1.Europaparlamentet påminner om behovet av att säkerställa att EU:s budget uppfyller EU:s politiska prioriteringar, bland annat att öka konkurrenskraften, främja hållbart välstånd och säkra EU:s suveränitet och oberoende som geopolitisk aktör. Parlamentet betonar att ändringar i regelverken är lika viktiga som finansieringsåtgärder för att uppnå dessa mål. Parlamentet understryker att EU:s utgifter bör uppnå konkreta resultat i linje med principerna om sund ekonomisk förvaltning och bör investeras på områden där gemensamma EU-åtgärder har större inverkan och mervärde än nationella eller subnationella politiska åtgärder.

2.Europaparlamentet betonar att åtgärder för att öka konkurrenskraften kan bidra till bredare samhällsfördelar, förutsatt att dessa åtgärder förblir inriktade på produktivitet, tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet insisterar på att alla övergripande prestationsramar för EU:s budget i första hand bör ge ekonomiska resultat och mätbara politiska resultat, samtidigt som hänsyn i förekommande fall tas till bredare samhällseffekter, utan att principerna om effektivitet och ändamålsenlighet undergrävs.

3.Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att EU:s budget fokuserar mer på resultat och att varje euro som spenderas bör ge ett mätbart värde för medborgare och företag. Parlamentet bekräftar behovet av att fastställa och använda prestationsindikatorer som är specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbegränsade (SMART), som säkerställer att EU:s resurser används på ett effektivt, ändamålsenligt och hållbart sätt för att övervaka och utvärdera framstegen mot att uppnå EU:s politiska mål. Parlamentet anser att alla typer av indikatorer är avgörande för att bedöma programmens prestationer, och därför bör en balans eftersträvas mellan input-, output-, resultat- och effektindikatorer. Parlamentet understryker att prestationsindikatorer uttryckligen måste härledas från målen för varje program. Parlamentet betonar att vid valet av lämpliga indikatorer bör även den administrativa bördan, kostnaderna för att samla in uppgifter samt möjligheten att jämföra och möjligheten att aggregera beaktas.

4.Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten i sina revisioner upprepade gånger har konstaterat att de flesta prestationsindikatorer som används för EU:s finansieringsprogram är input- och outputindikatorer, som inte ger relevant information om framstegen med att uppnå målen för EU-finansierade åtgärder. Parlamentet beklagar dessutom att det i många fall konstaterades att referensvärden för indikatorerna saknades och att de underliggande uppgifter som användes för indikatorerna varken var spårbara eller tillförlitliga. Parlamentet är bekymrat över att definitionerna av prestationsindikatorer skiljer sig åt mellan finansieringsprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att de indikatorer som används för EU-finansierade projekt är mätbara, verifierbara och baserade på tillförlitliga uppgiftskällor som säkerställer spårbarheten ned till kontrakts- och slutmottagarnivå, med tydliga referensvärden och definitioner för att förhindra olika tolkningar.

5.Europaparlamentet beklagar att prestationsramen för EU:s budget för 2021–2027 fortfarande är alltför komplex och fragmenterad. Parlamentet beklagar kommissionens bedömning Konsekvensbedömning (SWD(2025)0590) som åtföljer kommissionens förslag till förordning om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten (COM(2025)0545). att över 5 000 heterogena, icke-aggregerbara prestationsindikatorer används inom den fleråriga budgetramen 2021–2027, vilket gör det svårare att på ett heltäckande sätt bedöma effektiviteten i EU:s utgifter inom olika finansieringsinstrument, och att omkring 7 000 delmål och mål har fastställts inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens som tillgodoser olika behov, såsom att bedöma prestationerna inom ramen för budgetförslaget och övervaka och utvärdera program, medlemsstaternas planer och utbetalningar.

6.Europaparlamentet betonar särskilt att utformningen av faciliteten för återhämtning och resiliens inte säkerställer tillräcklig spårbarhet, transparens och granskningsbarhet när det gäller användningen av EU-medel eller jämförbarheten mellan resultaten och resultaten från andra EU-finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en mer omfattande, harmoniserad, transparent och kontrollerbar ram för prestationsindikatorer för framtida instrument, för att säkerställa att parlamentet och revisionsrätten fullt ut kan utöva sitt tillsynsansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera genomförandet av prestationsbaserade instrument i andra nationella och regionala sammanhang och identifiera de lärdomar som dragits.

7.Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att den fleråriga budgetramen 2028–2034, inbegripet Europeiska konkurrenskraftsfonden, ska övervakas genom en standardiserad uppsättning prestationsindikatorer som är tillämpliga på alla EU:s budgetprogram, i enlighet med kommissionens förslag till prestationsförordning COM(2025)0545.. Parlamentet noterar att en förenklad tillämpning av prestationsramen har föreslagits för budgetgarantierna och finansieringsinstrumenten inom ramen för Europeiska konkurrenskraftsfonden.

8.Europaparlamentet anser att prestationsramen för EU:s budget bör förenklas för att säkerställa ett harmoniserat och proportionerligt tillvägagångssätt för att mäta effekterna av EU:s utgifter i medlemsstaterna på ett korrekt sätt, rationalisera den totala administrativa bördan och rapporteringsskyldigheterna, särskilt för små och medelstora företag och lokala myndigheter, och öka transparensen genom att minska informationsöverflödet, samtidigt som man gör det möjligt att till fullo fånga upp effekterna av EU-finansieringen, inbegripet mervärdet av EU-insatser som inte skulle kunna uppnås av medlemsstaterna på egen hand. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivisera indikatorerna, förenkla mallarna, undvika dubbla begäranden om uppgifter och tillämpa engångsprincipen.

9.Europaparlamentet anser att effekterna bäst kan bedömas genom utvärderingar. Parlamentet betonar att den europeiska kompetensramen och alla framtida instrument måste inbegripa halvtidsutvärderingar som görs av kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att korrigerande åtgärder, inbegripet de som revisionsrätten rekommenderar efter sina revisioner, införs utan dröjsmål om resultaten inte når upp till målen.

10.Europaparlamentet understryker att förenkling inte bör ske på bekostnad av transparens, ansvarsskyldighet och granskningsbarhet, utan bör bidra till att rationalisera rapporteringen och göra informationen om EU-finansieringens resultat mer tillgänglig och användbar. Parlamentet understryker dessutom att en minskning av antalet indikatorer bör åtföljas av en kostnads-nyttoanalys och en riskanalys. Parlamentet betonar behovet av tydligare kopplingar mellan utgifter och mätbara politiska resultat.

11.Europaparlamentet påminner om att strategierna för datainsamling varierar mellan medlemsstaterna och även inom medlemsstaterna, vilket gör det svårt att aggregera och jämföra prestationsuppgifter på EU-nivå. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utveckla säker och interoperabel it-infrastruktur och att samtidigt utnyttja artificiell intelligens, maskininlärning och datautvinningskapacitet för att förbättra genomförandet av politiken och underlätta övervakning, rapportering och tillsyn. Parlamentet betonar att användningen av artificiell intelligens vid övervakning och databehandling måste åtföljas av robust mänsklig tillsyn och styras av etiska principer för att förhindra missbruk och algoritmisk diskriminering eller snedvridning och säkerställa transparens och ansvarsskyldighet, samtidigt som dataskydd och full respekt för de grundläggande rättigheterna garanteras.

12.Europaparlamentet insisterar på att indikatoruppgifter och metoder avseende indikatorer ska offentliggöras i realtid genom ett interoperabelt övervaknings-, rapporterings- och revisionssystem, vilket kommer att öka transparensen och säkerställa spårbarhet ned på projekt- och slutmottagarnivå. Parlamentet påminner om vikten av transparens med avseende på slutmottagare när det gäller EU-medel. Parlamentet betonar att EU‑finansiering, även den som omfattas av indirekt förvaltning, måste vara transparent och möjliggöra effektiv revision och förebyggande av dubbelfinansiering. Parlamentet insisterar vidare på att dessa uppgifter bör innehålla omfattande information om de finansierade projekten.

13.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sin prestationsrapportering genom att integrera den finansiella informationen och prestationsinformationen om EU‑medel och att offentliggöra tydliga och användarvänliga resultat- och utgiftssammanfattningar, inbegripet översikter på en sida och interaktiva resultattavlor med maskinläsbara dataset, i linje med OECD:s rekommendationer OECD (2025), Strengthening performance reporting practices, OECD Papers on Budgeting, nr 2025/07, OECD Publishing, Paris..

14.Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att kontrollera och säkerställa tillförlitligheten hos de uppgifter som används för att fastställa prestationsindikatorer. Parlamentet noterar med oro att på grund av införandet och den ökande användningen av genomförandemodeller, såsom faciliteten för återhämtning och resiliens, som bygger på finansiering som inte är kopplad till kostnader – där utbetalningar görs i förhållande till uppnåendet av tidigare fastställda delmål och mål – gör brister i uppgifternas tillförlitlighet det svårare att skydda EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet insisterar därför på obligatorisk förhands- och efterhandskontroll av delmål och mål, systematisk hänvisning av misstänkta bedrägerier eller allvarliga oriktigheter till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska åklagarmyndigheten samt möjligheten att hålla inne betalningar.

15.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin prestationsrapportering inkludera väsentlig information om de kvalitetssäkringsåtgärder som används för prestationsindikatorerna. Parlamentet understryker att en regelbunden och transparent översyn av indikatorernas relevans och tillförlitlighet är avgörande för att säkerställa trovärdighet och allmänhetens förtroende för EU:s utgifter. Parlamentet begär att prestationsuppgifter som rapporteras av medlemsstaterna ska bli föremål för oberoende verifiering, inbegripet av nationella revisionsorgan och revisionsrätten, och att resultaten ska göras tillgängliga för parlamentet. Parlamentet begär vidare att kontrollrapporter och dataset ska göras tillgängliga för de behöriga tillsynsmyndigheterna i ett format som är tillgängligt, jämförbart och verifierbart, för att på så sätt säkerställa att medborgarna har tillgång till resultatet av granskningen av användningen av EU-medel, samtidigt som efterlevnaden av dataskydds- och sekretessregler säkerställs.

16.Europaparlamentet betonar att en effektiv prestationsstyrning förutsätter respekt för rättsstatsprincipen och skydd av EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet påminner om att om allvarliga brister i kontrollsystemen kvarstår måste betalningarna ställas in och finansiella korrigeringar tillämpas.

17.Europaparlamentet anser att rättsstatsprincipen är en nödvändig förutsättning för att stärka EU:s konkurrenskraft. Parlamentet understryker att utmaningar för rättsstatsprincipen inverkar negativt på investerarnas och konsumenternas förtroende och den inre marknadens integritet, vilket konstaterades i kommissionens rapport om rättsstatsprincipen 2025. Parlamentet anser därför att prestationsramen för EU:s budget även bör omfatta indikatorer som rör rättsstatsprincipen, såsom rättsväsendets funktion, korruptionsbekämpning och effektiva kontroller och motvikter, som bidrar till rättssäkerhet och en förutsägbar miljö för företagens verksamhet.

18.Europaparlamentet påminner om att Draghi-rapporten med kraft uppmanar EU att genomföra djupgående reformer för att öka konkurrenskraften med fokus på innovation, utfasning av fossila bränslen och försvar, och efterlyser betydande investeringar i strategiska sektorer såsom grön energi, digital infrastruktur och avancerad tillverkning, med stöd av förenkling av lagstiftningen och förbättrad samordning på EU-nivå. Parlamentet anser i detta avseende att en robust prestationsram och ett robust indikatorsystem är avgörande för att spåra framsteg och mäta inverkan på EU:s konkurrenskraft, ekonomiska styrka, hållbarhet och resiliens, samtidigt som prestationerna kopplas direkt till principerna om ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet.

19.Europaparlamentet betonar att konkurrenskraftsinriktade utgifter bör prioritera effektivitet och långsiktiga produktivitetsvinster snarare än omfördelning på kort sikt. Parlamentet understryker att EU:s resurser bör inriktas på att korrigera ineffektivitet på marknaden, katalysera privata investeringar och stödja projekt med mätbara ekonomiska effekter och ett tydligt mervärde.

20.Europaparlamentet understryker behovet av att övervaka genomförandet av rekommendationerna i Draghi-rapporten med hjälp av relevanta, robusta och transparenta prestationsindikatorer som fångar upp EU:s framsteg med att öka sin konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt genom innovation, tekniskt ledarskap och industriell resiliens, samtidigt som social rättvisa säkerställs. Parlamentet betonar att indikatorerna måste utformas noggrant och inte bara omfatta output (t.ex. antalet finansierade projekt) utan även resultat och effekter (t.ex. produktivitetstillväxt, minskade utsläpp, hållbara och trygga arbetstillfällen som skapats, förbättringar av den sociala och territoriella sammanhållningen, förändringar i handelsbalansen, ökad exportdiversifiering, EU-programmens hävstångseffekt, särskilt när det gäller att mobilisera privata investeringar, och stärkt strategiskt oberoende) för att mäta EU‑utgifternas effektivitet och ändamålsenlighet. Parlamentet påminner om att reformer är avgörande för att uppnå konkurrenskraftsmålen och måste återspeglas i ramarna för prestationsmätning.

21.Europaparlamentet påminner om att indikatorer för utnyttjandet av medel eller budgetgenomförandegraden ger information om administrativa framsteg snarare än om EU-utgifternas faktiska ekonomiska eller samhälleliga effekter. Parlamentet framhåller att sådana indikatorer kan skapa en vilseledande uppfattning om framgång när medlen används fullt ut, men genererar inte mätbara förbättringar inom innovation, investeringar eller sysselsättning. Parlamentet påminner om att revisionsrätten upprepade gånger har kritiserat det alltför stora beaktandet av utgiftsnivåer och delmål för betalningar i prestationsramen för EU-program. Parlamentet efterlyser en övergång till resultatindikatorer och effektindikatorer som fångar upp de verkliga effekterna av EU:s utgifter på konkurrenskraften.

22.Europaparlamentet understryker att konkurrenskraften är beroende av en sammanhängande uppsättning nödvändiga villkor, bland annat en kvalificerad och frisk arbetskraft, effektiv strategisk infrastruktur, en robust finanssektor som kan tillhandahålla skräddarsydd finansiering för innovation och välfungerande institutioner och marknader som belönar prestationer och entreprenörskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla särskilda prestationsindikatorer som återspeglar dessa strukturella möjliggörande faktorer och deras bidrag till produktivitet och tillväxt.

23.Europaparlamentet påminner om att det i Draghi-rapporten understryks att spetskompetens inom forskning och innovation är grundläggande för EU:s konkurrenskraft och att det endast bör finnas ett urvalskriterium, nämligen spetskompetens, inom EU:s forsknings- och innovationssystem, inbegripet Horisont Europa-programmet. Parlamentet upprepar i detta avseende sin ståndpunkt att finansieringen av forskning och innovation även i fortsättningen bör vägledas av principen om spetskompetens och förbli meritbaserad.

24.Europaparlamentet betonar att uppgifter på projektnivå bör ligga till grund för förbättrad prestationsrapportering för finansieringsinstrument som genomförs inom ramen för indirekt förvaltning, såsom InvestEU. Parlamentet noterar dock att dessa bör ha ett standardiserat format och begränsas till den nyckelinformation som behövs för att mäta programmets framgång, såsom mobilisering av offentliga och privata investeringar som inte skulle ha ägt rum utan programmet. Parlamentet konstaterar att eftersom finansieringsinstrumenten till sin natur är marknadsdrivna och efterfrågestyrda beror programmens resultat på hur framgångsrika de är på marknaden, vilket begränsar kommissionens förmåga att fastställa på förhand fastställda delmål och mål.

25.Europaparlamentet betonar att en förstärkning av EU:s konkurrenskraft kräver en övergång från kortsiktig krishantering till en långsiktig strategi som baseras på innovation, effektivitet, hållbarhet, strategiskt oberoende och global öppenhet. Parlamentet efterlyser ett förnyat åtagande om att stärka den inre marknaden, minska fragmenteringen av lagstiftningen och säkerställa att EU-program stöder den reala ekonomin. Parlamentet framhåller att framgången för europeiska konkurrenskraftsprojekt är beroende av mobiliseringen av offentligt och privat kapital. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa särskilda indikatorer för att mäta EU‑medlens hävstångseffekt när det gäller att mobilisera offentliga och privata investeringar, förhållandet mellan offentlig och privat finansiering och den avkastning på investeringar som uppnåtts.

26.Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inrätta en övergripande ram för förhandsbedömning av risker, särskilt för projekt som kännetecknas av en högriskprofil med hög avkastning, för att säkerställa en balanserad utvärdering av deras mervärde, kostnader och fördelar. Parlamentet understryker att uppnåendet av EU:s politiska mål för konkurrenskraft kräver ett robust revisions- och kontrollsystem som stöds av en enhetlig riskbedömningsmetod. Parlamentet betonar att en sådan metod bör möjliggöra proportionella risknivåer som är viktiga för att främja innovation, samtidigt som lämpliga skyddsåtgärder säkerställs för att skydda EU:s budget, särskilt mot bedrägerier och icke-finansiella risker.

27.Europaparlamentet föreslår att man för att bättre utvärdera EU-finansieringens inverkan på konkurrenskraften bör använda grundligare makroekonomiska modeller som integrerar de senaste framstegen inom ekonomisk forskning. Parlamentet noterar att modeller som återspeglar hushållens och företagens heterogenitet och fördelningseffekter möjliggör en mer omfattande förhandsbedömning av EU‑finansieringens inverkan på produktiviteten, investeringsbeteendet och den regionala konkurrenskraften. Parlamentet föreslår att denna strategi kompletteras med användningen av mikrodata och regionala prestationsindikatorer för att förbättra evidensbasen för utformningen av politiken och målinriktningen av medlen.

28.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa och konsekvent använda en harmoniserad uppsättning centrala indikatorer under hela nästa fleråriga budgetram, såsom de som redan ingår i den europeiska resultattavlan för innovation, som syftar till att främja konkurrenskraften i alla medlemsstater för att möjliggöra jämförbarhet, riktmärkning och aggregering av uppgifter på EU-nivå, samtidigt som man också tillåter användning av indikatorer som är skräddarsydda för nationella eller regionala behov, när så är lämpligt. Parlamentet betonar att alla berörda parter bör rådfrågas vid fastställandet och översynen av indikatorer för att säkerställa att de återspeglar verkliga konkurrenskraftsbehov, samtidigt som höga arbetsrättsliga och sociala normer följs.

29.Europaparlamentet anser att följande outputindikatorer skulle kunna användas när det gäller projekt som främjar innovation och stöder strategisk teknik: volymen av EU‑finansiering och finansiering från den privata sektorn som mobiliserats, finansierade projekt per sektor (dvs. artificiell intelligens, kvantteknik, bioteknik) och antalet enhörningsföretag, uppstartsföretag och expanderande företag som bildats eller utvidgats i EU och som har fått EU-finansiering, inbegripet, när så är lämpligt, andelen finansierade kvinnoledda uppstartsföretag. Parlamentet anser att resultatindikatorer skulle kunna omfatta antalet patent som lämnats in av EU-finansierade projekt, avkastningen på EU-investeringar per sektor, förändringen i sysselsättningsgraden, överlevnadsgraden för EU-finansierade företag efter tre år, ökningen av antalet europeiska börsintroduktioner, ökningen av antalet exporterande företag och antalet företag som uppnår hög digital intensitet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att spåra och rapportera effektindikatorer såsom ökad kapacitet (output per år) inom tillverkningen av deep tech och digital teknik (t.ex. särskilda typer av utrustning), ökad volym av riskkapital som investeras i EU, ökat börsvärde för EU-företag samt marknadsintroduktion och intäktsökning som kan tillskrivas EU-finansierade innovationer.

30.Europaparlamentet anser att omlokalisering av industrier och självförsörjning av kritiska råvaror bör stödjas för att minska EU:s strategiska beroenden. Parlamentet föreslår att framstegen skulle kunna mätas med hjälp av outputindikatorer såsom antalet projekt och små och medelstora företag som har flyttat sin verksamhet till EU, antalet uppstartsföretag och expanderande företag som bildats eller utvidgats i EU och även, när så är lämpligt, andelen kvinnoledda uppstartsföretag och expanderande företag, och nivån på skapandet av arbetstillfällen inom industrin i de berörda regionerna. Parlamentet anser att resultatindikatorerna skulle kunna omfatta en ökning av andelen kritiska råvaror som importeras från nya strategiska partner eller som kommer från EU och en ökning av volymen (i ton) av kritisk råvaror som återvinns, högre produktivitet och bruttoförädlingsvärde i berörda värdekedjor, större leveransresiliens och förbättrade handelsresultat.

31.Europaparlamentet betonar behovet av att investera i smarta nät, energilagring och vätgaskorridorer för att underlätta ett resilient och konkurrenskraftigt energisystem. Parlamentet understryker att åtgärder i detta avseende är avgörande för att minska energiprisernas volatilitet, stärka industrins konkurrenskraft och säkra Europas övergång till en hållbar och koldioxidsnål ekonomi.

32.Europaparlamentet anser att gemensamma inköp av industrienergi och utfasning av fossila bränslen i industrin bör eftersträvas för att minska energikostnaderna och öka försörjningstryggheten, samtidigt som man säkerställer att de resulterande åtgärderna inte har en otillbörlig inverkan på någon medlemsstats energitrygghet. Parlamentet föreslår att framstegen skulle kunna mätas med outputindikatorer såsom antalet deltagande företag, volymen av energiinköp och andelen förnybar energi i gemensamma avtal. Parlamentet anser att resultatindikatorer såsom ytterligare energikapacitet installerad i elproduktionen (MW) skulle kunna användas. Parlamentet anser vidare att effektindikatorerna skulle kunna omfatta förändringar av de genomsnittliga energipriserna i berörda industrier, färre avbrott i försörjningen, ökad användning av ren energi och minskade utsläpp av växthusgaser (t.ex. i ton koldioxidekvivalent).

33.Europaparlamentet anser att EU bör investera i talanger i strategiska och kritiska sektorer för att öka sin långsiktiga konkurrenskraft genom en kompetent arbetskraft, bland annat genom att stödja deltagande i yrkesutbildning, livslångt lärande och kompetensutveckling. Parlamentet föreslår att framstegen skulle kunna mätas med outputindikatorer såsom antalet ungdomar som utbildas årligen (med särskilt fokus på könsfördelningen och social inkludering), antalet personer som har avlagt examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik från universitet eller som har genomgått yrkesutbildning med inriktning på naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, deltagandet i program för vuxenutbildning och livslångt lärande samt partnerföretagens och arbetsmarknadsparternas nöjdhet. Parlamentet anser att resultatindikatorerna skulle kunna omfatta förändringar i sysselsättningsgraden, andelen övergångar från utbildning eller tillfällig anställning till fast anställning, sysselsättningsgraden, löneökningstakten och andelen personer som stannar kvar i berörda sektorer.

34.Europaparlamentet noterar med oro att alltför stora regelbördor och administrativa bördor fortsätter att undergräva EU-företagens konkurrenskraft jämfört med andra globala ekonomiska block. Parlamentet betonar att sådana bördor ökar driftskostnaderna, minskar produktiviteten inom sektorn och skapar hinder för marknadstillträde för nya företag, vilket avskräcker från konkurrens och innovation. Parlamentet noterar vidare att denna ineffektivitet också kan leda till högre priser för konsumenterna.

35.Europaparlamentet anser att man för att påskynda både den gröna och den digitala omställningen bör ägna särskild uppmärksamhet åt innovativa små och medelstora företag för vilka förenkling är av avgörande betydelse. Parlamentet betonar att förenkling bör inriktas på att minska onödig byråkrati och administrativa kostnader för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att förenkling måste genomföras samtidigt som man säkerställer ett proportionerligt och effektivt regelverk som garanterar rättslig säkerhet samt ordentlig konsekvensbedömning. Parlamentet föreslår att framstegen med att minska den administrativa bördan skulle kunna mätas med indikatorer såsom antalet godkända projekt och antalet projekt som årligen slutförs med små och medelstora företag, minskningen av antalet överklaganden eller tvister i samband med ansökningsförfaranden och minskningen av den tid som krävs för att få tillgång till EU-finansiering, från ansökan till utbetalning.

36.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare intensifiera insatserna för att minska regelbördan och säkerställa att EU-lagstiftningen är proportionerlig, evidensbaserad och ger ett tydligt mervärde för medborgare och företag. Parlamentet anser att den nuvarande principen ”en in och en ut” är otillräcklig i detta avseende. Parlamentet efterlyser därför tillämpning av principen ”en in och två ut”, enligt vilken införandet av nya kostnader genom regleringsskyldigheter uppvägs av minskningar av regleringskostnader som härrör från annan EU-lagstiftning med minst två gånger motsvarande belopp, i syfte att uppnå en nettominskning av regelbördan, samtidigt som bördan för företag och offentlig förvaltning behandlas separat.

37.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.