1.Europaparlamentet välkomnar att kommissionen, i linje med sina bindande åtaganden och på parlamentets upprepade uppmaning, har utvecklat en pilotmetod för att spåra och mäta utgifter för jämställdhet på programnivå i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, i syfte att förbättra jämställdhetsintegreringen i kommissionens budgetprocess och förbättra hur politikens utformning och resursfördelningen främjar jämställdhetsmålen.

2.Europaparlamentet noterar att enligt den nuvarande metoden tilldelar kommissionen programmen olika poäng på grundval av en bedömning av deras bidrag till jämställdhet på den mest detaljerade insatsnivå som är möjlig, med tilldelning ava)2 poäng för insatser där det huvudsakliga målet är att förbättra jämställdheten,b)1 poäng för insatser där jämställdhet är ett viktigt och avsiktligt mål, men inte huvudorsak till insatsen,c)0 poäng för icke-riktade insatser, dvs. insatser som inte förväntas ha någon betydande inverkan på jämställdheten,d)0* poäng för insatser med en sannolik men ännu oklar positiv inverkan på jämställdheten.

3.Europaparlamentet noterar att metoden bygger på den jämställdhetspolitiska markör som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling utvecklat, och som är ett kvalitativt statistiskt verktyg som används för att övervaka och registrera utvecklingsverksamhet inriktad på jämställdhet som ett politiskt mål och som tillämpas av kommissionen på alla utgiftsprogram i EU:s budget inom ramen för delad, direkt och indirekt förvaltning.

4.Europaparlamentet betonar att kommissionens metod skiljer sig från den policymarkör för jämställdhet som utarbetats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, eftersom den inte innehåller en poäng som skulle göra det möjligt att spåra de potentiellt negativa effekterna av EU:s utgifter för jämställdhetsintegrering och inför kategorin 0* poäng för insatser med en sannolik men ännu oklar positiv inverkan på jämställdheten. Parlamentet understryker att kommissionens metod under alla omständigheter inte bör leda till oavsiktliga konsekvenser, såsom att investeringar i sektorer som är strategiska men traditionellt domineras av ett enda kön, inbegripet försvarssektorn, hindras eller nekas.

5.Europaparlamentet noterar att metoden användes för första gången i samband med utarbetandet av beräkningarna för EU:s budget för budgetåret 2023, tillsammans med en retroaktiv tillämpning på budgetarna för budgetåren 2021 och 2022.

6.Europaparlamentet noterar att för budgetåret 2021, vid tidpunkten för offentliggörandet av den tillhörande årliga förvaltningsresultatrapporten och med 352 miljarder EUR i åtaganden, hade 1 % av åtagandena tilldelats 2 poäng, 3 % hade tilldelats 1 poäng, 1 % hade tilldelats 0 poäng och 95 % hade tilldelats 0* poäng.

7.Europaparlamentet noterar att för budgetåret 2022, vid tidpunkten för offentliggörandet av den tillhörande årliga förvaltningsresultatrapporten och med 321 miljarder EUR i åtaganden, hade 2 % av åtagandena tilldelats 2 poäng, 9 % hade tilldelats 1 poäng, 16 % hade tilldelats 0 poäng och 73 % hade tilldelats 0* poäng.

8.Europaparlamentet noterar att för budgetåret 2023, vid tidpunkten för offentliggörandet av den tillhörande årliga förvaltningsresultatrapporten och med 427 miljarder EUR i åtaganden, hade 2 % av åtagandena tilldelats 2 poäng, 9 % hade tilldelats 1 poäng, 69 % hade tilldelats 0 poäng och 20 % hade tilldelats 0* poäng.

9.Europaparlamentet noterar att för budgetåret 2024, vid tidpunkten för offentliggörandet av den tillhörande årliga förvaltningsresultatrapporten och med 195 miljarder EUR i åtaganden hade 3 % av åtagandena tilldelats 2 poäng, 17 % hade tilldelats 1 poäng, 65 % hade tilldelats 0 poäng och 16 % hade tilldelats 0* poäng, varvid dessa poäng hade avrundats uppåt.

10.Europaparlamentet förstår att den minskande andelen åtaganden med 0* poäng under åren är resultatet av en förbättring av kommissionens insamling och tillgång till data samt rapporteringskapacitet, som gör att dess generaldirektorat bättre kan mäta hur deras program bidrar till jämställdhet på en mer detaljerad nivå.

11.Europaparlamentet inser också att på grund av den begränsade datatillgången och rapporteringskapaciteten under de första räkenskapsår då denna metod tillämpades finns det ett begränsat mervärde i att jämföra siffror från ett räkenskapsår till ett annat baserat på de årliga resultaten eller att dra några slutsatser av sådana jämförelser.

12.Europaparlamentet noterar att kommissionen anser att insatser som tilldelats 2 eller 1 poäng kan anses främja jämställdhet, och att med beaktande av detta främjade insatser till ett värde av 37,99 miljarder EUR jämställdhet 2024, medan denna siffra uppgick till 10,76 miljarder EUR 2021, 37,83 miljarder EUR 2022 och 47,99 miljarder EUR 2023.

13.Europaparlamentet noterar att minskningen av det absoluta värdet mellan 2023 och 2024 för interventioner som anses främja jämställdhet är ett direkt resultat av minskningen av det totala beloppet för åtaganden mellan dessa två budgetår, vilket till stor del förklaras av utfasningen av åtaganden inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

14.Europaparlamentet noterar att kommissionen, utöver de resultat som anges för varje budgetår, i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2024 för EU:s budget offentliggjorde en ny bedömning av alla tidigare resultat på grundval av nyare och mer omfattande bedömningar av sina program, vilket resulterade i aggregerade trender som visade att för interventioner under perioden 2021–2024 tilldelades 2 % 2 poäng, 10 % tilldelades 1 poäng, 83 % tilldelades 0 poäng och 5 % tilldelades 0* poäng. Parlamentet noterar vidare att enligt kommissionens förnyade bedömning bidrog under budgetåren 2021–2024 12 % av utgifterna i EU:s budget till främjandet av jämställdhet (poäng 1 och 2), vilket uppgick till 158,4 miljarder EUR.

15.Europaparlamentet betonar att inte alla EU:s budgetprogram uppvisar samma resultat när det gäller integrering av jämställdhet som en övergripande prioritering, och att vissa program presterar mycket bättre på grund av sin politiska utformning, såsom program under rubrik 6 ”Grannskapet och omvärlden”, där jämställdhet har fastställts som en övergripande prioritering med tydliga mål och kriterier, och att särskilda program under andra rubriker såsom Horisont Europa, tack vare kravet på att genomföra jämställdhetsbudgetering inte bara främjar jämställdhet utan också har en positiv inverkan på medlemsstaternas praxis genom växelverkan under genomförandefasen på nationell nivå.

16.Europaparlamentet beklagar att eftersom den metod som används är ett spårningsverktyg som utformats särskilt för driftsbudgetar, kan den inte användas för en adekvat bedömning av EU:s institutioners och organs administrativa budgetar.

17.Europaparlamentet noterar att metodens tillämpningsområde är begränsat, eftersom den inte på ett adekvat sätt fångar upp programmens sekundära eller indirekta effekter på jämställdheten, potentiella negativa effekter eller de intersektionella dimensioner som krävs för en heltäckande bedömning av politiska åtgärders effekter.

18.Europaparlamentet noterar vidare att programmens potentiella negativa effekter på jämställdheten inte beaktas i tillräcklig grad inom framför allt sektorer såsom konkurrenskraft, försvar och beredskap. Parlamentet understryker att främjandet av jämställdhet inte bör leda till begränsningar eller minskningar av investeringar inom kritiska sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten och samtidigt säkerställa att investeringsbeslut inte påverkas negativt.

19.Europaparlamentet beklagar att metodens efterhandskaraktär gör att den inte på ett strukturellt sätt kan påverka utformningen av politiken på förhand eller insamlingen och tilldelningen av finansiella resurser, vilket är avgörande för en korrekt integrering av jämställdhet i EU:s program.

20.Europaparlamentet noterar att utöver den metod för jämställdhetsintegrering som tillämpas på EU:s budget har vissa EU-program jämställdhet integrerad i sin rättsliga grund, medan andra inte har det.

21.Europaparlamentet noterar att även om kommissionens dubbla strategi för jämställdhetsintegrering, som är uppdelad mellan spårning av EU:s budget och fastställande av de mål som anges i programmens rättsliga grunder, är en användbar ram, är denna strategi fragmenterad och påverkar inte alla program i samma utsträckning, vilket minskar samstämmigheten i EU:s jämställdhetsstrategi.

22.Europaparlamentet noterar kommissionens bedömning av genomförandet av jämställdhetsintegrering i EU:s budget Konsekvensbedömningsrapport som åtföljer kommissionens förslag till förordning om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter (COM(2025)0545). och delar uppfattningen att under de återstående åren av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 bör prioriteringen vara att fortsätta att utvärdera program för att bättre bedöma deras bidrag till jämställdhet och dra lärdom av genomförandet av dem, och på ett bra sätt utnyttja den förbättrade könsuppdelade uppgiftsrapportering som införts sedan 2023. Parlamentet betonar behovet av ökat samarbete med alla medlemsstater för att harmonisera metoderna, undvika fragmenterade strategier och förbättra insamling, aggregering och rapportering av data.

23.Europaparlamentet konstaterar att även om den metod som kommissionen utvecklat är ett användbart verktyg för att bedöma EU-budgetens bidrag till jämställdhet, har den begränsningar som hindrar kapaciteten till en omdanande effekt. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillgången till uppgifter och användningen av specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbundna resultatindikatorer i detta avseende.

24.Europaparlamentet understryker att eftersom EU:s budget påverkas av flertaliga kriser och förändrade politiska prioriteringar är det viktigt att jämställdhetsbudgetering integreras proportionerligt i kärnan i programmens budgetcykel på förhand, även inom nya prioriterade områden såsom konkurrenskraft, försvar och beredskap.

25.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en helgjuten och övergripande strategi för jämställdhetsbudgetering och en specifik och heltäckande metod för EU:s budget, som ska genomföras fullt ut redan i början av nästa programperiod, med en omdanande potential tack vare möjligheten att påverka hela budgetcykeln och genom att man tar itu med de problem som identifieras i denna resolution, för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel.

26.Europaparlamentet betonar att alla instrument antagna enligt artikel 122 i EUF‑fördraget, utöver den fleråriga budgetramen, också bör inbegripa bestämmelser om jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering, beroende på vad som är lämpligt, utan att det ändrar programmens mål, kriterier för stödberättigande eller tilldelningskriterier som redan fastställts i sektorsspecifik lagstiftning, i syfte att spåra EU:s bidrag till främjandet av jämställdhet i alla finansieringsinstrument på ett heltäckande och konsekvent sätt.

27.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i systematiska konsekvensbedömningar på förhand även analysera de specifika effekterna av EU:s politik och skattepolitiska åtgärder – inbegripet skatteordningar och program för statligt stöd – på jämställdheten, i linje med riktlinjerna för bättre lagstiftning, i syfte att identifiera och minska skillnaderna mellan könen. Parlamentet betonar att man också noga bör överväga de sociala och ekonomiska konsekvenserna av förbättrad jämställdhet, samtidigt som hänsyn tas till de administrativa kostnaderna för små och medelstora företag.

28.Europaparlamentet påminner om att alla EU:s lagstiftningsförslag måste vara förenliga med EU:s primärrätt, inbegripet jämställdhetsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina konsekvensbedömningar på förhand och noggrant överväga och minimera eventuella negativa effekter på jämställdheten inom EU när den utarbetar lagstiftningsförslag.

29.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inrätta en ”skyddsmekanism för jämställdhet” som en standarddel av EU:s lagstiftningsförfaranden, vilket skulle innebära att alla förslag som, genom revisionsrättens analys visar sig undergräva EU:s jämställdhetsstrategi och jämställdhetsmål, ska ses över.

30.Europaparlamentet beklagar den ojämna könsfördelningen bland tjänstemän och politiska företrädare på både EU-nivå och medlemsstatsnivå, vilket i sin tur undergräver principen om jämställdhet i representationen.

31.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheten att införa ytterligare jämställdhetsåtgärder på ledningsnivå för att säkerställa att båda könen i tillräcklig utsträckning involveras i beslutsfattandet genom riktade stödsystem.

32.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att en minimiandel av EU:s budget avsätts för jämställdhet som huvudmål (motsvarande 2 poäng i den nuvarande metoden).

33.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att fastställa ett kvantitativt mål under nästa programperiod för en andel av EU:s budget som bidrar till att främja jämställdhet (motsvarande antingen poäng 2 eller poäng 1 i den nuvarande metoden), och konstaterar att liknande mål har visat sig bidra till att främja EU:s mål för klimat och biologisk mångfald.

34.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att respektera bestämmelserna i den reviderade budgetförordningen vid förhandlingarna om nästa generation av program, nämligen att program och verksamheter, där så är möjligt och lämpligt i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler, bör genomföras med beaktande av jämställdhetsprincipen och i enlighet med en lämplig metod för jämställdhetsintegrering.

35.Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att, i enlighet med den reviderade budgetförordningen, säkerställa att nästa generation av program innehåller mål som när så är lämpligt möjliggör insamling av könsuppdelade uppgifter och aggregering av sådana uppgifter i alla relevanta program. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla och förbättra sin metod för att spåra EU-budgetens bidrag till jämställdhet, inbegripet genom systematisk användning av digitala verktyg, såsom artificiell intelligens, för att förbättra datainsamling, aggregering och programöverskridande analys.

36.Europaparlamentet uppmanar alla relevanta aktörer, däribland rådet, kommissionen, det civila samhällets organisationer och andra relevanta partner, att sträva efter att förverkliga jämställdhetsbudgetering under nästa programperiod.

37.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå en större andel av EU:s budget för yttre åtgärder till insatser som bidrar till jämställdhet och kvinnors egenmakt och dessutom se till att 25 % av EU:s externa finansieringsinstrument i den kommande fleråriga budgetramen har jämställdhet som ett huvudmål. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att inrätta en särskild fond för att främja jämställdhet globalt och säkerställa att de insatser som den stöder fokuserar på tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, ökar kvinnors deltagande i beslutsfattandet, stöder lokala kvinnoledda icke-statliga organisationer och bistår lokala kvinnliga människorättsförsvarare.

38.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga mål för nästa fleråriga budgetram när det gäller minskade löne- och pensionsklyftor mellan könen och åtgärder mot kvinnofattigdom, bland annat genom förbättrade barnomsorgstjänster.

39.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-finansierade program skyddar och främjar kvinnors rättigheter, med särskild uppmärksamhet på tillgång till offentlig hälso- och sjukvård, barnomsorg samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

40.Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att, i linje med principerna i direktivet om insyn i lönesättningen Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer (EUT L 132, 17.5.2023, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/970/oj)., analysera och rapportera om deras eventuella löneskillnader mellan könen och att vid behov vidta lämpliga åtgärder. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s institutioner, organ och byråer att förbättra könsfördelningen, särskilt på högre ledningsnivå. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner, organ och byråer att genomföra en analys för att identifiera områden inom HR-cykeln – allt från rekrytering till befordringar – där sådana förbättringar behövs mest, och att undersöka möjligheten till ytterligare åtgärder för att snarast uppnå en jämn könsfördelning.

41.Europaparlamentet erkänner de ihållande könsskillnaderna inom flera sektorer som traditionellt domineras av ett enda kön. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa jämställdhetsbudgetering för att säkerställa och övervaka icke-diskriminerande villkor för tillgång till nödvändiga färdigheter och utbildningsprogram för båda könen, och att förbättra jämställdheten inom dessa specifika sektorer i syfte att öka industrins konkurrenskraft. Kvinnliga entreprenörer, särskilt i små och medelstora företag och uppstartsföretag, måste uppmärksammas särskilt, även genom särskild övervakning inom program som InvestEU och Horisont Europa. Parlamentet efterlyser starkare övervaknings- och rapporteringsmekanismer för att säkerställa att medel verkligen gynnar kvinnor och marginaliserade grupper.

42.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.