Ändringar 223 och 281Förslag till direktivSkäl 9(9)Enligt artikel 19a.3 i direktiv 2013/34/EU måste företag rapportera information om företagets egna verksamheter och om dess värdekedja. Det är nödvändigt att minska rapporteringsbördan för företag i värdekedjan som inte är skyldiga att hållbarhetsrapportera. När det gäller rapportering av hållbarhetsinformation på individuell nivå eller koncernivå i enlighet med kraven i direktiv 2013/34/EU bör det rapporterande företaget därför, utan att det påverkar unionens krav på att genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet, inte begära information från företag i värdekedjan som är etablerade i eller utanför unionen och som har upp till 1 000 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som kan användas av företag som inte är skyldiga att hållbarhetsrapportera. Det rapporterande företaget bör dock tillåtas att samla in ytterligare hållbarhetsinformation, som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn, från sådana företag i värdekedjan. Företag som rapporterar om värdekedjan i enlighet med dessa begränsningar bör anses uppfylla skyldigheten att hållbarhetsrapportera. När kvalitetsgranskningsleverantörer utarbetar uttalanden om kvalitetsgranskning bör de ta hänsyn till företagens skyldighet att inte begära information från företag i värdekedjan som har upp till 1 000 anställda i genomsnitt under räkenskapsåret som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som kan användas av företag som inte är skyldiga att hållbarhetsrapportera. Kommissionen bör för detta ändamål ges befogenhet att anta en delegerad akt för att fastställa frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering som kan användas av företag som inte är skyldiga att hållbarhetsrapportera. Standarderna bör vara proportionella och relevanta med tanke på kapaciteten och egenskaperna hos dessa företag och med tanke på företagens verksamheter i fråga om omfattning och komplexitet. Standarderna bör även, när så är möjligt, ange vilken struktur som ska användas för att lägga fram informationen.
(9)Enligt artikel 19a.3 i direktiv 2013/34/EU måste företag rapportera information om företagets egna verksamheter och om dess värdekedja. Det är nödvändigt att skapa klarhet och minska rapporteringsbördan för företag i värdekedjan som inte är skyldiga att hållbarhetsrapportera. När det gäller rapportering av hållbarhetsinformation på individuell nivå eller koncernivå i enlighet med kraven i direktiv 2013/34/EU bör det rapporterande företaget därför, utan att det påverkar unionens krav på att genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet, inte begära information från företag med i genomsnitt över 1 750 anställda och en nettoomsättning på över 450 000 000 EUR under räkenskapsåret som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som kan användas av företag som inte är skyldiga att hållbarhetsrapportera. Det rapporterande företaget bör anta en riskbaserad strategi och prioritera ansträngningar för att samla in information om högriskeffekter och hållbarhetsfrågor som vanligtvis förknippas med sektorn, och tillåtas att från sådana företag i sin värdekedja samla in ytterligare hållbarhetsinformation som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn. Om inte all nödvändig information om deras värdekedja finns tillgänglig, eller om sådan information är ofullständig eller omfattas av lagstadgade begränsningar, bör företagen tillåtas att redogöra för de ansträngningar som gjorts för att erhålla nödvändig information om den egna värdekedjan, skälen till att denna information inte kunnat erhållas och vad de planerar att göra för att erhålla sådan information i framtiden. Företag som rapporterar om värdekedjan i enlighet med dessa begränsningar bör anses uppfylla skyldigheten att hållbarhetsrapportera. När kvalitetsgranskningsleverantörer utarbetar uttalanden om kvalitetsgranskning bör de ta hänsyn till företagens skyldighet att inte begära information från företag i värdekedjan som har upp till 1 750 anställda i genomsnitt och en nettoomsättning på upp till 450 000 000 EUR under räkenskapsåret som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som kan användas av företag som inte är skyldiga att hållbarhetsrapportera. Kommissionen bör för detta ändamål ges befogenhet att anta en delegerad akt för att fastställa frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering som kan användas av företag som inte är skyldiga att hållbarhetsrapportera. Standarderna bör vara proportionella och relevanta med tanke på kapaciteten och egenskaperna hos dessa företag och med tanke på företagens verksamheter i fråga om omfattning och komplexitet. Standarderna bör även, när så är möjligt, ange vilken struktur som ska användas för att lägga fram informationen. Företag inom värdekedjan bör tillåtas att välja en mall för frivillig rapportering av hållbarhetsinformation, så att företag som begär information inte behöver bedöma eller kartlägga storlekskategorierna för alla enheter i sin värdekedja.
Ändring 15Förslag till direktivSkäl 15(15)Enligt artikel 29d i direktiv 2013/34/EU är företag som omfattas av kraven i artiklarna 19a och 29a i det direktivet skyldiga att utarbeta sin förvaltningsberättelse, eller förvaltningsberättelse för koncernen när så är tillämpligt, i det elektroniska rapporteringsformat som specificeras i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/81511 och märka sin hållbarhetsrapportering, inbegripet de upplysningar som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/85212, i enlighet med det elektroniska rapporteringsformat som ska specificeras i den delegerade förordningen. För att göra det tydligare för företagen bör det specificeras att de, fram till dess att sådana regler om märkning av hållbarhetsrapportering har antagits genom den delegerade förordningen, inte är skyldiga att märka sin hållbarhetsrapportering.
(15)Enligt artikel 29d i direktiv 2013/34/EU är företag som omfattas av kraven i artiklarna 19a och 29a i det direktivet skyldiga att utarbeta sin förvaltningsberättelse, eller förvaltningsberättelse för koncernen när så är tillämpligt, i det elektroniska rapporteringsformat som specificeras i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/81511 och märka sin hållbarhetsrapportering, inbegripet de upplysningar som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/85212, i enlighet med det elektroniska rapporteringsformat som ska specificeras i den delegerade förordningen. För att göra det tydligare för företagen bör det specificeras att de, fram till dess att sådana regler om märkning av hållbarhetsrapportering antas genom den delegerade förordningen, inte bör vara skyldiga att märka sin hållbarhetsrapportering.
__________________
__________________
11 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (EUT L 143, 29.5.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2019/815/oj).
11 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 av den 17 december 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (EUT L 143, 29.5.2019, s. 1, ELI:
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/852/oj).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13, ELI:
Ändring 16Förslag till direktivSkäl 16(16)Enligt artikel 33.1 i direktiv 2013/34/EU har ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan kollektivt ansvar för att säkerställa att vissa dokument upprättas och offentliggörs i enlighet med kraven i det direktivet. I syfte att ge företagen flexibilitet och minska deras rapporteringsbörda bör det specificeras att det kollektiva ansvaret för att uppfylla kraven när det gäller digitaliseringen av förvaltningsberättelsen enligt artikel 29d i det direktivet, som tillkommer ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, är begränsat till offentliggörandet i det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet, inbegripet märkningen av hållbarhetsrapporteringen.
(16)Enligt artikel 33.1 i direktiv 2013/34/EU har ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan kollektivt ansvar för att säkerställa att vissa dokument upprättas och offentliggörs i enlighet med kraven i det direktivet. I syfte att ge företagen flexibilitet och minska deras rapporteringsbörda kan medlemsstaterna föreskriva att det kollektiva ansvaret för att uppfylla kraven när det gäller digitaliseringen av förvaltningsberättelsen enligt artikel 29d i det direktivet, som tillkommer ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, är begränsat till offentliggörandet i det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet, inbegripet märkningen av hållbarhetsrapporteringen.
Ändring 17Förslag till direktivSkäl 17(17)Enligt artikel 40a.1 fjärde och femte stycket i direktiv 2013/34/EU ska ett dotterföretag i unionen som tillhör ett tredjelandsföretag som genererar en nettoomsättning i unionen på mer än 150 miljoner EUR eller, om det inte finns något sådant dotterföretag, en filial i unionen som genererar en nettoomsättning på mer än 40 miljoner EUR, offentliggöra och tillgängliggöra hållbarhetsinformation på koncernnivå i moderföretaget i tredjelandet. Tröskelvärdet för tredjelandsföretagets nettoomsättning bör höjas från 150 000 000 EUR till 450 000 000 EUR, för att i högre grad anpassa det till de kriterier som används för att fastställa vilka företag som omfattas av direktiv (EU) 2024/1760. Av konsekvensskäl och för att minska bördan bör den storlek som krävs för att dotterföretag och filialer ska omfattas av artikel 40a anpassas. Storleken när det gäller dotterföretag bör vara densamma som för stora företag, och nettoomsättningskriteriet för filialer bör höjas från 40 000 000 EUR till 50 000 000 EUR så att det anpassas efter tröskelvärdet för nettoomsättningen för stora företag.
(17)Enligt artikel 40a.1 fjärde och femte styckena i direktiv 2013/34/EU ska ett dotterföretag i unionen som tillhör ett tredjelandsföretag som genererar en nettoomsättning i unionen på mer än 150 miljoner EUR eller, om det inte finns något sådant dotterföretag, en filial i unionen som genererar en nettoomsättning på mer än 40 miljoner EUR, offentliggöra och tillgängliggöra hållbarhetsinformation på koncernnivå i moderföretaget i tredjelandet. Av konsekvensskäl och för att minska bördan, och för att säkerställa lika villkor, bör den storlek som krävs för att dotterföretag och filialer ska omfattas av artikel 40a anpassas. Storleken när det gäller dotterföretag och filialer bör fastställas till en nettoomsättning på över 450 000 000 EUR.
Ändring 20Förslag till direktivSkäl 20(20)Artikel 4.1 i direktiv (EU) 2024/1760 förbjuder medlemsstaterna att i sin nationella rätt införa bestämmelser inom det område som omfattas av det direktiv som fastställer skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljö som avviker från dem som fastställs i artiklarna 8.1, 8.2 och 10.1 i det direktivet. För att säkerställa att medlemsstaterna inte går längre än vad som krävs enligt det direktivet och undvika ett splittrat regelverk som leder till rättsosäkerhet och onödig börda bör bestämmelserna om fullständig harmonisering i direktiv (EU) 2024/1760 utvidgas med ytterligare bestämmelser som reglerar de centrala aspekterna av förfarandet för tillbörlig aktsamhet. Detta omfattar i synnerhet identifieringsskyldigheten, skyldigheten att hantera negativa effekter som har eller borde ha identifierats, skyldigheten att samarbeta med berörda parter i vissa fall och skyldigheten att inrätta ett klagomålsförfarande och en underrättelsemekanism. Samtidigt bör medlemsstaterna ha möjlighet att införa strängare och mer specifika bestämmelser om andra aspekter, till exempel för att hantera nya risker med koppling till nya produkter eller tjänster.
(20)Artikel 4.1 i direktiv (EU) 2024/1760 förbjuder medlemsstaterna att i sin nationella rätt införa bestämmelser inom det område som omfattas av det direktiv som fastställer skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljö som avviker från dem som fastställs i artiklarna 8.1, 8.2 och 10.1 i det direktivet. För att säkerställa att medlemsstaterna inte går längre än vad som krävs enligt det direktivet och undvika ett splittrat regelverk som leder till rättsosäkerhet och onödig börda bör bestämmelserna om fullständig harmonisering i direktiv (EU) 2024/1760 utvidgas med ytterligare bestämmelser som reglerar de centrala aspekterna av förfarandet för tillbörlig aktsamhet. Detta omfattar i synnerhet bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet på koncernnivå, identifieringsskyldigheten, skyldigheten att hantera negativa effekter som har eller borde ha identifierats, prioritering, skyldigheten att samarbeta med berörda parter i vissa fall och skyldigheten att inrätta ett klagomålsförfarande och en underrättelsemekanism. Samtidigt bör medlemsstaterna även fortsättningsvis tillåtas att införa eller behålla bestämmelser i nationell rätt som reglerar specifika negativa effekter eller specifika verksamhetssektorer, produkter eller tjänster i syfte att uppnå en annan skyddsnivå för mänskliga, sysselsättningsrelaterade och sociala rättigheter, miljön eller klimatet.
Ändring 21Förslag till direktivSkäl 21(21)Enligt artikel 5 i direktiv (EU) 2024/1760 är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att stora företag över en viss storlek visar riskbaserad tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljö. För att minska bördan för företag som måste fullgöra den skyldigheten bör den tillbörliga aktsamhet som krävs som regel begränsas till företagets egen verksamhet, dotterföretagens verksamhet och den verksamhet som bedrivs av direkta affärspartner (tier 1, dvs. första ledet). När det gäller affärsförbindelser bör företagen följaktligen endast vara skyldiga att göra ingående bedömningar av direkta affärspartner, efter att ha kartlagt sina verksamhetskedjor. Företagen bör dock se bortom sina direkta affärsförbindelserna om de har trovärdig information som tyder på negativa effekter på en indirekt affärspartners nivå. Trovärdig information är detsamma som objektiv information som gör det möjligt för företaget att dra slutsatsen att det finns en rimlig sannolikhet för att informationen är sanningsenlig. Det kan vara fallet om det berörda företaget har mottagit ett klagomål eller förfogar över information, till exempel trovärdiga rapporter från massmedier och icke-statliga organisationer eller rapporter om aktuella incidenter, eller har kännedom om en indirekt affärspartners troliga eller faktiska skadliga verksamhet på grund av återkommande problem på vissa platser. Företaget bör göra en ingående bedömning om det har sådan information. Företagen bör även göra ingående bedömningar av negativa effekter som uppstår i senare led än direkta affärspartner om affärsförbindelsens struktur saknar ekonomisk logik och verkar har valts för att en aktör som egentligen är en direkt leverantör som bedriver skadlig verksamhet ska hamna utanför företagets ansvarsområde. Om den ingående bedömningen bekräftar att den negativa effekten existerar eller är sannolik bör den anses vara identifierad. Företagen bör dessutom sträva efter att säkerställa att deras uppförandekod – som ingår i policyn för tillbörlig aktsamhet och anger vad man förväntar sig när det gäller skyddet av mänskliga rättigheter, inbegripet arbetstagarrättigheter och miljön i affärsverksamheten – följs i hela verksamhetskedjan genom att det i varje led fastställs avtalsenliga skyldigheter (contractual cascading) och genom att uppfylla kraven när det gäller stöd till små och medelstora företag.
(21)Enligt artikel 5 i direktiv (EU) 2024/1760 är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att stora företag över en viss storlek visar riskbaserad tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljö. För att säkerställa effektivitet, minska bördan för företag som måste fullgöra den skyldigheten och säkerställa att deras resurser används på ett ändamålsenligt sätt bör den tillbörliga aktsamhet som krävs och de åtgärder som vidtas ta hänsyn till relevanta riskfaktorer, inbegripet riskfaktorer på företagsnivå, såsom huruvida affärspartnern inte är ett företag som omfattas av detta direktiv, riskfaktorer avseende affärsverksamhet, geografiska och kontextuella riskfaktorer, såsom graden av brottsbekämpning med avseende på typen av negativa effekter, riskfaktorer avseende produkter och tjänster samt sektorsspecifika riskfaktorer. Företagen bör göra avgränsningen för att identifiera allmänna områden där negativa effekter mest sannolikt kan uppstå och bli allvarligast. På grundval av resultaten av avgränsningen bör företagen, om de på grundval av relevant och verifierbar information har skäl att tro att negativa effekter har uppstått eller kan uppstå, vara skyldiga att göra ytterligare bedömningar endast på de områden där det har konstaterats att negativa effekter mest sannolikt kan uppstå och bli allvarligast.
Ändring 24Förslag till direktivSkäl 23(23)Företag kan befinna sig i en situation där deras produktion i hög grad är beroende av insatsvaror från en eller flera specifika leverantörer. Om en sådan leverantörs affärsverksamhet är kopplad till allvarliga negativa effekter, till exempel barnarbete eller betydande miljöskada, och företaget utan framgång har vidtagit alla åtgärder för tillbörlig aktsamhet för att komma till rätta med dessa effekter, bör företaget som en sista utväg avbryta affärsförbindelsen men fortsätta att arbeta tillsammans med leverantören för att hitta en lösning, om möjligt genom att dra nytta av den ökade hävstångseffekt som är en följd av avbrottet.
(23)Företag kan befinna sig i en situation där deras produktion i hög grad är beroende av insatsvaror från en eller flera specifika leverantörer. Om en sådan leverantörs affärsverksamhet är kopplad till allvarliga negativa effekter, till exempel barnarbete eller betydande miljöskada, och företaget utan framgång har vidtagit alla åtgärder för tillbörlig aktsamhet för att komma till rätta med dessa effekter, bör företaget som en sista utväg tillfälligt avbryta affärsförbindelsen men fortsätta att arbeta tillsammans med leverantören för att hitta en lösning, om möjligt genom att dra nytta av den ökade hävstångseffekt som är en följd av avbrottet. Företaget bör, i samråd med berörda parter, bedöma huruvida ett sådant avbrott leder till väsentlig skada för företaget, bland annat när viktiga affärspartner tillhandahåller råvaror, produkter eller tjänster som är nödvändiga för företagets verksamhet och till vilka det inte finns något tillgängligt alternativ. Väsentlig skada bör tolkas som en negativ och betydande effekt på företagets rättsliga, finansiella eller ekonomiska situation eller dess produktionskapacitet, även på lång sikt, såsom en effekt som medför en sannolikhet för insolvens. För att inte undergräva syftet med detta direktiv bör ett beslut att inte avbryta affärsförbindelsen vara förbundet med villkor, däribland att de vederbörligen motiverade skälen till ett sådant beslut rapporteras till den behöriga tillsynsmyndigheten. Företagen bör också bedöma om de negativa effekterna av ett avbrott rimligen kan förväntas vara uppenbart allvarligare än den negativa effekt som inte kunnat förebyggas eller begränsas i tillräcklig utsträckning. Om så är fallet bör företaget inte vara skyldigt att avbryta affärsförbindelsen och bör kunna rapportera till den behöriga tillsynsmyndigheten om de vederbörligen motiverade skälen till ett sådant beslut.
Ändring 28Förslag till direktivSkäl 27(27)Enligt artikel 27.1 i direktiv (EU) 2024/1760 måste medlemsstaterna fastställa sanktioner som är effektiva, proportionella och avskräckande. Enligt artikel 27.2 i det direktivet måste medlemsstaterna vid beslut om huruvida sanktioner ska åläggas och, om så är fallet, vid fastställandet av typen av sanktion och lämplig nivå på denna, ta vederbörlig hänsyn till en rad faktorer som avgör överträdelsens art samt försvårande eller förmildrande omständigheter. Enligt artikel 27.4 i det direktivet måste medlemsstaterna basera eventuella böter på det berörda företagets globala nettoomsättning. Med tanke på att medlemsstaterna redan måste ta hänsyn till en rad faktorer som fastställs i artikel 27.2 i det direktivet är det överflödigt att behöva basera böter på det berörda företagets globala nettoomsättning. För att säkerställa lika villkor i hela unionen bör dock medlemsstaterna förbjudas att i sin nationella lagstiftning införa ett tak eller en övre gräns för eventuella böter som åläggs företag inom deras jurisdiktion som skulle hindra tillsynsmyndigheter från att ålägga sanktioner i enlighet med de faktorer som fastställs i artikel 27.2. I syfte att harmonisera efterlevnadskontrollen i hela unionen bör dessutom kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, utarbeta riktlinjer för att hjälpa tillsynsmyndigheterna att fastställa nivån på sanktioner.
(27)Enligt artikel 27.1 i direktiv (EU) 2024/1760 måste medlemsstaterna fastställa sanktioner som är effektiva, proportionella och avskräckande. Enligt artikel 27.2 i det direktivet måste medlemsstaterna vid beslut om huruvida sanktioner ska åläggas och, om så är fallet, vid fastställandet av typen av sanktion och lämplig nivå på denna, ta vederbörlig hänsyn till en rad faktorer som avgör överträdelsens art samt försvårande eller förmildrande omständigheter. Enligt artikel 27.4 i det direktivet måste medlemsstaterna basera eventuella böter på det berörda företagets globala nettoomsättning. För att säkerställa proportionella sanktioner bör medlemsstaterna garantera att den övre gränsen för böter fastställs till fem % av företagets globala nettoomsättning eller, för företag som omfattas av artikel 2.1 b och 2.2 b, av den globala omsättningen på koncernnivå för det yttersta moderföretaget, under det räkenskapsår som föregår året för beslutet om åläggande av böter. I syfte att harmonisera efterlevnadskontrollen i hela unionen bör dessutom kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, utarbeta riktlinjer för att hjälpa tillsynsmyndigheterna att fastställa den lämpliga sanktionsnivån.
Ändring 29Förslag till direktivSkäl 29a (nytt)(29a)För att underlätta företagens efterlevnad av skyldigheterna avseende rapportering och tillbörlig aktsamhet enligt unionsrätten och för att göra hållbarhetsrelaterad information mer tillgänglig och användbar bör kommissionen inrätta en särskild digital rapporteringsportal. Portalen bör fungera som en enda kontaktpunkt och ge företag kostnadsfri skräddarsydd tillgång till mallar, riktlinjer, rapporteringskrav, inbegripet frivilliga verktyg, och information om finansierings- och upphandlingsmöjligheter. För att portalen ska fungera effektivt bör kommissionen främja interoperabilitet mellan befintliga dataplattformar och möjliggöra smidiga överföringar, utbyten och analyser av data samt komplementaritet med den europeiska gemensamma åtkomstpunkten. Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen bör kommissionen vidare bedöma potentialen för tekniska lösningar, inbegripet användningen av tillförlitlig artificiell intelligens i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/16891 för att stödja digitaliseringen av rapporteringen och förbättra kvaliteten på och tillgängligheten för hållbarhetsrelaterade data.
__________________
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens)(EUT L, 2024/1689, 12.7.2024).
Ändring 30Förslag till direktivArtikel 1 – stycke 1 – led 1Direktiv 2006/43/EGArtikel 26a – punkt 3 – stycke 1Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 48a för att komplettera detta direktiv i syfte att tillhandahålla kvalitetsgranskningsstandarder för begränsad säkerhet som fastställer de åtgärder som revisorn eller revisorerna och revisionsföretaget eller revisionsföretagen ska vidta för att dra slutsatser om kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering, inbegripet uppdragsplanering, riskövervägande och riskrespons, och vilken typ av slutsatser som ska ingå i kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering, eller, när så är lämpligt, i revisionsberättelsen.
Kommissionen ska senast den 1 oktober 2026 anta delegerade akter i enlighet med artikel 48a för att komplettera detta direktiv i syfte att tillhandahålla kvalitetsgranskningsstandarder för begränsad säkerhet som fastställer de åtgärder som revisorn eller revisorerna och revisionsföretaget eller revisionsföretagen ska vidta för att dra slutsatser om kvalitetsgranskningen av hållbarhetsrapportering, inbegripet uppdragsplanering, riskövervägande och riskrespons, och vilken typ av slutsatser som ska ingå i kvalitetsgranskningsrapporten om hållbarhetsrapportering, eller, när så är lämpligt, i revisionsberättelsen.
Ändringar 230 och 289Förslag till direktivArtikel 2 – stycke 1 – led 1 – led aDirektiv 2013/34/EUArtikel 1 – punkt 3 – stycke 1 – inledningen”De samordningsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 19a, 19b, 29a, 29aa, 29d, 30 och 33, artikel 34.1 andra stycket aa, artikel 34.2 och 34.3 samt artikel 51 i detta direktiv ska också tillämpas på medlemsstaternas lagar och andra författningar för följande företag, oavsett deras juridiska form, förutsatt att de företagen är stora företag som på balansdagen i genomsnitt har haft över 1 000 anställda under räkenskapsåret:”
”De samordningsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 19a, 19b, 29a, 29aa, 29d, 30 och 33, artikel 34.1 andra stycket aa, artikel 34.2 och 34.3 samt artikel 51 i detta direktiv ska också tillämpas på medlemsstaternas lagar och andra författningar för följande företag, oavsett deras juridiska form, förutsatt att de företagen på balansdagen i genomsnitt har haft över 1 750 anställda och en nettoomsättning på över 450 000 000 EUR under räkenskapsåret:”
Ändringar 233 och 292Förslag till direktivArtikel 2 – stycke 1 – led 2 – led b – led iDirektiv 2013/34/EUArtikel 19a – punkt 3 – stycke 1”I tillämpliga fall ska den information som avses i punkterna 1 och 2 innehålla uppgifter om koncernens egna verksamheter och om dess värdekedja, inbegripet dess produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedja. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag, för rapportering av hållbarhetsinformation enligt kraven i detta direktiv, inte begär information från företag i värdekedjan som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 000 anställda under räkenskapsåret, som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som avses i artikel 29ca, med undantag för ytterligare hållbarhetsinformation som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn. Företag ska anses ha uppfyllt sin skyldighet att rapportera värdekedjeinformation enligt denna punkt om de rapporterar nödvändig information om värdekedjan, men inte eventuell information som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som avses i artikel 29ca som de kan ha mottagit från företag i värdekedjan som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 000 anställda under räkenskapsåret, med undantag för ytterligare hållbarhetsinformation som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn,”
”I tillämpliga fall ska den information som avses i punkterna 1 och 2 innehålla uppgifter om företagets egna verksamheter och om dess värdekedja, inbegripet dess produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedja. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag, för rapportering av hållbarhetsinformation enligt kraven i detta direktiv, inte begär information från företag i värdekedjan som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 750 anställda och en nettoomsättning på över 450 000 000 EUR under räkenskapsåret utöver den information som anges i de frivilliga standarder som avses i artikel 29ca, med undantag för ytterligare hållbarhetsinformation som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn. Företag ska anses ha uppfyllt sin skyldighet att rapportera värdekedjeinformation enligt denna punkt om de rapporterar nödvändig information om värdekedjan, men inte eventuell information som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som avses i artikel 29ca som de kan ha mottagit från företag i värdekedjan som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 750 anställda och en nettoomsättning på över 450 000 000 EUR under räkenskapsåret, med undantag för ytterligare hållbarhetsinformation som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn.”
Ändringar 37 och 256Förslag till direktivArtikel 2 – stycke 1 – led 2 – led b – led ia (nytt)Direktiv 2013/34/EUArtikel 19a – punkt 3 – stycke 2ia)Andra stycket ska ersättas med följande:
Under de första tre åren av tillämpningen av de åtgärder som ska antas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 5.2 i Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464(13), och om inte all nödvändig information om dess värdekedja finns tillgänglig, ska företaget redogöra för de ansträngningar som gjorts för att få nödvändig information om sin värdekedja, skälen till att inte all nödvändig information kunde erhållas och sina planer för att erhålla nödvändig information i framtiden.
”Om inte all nödvändig information om dess värdekedja finns tillgänglig ska företaget redogöra för de ansträngningar som gjorts för att få nödvändig information om den egna värdekedjan, skälen till att inte all nödvändig information kunnat erhållas och sina planer för att erhålla nödvändig information i framtiden.”
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering(EUT L 322, 16.12.2022, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2464/oj).
Ändringar 235 och 294Förslag till direktivArtikel 2 – stycke 1 – led 4 – led b – led iDirektiv 2013/34/EUArtikel 29a – punkt 3 – stycke 1”I tillämpliga fall ska den information som avses i punkterna 1 och 2 innehålla uppgifter om koncernens egna verksamheter och om dess värdekedja, inbegripet dess produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedja. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag, för rapportering av hållbarhetsinformation enligt kraven i detta direktiv, inte begär information från företag i värdekedjan som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 000 anställda under räkenskapsåret, som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som avses i artikel 29ca, med undantag för ytterligare hållbarhetsinformation som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn. Företag ska anses ha uppfyllt sin skyldighet att rapportera värdekedjeinformation enligt denna punkt om de rapporterar nödvändig information om värdekedjan, men inte eventuell information som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som avses i artikel 29ca som de kan ha mottagit från företag i värdekedjan som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 000 anställda under räkenskapsåret, med undantag för ytterligare hållbarhetsinformation som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn,”
”I tillämpliga fall ska den information som avses i punkterna 1 och 2 innehålla uppgifter om koncernens egna verksamheter och om dess värdekedja, inbegripet dess produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedja. Medlemsstaterna ska säkerställa att företag, för rapportering av hållbarhetsinformation enligt kraven i detta direktiv, inte begär information från företag i värdekedjan som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 750 anställda och en nettoomsättning på över 450 000 000 EUR under räkenskapsåret utöver den information som anges i de frivilliga standarder som avses i artikel 29ca, med undantag för ytterligare hållbarhetsinformation som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn. Företag ska anses ha uppfyllt sin skyldighet att rapportera värdekedjeinformation enligt denna punkt om de rapporterar nödvändig information om värdekedjan, men inte eventuell information som går utöver den information som anges i de frivilliga standarder som avses i artikel 29ca som de kan ha mottagit från företag i värdekedjan som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 750 anställda och en nettoomsättning på över 450 000 000 EUR under räkenskapsåret, med undantag för ytterligare hållbarhetsinformation som vanligtvis delas mellan företag i den berörda sektorn.”
Ändring 48Förslag till direktivArtikel 2 – stycke 1 – led 4 – led bb (nytt)Direktiv 2013/34/EUArtikel 29a – punkt 8 – stycke 1bb)I punkt 8 ska första stycket ersättas med följande:
Under förutsättning att villkoren i andra stycket i denna punkt uppfylls ska ett moderföretag som även är ett dotterföretag undantas från skyldigheterna i punkterna 1–5 i denna artikel (det undantagna moderföretaget), om det företaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags förvaltningsberättelse för koncernen, som utarbetats i enlighet med artikel 29 och den här artikeln. Ett moderföretag som är ett dotterföretag till ett moderföretag som är etablerat i ett tredjeland ska också undantas från de skyldigheter som anges i punkterna 1–5 i den här artikeln om det företaget och dess dotterföretag omfattas av hållbarhetsrapporteringen för koncernen för moderföretaget som är etablerat i ett tredjeland och om den hållbarhetsrapporteringen för koncernen utarbetas i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som antas enligt artikel 29b eller på ett sätt som är likvärdigt med dessa standarder för hållbarhetsrapportering, enligt vad som fastställs i enlighet med en genomförandeakt om likvärdighet för standarder för hållbarhetsrapportering som antagits enligt artikel 23.4 tredje stycket i direktiv 2004/109/EG.
”Under förutsättning att villkoren i andra stycket i denna punkt uppfylls ska ett moderföretag som även är ett dotterföretag undantas från skyldigheterna i punkterna 1–5 i denna artikel (det undantagna moderföretaget), om det företaget och dess dotterföretag omfattas av ett annat företags förvaltningsberättelse för koncernen, som utarbetats i enlighet med artikel 29 och den här artikeln. Ett moderföretag som är ett dotterföretag till ett moderföretag som är etablerat i ett tredjeland ska också undantas från de skyldigheter som anges i punkterna 1–5 i den här artikeln om
i)det företaget och dess dotterföretag omfattas av hållbarhetsrapporteringen för koncernen för moderföretaget som är etablerat i ett tredjeland och om den hållbarhetsrapporteringen för koncernen utarbetas i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som antas enligt artikel 29b eller på ett sätt som är likvärdigt med dessa standarder för hållbarhetsrapportering, enligt vad som fastställs i enlighet med en genomförandeakt om likvärdighet för standarder för hållbarhetsrapportering som antagits enligt artikel 23.4 tredje stycket i direktiv 2004/109/EG,
ii)moderföretaget är ett finansiellt holdingföretag enligt artikel 2.15 som inte har några dotterföretag i unionen som bedriver verksamhet.”
Ändring 53Förslag till direktivArtikel 2 – stycke 1 – led 6 – led aa (nytt)Direktiv 2013/34/EUArtikel 29b – punkt 2 – stycke 1aa)I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:
Standarderna för hållbarhetsrapportering ska säkerställa kvaliteten på den information som rapporteras genom att kräva att den är begriplig, relevant, verifierbar, jämförbar och framställd på ett korrekt sätt. Standarderna för hållbarhetsrapportering ska undvika att ålägga företag en oproportionell administrativ börda, bland annat genom att i största möjliga utsträckning beakta det arbete som utförs av globala initiativ för fastställande av standarder för hållbarhetsrapportering i enlighet med punkt 5 a.
”Standarderna för hållbarhetsrapportering ska säkerställa kvaliteten på den information som rapporteras genom att kräva att den är enkel, tillgänglig, rationaliserad, begriplig, proportionerlig, relevant, verifierbar, jämförbar och framställd på ett korrekt sätt. Standarderna för hållbarhetsrapportering ska
a)i möjligaste mån vara av kvantitativ karaktär,
b)undvika dubbelrapportering och överlappningar med skyldigheter som härrör från andra lagstiftningsinstrument,
c)undvika att ålägga företag en oproportionell administrativ och finansiell börda, och
d)i största möjliga utsträckning vara kompatibla med internationellt erkända standarder som fastställs genom globala initiativ för fastställande av standarder för hållbarhetsrapportering i enlighet med punkt 5 a.”
Ändring ar 236, 295 och 296Förslag till direktivArtikel 2 – stycke 1 – led 6 – led bDirektiv 2013/34/EUArtikel 29b – punkt 4 – stycke 1b)I punkt 4 ska första stycket sista meningen ersättas med följande:
b)I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:
”Standarderna för hållbarhetsrapportering ska inte specificera upplysningar som skulle kräva att företag erhåller information från företag i sin värdekedja som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 000 anställda under räkenskapsåret, som går utöver den information som lämnas enligt de frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering som avses i artikel 29ca.”
”Standarderna för hållbarhetsrapportering ska ta hänsyn till de svårigheter, inbegripet rättsliga begränsningar som härrör från detta direktiv, som företag skulle kunna stöta på när de samlar in information från aktörer i hela deras värdekedja, särskilt från dem som inte är underställda de krav på hållbarhetsrapportering som fastställs i artikel 19a eller 29a och från leverantörer på tillväxtmarknader och i tillväxtekonomier. Standarderna för hållbarhetsrapportering ska specificera upplysningar om värdekedjor som står i proportion till och är relevanta för kapaciteten och egenskaperna hos företagen i värdekedjorna och för deras verksamhets omfattning och komplexitet, särskilt hos de företag som inte är underställda de krav på hållbarhetsrapportering som fastställs i artikel 19a eller 29a. Standarderna för hållbarhetsrapportering ska inte specificera upplysningar som skulle kräva att företag erhåller information från företag i sin värdekedja som på balansdagen i genomsnitt inte har haft över 1 750 anställda och en nettoomsättning på över 450 000 000 EUR under räkenskapsåret, som går utöver den information som lämnas enligt de frivilliga standarder för hållbarhetsrapportering som avses i artikel 29ca.”
Ändring 59Förslag till direktivArtikel 2 – stycke 1 – led 10Direktiv 2013/34/EUArtikel 33 – punkt 1 – stycke 2Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, inom ramen för de befogenheter som de tilldelats genom nationell rätt, inte har kollektivt ansvar för att säkerställa att förvaltningsberättelsen, eller förvaltningsberättelsen för koncernen, i tillämpliga fall, utarbetas i enlighet med artikel 29d.”
Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna föreskriva att ledamöterna i ett företags förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan, inom ramen för de befogenheter som de tilldelats genom nationell rätt, inte har kollektivt ansvar för att säkerställa att förvaltningsberättelsen, eller förvaltningsberättelsen för koncernen, i tillämpliga fall, utarbetas i enlighet med artikel 29d.”
Ändring 73Förslag till direktivArtikel 2 – stycke 1 – led 13 – led bDirektiv 2013/34/EUArtikel 49 – punkt 5”5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 1.2, 3.13, 19b, 29aa, 29b, 29ca, 40b eller 46.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
”5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 1.2, 3.13, 29b, 29ca, 40b eller 46.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.”
Ändring 304Förslag till direktivArtikel 4 – stycke 1 – led 1a (nytt)Direktiv (EU) 2024/1760Artikel 21a. Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska led a ersättas med följande:
”a) Företaget hade i genomsnitt mer än 5 000 anställda och en global nettoomsättning på över 1,5 miljarder EUR under det senaste räkenskapsår för vilket ett årsbokslut har eller borde ha antagits.”
b)I punkt 2 ska led a ersättas med följande:
”a) Företaget genererade en nettoomsättning på över 1,5 miljarder EUR i unionen under det räkenskapsår som föregick det senaste räkenskapsåret.”
c)I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:
”3. Om det yttersta moderföretaget har som sin huvudverksamhet att inneha aktier i operativa dotterföretag och inte är delaktigt i att fatta förvaltningsbeslut eller operativa eller finansiella beslut som påverkar koncernen eller ett eller flera av dess dotterföretag får det undantas från fullgörandet av skyldigheterna enligt detta direktiv. Det undantaget gäller på villkor att ett av det yttersta moderföretagets dotterföretag vilket är etablerat i unionen är utsett att fullgöra de skyldigheter som anges i artiklarna 6–16 på det yttersta moderföretagets vägnar, även det yttersta moderföretagets skyldigheter med avseende på dess dotterföretags verksamhet. I ett sådant fall ska det utsedda dotterföretaget tilldelas alla nödvändiga medel och rättsliga befogenheter för att fullgöra dessa skyldigheter på ett ändamålsenligt sätt, särskilt för att säkerställa att det utsedda dotterföretaget från företagen i koncernen erhåller relevant information och relevanta dokument för att fullgöra det yttersta moderföretagets skyldigheter enligt detta direktiv.”
Ändring 88Förslag till direktivArtikel 4 – stycke 1 – led 4 – led aDirektiv (EU) 2024/1760Artikel 8 – punkt 2a)I punkt 2 ska led b ersättas med följande:
a)Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. Som en del av skyldigheten i punkt 1 och med antagande av en riskbaserad strategi som tar hänsyn till relevanta riskfaktorer, inbegripet geografiska och kontextuella riskfaktorer, såsom graden av brottsbekämpning, sektorsspecifika riskfaktorer, riskfaktorer avseende produkter och tjänster samt riskfaktorer avseende affärsverksamhet eller affärspartner, såsom huruvida affärspartnern inte är ett företag som omfattas av detta direktiv, ska företagen vidta lämpliga åtgärder för att
a) göra en avgränsning, på grundval av rimligen tillgänglig information, i syfte att identifiera allmänna områden i sin egen verksamhet, sina dotterbolags verksamhet och, när det gäller deras verksamhetskedjor, deras affärspartners verksamhet där negativa effekter mest sannolikt kan uppstå och bli allvarligast.
b)på grundval av resultaten av den kartläggning som avses i led a göra en ingående bedömning av sin egen, sina dotterföretags och, när det gäller de egna verksamhetskedjorna, sina direkta affärspartners verksamhet, på de områden där negativa effekter identifierats såsom mest sannolika för uppkomst och allvarligast.
b)på grundval av resultaten av den avgränsning som avses i led a och om företaget på grundval av relevant och verifierbar information har skäl att tro att negativa effekter har uppstått eller kan uppstå göra en ytterligare bedömning endast på de områden där det har konstaterats att negativa effekter mest sannolikt kan uppstå och bli allvarligast. Företagen ska inte vara skyldiga att begära information från affärspartner om inga sannolika och allvarliga risker har identifierats. Företagen ska kunna prioritera bedömningen av direkta affärspartner, i linje med hur allvarliga och sannolika de negativa effekterna är.”
Ändring 89Förslag till direktivArtikel 4 – stycke 1 – led 4 – led bDirektiv (EU) 2024/1760Artikel 8 – punkt 2ab) Följande punkt ska införas som punkt 2a:
utgår
2a.Om ett företag har trovärdig information som tyder på att negativa effekter har uppstått eller kan uppstå inom en indirekt affärspartners verksamhet ska det göra en ingående bedömning. Företaget ska alltid göra en sådan bedömning om det faktum att förbindelsen med affärspartnern är indirekt i stället för direkt beror på ett artificiellt arrangemang som inte återspeglar den ekonomiska verkligheten utan tyder på ett försök att kringgå punkt 2 b. Om bedömningen bekräftar att den negativa effekten existerar eller är sannolik anses den vara identifierad.
Första stycket påverkar inte hur företaget, när det väljer en direkt affärspartner, beaktar tillgänglig information om indirekta affärspartner och huruvida dessa affärspartner kan följa de regler och principer som fastställs i företagets uppförandekod.
Trots vad som sägs i första stycket ska ett företag, oavsett om det finns trovärdig information om indirekta affärspartner eller ej, begära garantier i avtalet med en direkt affärspartner om att denne kommer att säkerställa att företagets uppförandekod efterlevs genom att fastställa motsvarande garantier i avtal med sina affärspartner. Artikel 10.2 b och e ska tillämpas på motsvarande sätt.”
Ändring 91Förslag till direktivArtikel 4 – stycke 1 – led 4 – led cDirektiv (EU) 2024/1760Artikel 8 – punkt 4”4. Om den information som krävs för den ingående bedömning som föreskrivs i punkt 2 b och i punkt 2a kan erhållas från olika affärspartner ska företaget prioritera att, om detta är rimligt, begära sådan information direkt från de affärspartner eller partner där de negativa effekterna mest sannolikt kan uppstå.”
”4. Medlemsstaterna ska säkerställa att företagen, för den ytterligare bedömning som föreskrivs i punkt 2 b i denna artikel, inte begär information från affärspartner, såvida inte detta är nödvändigt. Om affärspartnern har färre än 5 000 anställda får företagen begära sådan information endast som en sista utväg och om den inte rimligen kan erhållas på annat sätt, särskilt från befintliga eller sekundära källor. Varje begäran ska under alla omständigheter vara riktad, rimlig och proportionerlig.
Om den information som krävs för den ytterligare bedömning som föreskrivs i punkt 2 b kan erhållas från olika affärspartner ska företaget, om detta är rimligt, begära sådan information direkt från de affärspartner eller partner där de negativa effekterna mest sannolikt kan uppstå. Information får begäras enskilt eller i samarbete.”
Ändring 92Förslag till direktivArtikel 4 – stycke 1 – led 4 – led dDirektiv (EU) 2024/1760Artikel 8 – punkt 5”5. Medlemsstaterna ska säkerställa att företagen, för den kartläggning som föreskrivs i punkt 2 a, inte begär information från direkta affärspartner med färre än 500 anställda som går utöver informationen enligt de frivilliga standarder som avses i artikel 29a i direktiv 2013/34/EU.
”5. Medlemsstaterna ska säkerställa att företagen, för att identifiera och bedöma de negativa effekter som avses i punkt 1, och vid behov på grundval av kvantitativ och kvalitativ information, har rätt att använda lämpliga resurser, inbegripet oberoende rapporter, digitala lösningar, bransch- eller flerpartsinitiativ, samarbete och information som samlats in genom den underrättelsemekanism och det klagomålsförfarande som föreskrivs i artikel 14.
Genom undantag från första stycket får företaget, om det krävs ytterligare information för den kartläggning som föreskrivs i punkt 2 a mot bakgrund av indikationer på sannolika negativa effekter eller på grund av att standarderna inte omfattar relevanta effekter, och om denna ytterligare information inte rimligen kan erhållas på annat sätt, begära informationen från den affärspartnern.”
Om företagen, trots att de har vidtagit lämpliga åtgärder för att identifiera negativa effekter, inte har all nödvändig information om sina verksamhetskedjor, ska de rimligen kunna förklara varför sådan information inte kan erhållas. Om de till följd av detta inte kunnat vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, begränsa, stoppa eller minimera de negativa effekterna, ska de inte bestraffas.”
Ändring 93Förslag till direktivArtikel 4 – stycke 1 – led 4a (nytt)Direktiv (EU) 2024/1760Artikel 94a.Artikel 9 ska ersättas med följande:
Artikel 9
”Artikel 9
Prioritering av identifierade faktiska och potentiella negativa effekter
Prioritering av identifierade faktiska och potentiella negativa effekter
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att företagen, om det inte är möjligt att förebygga, begränsa, stoppa eller minimera alla identifierade negativa effekter samtidigt och i deras fulla omfattning, prioriterar negativa effekter som identifierats enligt artikel 8 för att fullgöra de skyldigheter som fastställs i artikel 10 eller 11.
1.Medlemsstaterna ska, om det inte är möjligt för företagen att förebygga, begränsa, stoppa eller minimera alla negativa effekter som identifierats enligt artikel 8, säkerställa att företagen kan prioritera de allvarligaste och mest sannolika negativa effekterna för att fullgöra de skyldigheter som fastställs i artikel 10 eller 11.
2. Prioriteringen i punkt 1 ska baseras på hur allvarliga och sannolika de negativa effekterna är.
2. När de allvarligaste och mest sannolika negativa effekterna har åtgärdats i enlighet med artiklarna 10 eller 11 inom en rimlig tid ska företaget ta itu med mindre allvarliga och mindre sannolika negativa effekter.
3.När de allvarligaste och mest sannolika negativa effekterna har åtgärdats i enlighet med artiklarna 10 eller 11 inom en rimlig tid ska företaget ta itu med mindre allvarliga och mindre sannolika negativa konsekvenser.
3.Om beslut om prioritering fattas i enlighet med denna artikel ska medlemsstaterna säkerställa att företag inte straffas enligt artikel 25 eller 27 för skador till följd av mindre betydande negativa effekter som ännu inte åtgärdats.”
Ändring 119Förslag till direktivArtikel 4a (ny)Artikel 4a
Digitala lösningar
1. Kommissionen ska inrätta en särskild digital rapporteringsportal som ska fungera som en enda kontaktpunkt för företag. Portalen ska ge fri tillgång till alla mallar, riktlinjer och all information som rör alla rapporteringskrav som åläggs företag i unionsrätten, inbegripet frivilliga verktyg, skräddarsytt för företagets storlek, sektor, produkter och tjänster samt riskexponering. Den ska också ge tillgång till information om finansierings- och upphandlingsmöjligheter för att hjälpa företag att genomföra, uppfylla och dra nytta av sina skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet.
Vid tillämpning av första stycket ska kommissionen säkerställa att de relevanta dataplattformar som tillhandahåller information till företag och dataanvändare är interoperabla och att data kan överföras, utbytas och analyseras på ett tekniskt sömlöst sätt samt komplettera den europeiska gemensamma kontaktpunkten.
2. Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet senast [24 månader efter detta direktivs ikraftträdande] om behovet av tekniska lösningar vid tillämpning av detta direktiv, inbegripet användningen av tillförlitlig artificiell intelligens i enlighet med förordning (EU) 2024/1689.