1.Europaparlamentet understryker att europeisk suveränitet är förmågan att bygga upp kapacitet, resiliens och säkerhet genom att minska strategiska beroenden, förhindra beroende av utländska aktörer och enskilda tjänsteleverantörer och skydda kritisk teknik och infrastruktur. Parlamentet efterlyser en övergripande ram för riskbedömning för att övervaka och hantera beroenden i hela den digitala värdekedjan. Parlamentet understryker att en sådan ram bör tjäna som grund för att säkerställa EU:s beredskap och resiliens genom att stärka den europeiska industripolitiken och främja inhemsk FoU och tillverkningskapacitet inom strategisk teknik.

2.Europaparlamentet anser att teknisk suveränitet är förmågan att utforma, utveckla och utöka den digitala teknik som behövs för vår ekonomis konkurrenskraft, våra medborgares välfärd och EU:s öppna strategiska oberoende i en globaliserad värld. Parlamentet anser att detta inbegriper att säkerställa EU:s förmåga att fatta självständiga beslut, samarbeta med betrodda länder och enheter utanför EU, diversifiera och stärka leveranskedjorna och främja konceptet öppenhet och interoperabilitet för att säkerställa att Europa förblir ett attraktivt nav för investeringar.

3.Europaparlamentet erkänner den ökande maktkoncentrationen i företag utanför EU, vilket begränsar Europas förmåga att förnya, konkurrera och behålla kontrollen över sin digitala ekonomi, sitt samhälle och sin demokrati. Parlamentet är bekymrat över det alltför stora beroendet av aktörer utanför EU på kritiska områden såsom molninfrastruktur, halvledare, AI och cybersäkerhet – där marknadskoncentration och utländsk kontroll hotar att undergräva Europas konkurrenskraft, demokratiska resiliens och säkerhet.

4.Europaparlamentet bekräftar att EU måste förbli suveränt när det gäller att genomföra sin lagstiftning, särskilt på det digitala området. Parlamentet fördömer skarpt och efterlyser ett upphävande av de reseförbud som Förenta staterna utfärdat mot Imran Ahmed, Clare Melford, Anna-Lena von Hodenberg och Josephine Ballon, ledare inom det civila samhället vars arbete bidrar till en säkrare digital miljö för alla och utkräver ansvar av digitala plattformar, samt det reseförbud som Förenta staterna utfärdat mot den tidigare kommissionsledamoten Thierry Breton, som spelade en nyckelroll i upprättandet av EU:s digitala regelverk. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att reagera kraftfullt på dessa attacker som saknar motstycke. Parlamentet noterar de verkställighetsåtgärder som nyligen vidtagits inom ramen för förordningen om digitala tjänster Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2065/oj). för överträdelser av transparens- och riskreduceringsskyldigheterna, såsom böterna på 120 miljoner EUR mot X. Parlamentet påminner om att genomförandet av EU:s digitala lagstiftning syftar till att säkerställa efterlevnad av unionsrätten och skyddet av de grundläggande rättigheterna, och inte till att reglera politiska åsikter. Parlamentet understryker att mycket stora onlineplattformars införande av nya funktioner, inbegripet sådana som bygger på generativ AI, måste åtföljas av lämpliga skyddsåtgärder och riskreducerande åtgärder för att säkerställa full överensstämmelse med unionsrätten, särskilt när det gäller att förhindra spridning av olagligt eller manipulerat innehåll. Parlamentet fördömer stödet från vissa politiska partier – såsom AfD, Reconquête, Fidesz och Konfederacja – som upprepar narrativ från länder utanför EU och försvagar EU:s digitala lagstiftning och demokratiska värden.

5.Europaparlamentet anser att EU:s ambitioner inom industriteknik bör inriktas på viktig strategisk teknik för framtiden, såsom halvledarteknik eller kvantteknik, som bidrar till EU:s öppna strategiska oberoende och är avgörande för våra gröna, digitala och försvarsmässiga omställningar.

6.Europaparlamentet ser förändringen i det geopolitiska landskapet och den därav följande möjligheten till efterfrågan på marknaden på europeiska produkter och tjänster. Parlamentet ser detta som ett tillfälle att positionera Europa som en global ledare inom betrodda och säkra digitala lösningar.

7.Europaparlamentet understryker behovet av att främja ett stödjande regelverk som uppmuntrar innovation, investeringar och utveckling av spetsteknik i Europa, samtidigt som EU:s slutanvändare skyddas mot följderna av extraterritorialitet.

8.Europaparlamentet erkänner att det behövs en övergripande europeisk industripolitik för det digitala ekosystemet, som integrerar alla relevanta politikområden såsom marknadstillträde, standardisering, FoU, investeringar, handel och internationellt samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram denna övergripande politik i syfte att minska skadliga strategiska beroenden, stärka de inhemska värdekedjorna och säkerställa ett säkert, tillförlitligt och innovationsdrivet digitalt ekosystem som följer europeiska värden.

9.Europaparlamentet påminner om att marknaderna för högteknologiska produkter och digitala tjänster är starkt beroende av externa leveranskedjor, vilket utgör en risk för suveräniteten och resiliensen. Parlamentet betonar vikten av att stärka industriell kapacitet och teknisk expertis inom ny omstörtande teknik för att stödja EU:s öppna strategiska oberoende.

10.Europaparlamentet betonar att en förstärkning av Europas tekniska suveränitet i en tid av snabb teknisk utveckling kräver ökad innovation och kommersialisering för att bygga upp nödvändig kapacitet. Parlamentet betonar att Europa måste omvandla sig till ett globalt attraktivt och flexibelt företagsklimat genom att minska byråkratin, öka förutsägbarheten i lagstiftningen och främja entreprenörskap och risktagande.

11.Europaparlamentet erkänner att öppet strategiskt oberoende och demokratisk resiliens måste stå i centrum för kommissionens agenda och att en övergripande strategi måste integrera upphandling, finansiering och långsiktiga institutionella ramar för att upprätta suverän digital infrastruktur på kritiska områden.

12.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera och upprätta en omfattande förteckning över kritiska beroenden inom digital infrastruktur och digital teknik, där man åtminstone bedömer lagringstjänster, identitets- och betalningssystem, kommunikationsplattformar samt programvara, protokoll och standarder som stöder dem, och att föreslå åtgärder för att främja marknadstillträde för produkter och tjänster med en stark positiv inverkan på EU:s tekniska suveränitet, resiliens och hållbarhet. Parlamentet anser i detta avseende att användningen av särskilda tilldelningskriterier vid offentlig upphandling kan främjas på områden där det finns sådana kritiska beroenden. Parlamentet anser att sådana kriterier kan bidra till att stimulera konkurrens och stärka den europeiska tekniska suveräniteten genom att underlätta upphandling av europeiska digitala produkter och tjänster, där så är möjligt.

13.Europaparlamentet är fast övertygat om att digital infrastruktur är ryggraden i vår ekonomi och att det därför bör finnas ett basskikt av digital offentlig infrastruktur som säkerställer suveräniteten och en konkurrensvänlig marknadsmiljö. Parlamentet noterar att marknaden inte har utvecklat detta basskikt på viktiga områden, vilket har lett till monopol och beroende av utländska aktörer. Parlamentet understryker att EU för att fylla denna lucka bör gå i bräschen för att skapa en stark grund för digital offentlig infrastruktur genom att skapa skikt av digital teknik som består av halvledare, konnektivitetslösningar, molninfrastruktur, programvara, data och AI. Parlamentet anser att EU:s digitala offentliga infrastruktur bör bygga på rättvisa och konkurrenskraftiga ekonomiska modeller och även använda styrningsmodeller där varken privata företag eller regeringar utövar centraliserad kontroll. Parlamentet anser att den bör bygga på gemensamma och öppna standarder, omfatta interoperabilitet och sammanlänkning för att förhindra ”inlåsning” av användare och leverantörer och stimulera innovation genom att underlätta nya marknadsaktörers deltagande, och att den också bör säkerställa personlig integritet och säkerhet som standard.

14.Europaparlamentet anser att införandet av digital offentlig infrastruktur bör inriktas på områden där det finns kritiska beroenden, i enlighet med kommissionens omfattande förteckning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en detaljerad och övergripande plan för att inrätta europeisk digital offentlig infrastruktur genom att identifiera den teknik som är bäst lämpad för europeiska åtgärder, och uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att avsätta lämpliga resurser för att införa europeisk digital offentlig infrastruktur.

15.Europaparlamentet betonar att europeisk digital offentlig infrastruktur bör stimuleras genom samordnade åtgärder på EU-nivå för att säkerställa europeiska leverantörers närvaro och konkurrenskraft samt en konkurrensutsatt marknadsmiljö. Parlamentet understryker att dessa mål inte kommer att uppnås enbart genom reglering och kommer att kräva betydande offentliga investeringar. Parlamentet konstaterar att den kommande fleråriga budgetramen därför bör omfatta ytterligare finansiering för detta ändamål, med fokus på europeiskt mervärde och finansiering av basskiktet av europeisk digital offentlig infrastruktur.

16.Europaparlamentet konstaterar att EU som en del av den kommande fleråriga budgetramen måste åta sig att öka utgifterna för att uppnå teknisk suveränitet. Parlamentet understryker att detta bör inbegripa ett särskilt anslag för utveckling och utbyggnad av de skikt av digital offentlig infrastruktur som beskrivs i kommissionens omfattande förteckning samt ytterligare medel för att säkerställa en konkurrensvänlig marknadsmiljö på andra digitala områden.

17.Europaparlamentet anser att finansieringen inom ramen för den kommande fleråriga budgetramen bör prioritera aktiv kapacitetsuppbyggnad inom viktiga hårdvaru-, programvaru- och tjänstesektorer, inbegripet högpresterande datorsystem, kvantdatorsystem, kryptering och kommunikation, konnektivitet, molntjänster, data, webb- och AI-ekosystem samt digitala bibliotek.

18.Europaparlamentet anser att europeisk digital offentlig infrastruktur bör baseras på EU:s värden och förbli öppet för likasinnade partner utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar och driva på processen med FN:s utvecklingsprogram för digital offentlig infrastruktur.

19.Europaparlamentet erkänner e-förvaltningstjänster som en viktig möjliggörande faktor för ett effektivt, säkert och tillgängligt tillhandahållande av offentliga tjänster, som bör utformas för att underlätta digital identifiering, offentlig datadelning och betalningar från den offentliga sektorn utan att snedvrida marknaderna eller undergräva befintliga lösningar från den privata sektorn. Parlamentet betonar att EU:s strategi för e-förvaltningstjänster bör inriktas på att stärka den digitala interaktionen mellan myndigheter och medborgare och myndigheter och företag, samtidigt som förtroende, interoperabilitet och tillgänglighet säkerställs. Parlamentet anser därför att säker och sömlös tillgång till offentliga tjänster kräver en tillförlitlig ram för e-identifiering och välkomnar tillkännagivandet av en ”företagsplånbok” som syftar till att avsevärt förenkla sammankopplingen mellan företag och offentliga myndigheter.

20.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla dataplattformar av allmänt intresse som möjliggör säker gränsöverskridande datadelning mellan offentliga och privata enheter för användningsfall framför allt inom hälso- och sjukvård, stadsplanering och miljöövervakning. Parlamentet uppmanar också kommissionen att främja interoperabilitet mellan dataplattformar av allmänt intresse och branschspecifika dataplattformar för att säkerställa ett smidigt dataflöde samtidigt som den administrativa bördan minimeras. Parlamentet noterar att detta skulle kunna uppnås genom att man utnyttjar befintliga marknadsdrivna lösningar som främjar innovation och upprätthåller förtroendet samt integritets- och säkerhetsstandarder.

21.Europaparlamentet bekräftar att EU-medborgarna enligt den nuvarande rättsliga ramen har rätt att kontrollera sina personuppgifter och att uppgifter som genereras inom EU måste behandlas i enlighet med unionsrätten. Parlamentet betonar att skyddet av integritet och personuppgifter är avgörande för att skapa förtroende för den digitala ekonomin, så att europeiska konsumenter kan interagera med tillförsikt, oavsett var deras uppgifter behandlas. Parlamentet betonar att europeiska företag – särskilt små och medelstora företag – måste kunna använda uppgifter på ett lagligt, etiskt och säkert sätt för att driva på hållbar tillväxt och konkurrenskraft.

22.Europaparlamentet betonar att digital infrastruktur är ryggraden i Europas ekonomi och samhälle och att den kommer att få allt större betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att i den begärda förteckningen över kritiska beroenden ta med en omfattande bedömning av den europeiska digitala infrastrukturens sammansättning för att på lämpligt sätt analysera läget, bedöma riskerna och samordna åtgärderna.

23.Europaparlamentet anser att det för att stärka den digitala infrastrukturen är nödvändigt att genomföra initiativ för kapacitetsuppbyggnad på kritiska områden på EU-nivå. Parlamentet anser att dessa initiativ bör inriktas på att utveckla ett basskikt av offentlig infrastruktur, såsom ett nätverk av AI-gigafabriker och en europeisk webbindexmodell. Parlamentet menar att detta basskikt kommer att ge företagen möjlighet att utveckla sina affärsmodeller och främja datasuveränitet. Parlamentet pekar på de digitala lösningar som skapats av EU, såsom den europeiska digitala identiteten, som kan erbjuda innovativ infrastruktur för EU:s digitala ekonomi.

24.Europaparlamentet erkänner den strategiska betydelsen av kritisk digital infrastruktur och behovet av att stärka dess säkerhet och resiliens. Parlamentet förstår att kritisk digital infrastruktur omfattar, men är inte begränsad till, kablar (markbundna och undervattensbaserade), mobilnätstorn, satellitkommunikationssystem, spektrum och radioutrustning, molnservrar som innehåller känslig information och datacentraler som behandlar känslig information samt vissa programvarukomponenter, inbegripet säkerhetsprogramvara som skyddar kritiska nätverk och datacentraler.

25.Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att denna infrastruktur omfattas av EU:s jurisdiktion, vilket innebär att den fullt ut följer unionsrätten. Parlamentet betonar vikten av integritet och inbyggd säkerhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införa lagstiftning för att minska riskerna med högriskleverantörer från länder utanför EU, inbegripet risker som utgörs av leverantörer av energiresurser under utländsk kontroll.

26.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, samtidigt som den förbereder framtida lagstiftningsförslag och kommande fleråriga budgetram, koncentrera sina insatser på att fördjupa den inre marknaden, i linje med rekommendationen i Enrico Lettas rapport Much more than a market och i Mario Draghis rapport The future of European competitiveness, i syfte att frigöra den digitala inre marknadens potential.

27.Europaparlamentet noterar rekommendationerna i dessa båda rapporter om att EU behöver ett paradigmskifte från att främja konnektivitet i EU till att upprätta en inre marknad för elektronisk kommunikation och konnektivitet. Parlamentet stöder en förenklad, harmoniserad och innovationsvänlig telekommunikationsram som säkerställer rättvis konkurrens och tillgänglig infrastruktur.

28.Europaparlamentet välkomnar kommissionens vitbok Hur hanterar vi Europas behov av digital infrastruktur?, där tre pelare beskrivs: inrättandet av ”3C-nätverket” – uppkopplade samarbetsbaserade datorsystem, fullbordande av den digitala inre marknaden samt säkra och motståndskraftiga digitala infrastrukturer för Europa.

29.Europaparlamentet ser vitboken och den efterföljande samrådsprocessen som en del av utarbetandet av de lagstiftningsinitiativ som planeras för denna mandatperiod, däribland rättsakten om digitala nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha mer av en helhetssyn på den digitala infrastrukturen under hela denna process och att erkänna att den digitala infrastrukturen omfattar många delar utöver ren konnektivitet. Parlamentet understryker behovet av att alla nya digitala politiska åtgärder åtföljs av en konsekvensbedömning.

30.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att förenkla och harmonisera telekommunikationsreglerna som en del av den kommande rättsakten om digitala nätverk och det bredare digitala paketet.

31.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en EU-rättsakt om moln- och AI-utveckling för att stärka den europeiska datainfrastrukturen och främja europeiska molnleverantörer. Parlamentet understryker att denna akt bör syfta till att aktivt bygga upp en europeisk inre marknad för molntjänster och AI.

32.Europaparlamentet erkänner att utbyggnaden av avancerad digital infrastruktur i hela EU kräver betydande investeringar och konstaterar att både offentlig och privat finansiering är avgörande för att uppnå detta mål. Parlamentet uttrycker oro över den ihållande bristen på riskkapital och investeringsfinansiering i Europa, vilket undergräver den tekniska suveräniteten. Parlamentet uppmanar kommissionen att avsevärt utöka instrumenten för offentlig-privata investeringar, inbegripet riskkapital, strategiska plattformar och särskilda finansieringsverktyg för uppstartsföretag och expanderande företag inom kritiska tekniksektorer. Parlamentet betonar vikten av att utnyttja offentlig upphandling för att stödja införandet och utbyggnaden av öppna och interoperabla digitala lösningar och av att säkerställa att privat kapital, konkurrens och innovation blir de viktigaste drivkrafterna bakom Europas digitala omställning på medellång till lång sikt.

33.Europaparlamentet anser att den kommande rättsakten om digitala nätverk måste stödja målet att ge alla konsumenter i EU högkvalitativ konnektivitet senast 2030, särskilt i avlägsna områden och landsbygdsområden, samt undanröja administrativa hinder för utbyggnaden av 5G, 6G och säkert höghastighetsbredband.

34.Europaparlamentet erkänner den ökande konvergensen mellan telekommunikationsinfrastruktur och moln- och edgeteknik, och anser att öppna radioaccessnät har potential att tillhandahålla avancerade tekniska lösningar, minska kostnaderna och förbättra konnektivitetens interoperabilitet. Parlamentet anser att konnektivitetens framtid ligger i komplementariteten mellan olika tekniker såsom 5G/6G, wifi och satellit, där sömlös integration gynnar både företag och konsumenter.

35.Europaparlamentet erkänner att med moln- och edgetjänster i centrum för omvandlingen utvecklas konnektivitetsnätverk snabbt till plattformar för innovation, och kommer i allt högre grad att vara beroende av molntjänster, AI, virtualisering och annan teknik.

36.Europaparlamentet efterlyser ambitiösa mål för utveckling och innovation av trådlösa kommunikationsnät, och bekräftar att det behövs en bred strategi som omfattar molntjänster, AI, edge computing och kvantdatorteknik. Parlamentet betonar att innovationsekosystemet för elektronisk kommunikation, särskilt för vertikalt integrerade telekommunikationer, bör förbli marknadsstyrt, och insisterar på att framtida lagstiftningsåtgärder ska bygga på grundliga, kunskapsbaserade konsekvensbedömningar av befintliga bestämmelser.

37.Europaparlamentet erkänner att konkurrens mellan operatörer av alla storlekar fortfarande är en viktig drivkraft för investeringar i konnektivitetsnät. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att kopparnäten gradvis läggs ned till förmån för optisk fiber eller 5G-teknik, i synnerhet när regelbundet underhåll eller uppdateringar av nätet behövs, för att på så sätt säkerställa att övergången genomförs på ett realistiskt sätt och leverantörerna kan göra upp logistiska och ekonomiska planer i förväg.

38.Europaparlamentet betonar att alla konsumenter i EU bör ha tillgång till adekvat, tillförlitlig och ekonomiskt överkomlig konnektivitet, vilket bidrar till ökad efterfrågan på konnektivitetstjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvidga och uppgradera digitala nät, särskilt i landsbygdsområden, samt att stödja offentlig-privata investeringar i bredband och utbyggnad av 5G/6G, samtidigt som cybersäkerhetsstandarder och principer för inbyggd säkerhet upprätthålls.

39.Eftersom infrastruktur för digital konnektivitet, såsom fiber, 5G och 6G, kommer att vara avgörande för industrins konkurrenskraft i framtiden, bör den kommande fleråriga budgetramen omfatta medel för storskaligt införande av nätinfrastruktur, överbrygga den befintliga klyftan för införande när det gäller att uppnå målen för det digitala decenniet för 2030, skapa alleuropeisk 5G-täckning för medborgarna och säkerställa en framgångsrik utbyggnad av verktyg för Industri 4.0.

40.Europaparlamentet betonar vikten av att påskynda utbyggnaden av fiberoptiska nätverk och moderna trådlösa kommunikationssystem som kan leverera snabba, säkra och tillförlitliga digitala tjänster.

41.Europaparlamentet erkänner att behovet av att prioritera direkta fiberanslutningar för hem, företag och offentliga institutioner är avgörande för att säkerställa ultrasnabb och tillförlitlig konnektivitet, utöver nätutbyggnad med offentliga arbeten såsom vägar, vatten och el för att effektivisera fiberutbyggnaden.

42.Europaparlamentet välkomnar införandet av gigabitinfrastrukturförordningen, som svarar mot de växande behoven av snabbare, tillförlitlig och dataintensiv konnektivitet. Parlamentet ser vikten av att dela på användningen av ledningar och stolpar för utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet för att optimera resurserna och minska kostnaderna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att effektivisera tillståndsförfarandena och harmonisera reglerna för att minska de ekonomiska och administrativa hindren för utbyggnad av fiberinfrastruktur.

43.Europaparlamentet anser att privata investeringar är avgörande för utbyggnaden av elektroniska kommunikationsnät, 5G och 6G som är tillräckligt avancerade när det gäller överföring, hastighet, lagringskapacitet, edge computing och interoperabilitet.

44.Europaparlamentet betonar att verkställandet och genomförandet av gigabitinfrastrukturförordningen även är nödvändigt för att skapa en gemensam kontaktpunkt för tillstånd och en centraliserad digital tillståndsprocess för att minska förseningar i infrastrukturutbyggnaden och säkerställa enhetliga regler för infrastrukturtillträde, prissättning och miljökonsekvensbedömningar. Parlamentet efterlyser i detta avseende kraftfulla insatser på detta område.

45.Europaparlamentet anser att EU behöver ett starkt cybersäkerhetsskydd i alla kritiska infrastruktursektorer, med strängare åtgärder för att minska risken med högriskleverantörer av 5G- och 6G-nät, säkerställa en tät utbyggnad av små celler och makrotorn, särskilt i stads- och landsbygdsområden med inkonsekvent täckning, samt säkerställa att infrastrukturen är hållbar och energieffektiv för att stödja Europas globala konkurrenskraft i den digitala ekonomin.

46.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för en förbättrad samordning av spektrumtilldelningarna, särskilt genom tidigare identifiering och harmonisering av utgivningen av nya frekvenser, med början från 6 GHz-frekvenser. Parlamentet efterlyser en radiospektrumpolitik som främjar investeringar i Europa, inbegripet genom harmonisering av politiken för spektrumtilldelning i medlemsstaterna för att påskynda 5G-utbyggnad baserat på bästa praxis, främjande av längre licenstider och tillgång till nytt spektrum såsom det övre 6 GHz-bandet för att möta framtida efterfrågan och möjliggöra 6G. Parlamentet anser att det krävs gemensamma insatser från offentliga och privata enheter för att öka Europas konkurrenskraft och inte hamna efter de snabbast växande nätverken i världen, nämligen Kina och Sydkorea.

47.Europaparlamentet understryker vikten av satellitbaserad kommunikation för att utveckla EU:s digitala infrastruktur, öka dess resiliens, stärka EU-aktörernas kapacitet och minska beroendet av leverantörer utanför EU, särskilt på försvarsområdet. Parlamentet betonar behovet av att tillhandahålla alternativa konnektivitetslösningar för konsumenter i avlägsna områden och landsbygdsområden.

48.Europaparlamentet framhåller den strategiska roll som EU:s rymdprogram spelar, som en av pelarna för EU:s suveränitet, när det gäller att tillhandahålla toppmodern och säker positionsbestämning, navigering och tidsbestämning för Galileo och Egnos samt kostnadseffektiva satellitkommunikationstjänster för Govsatcom. Parlamentet noterar att detta gör det möjligt för EU och dess medlemsstater att ha större suveränitet i sin satellitkapacitet, inbegripet geolokalisering, jordobservation, rymdövervakning och konnektivitet. Parlamentet välkomnar i synnerhet EU-programmen Govsatcom och IRIS2 som syftar till att säkerställa kort- och långsiktig tillgång till säkra, tillförlitliga och kostnadseffektiva statliga satellitkommunikationstjänster för EU och nationella offentliga myndigheter som förvaltar kritisk säkerhetsinfrastruktur och kritiska säkerhetsuppdrag.

49.Europaparlamentet beklagar djupt det starka beroendet av data från länder utanför EU för spårning och övervakning av rymdföremål. Parlamentet betonar att Europa snabbt behöver förstärka sin egen kapacitet och infrastruktur inom rymdlägesbild för att säkerställa öppet strategiskt oberoende och säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsevärt öka investeringarna i EU-ägda övervaknings- och spårningstillgångar och att utveckla effektiva mekanismer för informationsutbyte mellan medlemsstaterna, så att Europa självständigt kan övervaka och skydda sin kritiska rymdinfrastruktur.

50.Europaparlamentet betonar vikten av att den privata sektorn deltar i uppskjutningsteknik för att ytterligare påskynda utbyggnaden av IRIS2. Parlamentet betonar vikten av att främja en robust och konkurrenskraftig europeisk uppskjutningssektor för rymden genom större deltagande från den privata sektorn och stöd till industrier i tidigare och senare led. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en europeisk rymdindustripolitik som stärker suveräniteten inom rymdteknik och rymdtjänster genom att minska strategiskt beroende och förbättra den operativa styrningen av europeiska rymdprogram.

51.Europaparlamentet efterlyser därför konkreta åtgärder för att underlätta tillhandahållandet av satellittjänster i hela Europa, bland annat genom att fastställa gemensamma förfaranden och villkor. Parlamentet efterlyser samtidigt rättvis konkurrens, med tydliga och genomförbara regler för alla satellitkonstellationer med tillträde till EU-marknaden.

52.Europaparlamentet noterar att det förekommer åtskilliga problem med fördröjning i satellitnäten i dag och erkänner att satellitnätens integrering med 5G- och framtida 6G-teknik är avgörande för att öka marknätens räckvidd och tillförlitlighet.

53.Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts under de senaste åren när det gäller att förbättra högpresterande datorsystem (HPC). Parlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt integrera och stärka datorkapaciteten vid europeiska HPC-centrum för att förbättra träningen av AI-modeller och förbereda framtida framsteg inom superdatorteknik.

54.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en samordnad strategi för att överbrygga klyftan mellan Europas avancerade HPC-teknik och dess praktiska, skalbara införande inom olika branscher, däribland genom att inrätta ett offentligt nätverk för superdatorteknik. Parlamentet noterar att denna strategi bör främja samarbete mellan offentliga institutioner och partner från den privata sektorn, inbegripet små och medelstora företag, för att säkerställa att Europas HPC-kapacitet blir en viktig drivkraft för ekonomisk konkurrenskraft och teknisk suveränitet.

55.Europaparlamentet noterar att HPC-centrum måste säkerställa tillgänglighet för utvecklare och spridare av AI-grundmodeller, generativ AI och tillämpad AI. Europeiska HPC-centrum bör vara tillgängliga för dessa användningsfall och särskilt för små och medelstora företag, uppstartsföretag och expanderande företag. Detta måste sömlöst kompletteras med initiativ för att möjliggöra utveckling och spridning av AI i EU.

56.Europaparlamentet välkomnar inrättandet av nya AI-fabriker. Parlamentet understryker att AI-fabriker kommer att uppgradera EuroHPC-superdatorer för att tillhandahålla datorkapacitet för AI och stödja uppstartsföretag och expanderande företag i träning och storskalig utveckling av tillförlitliga AI-modeller för allmänna ändamål.

57.Europaparlamentet anser att det krävs brådskande åtgärder för att stärka EU:s inhemska halvledartillverkning, förbättra leveranskedjans motståndskraft genom att bilda strategiska globala partnerskap, uppmuntra uppstartsföretag och innovation, främja gränsöverskridande samarbete inom avancerad halvledarutveckling samt tillhandahålla ekonomiska incitament, regleringsstöd och marknadstillträde.

58.Europaparlamentet betonar behovet av rättssäkerhet för att stödja utveckling av halvledare, säkerställa säkra leveranskedjor för kritiska råvaror och undvika störningar orsakade av investeringsosäkerhet.

59.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen till att lägga största politiska vikt vid att säkerställa en tillräcklig tillgång på AI-chip i Europeiska unionen och göra dessa till en fokuspunkt för EU:s digitala industripolitik. Parlamentet noterar den ökade efterfrågan på AI-chip som drivs genom utökning av tillämpningar inom molntjänster, edgeenheter, autonoma system och generativ AI.

60.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reagera på den nya geopolitiska verkligheten och användningen av digitala leveranskedjor som påtryckningsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta en framförhandlad lösning på USA:s förbud mot export av AI-chip till 16 EU-medlemsstater.

61.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta avancerade AI-chip, inbegripet deras utformning och produktion, i centrum för översynen av förordningen om halvledare. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram översynen i år, med en långsiktig strategi som grundar sig på nuvarande geopolitiska realiteter och som bygger upp en europeisk strategisk oumbärlighet genom tekniskt ledarskap, tillräcklig produktionskapacitet och ett starkt FoU-ekosystem, vilket kommer att vara avgörande för att trygga den europeiska suveräniteten i allt svårare tider. Det är också mycket viktigt att stärka samspelet mellan forskning, utbildning, leverantörer och robust offentlig infrastruktur för att påskynda utvecklingen från forskning via utveckling och testning till fullt utvecklad produktion.

62.Europaparlamentet anser att EU bör satsa mer på utveckling av kvantchip om EU ska påskynda tiden till marknaden för EU:s industriella innovation inom kvantteknik.

63.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja tillverkningen i EU av halvledare med bred användning, t.ex. för elektroniska produkter och bilar. Parlamentet efterlyser stöd till utveckling av halvledare som minskar den digitala sektorns energianvändning.

64.Europaparlamentet understryker behovet av att stödja den cirkulära ekonomins prestanda, och påminner om att informations- och kommunikationstekniska produkter och annan elektronik är en del av de prioriterade produktgrupperna i arbetsplanen som skulle antas senast i april 2025 enligt förordning (EU) 2024/1781 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 av den 13 juni 2024 om upprättande av en ram för att fastställa ekodesignkrav för hållbara produkter, om ändring av direktiv (EU) 2020/1828 och förordning (EU) 2023/1542 och om upphävande av direktiv 2009/125/EG (EUT L, 2024/1781, 28.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1781/oj)..

65.Europaparlamentet anser att ytterligare finansiering inom ramen för den kommande fleråriga budgetramen måste anslås till utvecklingen av produktionskapaciteten för halvledare samt övrig nästa generations halvledarteknik och halvledarprocesser (t.ex. fotonchip, chip med brett bandgap samt design, tillverkning, testning, montering och avancerad förpackning) inom EU.

66.Europaparlamentet erkänner att det finns ett marknadsbehov av suveräna lösningar som ger ökad kontroll över data för vissa kategorier av känsliga data och erkänner de risker som är förknippade med beroendet av enskilda dominerande leverantörer. Parlamentet efterlyser en strategi för att minska beroendet av utländska molnleverantörer och samtidigt främja europeiska alternativ.

67.Europaparlamentet noterar att diskussionerna om den europeiska ordningen för cybersäkerhetscertifiering av molntjänster inte har gett några resultat. Parlamentet påpekar att det finns suveränitetshänsyn, särskilt rörande extraterritoriell tillämplighet av bindande regelverk, som inte kan lösas genom tekniska diskussioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en definition av suveräna moln och dess tillämpningsområde i den planerade rättsakten om utveckling av moln och AI.

68.Europaparlamentet noterar behovet av att säkra datalagring och datorkapacitet samt distribuerad datorinfrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att molnanvändare har möjlighet att välja lösningar som uppfyller deras behov genom att snabbt avlägsna hinder för byte och diversifiering av leverantörer genom strategier för flera moln, och genom att främja en konkurrenskraftig europeisk molnmarknad, och därigenom minska beroendet av enskilda leverantörer och stärka den digitala suveräniteten.

69.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja initiativ som 8ra och det viktiga projektet av gemensamt europeiskt intresse för kommunikations- och informationssystem för att främja decentraliserad moln- och edgeinfrastruktur, vilket möjliggör suveränitet och bidrar till att minska beroendet av utländska leverantörer och säkerställa resiliens och samtidigt öka den operativa flexibiliteten inom Europa.

70.Europaparlamentet välkomnar InvestAI-initiativet, inbegripet AI-gigafabrikerna. Parlamentet betonar behovet av att Europa positionerar sig som en global ledare inom AI-modellträning, vetenskaplig forskning och kvantdatorutveckling. Parlamentet är fast beslutet att ytterligare stödja utvecklingen av AI genom att lansera initiativ såsom AI-fabriker för att tillhandahålla datorkapacitet för uppstartsföretag, expanderande företag och forskare.

71.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utformning och utveckling av europeisk AI och anta politik och åtgärder som gör det möjligt för europeiska industrisektorer att dra nytta av sina data och sin AI-utbyggnad.

72.Europaparlamentet betonar att den försenade utbyggnaden av AI-drivna innovationer hindrar tekniska framsteg, konkurrenskraft på marknaden och digital omvandling inom EU.

73.Europaparlamentet förväntar sig att den offentlig-privata finansieringsmodellen kommer att frigöra privata investeringar i AI utan motstycke, vilket ger uppstartsföretag och branschen tillträde till superdatorer.

74.Europaparlamentet inser vikten av att snarast fastställa en tydlig färdplan för kvantteknikutveckling, inbegripet kvantdatorer och kvantkryptering, för att säkerställa att offentliga och privata investeringar leder till konkreta kommersiella tillämpningar.

75.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av befintliga nationella ramar för kvantsandlådor och hur befintlig lagstiftning tillämpas på dem för att förhindra marknadsfragmentering. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av kvantstrategin och kvanträttsakten i kommissionens konkurrenskraftskompass.

76.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa att kvanträttsakten, åtföljd av en konsekvensbedömning, gör Europa till den ledande regionen för expertis och innovation inom kvantteknik genom att investera i FoU och innovation, mobilisera finansiering för att skala upp det europeiska kvantekosystemet samt den europeiska kvantkapaciteten och kvantproduktionen och säkerställa att Europas ledande kvantforskning kommersialiseras i Europa. Den bör leda till konkreta tekniska tillämpningar genom att främja en politik som påskyndar den tekniska mognaden och underlättar övergången från forskning till kommersiell framgång.

77.Europaparlamentet efterlyser riktade investeringar, branschsamarbete och regelverk som stöder utveckling, skalning och marknadsantagande av kvantteknik inom viktiga sektorer.

78.Europaparlamentet efterlyser en samordnad EU-strategi för postkvantkryptografi för att skydda data från framtida cyberhot.

79.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ekosystem för att dela branschspecifika data inom industrisektorer, främja samarbete och driva på innovation, samtidigt som man upprätthåller datasuveränitet och säkerställer efterlevnad av EU:s bestämmelser, i enlighet med dataförordningen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa kraftfulla verkställighetsåtgärder så att de dominerande marknadsaktörerna inte ålägger små och medelstora företag orättvisa villkor när de får tillgång till och delar data.

80.Europaparlamentet anser att det finns ett behov av att säkerställa sammanlänkad infrastruktur som skulle göra det möjligt för datacentraler att samarbeta effektivt enligt gemensamma standarder med höghastighetsanslutning, samtidigt som flexibilitet, säkerhet och skalbarhet skulle upprätthållas. Parlamentet anser att detta sammanlänkade system skulle bidra till att säkerställa distribuerad reservkapacitet så att data och tjänster förblir tillgängliga även i händelse av ett datacentralfel.

81.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera interoperabilitet mellan plattformar, vilket möjliggör sömlös integrering av data mellan företag och sektorer, i linje med kraven i dataförordningen, som föreskriver dataportabilitet och interoperabilitetsskyldigheter för moln- och edgetjänster. Parlamentet betonar behovet av ett robust genomförande av dessa bestämmelser för att förhindra inlåsning av leverantörer och säkerställa att europeiska industriella ekosystem kan utnyttja datadriven innovation utan tekniska eller avtalsmässiga hinder.

82.Europaparlamentet påminner om kommissionens plan att göra datacentraler klimatneutrala och mycket energieffektiva senast 2030. Parlamentet ser ett behov av att förbättra integrationen av datacentraler med energisystemet, med fokus på återanvändning av värme och tillhandahållande av flexibilitetstjänster för elnätets behov. Parlamentet erkänner behovet av att stimulera forskning om kylning och energieffektiva processorer, samtidigt som särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stödja EU:s datacentraler. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa ett tydligt och konsekvent genomförande av befintliga rättsliga krav för datacentraloperatörer i EU-lagstiftningen och medlemsstaterna.

83.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka och rikta de offentliga investeringarna och ge incitament till privata investeringar i digital infrastruktur för att möjliggöra tillväxt och modernisering av datacentraler.

84.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta samordnade åtgärder för att skydda sjökablar samt stärka kabelsäkerheten och reparationskapaciteten. Parlamentet betonar behovet av fortsatta investeringar i byggandet av nya sjökablar för att säkerställa reservkapacitet. Parlamentet välkomnar EU:s roll när det gäller att medfinansiera sådana projekt för att förbättra den digitala infrastrukturen och konnektiviteten i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka potentiella synergieffekter mellan underhåll av undervattensinfrastrukturer för digitalisering och energi.

85.Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra EU:s och medlemsstaternas reparationskapacitet och svarsmekanismer för hantering av sjökabelavbrott, vilket är avgörande för att upprätthålla säker och oavbruten kommunikation. Parlamentet betonar vikten av internationellt samarbete kring reparation av kablar som utsatts för sabotage och främjande av nödvändiga investeringar, och efterlyser inrättandet av en EU-baserad snabbinsatsflotta för reparationer för att säkerställa snabb återhämtning och operativ kontinuitet i händelse av störningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma regleringsåtgärder för att säkerställa rättvis tillgång och säkerhet, oavsett om infrastrukturen är privatägd eller offentligägd.

86.Europaparlamentet välkomnar antagandet av handlingsplanen för kabelsäkerhet, som kommer att organiseras kring fyra pelare: förebyggande, upptäckt, insatser och reparation samt avskräckning. Parlamentet betonar vikten av att den genomförs fullt ut och skyndsamt. Parlamentet uppmanar eftertryckligen mot bakgrund av den nuvarande geopolitiska situationen till ökade investeringar i teknik för att stärka undervattensinfrastrukturens och den havsbaserade infrastrukturens säkerhet och resiliens.

87.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja forskning och utveckling för att möjliggöra avancerade tekniska innovationer inom kabelsäkerhet, inbegripet system för tidig varning och AI-drivna hotbedömningar.

88.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se över tillgängliga instrument som utformats för att bättre utnyttja privata investeringar till stöd för kabelprojekt av europeiskt intresse. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera sjökabelprojekt i förteckningen över viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. Parlamentet erkänner behovet av att effektivisera och förenkla ansökningsprocessen och den administrativa processen för viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

89.Europaparlamentet påminner om det lagstiftningsarbete som utfördes under den föregående valperioden och som syftade till att avsevärt förbättra cybersäkerheten i EU. Parlamentet välkomnar särskilt antagandet av cyberresiliensförordningen, cybersolidaritetsakten och NIS 2-direktivet. Parlamentet betonar behovet av ett harmoniserat och skyndsamt genomförande och verkställande av dessa åtgärder.

90.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en utvärderingsrapport om cybersäkerhetsförordningen och att föreslå en lagstiftningsakt för att se över den i syfte att stärka EU:s cybersäkerhetsram, med särskilt fokus på samspelet mellan suveränitet och säkerhet. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att stärka skyddet av strategisk och kritisk infrastruktur och förhindra utländsk inblandning från enheter som omfattas av extraterritoriell lagstiftning, samt att påskynda antagandeprocessen för EU:s ordningar för cybersäkerhetscertifiering. Parlamentet begär att Enisas mandat utvidgas till att omfatta samordning av krishantering, övervakning av cybersäkerhetscertifiering av kritisk infrastruktur och säkerställande av ett enhetligt genomförande av cybersäkerhetsstandarder på hela den inre marknaden.

91.Europaparlamentet betonar vikten av den kommande europeiska strategin för inre säkerhet för att stärka cybersäkerheten och skyddet av kritisk infrastruktur.

92.Europaparlamentet noterar med oro att enligt den andra rapporten om medlemsstaternas framsteg i genomförandet av EU:s verktygslåda för 5G-cybersäkerhet har 14 medlemsstater ännu inte har genomfört några restriktioner för högriskleverantörer, vilket medför betydande säkerhetsproblem. EU-verktygslådan för 5G-säkerhet bör genomföras fullt ut för att minska beroendet av högriskleverantörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra verktygslådan bindande, särskilt när det gäller högriskleverantörer inom kritisk infrastruktur.

93.Europaparlamentet konstaterar att EU måste ha hållbara kommersiella alternativ för att verkligen uppnå teknisk suveränitet. EU måste snarast eftersträva en övergripande agenda för förenkling och minskning av byråkratin för att främja en innovationsvänlig miljö som kan stödja konkurrenskraftiga europeiska alternativ till dominerande globala digitala aktörer. Alltför stora administrativa bördor, fragmenterade regelverk, en ofullbordad digital inre marknad och alltför komplexa efterlevnadsförfaranden påverkar i oproportionerligt hög grad europeiska uppstartsföretag, expanderande företag och små och medelstora företag, vilket begränsar deras förmåga att konkurrera på global nivå. EU bör därför prioritera en rationalisering av reglerna och en fördjupning av den digitala inre marknaden, och se till att lagstiftningen är proportionerlig, innovationsdriven och inte hämmar utvecklingen av europeiska tekniska lösningar.

94.Europaparlamentet betonar att nya lagstiftningsförslag måste anpassas till principerna om bättre lagstiftning, och säkerställa att alla nya digitala politiska åtgärder åtföljs av en konsekvensbedömning, inbegripet en konkurrenskraftskontroll och kontroll för små och medelstora företag och midcap-bolag med en utvärdering av om förordningen är nödvändig, proportionerlig och inte skapar onödiga bördor för företag, särskilt små och medelstora företag, och därmed hur konkurrenskraften, investeringar och konsumentvälfärd påverkas.

95.Europaparlamentet betonar att förenklingen av EU-lagstiftningen inte får äventyra medborgarnas och företagens grundläggande rättigheter och därmed äventyra rättssäkerheten. Förenklingsförslag bör inte påskyndas eller föreslås utan vederbörligt övervägande och samråd och en konsekvensbedömning.

96.Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att fullt ut genomföra principen om minskade bördor för företag i EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i ännu högre grad sikta på att undanröja ytterligare kostnader och administrativa bördor för företagen jämfört med de fördelar som nya regleringskrav som införs på EU-nivå inom samma politikområde skulle medföra, så att hindren för marknadstillträde undanröjs och europeiska företag kan expandera och växa.

97.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU:s digitala lagstiftning förenklas, genomförs och verkställs konsekvent genom det digitala paketet, och där effektivisera definitioner och rapporteringsförfaranden samt bedöma hur rapporteringsskyldigheterna och klyftan mellan industrin och myndigheter kan minskas.

98.Europaparlamentet anser att det för en ökad teknisk suveränitet är avgörande att stödja företag och innovatörer att stanna kvar i Europa genom att utveckla ett attraktivt och smidigt företagsklimat i EU. Parlamentet betonar i detta avseende att alltför stor reglering och administrativa bördor bör undvikas och att EU:s regler bör vara tydliga, konsekventa, förutsägbara, proportionella och teknikneutrala, så att ett globalt konkurrenskraftigt regelverk upprätthålls. Parlamentet anser att nya metoder för offentlig upphandling och utveckling av regulatoriska sandlådor och testanläggningar också bör bidra till en innovationsvänlig ram.

99.Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en 28:e ordning, eftersom en enda, harmoniserad uppsättning EU-omfattande regler kommer att vara en banbrytande faktor för digitala investeringar och digital innovation. Minskad fragmentering av lagstiftningen i 27 nationella rättssystem kommer att främja privata investeringar, sänka efterlevnadskostnaderna och påskynda utbyggnaden av nästa generations digitala infrastruktur, produkter och tjänster. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att säkerställa att denna ram specifikt tar itu med rättsliga hinder inom den digitala sektorn, såsom tillståndsgivning och gränsöverskridande dataflöden, för att skapa en verklig digital inre marknad.

100.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en enda kontaktpunkt för att förenkla ansökningsförfarandet för den privata sektorns tillgång till EU:s finansieringsmekanismer och säkerställa att privata företag, små och medelstora företag och uppstartsföretag lättare kan delta i digitala investeringsprogram.

101.Europaparlamentet betonar att datacentralerna kommer att sätta ytterligare press på elnäten, vilket gör det absolut nödvändigt att förstärka dem genom föregripande investeringar. Parlamentet betonar att datacentraler också kan bidra till att stabilisera nätet genom att delta i efterfrågeflexibilitet. Parlamentet efterlyser åtgärder för att uppmuntra sådana bidrag på grundval av översynen av reformen av den europeiska elmarknaden.

102.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå och genomföra instrument som säkerställer en ordnad planering av den ökande energiefterfrågan från datacentraler, underlätta deras strategiska placering nära tillgängliga energikällor och därmed minimera beroendet av den bredare nätinfrastrukturen.

103.Europaparlamentet erkänner att fiber är mer energieffektivt än traditionella kopparnät. Parlamentet är medvetet om vikten av att minska energianvändningen vid dataöverföring och säkerställa långsiktig stabilitet och effektivitet.

104.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en tillförlitlig och tillräcklig försörjning av ren energi och nettonollteknik för att stödja framtidens digitala infrastruktur.

105.Europaparlamentet erkänner det akuta behovet av mer kvalificerad personal på digitala områden för att uppnå EU:s strategiska mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla nationella strategier och incitament för att behålla europeiska talanger och locka till sig världens bästa digitala yrkeskår, och därigenom stärka EU:s innovationskapacitet och tekniska ledarskap.

106.Europaparlamentet betonar vikten av att överbrygga kompetensklyftan på det digitala området och inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik för att öka den tekniska resiliensen, innovationskapaciteten och det öppna strategiska oberoendet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka investeringarna i digital utbildning, kompetenshöjning och omskolning, särskilt på områden som är avgörande för den gröna och den digitala omställningen. Parlamentet stöder prioriteringen av investeringar som tar itu med bristen på digitala färdigheter, särskilt inom AI, cybersäkerhet, dataanalys och ren teknik, för att stödja innovation och teknisk suveränitet.

107.Europaparlamentet efterlyser samordnade strategier på nationell nivå för att förbättra tillgången till högkvalitativ utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, främja livslångt lärande och locka talanger till IKT och relaterade områden. Parlamentet uppmuntrar partnerskap mellan offentliga institutioner, industrin och utbildningsanordnare för att säkerställa överensstämmelse mellan läroplaner och föränderliga marknadsbehov.

108.Europaparlamentet efterlyser intensifierade insatser för att förbättra digital kompetens och digitala färdigheter bland alla grupper i befolkningen, med fokus på tidig utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, yrkesutbildning och livslångt lärande inom digital teknik. Parlamentet rekommenderar att de nationella utbildningsstrategierna anpassas till EU:s mål för det digitala decenniet om att 80 % av befolkningen senast 2030 ska ha grundläggande digitala färdigheter, med fokus på en jämställdhetsinkluderande politik för att öka kvinnors deltagande inom IKT och naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Parlamentet uppmanar EU‑institutionerna att vidta konkreta åtgärder för att upprätthålla de åtaganden som avses i den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet, både inom EU:s ram och i unionens samarbete med tredjeländer.

109.Europaparlamentet stöder inrättandet av en gemensam EU-ram för certifiering av digital och teknisk kompetens för att förbättra erkännandet av kvalifikationer och kvalifikationers överförbarhet mellan medlemsstaterna.

110.Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska investeringsbanken och nationella utvecklingsinstitutioner att stödja behållandet av digitala talanger genom saminvesteringar i europeiska deep tech-uppstartsföretag och säkerställa att EU‑finansierad innovation stannar i regionen och bidrar till Europas tekniska suveränitet.

111.Europaparlamentet erkänner vikten av att överbrygga klyftan mellan forskning och kommersialisering, och uppmanar kommissionen att stärka utnyttjandet av innovation inom EU.

112.Europaparlamentet anser att Europas förmåga att omvandla forskning till marknadsfärdiga lösningar är avgörande för att bygga upp nödvändig kapacitet och minska beroendet av icke-europeisk teknik.

113.Europaparlamentet betonar att medel måste anslås strategiskt för att påskynda utvecklingen och marknadsintroduktionen av lösningar som stärker Europas tekniska resiliens och driver på innovation. Parlamentet understryker vikten av en smidigare och mer spetskompetensbaserad finansieringsstruktur, särskilt när det gäller att i högre grad omsätta forskning i industriella tillämpningar. Parlamentet efterlyser ökade investeringar i forskning, utveckling och innovation för att stärka Europas kunskap och tekniska kapacitet, och insisterar på att EU:s finansiering av forskning, utveckling och innovation ska baseras på öppen konkurrens och spetskompetens.

114.Europaparlamentet betonar behovet av politik som stöder industriell innovation, inbegripet riktade investeringar i viktig strategisk teknik där Europa kan leda globalt, såsom kvantdatorteknik, för att bygga upp ett innovationsekosystem.

115.Europaparlamentet anser att privata investeringar i forskning, utveckling och innovation är av yttersta vikt och uppmanar EU att skapa incitament som effektivt mobiliserar privat finansiering för utveckling av kritisk teknik, inbegripet genom offentlig-privata partnerskap.

116.Europaparlamentet betonar det akuta behovet av starkare incitament för att mobilisera kapital från den privata sektorn för teknikdriven innovation. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa riktade skatteincitament, förenklingar av lagstiftningen och riskdelningsinstrument som är utformade för att locka riskkapital till tekniksektorn och den digitala sektorn. Parlamentet framhåller behovet av att effektivisera de gränsöverskridande kapitalflödena på den inre marknaden för att underlätta tillgången till finansiering för innovativa europeiska uppstartsföretag.

117.Europaparlamentet är fast övertygat om att främjande av interoperabilitet och EU-standarder är av yttersta vikt för att främja konkurrenskraften inom tekniksektorn, eftersom det säkerställer att produkter kan kopplas samman och fungera i kombination med varandra, vilket främjar innovation och öppna marknader. Parlamentet erinrar om att både interoperabilitet och gemensamma tekniska standarder banar väg för den inre marknadens funktion.

118.Europaparlamentet understryker att kommissionen måste öka sitt engagemang inom de befintliga globala standardiseringsstrukturerna och fokusera på internationell användning av europeiska standarder genom en nedifrån-och-upp-strategi, och undvika centralisering.

119.Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande att förhandla fram avtal om digital handel som underlättar säker och konkurrenskraftig utveckling av digital infrastruktur med partnerländerna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att öka sina ansträngningar för att förhandla fram avtal om digdital handel med fler partnerländer.

120.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda det tekniska samarbetet i multilaterala forum såsom G7, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och Världshandelsorganisationen (WTO) för utveckling av globala standarder för digital styrning, AI-reglering, gränsöverskridande dataflöden och ny teknik.

121.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att driva förhandlingarna vidare om en permanent lösning på WTO:s moratorium för e-handel för att förhindra införandet av digitala tullar och säkerställa att den internationella digitala handeln förblir öppen, förutsägbar och främjar innovation.

122.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.