1.Europaparlamentet betonar att all ny teknik måste införas och användas med det övergripande målet att hjälpa människor, och bör hanteras enligt principen om ”etik som standard” och försiktighetsprincipen samt en människocentrerad strategi som sköts av människor och bygger på bestämmelserna om mänsklig tillsyn i artikel 14 i förordningen om artificiell intelligens och artikel 22 i den allmänna dataskyddsförordningen.

2.Europaparlamentet påminner om att den digitala omställningen, inbegripet den ökande användningen av AI och algoritmisk verksamhetsledning, har potential att skapa positiva resultat för arbetsmarknaden och nya sysselsättningsmöjligheter. Parlamentet är dock oroat över de stora utmaningar som detta innebär för arbetstagarna, särskilt när det gäller arbets- och anställningsvillkoren. Parlamentet betonar därför att alla nya initiativ om AI och algoritmisk verksamhetsledning måste se till att arbetstillfällen är av hög kvalitet och att arbetstagarnas välbefinnande skyddas i den digitala tidsåldern.

3.Europaparlamentet betonar att ny teknik på arbetsplatsen kan vara en viktig konkurrens- och produktivitetsfördel, främja innovation och leda till bättre avkastning för de företag som använder den. Parlamentet understryker i detta avseende att företag bör uppmuntras att integrera sådan teknik på ett ansvarsfullt, öppet och inkluderande sätt, med hänsyn till skydd av arbetstagarnas integritet och personuppgifter, för att skapa förtroende hos arbetstagarna. Parlamentet betonar att användningen av sådan teknik på arbetsplatsen bör övervakas noggrant snarare än begränsas.

4.Europaparlamentet betonar att artificiell intelligens kan fungera som en viktig möjliggörande faktor för innovativt företagande, särskilt när det gäller att hjälpa mikroföretag och små och medelstora företag att expandera, förbättra produktiviteten och konkurrera i den digitala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna, samtidigt som de tillämpar proportionalitetsprincipen och principen om operativ bärkraft, att underlätta tillgången till AI-relaterade verktyg, kunskaper och infrastrukturer för nystartade företag och små företag, bland annat genom riktade unionsprogram och rådgivande stöd. Parlamentet understryker att investeringar i AI på unionsnivå kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen och bygga upp ett mer motståndskraftigt och konkurrenskraftigt ekosystem av mikroföretag och småföretag i hela unionen. Parlamentet välkomnar de sektorsspecifika flaggskeppsinitiativen i kommissionens meddelande av den 8 oktober 2025 om en strategi för AI-tillämpningar.

5.Europaparlamentet erkänner att intern kompetenshöjning, utbildning samt fortbildning och omskolning i ny teknik som införs på arbetsplatsen, särskilt sådan som direkt påverkar arbetstagarnas arbetsuppgifter och prestation, är avgörande för att säkerställa skäliga arbetsvillkor, välbefinnande, säkerhet, oberoende och yrkesmässig utveckling för arbetstagare samt för att öka den allmänna anpassningsförmågan och företagens konkurrenskraft Fallstudier: https://healthy-workplaces.osha.europa.eu/en/media-centre/news/real-world-learnings-implementing-worker-management-through-ai.. Parlamentet betonar att utbildning också är avgörande för arbetsgivare, chefer och andra personer som dagligen inför, utvecklar och övervakar användningen av sådana system. Parlamentet betonar att arbetstagare och deras företrädare, bland annat fackföreningar, bör informeras och involveras i förfaranden för att införa sådan teknik, för att garantera goda resultat, och måste ges tillräckligt med tid och stöd för att lära sig sådan teknik.

6.Europaparlamentet välkomnar initiativet om en kompetensunion. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den förväntade färdplanen för sysselsättning av hög kvalitet fullt ut återspeglar behovet av kontinuerlig kompetensutbildning, omskolning och internutbildning, bland annat inom AI och algoritmisk verksamhetsledning, genom en individuell rätt till utbildning för alla arbetstagare. Parlamentet betonar att alla relevanta initiativ som syftar till att stödja arbetstagare och företag i denna omställning måste prioritera såväl kompetensutveckling inom AI som digitalisering för att stärka Europas arbetsmarknad och globala konkurrenskraft. Parlamentet betonar att dessa initiativ måste få tillräckligt stöd, bland annat genom tillräckliga ekonomiska resurser på unionsnivå och nationell nivå.

7.Europaparlamentet framhåller den avgörande roll som Europeiska socialfonden+ (ESF+) spelar när det gäller att förbereda både nuvarande och framtida arbetstagare, arbetsgivare och chefer på den digitala omställningen genom riktade investeringar i kompetensutveckling, utbildning och inkluderande sysselsättningsmöjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla och ytterligare stärka fonden under perioden efter 2027 på ett sätt som säkrar tillgången till digital kompetensutbildning och omskolning för alla arbetstagare, och särskilt uppmärksamma dem i sektorer och regioner som påverkas mest av tekniska förändringar, så att fonden kan fortsätta att fungera som ett viktigt unionsinstrument till stöd för en rättvis, inkluderande och konkurrenskraftig digital omställning.

8.Europaparlamentet understryker att strategiska offentliga investeringar i AI är avgörande för att komplettera privat innovation, säkerställa etisk och öppen AI-styrning och underlätta rättvis tillgång till digitala verktyg och digital kompetens i alla regioner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att påskynda genomförandet av AI-relaterade åtgärder inom ramen för sina nationella planer för återhämtning och resiliens, i nära samordning med regionala och lokala myndigheter, för att maximera facilitetens bidrag till en rättvis och konkurrenskraftig digital omställning.

9.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att övervaka efterfrågan och utbudet på arbetsmarknaden, och främja samarbete mellan utbildningsinstitutioner, arbetstagare och fackföreningar för att bättre förutse vilka framtida kompetenser som behövs för att tillvarata den digitala omställningens potential. Parlamentet understryker att en grundlig kompetensbedömning kommer att hjälpa arbetstagare, arbetsgivare och utbildningsanordnare att kartlägga behoven av kompetensutbildning och omskolning i fråga om artificiell intelligens och algoritmisk verksamhetsledning på arbetsplatsen. Parlamentet betonar att en sådan bedömning bör vara praktisk, tillgänglig och anpassad till små och medelstora företags särskilda förhållanden och fungera som grund för riktade utbildningsprogram som stöds av befintlig unionsfinansiering och nationell finansiering. Parlamentet välkomnar förslaget om att inrätta ett europeiskt observatorium för kompetensinventering. Parlamentet betonar att den nuvarande avsaknaden av disaggregerade uppgifter om den förekomst och typ av AI-system och system för algoritmiska verksamhetsledning som används, och vilka kategorier av arbetstagare som omfattas av dem, hindrar evidensbaserade beslut, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att förbättra datainsamlingen på detta område.

10.Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna, i linje med subsidiaritetsprincipen och respekten för nationella system för arbetsmarknadsrelationer, får tillåta arbetsmarknadens parter att upprätthålla, förhandla om, ingå och tillämpa kollektivavtal i syfte att genomföra eller komplettera bestämmelser om AI och algoritmisk verksamhetsledning som fastställs på unionsnivå.

11.Europaparlamentet är bekymrat över att användningen av AI och system för algoritmisk verksamhetsledning bidrar till en utfasning av vissa ingångsjobb som traditionellt sett fungerar som en viktig inkörsport till arbetsmarknaden, och understryker att dessa risker påverkar ungdomar och de som söker jobb för första gången oproportionerligt mycket. Parlamentet betonar att för att unionen ska kunna dra nytta av fördelarna med den digitala omställningen på arbetsplatsen, skapa och omforma arbeten, måste man se till att arbetstagare, även arbetstagare med ingångsjobb och lägre kvalifikationer, har de färdigheter som krävs för att arbeta i den digitala tidsåldern. Parlamentet understryker att den fulla effekten av utvecklingen av AI och algoritmisk verksamhetsledning, som redan påverkar andra typer av arbete och andra kategorier av arbetstagare, inklusive högkvalificerade arbeten, fortfarande är oklar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta proaktiva åtgärder, bland annat genom att integrera relevant utbildning i digital kompetens i de nationella utbildningssystemen, även i läroplanerna för yrkesutbildning, för att säkerställa att ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden får tillräckligt stöd och ges meningsfulla möjligheter till sysselsättning i den föränderliga digitala ekonomin.

12.Europaparlamentet betonar att den ökande användningen av digital teknik på arbetsplatsen innebär både möjligheter och utmaningar, samtidigt som de fulla effekterna av denna omställning ännu inte är kända. Parlamentet anser å ena sidan att sådan teknik kan öka flexibiliteten och möjliggöra en bättre balans mellan arbete och privatliv genom distansarbete och flexibla arbetsformer. Parlamentet inser å andra sidan att sådan teknik också medför många risker för arbetstagarnas psykiska hälsa och deras balans mellan arbete och privatliv genom att gränserna mellan yrkes- och privatliv suddas ut på grund av det ökande trycket på arbetstagarna att alltid vara tillgängliga. Parlamentet understryker också att algoritmisk verksamhetsledning medför dataskyddsrisker, bland annat otillbörlig bevakning och övervakning av arbetstagare utanför arbetsplatsen. Parlamentet understryker att en sådan utveckling, om den inte hanteras korrekt, kan leda till alltför stor arbetsrelaterad stress, utbrändhet, ökade arbetsrelaterade psykosociala risker, förlorad autonomi och ökad känsla av social och yrkesmässig isolering.

13.Europaparlamentet inser att algoritmisk verksamhetsledning kan vara en källa till diskriminering och snedvridning som vållar skada för arbetstagare, och då särskilt kvinnliga arbetstagare, utan lämplig mänsklig övervakning, och betonar att utformningen, införandet och användningen av AI och system för algoritmisk verksamhetsledning proaktivt måste förebygga snedvridning och diskriminering, särskilt på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller andra skyddade egenskaper, för att främja och skydda jämlikhet och mångfald på arbetsplatsen. Parlamentet är oroat över att sårbara grupper har mindre tillgång till AI-relaterade anställningsmöjligheter och till produktivitetshöjande AI‑verktyg på arbetsplatsen https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2024/10/who-will-be-the-workers-most-affected-by-ai_fb7fcccd/14dc6f89-en.pdf., något som skulle kunna förhindra att fördelarna med AI fördelas brett och rättvist.

14.Europaparlamentet medger att AI och algoritmisk verksamhetsledning skulle kunna öka effektiviteten och ge möjlighet till individanpassad arbetsmiljö och övergripande arbetsvillkor, men kan även öka prestationskraven vilket kan leda till allvarliga hälso- och säkerhetsrisker, såsom muskuloskeletala besvär och hjärt- och kärlsjukdomar eller psykisk eller fysisk utmattning, och göra att arbetstagare förbiser eller ignorerar säkerhetsvarningar, något som ökar risken för arbetsplatsolyckor betydligt. Parlamentet betonar att användningen av AI och system för algoritmisk verksamhetsledning bör fungera som ett stödjande verktyg med ett verkligt mervärde för arbetstagarna och betonar att arbetstagarnas perspektiv på införandet av AI i arbetslivet till stor del är outforskade.

15.Europaparlamentet understryker vikten av att övervaka och hantera dessa risker på ett heltäckande sätt och att införande av nya AI-verktyg eller system för algoritmisk verksamhetsledning på arbetsplatsen, eller större förändringar i användningen av dessa, bör bli föremål för hälso- och säkerhetsbedömningar, inbegripet riskbedömning, förebyggande insatser och skyddsåtgärder, på arbetsgivarens ansvar, i enlighet med direktiv 89/391/EEG, och kontinuerlig uppföljning, mot bakgrund av de senaste vetenskapliga rönen, med säkerställande av mänsklig tillsyn och kontroll av dessa bedömningar. Parlamentet uppmuntrar framtagande, i samarbete med arbetsmarknadens parter och på lämplig nivå, av sektorsspecifik vägledning om en ansvarsfullt införande av AI på arbetsplatsen för att säkerställa respekt för grundläggande rättigheter och utbyte av bästa praxis.

16.Europaparlamentet understryker att den sociala dialogen och arbetstagarnas och deras representanters aktiva deltagande, i enlighet med direktiv 2002/14/EG, spelar en avgörande roll i införandet, användningen och utvärderingen av teknik för AI och algoritmisk verksamhetsledning på arbetsplatsen, i synnerhet för att skräddarsy användningen i olika sektorer. Parlamentet betonar att ett meningsfullt deltagande av arbetstagare och deras representanter i beslutsprocessernas alla stadier, samt information, samråd och internutbildning för att underlätta alla arbetstagares användning av ny teknik och stärka deras autonomi, (själv-)förtroende och tillit, bidrar till att minska riskerna med ny teknik och leder till en bättre, effektivare och mer människocentrerad integrering av AI på arbetsplatsen.

17.Europaparlamentet understryker behovet av en tydlig ansvarsfördelning för tillsynen vid införande och användning av AI och system för algoritmisk verksamhetsledning på arbetsplatser, i enlighet med principen om ”mänsklig kontroll”, för att säkerställa ansvarsskyldighet och effektiv mänsklig tillsyn och göra det möjligt för arbetstagare att identifiera den mänskliga kontaktpunkten om de behöver utöva sina rättigheter. Parlamentet betonar att en effektiv mänsklig tillsyn och översyn kräver en genuin kapacitet att förstå, övervaka och vid behov ingripa i AI-systemens drift, med beaktande av de utmaningar som är förbundna med komplexa och svårgenomskådliga transparenta AI-system samt riskerna för automatiserad snedvridning. Parlamentet understryker därför att mänsklig tillsyn inte bara får vara formalia, utan måste vara en tillgänglig skyddsmekanism för att kontrollera, förklara och korrigera AI-beslut, och att en sådan mänsklig kontaktpunkt måste ha den kompetens, utbildning och befogenhet som krävs för att utöva denna funktion.

18.Europaparlamentet understryker att personuppgifter som avser personer som utför arbete kan aggregeras till en kollektiv databas som kan behandlas av algoritmer, vilket sålunda kräver dataskydd även på kollektiv nivå.

19.Europaparlamentet betonar den potential som AI och algoritmisk verksamhetsledning har för inkludering av arbetstagare med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Parlamentet inser emellertid att personer med funktionsnedsättning, äldre arbetstagare och särskilt utsatta personer kan möta särskilda utmaningar när det gäller att anpassa sig till ny teknik på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att företag som använder AI och system för algoritmisk verksamhetsledning inför inkluderande och skräddarsydda stödåtgärder för att bidra till ökat deltagande av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och främja deras tillgång till ny teknik. Parlamentet understryker att alla bör gynnas av tekniska framsteg.

20.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera rätten till ändamålsenlig skälig anpassning för personer med funktionsnedsättning i enlighet med direktiv 2000/78/EG, och respektera deras slutliga rätt att själva avgöra huruvida AI-baserade tekniska hjälpmedel på arbetsplatsen tillgodoser deras individuella behov. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av flexibla arbetsmetoder och internutbildning samt konkreta möjligheter att införa användning av tekniska hjälpmedel, i samråd med personer med funktionsnedsättning och deras representanter. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera konsekvenserna av AI-användning på arbetsplatsen i den kommande översynen av unionens strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

21.Europaparlamentet betonar att om unionen vill gå i bräschen för den digitala omställningen måste den föregå med gott exempel när det gäller att fastställa höga standarder för införandet av AI och algoritmisk verksamhetsledning på arbetsplatsen, inbegripet tydliga regler om insyn och mänsklig tillsyn.

22.Europaparlamentet påminner om att unionens befintliga regelverk utgör en viktig byggsten i regleringen av algoritmisk verksamhetsledning och användningen av AI på arbetsplatsen. Parlamentet välkomnar i detta avseende direktivet om plattformsarbete, där det bland annat införs regler om transparens, dataskydd, mänsklig tillsyn och översyn, information och samråd samt hälsa och säkerhet i sektorer där sådan teknik i allt högre grad formar beslut om arbete, och förordningen om artificiell intelligens, och påminner om förordning (EU) 2016/679. Parlamentet betonar dock att trots denna rättsliga ram kvarstår ett antal luckor beträffande arbetstagarnas skydd, rättigheter och arbetsvillkor i samband med användning av sådana verktyg på arbetsplatsen, inbegripet skydd av personuppgifter och integritet, balans mellan arbete och privatliv samt rätten att inte vara uppkopplad. Parlamentet betonar att bestämmelserna avseende algoritmisk verksamhetsledning i direktivet om plattformsarbete (särskilt arbetstagarnas rätt till insyn, mänsklig granskning, information till och samråd med arbetstagare samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen) endast gäller personer som utför sitt arbete via digitala plattformar, medan andra arbetstagare som i allt högre grad omfattas av algoritmisk verksamhetsledning har ett lägre skydd. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa likabehandling av alla arbetstagare och att se till att framtida initiativ är förenliga med den skyddsram som fastställs i direktivet om plattformsarbete.

23.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att europeiska bolag och offentliga institutioner har tillgång till tillförlitliga och oberoende AI-verktyg som utvecklats i enlighet med europeiska demokratiska värden, för att undvika teknisk inlåsning till leverantörer från jurisdiktioner utanför EU.

24.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att algoritmiska system som införs på arbetsplatsen i första hand använder teknik som utvecklats, tränats och befinner sig i unionen, för att skydda grundläggande rättigheter, dataskydd, cybersäkerhet och strategiskt oberoende.

25.Europaparlamentet understryker att regleringsåtgärder på europeisk nivå bör övervägas noggrant och föregås av en analys av befintlig lagstiftning, och utarbetas i samarbete med arbetsmarknadens parter och med respekt för subsidiaritetsprincipen, för att säkerställa en harmoniserad lösning med en hög skyddsnivå för arbetstagare i hela unionen och lika villkor på den inre marknaden, bland annat genom ett fullständigt genomförande av befintliga europeiska och nationella rättsliga ramar. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa ett förutsägbart regelverk för att främja innovation, konkurrenskraft och rättvis konkurrens. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att all lagstiftning och alla initiativ som rör algoritmisk verksamhetsledning på arbetsplatsen undviker upprepning av eller överlappning med befintliga relevanta unionsinstrument, undviker onödiga administrativa bördor, särskilt för små och medelstora företag, minskar kostnaderna och underlättar efterlevnaden.

26.Europaparlamentet erkänner att företag, särskilt små och medelstora företag, redan har stora utmaningar när det gäller att navigera i ett spretigt och alltmer komplext regelverk. Parlamentet betonar behovet av skräddarsydda riktlinjer, verktyg och stödmekanismer för att hjälpa små och medelstora företag att uppfylla alla krav på ett korrekt sätt.

27.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning, kompletterad med ett konkurrenskraftstest och ett test för små och medelstora företag, och att på grundval av artikel 153.2 b, jämförd med artiklarna 153.1 b och 16.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och av resultatet av ovannämnda åtgärder, lägga fram ett förslag om algoritmisk verksamhetsledning på arbetsplatsen, i enlighet med rekommendationerna i bilagan till denna resolution, som skulle åtgärda de återstående luckorna i den befintliga lagstiftningen, undvika att skapa överlappande rättsliga instrument och förbättra harmoniseringen på den inre marknaden.

28.Europaparlamentet anser att de begärda förslagens eventuella ekonomiska konsekvenser bör täckas av befintliga budgetanslag.

29.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.