1.Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik atta)fördöma den tilltagande militariseringen av Arktis, särskilt på grund av Rysslands omfattande militära omstrukturering, inklusive inrättandet av sjöfartskollegiet, som, tillsammans med Kinas tydliga intresse för regionen, ytterligare har trappat upp de regionala spänningarna och undergrävt den regionala stabiliteten,b)noga övervaka Kinas växande strategiska intresse för och verksamhet i den arktiska regionen inom ramen för ”sidenvägen genom polarområdet”; erkänna att Kinas uttalade ambition att bli en ”polarstormakt” senast 2030 och landets växande närvaro genom forskningsuppdrag, investeringar i strategisk infrastruktur och partnerskap med dubbla användningsområden kan utmana etablerade styrningsprinciper,c)beakta alla potentiella hotscenarier i samband med situationen i Ukraina, inbegripet en eventuell förstärkning av Rysslands närvaro i Arktis till följd av en möjlig frysning av konflikten i Ukraina; därför fullt ut genomföra EU:s sanktioner mot teknik med dubbla användningsområden avsedda för Rysslands militära expansion i Arktis, och samtidigt stödja Ukrainas engagemang i arktiska styrningsstrukturer, bland annat utsikterna till observatörsstatus i relevanta forum; skärpa sanktionerna mot skuggflottans fartyg, som använder bekvämlighetsflagg för att undgå sanktioner i Arktis; förbättra övervakningen och kontrollen av dessa sanktioner, bland annat genom internationellt samarbete för att säkerställa att hamnar och försäkringsbolag svartlistar sådana fartyg; hålla flaggstater fullt ansvariga för att säkerställa efterlevnad av miljö- och säkerhetsnormer,d)till fullo förstå betydelsen av gapet mellan Grönland, Island och Storbritannien som en maritim transitkorridor som är oskiljaktigt sammankopplad med EU:s intressen och de risker som är förknippade med dess framväxt som en arena för gråzonsoperationer; därför sträva efter att bygga upp dessa länders och territoriers institutionella resiliens i samarbete med konstruktiva partner,e)som svar på detta arbeta tillsammans med medlemsstaterna och Natoallierade för att stärka avskräckningsförmågan, bland annat genom fördjupad strategisk dialog mellan EU och Nato om lägesbilden i Arktis, utbyte av underrättelser och gemensamma försvarsövningar i de nordligaste regionerna, enligt exemplen med Arctic Challenge 2023, som Sverige, Finland och Norge stod värd för, och den danskledda militärövningen Arctic Light 2025; stärka samarbetet med Natos strukturer och Europeiska kompetenscentrumet för motverkande av hybridhot för att bygga upp resiliens och utveckla gemensamma standarder för infrastrukturskydd i Arktis; fördjupa det praktiska samarbetet mellan EU och Nato i Arktis på områden av gemensamt intresse, inbegripet medvetenhet om det maritima området, skydd av kritisk infrastruktur, logistik och interoperabilitet för sök- och räddningsinsatser; öka vaksamheten i EU:s samverkan med externa partner och inrätta säkerhetsprövningsmekanismer på EU-nivå för utländska forsknings- och infrastrukturprojekt i Arktis,f)fortsätta att arbeta för att förhindra att geopolitiska konflikter sprider sig till regionen samtidigt som man intar en mer framträdande roll i Arktis och eftersträvar en omfattande omformulering av politiken för Arktis, som går längre än den föråldrade föreställningen om arktisk exceptionalism och i stället använder den som en metod för att bedöma framväxande utmaningar i det nuvarande geopolitiska sammanhanget,g)med allt detta i åtanke, säkerställa att EU:s åtgärder i de nordligaste regionerna kompletterar Natos strategiska koncept från 2022 och drar nytta av alliansens förstärkta maritima hållning; främja militär samordning och gemensam lägesuppfattning mellan Nato och EU och efterlysa ökad interoperabilitet mellan EU:s medlemsstater och andra Nato-allierade när det gäller säkerhet, sjöövervakning, sök- och räddningsinsatser och skydd av kritisk infrastruktur i Arktis,h)notera att den europeiska arktiska regionen är en del av ett kontinuum som omfattar Östersjöregionen inom Arktis och som har gemensamma utmaningar och intressen; erkänna att EU:s verksamhet i Arktis måste anpassas till och stödja EU:s utvecklingsverksamhet som genomförs i EU:s östra gränsområden i norr för att maximera deras inverkan,i)mot denna bakgrund och mot bakgrund av den senaste tidens incidenter i Östersjön som tillskrivs Rysslands skuggflotta och kinesiska fartyg, avsevärt stärka skyddet av viktig undervattensinfrastruktur i Arktis, särskilt undervattenskablar och rörledningar, även i närheten av Grönland, och skärpa regelverket för sanktioner och motåtgärder; se till att skyldigheterna enligt artiklarna 112–115 i Unclos upprätthålls och efterlevs, vilket är avgörande för att skydda Europas digitala konnektivitet och energikonnektivitet mot geopolitiska störningar; utveckla en strategi för EU och EES för att övervaka och motverka det kinesisk-ryska samarbetet i de nordligaste regionerna, vilket potentiellt undergräver friheten till sjöfart och folkrätten,j)stödja inrättandet av gemensamma standarder för cybersäkerhet och resiliens för undervattenskablar, landningspunkter och kritisk digital infrastruktur i Arktis, bland annat genom gemensamma riskbedömningar, incidentrapporteringskrav och regelbundna stresstester, samt erkänna deras strategiska roll i EU:s öppna strategiska oberoende,k)ta itu med hybridhot såsom cyberattacker, GPS-störningar och GPS-spoofing och undervattenskabelsabotage, vilket kräver förstärkta övervaknings- och svarsmekanismer genom en gemensam övervaknings- och insatsram för EU och Nato och ökade investeringar i uppgraderad, säker och autonom satellitkommunikation, inbegripet uppskjutningskapacitet, samt investeringar, undervattensdrönare och kartläggning av havsbotten; i detta avseende, stödja forskning, testning och stegvis införande av EU-finansierad hybridövervakningsteknik, inbegripet obemannade system, i samordning med nordiska partner för att övervaka och hantera hybridhot,l)beakta den växande strategiska betydelsen och beroendet av arktiska rymdbaserade förmågor för europeisk säkerhet, stärka den kollektiva situationsmedvetenheten, motståndskraften och regionala stabiliteten i Arktis; dessutom främja EU-ledda investeringar och partnerskap med betrodda allierade för att säkra kritisk arktisk infrastruktur och minska beroendet av auktoritära makter, inbegripet produktion av isbrytare, om möjligt i samarbete med EU:s strategiska partner,m)notera den ökande geopolitiska konkurrensen längs de arktiska sjöfartsrutterna, särskilt Nordostpassagen; följaktligen stödja diplomatiska dialoger som syftar till att upprätta tydliga internationella avtal om friheten till sjöfart och fredligt sjöfartssamarbete, stå emot ensidiga anspråk och främja tillämpningen av internationell sjörätt i enlighet med Unclos; därför offentligt fördöma Rysslands restriktioner av fri sjöfart i Nordostpassagen och dess förstärkning av militär infrastruktur längs Nordostpassagen; stödja tillämpningen av folkrätten för att motverka försök att legitimera omtvistade sjöfartskorridorer eller utöva geopolitiskt inflytande under förevändning av vetenskapligt eller ekonomiskt samarbete; föra regionala dialoger om genomförandet av avtalet inom ramen för Unclos om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion i Arktis,n)med tanke på klimatförändringarnas oproportionerliga inverkan på Arktis, och i samarbete med internationella partner och urfolk i Arktis, skyndsamt förbättra anpassningsstrategier som också har en säkerhetspolitisk dimension, stödja omfattande övervakningsinitiativ och avsevärt öka investeringarna i forskningsprogram som prioriterar behovet av att balansera ekonomisk tillväxt och samtidigt skydda kritiska ekosystem i Arktis, i linje med principen om att inte orsaka betydande skada som fastställs i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852; erkänna att klimatförändringarna hotar de arktiska ekosystemen och att de stigande temperaturerna också medför stora samhällskonsekvenser för Arktis, vilket tydliggör behovet av att sätta människorna som lever i Arktis i centrum för forskningen och se till att fördelarna med forskningsverksamhet hjälper lokalsamhällena att anpassa sig och bli mer reslienta,o)med hänsyn till betydelsen av Arktis naturresurser, inbegripet kolväten, sällsynta jordartsmetaller och fiskeresurser, tillsammans med medlemsstaterna stärka samförståndspartnerskap med Grönland och andra berörda parter i Arktis, inbegripet urfolk, avseende hållbar utvinning och bearbetning av resurser, med strikt respekt för de högsta miljönormerna för att undvika katastrofala konsekvenser, såsom de som orsakades av oljeutsläppet i Norilsk (Ryssland) 2020; säkerställa att ett sådant samarbete å ena sidan bidrar till befolkningstillväxt och förnyelse av lokalsamhällen i Arktis och å andra sidan minskar EU:s beroende av Kina och andra otillförlitliga leverantörer; beakta EU:s strategiska intressen när det gäller att säkra tillgången till kritiska råvaror från tillförlitliga, likasinnade partner samt EU:s ekonomiska tillväxt,p)samtidigt arbeta för inrättandet av en bindande internationell miljöansvarsordning för att säkerställa att förorenare bär fullt ansvar för olyckor och ekologiska skador i Arktis vatten, mot bakgrund av det potentiella öppnandet av nya transarktiska sjöfartsleder,q)med tanke på behovet av att respektera och främja urfolkens rättigheter i hela Arktis, arbeta för att urfolkens kunskap införlivas i miljö- och beslutsprocesser, och säkerställa att urfolkens intressen och sakkunskap är väl integrerade på alla nivåer av EU:s beslutsfattande tillsammans med alla andra relevanta kunskapskällor, och att deras språk och kultur skyddas,r)prioritera program för psykisk hälsa, för läs- och skrivkunnighet, för språk och för ungdomar i EU:s arktiska samarbete, i enlighet med rekommendationerna från forum för urfolk och ungdomar i Arktis,s)respektera artikel 19 i FN:s förklaring om urfolks rättigheter, där deras rättigheter anges; på samma sätt säkerställa att EU:s och medlemsstaternas verksamhet i Arktis bidrar till och inte skadar välbefinnandet och rättigheterna för urfolken i enlighet med Ottawadeklarationen från 1996, beakta och motverka urfolkens ökade exponering för utländsk inblandning och desinformationskampanjer som syftar till att använda komplexa och unika sammanhang som vapen,t)fullt ut införliva rekommendationerna i Kirunaförklaringen från 2013 i EU:s politik för Arktis, bland annat genom att stödja ökad finansiering för förnybar energi och hållbar avfallshantering i arktiska samhällen, stärka mekanismerna för urfolkens meningsfulla deltagande i styrningen och beslutsfattandet i Arktis, förbättra den civila säkerhets- och krishanteringskapaciteten i Arktis – inbegripet infrastruktur för sök- och räddningsinsatser och katastrofberedskap – och främja tvärvetenskapliga forsknings- och utbildningspartnerskap, inbegripet stöd till ungdomar i Arktis samt lokala institutioner och urfolksinstitutioner,u)främja ett fullständigt genomförande av fiskeavtalet för centrala Norra ishavet, som kräver att undertecknarna inrättar ett gemensamt program för vetenskaplig forskning och övervakning och införlivar urfolkens kunskap innan någon framtida kommersiell fiskeverksamhet tillåts i regionen,v)erkänna att ett befolkat Arktis, gränsöverskridande infrastruktur och resilienta samhällen är av strategisk betydelse för den europeiska säkerheten och stärka samarbetet inom och med det europeiska Arktis; stödja i synnerhet utvecklingen av infrastrukturprojekt från norr till norr och öst till väst i svenska och finska Arktis, med särskild tonvikt på att underlätta ökad kapacitet på den befintliga järnvägen från Finland till Norra ishavet, och undersöka nya multimodala transportlänkar för att stärka konnektiviteten och den militära mobiliteten mellan EU och Norden,w)erkänna vikten av resilient konnektivitet för de arktiska samhällena och EU:s säkerhet, utarbeta EU-instrument som aktivt främjar ökad ekonomisk integration i Arktis, eftersom investeringar i gränsöverskridande infrastruktur ökar rörligheten, stimulerar innovation och affärsutveckling samt stärker försörjningstryggheten och beredskapen genom samarbete mellan offentliga och privata aktörer,x)erkänna att EU:s stöd till utveckling och samarbete i Arktis är avgörande för att främja förbindelser, förtroende och utvecklingskapacitet i glesbefolkade och sårbara nordliga områden,y)erkänna att konkurrenskraft och krishantering i en komplex säkerhetspolitisk miljö är beroende av starka, innovativa samhällen och lokala företag med egen kapacitet och av gränsöverskridande samarbete mellan beslutsfattare, forskare, företag och samhällen; erkänna att EU bör fortsätta att, i nära dialog med berörda stater och regionala organ, stödja kapacitetsuppbyggnaden av mer resilienta och hållbara arktiska samhällen,z)betona den avgörande roll som internationellt vetenskapligt samarbete spelar för styrningen av Arktis och förståelsen av klimatet och stödja fortsatt EU-finansiering och aktivt deltagande i arktiska forskningsprojekt och vetenskapliga dialoger; främja delning av öppna data och integrering av vetenskapliga rön i politiska beslutsprocesser, samtidigt som det säkerställs att sådant vetenskapligt utbyte genomförs med full medvetenhet om de nuvarande försvars- och säkerhetsrisker som uppstår till följd av den geopolitiska situationen,aa)erkänna den unika roll som universiteten i arktiska landsbygdsområden har som drivkraft för regional utveckling och ekonomisk tillväxt genom innovation inom forskning och i företag, för att locka nykomlingar, stärka lokal och regional kompetens samt lokala och regionala färdigheter, främja regional sammanhållning och sprida kunskap och information som bidrar till resiliens och beredskap; stödja arktiska universitet, bland annat genom ekonomiska bidrag genom olika EU-program; stärka initiativ för utbildnings- och forskningsmobilitet mellan EU:s universitet och högre lärosäten i Arktis, inbegripet i Grönland, Island och norra Norge, för att främja en ny generation av arktiska experter och fördjupa samarbetet mellan människor; öka finansieringen av tvärvetenskaplig forskning om Arktis och stödja inrättandet av ett europeiskt centrum för spetskompetens för arktisk forskning med hjälp av Copernicustjänster, infrastruktur för öppna data, mätningar på plats och traditionell kunskap, i syfte att tillhandahålla operativa vetenskapliga produkter till stöd för EU:s beslutsfattande och samarbete med legitima internationella partner,ab)mot bakgrund av det växande stödet för EU-anslutning i Island, välkomna de lokala myndigheternas avsikt att senast 2027 hålla en folkomröstning om återupptagandet av förhandlingarna om EU-anslutning och förbinda sig att respektera resultatet av denna såsom det isländska folkets demokratiskt uttryckta vilja; under tiden proaktivt föra en dialog med den isländska regeringen för att framhäva fördelarna med ett eventuellt EU-medlemskap och stärka beredskapen för en förnyad anslutningsprocess för det fall Island formellt återaktiverar sin ansökan, samtidigt som samarbetet kring gemensamma intressen omedelbart stärks och EU-stöd i kampen mot hybridhot och utländsk inblandning erbjuds,ac)välkomna den isländska regeringens beslut att inleda samtal om en säkerhets- och försvarspartnerskap med EU; uttrycka att det därav följande avtalet blir grundläggande för de framtida förbindelserna mellan EU och Island,ad)erkänna Norge som en viktig allierad till EU och Nato och understryka det aktuella behovet av att stärka säkerhets- och försvarssamarbetet i full överensstämmelse med Natos åtaganden; med tanke på att ett norskt EU-medlemskap skulle stärka både landets nationella intressen och EU:s geopolitiska resiliens genom att täppa till kritiska luckor i unionens kollektiva försvar, särskilt när det gäller gapet mellan Grönland, Island och Storbritannien, undersöka ett fördjupat samarbete med Norge, inbegripet en eventuell utvidgning av artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen till att omfatta Norge och en eventuell norsk EU-anslutning; betona att ett omfattande försvarssamarbete med Norge redan är möjligt, vilket framgår av ett robust nordiskt försvarssamarbete, som bör tjäna som modell för närmare förbindelser mellan EU och Norge,ae)med tanke på Norges avgörande roll för EU:s energitrygghet, som stod för mer än 30 % av EU:s gasimport 2024, stärka samarbetet om energiresiliens och diversifiering av försörjningen som ett viktigt verktyg, tillsammans med andra strategiska infrastrukturprojekt såsom gaskorridoren i Östersjön, för att uppnå EU:s strategiska oberoende, ökad resiliens och minskat beroende av rysk energiförsörjning,af)välkomna Norges pågående stöd till Ukraina, inbegripet landets beslut om att avsätta nästan 600 miljoner euro till det ukrainska luftförsvarssystemet,ag)mot bakgrund av parlamentets djupa oro över Grönlands växande geopolitiska betydelse, som förvärras av externa aktörers uttalanden som ifrågasätter Danmarks konstitutionella arrangemang och suveränitet samt rapporter om utländsk inblandning i Grönlands inre angelägenheter, inbegripet vissa uttalanden från Förenta staternas regering, bekräfta respekten för Grönlands rätt till självbestämmande och betona att beslut om Grönlands konstitutionella framtid och internationella förbindelser måste fattas uteslutande av Grönlands befolkning utan yttre påtryckningar,ah)mot bakgrund av Grönlands ökande betydelse för de arktiska och europeiska säkerhetsramarna tillsammans med ett ökat stöd för EU-anslutning bland grönländare, vilket framgår av opinionsundersökningar som tyder på att omkring 60 procent av grönländarna nu förespråkar en återanslutning till EU, välkomna varje eventuellt initiativ från Grönlands regering om att stärka de politiska, institutionella och ekonomiska förbindelserna med EU; uppmuntra EU att ingå djupare strategiska och ekonomiska partnerskap, även inom ramen för en eventuell anslutning om och när det grönländska folket så önskar; i detta avseende understryka att ett EU-medlemskap, som ger tillgång till initiativ såsom Iris2 och Galileo, skulle ge Grönland en starkare röst i styrningen av Arktis, tillhandahålla medel för att skydda dess kritiska ekosystem och möjliggöra en hållbar utveckling av kritisk infrastruktur i takt med att nya nordliga handelsvägar växer fram, samtidigt som dess säkerhet stärks,ai)uppmärksamma Grönlands första säkerhetsstrategi med titeln Grönland i världen: ingenting om oss utan oss – Grönlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik 2024–2033, som återspeglar principen om meningsfull inkludering av de arktiska folken i utformningen av politik som påverkar deras region; notera rekommendationen i strategin om att inrätta ett fredscentrum i Nuuk som skulle främja dialog och underlätta forskning och medling,aj)erkänna att Grönland anpassade sig till EU:s sanktioner mot Ryssland efter invasionen av Ukraina; understryka att öppnandet av kommissionens kontor i Nuuk markerar en ny fas i samarbetet med Grönland, som visserligen inte är en medlemsstat men som länge har upprätthållit ett nära samarbete med EU och dragit nytta av dess ekonomiska stöd, även inom utbildningssektorn,ak)stärka samarbetet med Kanada; understryka den strategiska betydelsen av partnerskapet mellan EU och Kanada mot bakgrund av gemensamma demokratiska värden och globalt ansvar, och främja säkerhets- och försvarssamarbete i Arktis som en del av en ambitiös och framåtblickande agenda mellan EU och Kanada,al)särskilt betona behovet av ökat samarbete för att bekämpa illasinnad verksamhet från Rysslands och Kinas sida i Arktis, samtidigt som ekonomisk utveckling främjas, och påminna om att militärt samarbete också kan stärka lokalsamhällena; utveckla en strukturerad dialog inom ramen för det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada Övergripande avtal om ekonomi och handel (CETA) mellan Kanada, å ena sidan, och Europeiska unionen, och dess medlemsstater, å andra sidan (EUT L 11, 14.1.2017, s. 23, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2017/37/oj)., med fokus på skydd av ekosystem och biologisk mångfald, genomförande av internationella miljöstandarder, motståndskraftig infrastruktur, skydd av sjöfartsrutterna och integrering av urfolkens kunskap i beslutsprocesser; påminna om den stora potentialen för samarbete mellan EU och Kanada om kanadensiska naturresurser; uppmuntra till närmare samarbete på det vetenskapliga och kulturella området för att stärka urfolken och Arktis motståndskraft; betona att samarbete om utveckling och förvaltning av infrastruktur och modeller för partnerskap med urfolk är av central betydelse för samarbetet mellan EU och Kanada; prioritera snabba åtgärder för att fördjupa det politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga samarbetet med Kanada, med tanke på landets roll som grundande medlem av Arktiska rådet och strategisk EU-partner,am)främja dialogen mellan EU och Förenta staterna om Arktis; lyfta fram de många gemensamma utmaningarna som EU och Förenta staterna har i regionen, från klimatsamarbete till säkerhetssamarbete; understryka att samarbetet mellan EU och Förenta staterna i Arktis är grundläggande för att hålla tillbaka Ryssland och Kina och säkerställa gemensam säkerhet mellan EU och Förenta staterna,an)understryka att en starkare regional dialog med likasinnade partner i Arktis är nödvändig och uppmana EU:s ledare att sammanföra ledarna för sådana partner för att upprätta en gemensam, betydande och livskraftig strategi för Arktis på lång sikt,ao)stärka den multilaterala styrningen och det multilaterala samarbetet genom Arktiska rådet, särskilt under Konungariket Danmarks nuvarande ordförandeskap, som leds av Grönland för perioden 2025–2027; i detta avseende rikta en bestämd uppmaning till alla medlemmar att upprätthålla fredliga, lagbaserade styrningsramar och att återupprätta ett ändamålsenligt multilateralt samarbete med särskild tonvikt på miljöskydd, hållbar utveckling och urfolks rättigheter,ap)stärka samarbetet med observatörsstater i Arktiska rådet såsom Japan och Sydkorea, med fokus på hållbar teknik, isbrytningskapacitet och sjösäkerhet, samtidigt som EU:s strategiska intressen skyddas,aq)förnya sina insatser för att stödja EU:s ansökan om att bli fullvärdig observatör i Arktiska rådet och stärka EU:s deltagande i Arktiska rådets arbetsgrupper,ar)öka finansieringen och stödet till samarbete med viktiga arktiska institutioner såsom Arktiska ekonomiska rådet, forumet för borgmästare i Arktis och den ständiga kommittén för arktiska parlamentariker, bland annat genom kapacitetsuppbyggnad, gemensamma projekt och forskningsinitiativ, med erkännande av deras viktiga roll när det gäller att främja hållbar utveckling och lokalt engagemang i hela den arktiska regionen,as)erkänna att en uppgraderad och förbättrad EU-strategi för Arktis också kräver ytterligare finansiella resurser; därför säkerställa att nästa fleråriga budgetram stimulerar strategiska investeringar i arktisk sjöfartsförmåga, moderna kommunikationssystem, logistiknav och stödinfrastruktur, inbegripet isbrytarfartyg; betonar att sådana investeringar måste garantera strikt efterlevnad av miljönormer och säkerställa urfolkens meningsfulla deltagande i planeringen och genomförandet av politik,at)stärka mandatet för det särskilda sändebudet för arktiska frågor genom att ge tydligare befogenheter, tillräckliga resurser och ansvar för att övervaka säkerhets- och miljöutvecklingen, företräda EU i arktiska forum, samordna politiken för Arktis, samarbeta med urfolken och rapportera till rådet och parlamentet,au)efterlysa inrättandet av en särskild enhet för Arktis inom Europeiska utrikestjänsten för att främja ett mer omfattande och proaktivt samarbete med arktiska stater och berörda parter; betona att EU bör behandla Arktis som en långsiktig partner för hållbart välstånd och prioritera samarbete i ekonomiska, miljömässiga och säkerhetsmässiga frågor; rikta en bestämd uppmaning till utrikestjänsten att bygga upp specifik expertis om Arktis, bland annat genom utbildning av personal och närmare samarbete med arktiska samhällen och institutioner, samt stärka EU:s deltagande i Arktiska rådets arbetsgrupper; betona att denna kapacitetsuppbyggnad måste stödjas med tillräcklig finansiering, inbegripet resurser för utbildning av personal, forskning och partnerskapsbyggande med arktiska samhällen och institutioner för att säkerställa en övergripande, informerad, ändamålsenlig och samordnad strategi för EU:s politik för Arktis,av)undersöka och inrätta en formell EU-representation i Färöarna för att stärka den politiska dialogen, förbättra samarbetet om fiske, klimatresiliens och hållbar utveckling samt befästa EU:s strategiska närvaro i den nordatlantiska regionen,

2.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt för kännedom till de arktiska staternas regeringar och parlament samt organisationer som företräder urfolken.