1.Europaparlamentet betonar att en framgångsrik övergång till mer hållbara energikällor, moderniserade industrier och en mer digitaliserad ekonomi kommer att spela en viktig roll för den långsiktiga konkurrenskraften på den globala marknaden för unionens företag och måste leda till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet i unionen. Parlamentet understryker behovet av att se till att företag och arbetstagare är väl rustade att dra nytta av de möjligheter som övergången till nya och innovativa lösningar skapar, och understryker vikten av anständigt arbete och jobb som täcks av kollektivavtal, vilket är oumbärligt för att säkerställa sociala framsteg och acceptans för omställningen. Parlamentet anser att en rättslig ram för att hantera de utmaningar och möjligheter som en rättvis omställning på arbetsplatsen ger är avgörande för att säkerställa lämpliga minimistandarder som skapar klarhet och struktur för både arbetstagare och arbetsgivare när det gäller att förutse och hantera förändringar och i slutändan förbättra unionens resiliens, konkurrenskraft och uppåtgående sociala konvergens samt den sociala rättvisan. Parlamentet betonar att regioner kan stödja den rättvisa omställningen genom att kombinera socialt skydd, ekonomisk diversifiering och territoriell samordning för att minska de negativa effekterna, stärka lokala ekonomier och främja inkluderande utveckling.

2.Europaparlamentet framhåller att effekterna av utfasningen av fossila bränslen på sysselsättningen inte bara leder till minskningar i sektorerna för fossila bränslen, utan också har en mer allmän inverkan när det gäller att omdefiniera arbetstillfällen och ställa om arbetsmarknaden. Parlamentet välkomnar i detta avseende tillkännagivandet av en rättsakt om sysselsättning av god kvalitet i syfte att säkerställa att praxis på sysselsättningsområdet håller jämna steg med utvecklingen i den moderna ekonomin. Parlamentet betonar att denna rättsakt tillsammans med den kommande uppdateringen av handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den nya färdplanen för sysselsättning av god kvalitet måste innehålla en uppsättning konkreta åtgärder som märkbart förbättrar arbetstagarnas och egenföretagarnas arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, demokrati på arbetsplatsen, kollektivavtalstäckning samt utbildning och kompetens samt säkerställer ett effektivt verkställande av EU:s lagstiftning om sysselsättning och socialpolitik. Parlamentet betonar att sådana åtgärder också erbjuder en möjlighet att stödja unionens arbetsgivare, särskilt små och medelstora företag, att behålla och förbättra sin konkurrenskraft genom att i partnerskap med arbetstagarna tillhandahålla en tydlig ram, inklusive praktisk vägledning och stödverktyg, som förutser och hanterar förändringar, och att investera i yrkesutbildning, kompetenshöjning och omskolning av arbetstagare för att hantera kompetens- och arbetskraftsbrist som hämmar produktiviteten och tillväxten samt försämrar arbetstagarnas framtidsutsikter.

3.Europaparlamentet betonar att digitalisering måste genomföras på ett människofokuserat sätt för att förhindra överdriven övervakning av arbetstagare och säkerställa rätten att inte vara uppkopplad samt rättvisa arbetstidsarrangemang.

4.Europaparlamentet framhåller att det är mycket viktigt att kunna förutse och hantera förändringar för att både arbetsgivare och arbetstagare samt regionala och lokala myndigheter och lokalsamhällen ska lyckas navigera i den gröna och den digitala omställningen och på ett effektivt sätt hantera de ekonomiska utmaningar som följer av negativa geopolitiska händelser och omvandla dessa till möjligheter. Parlamentet betonar att planering inför omställningen kan förhindra uppsägningar proaktivt och leda till att det skapas arbetstillfällen, bygga upp långvarig motståndskraft i företagen och på bästa sätt utnyttja tillgängliga resurser. Parlamentet betonar att sådana planer kräver beslut som kan leda till betydande förändringar i arbetsorganisationen och därför måste utarbetas inom breda partnerskap inom ramen för den sociala dialogen och kollektivförhandlingar, med full respekt för rätten till information och samråd. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att övervaka och verkställa ett fullständigt genomförande av den ram som fastställs i direktiv 2002/14/EG. Parlamentet uppmanar vidare i detta avseende medlemsstaterna att möjliggöra en social dialog på relevanta nivåer för att underlätta övergångar mellan arbeten, särskilt för yrken som riskerar att försvinna eller minska avsevärt. Parlamentet påminner om de verktyg för tidig varning som föreskrivs i direktiv (EU) 2019/1023 och anser att en anpassning av dessa verktyg till att även omfatta omständigheter som är relevanta för den dubbla omställningen skulle säkerställa bättre upptäckt av och respons på kommande förändringar i företagens verksamhet. Parlamentet betonar behovet av att ge företag incitament att upprätta egna omställningsplaner. Parlamentet betonar att berörda parter och det civila samhället måste involveras redan i de tidigaste skedena av omställningsplaneringen för att säkerställa ett meningsfullt deltagande snarare än samråd i ett sent skede.

5.Europaparlamentet betonar att det  på ett meningsfullt sätt går att minska bristen på kvalificerad arbetskraft endast genom att åtgärda tillgången och tillgängligheten till utbildning, omskolning och utbildningsmöjligheter och förbättra arbetsvillkoren. Parlamentet betonar att en social dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare om formerna för utbildningsmöjligheter som är anpassade till arbetsmarknadens behov och som respekterar balansen mellan arbete och privatliv är avgörande och bör underlättas Employment and Social Developments in Europe 2024, Europeiska kommissionen, s. 20.. Parlamentet är fast övertygat om att en individuell rätt för alla arbetstagare till utbildning under arbetstid som avhjälper de största hindren för deltagande i utbildning med hjälp av kompetensutveckling och omskolning av god kvalitet, personalutbildning och stöd för karriärutveckling kan ge arbetsgivarna ett förutsägbart och stabilt utbud av kvalificerade arbetstagare. Parlamentet betonar behovet av att åtgärda kostnadshindret genom att säkerställa att utbildning är kostnadsfri för arbetstagare och stöds med hjälp av finansiering, skatteincitament och partnerskap. Parlamentet betonar att nationella institutioner och arbetsmarknadens parter ansvarar för utbildningen av anställda och framhåller deras viktiga roll i genomförandet av rätten till utbildning. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att prioritera och främja utbildningsprogram som utvecklats gemensamt av arbetstagare och deras arbetsgivare, för att säkerställa att kompetenshöjning och omskolning tillgodoser den verkliga efterfrågan och bidrar till karriärutveckling.

6.Europaparlamentet understryker behovet av att på ett meningsfullt sätt involvera ungdomar i utformningen, genomförandet och övervakningen av de politiska åtgärder som rör den rättvisa omställningen. Parlamentet efterlyser ökade ansträngningar för att genomföra ungdomsgarantin och se till att medlemsstaterna ökar andelen öronmärkta medel och anslår minst 15 % av sina ESF+-medel till riktade åtgärder och strukturreformer som stöder ungdomssysselsättning av hög kvalitet och yrkesutbildning (särskilt genom avlönade praktikplatser och lärlingsutbildningar av hög kvalitet) och som underlättar övergången från skola till arbete, återintegrering i utbildning och vuxenutbildning.

7.Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna tillsammans med regionerna måste stödja företag och arbetstagare genom att utarbeta omställningsstrategier och politiska åtgärder för en rättvis omställning på nationell nivå med beaktande av lokala särdrag. Parlamentet betonar att sådana nationella strategier bör identifiera hur omställningen påverkar regioner, enskilda sektorer och deras arbetstagare och fastställa en omfattande och övergripande plan för att mildra effekterna. Parlamentet understryker vikten av att utveckla en långsiktig vision och strategi för en ekonomisk omställning på lokal och regional nivå genom att involvera offentliga och privata aktörer, det civila samhället och den sociala ekonomin. Parlamentet betonar att det behövs direkta investeringar i innovation och ökad regional attraktionskraft genom att uppgradera och erbjuda högkvalitativa, överkomliga och tillgängliga infrastrukturer, offentliga tjänster och faciliteter för att behålla arbetstagare och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.

8.Europaparlamentet anser att det är avgörande att man främjar de europeiska industriföretagens ekonomiska bärkraft och, i så stor utsträckning som möjligt, förhindrar nedläggningar och påtvingade uppsägningar. Parlamentet betonar vikten av att stödja företag, särskilt små och medelstora företag, för att förhindra påtvingade uppsägningar, såsom genom tillfälliga stödprogram för att skydda sysselsättningen under övergångar, för att undvika förlust av strategisk industriell kapacitet och kvalificerad arbetskraft. Parlamentet konstaterar att om en övergång från ett arbete till ett annat är nödvändig är det mycket viktigt att behålla arbetstagarna i samma region, och att de måste ges tillräcklig tid att ställa om, samtidigt som de personliga ekonomiska förlusterna begränsas. Parlamentet kräver ett starkare skydd mot orättvisa uppsägningar och begär att arbetstagare som påverkas av omstruktureringar ska garanteras tillgång till lämplig ersättning, möjligheter till omskolning och stöd för att få ett annat arbete.

9.Europaparlamentet betonar att Eurostats regionala prognoser tyder på en fortsatt minskning av befolkningen i arbetsför ålder i många territorier under 2020- och 2030-talen, särskilt i regioner som redan är påverkade av en åldrande befolkning och av geografisk rörlighet. Parlamentet understryker att sådana tendenser riskerar att försvaga arbetskraftsutbudet, och därmed hota utvecklingen på längre sikt, vid just den tidpunkt då kvalificerade arbetstagare är avgörande för den gröna och den digitala omställningen. Parlamentet betonar vikten av människors rätt att stanna kvar i sin region eller sitt lokalområde och behovet av riktade strategier på landsbygden och i randområden. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja platsbaserad politik som skapar ekonomiska möjligheter för både människor och företag i landsbygdsområden, lockar privata investeringar och skapar lokala arbetstillfällen. Parlamentet understryker att sådana strategier är nödvändiga för att stärka de ekonomiska möjligheterna på landsbygden, stödja skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet, innovation, industriell förnyelse på lokal nivå och i förlängningen säkerställa att medborgarna kan bygga en framtid i sina lokalsamhällen.

10.Europaparlamentet påminner om att det främst är små och medelstora företag som skapar varaktig lokal sysselsättning. Parlamentet betonar att tillgången till omställningsfinansiering behöver underlättas så att den är förenklad, proportionell och gynnsam för små och medelstora företag, bland annat genom att möjliggöra klusterbildning för tillgång till medel och rapporteringsskyldigheter, gemensamma digitala kontaktpunkter och obligatoriskt tekniskt stöd vid projektutformning och efterlevnad. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att inrätta och stärka program för företagsstöd i de drabbade regionerna för att hjälpa uppstartsföretag samt små och medelstora företag att växa och lyckas. Parlamentet framhåller att investeringsincitament i kombination med sociala villkor kan bidra till att locka företag till utsatta regioner, samtidigt som man säkerställer en hållbar utveckling av den lokala ekonomin. Parlamentet betonar behovet av att hjälpa företag, särskilt små och medelstora, att åtgärda kompetensbristen i unionen och att främja omskolning och kompetenshöjning för att hjälpa människor att få rätt kompetens för arbetstillfällen av god kvalitet. Kommissionen uppmanas att säkerställa särskilt stöd för små och medelstora företag inom ramen för den framtida finansieringen av en rättvis omställning. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att följa små och medelstora företags deltagande i program för en rättvis omställning.

11.Europaparlamentet betonar att den sociala ekonomin, särskilt sociala företag för arbetsmarknadsintegration, spelar en avgörande roll för att säkerställa inkluderande och rättvisa omställningar. Parlamentet betonar behovet av stöd när det gäller tillgång till finansiering, kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd.

12.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta både storskaliga och småskaliga investeringar och utforma en politik som frigör ekonomiska möjligheter för den privata sektorn, särskilt för små och medelstora företag, genom att minska den administrativa bördan, sänka kraven på samfinansiering och förenkla tillgången till finansiering, med respekt för arbetstagarnas rättigheter och konsumentskyddet. Parlamentet understryker att sådana investeringar är avgörande för att stärka Europas industriella och tekniska bas, skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och säkra en kvalificerad arbetskraft som är anpassad till lokala förhållanden, resurser och särskilda behov, i syfte att till fullo utnyttja den regionala potentialen och driva på konkurrenskraft, hållbar tillväxt och långsiktigt värdeskapande. Parlamentet betonar att entreprenörer och småföretag är centrala för investeringar, innovation och jobbskapande, särskilt i landsbygdsområden och mindre utvecklade regioner, och att finansieringsfönster och tekniskt stöd måste skräddarsys för deras behov för att fullt ut utnyttja deras potential i den gröna och digitala ekonomin och driva på hållbar tillväxt och långsiktigt värdeskapande.

13.Europaparlamentet konstaterar att det saknas exakta, disaggregerade data om hur många arbetstillfällen som gått förlorade, skapats eller påverkats av den dubbla omställningen. Parlamentet understryker att det är viktigt att förutse förändringar på arbetsmarknaden och trender i kompetensbehov för att sätta in effektiva politiska insatser i rätt tid. Parlamentet betonar behovet av att identifiera, utbyta och främja bästa praxis. Parlamentet efterlyser en konsolidering av insamlingen av relevanta uppgifter och en analys av omställningspolitikens effekter. Parlamentet betonar att indikatorer för energi- och transportfattigdom systematiskt bör integreras i övervakningsstrukturerna för en rättvis omställning så att det kan säkerställas att finansiering och sysselsättningsskapande åtgärder främst gynnar utsatta hushåll.

14.Europaparlamentet uppmuntrar till renoveringsprogram på lokal nivå som omfattar grannskap eller byar, minskar kostnaderna, stärker sammanhållningen och påskyndar omställningen.

15.Europaparlamentet beklagar att förslaget till flerårig budgetram 2028–2034 inte innehåller något fristående instrument för att hantera en rättvis omställning. Parlamentet betonar att det fortfarande behövs särskild finansiering för att hjälpa de drabbade regionerna att hantera de utmaningar som följer av den gröna omställningen. Parlamentet begär i detta sammanhang en bredare och större fond för en rättvis omställning för programperioden efter 2027, för att säkerställa att den fungerar inom ramen för delad förvaltning och principer om partnerskap, som en del av sammanhållningspolitiken och med en ökad budget. Parlamentet betonar att den nya fonden bör stödja arbetsgivare i att tillhandahålla arbetstagarna deras rätt till utbildning samt införa omställningsplaner på företagsnivå. Parlamentet betonar att utbildningen bör vara av hög kvalitet, vara anpassad till arbetsmarknadens behov och leda till kvalifikationer och behörighet som godkänts genom transparenta och tydliga certifieringssystem som möjliggör ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser övergångsfinansiering som omfattar sociala villkor för att stödja inkludering.

16.Europaparlamentet påminner om att FRO trots sina omvälvande ambitioner har ställts inför stora utmaningar när det gäller att uppnå sina mål, särskilt när det gäller att säkerställa rättvisa resultat och ge små och medelstora företag tillgång till fonden Rättvis omställning i arbetslivet, EPRS, september 2025 https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2025/774668/EPRS_BRI(2025)774668_EN.pdf.. Parlamentet efterlyser förenklad tillgång till Fonden för en rättvis omställning för små och medelstora företag genom att tillhandahålla tekniskt stöd och minska de administrativa bördorna.

17.Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla digitala färdigheter för arbetstagare på både grundläggande och avancerade nivåer. Parlamentet understryker behovet av att medborgarna ska ha grundläggande digital kompetens, medvetenhet om data och förmåga att använda onlineverktyg på ett säkert sätt för att förbli anställbara och anpassningsbara, samtidigt som man främjar mer avancerad kompetens.

18.Europaparlamentet betonar att utbildningsinstitutioner måste göra sina utbildningar mer relevanta för att möta behoven på den konkurrensinriktade arbetsmarknaden och ge inlärare, utbildare och lärare relevanta kunskaper och färdigheter så att de kan fungera som aktiva aktörer för förändring i en rättvis omställning mot miljömässigt hållbara ekonomier och ett samhälle för alla. Parlamentet betonar att effektiv utbildning är beroende av tillgången till lärare och utbildare med aktuell kunskap om hållbar och grön ekonomi, energieffektivitet samt grön och digital teknik. Parlamentet framhåller att deras roll är avgörande för att främja rätt kompetens för både yngre och äldre generationer av arbetstagare och lämplig omskolning och kompetenshöjning för de personer som påverkas av den gröna omställningen. Parlamentet understryker att utbildning av sådana lärare och utbildare därför bör prioriteras i alla strategier för kompetensinsatser på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

19.Europaparlamentet betonar att direkta offentliga och privata investeringar i ren infrastruktur, projekt för förnybar energi och verksamhet inom den cirkulära ekonomin är nödvändiga för att blåsa nytt liv i lokala ekonomier och bidra till att skapa arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet betonar behovet av att utnyttja regionala tillgångar genom att investera i sektorer där regionerna redan har styrkor eller komparativa fördelar. Parlamentet anser att regional specialisering kan utgöra grunden för gröna industrikluster. Parlamentet betonar att stöd till forskning och innovation och främjande av samarbete mellan universitet och företag kan driva på nya hållbara affärsmodeller.

20.Europaparlamentet betonar att en konsekvent och integrerad policymix är nödvändig för att uppnå målen för en rättvis omställning. Parlamentet yrkar på att man i utformandet av EU:s klimat- och industriåtgärder bör beakta målen för inkludering, socialt skydd och kompetens. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att europeiska och nationella medel används för att underlätta den gröna och den digitala omställningen, inbegripet genom att främja social dialog och kollektivförhandlingar. Parlamentet kräver att EU-finansiering och statligt stöd från medlemsstaterna ska anpassas till en europeisk industripolitik i syfte att erbjuda arbetstillfällen av hög kvalitet, främja kollektivförhandlingar, respektera arbetstagarrättigheter och arbetsnormer i EU, förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft och säkerställa bättre arbetsvillkor.

21.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra tillräcklig finansiering för kompetens- och yrkesutbildningsprogram av god kvalitet som en långsiktig investering i arbetstagarnas och företagens produktivitet, tillväxt och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med stöd av kommissionen strategiskt utnyttja befintliga unionsinstrument för att genomföra kompetensunionen, särskilt kompetensgarantin. Medlemsstaterna uppmanas att i större utsträckning använda intäkter från det nationella systemet för handel med utsläppsrätter till utbildning av arbetstagare och omfördelning av arbetskraft, särskilt för arbetstagare i koldioxidintensiva regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och utfärda vägledning om hur offentlig-privata partnerskap mellan medlemsstater och företag kan finansiera utbildning, omskolning och kompetenshöjning av arbetstagare, särskilt rätten till utbildning för enskilda arbetstagare.

22.Europaparlamentet påminner om vikten av integrering av personer med funktionsnedsättning och en intersektionell strategi för unga, äldre, lågutbildade och kvinnliga arbetstagare i de politiska åtgärder som rör den dubbla omställningen, exempelvis tillhandahållande av skälig anpassning i utbildningen.

23.Europaparlamentet påminner om den roll som Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF) spelar för att stödja arbetstagare som påverkas av den gröna och den digitala omställningen under den återstående programperioden, och uppmanar medlemsstaterna att med stöd av kommissionen fullt ut utnyttja fonden. Parlamentet välkomnar syftet med den föreslagna översynen av nuvarande EGF för att proaktivt stödja arbetstagare som förväntas bli uppsagda inom kort och påskynda godkännandeförfarandet för ansökningar. Parlamentet betonar dock vikten av att se till att företag som genomgår omstrukturering och som vill ansöka om stöd från fonden gör detta i fullständigt samråd med arbetstagarna och deras företrädare, bland annat vid utformningen av det individanpassade åtgärdspaketet. Parlamentet noterar med oro att EGF inte längre finns med i förslaget till flerårig budgetram för 2028–2034. Parlamentet betonar vikten av aktiva arbetsmarknadsåtgärder och sociala skyddsåtgärder för att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden efter omfattande omstruktureringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att i nästa fleråriga budgetram säkerställa fortsatt särskilt stöd till arbetstagare som riskerar att bli uppsagda eller faktiskt blir det till följd av omfattande omstruktureringar.

24.Europaparlamentet påminner om vikten av att säkerställa en hög nivå när det gäller arbetstagarnas hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet betonar vikten av att proaktivt åtgärda föränderliga arbetsmiljörisker för olika arbetsuppgifter, arbetsmönster och arbetsplatser, särskilt miljömässiga och psykosociala risker, i samband med den dubbla omställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en omfattande översyn av den nuvarande strategiska ramen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och den befintliga rättsliga ramen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i syfte att identifiera återstående luckor, säkerställa att EU:s regelverk förblir ändamålsenligt och bidra till utformningen av den strategiska ramen för perioden efter 2027.

25.Europaparlamentet betonar att arbetsplatsomställningar och omstruktureringar under den dubbla omställningen kan medföra psykosociala risker, såsom stress, osäkerhet och hot om uppsägningar. Parlamentet framhåller att arbetstagarnas psykiska hälsa och psykosociala välbefinnande måste skyddas under omställningar, bland annat genom riskbedömningar av arbetsplatsen och stödtjänster. Parlamentet yrkar på att stödprogram för psykisk hälsa, däribland rådgivning, stresshantering och system för balans mellan arbete och privatliv, ska integreras i omställningsplaner på företagsnivå.

26.Europaparlamentet betonar vikten av att stödja arbetstagarnas transformativa, grundläggande och kognitiva färdigheter, såsom kreativt och kritiskt tänkande, framsyn, motståndskraft, flexibilitet och anpassningsförmåga, motivation och självkännedom, nyfikenhet och livslångt lärande – som ett erkännande av vikten av att arbetstagarna kan anpassa sig till arbetsplatser i omvandling, uppvisa egen förmåga och skapa nya lösningar som krävs för den gröna och den digitala omställningen.

27.Europaparlamentet välkomnar Cedefops policydokument om att bygga upp en europeisk kvalifikationskarta, som ökar tydligheten, jämförbarheten och överförbarheten av kvalifikationer i hela Europa. Parlamentet betonar att en sådan karta måste vara något mer än en akademisk exercis och fungera som ett praktiskt verktyg för konkurrenskraft, arbetsmarknadsrelevans och rörlighet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att säkerställa att den europeiska referensramen för kvalifikationer är nära kopplad till ekonomiska behov, industripolitik och investeringar i kompetens, och att grundligt och systematiskt kartlägga det nuvarande kompetensgapet på regional nivå samt förutse den framtida efterfrågan på kompetens. Parlamentet betonar att en sådan kartläggning bör inbegripa konsekvensbedömningar och leda till sektorsspecifika och territoriella åtgärder för att gynna den gröna omställningens potential i alla regioner.

28.Europaparlamentet betonar att starka sociala skyddsnät och sociala trygghetssystem är avgörande för att stödja arbetstagare och säkerställa social sammanhållning i övergångsperioder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samråd med arbetsmarknadens parter och relevanta civilsamhällesorganisationer, modernisera och stärka sina sociala trygghetssystem och grundläggande offentliga tjänster, samtidigt som deras långsiktiga hållbarhet säkerställs och utan att den finansiella bördan ökar för små och medelstora företag, med särskilt fokus på hälso- och sjukvård, transport, utbildning, politik för social inkludering, inkomststöd och bostäder till överkomliga priser samt stöd till icke-vinstdrivande leverantörer av sociala tjänster, i syfte att säkerställa motståndskraft mot chocker till följd av den dubbla omställningen som påverkar arbetsmarknaden och att anställda som förlorar sina arbeten ska kunna upprätthålla sin levnadsstandard i så stor utsträckning som möjligt.

29.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att fullt ut genomföra rådets rekommendation om socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka risker och framsteg i riktning mot sådana åtgärder genom den sociala resultattavlan och ramen för social konvergens. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att nationella offentliga arbetsförmedlingar är relevanta på en föränderlig arbetsmarknad så att de kan säkerställa stöd till och underlätta för människor som byter jobb på grund av omställningar.

30.Europaparlamentet betonar vikten av riktade åtgärder för att stödja de människor som påverkas mest av den dubbla omställningen, särskilt de som befinner sig i utsatta situationer. Parlamentet understryker att aktivt stöd och tidiga insatser behövs för att förhindra att människor i utsatta situationer fastnar i långtidsarbetslöshet eller blir modfällda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsevärt öka det aktiva stödet till kvalitativ sysselsättning, särskilt genom att stödja tillgången till och bevarandet av kvalitativ sysselsättning, främja entreprenörskap och stimulera skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet framhåller den roll som program för arbetsmarknadsintegration, riktad upphandling och lokala offentliga arbeten spelar för att skapa arbetstillfällen under en övergångsperiod. Parlamentet betonar behovet av att bygga upp lokala och regionala myndigheters kapacitet att framgångsrikt mobilisera investeringar, samarbeta med målgrupper i utvecklingen och tillhandahållandet av sociala stödsystem och mäta fördelningseffekter.

31.Europaparlamentet understryker behovet av att stödja system för korttidsarbete och betydelsen av riktat stöd till arbetstagare som påverkas av omställningar, med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna av Sure. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en förstärkt Sure-mekanism inriktad på den gröna och den digitala omställningen, eftersom stöd till sådana tillfälliga åtgärder för att skydda sysselsättningen i kristider kan stabilisera de offentliga utgifterna för sysselsättningspolitik och åtgärderna för en rättvis omställning så att de omedelbara effekter som den nödvändiga omvandlingen av EU:s ekonomi får för sysselsättningen mildras, i linje med målen för en rättvis omställning.

32.Europaparlamentet betonar att effekterna på sysselsättningen kommer att skilja sig åt mellan regioner och befolkningsgrupper. Parlamentet framhåller i detta avseende behovet av att engagera lokala medborgare och intressenter, inbegripet relevanta civilsamhällesorganisationer, och ge dem möjlighet att bli aktiva aktörer i omställningen. Parlamentet betonar att lokala och regionala myndigheter bör delta direkt i utformningen, urvalet och övervakningen av projekt för att säkerställa att finansieringen används till särskilda lokala behov och stöder diversifieringen av regionala ekonomier. Parlamentet betonar att offentliga myndigheter måste delta i strategiska samråd och samarbeta med arbetsmarknadens parter under omställningen. Parlamentet betonar att ett meningsfullt deltagande kan säkerställas genom samråd i ett tidigt skede och tydliga mandat och rösträtt för arbetsmarknadens parter, små och medelstora företag, det civila samhället, den sociala ekonomin och ungdomar i regionala samordningsorgan.

33.Europaparlamentet understryker att kollektivförhandlingar är avgörande för rättvisa löner, social rättvisa och demokrati i arbetslivet, men att täckningen fortfarande är ojämn. Parlamentet påminner om att medlemsstater med en kollektivförhandlingstäckning under 80 % är skyldiga att upprätta nationella handlingsplaner med tydliga tidsfrister och särskilda åtgärder för att öka denna täckning. Kommissionen uppmanas att ge vägledning och stöd till medlemsstaterna för att stärka förhandlingssystemen, särskilt på branschnivå, med fullt deltagande av arbetsmarknadens parter. Parlamentet betonar att EU och medlemsstaterna bör stödja finansiering av kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter, särskilt på regional nivå som en del av genomförandet av rådets rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet för att delta i en strukturerad social dialog och kollektivförhandlingar om omställningsplaner på företagsnivå.

34.Europaparlamentet anser att det begärda förslagets eventuella ekonomiska konsekvenser bör täckas av befintliga budgetanslag.

35.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet.