om metan. Parlamentet uppmanar med kraft de EU-medlemsstater som ännu inte har anslutit sig till utfästelsen att göra detta före COP30. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att nå målet i utfästelsen om metan. Parlamentet uppmanar alla parter att anta specifika mål för metanminskning och att inkludera dem i sina nationellt fastställda bidrag. Parlamentet efterlyser en kvantifierad, vetenskapligt baserad bedömning av vilka framsteg som gjorts sedan antagandet vid COP26.

76.Europaparlamentet påminner om att metan har mer än 80 gånger så stor uppvärmningseffekt som koldioxid under de första 20 åren i atmosfären och betonar därför vikten av att påskynda minskningen av metan. Parlamentet noterar med oro slutsatserna i IEA:s rapport från 2025, som belyser den fortsatta ökningen av metanutsläppen, det bristfälliga genomförandet av den globala utfästelsen om metan och det faktum att länder avsevärt underskattar metanföroreningarna i sin energisektor, där IEA uppskattar att utsläppen är omkring 80 % högre än de totala utsläpp som regeringarna rapporterat. Parlamentet påminner om att metanutsläpp från energisektorn fortfarande är en av de utsläppskategorier som det globalt sett är enklast och ekonomiskt mest fördelaktigt att minska. Parlamentet efterlyser EU:s stöd för att inrätta en köparklubb för metanminskning tillsammans med andra stora importörer av fossila bränslen, inspirerad av First Movers-koalitionen, som ska anta ett gemensamt maximivärde för metanintensitet i enlighet med förordning (EU) 2024/1787, och därmed påskynda den globala minskningen av metanutsläppen.

77.Europaparlamentet påminner om den antagna förordningen (EU) 2024/1787 om minskade metanutsläpp inom energisektorn, som från och med den 1 januari 2027 även kommer att gälla för EU-importörer av råolja, naturgas och kol. Parlamentet betonar den avgörande roll som den förordningen och dess genomförande spelar för att driva på metanminskningen uppströms, säkra investerarnas förtroende och fastställa globala standarder.

78.Europaparlamentet noterar med oro att transportsektorn är den enda sektor där utsläppen på EU-nivå har ökat sedan 1990 och att en större minskning kommer att behövas för att EU:s klimatmål ska uppnås. Parlamentet betonar vikten av ytterligare åtgärder till stöd för elektrifieringen av vägtransporter som ett sätt att minska utsläppen från vägtransporterna, tillsammans med ytterligare åtgärder till stöd för trafikomställningen, intermodala transporter och kollektivtrafik i allmänhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera utsläpp från internationella transporter i de nationellt fastställda bidragen. Parlamentet är bekymrat över att kommissionens bedömningsrapport 2025 om den integrerade nationella energi- och klimatplanen visade att vissa medlemsstater fortfarande har stödsystem för fossilbränsledrivna fordon och uppmanar dessa medlemsstater att fasa ut dem.

79.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att se till att åtgärder för utfasning av fossila bränslen i transportsektorn är socialt rättvisa, bland annat genom att inbegripa utsläpp från lyxjakter, privata jetplan och affärsflygplan i EU:s klimatpolitik. Vidare upprepar parlamentet sin uppmaning till alla parter, däribland EU:s medlemsstater, att vidta åtgärder för att göra det mindre lockande att använda privata jetplan. Parlamentet framhåller den oproportionellt höga klimatpåverkan från privata jetplan, som är upp till 14 gånger mer förorenande per passagerare än kommersiella flyg. Parlamentet understryker vikten av att föregå med gott exempel och uppmanar alla deltagare vid COP30, även från EU:s institutioner, att avstå från att använda privata jetplan och att välja det minst förorenande transportalternativ som är möjligt för att nå sitt resmål Europaparlamentets resolution av den 14 november 2024 om FN:s klimatkonferens 2024 i Baku, Azerbajdzjan (COP29), (EUT C, C/2025/808, 11.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/808/oj)..

80.Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts på internationell nivå när det gäller att införa koldioxidavgifter på internationell sjöfart. Parlamentet anser dock att det fortfarande finns en klyfta mellan Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) överenskommelse och IMO:s långsiktiga mål. Parlamentet betonar i detta avseende EU:s utsläppshandelssystem, som successivt börjar gälla för sjöfarten från och med 2025.

81.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport för parlamentet, så snart de åtgärder för minskade koldioxidutsläpp som antagits av IMO vid 83:e sessionen i Internationella sjöfartsorganisationens kommitté för skydd av den marina miljön (MEPC 83) har antagits formellt, med en bedömning av åtgärdernas övergripande miljöintegritet och deras bidrag till målen i Parisavtalet, såväl som en jämförelse med den miljöintegritetsnivå som föreskrivs i bestämmelserna om EU:s utsläppshandelssystem.

82.Europaparlamentet välkomnar den analys COM(2025)0110. som kommissionen offentliggjorde den 18 mars 2025 och som visar att det inte finns några bevis för att användningen av mindre fartyg har ökat utanför tillämpningsområdet för EU:s utsläppshandelssystem, eller att överföringarna från fartyg till fartyg har ökat som ett sätt att kringgå den senaste utvidgningen av EU:s utsläppshandelssystem till att omfatta sjötransport. Parlamentet påminner om översynsklausulen för EU:s utsläppshandelssystem 2026 som ger möjlighet att utvidga tillämpningsområdet till mindre fartyg, inbegripet offshorefartyg med en bruttodräktighet på mellan 400 och 5 000 ton.

83.Europaparlamentet noterar att jordbrukssektorn stod för 10–12 % av de globala antropogena utsläppen och 11 % av EU:s totala utsläpp under 2020. Parlamentet erkänner att det finns betydande potential för minskade växthusgasutsläpp inom jordbrukssektorn. Parlamentet betonar att jordbrukare och jordbrukssektorn är särskilt sårbara för klimatförändringar, eftersom klimatförändringarna utgör ett betydande hot mot livsmedelstryggheten i hela världen. Parlamentet betonar att man inom politiken för att minska utsläppen inom jordbrukssektorn bör göra sitt yttersta för att garantera livsmedelssäkerheten. Parlamentet betonar behovet av att genomföra en politisk ram som uppmuntrar till hållbara jordbruksmetoder och stöder jordbrukare, särskilt småskaliga jordbrukare, i övergången till motståndskraftiga metoder, och som belönar jordbrukare som stöder begränsningsinsatserna och skyddar den biologiska mångfalden. Parlamentet framhåller de miljömässiga fördelarna av att återställa dränerade torvmarker och andra åtgärder som främjar den biologiska mångfalden, markhälsan och vattenkvaliteten på gårdarna, samtidigt som man bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

84.Europaparlamentet välkomnar att enligt Världsbanken omfattas nu 28 % av de globala utsläppen av koldioxidprissättning Världsbanken, State and Trends of Carbon Pricing 2025, Världsbanken, Washington DC, maj 2025.. Parlamentet beklagar emellertid att både täckningsgraden och den genomsnittliga prissättningen är långt ifrån tillräckliga för att uppnå målen i Parisavtalet. Parlamentet betonar att koldioxidprissättning ger intäkter som bör användas för klimatåtgärder och en rättvis omställning.

85.Europaparlamentet välkomnar att Brasilien inför ett utsläppshandelssystem och att flera av EU:s handelspartner har infört eller planerar att införa mekanismer för koldioxidhandel eller annan koldioxidprissättning, bland annat som svar på införandet av mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM). Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att uppmuntra och stödja andra parter när det gäller att införa eller förbättra mekanismer för koldioxidprissättning och undersöka kopplingar och andra former av samarbete med befintliga mekanismer för koldioxidprissättning i länder utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende se till att eventuella kopplingar till EU:s utsläppshandelssystem fortsätter att lämna ytterligare, permanenta bidrag till begränsningsåtgärderna och inte undergräver unionens interna åtaganden om växthusgasutsläpp.

86.Europaparlamentet betonar att den globala översynen belyser vikten av att övergå till hållbara livsstilar och hållbara konsumtions- och produktionsmönster, bland annat genom en mer cirkulär ekonomi. Parlamentet betonar behovet av att intensifiera insatserna för att utveckla och förbättra EU:s cirkulära ekonomi. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att efter en konsekvensbedömning snarast föreslå ett mål för 2030 för EU:s material- och konsumtionsavtryck, i enlighet med åtagandet i det åttonde miljöhandlingsprogrammet.

87.Europaparlamentet understryker behovet av att ta itu med textilsektorns betydande klimat- och miljöpåverkan, som står för omkring 8–10 % av de globala växthusgasutsläppen och för en betydande användning av resurser, särskilt när det gäller vatten och energi. Parlamentet upprepar att textilindustrin måste spela en viktig roll i övergången till en cirkulär ekonomi och att den måste hantera utmaningarna i samband med förebyggande av avfall, avfallshantering, mikroplastutsläpp, vattenanvändning, överproduktion, ultrasnabbt mode och snabbmode, en allmänt hållbar och giftfri produktionsprocess samt återvinningsbarhet inom textilsektorn. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av den nyligen genomförda ändringen av EU:s ramdirektiv om avfall. Parlamentet betonar behovet av att snarast förbättra människorättsnormerna i hela värdekedjan för textilier.

88.Europaparlamentet betonar klimatförändringarnas inverkan på turismsektorn, både som bidragande orsak och sårbar sektor, och behovet av att resmål anpassar sig till klimatriskerna och utvecklar en klimattålig turism. Parlamentet uppmanar till ett främjande av en övergång till mer hållbar turism, med miljöansvariga och koldioxidsnåla metoder.

89.Europaparlamentet konstaterar att det finns ett ökat vetenskapligt och politiskt intresse för solstrålningsmodifiering, en uppsättning metoder som föreslås för geoengineering. t.ex. stratosfärisk aerosolinjektion, för att reflektera solljuset och kyla planeten artificiellt. Parlamentet betonar att solstrålningsmodifiering inte åtgärdar den grundläggande orsaken till klimatförändringar, att det inte finns någon vetenskaplig säkerhet om dess effekter och att den äventyrar den klimatmässiga och geopolitiska stabiliteten, med eventuellt katastrofala följder. Parlamentet påminner om att en FN‑resolution om global styrning har blockerats. Parlamentet betonar att i avsaknad av tillförlitliga vetenskapliga belägg för säkerhet, effektivitet och styrning måste allt arbete med geoengineering vägledas av försiktighetsprincipen.

90.Europaparlamentet påminner om de rekommendationer från gruppen av vetenskapliga rådgivare till kommissionen som offentliggjordes i december 2024, och uppmanar i enlighet med dem kommissionen att inta en proaktiv roll i förhandlingarna om en global styrningsram för solstrålningsmodifiering som bygger på en bestämd hållning om att den inte ska användas, och att stärka förmågan att upptäcka och kvantifiera all odeklarerad användning av solstrålningsmodifiering. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att enas om ett EU-omfattande moratorium för användningen av solstrålningsmodifiering och att se till att eventuell offentlig finansiering av ansvarsfull vetenskaplig forskning och omfattande internationella bedömningar av risker, potentiella effekter och verkningar av denna teknik inte ersätter offentlig finansiering av forskning om anpassning och begränsning.

91.Europaparlamentet understryker att det behövs ett jämställdhetsperspektiv och inkluderande strategier i UNFCCC-processen, däribland arbetsprogrammet för en rättvis omställning. Parlamentet uppmanar alla parter, inbegripet EU och dess medlemsstater, att öka insatserna för att integrera jämställdhet i sina reviderade nationellt fastställda bidrag och nationella anpassningsplaner samt i sin klimat- och miljöpolitik, särskilt när det gäller begränsning, anpassning samt förlust och skada. Parlamentet betonar att det behövs mer konkreta åtgärder från alla parter, inbegripet EU och dess medlemsstater, för att uppfylla åtagandena i den förnyade handlingsplan för jämställdhet som man enades om vid COP25. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att öka sina ansträngningar för att uppnå de mål som fastställs i EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet.

92.Europaparlamentet uppmanar till utarbetandet av en ny, ambitiös handlingsplan för jämställdhet inför COP30 som är intersektionell, inkluderande, mätbar, människorättsbaserad och sammanhängande inom alla områden av klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar parterna att säkerställa en jämställdhetsintegrerad klimatfinansiering och att handlingsplanen för jämställdhet innehåller en lämplig och särskild finansieringsplan. Parlamentet uppmanar alla parter att stödja antagandet av en ny handlingsplan för jämställdhet under COP30.

93.Europaparlamentet upprepar att anpassningsförmågan och sårbarheten skiljer sig beroende på kön, ålder, förmågor samt ras- och yrkesmässiga principer. Parlamentet uppmanar därför alla parter att bedöma, svara på och prioritera behoven hos utsatta befolkningsgrupper i sina nationella anpassningsplaner, anpassningsrapporter och nationellt fastställda bidrag.

94.Europaparlamentet erkänner klimatförändringarnas oproportionerliga inverkan på kvinnor och flickor, något som förvärrar den befintliga ojämlikheten mellan könen och utgör unika hot mot deras försörjningsmöjligheter, hälsa och säkerhet. Parlamentet upprepar behovet av att agera snabbt för en jämställdhetsintegrerad katastrofriskreducering och därmed för ett jämställdhetsintegrerat genomförande av Sendai-ramverket. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att prioritera och beakta könsaspekten i katastrofberedskapen, särskilt genom att använda disaggregerade data om katastrofriskreducering.

95.Europaparlamentet anser att kvinnors tillgång till inkluderande klimatfinansiering måste öka och underlättas, och noterar att kvinnor har oproportionellt mindre tillgång till ekonomiska resurser för projekt för anpassning till och begränsning av klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att redovisa jämställdhetsintegreringen i sina bidrag till klimatfinansieringen och förbättra konsekvensen mellan stödet till jämställdhet och klimat genom instrumenten för yttre åtgärder och Europeiska investeringsbanken.

96.Europaparlamentet upprepar vikten av att öka kvinnors deltagande i beslutsprocesser i klimatdiplomatiska sammanhang, bland annat i partskonferensens delegationer och i ledande positioner på alla nivåer av klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar alla parter att sträva efter jämn könsfördelning i sina delegationer och i alla beslutsprocesser avseende klimatförändringar och klimatförhandlingar. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att utse en nationell kontaktpunkt för frågor om jämställdhet och klimatförändringar och att öka därtill hörande resurser, utbildning och stöd, även inom EU.

97.Europaparlamentet påminner om vikten av att alla parter deltar fullt ut i UNFCCC:s beslutsprocesser i en anda av lojalt samarbete, och erkänner att det är grundläggande för ansvarsskyldigheten och transparensen att skydda civilsamhällets samt lokala och regionala aktörers utrymme att verka och delta i klimatstyrningen. Parlamentet erkänner att det finns många hinder för civilsamhällesorganisationers deltagande i partskonferenserna. Parlamentet betonar att det civila samhället och aktörer på lokal och regional nivå spelar en avgörande roll för att påskynda genomförandet av nationellt fastställda bidrag genom att se till att åtgärderna är effektiva och skräddarsydda på lokal nivå och att de motsvarar samhällets behov.

98.Europaparlamentet uppmanar ordförandeskapet för COP30 och de kommande ordförandeskapen att i större utsträckning möjliggöra deltagandet av utvecklingsländer och delegater från de minst utvecklade länderna och att anslå ytterligare resurser till detta. Parlamentet uppmuntrar parterna att inbegripa ungdomar i sina delegationer för att säkerställa att framtida generationer har en aktiv roll i utformningen av beslut som påverkar deras framtid. Parlamentet välkomnar inrättandet av rollen som ung klimatförespråkare vid COP28 som ett steg mot en starkare inkludering av ungdomar i UNFCCC-processen. Parlamentet efterlyser att COP30 institutionaliserar barns och ungdomars meningsfulla deltagande, bland annat genom strukturerade dialogmekanismer och officiell representation. Parlamentet vill se en ökad användning av virtuella plattformar vid partskonferenserna för att stärka den globala inkluderingen och deltagandet bland delegater och företrädare för det civila samhället.

99.Europaparlamentet begär att partskonferensernas arrangörer ska se till att mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, inbegripet yttrandefrihet, fullständigt och obehindrat deltagande för medborgare och civilsamhällesorganisationer, inbegripet rätten till fredliga sammankomster och föreningsfrihet, samt rättvis tillgång till denna och framtida partskonferenser fullt ut förankras och garanteras i värdlandsavtalet, som bör offentliggöras så snart som möjligt efter att det har undertecknats. Parlamentet uppmanar UNFCCC:s sekretariat att övervaka efterlevnaden och att vidta åtgärder vid överträdelser av sådana människorättskriterier.

100.Europaparlamentet anser att valet av värdstad för framtida möten av partskonferensen bör ta hänsyn till ett antal på förhand fastställda villkor, däribland logistisk och organisatorisk kapacitet, säkerhet och trygghet samt de miljömässiga, ekonomiska och sociala verkningarna av anordnandet av evenemanget. Parlamentet betonar vikten av en hållbar organisering av COP30. Parlamentet beklagar alla negativa effekter som COP30 kan få på det lokala ekosystemet och lokalsamhället i Belém. Parlamentet efterlyser försiktighetsåtgärder för att minska dessa risker.

101.Europaparlamentet uttrycker oro över att mer än 1 770 lobbyister för fossila bränslen var ackrediterade deltagare vid COP29. Parlamentet uppmanar UNFCCC och parterna att säkerställa att beslutsprocessen skyddas mot intressen som strider mot Parisavtalets mål. Parlamentet uppmanar eftertryckligen UNFCCC att ta ledningen genom att föreslå en ambitiös ram för ansvarsskyldighet som skulle skydda UNFCCC-arbetet mot otillbörlig påverkan, baserat på mallen i Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll när det gäller tobaksindustrin. Parlamentet uppmanar alla parter att inom ramen för detta avtal komma överens om en definition av ”intressekonflikter” i syfte att skärpa kraven på offentliggörande.

102.Europaparlamentet kräver att ackrediteringen av observatörer ska vara villkorad så att en formell anmälan om de intressen som företräds lämnas in till ett UNFCCC-register som är tillgängligt för allmänheten, i syfte att öka insynen i inflytandet vid partskonferensen.

103.Europaparlamentet välkomnar att kommissionen inte tillhandahöll ackreditering för lobbyister för fossila bränslen att närvara vid COP29 och efterlyser en fortsättning av denna praxis. Parlamentet beklagar att EU:s medlemsstater ackrediterade 113 lobbyister för fossila bränslen till COP29 och uppmanar alla medlemsstater att inte bevilja ackrediteringar för lobbyister för fossila bränslen till COP30 eller någon framtida partskonferens.

104.Europaparlamentet ser COP30 som en viktig milstolpe 10 år efter Parisavtalet och understryker att kampen mot klimatförändringarna bör vara en kraftfull drivkraft för tillväxt, minskad energifattigdom och ökad motståndskraft, hållbarhet och konkurrenskraft för industrier och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar beslutsfattare i alla parter i konventionen att genomföra ambitiösa, snabba och riktade åtgärder inom en stabil, förutsägbar och stödjande övergångsram, i enlighet med principen om gemensamt men differentierat ansvar.

105.Europaparlamentet betonar att en väl utformad och genomförbar möjliggörande politik kan säkerställa att utfasningen av fossila bränslen och klimatmålen går hand i hand med industriell tillväxt, jobbskapande och innovation. Parlamentet påminner om att investeringar i hållbar och ren teknik bidrar till miljömål samt ekonomiska och sociala mål.

106.Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att EU säkerställer en rättvis omställning till klimatneutralitet senast 2050, upprätthåller allmänhetens stöd för klimatåtgärder och föregår med gott exempel, vilket bör säkerställa en pionjärfördel när det gäller ren teknik och hållbara industrier. Parlamentet efterlyser kraftfulla och riktade åtgärder för att skydda EU:s industri mot risken för koldioxidläckage och illojal global konkurrens, i syfte att säkerställa lika villkor på global nivå. Parlamentet betonar att man skyndsamt måste hantera de fortsatt höga energipriser som undergräver EU‑industrins konkurrenskraft, bland annat genom investeringar i ren och förnybar energi, energieffektivitet, nät och flexibilitet.

107.Europaparlamentet erkänner att EU:s mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050, samtidigt som dess konkurrenskraft stärks, förutsätter en djupgående industriell omvandling, vilket kräver massiva och riktade offentliga och privata investeringar som är skräddarsydda för medlemsstaternas och industrins olika omständigheter samt ökat stöd till ren teknik, innovation, kompetens och infrastruktur. Parlamentet understryker att investeringar i industriella värdekedjor för ren teknik också är avgörande för att återindustrialisera EU och stärka det strategiska oberoendet.

108.Europaparlamentet uppmanar med kraft att EU:s industriföretag, inbegripet små och medelstora företag och små midcapföretag, ska stödjas för att bevara sitt globala ledarskap, samtidigt som de fasar ut fossila bränslen och övergår till en ekonomi med nettonollutsläpp. Parlamentet understryker behovet av att tillhandahålla effektiva lösningar för att stödja dem i denna övergångsfas i syfte att främja deras innovationskapacitet och säkerställa konkurrenskraften, erbjuda dem förutsägbara och förenklade administrativa förfaranden, till exempel onlinebaserade tillståndsförfaranden och tillgång till finansiering, och underlätta deras deltagande i offentlig upphandling.

109.Europaparlamentet efterlyser en påskyndad utfasning av fossila bränslen tillsammans med en stärkt konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar förordningen om nettonollindustrin Kommissionens meddelande av den 26 februari 2025 Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet (COM(2025)0085),, given för en ren industri Se föregående fotnot. och handlingsplan för överkomliga energipriser Kommissionens meddelande av den 26 februari 2025 Handlingsplan för överkomliga energipriser (COM(2025)0079). som viktiga steg mot en motståndskraftig och klimatneutral ekonomi, liksom den kommande rättsakten om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin. Parlamentet välkomnar EU:s utvidgade innovationsfond som stöder utbyggnaden av nya innovationer och ny teknik i Europa som syftar till utfasning av fossila bränslen och utveckling av leveranskedjan.

110.Europaparlamentet stöder koldioxidhantering som en del av industriella utsläppsbegränsande åtgärder och understryker den viktiga roll som avskiljning, användning och lagring av koldioxid spelar för utfasningen av fossila bränslen från industriutsläpp som är svåra att minska och produktionen av koldioxidsnåla produkter, inbegripet koldioxidsnål vätgas. Parlamentet påminner om strategin för industriell koldioxidhantering Kommissionens meddelande av den 6 februari 2024 Mot en ambitiös industriell koldioxidhantering för EU (COM(2024)0062). för att utöka avskiljning, lagring, användning och upptag av koldioxid. Parlamentet välkomnar framstegen med att inrätta en global koldioxidmarknad, vilket bör bidra till utfasningen av fossila bränslen i industrier globalt och säkerställa lika villkor för företag världen över. Parlamentet påminner i detta avseende om sin ståndpunkt om EU:s utsläppshandelssystem och CBAM Europaparlamentets resolution av den 3 april 2025 om energiintensiva industrier, (EUT C, C/2025/4369, 9.9.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/4369/oj); Europaparlamentets resolution av den 19 juni 2025 om given för en ren industri, Antagna texter, P10_TA(2025)0137., välkomnar den föreslagna förenklingen av CBAM i det första omnibuspaketet som ett viktigt steg för att ytterligare öka dess effektivitet när det gäller att hantera koldioxidläckage och efterlyser en fungerande exportlösning för att hantera risken för koldioxidläckage för CBAM-varor som exporteras från EU till länder utanför EU.

111.Europaparlamentet efterlyser förbättrad tillgång till finansiering för europeiska industriföretag för att fasa ut fossila bränslen i linje med Parisavtalet. Parlamentet betonar att det behövs tillräckliga finansiella resurser för att stödja utfasningen av fossila bränslen inom ramen för nästa fleråriga budgetram, bland annat genom särskilda finansieringsinstrument som effektivt tillgodoser de europeiska industriernas finansieringsbehov.

112.Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som små och medelstora företag och små midcapföretag, särskilt mikroföretag och uppstartsföretag, spelar när det gäller att främja och få till stånd innovation, jobbskapande och ekonomisk tillväxt samt för att visa vägen mot en digital och grön omställning genom innovation och de senaste tekniska lösningarna. Parlamentet betonar behovet av förutsägbara regler och bättre tillgång till finansiering i detta avseende.

113.Europaparlamentet betonar behovet av att alla parter kontinuerligt har säker och konkurrenskraftig tillgång till kritiska råmaterial, inbegripet sekundära råvaror, Parlamentet välkomnar förordningen om kritiska råmaterial Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj). och kommissionens avsikt att föreslå en ny rättsakt om den cirkulära ekonomin och efterlyser diversifierade leveranskedjor med standarder som är likvärdiga dem som gäller i EU. Parlamentet anser att det behövs ett förutsägbart regelverk som frigör cirkulära affärsmodeller, särskilt sådana som bygger på förebyggande av avfall, återanvändning och högkvalitativ återvinning för att säkerställa tillgång till kritiska råmaterial.

114.Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften, med investeringar i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt kompetensakademier för nettonollteknik, för att åtgärda bristen på arbetskraft och kompetensklyftorna när det gäller att fasa ut fossila bränslen i den europeiska industrin. Parlamentet efterlyser samarbete med arbetsmarknadens parter för att hantera kompetensklyftor och framtida efterfrågan på arbetskraft inom ren teknik.

115.Europaparlamentet betonar vikten av att fasa ut fossila bränslen så snart som möjligt och upprepar behovet av att utveckla åtgärder för att säkerställa gasförsörjningen till en minskad kostnad för sektorer som på kort till medellång sikt inte i någon större utsträckning kan förlita sig på elektrifiering. Parlamentet konstaterar att EU, samtidigt som man satsar på att uppnå ett globalt samförstånd om en utfasning vid COP30, bör fortsätta att minska sitt beroende av fossila bränslen, öka mångfalden bland sina energileverantörer och utveckla en energieffektiv och koldioxidsnål ekonomi för att öka sin energitrygghet och industriella konkurrenskraft samt ge hushåll och företag tillgång till energi till överkomliga priser. Parlamentet uppmanar EU att skyndsamt stoppa importen av ryska fossila bränslen, inbegripet naturgas, som subventionerar Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet välkomnar i detta avseende den nya REPowerEU-färdplanen för att stoppa importen av rysk energi Meddelande från kommissionen av den 12 maj 2025 Färdplan för att stoppa importen av rysk energi (COM(2025)0440).. Parlamentet uppmanar G7-länderna att föregå med gott exempel när det gäller energiomställningen och uppmanar alla COP-parter att fasa ut fossila bränslen i sina energisystem och stoppa alla nya investeringar i utvinning av fossila bränslen.

116.Europaparlamentet framhåller den outnyttjade potentialen hos geotermisk energi när det gäller att uppnå målen i Parisavtalet och EU:s energipolitik, särskilt i fråga om uppvärmning och industriprocessvärme. Parlamentet uppmanar till utbyte av bästa praxis, innovationer och teknik.

117.Europaparlamentet påminner om de viktigaste resultaten av den första globala översynen inom ramen för samförståndet i Förenade Arabemiraten vid COP28, inbegripet en tredubbling av förnybar energi och en fördubbling av energieffektiviteten fram till 2030 samt påskyndade investeringar i ren energi. Parlamentet välkomnar att 2023 var ett rekordår för ökning av kapaciteten för förnybar el IEA, ”Renewables”, https://www.iea.org/energy-system/renewables#tracking. och efterlyser en kontinuerlig övervakning och spårning av framstegen, både på EU-nivå och på global nivå. Parlamentet noterar med oro att de nuvarande investeringstrenderna inte är anpassade till de nivåer som krävs för att världen ska kunna uppnå dessa mål IEA, World Energy Investment 2024: Overview and key findings, 2024., och betonar att det krävs politiska åtgärder och en starkare offentlig-privat samordning för att överbrygga denna klyfta.

118.Europaparlamentet betonar vikten av en global minskning av metanutsläppen i leveranskedjor för fossila bränslen under omställningen till rena energisystem för att uppnå en global minskning av metanutsläppen på 75 % senast 2030, vilket återspeglas i IEA:s scenario med nettonollutsläpp senast 2050. Parlamentet uppmanar undertecknarna av den globala utfästelsen om metan att öka sina ansträngningar, eftersom den nuvarande minskningstakten fortfarande är otillräcklig IEA, ”Tracking pledges, targets and action”, https://www.iea.org/reports/global-methane-tracker-2024/tracking-pledges-targets-and-action. och de globala utsläppen fortsätter att överstiga 120 miljoner ton per år. Parlamentet välkomnar färdplanen för partnerskapet för att minska metanutsläppen, som lanserades av kommissionen vid COP29, och efterlyser ett snabbt genomförande av den, bland annat genom att visa upp framgångsrika exempel vid COP30.

119.Europaparlamentet stöder ett globalt mål om att sexdubbla energilagringskapaciteten till 1 500 GW senast 2030 och mer allmänt öka systemflexibiliteten i linje med G7-målen. Parlamentet betonar behovet av innovation inom teknik som minskar utsläppen av växthusgaser. Parlamentet varnar för att klimatförändringarna stör energisystemen, inbegripet vattenkraftverkens och värmekraftverkens effektivitet. Parlamentet understryker behovet av icke-fossil flexibilitet och utveckling av lagring för att bättre integrera och förvalta förnybara energikällor.

120.Europaparlamentet framhåller den djupgående översynen av EU:s energilagstiftning inom ramen för 55 % -paketet, som har anpassat lagstiftningen till EU:s ökade mål att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % senast 2030 för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och som nu måste genomföras effektivt. Parlamentet anser att övriga parter bör göra liknande och relevanta satsningar.

121.Europaparlamentet betonar den roll som ren energi och förnybar energi, energieffektivitet och systemdiversifiering spelar för att uppnå klimatneutralitet. Parlamentet välkomnar i detta avseende den nyligen genomförda reformen av utformningen av EU:s elmarknad Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1711 av den 13 juni 2024 om ändring av direktiven (EU) 2018/2001 och (EU) 2019/944 vad gäller förbättring av utformningen av unionens elmarknad (EUT L, 2024/1711, 26.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1711/oj)., som syftar till att främja produktionen av förnybar energi och stärka och skydda konsumenterna. Parlamentet anser att det behövs ytterligare åtgärder för att genomföra bestämmelserna om elmarknadens utformning. Parlamentet understryker behovet av att anta pragmatiska, tydliga och nödvändiga villkor för en ökning av koldioxidsnål och förnybar vätgas för att påskynda energiomställningen, särskilt i sektorer där det är svårt att minska utsläppen.

122.Europaparlamentet påminner om att EU åtagit sig att följa principen om energieffektivitet först, som beaktar kostnadseffektivitet, systemeffektivitet, lagringskapacitet, flexibilitet på efterfrågesidan och försörjningstrygghet. Parlamentet betonar dess roll när det gäller att minska utsläppen, sänka energikostnaderna, förbättra energitryggheten och skydda utsatta konsumenter.

123.Europaparlamentet betonar behovet av storskaliga offentliga och privata investeringar i EU:s energinät och tillhörande infrastruktur för att möjliggöra en modernisering, inbegripet digitalisering och utbyggnad, inbegripet gränsöverskridande sammanlänkningar, och en ytterligare flexibel integrering av rena och förnybara energikällor, effektivitetsåtgärder och lagringslösningar för att tillhandahålla ren, tillräcklig, säker och överkomlig energi till EU:s medborgare och industri. Parlamentet understryker särskilt behovet av en uppgradering av EU:s elnät som en del av det kommande europeiska nätpaketet.

124.Europaparlamentet betonar behovet av global samordning med och stöd till utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna för att uppnå nettonollutsläpp och bygga upp kapacitet genom gränsöverskridande samarbete när det gäller politiska beslut samt överföring av vetenskap och teknik.

125.Europaparlamentet betonar att partnerskap med pålitliga länder utanför EU om energipolitikens externa dimensioner måste främjas. Parlamentet noterar EU:s ansträngningar för att bygga energiallianser genom ett hållbart utvecklingsperspektiv, bland annat genom att ta hänsyn till befolkningens och lokalsamhällenas intressen.

126.Europaparlamentet noterar förklaringen Declaration to Triple Nuclear Energy, december 2023. om att tredubbla den globala kärnenergikapaciteten senast 2050, som lanserades vid COP28 och som sedan COP29 har undertecknats av 31 länder, däribland 12 EU-medlemsstater och Ukraina. Parlamentet påminner i detta avseende om lanseringen av den kärnkraftsallians som lagts fram av flera EU-medlemsstater och den europeiska industrialliansen för små modulära reaktorer.

127.Europaparlamentet framhåller lokalsamhällenas och medborgarnas centrala roll i en rättvis och inkluderande energiomställning. Parlamentet framhåller EU:s rättsliga ram som möjliggör energigemenskaper och dess potential som modell för internationella partner.

128.Europaparlamentet erkänner betydelsen av Copernicusprogrammet och EU:s kunskapscentrum för jordobservation när det gäller klimatåtgärder och klimatövervakning. Parlamentet betonar vikten av satellitövervakning för klimatpolitiken, inbegripet spårning av metanutsläpp, skogar och kolsänkor. Parlamentet efterlyser gemensam forskning om rymd- och klimatteknik, starkare offentlig-privata partnerskap och ökade investeringar i EU:s rymdekonomi för strategiskt oberoende.

129.Europaparlamentet betonar den avgörande roll som forskning och innovation spelar för att uppnå målen i Parisavtalet och den gröna given. Parlamentet beklagar att EU fortfarande inte uppfyller sitt investeringsmål på 3 % av BNP för forskning och utveckling (FoU) och efterlyser strategier för att främja industriell FoU.

130.Europaparlamentet välkomnar den roll som programmet Horisont Europa och dess partnerskap, såsom de gemensamma företagen och kunskaps- och innovationsgrupperna vid Europeiska institutet för innovation och teknik, spelar för att driva på offentlig-privat samarbete för att uppnå klimatneutralitet och säkerställa hållbar, tillgänglig och överkomlig innovation.

131.Europaparlamentet betonar att EU måste samarbeta om forskning med inriktning på teknik, industri och innovativ vetenskap, vilket ger viktiga bidrag till Parisavtalet, och efterlyser ett snabbt genomförande av den nya strategin för europeisk livsvetenskap och översynen av bioekonomistrategin. Parlamentet välkomnar initiativet ”Välj Europa för forskning”, som förbättrar finansieringsmöjligheterna för forskning i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja strategiska forskningspartnerskap för att möjliggöra lika villkor i Europa. Parlamentet stöder ytterligare åtgärder för att säkerställa långsiktig tillgång till klimatrelaterade data för det internationella forskningssamfundet.

132.Europaparlamentet understryker digitaliseringens avgörande roll för energiintegration, marknadskonnektivitet och utsläppsminskningar. Parlamentet betonar vikten av digital teknik och AI-baserade verktyg för att uppnå en omvandling till ren industri, eftersom de erbjuder möjligheter inom bland annat elektrifiering, flexibilitet och energieffektivitet. Parlamentet ser fram emot EU:s strategiska färdplan för digitalisering och AI inom energisektorn. Parlamentet är bekymrat över informations- och kommunikationstekniksektorns koldioxidavtryck och efterlyser hållbara metoder i datacentraler. Parlamentet påminner om målet för EU:s digitala strategi att leverera klimatneutrala och mycket energieffektiva datacentraler och elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster senast 2030.

133.Europaparlamentet anser att parlamentet bör ingå som en integrerad del i EU:s delegation vid COP30, med tanke på att parlamentet måste ge sitt godkännande till internationella avtal och att parlamentet som en av EU:s medlagstiftare spelar en central roll i det interna genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet förväntar sig därför att få närvara vid EU:s samordningsmöten vid COP30 i Belém och garanteras tillgång till alla förberedande handlingar i god tid. Parlamentet förbinder sig att agera oberoende och fritt från intressekonflikter.

134.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till UNFCCC:s sekretariat, med begäran om att den vidarebefordras till alla konventionsparter som inte är medlemmar i EU.