A.Fria, oberoende och pluralistiska medier utgör en av grundpelarna för demokratin, rättsstaten och skyddet av de grundläggande rättigheterna inom EU. En försvagning av nationella offentliga programföretag undergräver normerna för mediefrihet i en tid då desinformationen, den utländska inblandningen och den politiska polariseringen ökar.

B.Leverantörer av public service-medier spelar en avgörande roll när det gäller att säkerställa tillgång till opartisk information, värna pluralismen, granska makthavarna, ställa offentliga myndigheter till svars, motverka desinformation och möjliggöra ett välinformerat demokratiskt deltagande. Dessa uppgifter kan fullgöras effektivt endast om det offentliga programföretagets institutionella och redaktionella oberoende garanteras fullt ut.

C.Reformer som påverkar leverantörer av public service-medier bör genomföras på ett transparent och inkluderande sätt och i samråd med relevanta intressenter, såsom journalister, det civila samhället och medieexperter, samt ligga i linje med EU-rätten.

D.Leverantörer av public service-medier spelar en särskild roll på den inre marknaden för medietjänster genom att säkerställa att medborgare och företag har tillgång till ett varierat innehållsutbud, inbegripet information av hög kvalitet och opartisk och balanserad mediebevakning, och är därmed avgörande när det gäller att upprätthålla den grundläggande rätten till yttrande- och informationsfrihet, göra det möjligt för människor att söka och ta emot mångsidig information och främja värdena demokrati, kulturell mångfald och social sammanhållning.

E.Oberoendet hos leverantörer av public service-medier kräver robusta nationella rättsliga skyddsåtgärder som skyddar deras redaktionella och institutionella oberoende och säkerställer ett opartiskt tillhandahållande av en mångfald av information och åsikter. Enligt artikel 3 i den europeiska mediefrihetsförordningen måste medlemsstaterna respektera medborgarnas rätt att ha tillgång till en mångfald av redaktionellt oberoende medieinnehåll till gagn för en fri och demokratisk debatt. Artikel 5 i mediefrihetsförordningen ger verkan åt dessa principer genom att fastställa bindande skyddsmekanismer för transparenta och objektiva förfaranden för utnämning och entledigande av verksamhetschefen eller styrelseledamöterna för leverantörer av public service-medier, inbegripet bestämmelser som säkerställer att varje entledigande i förtid är exceptionellt, vederbörligen motiverat och föremål för förhandsanmälan samt kan prövas rättsligt. Enligt artikel 5.3 i mediefrihetsförordningen är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att ”finansieringsförfarandena för leverantörer av public service-medier bygger på transparenta och objektiva kriterier som fastställts i förväg” samt att tillhandahålla tillräckliga, hållbara och förutsebara ekonomiska resurser i linje med public service-uppdraget och skydda det redaktionella oberoendet. Enligt artikel 21 i mediefrihetsförordningen måste alla nationella lagstiftningsåtgärder, regleringsåtgärder och administrativa åtgärder som kan påverka mediepluralismen eller det redaktionella oberoendet vara vederbörligen berättigade och proportionella.

F.I sitt tal om tillståndet i unionen 2025 underströk kommissionens ordförande att tillbakagången för traditionella och oberoende medier i delar av EU har skapat nyhetsöknar där desinformation frodas, vilket utgör en allvarlig risk för demokratin. Hon betonade att oberoende medier är avgörande när det gäller att ställa makthavarna till svars och förhindra korruption, och att övertagandet av medier ofta är det första steget i auktoritära strategier och möjliggör demokratisk tillbakagång och korruption utan offentlig granskning.

G.Erfarenheter i flera medlemsstater och runt om i världen visar att försök att ta över public service-medier kan utgöra ett tidigt steg mot en mer omfattande demokratisk tillbakagång.

H.Enligt Litauens författning har det nationella offentliga programföretaget ett särskilt uppdrag i allmänhetens intresse bestående i att säkerställa att samhället får korrekt information på nationell nivå, på ett sätt som främjar konstitutionella och gemensamma mänskliga värden. Enligt Litauens författning måste det nationella offentliga programföretagets verksamhet vid fullgörandet av detta konstitutionella uppdrag bygga på principerna om pluralistisk demokrati, objektivitet, opartiskhet och respekt för människans värdighet och grundläggande rättigheter, inbegripet åsikts- och yttrandefrihet.

I.Litauens författningsdomstol har slagit fast att det nationella offentliga programföretagets konstitutionella uppdrag innebär att det ska vara oberoende, samt att alla former av kontroll måste vara förenliga med programföretagets oberoende och att ingen av dem får innebära censur eller politisk inblandning.

J.Efter parlamentsvalet i Litauen 2024 bildades en regeringskoalition som omfattar det högerextrema populistiska partiet Nemunas gryning. Den 25 april 2024 fann Litauens författningsdomstol att ledaren för detta parti hade gjort sig skyldig till en grov kränkning av författningen och brutit mot den konstitutionella eden genom att göra antisemitiska och hatuppviglande uttalanden. Dessa slutsatser bekräftades senare av en domstol i första instans. Varken regeringskoalitionen eller partiet Nemunas gryning har tagit avstånd från dessa handlingar. Partiledaren för Nemunas gryning fortsätter att spela en framträdande roll inom den styrande majoriteten och att aktivt främja en kampanj mot Litauens nationella radio och tv (LRT).

K.Litauens premiärminister från denna regeringskoalition tvingades avgå i juli 2025 till följd av undersökande journalistik, bland annat rapporter från LRT, som gav upphov till allvarlig oro över hans påstådda inblandning i korruption. Senare under 2025 väckte lagstiftningsinitiativ med påverkan på finansieringen och styrningen av LRT inhemska och internationella farhågor avseende mediefrihet och institutionellt oberoende.

L.Litauens nationella revisionsorgan fick, på initiativ av ledamöter av den styrande majoriteten i parlamentet, i uppdrag att genomföra en omfattande effektivitetsrevision av LRT och bedöma dess verksamhet under 2021–2024 i fråga om ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet. I sina slutsatser konstaterade det nationella revisionsorganet att de allra flesta av LRT:s strategiska och operativa resultatindikatorer hade uppnåtts till en nivå av minst 90 procent, och att planeringen och användningen av LRT:s finansiella resurser var underbyggd och transparent – med vissa aspekter, bland annat offentlig upphandling och förfaranden för rekrytering av personal, som krävde åtgärder. Revisionsrekommendationerna syftade till att ytterligare förbättra de interna processerna och innefattade inga rekommendationer om ändringar av LRT:s finansieringsmodell, styrningsstruktur eller ledarskap, eller uppmaningar till politiska eller institutionella åtgärder i detta avseende. Efter dessa slutsatser från det nationella revisionsorganet följde ytterligare åtgärder och handlingar, inbegripet överlappande inspektioner, begäranden riktade till andra statliga organ om att kontrollera LRT:s verksamhet och upprepade offentliga attacker mot LRT:s ledning. Vissa medie- och journalistorganisationer har varnat för att revisionsresultaten har beskrivits på ett missvisande sätt i offentligheten och använts selektivt i den politiska debatten. Varken revisionsrekommendationerna eller några andra argument kan motivera lagstiftningsåtgärder som strider mot den litauiska författningen och den europeiska mediefrihetsförordningen.

M.Den 27 november 2025 antog det litauiska parlamentet, Seimas, ändringar av LRT-lagen, fryste LRT:s budget för 2026–2028 på 2025 års nivå uppgående till 79,6 miljoner euro och minskade LRT:s framtida andel av skatteintäkterna, vilket innebär en strukturell och långsiktig minskning av den offentliga finansieringen. Dessa ändringar föreslogs kort före antagandet och antogs strax före ett nytt budgetår och utan lämpliga överläggningar, vilket gav upphov till allvarliga farhågor bland mediefrihetsaktörer när det gäller rättssäkerhet, berättigade förväntningar och efterlevnad av principen om införlivandefrist (vacatio legis), som är en integrerad del av rättsstatens principer.

N.Därefter infördes lagförslag som försvagade skyddsåtgärderna för LRT-rådets entledigande av generaldirektören för LRT i förtid. Två tredjedelar (åtta av tolv ledamöter) av rådet utses av politiska myndigheter, nämligen presidenten och Seimas, som utser fyra ledamöter vardera. I dessa lagförslag föreslås att den kvalificerade majoritet som krävs för att entlediga generaldirektören ska ersättas med enkel majoritet, att kravet på allmänintresse som motivering till detta ska slopas och att sluten omröstning ska införas i LRT-rådet.

O.Dessa lagstiftningsinitiativ har inletts och pågått inom ramen för påskyndade förfaranden, i avsaknad av objektivt motiverade exceptionella omständigheter, vilket undergräver transparensen, inkluderingen och det meningsfulla deltagandet av berörda parter och det civila samhället och innebär att EU:s och författningens standarder för ansvarsfull styrning inte uppnås. Europarådet, Europeiska radio- och tv-unionen, internationella journalistorganisationer, Seimas rättsavdelning, Litauens nationella kommission för Unesco och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) representant för mediefrihet har alla varnat för att dessa åtgärder avsevärt ökar LRT:s sårbarhet för politiska påtryckningar. Litauens särskilda utredningstjänst – den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning – identifierade korruptionsrelaterade risker i sin bedömning av de föreslagna lagändringarna och drog slutsatsen att införandet av sluten omröstning för entledigande av generaldirektören för LRT kan vara oförenligt med principerna om transparens, öppenhet och offentlig ansvarsskyldighet, som ligger till grund för demokratisk samhällsstyrning och rättsstaten.

P.De föreslagna ändringarna verkar vara inriktade på den sittande generaldirektören för LRT, vilket framgår av offentliga uttalanden som gjorts under lagstiftningsprocessen och som uttrycker missnöje med hennes prestationer och uttryckligen anger en avsikt att göra det möjligt att avsätta henne från sitt ämbete. Lagstiftning som riktar sig mot en specifik individ (ad personam-lagstiftning) är oförenlig med rättsstatens principer, inbegripet rättssäkerhet, lagstiftningens allmängiltighet och förbudet mot godtyckligt maktutövande.

Q.Personalen vid LRT gick ut i strejk den 9 december 2025 för att protestera mot dessa förändringar, som de menar skulle ”nedmontera de skyddsåtgärder som värnar LRT:s oberoende”. Försöken att ta över LRT utlöste en våg av offentlig mobilisering, när tiotusentals medborgare demonstrerade i Vilnius den 9 december och den 16–18 december 2025, och mer än 140 000 medborgare har undertecknat en offentlig framställning där de motsätter sig lagstiftningsinitiativen, vilket visar på ett brett samhällsengagemang för mediefrihet och demokratiska normer i Litauen.

R.Europaparlamentet har ett ansvar att visa solidaritet med det civila samhället i dess försvar av demokratiska värden, inbegripet yttrande-, medie- och mötesfriheten, och att agera beslutsamt när systemrisker för demokratin, rättsstaten och mediefriheten uppstår inom EU.

S.Efter avbrytandet av de påskyndade lagstiftningsinitiativen inrättades en parlamentarisk arbetsgrupp för att granska LRT:s styrningsmodell. Journalistförbundet och en initiativgrupp bestående av LRT-journalister har vägrat att delta, med hänvisning till brist på dialog, selektiva inbjudningar och uttalanden om att gruppen skulle ta ny ställning till ändringsförslag som tidigare ifrågasatts. Dessa organisationer har varnat för att processen riskerar att legitimera politisk inblandning under sken av samråd och möjliggöra förnyade försök att införa indirekt censur och försvaga skyddsåtgärder för redaktionellt oberoende.

T.I samband med de pågående lagstiftningsinitiativ som påverkar LRT:s styrning har LRT kritiserats för att lägga sändningstid och resurser på journalisters protestaktioner till försvar för yttrandefriheten, inbegripet sändandet av tysta minuter. Sådana uttalanden riskerar att bidra till politiska påtryckningar och kan ha en avskräckande effekt på det redaktionella oberoendet.

U.Enligt Europarådets plattform för journalisters säkerhet är redan Litauens tilldelning av BNP-baserad finansiering till public service-medier en av de lägsta i EU, och LRT har varnat för att långvariga ekonomiska begränsningar skulle försvåra utövandet av dess lagstadgade roll som landets främsta källa till kris- och nödkommunikation, inbegripet dess förmåga att upprätthålla oavbrutna utsändningar i nationella nödsituationer.

V.I sin rapport om rättsstatsprincipen för 2025 utfärdade kommissionen landsspecifika rekommendationer till Litauen där landet uppmanades att fortsätta sitt arbete med att stärka public service-mediernas oberoende, liksom en stabil finansiering och transparent styrning av dem, inbegripet skyddsmekanismer mot politiskt inflytande i samband med förfaranden för utnämning och entledigande.

W.LRT har bett Europarådets Venedigkommission att avge ett brådskande yttrande om de föreslagna ändringarna. Venedigkommissionen har beslutat att utarbeta ett brådskande yttrande om lagändringarna i fråga och understryker situationens allvar. Venedigkommissionen besökte Litauen den 19 och 20 januari för att bedöma situationen.