1.Europaparlamentet noterar att AI har införts i stor utsträckning inom sektorn för finansiella tjänster i hela EU för olika tillämpningar, och att finansinstitut, som länge har använt traditionell maskininlärning, nu gradvis börjar experimentera med generativ AI, inbegripet stora språkmodeller och andra grundmodeller, som ett stödverktyg. Parlamentet betonar att majoriteten av AI-användningsfallen syftar till att rationalisera backoffice-processer där de flesta applikationer är lättköpta lösningar snarare än högriskinnovation. Parlamentet noterar dock att användningen av AI för att utvärdera fysiska personers kreditvärdighet eller fastställa deras kreditbetyg, som för närvarande definieras som hög risk i förordningen om artificiell intelligens, är utbredd och ökar. Parlamentet betonar att införandet av helt autonoma AI-system inom finanssektorn bör vara föremål för mänsklig kontroll15 EBA:s riskbedömningsformulär för hösten 2024. Eiopas rapport om digitaliseringen av den europeiska försäkringssektorn. Esmas rapport om artificiell intelligens i EU:s investeringsfonder.. Parlamentet noterar att finansinstituten fortsätter att undersöka användningsfall som rör AI-modeller för allmänna ändamål, vars ökade komplexitet leder till högre operativa risker och efterlevnadsrisker, men noterar också att dessa tillämpningar till stor del fortfarande befinner sig i testfasen.

2.Europaparlamentet anser att AI innebär en verklig möjlighet för EU:s finansinstitut att utveckla mer innovativa produkter, effektivisera sin verksamhet och förbättra den globala konkurrenskraften. Parlamentet framhåller att användningen av AI inom finansiella tjänster har potential att medföra samhällsvinster, bland annat effektivare upptäckt och förebyggande av bedrägerier, kontroller av penningtvätt och sanktioner, kundstöd, transaktionsövervakning, personlig finansiell rådgivning, insamling, analys och rapportering av miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade uppgifter, handelsmodeller och handelsstrategier, stöd till regelefterlevnad, marknadskontroll och övervakning av marknadsmissbruk. Parlamentet anser att användningen av AI inom finanssektorn bör skapa en balans mellan innovation och konkurrenskraft å ena sidan och riskhantering, konsumentskydd och finansiell stabilitet å andra sidan. Parlamentet betonar att fördelarna med användning av AI inom finansiella tjänster i första hand bör komma slutkunderna till godo, till exempel genom lägre priser, bättre täckning, förbättrad finansiell rådgivning, ökad finansiell inkludering och tillgång samt ökad finansiell kompetens.

3.Europaparlamentet noterar att det också finns risker med användningen av AI inom finansiella tjänster. Parlamentet framhåller att före det senaste genombrottet för stora språkmodeller härrörde dessa risker från kvaliteten, noggrannheten och representativiteten hos de data som modellerna tränats på, eftersom AI-utdata som inte kommer från en stor språkmodell endast är lika tillförlitliga som indatan. Parlamentet understryker att dålig datakvalitet bland annat skulle kunna leda till diskriminerande resultat, otillbörlig försäljning och ökad systembetingad snedvridning, samtidigt som ogenomskinliga och komplexa modeller skulle kunna leda till integritetsintrång och utestängning av utsatta konsumenter, till exempel på grund av prisdiskriminering, vilket skulle förvärra befintliga risker eller led till nya. Parlamentet betonar att stora språkmodeller medför betydande ytterligare risker som kan vara svåra att mäta, inbegripet modellhallucinationer även när träningsdatan är av hög kvalitet. Parlamentet betonar att sådana risker och resultat måste minskas på ett effektivt sätt. Parlamentet noterar att det finns ytterligare utmaningar i samband med sårbarheter i fråga om cybersäkerhet och AI-systemens förklarbarhet. Parlamentet betonar därför behovet av att säkerställa en robust dataförvaltning, grundlig testning och dokumentation av AI-modeller samt att se till att människor deltar i processen och att höga standarder upprätthålls när det gäller användningen av AI-system i applikationer som riktar sig till konsumenter.

4.Europaparlamentet är på det klara med att finansinstitut har antagit en väl avvägd strategi för att utveckla, testa och införa AI-system i syfte att säkerställa efterlevnad av befintlig övergripande och sektoriell lagstiftning. Parlamentet understryker att odokumenterad kundefterfrågan, förändringar i kundernas förväntningar och risköverväganden också kan bidra till denna försiktiga strategi, såsom anges ovan.

5.Europaparlamentet framhåller att den ökade användningen av AI ger upphov till utmaningar för tillsynsmyndigheter, särskilt med tanke på bristen på tillräcklig AI-specifik expertis och tillräckliga tillsynsverktyg för att bedöma avancerad maskininlärning och generativa AI-modeller. Parlamentet uppmanar de europeiska och nationella tillsynsmyndigheterna att anpassa sig till den ökande användningen av AI inom finansiella tjänster och att övervaka, bedöma och minska riskerna för konsumenterna och den finansiella stabiliteten, samtidig som man inte avskräcker från innovation genom oproportionerliga efterlevnadsbördor eller alltför föreskrivande regleringsstrategier.

6.Europaparlamentet noterar att koncentrationen bland leverantörer av AI-tjänster som erbjuder investeringsrådgivning kan ge upphov till flockbeteende på grund av liknande modeller och begränsade datakällor. De europeiska och nationella tillsynsmyndigheterna uppmanas med kraft att övervaka dessa risker och finansinstituten så att dessa risker beaktas när de utvecklar AI-verktyg.

7.Europaparlamentet noterar att EU:s finansiella aktörer är beroende av tredjepartsleverantörer av teknik för att hysa och utveckla sina AI-modeller, och framhåller att majoriteten av finansföretagen endast är beroende av ett fåtal tredjepartsleverantörer av teknik för dessa tjänster, vilket kan leda till koncentrationsrisker och försvaga finansinstitutens förhandlingsposition när de förhandlar om eller ändrar avtalsvillkor för AI-tjänster. Parlamentet varnar för att beroendet av ett litet antal leverantörer för en viss tjänst skulle kunna leda till systemrisker i händelse av störningar, särskilt om det inte är möjligt att snabbt migrera till alternativa leverantörer.

8.Europaparlamentet noterar att den nyligen antagna rättsakten om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (DORA-förordningen) kräver att finansinstitut genomför åtgärder för att minska koncentrationsrisker som härrör från IKT-tredjepartsleverantörer, inbegripet beredskapsplaner och arrangemang för att säkerställa driftskontinuitet. Parlamentet begär att kommissionen och de europeiska tillsynsmyndigheterna särskilt bedömer möjligheten att tillämpa exitstrategierna och övergångsbestämmelserna i DORA-förordningen på AI-modeller som tredjepartsleverantörers infrastruktur hyser, särskilt med tanke på AI-tjänsternas betydande beroende av tredjepartsleverantörer från tredjeländer.

9.Europaparlamentet betonar att EU-företag måste kunna använda befintlig molninfrastruktur för utveckling och införande av AI. Parlamentet efterlyser aktiv forskning om olika sätt att stärka kompatibiliteten och interoperabiliteten mellan AI-modeller och efterlevnadsramar med likasinnade internationella partner, särskilt sådana som strävar efter att tillhandahålla lika robusta regleringsgarantier, för att säkerställa att EU:s finansinstitut fortsätter att ha tillgång till AI-verktyg och AI-leverantörer, och i syfte att utforma balanserade globala standarder, samtidigt som rättssäkerheten för europeiska företag säkerställs.

10.Europaparlamentet stöder initiativ för att främja utvecklingen av AI och molntjänster i EU, särskilt i syfte att utveckla AI-tjänster som är helt förenliga med EU:s ramar för dataskydd och grundläggande rättigheter, samtidigt som det strategiska oberoendet och motståndskraften stärks.

11.Europaparlamentet betonar att sektorn för finansiella tjänster är starkt reglerad och omfattas av flera sektorsspecifika rättsakter på både nationell nivå och EU-nivå, vilket kräver att aktörer hanterar risker på en rad olika områden, bland annat dataskydd, datahistorik, datakvalitet, dataförvaltning, operativ motståndskraft, utkontraktering, modellrisk, diskriminerande resultat samt marknads- och kreditrisk, som tillsammans utgör ramen för införande och styrning av AI inom sektorn för finansiella tjänster16 Viktiga exempel på relevant sektorsspecifik lagstiftning är bland annat kapitalkravsförordningen, kapitalkravsdirektivet, Solvens II-direktivet, direktivet om försäkringsdistribution, förordningen om marknader för finansiella instrument, direktivet om marknader för finansiella instrument, rättsakten om digital operativ motståndskraft, direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, fondföretagsdirektivet och betaltjänstdirektivet samt åtföljande riktlinjer och tekniska tillsynsstandarder från de europeiska tillsynsmyndigheterna.. Parlamentet betonar dock vikten av att kontinuerligt övervaka luckor i lagstiftningen och den förändrade användningen av AI inom finanssektorn, särskilt i syfte att skydda konsumenternas rättigheter och rätten till integritet.

12.Europaparlamentet noterar att EU har antagit en mer riskbaserad strategi för AI-reglering än andra jurisdiktioner. Parlamentet understryker att även om detta kan skapa utmaningar för antagandet och utvecklingen av AI inom finansiella tjänster erbjuder det också en möjlighet att bygga upp förtroende och stödja innovation, förutsatt att ramen förtydligas och genomförs på ett sätt som främjar rättssäkerhet, proportionalitet och marknadsförtroende. Parlamentet konstaterar att förordningen om artificiell intelligens ännu inte har genomförts fullt ut och att dess praktiska konsekvenser ännu inte har bedömts.

13.Europaparlamentet påminner om att förordningen om artificiell intelligens uttryckligen tar hänsyn till det befintliga regelverket för finansiella tjänster och syftar till att undvika dubbla krav, särskilt när det gäller intern styrning och kvalitetsstyrningsprocesser, genom att tillåta begränsade undantag för finansinstitut, förutsatt att likvärdiga krav finns i EU:s lagstiftning om finansiella tjänster. Parlamentet uttrycker oro över att det ändå finns regleringsmässiga överlappningar och brist på tillräcklig vägledning om tolkningen av dessa överlappningar och interaktioner i lagstiftningen, vilket medför onödig komplexitet, regelbörda och rättsosäkerhet, vilket hindrar användningen av AI inom sektorn för finansiella tjänster. Parlamentet understryker betydelsen av att garantera en juridisk, regleringsmässig och administrativ ram som är baserad på säkerhet, förutsägbarhet och stabilitet. Parlamentet noterar att en bred tolkning av förordningen om artificiell intelligens, snarare än en proportionerlig tolkning, kan riskera att leda till oproportionerliga efterlevnadskrav för finansinstitut och skapa rättsosäkerhet. Parlamentet erkänner den utmaning som följer av att tillsynsmyndigheterna har olika rättsliga tolkningar och förväntningar när det gäller tillämpningen av det befintliga regelverket, vilket leder till en fragmentering av den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och nationella behöriga myndigheter att identifiera och hantera eventuella inkonsekvenser under genomförandet av förordningen om artificiell intelligens och som en del av det kommande digitala omnibuspaketet.

14.Europaparlamentet stöder rekommendationen i förordningen om artificiell intelligens om att utse behöriga finansmyndigheter till marknadskontrollmyndigheter för AI-system som används inom finansiella tjänster där risken anses vara hög. Parlamentet noterar dock att andra nationella behöriga myndigheter kommer att ansvara för tillsynen över AI-system utan hög risk. Parlamentet erkänner de utmaningar som följer av att ha flera tillsynsmyndigheter med behörighet när det gäller tillämpningen av regelverket. Parlamentet erkänner dessutom de utmaningar som uppstår till följd av de olika rättsliga tolkningarna och förväntningarna hos de olika tillsynsmyndigheterna, vilket skulle kunna leda till en fragmentering av den inre marknaden.

15.Europaparlamentet uppmuntrar tillsynsmyndigheterna att stärka samordningen, samarbetet och informationsutbytet för att undvika krav på överlappande befogenheter. Kommissionen och tillsynsmyndigheterna uppmanas dessutom med kraft att stärka samarbetet med internationella partner i globala standardiseringsforum för att säkerställa anpassning och undvika fragmentering av regleringsstrategierna, samt att säkerställa att EU håller jämna steg med och anpassar sig till den globala utvecklingen på regleringsområdet.

16.Europaparlamentet noterar att den allmänna dataskyddsförordningen och dess krav på uppgiftsminimering, ändamålsbegränsning, kundernas samtycke och finansinstituts behandling av personuppgifter medför begränsningar av användningen av AI inom finansiella tjänster. Parlamentet anser att det är viktigt att hitta rätt balans mellan fördelarna med att använda AI i finansiella tjänster och konsumentskyddet.

17.Europaparlamentet beklagar att EU släpar efter när det gäller innovation och investeringar i AI, vilket framgår av de 33 miljarder EUR i riskkapital som mellan 2018 och 2023 mottagits av EU-företag som utvecklar grundmodeller, jämfört med det belopp på över 120 miljarder EUR som deras amerikanska motparter tog emot17 Christine Lagarde, The transformative power of AI, 2025, https://www.ecb.europa.eu/press/key/date/2025/html/ecb.sp250401_1~d6c9d8df11.en.html.. Parlamentet anser att sektorn för finansiella tjänster, som lägger mest pengar på IKT-tjänster och IKT-produkter, har potential att fungera som en katalysator för att mobilisera privata investeringar i AI. Mot bakgrund av de långsamma AI-investeringarna i EU:s finanssektor efterlyser parlamentet ett ambitiöst förslag om att rivstarta den europeiska riskkapitalscenen som en del av spar- och investeringsunionen.

18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tydlig och praktisk vägledning, framtagen i samråd med europeiska och nationella tillsynsmyndigheter och intressenter, om tillämpningen av befintlig lagstiftning om finansiella tjänster när det gäller användningen av AI. Parlamentet anser att sådan vägledning bör syfta till att möjliggöra användning av AI inom sektorn för finansiella tjänster, även på ett sätt som är etiskt, ansvarsfullt och transparent. Parlamentet efterlyser konsekventa definitioner och en förenkling av regelverket för att undvika dubbla krav, inbegripet rapporteringskrav för riskbedömning, och varnar för en universallösning som lägger en oproportionerligt stor börda på små och medelstora finansinstitut. Parlamentet betonar behovet av att hitta rätt balans mellan ansvarsfull användning av AI och att ge tillräckligt utrymme för innovation.

19.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur AI-baserade verktyg kan användas på finansmarknaderna, såsom vid förmedling, portföljförvaltning och automatisering av regelefterlevnad, för att bidra till målen för spar- och investeringsunionen, bland annat genom att hjälpa icke-professionella investerare att fatta välgrundade investeringsbeslut, förbättra den finansiella kompetensen, främja innovation bland företag, minska marknadsfragmenteringen och säkerställa en säker miljö för konsumenterna. Parlamentet betonar att det krävs ett teknikneutralt regelverk för att uppnå dessa mål.

20.Europaparlamentet anser att sektorsspecifik lagstiftning som reglerar användningen av AI inom finansiella tjänster i huvudsak är tillräcklig för att täcka införandet av AI i dess nuvarande form. Parlamentet understryker att det bör finnas en kontinuerlig övervakning för att avgöra om det finns överlappningar eller brister i den nuvarande lagstiftningen om finansiella tjänster som är tillämplig på användningen av AI. Parlamentet understryker att ytterligare lagstiftning skulle öka komplexiteten och osäkerheten och i slutändan riskera att beröva sektorn fördelarna med AI-användning. Parlamentet betonar att beroendet av nuvarande ramar kräver kontinuerlig tillsyn, effektiv verkställighet och en tydlig ansvarsfördelning när det gäller säkerställande av efterlevnad, särskilt i gränsöverskridande eller utkontrakterade scenarier för införande av AI, samt övervakning och bedömning av eventuella framtida luckor som kan uppstå till följd av ny AI-utveckling om de utgör betydande risker för konsumenterna och den finansiella stabiliteten. Parlamentet rekommenderar starkt kommissionen och medlemsstaterna att samordnar sina åtgärder för att undvika överreglering på grundval av den relevanta lagstiftningen och för att förhindra att nya hinder skapas på gränsöverskridande marknader. Parlamentet noterar att kommissionen enligt förordningen om artificiell intelligens har möjlighet att bedöma förteckningen över högrisktillämpningar i bilaga III till förordningen om artificiell intelligens.

21.Europaparlamentet uppmanar de europeiska och nationella tillsynsmyndigheterna att stödja användningen av AI genom att främja konsekventa tolkningar och en proportionerlig tillämpning av nuvarande bestämmelser. Parlamentet anser att lämplig reglering av användningen av AI i sektorn för finansiella tjänster stöder användningen av och samhällets förtroende för AI. Parlamentet betonar att tillsynsmyndigheternas attityd och tillvägagångssätt är lika viktiga som reglerna i sig. Parlamentet rekommenderar att konkreta operativa risker, när de identifieras, prioriteras i tillsynsverksamheten framför abstrakta eller teoretiska problem och att en aktiv och proportionerlig tillsynsstrategi upprätthålls, med en balans mellan innovation och konsumentskydd, för att hantera oväntade risker till följd av den bredare spridningen av AI-teknik. Parlamentet betonar vikten av att effektivt övervaka och hantera AI-relaterade risker, inbegripet risker kopplade till ogenomskinlighet, marknadskoncentration och förlust av ansvarsskyldighet, vilket skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten.

22.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undanröja hinder för marknadstillträde för AI-baserade innovativa finansföretag inom EU, bland annat genom rationaliserad licensiering, gränsöverskridande expanderande företag och inkludering i innovationsnav för tillsyn.

23.Europaparlamentet stöder forskning om AI-användningens miljöpåverkan, med fokus på resursintensitet och långsiktig hållbarhet, i syfte att öka transparensen och hjälpa finansinstitut att bedöma dessa aspekter och sitt eget miljöavtryck.

24.Europaparlamentet anser att den ökande användningen av AI, som kan få konsekvenser för arbetsmarknaden för finansiella tjänster, kräver stark AI-kompetens, digitala färdigheter och inkludering av talanger, med stöd av både initiativ för kompetenshöjning inom den offentliga sektorn och marknadsbaserade lösningar. Parlamentet stöder industrins insatser och riktade initiativ, inbegripet offentlig-privata partnerskap och omskolningsprogram, för att bygga upp teknisk och etisk AI-kompetens, särskilt när det gäller rättigheter och risker, hos personer som arbetar i finanssektorn. Parlamentet understryker vikten av att utveckla AI-strategier som ökar produktiviteten och att samtidigt stödja anpassning, kompetenshöjning och omfördelning av arbetstagare och säkerställa meningsfull mänsklig tillsyn och kontroll. Parlamentet efterlyser större tydlighet när det gäller kraven i förordningen om artificiell intelligens så att finansinstituten kan uppfylla kraven på AI-kompetens. Parlamentet betonar dessutom vikten av att säkerställa och främja lika tillgång till AI-verktyg och AI-tjänster, även för befolkningsgrupper med mindre digital kompetens.

25.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och europeiska och nationella tillsynsmyndigheter att bedöma mervärdet av regulatoriska sandlådor för AI, innovationsnav och gränsöverskridande testmiljöer för finansiella tjänster för att möjliggöra experiment med AI-baserade finansiella innovationer, både för att hjälpa startupföretag att testa sina produkter och göra det möjligt för etablerade institutioner att utforska nya användningsområden i en kontrollerad miljö, samtidigt som konsumentskyddet och marknadsintegriteten skyddas. Parlamentet anser att ett lämpligt utnyttjande av regulatoriska sandlådor för AI skulle kunna tillhandahålla den strukturerade, övervakade testmiljö som krävs för att underlätta innovation och ansvarsfull AI-användning inom sektorn för finansiella tjänster. Parlamentet uppmuntrar de europeiska och nationella tillsynsmyndigheterna att förbättra tillsynsverktygen och tillsynstekniken (suptech) genom användning av AI och integrera dem i den dagliga tillsynsverksamheten för att förbättra den finansiella tillsynens effektivitet och ändamålsenlighet. Parlamentet noterar att dessa verktyg är avsedda att stödja, inte ersätta, mänsklig kontroll.

26.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.