Europaparlamentet föreslår att den bolagsform som omfattas av den 28:e ordningen benämns ”Societas Europaea Unificata” (S.EU – enhetligt europabolag). Reglerna för S.EU‑bolagsformen måste vara desamma i alla medlemsstater, och för att komma till rätta med fragmenteringen av den inre marknaden får medlemsstaterna inte behålla eller införa några bestämmelser i sin nationella rätt som avviker från dessa regler. För att säkerställa ett robust, ambitiöst och omfattande regelverk insisterar parlamentet på att S.EU-bolagsformen antas på en rättslig grund som föreskriver det ordinarie lagstiftningsförfarandet med kvalificerad majoritet i rådet. Parlamentet motsätter sig därför användningen av artikel 352.1 i EUF-fördraget som rättslig grund. Parlamentet är kritiskt till användningen av fördjupat samarbete, eftersom en 28:e ordning då endast skulle vara tillämplig i en undergrupp av medlemsstater, vilket i stället för att komma till rätta med fragmenteringen av den inre marknaden skulle fragmentera den ytterligare och vilket skulle undergräva S.EU-bolagens attraktionskraft, vilka i ett sådant fall inte skulle erkännas inom hela unionen. Den 28:e ordningen om inrättande av S.EU-bolagsformen kan behöva antas genom flera lagstiftningsakter, snarare än genom ett enda helomfattande lagstiftningsinstrument. I så fall bör varje separat lagstiftningsförslag ge samma garantier när det gäller skyddet av allmänna intressen såsom arbetsrätt och arbetstagares och fackföreningars rättigheter. Ordningens bolagsrättsliga delar kommer att behöva antas enligt artiklarna 50 och 114.1 i EUF-fördraget, som är de enda tillgängliga rättsliga grunder för lagstiftningsakter på bolagsrättens område som föreskriver det ordinarie lagstiftningsförfarandet med omröstning med kvalificerad majoritet i rådet. Artikel 50 i EUF-fördraget medger dock endast antagande av direktiv. Mot denna bakgrund bör S.EU inte vara en självständig bolagsform, utan en nationell bolagsform i alla medlemsstater som måste bestå av en uppsättning väsentliga grundbeståndsdelar som harmoniseras genom unionsrätten i syfte att undvika nationell överreglering och avvikande nationella S.EU‑bolagsformer som skulle strida mot den 28:e ordningens mål. Förkortningen ”S.EU” bör läggas till befintliga nationella förkortningar för bolagsformer.
S.EU-bolagsformen bör bygga på bolagsformer som inrättats enligt nationell rätt. Medlemsstaterna bör vara fria att välja om de vill låta befintliga nationella bolagsformer omvandlas till S.EU eller skapa en ny nationell bolagsform. Grundarna eller ägarna till en nationell bolagsform ska kunna välja den nya ordningen frivilligt, vilket skulle låta företaget använda företagsbenämningen ”S.EU”.
Ett S.EU-bolag bör automatiskt erkännas som ett aktiebolag i alla medlemsstaters nationella rättsordningar.
Den lag som är tillämplig på bildandet av ett S.EU-bolag bör vara lagen i den medlemsstat där bolaget i fråga är registrerat. Genom undantag från denna princip och i syfte att skydda på förhand definierade allmänna intressen bör det vara möjligt att fastställa tillämplig lag genom en övergripande anknytningsfaktor snarare än platsen för bolagsbildningen.
För att uppnå rättssäkerhet när det gäller S.EU-bolags beståndsdelar måste det direktiv som antas enligt artiklarna 50 och 114.1 i EUF-fördraget vara ett direktiv om maximal harmonisering.
Parlamentet är uppmärksamt på risken för att ett automatiskt erkänt S.EU-bolag skulle kunna leda till ett kringgående av obligatoriska inhemska regler som skyddar arbetstagare, deras representanter och fackföreningar samt andra sårbara parter eller något annat allmänintresse. Bolagsreglerna för S.EU-bolag får därför inte påverka unionsrätten och nationell rätt på området för individuell och kollektiv arbetsrätt, inbegripet regler om arbetstagarnas medverkan, och bör innehålla skyddsåtgärder som effektivt förhindrar missbruk av S.EU‑bolagsformen.
Medlemsstaterna bör i sina nationella rättsordningar tillhandahålla en uppsättning regler som, när de efterlevs, gör det möjligt för en nationell bolagsform att inkludera förkortningen ”S.EU” i sitt företagsnamn. För att vara berättigad att registreras som S.EU bör en nationell bolagsform uppfylla följande krav:
För att bilda ett bolag som kan registreras som S.EU måste det omedelbart inbetalda minimikapitalkravet för registrering av detta bolag fastställas till 1 EUR, oberoende av det minimikapital som annars krävs enligt den nationella rätten i fråga.
För att säkerställa skyddet av borgenärerna bör kommissionen lägga fram en omfattande rättslig ram som inbegriper alternativa mekanismer såsom solvenstest. Sådana alternativa mekanismer bör vara proportionerliga och transparenta, med tydliga kriterier för att bedöma företagens finansiella hälsa och minska riskerna för borgenärer.
För enkelhetens skull bör möjligheten att registrera sig som S.EU inte begränsas till en ny kategori ”innovativa företag” eller till andra begränsande faktorer, eftersom det skulle medföra ytterligare byråkrati och en onödig byråkratisk börda.
Om ett S.EU-bolag avser att notera sig på aktiemarknaden bör den vara skyldig att konvertera till ett aktiebolag enligt unionsrätten eller nationell rätt i enlighet med nationella regler och unionsregler för konvertering.
Bildandet och registreringen av ett S.EU-bolag bör vara helt digitalt och följa ”engångsprincipen”, enligt vilken företag som lämnar in en handling i en medlemsstat inte bör behöva lämna in den på nytt i en annan medlemsstat. Bildandet av ett S.EU-bolag ska vara slutfört inom 48 timmar.
När ett S.EU-bolag har bildats ska det tilldelas en enhetlig digital identitet och ett enhetligt organisationsnummer för att effektivisera registreringen, öka transparensen och förtroendet, underlätta kontrollen av företagets identitet och bekämpa bedrägerier, penningtvätt och skatteundandragande, samtidigt som rättssäkerhet säkerställs.
För att underlätta uppnåendet av dessa mål bör en enhetlig digital portal på unionsnivå som tjänar som en direkt ingång för S.EU-bolag inrättas eller integreras i befintliga strukturer och drivas av kommissionen. Denna portal skulle komplettera och utvidga det befintliga systemet för sammankoppling av företagsregister (Bris) genom att tillhandahålla ett harmoniserat gränssnitt med en enda åtkomst för gränsöverskridande användning utan att skapa ett nytt separat eller parallellt register. Den digitala portalen bör inte ersätta befintliga nationella regler om bolagsbildning utan snarare tjäna som en gemensam plattform där all relevant information som är nödvändig för investerare samlas. Medlemsstaterna bör därför automatiskt översända handlingar till portalen för att säkerställa erkännande och sömlös tillgång för berörda parter. Plattformen bör också tillhandahålla information om nationella förfaranden och resurser samt ge åtkomst till investerarmalldokument för S.EU-bolag, möjliggöra verifiering av identifikationsuppgifter, elektroniskt undertecknande av handlingar, försäljning och tilldelning av aktier, utarbetande och antagande av styrelsebeslut samt tillhandahållande av e-faktureringstjänster. När ett företag använder denna digitala portal för att registrera ett S.EU-bolag måste det välja en medlemsstat som plats för enhetens bildande och därmed den nationella rätt som är tillämplig på bolagsbildningen.
Den digitala portalen på unionsnivå för företag bör göra det möjligt att registrera sig som S.EU och att söka efter ett företag som är registrerat som S.EU. Registrering, ifyllanden och kompletteringar bör administreras via uppdateringar endast en gång och bör vara tillgänglig i alla medlemsstater via ett flerspråkigt gränssnitt och harmoniserade identifieringsstandarder enligt förordning (EU) nr 910/2014. Den digitala portalen skulle kunna använda ett auktoriserat nätverk för distribuerade liggare (DLT) som registrerar viktiga bolagshändelser, till exempel registreringar eller aktieöverföringar, med oföränderliga tidsstämplar.
Alla kontantbidrag som krävs för att bilda ett företag bör kunna lämnas till ett offentligt förvaltningsorgan under perioden innan öppnandet av ett bankkonto fullbordas. Efter det att bankkontot öppnats bör organet överföra kontantbidragen till detta bankkonto.
Reglerna om S.EU-bolag bör inte påverka tillämpningen av unionens arbetsrätt och nationell arbetsrätt, inbegripet regler om arbetstagares, arbetstagarrepresentanters eller bådaderas medverkan i ett företags verksamhet enligt definitionen i artikel 2 k i direktiv 2001/86/EG. Principiellt bör S.EU-bolagsformen behandlas av sin hemmedlemsstat på samma sätt som den inhemska aktiebolagsform den bygger på och av varje värdmedlemsstat på samma sätt som jämförbara utländska unionsbolag, samtidigt som det säkerställs att konstlad användning av S.EU-bolagsformen i syfte att kringgå de nuvarande skyddsnivåerna för arbetstagarnas medverkan enligt medlemsstaternas rätt effektivt förhindras.
Den rätt som är tillämplig på individuella anställningsavtal fastställs fortsatt uteslutande enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 593/2008 och behörigheten över enskilda anställningsavtal fastställs fortsatt enligt kapitel II avsnitt 5 i förordning (EU) nr 1215/2012, inbegripet Europeiska unionens domstols relevanta rättspraxis. Parternas val får således inte medföra att arbetstagarna berövas det skydd som tillförsäkras dem genom tvingande bestämmelser som inte kan avtalas bort.
När det gäller arbetstagarnas medverkan måste S.EU-bolaget omfattas av de regler om arbetstagarnas medverkan som i förekommande fall är i kraft i den medlemsstat där huvudkontoret finns. Om ett S.EU-bolag bedriver ekonomisk verksamhet som medför anställning i en annan medlemsstat utan att inrätta en filial, agentur eller ett dotterbolag, måste S.EU-bolaget dock omfattas av de regler om arbetstagarnas medverkan som i förekommande fall är i kraft i den medlemsstat där anställningsorten finns, såvida inte rättsordningen för S.EU-bolagets säte föreskriver minst samma nivå av arbetstagarrepresentationsrättigheter på styrelsenivå som krävs enligt rätten på anställningsorten. Vid behov bör EU anpassa sin bolagsordning i enlighet med detta.
Om tillämplig rätt inte kan fastställas i enlighet med de principer som anges i föregående punkt, måste som ett alternativ ett förhandlingsförfarande motsvarande det som föreskrivs i artiklarna 3–7 i direktiv 2001/86/EG inledas när antalet arbetstagare i minst en medlemsstat uppnår ett visst tröskelvärde som utlöser arbetstagarrepresentationsrättigheter på styrelsenivå i den medlemsstaten, förutsatt att ett S.EU-bolag ännu inte har infört arbetstagarmedverkan eller förutsatt att uppnåendet av tröskelvärdet innebär ändringar av befintlig arbetstagarmedverkan.
Om ett befintligt nationellt bolag omvandlas till ett S.EU-bolag måste artiklarna 86l, 133 och 160l i direktiv (EU) 2017/1132 gälla i tillämpliga delar, förutsatt att redan fastställda rättigheter avseende arbetstagarnas medverkan inte kringgås.
För att stimulera europeiska innovativa företag, locka investeringar och skapa alternativa vägar för tillgång till kapital och finansieringsmodeller och för att förhindra omlokalisering av innovation, vilken ofta skapas med stöd av europeiska offentliga forskningsfonder, till utanför unionen, bör medlemsstaterna införa regler som gör det möjligt för företag att frivilligt och oåterkalleligen välja ytterligare rättsskyddssystem. Syftet med sådana ytterligare rättsskyddssystem bör vara att hjälpa europeiska företag som kan vilja skydda sig mot ”konkurrensdödande förvärv” och omlokalisering. Dessa system kan omfatta följande:
Företag som har valt att delta i sådana ytterligare rättsskyddssystem bör kunna inkludera etiketten ”ägd av förvaltare” (”stewart-owned”) i sitt företagsnamn.
Direktiv (EU) 2017/1132 bör ändras när det gäller gränsöverskridande omvandlingar, fusioner och delningar för att göra det möjligt för medlemsstater som har valt att införa sin egen nationella bolagsform för ”steward-ownership” att begränsa den gränsöverskridande omvandlingen av en sådan nationell bolagsform till bolagsformer i andra medlemsstater som också föreskriver liknande former av ”steward-ownership”.
Att locka kompetenta och innovativa talanger är avgörande för att driva på den ekonomiska tillväxten, främja innovation och upprätthålla konkurrenskraften på en snabbt föränderlig global marknad. Produktivitetstillväxt, innovation och social inkludering måste gå hand i hand. S.EU-ramen bör underlätta den fria rörligheten inom unionen, utan behov av mellanhänder i administrativa processer, samtidigt som tillämpliga unionsregler och nationella regler om arbets- och socialrätt respekteras. S.EU-ramen bör föreskriva valfria harmoniserade regler för hela unionen om ordningar för arbetstagarnas ekonomiska medverkan, särskilt om struktureringen av aktieprogram för anställda, som främjas via en fristående rättslig enhet, och inrättandet av aktieoptionsprogram för anställda. Detta kommer att göra det möjligt för små och medelstora företag, uppstartsföretag och expanderande företag att inte bara locka talanger, uppmuntra långsiktigt engagemang och underlätta deras verksamhet på olika nationella marknader tack vare utformningen av de befintliga särskilda ramarna, utan också att främja anställdas fulla och rättvisa medverkan i det värde som de bidrar till att skapa genom sitt arbete och sitt intellektuella kapital. De harmoniserade reglerna om valfria aktieprogram och aktieoptionsprogram för anställda bör inriktas på att harmonisera de viktigaste bolagsrättsliga delarna, ramen och de strukturella inslagen i planer för anställdas finansiella medverkan, utan att det påverkar finanspolitiska regler. Följande principer måste beaktas när harmoniserade regler utformas inom ramen för S.EU:
Kommissionen bör, i samråd med arbetsmarknadens parter och berörda parter och på grundval av bästa praxis, utforma vägledning för S.EU-bolag för att underlätta genomförandet, öka medvetenheten om arbetstagarnas ekonomiska medverkan och säkerställa konvergens mellan medlemsstaternas ordningar för arbetstagarnas ekonomiska medverkan. Vägledningen bör innehålla information om de finansiella risker som är förknippade med ordningarna för anställda, specificera anställdas utköpsmöjligheter, demokratisk styrning och beakta effekterna på anställda.
Dessutom bör kommissionen, som en del av paketet om den 28:e ordningen, ta itu med frågor som rör den skattemässiga behandlingen av anställdas ekonomiska medverkan för att säkerställa rättslig samstämmighet och gränsöverskridande tillämplighet. Fram till dess att en unionsomfattande harmonisering har uppnåtts bör medlemsstaterna starkt uppmuntras att proaktivt anta stödåtgärder för arbetstagarnas ekonomiska medverkan, i linje med målen för S.EU-bolagsformen, för att göra den attraktiv för både arbetsgivare och arbetstagare och främja gränsöverskridande rörlighet och rättvisa.
För att stärka S.EU-bolagens innovativa kapacitet och påskynda kommersialiseringen av forskningsresultat bör lagstiftningsförslaget åtföljas av åtgärder för att främja och underlätta strukturerade partnerskap mellan S.EU-bolag och universitet, forskningsinstitut och tekniköverföringskontor. Kommissionen bör utarbeta vägledning och mallar för samarbetsavtal för sådana partnerskap och se till att de är enkla, transparenta och rättvisa för alla berörda parter.
Medlemsstaterna bör införa harmoniserade egetkapitalliknande skuldinstrument som gör det möjligt för investerare att investera i företag utan att förvärva kontrollrättigheter över ett företag (t.ex. rätten till vinstandel, passivt delägande eller vinstrelaterade lån). Sådana egetkapitalliknande skuldinstrument bör
I syfte att öka rättssäkerheten i de 27 nationella jurisdiktionerna på den inre marknaden och minska hindren för investeringar i S.EU-bolag bör kommissionen underlätta utvecklingen av standardiserade flerspråkiga mallar för bolagsordningar, aktieägaravtal och alla andra relevanta dokument för S.EU-bolag och inrätta en plattform där dessa malldokument och praktiska upplysningar görs tillgängliga på alla unionens officiella språk.
Kommissionen bör utse en expertgrupp med uppgift att utarbeta standardiserade mallar av hög kvalitet för bolagsordningar som motsvarar de harmoniserade kraven för S.EU-bolag. Expertgruppen bör bland annat inbegripa grundare, investerare och fackföreningar
Kommissionen bör utse ytterligare en expertgrupp med uppgift att utarbeta standardiserade, rättvisa och aktieägaravtalsmallar av hög kvalitet. Sådana mallar för aktieägaravtal bör skapa en balans mellan grundarnas och investerarnas intressen. Expertgruppen bör bland annat inbegripa grundare, representanter för grundare samt riskkapitalinvesterare.
Kommissionen bör stödja och bygga vidare på befintliga initiativ rörande forskning och information om europeisk och jämförande affärsrätt för att skapa förutsättningar för öppen och jämförbar information om företagsregelverket i medlemsstaterna på unionens alla officiella språk.
För att påskynda tvistlösning rörande S.EU-bolag bör en alternativ specialiserad tvistlösningsmekanism inrättas. Deltagande i denna mekanism bör vara föremål för samtycke från de berörda parterna. Tvister som rör individuell och kollektiv arbetsrätt bör undantas från den mekanismen, och jurisdiktionen i sådana fall bör fastställas i enlighet med artiklarna 20–23 i förordning (EU) nr 1215/2012.
Medlemsstaterna bör dessutom överväga att inrätta en särskild panel inom sina nationella domstolar – antingen en panel inom en specifik domstol på nationell nivå eller en panel inom en specifik domstol i varje federal enhet, beroende på det nationella domstolsväsendet i fråga. Sådana paneler bör vara särskilt avsedda för att lösa civilrättsliga tvister mellan företag som rör S.EU-bolagsformen, tvister som uppstår till följd av eller i samband med förvärv av S.EU‑bolag eller andelar i S.EU-bolag och tvister mellan ett S.EU-bolag och medlemmar av dess ledning eller tillsynsråd. Medlemsstaterna bör se till att förfaranden inför sådana paneler kan ske på engelska, förutsatt att de berörda parterna samtycker till detta.
Den 28:e ordningens effektivitet när det gäller att främja innovation, öka konkurrenskraften, skydda rättssäkerheten och förhindra kringgående av unionens och medlemsstaternas sociala och arbetsrättsliga normer bör kontinuerligt övervakas.
Kommissionen bör samtidigt med varje lagstiftningsförslag som rör den 28:e ordningen genomföra och offentliggöra en omfattande och transparent konsekvensbedömning, med fokus på sociala, skattemässiga och rättsliga konsekvenser samt på risken för att unionens och nationella skyddsstandarder försvagas. För att säkerställa rättssäkerhet och samstämmighet bör kommissionen också bedöma befintliga nationella modeller och bästa praxis, såsom de nationella bolagsregistrens funktion, och automatiserade digitala processer som underlättar bildandet av företag samtidigt som höga standarder för transparens och ansvarsskyldighet upprätthålls. Kommissionen bör särskilt undersöka olika sätt att optimera förfarandena för att säkerställa att hela registreringsprocessen, inbegripet ytterligare kontroller och efterlevnadskontroller, kan slutföras inom 48 timmar, utan att det påverkar rättssäkerheten och i enlighet med rättssäkerhetsgarantier.
Kommissionen bör vidare säkerställa en omfattande översyn och, vid behov, regelbunden granskning av den 28:e ordningen, inbegripet en bedömning av dess införandegrad bland företag, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och expanderande företag, dess anpassning till föränderliga affärs- och samhällsbehov, unionens konkurrenskraft, sociala skydd och sysselsättning samt dess övergripande ändamålsenlighet.
Kommissionen bör utvärdera och rapportera till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om lagstiftningsaktens potentiella inverkan på små och medelstora företags utveckling och ekonomiska tillväxt och efterlevnaden och inverkan på unionens och medlemsstaternas arbetsrätt och normer arbetstagarskydd vart fjärde år för att säkerställa förmågan till anpassning till nya utmaningar. Den rapporten bör, när så är lämpligt, åtföljas av lagstiftningsförslag för översyn.