1.Europaparlamentet anser att det är dags att förnya det politiska åtagandet att göra EU till en trovärdig säkerhetsgarant genom att stärka dess försvarsberedskap genom att främja ett djupare samarbete mellan medlemsstaterna, deras väpnade styrkor och deras industrier. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förena sina insatser för att uppnå en enhetlig, ambitiös och integrerad europeisk försvarsram. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att kommissionen och medlemsstaterna förbereder nödförfaranden för projekt som inrättats som svar på större kriser eller krig, inbegripet snabbare tilldelning av offentliga medel och privat kapital, som en integrerad del av att säkerställa beredskapen och EU:s kapacitet att snabbt och effektivt reagera på framväxande säkerhetshot.

2.Europaparlamentet är bekymrat över att trots målen i ReArm Europe-planen hade endast 10 av 27 medlemsstater i slutet av juli 2025 tillkännagett ett tydligt mål att öka sina försvarsutgifter till minst 3 % av sin BNP senast 2030. Parlamentet uppmanar varje medlemsstat att utarbeta en detaljerad strategisk vision för sina militära utgifter fram till 2030 med en tydlig uppdelning mellan hård försvarskapacitet och infrastruktur med dubbla användningsområden, inbegripet kapacitetsmilstolpar, lagermått, siffror för små och medelstora företags deltagande samt en målandel för upphandling genom samarbete. Parlamentet betonar behovet av nationella försvarsbudgetar för att åtgärda kapacitetsbrister, återställa avskräckningsförmågan och säkerställa tillräckligt stöd till Ukraina. Parlamentet understryker att framtida investeringar måste prioritera samarbete, interoperabilitet och gemensam upphandling, så att samarbete på EU-nivå blir normen inom den europeiska försvarsindustrisektorn. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att anpassa beredskapen 2030 till de konkreta numeriska mål som fastställs i strategin för europeisk försvarsindustri, särskilt genom att säkerställa att minst 40 % av försvarsutrustningen upphandlas gemensamt senast 2030, att minst 35 % av försvarshandeln är handel inom EU senast 2030 och att minst 50 % av försvarsupphandlingen avser produkter tillverkade i EU senast 2030 och 60 % senast 2035. Parlamentet lovordar de medlemsstater som konsekvent anslår mer än 3 % av BNP till försvaret. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna regelbundet bör uppdatera sina kapacitetsmål och militära doktriner för att kunna hantera nya och framväxande hot.

3.Europaparlamentet erkänner den kraftiga försämringen av EU:s säkerhetssituation, som leder till växande hot mot EU:s yttre gränser. Parlamentet uppmanar följaktligen EU och dess medlemsstater att anta en övergripande försvarsstrategi och inse att säkerheten sträcker sig bortom militära tillgångar och även omfattar försvar mot hybridhot. Parlamentet betonar att intern politisk stabilitet är en förutsättning för trovärdig militär styrka, och att utan medborgarnas förtroende för institutionerna och demokratin skulle EU:s övergripande säkerhet och sammanhållning förbli bräcklig. Parlamentet efterlyser en snabb och solidarisk mobilisering av ekonomiskt stöd från EU, särskilt till de medlemsstater som är mest utsatta för konventionella militära hot.

4.Europaparlamentet välkomnar förslagen i ReArm Europe-planen om att ge medlemsstaterna större budgetflexibilitet och uppmuntra ökade försvarsutgifter för att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet noterar särskilt lånefaciliteten inom ramen för Safe-instrumentet på 150 miljarder euro och att 19 medlemsstater kommer att utnyttja Safe-lån. Parlamentet beklagar dock att kommissionen grundade detta instrument på artikel 122 i EUF-fördraget, som utesluter samråd med parlamentet, vilket förhindrar övervakning och kontroll av medlen och riskerar att öka skillnaderna mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar sin budgetkontrollfunktion i enlighet med artikel 314 i EUF-fördraget och uppmanar därför med kraft kommissionen att inte längre tillämpa artikel 122 på något annat initiativ som rör försvarsindustrin eller på andra ärenden som rör försvarsfinansiering i framtiden. Parlamentet anser i detta avseende att det är mycket viktigt att projekt inom ramen för Safe återspeglar EU:s kapacitetsprioriteringar enligt vitboken om det europeiska försvaret, kapacitetsutvecklingsplanen och färdplanen för försvarsberedskap 2030. Parlamentet beklagar dock att upphandlingar som genomförs av en medlemsstat är berättigade till stöd inom ramen för Safe om kontraktet undertecknas senast den 30 maj 2026, eftersom detta inte ger incitament till gemensam upphandling och minskad marknadsfragmentering, och i slutändan riskerar att förvärra skillnaderna mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att finansieringen också bör baseras på förenklad tillgång till privat kapital, nationella bidrag, befintliga budgetmarginaler eller alternativa mekanismer som säkerställer finanspolitiskt ansvar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja fleråriga blockförvärv för att sänka enhetskostnaderna och minska fragmenteringen av de vapensystem som för närvarande används i EU.

5.Europaparlamentet noterar att Europas försvarsekosystem fortfarande är fragmenterat när det gäller de industriella, finansiella och styrningsrelaterade dimensionerna. Parlamentet betonar att EU:s budget fortfarande är ett effektivt instrument för att förbättra integrerad planering, stabil långsiktig finansiering och effektivt genomförande på försvarsområdet, och därmed komma till rätta med denna fragmentering. Parlamentet upprepar att en ökning av de nationella försvarsbudgetarna bör åtföljas av ökad samordning och gemensamma åtgärder på EU-nivå. Parlamentet påminner om vikten av att säkerställa ett brett stöd för offentliga investeringar i försvar och därmed behovet av en rättvis fördelning av kostnaderna. Parlamentet beklagar att det saknas en kraftfull klausul om EU-preferens i ReArm Europe-planen, särskilt när det gäller Safe-instrumentet, som skulle stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, skapa nya arbetstillfällen i EU, öka interoperabiliteten och utbytbarheten mellan försvarsprodukter i EU och minska beroendet av länder utanför EU, och därmed stärka Europas avskräckande förmåga och öka dess försörjningstrygghet. Parlamentet betonar att för att Safe-instrumentet ska vara ekonomiskt effektivt bör det i första hand vara ett verktyg för gemensam upphandling, underhåll och drift av strategiska stödresurser, särskilt sådana som tillhandahåller underrättelseverksamhet, övervakning och spaning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja sin roll, särskilt genom Safe-arbetsgruppen, för att säkerställa att medlemsstaternas nationella försvarsplaner respekterar Safes mål att främja gemensam upphandling för att ta itu med kapacitetsbrister på ett effektivt sätt och att använda alla tillgängliga instrument, inbegripet europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse och strukturen för det europeiska försvarsmaterielprogrammet.

6.Europaparlamentet noterar den begränsade och ojämna användningen av den nationella undantagsklausulen och noterar att flera medlemsstater, trots denna flexibilitet, fortfarande står inför begränsningar i sin finanspolitiska kapacitet för att tillgodose kraven och effektivt reagera på gemensamma prioriteringar och att andra medlemsstater har avstått från att ansöka om den nationella undantagsklausulen på grund av oro för finansmarknadernas reaktion. Parlamentet erkänner att den nationella undantagsklausulen är ett tillfälligt instrument för landsspecifika nödsituationer, medan varaktig investeringsplanering kräver långsiktig förutsägbarhet. Parlamentet betonar att förutsägbara finanspolitiska och regleringsmässiga villkor är avgörande för att locka privata investeringar och säkerställa en effektiv användning av offentliga resurser i hela EU. Parlamentet anser att denna ram vid behov bör stärkas genom investeringsinstrument och investeringsverktyg på EU-nivå som är utformade för att minimera kostnaderna för EU:s skattebetalare och maximera effektiviteten i tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter inom EU.

7.Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag som syftar till att förenkla, underlätta och påskynda försvarsupphandlingar. Parlamentet efterlyser en förstärkning av principen om EU-preferens, samtidigt som det säkerställs att stödmottagarna har möjlighet att besluta om definition, anpassning och utveckling av konstruktioner och system under hela deras livscykel, och att ingen komponent anskaffas från länder eller enheter utanför EU som handlar i strid med EU:s och dess medlemsstaters säkerhets- och försvarsintressen. Parlamentet begär dessutom att kriterierna för stödberättigande inom ramen för ReArm Europe-planen ska vara helt anpassade till dem som fastställs i programmet för europeisk försvarsindustri, i syfte att minska fragmenteringen, spara kostnader och öka effektiviteten, främja interoperabilitet och utbytbarhet samt stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens konkurrenskraft. Parlamentet betonar att reglerna för upphandling och deltagande bör vara proportionella och gynnsamma för små och medelstora företag och begär att en minsta obligatorisk andel av projektvärdet ska avse avsättas för små och medelstora företags deltagande i leveranskedjan genom att säkerställa lika tillträde för startupföretag och mindre leverantörer vid sidan av huvudentreprenörerna och vara fria från administrativa bördor som avhåller små och medelstora företag från att delta. Parlamentet efterlyser dessutom en förstärkning av resiliensen i de europeiska leveranskedjorna genom att främja gemensamma standarder och blandade leveranskedjor som minskar kritiska beroenden. Parlamentet noterar behovet av ett starkt transatlantiskt samarbete som en grund för det europeiska försvaret, men uttrycker oro över tillkännagivandet av en betydande ökning av upphandlingen av försvarsprodukter från Förenta staterna, eftersom detta kommer att motverka den ambition som fastställs i strategin för europeisk försvarsindustri och skapa osäkerhet för investeringar i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet efterlyser ett transatlantiskt försvarsindustriellt samarbete som baseras på lika villkor och gynnar båda sidor. Parlamentet understryker att deltagandet i EU:s försvarsprogram måste vara helt förenligt med EU:s grundläggande värden, säkerhetsintressen och målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

8.Europaparlamentet understryker att EU:s försvarsindustri behöver förutsägbar, flerårig efterfrågan och gemensamma krav för att leverera snabbhet, omfattning och värde. Parlamentet betonar att interoperabilitet och standardisering, i enlighet med Draghi-, Letta- och Niinistö-rapporterna, redan från början måste integreras i försvarsupphandlingar och försvarsinvesteringar i EU genom gemensam utprovning och certifiering och gränsöverskridande acceptans, för att motverka spridning av varianter och marknadsfragmentering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att komplettera sina budgetåtaganden med transparenta prognoser för försvarsinvesteringar på medellång sikt, som innefattar kapacitetsmål, upphandlingstidsplaner och utgiftsandelen som öronmärks för samarbetsprogram. Parlamentet uppmanar Europeiska försvarsbyrån att sammanställa dessa nationella prognoser i en årlig jämförande översikt, för att underlätta samordningen och identifiera möjligheter till gemensamma projekt.

9.Europaparlamentet betonar behovet av att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen genom att aggregera efterfrågan, förenkla och harmonisera reglerna och främja öppen och rättvis konkurrens mellan europeiska industrier, vilket leder till en mer kostnadseffektiv och konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri och till förbättrad tillgång till försvarsmateriel i hela EU. Parlamentet beklagar bristen på övergripande uppgifter om EU:s gemensamma upphandling av materiel, vilket gör det omöjligt att tillhandahålla en heltäckande analys av EU:s gemensamma upphandling av försvarsmateriel och göra en korrekt bedömning av läget för EU:s försvarslandskap på detta område. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att ta itu med ihållande hinder för handeln med försvarsprodukter inom EU, inbegripet licensierings- och certifieringshinder, och uppmanar medlagstiftarna att prioritera antagandet och det effektiva genomförandet av kommissionens omnibusförslag om försvar för att effektivisera överföringar och upphandling i hela EU till stöd för en mer motståndskraftig och konkurrenskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas.

10.Europaparlamentet understryker att synergierna med civila innovationsprogram såsom Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet bör stärkas för att maximera effekterna och undvika dubbelarbete. Parlamentet betonar samtidigt att tekniska framsteg måste åtföljas av nödvändig mänsklig kapacitet. Parlamentet uttrycker oro över att antalet aktiva anställda endast ökade marginellt under 2024 och varnar för att ökade investeringar utan parallella insatser för att rekrytera och behålla personal riskerar att skapa kapacitetsbrister i driften och underhållet av ny utrustning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera strategier för att rekrytera och behålla personal på försvarsområdet, inbegripet EU-finansierade utbytes- och utbildningsprogram, för att säkerställa att ökade utgifter leder till verklig operativ beredskap.

11.Europaparlamentet upprepar sina tidigare uppmaningar till kommissionen att undersöka alla alternativ för att stödja medlemsstaternas försvarsinvesteringar och maximera synergierna i befintliga mekanismer för att stödja unionens försvarsberedskap. Parlamentet påminner om sin uppmaning att se till att nästa fleråriga budgetram stöder en övergripande säkerhetsstrategi genom tillräckliga och samordnade investeringar. Parlamentet välkomnar konsolideringen av det försvarsanslag som föreslås i den fleråriga budgetramen för 2028–2034. Parlamentet beklagar dock att kommissionen inte tillhandahöll en tillräckligt detaljerad uppdelning av detta anslag i sitt förslag till den fleråriga budgetramen för 2028–2034. Parlamentet påminner om att en detaljerad budgetuppdelning är nödvändig för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att fatta meningsfulla och välgrundade beslut. Parlamentet betonar att proportionerliga försvarsinvesteringar på EU-nivå i nästa fleråriga budgetram, med stöd av transparent styrning, kan minska dubbelarbete, ge stordriftsfördelar och förbättra interoperabiliteten. Parlamentet påminner om försvarssektorns särskilda karaktär och anser att nästa fleråriga budgetram måste behålla alla kriterier och förfaranden för den europeiska försvarsindustrins finansieringsinstrument, särskilt kriterierna för Europeiska försvarsfonden och programmet för europeisk försvarsindustri.

12.Europaparlamentet anser i detta avseende att alla alternativ bör undersökas för att stödja medlemsstaternas försvarsinvesteringar, särskilt genom befintliga mekanismer, utan att öka de nationella bidragen eller den totala skattebördan för medborgarna. Parlamentet betonar att sådana instrument inte enbart får förlita sig på utfärdande av EU-stödda lån, till exempel genom Safe.

13.Europaparlamentet betonar att EU-finansiering bör komplettera, och inte ersätta, medlemsstaternas insatser för att öka sina nationella försvarsutgifter. Parlamentet understryker att EU-instrument bör ge mervärde genom att främja samarbete, interoperabilitet och effektivitet, samtidigt som kapacitetsplanering och kapacitetskrav måste ligga kvar inom lämpliga institutionella ramar. Parlamentet upprepar att ytterligare resurser för försvarsprioriteringar måste säkras för att tillgodose brådskande GSFP-behov. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till kommissionen och rådet att se till att EU är rustat för att täcka sina överlag högre utgiftsbehov, bland annat genom att anta nya egna medel.

14.Europaparlamentet erinrar om att EIB:s mål är att främja integration inom EU, främja utvecklingen av EU och stödja EU:s politik i enlighet med artikel 309 i EUF-fördraget. Parlamentet välkomnar EIB:s proaktiva strategi för att öka finansieringen av Europas säkerhet och försvar. Parlamentet noterar dock att dess investeringspolitik fortfarande utesluter ”vapen och ammunition” och att dess insatser hittills har varit otillräckliga i fråga om snabbhet, riskvillighet och omfattning för att tillgodose akuta försvarsberedskapsbehov. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller att luckra upp dess kriterier, men anser att de fortfarande är otillräckliga för att uppnå de mål för försvarsberedskap 2030 som uttryckts av berörda parter inom industrin genom studier och offentliga samråd. För att uppnå överensstämmelse med ReArm Europe-planen uppmanar parlamentet medlemsstaterna, i egenskap av EIB:s styrande organ, att anpassa EIB:s mandat för att stärka dess kapacitet att stödja den europeiska försvarsindustrin och att se över dess investeringsriktlinjer för att möjliggöra finansiering av legitima vapen- och ammunitionsprojekt som är förenliga med internationell rätt och EU:s säkerhetsintressen. Parlamentet uppmanar EIB-gruppen att öka sin riskvillighet och ambition för att attrahera investeringar. Parlamentet varnar dock för att alla justeringar av EIB-gruppens stödberättigandekriterier eller finansiering för anpassning till nya prioriteringar måste skydda EIB-gruppens finansiella ställning och säkerställa en effektiv finansiering av andra strategiska EU-prioriteringar. Parlamentet uppmanar EIB att göra, och förse parlamentet med, en grundlig kvantitativ bedömning av sin investerarpolitik för försvarsinvesteringar, utan att i tillämpliga fall äventyra sina sekretessavtal med sina investerare.

15.Europaparlamentet föreslår att EIB kontinuerligt bör reflektera över och utvärdera sin roll, liksom omfattningen av stödberättigande investeringar, mot bakgrund av det akuta behovet av att utöka den europeiska försvarssektorn och säkerställa långsiktig säkerhet och strategiskt oberoende. Parlamentet föreslår att EIB:s mandat formellt utvidgas till att omfatta stöd till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen inom ramen för ett specialiserat dotterbolag, som stöds av garantier från kommissionen och av ett expertnätverk. Parlamentet anser att en sådan struktur skulle vara en effektivare lösning än inrättandet av en ny bank för försvar, säkerhet och motståndskraft.

16.Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra tillgängligheten och samstämmigheten när det gäller EU:s fonder för investeringsstöd för företag inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, särskilt uppstartsföretag och små och medelstora företag, genom att successivt anpassa och skräddarsy kriterierna för stödberättigande till den ambitionsnivå som fastställs i strategin för europeisk försvarsindustri och programmet för europeisk försvarsindustri, förenkla ansökningsförfarandena och harmonisera arbetsprogrammens mål. Parlamentet betonar vikten av att anpassa tidsramarna och kraven för sådana fonder till de olika innovationscyklerna och innovationstakten inom olika typer av kapacitetsområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att stärka sina handels- och industrikamrars roll för att stödja små och medelstora företag inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen när det gäller forskning och tillgång till EU‑finansiering.

17.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tydliga vägledningar och mallar för nya typer av avtal, samordning och gemensam utveckling hos konkurrenter inom försvarssektorn, i syfte att underlätta starkare FoU-investeringar från företag inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

18.Europaparlamentet begär att man utvecklar ett instrument för att stödja offentliga och privata investeringar på försvarsområdet på grundval av garantier från EU:s budget, i likhet med InvestEU. Parlamentet välkomnar på kort sikt kommissionens förslag till en delegerad akt till InvestEU-fondens investeringsriktlinjer för strategiska investeringar på försvarsområdet Kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/1774 av den 28 augusti 2025 om ändring av delegerad förordning (EU) 2021/1078 vad gäller strategiska investeringar på försvarsområdet som fastställs i investeringsriktlinjerna för InvestEU-fonden (EUT L, 2025/1774, 18.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2025/1774/oj)., där man efterlyser ett avskaffande av onödiga administrativa bördor i samband med användningen av budgetgarantier och finansieringsinstrument för att stödja försvarsinvesteringar och därigenom möjliggör ytterligare förenkling, samtidigt som behovet att skydda EU:s och medlemsstaternas säkerhet respekteras. Parlamentet anser att dessa åtgärder sammantaget skulle säkerställa både en snabb mobilisering av finansiering och inrättandet av en stabil och skalbar investeringsram för den europeiska försvarsindustrin.

19.Europaparlamentet anser att användningen av bankmedel till lån, garantier och högkvalitativa likviditetsportföljer är avgörande för långsiktiga löptider inom försvarsutgifter som kommer att medföra förutsägbarhet och stabilitet. Parlamentet upprepar att ett snabbare slutförande av spar- och investeringsunionen skulle bidra till att mobilisera privat kapital och förbättra tillgången till finansiering.

20.Europaparlamentet uppmanar EU:s betalningsobservatorium att genomföra en studie om efterlevnaden av betalningsfrister inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen i förhållande till andra industrisektorer, samt att rangordna de strängaste företagen i detta avseende.

21.Europaparlamentet uppmanar EIB att med stöd av medlemsstaterna nå en volym på 4 miljarder euro för kortfristiga lån, med riskgarantier på upp till 50 %, och begär att EIB:s kriterier för försvarsåtaganden ska mjukas upp och förenklas och att stödberättigandet ska utvidgas till indirekta underleverantörer.

22.Europaparlamentet noterar att många investerare, trots de insatser som gjorts sedan kriget i Ukraina inleddes, fortfarande är ovilliga att finansiera försvaret, inbegripet på grund av osäkerhet om tillämpningen av miljömässiga, sociala och styrningsmässiga standarder, och att den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen alltjämt missgynnas på finansmarknaderna på grund av en felaktigt upplevd anseenderisk. Parlamentet påminner om att många försvarstekniker till sin natur har dubbla användningsområden och därmed ger betydande spridningseffekter för civil innovation och den bredare EU-ekonomin. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med ihållande negativa uppfattningar om försvarsfinansiering, särskilt inom banksektorn. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att öka informationen och medvetenheten om finansieringen av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, för att göra det möjligt för finansiella aktörer att förbättra sin kompetens när det gäller att analysera och behandla försvarsrelaterad finansiering. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att öka informationen och medvetenheten om finansieringen av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

23.Europaparlamentet noterar kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/1775 av den 28 augusti 2025 om ändring av delegerad förordning (EU) 2020/1818 vad gäller definitionen av förbjudna vapen EUT L, 2025/1775, 30.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2025/1775/oj. som ersätter begreppet ”kontroversiella vapen” med ”förbjudna vapen”, och som antogs som en del av omnibuspaketet om försvarsberedskap. Parlamentet understryker att denna definition är begränsad till vapen som uttryckligen är förbjudna enligt bindande internationella konventioner. Parlamentet välkomnar de rättsliga klargöranden som införts i omnibuspaketet om försvarsberedskap och noterar deras betydelse för att uppnå unionens mål för försvarsfinansiering. Parlamentet uppmanar privata finansiella aktörer att begränsa sin uteslutningspraxis till denna konsoliderade förteckning och att offentliggöra sin investeringspolitik. Parlamentet föreslår att inkluderingen i EU-finansiering av aktörer vars investeringspolitik går utanför denna uteslutningspraxis bör ses över från fall till fall.

24.Europaparlamentet påminner om att EU:s ram för hållbar finansiering är utformad för att styra kapitalflöden mot hållbar verksamhet utan att begränsa finansieringen av försvarssektorn, vilket bekräftades av kommissionen i dess tillkännagivande av den 18 augusti 2025, där det bekräftas att uteslutandet av försvarsrelaterad verksamhet från EU-taxonomin inte hindrar privata eller offentliga investerare från att investera i försvarssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentligt och entydigt bekräfta att EU:s gröna taxonomi inte förbjuder, begränsar eller avskräcker från försvarsinvesteringar. Parlamentet betonar att försvar och säkerhet är en förutsättning för hållbar utveckling.

25.Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att stödja en europeisk marknad med specialiserade investerare som erbjuder ett kontinuum av finansiering (krediter, privata lån och eget kapital) till företag, särskilt uppstartsföretag, små och medelstora företag och midcapföretag, inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och den ukrainska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet välkomnar kommissionens och EIB:s initiativ att inrätta egetkapitalinstrumentet på försvarsområdet med 175 miljoner euro för perioden 2024–2027. Parlamentet anser dock att denna fond är helt otillräcklig med tanke på finansieringsbehoven och uppmanar EIB att tillmötesgå medlemsstaternas önskemål, vilket upprepas i rådets slutsatser, genom att öka denna budget till 1 miljard euro för att bättre tillgodose den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens och dess värdekedjas behov av eget kapital, med särskild uppmärksamhet på mindre aktörer som står inför det största finansieringsunderskottet. Parlamentet uppmuntrar EIB att utvidga detta instrument till den ukrainska försvarstekniska och försvarsindustriella basen samt att utforma det så att det främjar partnerskap och samriskföretag mellan företag inom den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och företag inom den ukrainska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

26.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB-gruppen att omsätta stöd till projekt med dubbla användningsområden i praktiken genom att förbättra tillgången till sådant stöd för nystartade företag och små och medelstora företag, förenkla förfarandena, ge tydlig vägledning till investerare och regelbundet rapportera om införande och geografisk spridning. Parlamentet efterlyser ett effektivt genomförande genom riktade ansökningsomgångar och tydlig vägledning till förvaltande myndigheter så att regioner med mindre utvecklade försvarsekosystem kan få tillgång till dessa möjligheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att återspegla dessa möjligheter i programutformningen och att samordna med kommissionen och EIB för att utveckla regionala investeringsplattformar, säkerställa komplementaritet och undvika dubbelfinansiering.

27.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin konkurrenspolitik överväga försvarsberedskap, försörjningstrygghet, innovationsfrämjande potential och minskat beroende av länder utanför EU. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att se till att deras upphandling av försvarsprodukter är öppen och konkurrenskraftig för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen som helhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sina kontroller av tredjelandsaktörers direktinvesteringar.

28.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka program för industriellt samarbete och transnationella partnerskap, inbegripet plattformar för försörjningskedjan och samutvecklingsprojekt, för att integrera produktionskedjor, utnyttja den nationella expertisen, främja stordriftsfördelar och öka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens globala konkurrenskraft.

29.Europaparlamentet betonar vikten av välfungerande kapitalmarknader för försvarsfinansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda framstegen när det gäller kapitalmarknadsunionen och spar- och investeringsunionen, särskilt genom att förbättra tillgången till eget kapital, riskkapital och finansiering för små och medelstora företag inom försvarssektorn. Parlamentet understryker att kapitalmarknadsunionen och spar- och investeringsunionen är avgörande för att öka försvarsfinansieringen.

30.Europaparlamentet betonar vikten av att påskynda framstegen med fullbordandet av spar- och investeringsunionen i syfte att stödja ett djupare och integrerat finansiellt system med högre likviditet i EU som styr sparande mer effektivt till produktiva investeringar, såsom EU:s försvarsindustri. Parlamentet betonar att EU:s försvarsindustri avsevärt måste öka sin kapacitet för att möta den enorma ökningen av efterfrågan på militära produkter.

31.Europaparlamentet välkomnar lanseringen av Finance Europe-märkningen. Parlamentet noterar att denna märkning, som syftar till att styra privat sparande mot investeringar i den europeiska realekonomin, främjar företagens finansiering med eget kapital. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja detta initiativ genom att föreslå en europeisk märkning inom ramen för spar- och investeringsunionen och samtidigt se till att detta inte skapar ytterligare administrativa bördor.

32.Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation om investeringssparkonton Kommissionens rekommendation (EU) 2025/2029 av den 30 september 2025 om förbättrad tillgång till investeringssparkonton med förenklad och förmånlig skattemässig behandling (EUT L, 2025/2029, 8.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2025/2029/oj).. Parlamentet betonar att investeringssparkonton syftar till att öka icke-professionella investerares deltagande på EU:s kapitalmarknader och därmed bidra till att stärka marknaderna och underlätta en ökning av EU:s investerarbas som skulle bidra till att finansiera EU:s strategiska prioriteringar, inbegripet försvaret. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja detta initiativ. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att följa kommissionens rekommendation om förbättrad tillgång till investeringssparkonton.

33.Europaparlamentet välkomnar det pågående arbetet som syftar till att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas försvarsinsatser, samtidigt som man tar itu med frågor som rör finansiell stabilitet och rättstvister.

34.Europaparlamentet efterlyser ett enat åtagande bland medlemsstaterna om att öka försvarsutgifterna i linje med resultaten från Natos toppmöte i Haag 2025, där Natos allierade åtog sig att investera 5 % av BNP årligen i centrala försvarsbehov och försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter senast 2035. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja europeiska försvarsinitiativ, förbättra interoperabiliteten och investera i gemensam upphandling som är anpassad till gemensamma strategiska prioriteringar, inbegripet ammunitionstillverkning.

35.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.