1.Europaparlamentet framhåller att dess resolutioner om genomförandet av Gusp är en viktig del av dess bidrag till utformningen av EU:s utrikespolitik. Parlamentet understryker att dessa resolutioner visar på de praktiska konsekvenserna av den förstärkta rätt till kontroll på det utrikespolitiska området som parlamentet fått genom Lissabonfördraget. Parlamentet påminner om att dess resolution från 2025 är den andra av detta slag under denna valperiod och ska fungera som vägledning för EU:s verkställande organ när det fastställer utrikespolitiska prioriteringar för den här valperioden. Parlamentet betonar det faktum att EU i en ständigt instabil internationell miljö på en och samma gång måste ta itu med många utrikespolitiska utmaningar som direkt eller indirekt påverkar unionen, däribland det pågående ryska anfallskriget mot Ukraina, konflikterna i Mellanöstern, den ökande konkurrensen mellan stormakterna, de ständiga försöken att undergräva den multilaterala regelbaserade världsordningen och det allt starkare sambandet mellan utländska och interna kriser. Parlamentet är fast övertygat om att EU, för att ha ett fortsatt inflytande på den internationella arenan, måste föra en beslutsam, disciplinerad och bestämd utrikespolitik som uppfyller EU:s egna strategiska mål samt fortsätter att definiera, hävda och försvara sina intressen över hela världen. Parlamentet påminner om att EU:s yttre åtgärder bör vägledas av de värden och principer som fastställs i artiklarna 2, 3.5 och 21 i EU-fördraget och som har inspirerat EU:s egen tillblivelse, utveckling och utvidgning, bland annat på områdena demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet, respekt för människans värdighet och principerna om jämlikhet och solidaritet. Parlamentet anser vidare att Gusp bör säkerställa genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling.

2.Europaparlamentet delar obetingat de farhågor som tas upp i rapporten från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och är oroat över den växande geopolitiska instabilitet som drivs av de påstridiga militära, politiska och ekonomiska påtryckningarna från auktoritära makter och unilaterala aktörer. Från Ukraina till Kaukasien, från Mellanöstern till Sahel, Arktis och andra områden har en båge av instabilitet bildats runt Europa, vilket tydliggör den extrema osäkerhet som EU är verksam i. Parlamentet betonar att den nuvarande geopolitiska situationen kännetecknas av en allt snabbare urholkning av demokratiska normer. Parlamentet noterar med oro att multilaterala organisationer har försvagats betydligt och att den regelbaserade världsordningen allvarligt undergrävs, vilket lett till en miljö där konkurrens och protektionism ersätter samarbete och frihandel, och där investeringar, information och migrationsströmmar i allt högre grad instrumentaliseras. Parlamentet varnar för att en sådan fragmentering hotar våra strategiska intressen, vår säkerhet, vårt välstånd och vår enighet. Parlamentet påminner om att EU inte har råd att vända sig inåt utan måste förbli öppet och engagerat i världen för att försvara sina demokratiska värden och sina intressen, vilket i sin tur kräver mobilisering av våra regionala och globala partnerskap och allianser.

3.Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten att vidareutveckla en framåtblickande och mer konsekvent gemensam utrikes- och säkerhetspolitik soma)försvarar den regelbaserade världsordningen,b)främjar samarbete kring gemensamma intressen,c)respekterar vissa medlemsstaters neutralitet och säkerställer att diplomatiska åtgärder vidtas på ett sätt som är förenligt med FN-stadgan,d)fastställer tydliga gränser och icke förhandlingsbara ståndpunkter samte)ökar synligheten och genomslagskraften för EU:s åtgärder utomlands

och därigenom eftersträvar de ambitiösa mål och tydligt tar itu med de centrala geopolitiska utmaningar som beskrivs i följande punkter.

4.Europaparlamentet påminner om att den regelbaserade världsordningen skyddar statens suveränitet och territoriella integritet samt de universella värdena mänskliga rättigheter, möjliggör fredlig tvistlösning och säkerställer att makten omfattas av lag snarare än våld. Parlamentet är oroat över att den regelbaserade världsordningen utsätts för aldrig tidigare skådade påfrestningar på grund av en kombination av inre slitningar och yttre angrepp. Parlamentet varnar för att nedgraderingen av denna ordning leder till instabilitet och konflikter i hela världen och därmed försvagar vår egen säkerhet och vårt eget välstånd.

5.Europaparlamentet understryker att Rysslands olagliga, oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina utgör en uppenbar kränkning av internationell rätt och FN‑stadgan liksom ett angrepp på den europeiska fredsordningen som inte skådats sedan andra världskriget. Parlamentet påminner om att Rysslands angrepp mot Ukraina inleddes 2014. Parlamentet upprepar sin fasta övertygelse att Rysslands aggression i slutändan kommer att misslyckas och att Ukraina kommer att segra, varigenom fred genom styrka säkerställs och en signal skickas om att våld aldrig kommer att segra över lag så att andra avskräcks från att försöka utmana gränserna genom militära medel. Parlamentet betonar det brådskande behovet av ett långsiktigt och strategiskt förhållningssätt gentemot Moskva och dess allierade.

6.Europaparlamentet hedrar modet och motståndskraften hos det ukrainska folket, som inte bara försvarar sin suveränitet och territoriella integritet utan också upprätthåller grundläggande europeiska värden. Parlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst eldupphör, ett ryskt tillbakadragande från hela Ukrainas internationellt erkända territorium och ett återförande av alla ukrainska krigsfångar, alla bortförda och frihetsberövade civila samt alla barn som olagligen tagits av Ryssland och Lukasjenkaregimen. Parlamentet begär dessutom att kropparna av alla stupade ukrainska soldater återlämnas. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att upprätthålla och öka sitt stöd till Ukraina, bland annat genom politiskt, ekonomiskt, finansiellt och militärt bistånd, för att stärka Ukraina. Parlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut från december 2025 att tillhandahålla Ukraina ett ekonomiskt stödpaket på 90 miljarder euro i form av EU-stödda lån. Parlamentet beklagar dock att rådet inte kunnat nå en överenskommelse om en mer ambitiös finansieringsstruktur på grundval av frysta ryska tillgångar, något som skulle minska Ukrainas växande skuldbörda. Parlamentet erinrar emellertid om att en obegränsad immobilisering av ryska statliga tillgångar föreskrivs i rådets förordning (EU) 2025/2600 av den 12 december 2025. Parlamentet betonar att investeringar i Ukrainas territoriella försvar och dess försvarsindustribas är nödvändiga och ömsesidigt fördelaktiga för Europa, men att de inte utgör säkerhetsgarantier som sådana. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Natos initiativ om en förteckning över prioriterade krav från Ukraina (Purl), och uppmanar med eftertryck EU:s medlemsstater att fortsätta leveranserna av vapen och ammunition till Ukraina, särskilt luftförsvarssystem och förmågor till anfall på djupet, samtidigt som de stöder en diplomatisk lösning på kriget, i enlighet med internationell rätt, i syfte att uppnå en rättvis och varaktig fred.

7.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att utveckla en rättslig ram för EU för att kategorisera stater som sponsorer av terrorism. Parlamentet uppmanar rådet att lägga till Ryska federationen på en sådan EU-förteckning över statliga sponsorer av terrorism.

8.Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag den illegitima Lukasjenkaregimen för att ha tillåtit att belarusiskt territorium används som bas för ryska militära operationer, vilket undergräver landets suveränitet och utgör ett direkt hot mot EU:s och dess medlemsstaters säkerhet och stabilitet, samtidigt som den fortsätter att förtrycka sin egen befolkning. Parlamentet upprepar sitt krav på ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiska fångar och uppmanar med kraft till stärkta restriktiva åtgärder. Parlamentet fördömer Belarus iscensatta hybridattacker mot EU-medlemsstater, exempelvis Litauen, med hjälp av intrång med obemannade luftfartyg och ballonger, ekonomiskt tvång, smugglingsoperationer, militära provokationer, cyberattacker och statsunderstödd desinformation. Parlamentet betonar med oro att regimerna i Ryssland och Belarus använder migration som en del av en bredare strategi för att undergräva EU, medlemsstaternas regeringar och Nato. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka det politiska, ekonomiska och tekniska stödet till oberoende medier, människorättsförsvarare och initiativ från det civila samhället som verkar inom och utanför Belarus.

9.Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från mötet i ”de villigas koalition” som hölls i Paris den 6 januari 2026, inbegripet de politiskt och rättsligt bindande åtaganden som fastställer en gemensam strategi för att stödja Ukraina, upprätthålla dess långsiktiga militära kapacitet och återställa fred och säkerhet i händelse av ett framtida väpnat angrepp från Rysslands sida. Parlamentet uttrycker sitt stöd för förslaget om att inrätta en multinationell säkerhetsstyrka för Ukraina, och uppmuntrar alla EU-medlemsstater att vederbörligen reflektera över hur de bäst kan stödja en sådan styrka. Parlamentet välkomnar vidare samtalen om en USA-ledd mekanism för övervakning och kontroll av eldupphör. Parlamentet betonar att alla fredsavtal måste innehålla robusta och trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina, förhandlas fram av landets valda ledarskap och ha stöd från dess folk. Parlamentet varnar för Rysslands oärliga förslag som syftar till att förlänga kriget, och varnar för att alla uppgörelser som framtvingas av Ryssland eller som belönar Rysslands aggression skulle undergräva den europeiska säkerheten. Parlamentet påminner om att ett nära samarbete mellan EU och Förenta staterna är fortsatt avgörande för att uppnå och säkerställa en rättvis och varaktig fred i Ukraina och för att säkerställa säkerheten på den europeiska kontinenten, tillsammans med EU:s insatser för att ta mer ansvar för sin egen säkerhet.

10.Europaparlamentet betonar att det, mot bakgrund av det föränderliga säkerhetslandskapet och det växande hotet från Ryska federationen, inbegripet upprepade kränkningar av det europeiska luftrummet, är absolut nödvändigt att EU:s medlemsstater snarast stärker sina civilskyddsmekanismer, vilket kräver samordnade och motståndskraftiga insatser i hela unionen, och därigenom stärker den civila beredskapen och moderniserar systemen för tidig varning. Parlamentet anser att dessa aggressiva och hänsynslösa handlingar är oansvariga och utgör en allvarlig upptrappning från Rysslands sida som hotar EU-medborgarnas säkerhet, den regionala stabiliteten och den internationella freden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i nära samordning med Nato undersöka lösningar, så att sådana kränkningar avskräcks i framtiden. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens tillkännagivande av EU:s färdplan för försvarsberedskap 2030 för att bevara freden, som inbegriper initiativet för ett europeiskt drönarförsvar. Parlamentet uppmuntrar vidare inrättandet av samarbetsmekanismer mellan EU-institutionerna och berörda ukrainska motparter för att utbyta bästa praxis vad gäller att bemöta hybridkrigföring och ryska informationsoperationer och därigenom stärka den ömsesidiga motståndskraften mot dessa framväxande hot.

11.Europaparlamentet fördömer Rysslands aggression, som allvarligt destabiliserar EU:s östra grannskap, hindrar vägar till fred och välstånd och utlöser spridningseffekter på västra Balkan som hotar att bromsa reformer och underblåsa antieuropeiska budskap. Parlamentet är mycket oroat över att de medier med koppling till Kreml som verkar på västra Balkan har intensifierat sin verksamhet sedan utbrottet av Rysslands anfallskrig, inbegripet aggressiv inblandning i valprocesser och informationsutrymmet, med målet att främja proryska stämningar och underblåsa antieuropeisk retorik. Parlamentet uppmanar kommissionen att reagera mer konsekvent på användningen av antieuropeisk retorik på västra Balkan, särskilt i Serbien, genom att aktivt samarbeta med staterna i regionen och genom att vidta beslutsamma åtgärder för att bygga upp samhällets motståndskraft mot hybridhot. Parlamentet betonar att ett motstånd mot Rysslands destabiliserande inflytande är avgörande för att stärka unionens roll som garant för stabilitet, demokrati och välstånd.

12.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att aktivt stödja internationella rättsmekanismer och säkerställa ansvarsskyldighet för krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Parlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att stödja inrättandet av en särskild domstol för att lagföra Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina. Parlamentet påminner om att ICC har utfärdat arresteringsorder mot Vladimir Putin och Maria Lvova-Belova, den ryska kommissionären för barns rättigheter, för deras inblandning i bortförandet av ukrainska barn och förflyttningen av dem till Ryssland. Parlamentet uttrycker sitt stöd för all verksamhet som utförs av ICC och Internationella domstolen för att lagföra de brott som begåtts på ukrainskt territorium. Parlamentet stöder innovativa lösningar för att finansiera Ukrainas försvarsinsatser samt landets minröjning och återuppbyggnad med hjälp av immobiliserade ryska utländska tillgångar, inbegripet tillgångar tillhörande den ryska staten, ryska lokala myndigheter, ryska statsägda företag och enskilda personer på EU:s sanktionsförteckning. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå, och medlemsstaterna att enas om, en ytterligare rättsligt och finansiellt sund mekanism i form av ett krigsskadeståndslån som gör det möjligt att använda dessa immobiliserade tillgångar och därmed ge Ukraina en mer långsiktig synlighet och säkerställa att landet i slutändan får krigsskadestånd, eller ett motsvarande belopp, från Ryssland, i enlighet med internationell rätt. Parlamentet betonar att Ryssland, och inte EU:s skattebetalare, måste bära kostnaderna för Rysslands aggression. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaterna stärker sina sanktioner mot Ryssland så länge det krävs för att säkerställa en rättvis och varaktig fred och tills ansvarsskyldighet uppnås. Parlamentet välkomnar i detta avseende de pågående diskussionerna mellan EU och G7 om att undersöka ett förbud mot sjöfartstjänster för all rysk oljeexport, som ett alternativ till oljepristaket. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att under tiden öka effektiviteten och genomslagskraften i de sanktionspaket som hittills antagits och att enas om nya så snart behov uppstår. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att täppa till finansiella kryphål som Ryssland utnyttjar för att kringgå sanktioner och att införa ytterligare restriktiva åtgärder mot länder utanför EU som möjliggör Rysslands anfallskrig mot Ukraina, antingen genom att underlätta kringgåendet av sanktioner eller genom att tillhandahålla direkt militärt bistånd. Parlamentet anser att sanktioner också bör åläggas europeiska företag som fortsätter att bedriva förbjuden verksamhet med Ryska federationen. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och utrikestjänsten att lägga fram en EU-omfattande strategi som kopplar samman avskräckning, begränsning, ansvarsskyldighet och stöd för demokratiska alternativ.

13.Europaparlamentet upprepar att EU och alla dess medlemsstater måste föregå med gott exempel när det gäller att upprätthålla suveränitet och den internationella rättens företräde. Parlamentet understryker att EU:s trovärdighet och förmåga att skydda sina medborgare och vitala intressen är beroende av dess engagemang för sina grundläggande principer, såsom demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter, utan dubbla måttstockar eller selektiv efterlevnad. Parlamentet efterlyser därför en strikt tillämpning av rättsstatsmekanismen när dessa principer åsidosätts.

14.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i sina yttre förbindelser och sin politik konsekvent upprätthålla och främja internationell rätt och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den respekteras fullt ut av alla stater, utan åtskillnad på grundval av ekonomisk eller militär makt.

15.Europaparlamentet betonar behovet av att bekämpa straffrihet och stärka insatserna för ansvarsskyldighet globalt, bland annat genom ICC. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sin djupa oro över USA:s sanktioner mot ICC, dess åklagare, domare och personal, som utgör ett allvarligt angrepp på det internationella rättssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt aktivera den blockerande stadgan för att skydda ICC, som är en oumbärlig hörnsten i det internationella rättssystemet.

16.Europaparlamentet välkomnar den senaste tidens engagemang för ett slut på kriget i Gaza och noterar den fredsplan med 20 punkter som föreslagits av den amerikanska regeringen och godkänts genom FN:s säkerhetsråds resolution 2803 och som nu måste genomföras fullt ut och isoleras mot alla försök från regionala aktörers sida att undergräva den. Parlamentet välkomnar frigivningen av alla israeler som hållits som gisslan av Hamas och återupptagandet av distributionen av humanitärt bistånd i Gaza. Parlamentet understryker att planen visserligen utgör ett avgörande första steg mot ett slut på konflikten, men att flera utmaningar kvarstår, särskilt när det gäller verkställighet, styrning, ansvarsskyldighet och bevarat förtroende. Parlamentet understryker att en fullständig avväpning av Hamas, Hamas uteslutning från alla former av styre i Gaza, reform och stärkande av Palestinska myndigheten samt tillbakadragandet av israeliska styrkor förblir centrala mål för alla ytterligare åtgärder. Parlamentet uppmanar EU att aktivt delta i utformningen av freds- och återuppbyggnadsprocessen i nära samordning med viktiga regionala aktörer. Parlamentet stöder de pågående stabiliseringsinsatserna i Gaza och välkomnar förstärkningen av EU:s civila gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska (GSFP) uppdrag, EU BAM Rafah och Eupol Copps. Parlamentet upprepar att målet bör fortsätta att vara en framförhandlad tvåstatslösning, i linje med internationell rätt, som den enda hållbara vägen till en rättvis och varaktig fred i Mellanöstern, där det israeliska och palestinska folket lever sida vid sida i fred och säkerhet.

17.Europaparlamentet noterar med stor oro den varaktiga och allvarliga humanitära situationen i Gaza, inbegripet den utbredda livsmedelsosäkerheten och svälten. Parlamentet noterar med stor oro de ihållande hindren för tillträde för humanitärt bistånd och det larm som vice ordföranden/den höga representanten slagit om beslutet nyligen gällande tillstånd som begränsar humanitära organisationer som är verksamma i Gaza. Parlamentet uppmanar alla parter att möjliggöra ett snabbt tillhandahållande av humanitärt bistånd. Parlamentet understryker att åtgärder som otillbörligt begränsar humanitära aktörer riskerar att avveckla livsnödvändigt humanitärt bistånd i en tid av akuta behov. Parlamentet är oroat över alla parters bristande efterlevnad av internationell rätt och relevanta FN-resolutioner och över de återkommande cyklerna av våld och terrordåd i Mellanöstern. Parlamentet påminner om alla parters skyldighet att följa internationell rätt och relevanta FN-resolutioner, inbegripet de som rör skyddet av civila, humanitär personal och journalister.

18.Europaparlamentet betonar att konflikten i Gaza destabiliserar EU:s södra grannskap och riskerar att utlösa bredare spridningseffekter i Mellanöstern och Nordafrika, inbegripet radikalisering, tvångsförflyttning och ökade regionala spänningar. Parlamentet understryker att denna dynamik direkt påverkar den europeiska säkerhets- och migrationshanteringen.

19.Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje med den israeliska regeringens erkännande av Somaliland som en självständig stat. Parlamentet bekräftar på nytt vikten av att respektera Förbundsrepubliken Somalias enhet, suveränitet och territoriella integritet i enlighet med dess konstitution, Afrikanska enhetsorganisationens stadga och Förenta nationernas stadga, såsom avgörande för fred och stabilitet på hela Afrikas horn.

20.Europaparlamentet anser att den ökande antisemitismen runt om i världen är en oacceptabel följd av Hamas brutala och urskillningslösa terroristattacker i Israel och Israels oproportionerliga storskaliga militära insatser i Palestina.

21.Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag terroristorganisationen Hamas terroristattack mot Israel den 7 oktober 2023.

22.Europaparlamentet bekräftar på nytt EU:s engagemang för Staten Israels existens, säkerhet och legitima rätt till självförsvar samt palestiniernas säkerhet och värdighet. Parlamentet påminner om att Israels rätt till självförsvar är förankrad i och begränsad av internationell rätt och måste utövas med full respekt för internationella domstolar. Parlamentet noterar med oro att kriget i Gaza har fått förödande humanitära konsekvenser och har lett till oacceptabelt lidande för civilbefolkningen, vilket Hamas särskilt har förvärrat genom avsiktliga övergrepp mot civil infrastruktur och genom att använda Gazas civilbefolkning som mänskliga sköldar, inbegripet de återstående israeliska gisslan. Parlamentet uttrycker sin lättnad över befrielsen av alla levande gisslan och uppmanar Hamas att överlämna den sista kropp tillhörande en avliden gisslan som fortfarande är i Hamas händer till gisslans familj. Parlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt med krav på ett permanent eldupphör, omedelbart tillträde för humanitärt bistånd samt nödhjälpskorridorer. Parlamentet beklagar djupt bräckligheten i vapenvilan i Gaza – en omständighet som har försatt alltför många civilas liv i fara.

23.Europaparlamentet påminner om att efterlevnaden av artikel 2 i associeringsavtalet mellan EU och Israel Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Staten Israel, å andra sidan (EUT L 147, 21.6.2000, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2000/384/oj). är en avgörande del av partnerskapet och efterlyser fortsatt övervakning och utvärdering av hur artikeln genomförs av den israeliska regeringen. Parlamentet påminner om att kommissionens ordförande, mot bakgrund av den humanitära situationen i Gaza, den 10 september 2025 tillkännagav förslag om tillfälligt upphävande av vissa handelsbestämmelser i associeringsavtalet och stöd till riktade åtgärder mot specifika israeliska ministrar. Parlamentet noterar de arresteringsorder som ICC utfärdade den 21 november 2024. Parlamentet understryker att alla sådana åtgärder bör övervägas noggrant och vidtas på ett sätt som bevarar EU:s förmåga att agera som en trovärdig partner och att stärka möjligheterna till en framförhandlad tvåstatslösning. Parlamentet anser att associeringsrådet EU-Israel fortfarande är ett viktigt forum för uppriktig dialog. Parlamentet bekräftar på nytt att konstruktivt engagemang och fortsatt dialog fortfarande är de mest effektiva instrumenten för att främja fred, säkerhet och varaktig stabilitet i regionen. Parlamentet insisterar på att den konkreta färdplanen för genomförande av tvåstatslösningen måste stå i centrum för den kommissionsstrategi för Mellanöstern som ska komma 2026. Parlamentet beklagar konsekvenserna för EU:s globala image av avsaknaden av ett enat svar på den katastrofala situationen på Gazaremsan.

24.Europaparlamentet understryker att hållbar fred kräver en trovärdig politisk process som syftar till att uppnå en tvåstatslösning på grundval av 1967 års gränser, med två suveräna, demokratiska stater som fredliga grannar och med Jerusalem som gemensam huvudstad. Parlamentet uppmanar alla parter att förnya sina ansträngningar att undanröja hindren för denna lösning. Parlamentet fördömer utvidgningen av israeliska bosättningar på Västbanken och erinrar om EU:s långvariga uppfattning att dessa fortfarande är olagliga enligt internationell rätt och utgör en ensidig åtgärd som undergräver förtroendet och utsikterna till en förhandlingslösning. Parlamentet välkomnar de sanktioner som antagits mot extremistiska israeliska bosättare. Parlamentet understryker den palestinska myndighetens roll som EU:s främsta samtalspartner i Palestina, och bekräftar på nytt att all framtida styrning i Gaza måste utesluta deltagande av terroristorganisationer och säkerställa en demilitarisering av Gaza. Parlamentet upprepar sitt motstånd mot varje annekteringsplan för Gaza eller något annat palestinskt territorium och mot masstvångsförflyttningar.

25.Europaparlamentet insisterar på att kommissionen måste garantera att EU-medel inte avsätts eller kopplas till någon form av terrorism och/eller religiös och politisk radikalisering. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att alla läroböcker och läromedel som stöds genom EU-medel måste vara förenliga med Unescos normer för fred, tolerans, samexistens och icke-våld. Parlamentet oroar sig över antisemitismen, hatpropagandan, främjandet av jihad och uppviglingen till våld som förekommer i palestinska läroböcker som finansieras av EU.

26.Europaparlamentet uppmuntrar FN, Arabförbundet, regionala partner och EU att samordna givarstödet, knyta robust tillsyn till finansieringen och se till att återuppbyggnadsbiståndet stöder medborgerliga institutioner och effektiv styrning. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang djup oro över terroristgruppers missbruk av humanitärt bistånd riktat till palestinska territorier. Parlamentet efterlyser en förstärkning av kontrollmekanismerna för fördelningen av EU-medel.

27.Europaparlamentet erkänner vissa arabstaters och Israels insatser för att normalisera de diplomatiska förbindelserna inom ramen för Abrahamavtalen. Parlamentet uppmanar EU att stödja initiativ som syftar till att bygga upp ett brett regionalt och internationellt stöd för en bättre framtid i de arabisk-israeliska förbindelserna.

28.Europaparlamentet konstaterar att en betydande försvagning av Iran och dess allierade – exempelvis Assadregimens fall och nederlag för Teherans proxyaktörer Hizbollah, Hamas, huthierna och andra milisgrupper – skulle ge hopp om fred och en fortsatt regional normalisering i Abrahamavtalens anda. Parlamentet är djupt oroat över Hizbollahs starka stöd till Rysslands militära insatser i Ukraina och dess samordning med andra Iranstödda miliser.

29.Europaparlamentet välkomnar de positiva förändringarna i Libanon sedan början av 2025, vilka återspeglas i slutsatserna från det nionde mötet i associeringsrådet EU-Libanon, särskilt viljan att fortsatt stödja den libanesiska säkerhetssektorn genom att fullt ut utnyttja EU:s verktyg, bland annat den europeiska fredsfaciliteten och program inom instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, och undersöka eventuella framtida GSFP-åtaganden. Parlamentet är fortsatt oroat över inflytandet av väpnade miliser och terroristorganisationer, och beklagar särskilt bristen på framsteg med den utlovade avväpningen av Hizbollah och andra väpnade grupper, vilket är en förutsättning för regional stabilitet. Parlamentet upprepar vikten av en ambitiös ”pakt för Medelhavsområdet” och ett konkret genomförande, med tillräckligt tekniskt och ekonomiskt stöd till Libanon, med fokus på kapacitetsuppbyggnad, energiinfrastruktur och socialt stöd. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att stödja den libanesiska regeringen i dess reformagenda och dess plan att återinföra ett monopol på vapen. Parlamentet upprepar sitt fulla stöd för Libanons suveränitet, statliga auktoritet, territoriella integritet, politiska oberoende och stabilitet, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1701.

30.Europaparlamentet stöder Syriens religiösa och etniska mångfald, som i över tio år har trakasserats av Iran och den ryskstödda Assadregimen och terroristgrupper. Parlamentet upprepar sitt stöd för en inkluderande politisk process som Syrien leder och ansvarar för och som inbegriper territoriell integritet, övergångsrättvisa och försoning. Parlamentet uppmanar med kraft de syriska myndigheterna att intensifiera insatserna för att inkludera alla delar av det syriska samhället i beslutsfattandet, gå framåt med genomförandet av avtalet med de syriska demokratiska styrkorna i de nordöstra områdena och fortsätta att främja snabba, transparenta och oberoende utredningar av handlingar som riktar sig mot religiösa och etniska grupper samt att vidta alla nödvändiga åtgärder för att stoppa sekteristiskt våld och bekämpa straffrihet. Parlamentet beklagar i detta sammanhang den fortsatta förföljelsen, tvångsförflyttningen och diskrimineringen av samt attackerna mot religiösa samfund, såsom kristna, och upprepar att EU måste skydda Syriens rika mångkulturella identitet. Parlamentet erkänner de enorma bristerna när det gäller ekonomiska och mänskliga resurser för att återuppbygga landet och stöder EU:s beslut att häva sektorsvisa sanktioner, i linje med Förenta staterna och Förenade kungariket, och tillhandahålla betydande utvecklingsbistånd, utöver humanitärt bistånd, såsom tillkännagavs under den första delen av 2025 års Brysselkonferens för Syrien. Parlamentet välkomnar besöket i Syrien den 8 januari 2026 av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa, som syftade till att stärka politiska band och ekonomiska åtaganden. Parlamentet noterar med tillfredsställelse avtalet mellan Syrien och Israel av den 6 januari 2026 om inrättande av en särskild kommunikationsenhet för att samordna den militära nedtrappningen.

31.Parlamentet uttrycker stark oro när det gäller de stridigheter som pågår i områden såsom Aleppo och nordöstra Syrien, vilket ånyo leder till fördrivande av och ett stort antal offer bland civilbefolkning och skapar allvarliga säkerhetsrisker, särskilt på grund av att Daesh-krigare som varit frihetsberövade i nordöstra Syrien har flytt. Parlamentet uppmanar den internationella koalitionen, inbegripet Förenta staterna, att vidta nödvändiga och omedelbara åtgärder för att minska denna säkerhetsrisk utan dröjsmål.

32.Europaparlamentet bekräftar den centrala rollen för multilaterala organisationer, särskilt FN, en fungerande Världshandelsorganisation, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och regionala forum, som oumbärliga plattformar för konfliktlösning och global styrning. Parlamentet varnar för att ”minilaterala” format riskerar att i allt högre grad fragmentera globala normer och kräver att EU prioriterar en bred och inkluderande syn på multilateralism i nära samarbete med sina likasinnade partner. Parlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att bana väg för globalt ledarskap med multilaterala initiativ. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att främja omfattande reformer för att stärka FN:s roll, effektivitet och demokratiska representation.

33.Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ompröva EU:s strategi gentemot Briks-gruppen och dess partner och att ta fram en särskild EU‑strategi för länderna i Briks+. Parlamentet betonar att Briks+ ger Ryssland möjlighet att kringgå åtgärder som är avsedda att isolera landet politiskt och hjälper Kina att ytterligare utvidga sitt inflytande genom sitt tillvägagångssätt med finansiering av infrastrukturprojekt.

34.Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att agera konsekvent och främja ett effektivt och robust demokratiskt narrativ, i nära samarbete med medlemsstaterna, för att motverka autokratiska påtryckningar som syftar till att undergräva spärrarna för maktmissbruk, krympa civilsamhällets demokratiska utrymme och urholka de mänskliga rättigheterna. Parlamentet efterlyser inrättandet av en europeisk mekanism för demokratibedömning, som gör det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka auktoritära tendenser, samt en verktygslåda för åtgärder med fokus på att stödja demokratin och motverka auktoritära narrativ, särskilt mot bakgrund av den beklagliga nedläggningen av verksamheten vid Förenta staternas byrå för internationell utveckling (USAID). Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang till större investeringar i strategisk kommunikation och kampen mot utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet anser att EU:s insatser för att motverka detta hot bör bygga på den befintliga expertis som utvecklats inom utrikestjänsten, och efterlyser större samstämmighet mellan befintliga och kommande EU-bestämmelser och EU-insatser. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att se till att den verktygslåda för utländsk informationsmanipulering och inblandning som utvecklats av utrikestjänsten görs fullt operativ. Parlamentet anser att EU tydligt bör identifiera den digitala sfären som ett åtgärdsområde och erkänna digital diplomati som ett strategiskt intresse.

35.Europaparlamentet fördömer skarpt de riktade sanktionerna mot lagstiftare som ansvarar för förordningen om digitala tjänster Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2065/oj). och annan lagstiftning på det digitala området, särskilt mot en tidigare kommissionsledamot.

36.Europaparlamentet uppmuntrar till årliga strategiska översyner av hot mot den regelbaserade världsordningen, som samordnas av utrikestjänsten och följs av aktiva åtgärder för att förhindra ytterligare urholkning av multilaterala normer.

37.Europaparlamentet bekräftar på nytt att EU:s yttre åtgärder kräver ett trovärdigt värdebaserat engagemang. Parlamentet insisterar dock på att det inte räcker att enbart förlita sig på normativ makt och principer. Parlamentet uppmuntrar till en mer beslutsam strävan efter EU:s strategiska mål med stöd av partnerskap och allianser som bygger på gemensamma intressen. Parlamentet understryker att ett framgångsrikt utnyttjande av partnerskap och allianser även på lång sikt måste baseras på lika villkor mellan partner. Parlamentet understryker att EU:s stöd bör villkoras av respekt för grundläggande demokratiska principer och rättsstaten. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang att EU-lagstiftningen inte är föremål för förhandlingar med länder utanför EU.

38.Europaparlamentet uppmuntrar i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten att eftersträva skräddarsydd politik som tar hänsyn till medlemsstaternas och partnerländernas förväntningar och som snabbt når resultat i fråga om politiska överenskommelser och därigenom etablerar EU som ett tillförlitligt strategiskt ankare, särskilt i en tid då konflikterna ökar och användningen av våld alltmer normaliseras som ett sätt att uppnå politiska mål.

39.Europaparlamentet betonar att ett starkt transatlantiskt partnerskap med Förenta staterna och Kanada inom Nato utgör kärnan i den europeiska säkerhetsstrukturen. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang oro över att vissa delar av Förenta staternas nya nationella säkerhetsstrategi har betydande brister när det gäller att på ett tillfredsställande sätt motverka det hot som Ryssland utgör, särskilt för säkerheten i Europa och därmed även för säkerheten i Förenta staterna. Parlamentet beklagar dessutom den nationella säkerhetsstrategins felaktiga bedömning av EU som ett politiskt system, inbegripet otillräckliga beskrivningar av den inhemska politiska situationen i EU:s medlemsstater. Parlamentet bekräftar sitt långvariga stöd för EU:s grundläggande värden demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att den nationella säkerhetsstrategin gör det än mer angeläget för Europa att främja sitt strategiska oberoende, minska sitt beroende och diversifiera sina partnerskap.

40.Europaparlamentet beklagar den amerikanske presidentens beslut av den 7 januari 2026 att dra sig ur, avbryta deltagandet i eller avsluta samarbetet med ett betydande antal internationella organisationer, däribland ett stort antal FN-organ. Parlamentet uttrycker sin allvarliga oro över att denna åtgärd kan komma att underminera FN-systemets finansiella hållbarhet, försvaga det multilaterala samarbetet vid en tidpunkt då det behövs som mest och uppmuntra auktoritära och revisionistiska aktörer, som historiskt sett har försökt utnyttja västmakters tillbakadragande eller avståndstagande från internationella organisationer. Parlamentet uppmuntrar den amerikanska regeringen att överväga sitt beslut och att bekräfta sitt engagemang för FN och multilateralt samarbete.

41.Europaparlamentet avvisar bestämt alla försök att undergräva Konungariket Danmarks, inbegripet Grönlands, suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att Grönland är en självstyrande del av Konungariket Danmark och har befogenhet att besluta om sin ekonomiska utveckling, sina internationella partnerskap och sin råvarupolitik. Parlamentet upprepar att endast Grönlands befolkning kan besluta om sin framtid. Parlamentet varnar samtidigt för att sådana politiska processer inte får instrumentaliseras eller påverkas av externa aktörer. Parlamentet framhåller särskilt Kinas strategiska intresse för Arktis och dess användning av ekonomisk tyngd för att vinna politiskt inflytande. Parlamentet noterar att Förenta staternas intresse drivs av säkerhetsfrågor kopplade till den föränderliga strategiska miljön i Arktis, men anser att 1951 års försvarsavtal mellan Konungariket Danmark och Förenta staterna erbjuder stora möjligheter för en ökad amerikansk närvaro på Grönland. Parlamentet påminner om att Danmark, inklusive Grönland, är medlem i Nato och därför fullt ut omfattas av alliansens kollektiva säkerhetsgarantier. Parlamentet välkomnar uttalandet från sju europeiska ledare av den 6 januari 2026 och understryker att säkerhet i Arktis endast kan uppnås kollektivt, tillsammans med Nato. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska rådet att fastställa det konkreta stödet till Grönland och Danmark i linje med EU:s principer, internationell rätt och Natos stadga.

42.Europaparlamentet beklagar att USA nu har intagit en mer transaktionell hållning till utrikespolitiken som präglas av minskade åtaganden för multilateralism och europeisk säkerhet. Parlamentet betonar vikten av att EU drar lärdom av sina sårbarheter och vidtar lämpliga åtgärder på EU-nivå för att undvika att hamna i en situation där unionen kan komma att utsättas för tvång i framtiden. Parlamentet anser att det är viktigare än någonsin att fortsätta att samarbeta med amerikanska motparter på federal nivå och delstatsnivå och säkerställa varaktig samordning på områden som säkerhet, teknik och ekonomisk resiliens, och att visa upp en enad front och engagemang för en gemensam EU-ståndpunkt. Parlamentet stöder till fullo ett fördjupat samarbete inom ramen för den transatlantiska lagstiftardialogen mellan EU och USA samt regelbundna toppmöten mellan EU och USA för att stimulera det framtida samarbetet på högsta nivå. Parlamentet efterlyser en fördjupning av dialogen mellan EU och USA om säkerhet och försvar, vars potential fortfarande inte utnyttjas fullt ut. Parlamentet påminner om att Europa måste säkra sitt eget försvar och sin egen säkerhet för att vara en stark transatlantisk partner. Parlamentet upprepar i detta sammanhang att EU och dess medlemsstater omedelbart fullt ut måste omsätta konceptet strategiskt oberoende och försvarsberedskap i praktiken och i detta syfte göra kollektiva och väl samordnade investeringar i nödvändiga försvarsförmågor. Parlamentet betonar det brådskande behovet att EU och dess medlemsstater blir mer tillförlitliga och mer självförsörjande på områdena säkerhet, försvar och teknik, i syfte att stärka den europeiska pelaren inom Nato.

43.Parlamentet bekräftar sin fulla och orubbliga solidaritet med Grönland, som en del av kungariket Danmark. Parlamentet fördömer användningen av unilaterala handelshot och ekonomiska hot mot Danmark och andra av EU:s medlemsstater som en form av tvång som är oförenlig med folkrätten och kärnprinciperna i samarbetet mellan NATO-allierade. Parlamentet varnar för försök att använda säkerhetsintressen i Arktis för att utöva territoriella eller politiska påtryckningar, och stödjer till fullo kungariket Danmarks, inbegripet Grönlands, ståndpunkt att Grönland inte är till salu. Parlamentet understryker att Grönland inte får användas som ett verktyg för att splittra Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar unionen att svara bestämt, kollektivt och otvetydigt och att stå emot alla sådana åtgärder.

44.Europaparlamentet välkomnar det säkerhets- och försvarspartnerskap mellan EU och Kanada som undertecknades vid toppmötet mellan EU och Kanada 2025 som det första avtalet av detta slag med en partner i Nord- och Sydamerika. Parlamentet efterlyser ett snabbt verkställande av detta, inbegripet Kanadas deltagande i uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Parlamentet stöder förhandlingarna om ett direktiv som gör det möjligt för kanadensiska enheter att delta i EU:s gemensamma upphandling inom ramen för instrumentet Säkerhetsaktion för Europa (Safe).

45.Europaparlamentet lovordar det starka och konstruktiva partnerskapet med Förenade kungariket. Parlamentet välkomnar det gemensamma uttalandet från Förenade kungarikets och EU:s ledare av den 19 maj 2025 efter toppmötet mellan Förenade kungariket och EU 2025, särskilt inrättandet av det övergripande säkerhets- och försvarspartnerskapet. Parlamentet efterlyser ett snabbt och fullständigt genomförande av detta, bland annat genom i) regelbundna strategiska dialoger på ministernivå i utrikes- och säkerhetsfrågor två gånger om året mellan Förenade kungarikets utrikes- och försvarsministrar och vice ordföranden/den höga representanten för att samordna krishanteringen och anpassa strategiska prioriteringar, ii) Förenade kungarikets deltagande i civila och militära krishanteringsuppdrag inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, där det är rättsligt möjligt, iii) ökat samarbete om cyberresiliens, motverkande av hybridhot, skydd av kritisk infrastruktur och hantering av olaglig finansiering, iv) stärkt samordning av verkställandet av sanktioner och v) gemensamma åtgärder för att motverka Rysslands skuggflotta. Parlamentet välkomnar det gemensamma åtagandet att stärka samarbetet på västra Balkan, särskilt för att säkerställa respekten för maktdelningsprincipen i fredsavtalet i Dayton och Paris. Parlamentet noterar den slutgiltiga politiska överenskommelse om de centrala aspekterna av det framtida avtalet mellan EU och Förenade kungariket med avseende på Gibraltar som parterna tillkännagav den 11 juni 2025. Parlamentet väntar på att den fullständiga lagtexten ska offentliggöras för granskning.

46.Europaparlamentet lovordar de nära förbindelserna med västeuropeiska länder utanför EU och deras starka samarbete med EU om yttre åtgärder. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang slutförandet av förhandlingarna och tillfällig sektorsvis tillämpning av ett brett åtgärdspaket för de framtida förbindelserna mellan EU och Schweiz, vilket utgör en viktig milstolpe när det gäller att främja och fördjupa de redan nära förbindelserna. Parlamentet uppmuntrar till en snabb ratificering av det. Parlamentet understryker betydelsen av försvars- och säkerhetspartnerskapet med Norge, och betonar vikten av att främja starkare förbindelser med Norge i ljuset av den avgörande roll som länderna spelar för EU:s energitrygghet. Parlamentet efterlyser ökat samarbete om energiresiliens och diversifiering av energiförsörjningen som viktiga instrument för att främja unionens strategiska oberoende. Parlamentet välkomnar det växande offentliga stödet i Island för landets anslutning till EU och de isländska myndigheternas avsikt att hålla en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-anslutning senast 2027. Parlamentet efterlyser under tiden ett proaktivt engagemang med den isländska regeringen för att fördjupa försvars- och säkerhetssamarbetet och främja fördelarna med ett EU-medlemskap. Parlamentet efterlyser en snabb ratificering av associeringsavtalen med Andorra och San Marino.

47.Europaparlamentet betonar västra Balkans strategiska betydelse, och stöder ett trovärdigt politiskt och säkerhetsrelaterat samarbete på deras meritbaserade väg mot EU-integration. Parlamentet anser att framtiden för västra Balkan, Ukraina och Moldavien ligger inom EU, i överensstämmelse med deras folks strävanden. Parlamentet fördömer Rysslands inblandning i de demokratiska processerna i EU:s kandidatländer, särskilt Moldavien. Parlamentet noterar resultatet av parlamentsvalet i Kosovo den 28 december 2025. Parlamentet uppmanar till ett snabbt bildande av ett nytt parlament och en ny regering i Kosovo som kan arbeta för välbehövliga EU-relaterade reformer, särskilt när det gäller tillväxtplanen för västra Balkan, och som ta sig an åtagandena gällande normaliseringen av förbindelserna mellan Kosovo och Serbien. Parlamentet välkomnar det partiella hävandet av de åtgärder EU har vidtagit mot Kosovo. Parlamentet upprepar att EU:s anslutningsförhandlingar med Serbien endast bör fortskrida på grundval av mätbara och hållbara framsteg i klustret för grundläggande principer, inbegripet full anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, särskilt sanktionerna mot Ryssland. Parlamentet välkomnar det framgångsrika återupptagandet av Gusp-dialogen mellan EU och dess partner på västra Balkan och betonar vikten av dessa partnerskap för fred och säkerhet. Parlamentet påminner om att EU:s utvidgning utgör en geostrategisk investering i regional säkerhet och stabilitet, vilket kräver engagemang från både unionen och kandidatländerna, och uppmanar i detta sammanhang EU att göra utvidgningsprocessen mer förutsägbar och politiskt synlig för regionens medborgare. Parlamentet anser i detta avseende att EU måste upprätthålla utvidgningsdynamiken och tillhandahålla kandidatländerna tillräckligt tekniskt och ekonomiskt stöd och konsekvent politiskt stöd på deras väg mot ett fullvärdigt medlemskap. Parlamentet betonar emellertid behovet att ytterligare förbättra villkorligheten rörande rättsstaten och säkerställa att all EU-finansiering till anslutningsländerna är helt i linje med EU:s egna strategiska mål och intressen. Parlamentet betonar samtidigt att framstegen mot EU-anslutning är meritbaserade och villkorade av full respekt för internationell rätt och EU:s regelverk samt deras anpassning till Gusp, inbegripet efterlevnad av sanktioner och EU:s viseringspolitik. Parlamentet påminner om att utvidgningsprocessen bör fortskrida parallellt med institutionella reformer och beslutsreformer som syftar till att skydda unionens integrationskapacitet. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU-kandidatländerna att aktivt stödja och samarbeta med internationella domstolar och mekanismer för att säkerställa att de kan utföra sitt arbete korrekt och lagföra och säkerställa ansvarsskyldighet för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, folkmord och aggressionsbrott som begås i hela världen.

48.Europaparlamentet understryker att en av de viktigaste prioriteringarna för Gusp och GSFP i förhållande till länderna i det östliga partnerskapet måste vara ett starkt stöd för deras suveränitet och territoriella integritet inom internationellt erkända gränser. Parlamentet uppmanar Ryska federationen att dra tillbaka alla sina trupper från Transnistrien i Moldavien, från de georgiska regionerna Abchazien och Tskhinvali/Sydossetien och från de olagligt ockuperade delarna av Ukraina, i full överensstämmelse med internationell rätt och FN-stadgan.

49.Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den europeiska politiska gemenskapen som en plattform för diskussion, dialog och samarbete med europeiska partner om de utrikespolitiska och säkerhetsmässiga utmaningar vi står inför, i syfte att stärka säkerheten och stabiliteten i Europa och fortsätta det politiska och säkerhetsmässiga samarbetet på grundval av gemensamma intressen. Parlamentet begär att bli nära involverat i klargörandet av hur verksamhetsområdet och det framtida arbetet för denna gemenskap ska se ut. Parlamentet understryker att en viss sammanjämkning när det gäller demokratiska värden och principer är avgörande för att detta format ska bli framgångsrikt och samstämt i framtiden. Parlamentet upprepar att den europeiska politiska gemenskapen under inga omständigheter får bli en förevändning för förseningar i utvidgningsländernas EU-anslutning.

50.Europaparlamentet understryker att Turkiets strategiska roll som Nato-medlem och dess samarbete med EU, särskilt genom att bidra till EU:s krishanteringsuppdrag och krishanteringsinsatser, är viktiga för Europas stabilitet och säkerhet. Parlamentet anser det vara viktigt att utveckla samarbetsinriktade och ömsesidigt fördelaktiga förbindelser med Turkiet, vilket ska genomföras stegvis, proportionellt och reversibelt, med strikta villkor om respekt för rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter, internationell rätt och goda grannförbindelser. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att Turkiet fortsätter att ifrågasätta en EU-medlemsstats suveränitet och betonar att Turkiet gör otillräckliga ansträngningar för att anpassa sig till EU:s Gusp. Parlamentet upprepar sin åsikt att samförståndsavtalet mellan Turkiet och Libyen om avgränsning av de marina jurisdiktionsområdena i Medelhavsområdet inkräktar på tredjestaters suveräna rättigheter, inte är förenligt med FN:s havsrättskonvention och inte kan medföra några rättsliga konsekvenser för tredjestater. Parlamentet påminner i detta sammanhang om undertecknandet av och diskussionerna om samförståndsavtalen mellan Turkiet och Libyen om övergripande säkerhetssamarbete och militärt samarbete och om avgränsning av havsområden. Parlamentet beklagar dessutom Turkiets vägran att beteckna Hamas som en terroristorganisation. Parlamentet understryker vidare att Turkiets kandidatur till medlemskap i Briks+ är oförenlig med EU:s Gusp. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut anpassa sig till EU:s sanktioner mot Ryssland. Parlamentet uttrycker dessutom oro över situationen för de grundläggande friheterna och den demokratiska tillbakagången i Turkiet. Parlamentet uppmanar med kraft till ett omedelbart frigivande av oppositionsledaren Ekrem İmamoğlu, Selahattin Demirtaş, Osman Kavala och alla andra politiska fångar, och kräver ett slut på de varaktiga angreppen på och rättsliga trakasserierna mot den politiska oppositionen, presskåren och företrädare för det civila samhället. Parlamentet stöder normaliseringen av förbindelserna mellan Armenien och Turkiet för att främja försoning, goda grannförbindelser, regional stabilitet och säkerhet samt socioekonomisk utveckling, och välkomnar de framsteg som hittills gjorts.

51.Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att Turkiet fortsätter att upprätthålla krigshotet (casus belli) mot Grekland och fördömer turkiska militära styrkors olagliga ockupation av en del av Republiken Cyperns territorium. Parlamentet beklagar att Turkiet har underlåtit att fullgöra de skyldigheter som landet åtagit sig gentemot EU enligt förhandlingsramen från oktober 2005. Parlamentet påminner om att fullständig efterlevnad av Köpenhamnskriterierna och normalisering av förbindelserna med alla EU-medlemsstater, inbegripet Republiken Cypern, är en nödvändig del av anslutningsprocessen. Parlamentet anser att Turkiets EU-anslutningsprocess till följd av ovanstående inte kan återupptas under rådande omständigheter.

52.Europaparlamentet efterlyser ett snabbt återupptagande av samtalen om en lösning på Cypernfrågan inom den FN-överenskomna ramen och motsätter sig bestämt varje ensidig åtgärd som är oförenlig med en fredlig lösning. Parlamentet begär att buffertzonens status och mandatet för FN:s fredsbevarande styrka på Cypern respekteras. Parlamentet uppmärksammar kommissionens utnämning av Johannes Hahn till särskilt sändebud för Cypern, vilket understryker EU:s engagemang för en övergripande lösning på den överenskomna grunden och dess beredvillighet att bidra till förlikningsprocessen inom ramen för FN.

53.Europaparlamentet noterar att det östliga partnerskapet har gått in i en ny geopolitisk fas, med partner på väg mot anslutning, andra som eftersträvar skräddarsytt samarbete och Rysslands aggression som avvecklar den tidigare regionala balansen. EU måste därför omdefiniera det östliga partnerskapets strategiska syfte och förankra det i resiliens, demokratisk omvandling och säkerhet. Parlamentet erkänner den parlamentariska församlingen Euronest som den parlamentariska dimensionen av det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar rådet, utrikestjänsten och kommissionen att integrera den parlamentariska församlingen Euronests överläggningar i den politiska planeringen.

54.Europaparlamentet välkomnar EU:s långsiktiga strategi för Svarta havet och dess konnektivitetsagenda som en hörnsten för regionalt välstånd, som kopplar samman Europa med Sydkaukasien och Centralasien. Parlamentet efterlyser ett snabbt och effektivt genomförande av strategin i nära samarbete med partnerländerna, med tanke på att främjandet av mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen måste förbli centralt för EU:s engagemang i regionen. Parlamentet betonar den strategiska betydelsen av att slutföra centrala infrastrukturprojekt i linje med de utvidgade transeuropeiska näten. Parlamentet betonar den parlamentariska församlingen Euronests roll i detta sammanhang.

55.Europaparlamentet betonar Sydkaukasiens strategiska betydelse och uppmanar med kraft EU att utveckla en långsiktig vision för sitt samarbete med regionen.

56.Europaparlamentet fördömer de auktoritära tendenserna hos partiet Georgisk dröm och dess inriktning på ryska intressen, trots Rysslands utdragna ockupation av Abchazien och Tschinvaliregionen/Sydossetien. Parlamentet avvisar varje erkännande av parlamentsvalet och anser att Georgien är en stat som kidnappats av den rättsvidriga Georgisk dröm-regimen. Parlamentet uppmanar med kraft Georgiens parlament att upphäva lagarna om ”utländsk påverkan” och ”familjevärden”. Parlamentet kräver ett omedelbart slut på den politiskt motiverade förföljelsen av den politiska oppositionen, det civila samhället och oberoende medier och ett villkorslöst frigivande av alla politiska fångar. Parlamentet uppmanar med kraft EU att äntligen reagera på ett adekvat och beslutsamt sätt på denna demokratiska kris i ett kandidatland genom att utnyttja alla tillgängliga medel, och upprepar återigen sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att införa riktade sanktioner mot partiet Georgisk dröms ledare och mot tjänstemän som är ansvariga för den demokratiska tillbakagången och hoten mot politisk pluralism och mot personer som för fram ryskstödda narrativ och kapar politiska processer. Parlamentet uppmanar Georgien att åter slå in på den europeiska vägen i linje med folkets tydliga val. Parlamentet påminner samtidigt Georgien om att landet bör anpassa sig till Gusp, bland annat genom att följa sanktionerna mot Ryssland.

57.Europaparlamentet stöder fredsavtalet mellan Armenien och Azerbajdzjan från augusti 2025 och begär att det genomförs i god tro, med full respekt för Armeniens territoriella integritet, samt att det åtföljande fredsfördraget formaliseras och ratificeras, där första steget är Azerbajdzjans tillbakadragande från de territorium som landet ockuperar i Armenien. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att på ett konstruktivt sätt delta i ytterligare normalisering av de bilaterala förbindelserna mellan Armenien och Azerbajdzjan. Parlamentet upprepar sin uppmaning till de azerbajdzjanska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst frige alla 23 armeniska gisslan som frihetsberövats efter attacken mot regionen Nagorno-Karabach. Parlamentet upprepar sitt krav på oberoende utredningar av de övergrepp som begåtts av azerbajdzjanska styrkor i Nagorno-Karabach och uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att tillåta den armeniska befolkningen att på ett säkert sätt återvända till Nagorno-Karabach, att verkligen inleda en omfattande och öppen dialog med dem och att tillhandahålla robusta garantier för skyddet av deras rättigheter. Parlamentet kräver respekt för Armeniens territoriella integritet och uppmuntrar till övergångsrättvisa samt hållbara återvändandeprocesser. Parlamentet beklagar den ytterligare försämringen av situationen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i Azerbajdzjan.

58.Europaparlamentet välkomnar den positiva drivkraften i de bilaterala förhandlingarna mellan EU och Armenien, som får ett starkt stöd från myndigheterna i Jerevan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt stödja Armeniens önskan om ökat samarbete med EU. Parlamentet uttrycker sitt starka stöd för det arbete som utförs av Europeiska unionens uppdrag i Armenien (Euma) och understryker den viktiga roll som uppdraget har. Parlamentet uppmanar Euma att fortsätta att noga övervaka hur säkerhetssituationen utvecklas på plats, rapportera öppet om detta till parlamentet och aktivt bidra till konfliktlösningsinsatser. Parlamentet lovordar förlängningen av Euma:s mandat och ökningen av dess storlek. Parlamentet uppmanar rådet, utrikestjänsten och kommissionen att undersöka andra sätt att stödja Armenien, särskilt, men inte uteslutande, på området demokratisk motståndskraft.

59.Europaparlamentet uttrycker oro över ryska och kinesiska påtryckningar i Centralasien och betonar det akuta behovet av att öka EU:s politiska och ekonomiska närvaro i regionen. Parlamentet välkomnar resultaten från det första toppmötet mellan EU och Centralasien i april 2025, även med tanke på att förbättra människorättssituationen i regionen. Parlamentet framhåller att de centralasiatiska staterna tvekar att stödja Rysslands anfallskrig med tanke på krigets inverkan på regionen. Parlamentet uppmanar myndigheterna i de centralasiatiska staterna, särskilt Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan, att samarbeta nära med EU, i synnerhet med unionens sändebud för sanktioner. Parlamentet framhåller EU:s intresse att öka de ekonomiska och politiska förbindelserna och stärka samarbetet avseende energiinfrastruktur med länderna i Centralasien, delvis för att ta itu med kringgåendet av sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att främja politiska och ekonomiska reformer och hållbar utveckling och stärka rättsstaten, demokratin, god samhällsstyrning och respekten för de mänskliga rättigheterna.

60.Europaparlamentet betonar behovet av ett effektivt genomförande av EU:s Gulfstrategi genom skräddarsydda multilaterala partnerskap med Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) och med varje land i regionen. Parlamentet understryker att ökat samarbete bör prioritera migration, digital omställning, forskning och innovation, den gröna omställningen, energi, säkerhet och terrorismbekämpning. Parlamentet välkomnar det framgångsrika slutförandet av det första toppmötet mellan EU och GCC som ett avgörande ögonblick för att främja ett brett partnerskap för global och regional säkerhet och välstånd. Parlamentet välkomnar Gulfstaternas växande diplomatiska roll när det gäller att bidra till internationell stabilitet och konfliktmedling.

61.Europaparlamentet beklagar att man fortfarande inte, 30 år efter det att den så kallade Barcelonaprocessen inleddes, har uppnått ett område med delat välstånd, stabilitet och frihet med Medelhavsländerna. Parlamentet erkänner den strategiska betydelsen av en förstärkt dialog med länderna i Medelhavsområdet i syfte att förbättra de mänskliga rättigheterna och de demokratiska normerna, men också med tanke på deras roll när det gäller att diversifiera unionens energiförsörjning och hantera migrationsströmmar från ursprungs- eller transitländer. Parlamentet stöder den nya pakten för Medelhavsområdet som en övergripande ram för att främja säkerheten, stabiliteten och välståndet i Medelhavsregionen. Parlamentet uppmuntrar till fortsatt engagemang, riktade investeringar och tekniskt stöd för att hantera gemensamma utmaningar såsom migration, klimatförändringar och säkerhetshot. Parlamentet understryker vidare att Medelhavsunionen kan tjäna som forum för att fördjupa samarbetet mellan de europeiska länderna och länderna vid Medelhavskusten.

62.Europaparlamentet fördömer Irans destabiliserande roll i Mellanöstern, särskilt landets militära stöd till olika icke-statliga aktörer, såsom Hamas och Hizbollah, samt till huthierna, vilket undergräver den regionala säkerheten. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att beteckna Islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation och att utvidga EU:s sanktioner till alla dess medlemmar samt till alla dem som bär ansvar för allvarliga människorättskränkningar i Iran. Parlamentet uttrycker sin orubbliga solidaritet med det iranska folket i dess pågående strävan efter grundläggande rättigheter och friheter. Parlamentet fördömer de iranska säkerhetsstyrkornas systematiska och oproportionerliga användning av våld mot fredliga demonstranter, som har lett till dödsfall och allvarliga skador. Parlamentet fördömer den iranska regimens försök att censurera protesterna genom att strypa tillgången till internet och telefonnäten i hela landet. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att omedelbart upphöra med användningen av våld mot fredliga sammankomster och att fullt ut respektera rätten till yttrandefrihet och friheten att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet motsätter sig starkt Irans gisslandiplomati och kräver att alla europeiska medborgare som hålls fängslade i Iran ska friges och tillåtas lämna landet. Parlamentet uttrycker djup oro över att Irans kärntekniska program utvecklas längre än vad som rimligen kan motiveras med civil användning. Parlamentet påpekar att regimen i Teheran tydligt har avvisat ett återupptagande av den gemensamma övergripande handlingsplanen (JCPOA) och vägrat att samarbeta i sin pågående tvist med Internationella atomenergiorganet. Parlamentet beklagar att det för närvarande inte finns någon strategi för att förmå Iran att avstå från att bygga upp militär kärnteknisk kapacitet, och inte heller någon handlingsplan för den händelse att Iran tar steget över kärnvapentröskeln. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram en reviderad strategi gentemot Iran som beaktar alla typer av potentiella händelser. Parlamentet stöder ett återinförande av alla tidigare upphävda kärnteknikrelaterade FN- och EU-sanktioner och restriktioner mot Iran på grund av att landet inte uppfyller sina åtaganden enligt JCPOA, och kräver omedelbara och beslutsamma åtgärder mot bakgrund av regimens djupt rotade, systematiska och brutala förtryck av det iranska folket, inbegripet godtyckliga massmassgripanden, tortyr och avrättningar av politiska dissidenter. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag regimens nya och eskalerande våldskampanj mot demonstranter, som har lett till att tusentals demonstranter har dödats, bland annat genom avsiktlig användning av skarp ammunition och statsunderstödda avrättningar samt handlingar som utgör brott mot mänskligheten enligt internationell rätt, samtidigt som regimen fortsatt förvägrar befolkningen grundläggande friheter trots dess återkommande krav på värdighet, frihet och rätten att leva i ett fritt och demokratiskt land..

63.Europaparlamentet fördömer skarpt huthiernas destabiliserande attacker mot handelsfartyg och militära fartyg i Röda havet. Parlamentet betonar att attackerna har orsakat betydande störningar i den globala handeln, eftersom rederierna tvingas omdirigera en stor del av trafiken från Röda havet till Afrikas sydspets. Parlamentet efterlyser kollektiva åtgärder och uppmuntrar till ökat EU-engagemang och internationellt samarbete. Parlamentet uppmanar med kraft till fortsatta åtgärder för att säkerställa fri sjöfart på en av världens viktigaste farleder. Parlamentet kräver att dessa olagliga attacker omedelbart ska upphöra.

64.Europaparlamentet betonar vikten av kontinuerligt och ökat EU-stöd till det afghanska folket, särskilt kvinnor och flickor, och alla personer vars rättigheter ständigt kränks av talibanerna. Parlamentet insisterar på att upprätthålla en strikt, villkorad dialog med talibanerna på grundval av de fem riktmärken som fastställts av rådet och rekommendationerna från FN:s särskilda rapportör.

65.Europaparlamentet upprepar att fredliga, stabila och regelbaserade förhållanden i regionen Indiska oceanen/Stilla havet är av grundläggande europeiskt intresse, inte bara för regional säkerhet utan även för att skydda globala handelsvägar, skydda den fria sjöfarten och säkerställa motståndskraft mot ekonomiska påtryckningar. Parlamentet är oroat över att den intensifierade konkurrensen mellan stormakter i regionen, särskilt mellan USA och Kina, i allt högre grad begränsar EU:s förmåga att fullfölja sin egen agenda för att främja multilateralism och samarbetslösningar i regionen. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att Asien–Europa-mötet fortfarande hämmas på grund av de geopolitiska spänningarna med Ryssland. Parlamentet uppmuntrar därför till en närmare samordning av utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken med likasinnade partner, särskilt Australien, Nya Zeeland, Sydkorea, Japan, Taiwan och medlemsstaterna i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean). Parlamentet bekräftar att Taiwansundet är internationellt vatten och stöder de europeiska demokratiernas och deras likasinnade partners rätt till fri sjöfart; fred och stabilitet i Taiwansundet är avgörande för säkerhet och välstånd globalt.

66.Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om det strategiska partnerskapet mellan EU och Japan, vilket bör fungera som en förebild för en givande bilateral förbindelse som möjliggör effektiv utformning av politik i multilaterala sammanhang. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av det strategiska partnerskapsavtalet (SPA) mellan EU och Japan den 1 januari 2025, tillsammans med det befintliga avtalet om ekonomiskt partnerskap, och uppmuntrar till genomförande av SPA-bestämmelserna om ökat säkerhets- och försvarssamarbete, inbegripet inledandet av en regelbunden säkerhets- och försvarsdialog mellan Japan och EU, samarbete om industrirelaterade försvarsfrågor, undersökning av ömsesidigt deltagande i försvarsinitiativ och pågående arbete med ett informationssäkerhetsavtal. Parlamentet välkomnar intensifieringen av samarbetet på områden som sjöfartsskydd, cybersäkerhet, rymdfrågor och icke-spridning samt konkret gemensam verksamhet inom ramen för det digitala partnerskapet och energidialogen.

67.Europaparlamentet erkänner Sydkoreas strategiska betydelse som en viktig demokratisk partner i Östasien, med vilken EU har upprättat ett omfattande partnerskap som omfattar politisk dialog, handel och säkerhetssamarbete. Parlamentet påminner om att frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea, det första i sitt slag med en asiatisk partner, avsevärt har fördjupat den ekonomiska integrationen, och att det pågående samarbetet omfattar icke-spridning, cybersäkerhet, terrorismbekämpning och krishantering. Parlamentet understryker Sydkoreas centrala roll för den regionala stabiliteten, särskilt när det gäller att ta itu med säkerhetsutmaningarna på Koreahalvön, och efterlyser förstärkt samordning i multilaterala forum för att upprätthålla fred, avskräcka från provokationer och främja kärnvapennedrustning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av partnerskapet för säkerhet och försvar. Parlamentet betonar att partnerskapet ger en strukturerad ram för dialog och samarbete över hela spektrumet av säkerhets- och försvarsfrågor, inbegripet årliga strategiska dialoger på ministernivå. Parlamentet stöder ambitionen att fördjupa det konkreta samarbetet på områden såsom sjöfartsskydd, där man bygger vidare på gemensamma insatser, inbegripet Atalanta, och utforskar nya åtaganden inom ramen för EU:s initiativ för samordnad närvaro till havs. Parlamentet understryker slutligen att institutionaliseringen av detta säkerhets- och försvarspartnerskap befäster Sydkoreas ställning som en av EU:s viktigaste partner i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och utgör en stark grund för långsiktiga gemensamma åtgärder för att möta gemensamma geopolitiska utmaningar.

68.Europaparlamentet betonar värdet av fördjupade förbindelser med Nya Zeeland, en långvarig partner som har starka politiska, kulturella och normativa band med EU. Parlamentet påpekar att Nya Zeeland har visat konsekvent ledarskap inom multilateral diplomati, kärnvapennedrustning och klimatåtgärder, vilket gör landet till en oumbärlig allierad när det gäller att främja gemensamma globala mål. Parlamentet välkomnar ingåendet av frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland som en milstolpe på vägen mot att stärka det ekonomiska samarbetet, samtidigt som man erkänner potentialen att utöka det gemensamma arbetet inom säkerhet och konnektivitet.

69.Europaparlamentet betonar vikten av att stärka det strategiska samarbetet med Australien, som är en likasinnad partner som delar EU:s engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter, internationell rätt och en regelbaserad världsordning. Parlamentet understryker att Australiens geografiska läge och aktiva roll i den regionala säkerheten gör landet till en central aktör när det gäller att värna stabiliteten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet välkomnar i detta avseende det tillkännagivande som gjordes vid G7-ledarnas toppmöte i Alberta av Europeiska rådets ordförande António Costa, kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Australiens premiärminister Anthony Albanese om att inleda förhandlingar om ett säkerhets- och försvarspartnerskap. Parlamentet betonar att detta initiativ återspeglar det växande erkännandet av sammanlänkningen av säkerheten i Europa och regionen Indiska oceanen/Stilla havet och utgör en möjlighet att utöka de gemensamma åtgärderna i samband med globala säkerhetsutmaningar. Parlamentet betonar att dessa förhandlingar, tillsammans med det förnyade engagemanget att ingå ett frihandelsavtal mellan Australien och EU, visar på en stark dynamik i de bilaterala förbindelserna och stärker inte bara de ekonomiska och tekniska banden utan även den kollektiva motståndskraften och det strategiska förtroendet.

70.Europaparlamentet pekar på den ökade politiska och geostrategiska betydelsen av länder i Oceanien samt organisationer såsom Stillahavsöarnas forum. Parlamentet betonar att även om länderna i Stillahavsområdet är de länder som är mest exponerade för globala utmaningar och geopolitiska påtryckningar spelar de en ledande roll för att främja multilateralism och förblir viktiga partner i den regelbaserade världsordningen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt diplomatiska engagemang i regionen, om möjligt i nära samarbete med Australien och Nya Zeeland.

71.Europaparlamentet anser att förbindelserna mellan EU och Kina kommer att vara en avgörande faktor för ekonomiskt välstånd och internationell säkerhet i framtiden. Parlamentet anser i detta sammanhang att den allt snabbare militariseringen av Kina, landets ökande militära närvaro och aggressiva beteende i Sydkinesiska havet och dess oberättigade militära provokationer mot sina grannar samt dess militära och politiska partnerskap med Ryssland, Nordkorea och Iran utgör en central geopolitisk utmaning för 2000-talet. Parlamentet uttrycker sin oro över att Kinas utrikespolitik kan komma att ändras från kraftigt beslutsam till öppet aggressiv.

72.Europaparlamentet beklagar djupt partnerskapet ”utan gränser” mellan Ryssland och Kina, särskilt det förnyade åtagandet att stärka sina militära band och därigenom fortsätta att stödja Rysslands krigsmaskin, bland annat genom export av material med dubbla användningsområden.

73.Europaparlamentet påminner om EU:s engagemang för politiken för ett enat Kina som en av principerna för förbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet fördömer Kinas skrämseltaktik och hot mot freden och stabiliteten i Taiwansundet och omgivande internationella vatten, inbegripet storskaliga luft- och sjömanövrer såsom övningarna ”Justice Mission 2025” och ”Strait Thunder-2025A” i april 2025, som äventyrar stabiliteten i regionen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ge tydliga och konsekventa signaler om att de pågående försöken att ensidigt ändra status quo i Taiwansundet, särskilt genom våld eller tvång, inte kan accepteras och kommer att stå de ansvariga dyrt. Parlamentet understryker att Taiwan är en viktig demokratisk partner för EU i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att inleda ett närmare samarbete med Taiwan för att ytterligare stärka de ekonomiska banden samt handels- och investeringsförbindelserna. Parlamentet efterlyser dessutom regelbundna utbyten mellan EU och dess taiwanesiska motparter om relevanta säkerhetsfrågor. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja Taiwans meningsfulla deltagande i multilaterala organisationer, såsom Världshälsoorganisationen, Internationella civila luftfartsorganisationen och FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Parlamentet påminner om att Vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030 uttrycker oro över Kinas påtryckningar mot Taiwan genom intensifierade politiska, ekonomiska, militära, cyberrelaterade och kognitiva åtgärder. Parlamentet understryker att Kinas territoriella krav på Taiwan inte har någon grund i internationell rätt, att ingen av parterna är underordnad den andra och att endast Taiwans demokratiskt valda regering kan företräda det taiwanesiska folket. Parlamentet motsätter sig Folkrepubliken Kinas ständiga förvanskning av FN:s resolution 2758 och landets ansträngningar för att blockera Taiwans deltagande i multilaterala organisationer.

74.Europaparlamentet fördömer det regeringsledda systemet för tvångsarbete och de ständiga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, särskilt det systematiska förtrycket av uigurer i Xinjiangprovinsen. Parlamentet noterar med oro de intensiva tillslagen mot etniska minoriteter i Tibet, Hongkong och Macao och det transnationella förtrycket av kinesiska dissidenter. Parlamentet uppmanar Kina att följa Internationella arbetsorganisationens alla obligatoriska konventioner.

75.Europaparlamentet upprepar sitt starka fördömande av Kinas överträdelse av sina internationella åtaganden och av de kinesisk-brittiska och kinesisk-portugisiska gemensamma förklaringarna, principen ”ett land, två system” och Hongkongs grundlag. Parlamentet uppmanar Kina att respektera och garantera Hongkongs autonomi och att ratificera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se över statusen för Hongkongs ekonomi- och handelskontor i Bryssel samt Hongkongs och Macaos autonoma status, mot bakgrund av den nationella säkerhetslagen och Folkrepubliken Kinas överträdelse av sina internationella åtaganden. Parlamentet är bekymrat över Hongkongs roll i att bistå Ryssland med att kringgå de gällande sanktionerna och införskaffa kritiska komponenter till vapenproduktion. Parlamentet beklagar dessutom kraftåtgärderna mot den särskilda administrativa regionens autonomi och företrädare för den politiska oppositionen, inbegripet medlemmar av det civila samhället och deras familjemedlemmar. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att noga följa rättegångarna mot politiska fångar i Hongkong och kräva att alla politiska fångar friges.

76.Europaparlamentet är oroat över de kinesiska företagens ökande ekonomiska genomslagskraft inom EU, inbegripet inom strategiska sektorer såsom batteritillverkning. Parlamentet betonar det akuta behovet av att fortsätta riskminskningspolitiken genom att fortsätta att minska det ekonomiska beroendet inom kritiska sektorer, i linje med EU:s strategi för ekonomisk säkerhet. Parlamentet understryker att sådana beroenden begränsar EU:s utrikespolitiska förmåga och ökar dess sårbarhet för politiskt och ekonomiskt tvång. Parlamentet efterlyser därför effektiva riskreducerande åtgärder, diversifiering av leveranskedjor och inrättande av nya partnerskap.

77.Europaparlamentet betonar att EU måste främja en principbaserad dialog och ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete med Kina för att ta itu med ett antal globala utmaningar, från multilateralism och klimatförändringar till global hälsa och internationell utveckling. Parlamentet understryker mot bakgrund av ovanstående att EU måste anta en flerdimensionell strategi som kombinerar principbaserad diplomati som syftar till att upprätthålla internationell rätt med ekonomiskt engagemang som skyddar lika villkor och därmed säkrar EU:s intressen, och som kommer att kräva riskminskning gentemot Kina. Parlamentet bekräftar att det fortfarande är en användbar analytisk ram att betrakta Kina både som partner och som ekonomisk konkurrent och systemrival, men betonar att det är otillräckligt som långsiktig strategisk inriktning. Parlamentet efterlyser en strukturerad debatt bland medlemsstaterna om EU:s framtida förbindelser med Kina för att fastställa unionens strategiska mål. Parlamentet understryker att det endast är genom att fastställa en långsiktig vision för förbindelserna mellan EU och Kina som unionen kan utforma en konsekvent, trovärdig och effektiv politik, och uppmanar kommissionen och rådet att lägga fram förslag i detta syfte.

78.Europaparlamentet noterar att geopolitiska utmaningar har stärkt EU:s och Indiens gemensamma intressen. Parlamentet stöder ett toppmöte mellan EU och Indien för att lansera en ny strategisk agenda. Parlamentet välkomnar den strategiska dialogen om utrikes- och säkerhetspolitik som inleddes i juni 2025 och uppmuntrar inrättandet av ett säkerhets- och försvarspartnerskap mellan EU och Indien, inbegripet regelbundna gemensamma övningar till havs i Indiska oceanen och operativt samarbete mellan den indiska flottan och EU:s marina uppdrag. Parlamentet understryker målet att ingå ett informationssäkerhetsavtal med Indien senast 2026. Parlamentet betonar den strategiska möjligheten att minska Indiens beroende av import av ryska vapen genom att stödja försvarsindustriellt samarbete och tekniköverföring med europeiska partner, och uppmanar Indien att inta en tydlig ståndpunkt mot Rysslands anfallskrig mot Ukraina och att stärka effektiva åtgärder för att förhindra kringgående av EU:s sanktioner. Parlamentet välkomnar den ekonomiska korridoren mellan Indien och Mellanöstern och Europa och understryker att detta projekt skulle kunna påskynda handeln mellan Europa och Indien. Parlamentet uppmuntrar EU och Indien att öka investeringarna inom ramen för Global Gateway, med utgångspunkt i den nuvarande Team Europe-portföljen på 15 miljarder EUR, med prioriterade projekt inom förnybar energi, hållbara transporter, digital infrastruktur och hälsosäkerhet. Parlamentet efterlyser inrättandet av ett näringslivsforum för EU och Indien för att stärka samarbetet inom den privata sektorn och säkerställa att initiativen sprids på marknaden. Parlamentet stöder inrättandet av innovationsknutpunkter och partnerskap för nystartade företag mellan EU och Indien för att främja samarbete vad gäller halvledare, AI och grön vätgas, inbegripet gemensam forskning inom ramen för Horisont Europa. Parlamentet upprepar vikten av regelbundna ministerdialoger och parlamentariskt engagemang för tillsyn och säkerställande av att gemensamma åtaganden fullgörs. Parlamentet uppmanar Indiens regering att förbättra skyddet av kvinnors och minoriteters rättigheter.

79.Europaparlamentet välkomnar den tionde politiska dialogen mellan EU och Pakistan som hölls i Bryssel den 17 juli 2025 och understryker vikten av att fullt ut genomföra den strategiska åtagandeplanen som en ram för att stärka samarbetet i politiska, ekonomiska, säkerhetsmässiga och utvecklingsrelaterade frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att bygga vidare på de framsteg som gjorts inom ramen för det allmänna preferenssystemet plus (GSP+) och den övergripande dialogen om migration och rörlighet. Parlamentet uppmuntrar till fortsatt samarbete om migration, terrorismbekämpning och narkotikabekämpning.

80.Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för och sin medkänsla med prodemokratiska rörelser i Sydasien, särskilt Bangladesh, Sri Lanka och Nepal, och understryker att dessa demokratiska ambitioner från befolkningens sida måste mötas med konkreta reformer och framsteg från den politiska ledningen. Parlamentet påminner om EU:s långsiktiga stöd till demokrati och det civila samhället i Sydasien och understryker att EU bör sträva efter ett närmare partnerskap med alla länder i regionen för att tillhandahålla en alternativ modell för engagemang än Kina, som ökar sin närvaro i regionen.

81.Europaparlamentet fördömer skarpt de allmänna skenval som militärjuntan i Myanmar lät genomföra den 28 december 2025 och som saknar all demokratisk legitimitet och avhölls i en omgivning präglad av systemiska hot, våldshandlingar och påtryckningar. Parlamentet framhåller att den påtvingade upplösningen av oppositionspartierna och det fortsatta frihetsberövandet av politiska ledare i Myanmar innebär att valprocessen är ogiltig. Parlamentet avvisar alla försök från juntans sida att använda dessa bedrägliga opinionsundersökningar för att söka internationellt erkännande. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att öka trycket på militärregimen genom riktade sanktioner och att fortsätta stödja de demokratiska strävandena hos folket i Myanmar och deras insatser för en verklig och inkluderande övergång till civilt styre.

82.Europaparlamentet uppmanar med eftertryck vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att fokusera på att utveckla starkare bilaterala partnerskap med likasinnade demokratier i Afrika på grundval av jämlikhet, respekt och ömsesidig nytta samt principen ”mer för mer”, samtidigt som de universella värdena mänskliga rättigheter och demokrati upprätthålls. Parlamentet betonar att både EU och Afrika står inför samma globala utmaningar. Parlamentet understryker behovet av att stärka förbindelserna mellan kontinenterna och välkomnar den gemensamma förklaringen från det sjunde toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen (AU) Gemensam förklaring – sjunde toppmötet mellan Afrikanska unionen (AU) och EU, den 25 november 2025.. Parlamentet understryker vikten av att institutionalisera den parlamentariska dimensionen av framtida toppmöten mellan EU och AU som en integrerad del av deras ram, i syfte att säkerställa medborgarrepresentation, offentlig tillsyn och ett demokratiskt bidrag till överläggningarna inom och resultaten av partnerskapet. Parlamentet betonar det mervärde som Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (OSAKS-staterna) kan tillföra och välkomnar det ökade samarbetet med OSAKS‑staterna genom Samoa-avtalet Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, å andra sidan (EUT L, 2023/2862, 28.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2023/2862/oj).. Parlamentet efterlyser inrättandet av en särskild industrialiseringspakt mellan EU och Afrika under gemensamt överinseende av AU, EU och regionala utvecklingsbanker, för att mobilisera offentligt och privat kapital, vilket skulle säkerställa att Afrika inte bara är en råvarukälla utan ett nav för bearbetning, tillverkning och innovation.

83.Europaparlamentet är fortfarande djupt oroat över det fortsatta våldet och de humanitära kriserna i flera delar av Afrika. Parlamentet är särskilt oroat över det fortsatta våldet och osäkerheten i östra Demokratiska republiken Kongo, främst i provinserna Norra Kivu och Ituri. Parlamentet uppmanar EU att spela en aktiv och samordnad roll när det gäller att stödja genomförandet av fredsprocessen, med fokus på att öka inkluderingen och kvinnors deltagande, tillträde för humanitärt bistånd och skydd av civila. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och rådet att omedelbart tillfälligt upphäva samförståndsavtalet mellan EU och Rwanda om hållbara råvaruvärdekedjor tills Rwanda upphör med sin inblandning.

84.Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den förödande konflikten i Sudan som har lett till ett stort antal civila offer, tvångsförflyttningar och utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet fördömer skarpt alla krigsförbrytelser och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och efterlyser obehindrat tillträde för humanitärt bistånd, fullständig ansvarsskyldighet, verkställighet av alla vapenembargon och riktade sanktioner mot alla personer som begår dessa grymheter.

85.Europaparlamentet noterar med oro den senaste tidens utmaningar i samband med val på delar av den afrikanska kontinenten, bland annat i Tanzania, Kamerun och Elfenbenskusten, och erkänner efterföljande offentliga engagemang och demonstrationer. Parlamentet uppmuntrar till en transparent och grundlig genomgång av alla rapporterade farhågor i anslutning till val och uppmanar de respektive myndigheterna att skydda folkets uttryckliga vilja och upprätthålla alla politiska aktörers rättigheter. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att säkerställa att politiskt deltagande och oppositionsverksamhet kan äga rum fritt och utan otillbörliga begränsningar.

86.Europaparlamentet beklagar den demokratiska tillbakagången och ökningen av militärkupper, särskilt i Sahel, såsom i Niger, Burkina Faso och Mali, som hotar den regionala stabiliteten. Parlamentet fördömer de allt fler försöken från externa aktörer att undergräva staternas suveränitet och underblåsa antieuropeiska narrativ med hjälp av legosoldatgrupper och riktade desinformationskampanjer, som förvärras av den roll som Ryssland och Kina spelar i regionen. Parlamentet påminner om att detta har direkta återverkningar på Europas säkerhet och välstånd och betonar därför det akuta behovet av att stärka EU:s positiva bidrag till fred, säkerhet och utveckling. Parlamentet understryker behovet av att använda Global Gateway-initiativet som ett viktigt verktyg för att erbjuda positiva partnerskap på områden såsom infrastruktur, hälsa och digital omvandling, och därigenom bidra till att förbättra lokalbefolkningens liv och motverka den ökande närvaron av auktoritära makter på kontinenten. Parlamentet efterlyser fortsatta EU-investeringar i god samhällsstyrning, kapacitetsuppbyggnad och partnerskap i syfte att förhindra att stater kollapsar, spridningseffekter på migrationsområdet och olaglig handel, samt att bekämpa terrorism.

87.Europaparlamentet erinrar om det hot som islamisk terrorism utgör i Afrika, särskilt mot religiösa samfund, däribland troende kristna, och noterar det förstärkta samarbetet mellan Förenta staterna och Nigeria i kampen mot terrorism, inbegripet den senaste tidens aktiviteter mot grupper som är knutna till Islamiska staten. Parlamentet varnar för oavsiktliga konsekvenser av externa militära aktiviteter, bland annat risken för att underblåsa extremistiska narrativ, uppfattningar om utländsk inblandning och lokala klagomål som kan undergräva stabilitet och konfliktlösning. Parlamentet understryker att EU och Förenta staterna bör intensifiera de gemensamma insatserna för att stödja kapaciteten för styrning och säkerhet, förebygga radikalisering, bekämpa terrorism och skydda religiösa samfund.

88.Europaparlamentet betonar att länderna i EU, Latinamerika och Karibien är likasinnade och delar värderingar, språk, historia, kultur och religion, vilket bör göra dem till naturliga partner i dagens geopolitiska sammanhang. Parlamentet noterar att EU:s engagemang i regionen har krympt de senaste årtiondena, vilket har skapat ett vakuum för ett ökat inflytande från Kina och Ryssland. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att se till att partnerskapet med Latinamerika och Karibien går från ord till handling genom att lägga fram en färdplan som stärker båda regionernas förmåga att agera i en omstridd global ordning. Parlamentet välkomnar den gemensamma förklaring Gemensam förklaring från toppmötet mellan Celac och EU 2025 i Santa Marta, Colombia, den 9 november 2025. som antogs vid toppmötet i Santa Marta i november 2025. Parlamentet betonar att denna förnyade agenda måste svara mot medborgarnas ambitioner genom att främja tillväxt för alla, överbrygga klyftorna i fråga om ojämlikhet och stödja regional integration, till exempel genom att säkerställa att Global Gateway skapar påtagliga fördelar för lokalsamhällena genom transparenta investeringar. Parlamentet påminner om att EU:s trovärdighet som partner är beroende av att man erbjuder en samarbetsmodell som står i tydlig kontrast till andra globala aktörers och multinationella bolags exploaterande strategier vilka drivs av ohållbara affärsmetoder. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att, i en anda av förstärkt geopolitiskt inflytande för EU i regionen, stärka förbindelserna och öka de internationella diplomatiska insatserna som reaktion på de auktoritära regimernas frammarsch. Parlamentet välkomnar det senaste toppmötet mellan EU och Celac i detta avseende. Parlamentet upprepar sitt krav på att det biregionala samarbetet för att bekämpa organiserad brottslighet och särskilt narkotikahandel ska utökas avsevärt.

89.Europaparlamentet är djupt oroat över den taktik som auktoritära regimer använder i Kuba och Nicaragua, särskilt tillslagen mot personer från oppositionen, restriktionerna mot oberoende medier och civilsamhällets krympande demokratiska utrymme. Parlamentet belyser särskilt tillslagen mot den katolska kyrkan i Nicaragua. Parlamentet uppmanar alla latinamerikanska länder och det internationella samfundet att undvika konflikter och samarbeta för att utöva diplomatiska påtryckningar på dessa regimer. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att använda alla nödvändiga tillgängliga instrument, utan att utesluta några, för att säkerställa efterlevnad av klausulerna om demokrati och mänskliga rättigheter i samarbetsavtalen med dessa länder, som inbegriper en översyn av dem i synnerhet när det gäller Kuba, som dessutom är en nära partner till regimerna i Moskva och Minsk, ger dem politiskt stöd och påverkar den europeiska säkerheten negativt, bland annat genom att underlätta för hundratals kubanska legosoldater att delta i Rysslands angrepp mot Ukraina. Parlamentet understryker att sådana regimer inte kan få fortsätta att dra nytta av ett privilegierat samarbete med EU, till exempel inom ramen för avtalet om politisk dialog och samarbete. Parlamentet uttrycker djup oro över urholkningen av demokratiska principer och det avsiktliga kringgåendet av konstitutionella garantier i El Salvador, särskilt när det gäller bristen på oberoende i rättsväsendet och bristen på insyn i regeringens agerande, den överdrivna våldsanvändningen, den otillbörliga militariseringen och de ökande begränsningarna av mötes- och pressfriheten.

90.Europaparlamentet uppmärksammar de ståndpunkter som parlamentet och rådet tidigare antagit om den politiska krisen i Venezuela. Parlamentet påminner om att EU konsekvent har förklarat att Nicolás Maduro saknat legitimitet som demokratiskt vald president och därför inte erkänts som sådan. Parlamentet förväntar sig att den senaste tidens utveckling ska skapa möjligheter för det venezuelanska folket och det civila samhället att göra demokratiska framsteg. Parlamentet betonar dock att det sätt på vilket politiska förändringar sker är av grundläggande betydelse och noterar med stor oro att Förenta staternas ensidiga militära aktiviteter som genomförts utanför lagliga multilaterala ramar väcker betydande frågor enligt internationell rätt och riskerar att undergräva legitimiteten och hållbarheten i en verklig, inkluderande och fredlig övergång till demokrati. Parlamentet betonar att principerna i internationell rätt och i FN-stadgan – inbegripet respekten för suveränitet, territoriell integritet och förbudet mot användning av våld – under alla omständigheter måste upprätthållas, och noterar att permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd har ett särskilt ansvar i detta avseende. Parlamentet stöder en snabb och fredlig övergång till demokrati ledd av venezuelanerna själva för att stabilisera landet och göra det möjligt för befolkningen i exil att återvända. Parlamentet välkomnar och ser det som en positiv signal att frigivningen av politiska fångar har inletts. Parlamentet påminner om att dessa orättmätigt har frihetsberövats under omänskliga och grymma förhållanden. Parlamentet kräver att alla politiska fångar och andra godtyckligt frihetsberövade personer ovillkorligen friges. Parlamentet understryker att EU delar prioriteringen att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet och narkotikahandel, vilka utgör betydande säkerhetsutmaningar, men betonar att dessa utmaningar måste hanteras genom varaktigt samarbete med full respekt för internationell rätt. Parlamentet understryker att Venezuelas olja och naturresurser bör användas på ett välförvaltat sätt av en ny demokratiskt vald venezuelansk regering på ett sätt som gynnar det venezuelanska folket, tar det ur fattigdom och främjar en hållbar utveckling i landet.

91.Europaparlamentet understryker att det venezuelanska folket måste bestämma över sin egen framtid genom fria och rättvisa val.

92.Europaparlamentet välkomnar de positiva telefonsamtalen mellan president Trump och president Petro samt president Trump och president Sheinbaum som ett sätt att få till stånd ett konstruktivt och diplomatiskt samarbete.

93.Europaparlamentet understryker Arktis ökade geostrategiska betydelse och upprepar behovet av en sammanhängande och uppdaterad EU-politik för Arktis. Parlamentet uttrycker ökad oro över Rysslands militära uppbyggnad i Arktis och de olagliga begränsningarna av den fria sjöfarten i Nordostpassagen. Parlamentet noterar med växande oro Kinas ökade intresse för Arktis och understryker att EU måste försöka hitta ett lämpligt svar på detta. Arktis måste förbli ett område präglat av fred, stabilitet och konstruktivt samarbete. Parlamentet understryker behovet av att stärka den regionala dialogen och samordningen med våra arktiska partner, däribland Norge, Förenta staterna och Kanada, för att säkerställa säkerhet, hållbar ekonomisk utveckling och resiliens mot geopolitiska och klimatrelaterade utmaningar. Parlamentet betonar vikten av att integrera de arktiska klimatförändringsprognoserna i EU:s utrikes-, säkerhets- och civilskyddsplanering. Parlamentet begär att mandatet och resurserna för EU:s särskilda sändebud för arktiska frågor ska stärkas för att bättre samordna politiken, övervaka utvecklingen och samarbeta med arktiska partner. Parlamentet begär även att EU:s och medlemsstaternas verksamhet i Arktis bidrar till och inte skadar välbefinnandet och rättigheterna för urfolken, i enlighet med Ottawadeklarationen från 1996. Parlamentet välkomnar alla eventuella initiativ från Grönlands regering för att stärka dess politiska, institutionella och ekonomiska förbindelser med EU. Parlamentet efterlyser genomförandet av det samförståndsavtal mellan EU och Grönland som undertecknades 2023, i syfte att ytterligare stärka ett jämlikt och ömsesidigt fördelaktigt partnerskap. Parlamentet betonar att detta samarbete bör förstärkas genom betydande EU-investeringar i hållbara infrastrukturprojekt längs hela värdekedjan för råvaror och även inom andra områden såsom utbildning, vilket skapar långsiktigt värde för både EU och Grönland samtidigt som det stöder Grönlands egna prioriteringar, ekonomiska utveckling och befolkningens välbefinnande.

94.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att intensifiera det strukturerade samarbetet med regionala organisationer – däribland Asean, AU, Celac och GCC – för att utveckla inkluderande regionala säkerhetsstrukturer och samordna multilaterala politiska åtgärder såsoma)övergripande partnerskap för hälsosäkerhet,b)gemensam diversifiering och resilienta värdekedjor med betrodda partner,c)förstärkt samarbete om migrationshantering, respekt för mänskliga rättigheter och skydd av rätten till asyl,d)förstärkt samarbete för att hantera klimatförändringarnas konsekvenser för fred och säkerhet; parlamentet betonar att klimatförändringarna utgör en av de stora utmaningarna för EU:s Gusp; parlamentet uppmanar EU att behandla klimatskydd och klimatdiplomati som en viktig del av sin utrikespolitik,e)ett snabbt återupplivande av de globala insatserna för att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling senast 2030,f)försvar av kvinnors rättigheter runtom i världen med tanke på att vi ser ett globalt bakslag mot jämställdheten,g)kollektivt stöd till FN, särskilt Internationella domstolen och alla andra internationella organisationer som är avgörande för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.

95.Europaparlamentet upprepar att EU i sina yttre åtgärder vägleds av de värden och principer som fastställs i artiklarna 2, 3.5 och 21 i EU-fördraget och som har inspirerat EU:s egen tillblivelse, utveckling och utvidgning.

96.Europaparlamentet påminner om att EU:s trovärdighet är avhängig av dess förmåga att agera samstämt, särskilt med avseende på dess externa representation, och dess förmåga att agera beslutsamt i skyddet av sina medborgare och värnandet av sina intressen. Parlamentet betonar att tröskeln för beslutsamma åtgärder bör kommuniceras konsekvent och måste innefatta entydiga svar på allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, systematiskt förtryck, bland annat mot parlamentsledamöter och den politiska oppositionen, och allvarliga fall av korruption, samt kleptokrati. Parlamentet stöder en utvidgning av EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (Magnitskij-liknande sanktionssystem avseende mänskliga rättigheter) till att omfatta systemiskt förtryck och korruption. Parlamentet understryker att korruption möjliggör och förvärrar människorättskränkningar, övergrepp och urholkning av demokratiska principer och rättsstaten. Parlamentet uppmanar EU att utarbeta lagstiftning som motsvarar den amerikanska lagen om utländsk korruption (Foreign Corrupt Practices Act).

97.Europaparlamentet uppmuntrar till djupare samordning med G7 och andra demokratiska partner, inbegripet inom G20, för att anpassa reaktionerna på kränkningar av globala normer.

98.Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa att EU:s Gusp vägleds av principer som stöder jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet kräver att dessa ska kvarstå som centrala principer för EU:s Gusp. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten och kommissionen att upprätthålla EU:s ledande roll i kampen för kvinnors rättigheter världen över genom att grundligt och ambitiöst genomföra den tredje handlingsplanen för jämställdhet. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över de allt större bakslagen för hbtqi+-personers rättigheter i olika delar av världen.

99.Europaparlamentet efterlyser ett barnperspektiv i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och framhåller behovet av förstärkt samordning mellan AU, EU och FN för att skydda barn och ungdomar som är drabbade av krig, tvångsförflyttningar och/eller humanitära kriser.

100.Europaparlamentet kräver att större uppmärksamhet ägnas åt förföljelsen av alla minoriteter, däribland religiösa minoriteter såsom kristna. Parlamentet fördömer skarpt allt våld mot religiösa minoriteter och uttrycker sin solidaritet med offren och deras familjer. Parlamentet upprepar att religions- och trosfriheten är oskiljaktig från andra grundläggande rättigheter och bör främjas på ett ömsesidigt förstärkande sätt. Parlamentet begär att skyddet av tanke-, samvets- och religionsfriheten samt mångfald integreras i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att åter tillsätta posten som särskilt sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU.

101.Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att stödja försvaret av yttrandefrihet över hela världen, även online, samt mediepluralism och en värdebaserad journalistik, särskilt undersökande journalistik.

102.Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att ta fram tydliga och transparenta riktmärken för att bedöma effektiviteten i och de samlade effekterna av EU:s sanktioner och att regelbundet uppdatera parlamentet i detta avseende. Parlamentet framhåller behovet av att skärpa efterlevnaden av sanktionerna och lyfter åter fram betydelsen av att informera både EU-medborgare och partnerländer om sanktionernas syfte och effekter för att bevara allmänhetens förtroende och den internationella trovärdigheten. Parlamentet påminner om att en enhetlig tillämpning av restriktiva åtgärder i samtliga medlemsstater är nödvändig för unionens effektivitet och trovärdighet när det gäller yttre åtgärder.

103.Europaparlamentet framhåller vikten av samordnade svar i rätt tid vid kriser och att en effektiv krishantering handlar om snabba beslut, snabbt insättande av resurser och en förmåga att anpassa sig till nya situationer och inte bara om planering eller narrativ.

104.Europaparlamentet konstaterar att kravet på enhällighet tvingar medlemsstaterna att arbeta outtröttligt för att uppnå kompromisser och enighet, vilket är en viktig källa till EU:s politiska inflytande på den globala arenan. Parlamentet påpekar dock att kompromissen mellan enighetsidealet och de betydande kostnaderna för enhällighet bör värderas noga.

105.Europaparlamentet beklagar att enskilda medlemsstater i praktiken emellanåt har utnyttjat sin vetorätt för att urvattna avtal, fördröja beslutsfattandet eller obstruera en gemensam politik. Parlamentet beklagar att potentialen för snabba, effektiva och ändamålsenliga utrikes-, säkerhets- och försvarsåtgärder, i enlighet med bland annat övergångsklausulerna i EU-fördraget, har förblivit outnyttjad.

106.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att gradvis övergå till omröstning med kvalificerad majoritet vid beslut inom Gusp-områden som inte har militära eller försvarsmässiga konsekvenser, särskilt inom ramen för vårt sanktionssystem. Parlamentet uppmärksammar vissa medlemsstaters farhågor eftersom de upplever ett minskat inflytande över utrikes- och säkerhetspolitiken på EU-nivå. Parlamentet erinrar om att vice ordföranden/den höga representanten, i enlighet med sin uppdragsbeskrivning, har i uppdrag att utlösa användningen av fördragsbestämmelser som möjliggör omröstning med kvalificerad majoritet inom Gusp, och förväntar sig därför att vice ordföranden/den höga representanten inleder en konstruktiv dialog med medlemsstaterna i detta syfte. Parlamentet uppmuntrar till ett fullständigt utnyttjande av alla nuvarande möjligheter att stärka beslutsamheten i detta avseende, och uppmanar medlemsstaterna att i större utsträckning och på ett mer transparent sätt använda konstruktiv röstnedläggning i linje med artikel 31.1 i EU-fördraget i fall där de inte kan ställa sig bakom ett beslut men inte vill blockera unionens kollektiva åtgärder. Parlamentet betonar att denna strategi stärker EU:s förmåga att reagera snabbt och samstämt på internationella kriser, samtidigt som den nationella suveräniteten respekteras, och visar att det redan är möjligt att åstadkomma större effektivitet inom Gusp utan en fördragsändring. Parlamentet inser att en övergång till omröstning med kvalificerad majoritet endast kan ske gradvis, med utgångspunkt i uppbyggnaden av en europeisk strategisk kultur.

107.Europaparlamentet beklagar att EU:s globala synlighet och politiska inflytande ofta inte når upp till dess ekonomiska, finansiella och diplomatiska fotavtryck. Parlamentet beklagar att denna bristande synlighet ibland är produkten av bristande tydlighet i EU:s externa representation. Parlamentet betonar behovet av att tydligt definiera befogenheterna för vice ordföranden/den höga representanten, kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande när det gäller EU:s yttre åtgärder och representation, så att EU:s röst är samstämd och uppfattats som sådan av dess partner. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sin samordning med utrikestjänsten inom yttre åtgärder, bland annat genom att garantera fullständig efterlevnad av artiklarna 3.2 och 9 i beslutet om utrikestjänsten Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2010/427/oj)., vilka kan behöva uppdateras.

108.Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att tala med en gemensam röst. Parlamentet konstaterar att vissa framsteg med Gusp kan göras genom användning av bestämmelserna i de befintliga fördragen, såsom ”övergångsklausulen”. Parlamentet betonar att fördragen specifikt bör föreskriva möjligheten att inrätta en europeisk försvarsunion och att vice ordföranden/den höga representanten bör understödjas i sina ansträngningar för att bli EU:s huvudsakliga externa representant i internationella forum.

109.Europaparlamentet lovordar Europeiska diplomatakademins insatser för att bidra till en diplomatisk kår och kultur för EU. Parlamentet uppmanar akademin att inkludera europeiska medborgare som inte bara utgörs av diplomater från medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att se till att akademin tilldelas tillräckliga resurser, inbegripet personalresurser.

110.Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att snabbt lägga fram förslag om den framtida operativa strukturen för EU:s yttre åtgärder och att i detta syfte fullt ut beakta parlamentets rekommendation av den 15 mars 2023 om en utvärdering av Europeiska utrikestjänstens funktionssätt och ett starkare EU i världen Europaparlamentets rekommendation av den 15 mars 2023 till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om en utvärdering av Europeiska utrikestjänstens funktionssätt och ett starkare EU i världen (EUT C, C/2023/410, 23.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/410/oj)..

111.Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att föreslå en samstämd, strategisk kommunikationsstrategi som belyser fördelarna med EU:s yttre åtgärder och stöder EU:s mål och som samtidigt motverkar desinformationskampanjer iscensatta av länder utanför EU. Parlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att stärka EU:s politiska närvaro i våra partnerländer och att göra våra yttre åtgärder mer tillgängliga för allmänheten i dessa länder, bland annat genom flerspråkiga kampanjer, kulturdiplomati och samverkan med lokala aktörer och medier. Parlamentet stöder införandet av kommunikation som ett prestationskriterium i utrikestjänstens programplanering. Parlamentet betonar att denna strategi även bör stärka unionsfinansierade projekts synlighet med tydlig märkning som innehåller orden ”Europeiska unionen” och EU-flaggan, särskilt i kandidatländer, för att motverka alla försök att undergräva EU:s initiativ.

112.Europaparlamentet förordar en mer framträdande EU-närvaro inom ramen för globala toppmöten, regionala forum och konfliktmedlingsplattformar, inte bara genom medlemsstater utan även under synlig EU-flagg.

113.Europaparlamentet efterlyser ökad konvergens mellan EU:s och medlemsstaternas diplomattjänster för att förbättra synergierna mellan nationell profilering och EU:s budskap, i linje med Team Europe-strategin.

114.Europaparlamentet understryker att budgetbegränsningar utgör ett stort hinder för ökad synlighet och genomslagskraft för EU:s yttre åtgärder. Parlamentet betonar att det utan tydlig geografisk och tematisk prioritering finns en risk att de begränsade resurserna sprids alltför smalt för att få strategisk verkan. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att göra en verklig prioritering för att fastställa var EU:s yttre åtgärder kan ge största möjliga politiska och strategiska avkastning. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att kommissionen måste kunna säkerställa att medlen verkligen gynnar den avsedda mottagaren och inte missbrukas.

115.Europaparlamentet begär att utrikestjänsten – både dess huvudkontor och EU:s delegationer – ska stärkas genom att få lämpliga ekonomiska och mänskliga resurser så att EU kan vara bättre förberett på nuvarande och framväxande globala utmaningar. Parlamentet anser att utrikestjänsten måste vara i stånd att välja ut och rekrytera sin permanenta diplomatiska EU-personal, inklusive sådan som utexamineras från Europeiska diplomatakademin, och säkerställa en rättvisare könsmässig och geografisk fördelning mellan medlemsstaterna på alla nivåer inom utrikestjänsten.

116.Europaparlamentet framhåller Global Gateway-initiativets strategiska potential att fungera inte bara som en investeringsplattform utan även som ett verktyg för att stärka EU:s närvaro och synlighet i hela världen. Parlamentet ser positivt på att kommissionen har prioriterat genomförandet av Global Gateway-projekt. Parlamentet är bekymrat över rapporterna om att ett antal Global Gateway-projekt genomförs av kinesiska företag i direkt strid med initiativets mål om att presentera ett alternativ till Kinas initiativ Nya sidenvägen och om att skapa ett genuint nationellt värde i partnerländer. Parlamentet efterlyser därför en omedelbar utredning av alla kinesiska företag som är involverade i Global Gateway. Parlamentet betonar att Global Gateway bör bidra till global stabilitet och säkerhet och samtidigt stärka Europas resiliens. Parlamentet betonar vidare att det för att jämka samman politiska åtaganden och geopolitiska ambitioner behövs ett förnyat åtagande om leverans i tid, starkare lokalt egenansvar i identifieringen av projekt och ett väl avgränsat engagemang från den privata sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda genomförandet av projekt och att rationalisera antalet flaggskeppsprojekt i syfte att maximera initiativets inverkan. Parlamentet anser vidare att Global Gateway-projekten behöver bättre kommunikation med allmänheten, särskilt vid indirekt förvaltning med genomförandepartner, såsom blandfinansieringsinsatser inom ramen för Europeiska fonden för hållbar utveckling plus med många olika berörda parter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och utrikestjänsten att systematiskt stärka kommunikationen om EU-finansierade åtgärder och säkerställa samstämda budskap, tydlig tillskrivning och ändamålsenligt synliggörande av unionens ledande roll och mervärde. Parlamentet framhåller att den budget på 300 miljarder EUR som anslagits för detta initiativ är mindre än en tredjedel av storleken på de projekt som redan är igång inom Kinas jämförbara konnektivitets- och infrastrukturfokuserade initiativ Nya sidenvägen. Parlamentet rekommenderar att parlamentets tillsynsroll stärks för att säkerställa större ansvarsskyldighet och transparens i finansieringsprocessen för Global Gateway-projekt, inbegripet regelbunden rapportering från kommissionen och utrikestjänsten, ökad parlamentarisk kontroll av projekturval och projektgenomförande samt systematisk utvärdering av resultat och effekter.

117.Europaparlamentet bekräftar den roll som spelas av EU:s särskilda representanter, som främjar EU:s politik och intressen i specifika regioner och länder och spelar en viktig roll i utvecklingen av en starkare och effektivare Gusp genom att ge EU en aktiv politisk närvaro i viktiga länder och regioner och agera som en ”röst” och ett ”ansikte” för EU. Parlamentet betonar vikten av att EU:s särskilda representanter har ett brett och flexibelt mandat och kan anpassa sig till nya geopolitiska förhållanden för att främja EU:s politik och intressen i specifika regioner och länder. Parlamentet insisterar på att nya särskilda representanter bör utnämnas först efter en utfrågning i parlamentet.

118.Europaparlamentet efterlyser ett förnyat förhållningssätt till EU:s förebyggande diplomati som ett proaktivt utrikespolitiskt verktyg för att föregripa, medla i och fredligt lösa konflikter mellan parter. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att integrera EU:s verktyg för förebyggande diplomati inom strukturella förebyggande mekanismer och åtgärder, såsom politiska överenskommelser mellan olika aktörer som är inblandade i konflikter, nationella dialoger för försoning, fredsbyggande och övergångsrättvisa samt sannings- och försoningskommissioner.

119.Europaparlamentet påminner om att parlamentets utövande av sin budgetfunktion är oupplösligt förbundet med dess funktion som rör demokratisk kontroll och samråd. Parlamentet understryker att parlamentet inom ramen för Gusp, som inbegriper GSFP, utövar sin budgetfunktion tillsammans med rådet. Parlamentet påminner om att parlamentet också utövar politisk kontroll över och samråd om denna politik i enlighet med artikel 36 i EU-fördraget.

120.Europaparlamentet understryker behovet av en mer detaljerad kontoplan i budgeten för Gusp samt för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen, som gör det möjligt för budgetmyndigheten att fastställa politiska och geografiska prioriteringar inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

121.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att främja inrättandet av ett system för automatiskt och kontinuerligt flöde av underrättelser från medlemsstaterna till utrikestjänsten i utrikes- och säkerhetsfrågor som uppstår utanför unionen. Parlamentet vill i detta avseende se en förstärkning av EU:s underrättelse- och lägescentral, utrikestjänstens krishanteringscentrum och EU:s satellitcentrum genom en ökning av deras personalstyrka, ekonomiska resurser och förmågor. Parlamentet kräver en förbättring av säkerhetsprotokollen för avdelningar som arbetar med underrättelser och/eller med känslig information.

122.Europaparlamentet påminner om att parlamentet har en tydlig roll att spela när det gäller att komplettera synligheten och genomslagskraften för EU:s yttre åtgärder och därigenom komplettera de insatser som görs av EU:s och medlemsstaternas diplomattjänster.

123.Europaparlamentet anser att det behövs starkare parlamentarisk tillsyn över EU:s yttre åtgärder, inbegripet regelbunden och tidig, men samtidigt säker, tillgång till konfidentiella uppgifter och strukturerade dialoger i överensstämmelse med artikel 36 i EU-fördraget. Parlamentet betonar att det behövs mer återkoppling från vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten om de åtgärder som vidtagits och effekterna av dem, för att uppfylla parlamentets rekommendationer i resolutionerna om utrikesärenden. Parlamentet betonar att demokratisk tillsyn inte kan fungera effektivt utan verklig tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och bedömningar, och manar eftertryckligen till förbättringar av det interinstitutionella avtalet från 2002 för att anpassa det till dagens säkerhetsmässiga verklighet.

124.Europaparlamentet understryker att varje begäran som tas upp ovan kräver ett lämpligt skriftligt svar från vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att snabbt och skriftligen besvara parlamentets uppmaningar, begäranden och synpunkter. Parlamentet anser att muntliga uttalanden i utskott eller i plenum kan utgöra ett tillräckligt svar endast i exceptionella eller brådskande fall. Parlamentet betonar att det i dagens besvärliga geopolitiska kontext är av strategisk betydelse med ett nära samarbete och partnerskap mellan parlamentet och vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet understryker att Gusp- eller GSFP-beslut som medför utgifter alltid utgör grundläggande politiska vägval och måste vara föremål för parlamentarisk tillsyn. Parlamentet förväntar sig mer systematiska utbyten innan mandat och Gusp-strategier antas och ett förbättrat informationsflöde om förhandlingar och genomförande av internationella avtal samt samförståndsavtal.

125.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaternas regeringar och parlament.