1.Europaparlamentet understryker att säkerhets- och försvarspartnerskap är centrala för att Europa ska kunna reagera effektivt på framväxande hot och för att stödja EU:s ambition att stärka sin roll som global strategisk aktör. Parlamentet betonar att säkerhets- och försvarspartnerskap, som är ömsesidigt fördelaktiga och har ett tydligt strategiskt fokus och tydliga strategiska mål, är av väsentlig betydelse för att EU ska kunna bli mer suveränt, ta större ansvar för sitt eget försvar och bli bättre rustat att agera och möta omedelbara och framtida utmaningar och hot på egen hand och på ett samordnat sätt genom en 360-gradersstrategi. Parlamentet konstaterar att dessa partnerskap är en nödvändighet och inte ett alternativ för EU. Parlamentet understryker att de bör öka EU:s strategiska oberoende samtidigt som de förblir starkt engagerade för samarbete och fullt komplementära till Nato, och förstärka EU:s förmåga att agera tillsammans med likasinnade partner i strävan efter fred, stabilitet och kollektiv säkerhet.

2. Europaparlamentet konstaterar att EU för närvarande befinner sig i den allvarligaste säkerhetssituationen sedan andra världskriget, med stora utmaningar såsom att stärka sina militära förmågor och sin cybersäkerhetsinfrastruktur, bekämpa hybridhot, motverka terrorism samt skydda sin kritiska infrastruktur. Parlamentet betonar att Rysslands nyimperialistiska strävanden och revisionistiska hållning utgör det mest betydande hotet mot EU:s säkerhet, och understryker behovet att skyndsamt stärka EU:s försvars- och avskräckningsförmåga. Parlamentet påminner i detta sammanhang om klimatförändringarnas och miljöförstöringens allt större säkerhetskonsekvenser för kritisk infrastruktur, energisystem och krisberedskap.

3.Europaparlamentet understryker att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har varit en ögonöppnare för Europa om att investera mer i säkerhet och försvar. Parlamentet understryker att Ryssland fortsätter sin aggression på den europeiska kontinenten, också med stöd av sina proxyaktörer, såsom regimerna i Iran, Nordkorea och Belarus. Parlamentet noterar våra strategiska konkurrenters illasinnade verksamhet och olika statliga och icke-statliga aktörers pågående hybridkrigföring, som utgör ett hot mot den europeiska säkerheten och den regelbaserade världsordningen. Parlamentet betonar de särskilda säkerhetsutmaningar som EU:s medlemsstater på den östra flanken står inför, som utsätts för direkta hot från rysk aggression och hybridkrigföring. Parlamentet betonar att det fortsatta ekonomiska samarbetet mellan EU och Kina måste omprövas mot bakgrund av Kinas stöd till Rysslands krigsekonomi, i syfte att stärka EU:s ekonomiska resiliens genom bland annat riskminskning. Parlamentet understryker att EU måste hantera strategisk konkurrens från Kina, som är en viktig möjliggörare och anhängare av Rysslands anfallskrig, och spridningseffekter från konflikter i Mellanöstern och Afrika, och samtidigt ta itu med gemensamma globala hot och utmaningar.

4.Europaparlamentet understryker att EU inom ramen för den strategiska kompassen har åtagit sig att samarbeta på ett mer sammanhängande, konsekvent och omfattande sätt med sina partner och därmed bygga upp ömsesidigt fördelaktiga, skräddarsydda partnerskap som grundar sig på gemensamma värden och intressen. Parlamentet understryker vikten av interoperabilitet, gemensam utbildning och försvarsindustriell innovation inom ramen för dessa partnerskap, särskilt genom initiativ som programmet för europeisk försvarsindustri och Safe.

5.Europaparlamentet understryker att EU och dess medlemsstater står fast vid sin starka förankring i den regelbaserade internationella ordningen, grundad på respekten för internationell rätt, principerna i FN-stadgan samt värdena demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten enligt EU-fördraget. Parlamentet betonar att detta åtagande utgör grunden för EU:s yttre åtgärder och dess insatser för att främja fred, stabilitet, multilateralism och välstånd i hela världen. Parlamentet framhåller att säkerhets- och försvarspartnerskap bör integrera konfliktförebyggande, klimatsäkerhet och hållbarhet som övergripande prioriteringar.

6.Europaparlamentet ser fram emot en regelbunden uppdatering av den strategiska kompassen, så att det säkerställs att EU:s strategiska vision och gemensamma mål alltid håller jämna steg med den senaste geopolitiska, sociala och tekniska utvecklingen. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att integrera resiliensplanering i alla externa och interna säkerhetsinitiativ, inklusive skydd av kritisk infrastruktur, leveranskedjor och energioberoende.

7.Europaparlamentet framhåller det förstärkta strategiska partnerskapet med Nato, som omfattar strukturerade dialoger och ökat operativt och sektoriellt samarbete, särskilt inom områden såsom militär rörlighet, sjöfartsskydd, försvarsindustri och förmågeutveckling, som genomförs bland annat via gemensamma övningar och samarbete mellan personal och därmed stärker Natos europeiska pelare. Parlamentet understryker att detta samarbete måste förbli ömsesidigt förstärkande och bygga på förtroende, transparens och respekt för båda organisationernas självständiga beslutsfattande. Parlamentet betonar att demokratiskt ansvarsutkrävande och parlamentarisk tillsyn är avgörande för att säkerställa att ett sådant samarbete stärker både den europeiska och transatlantiska säkerheten. Parlamentet betonar att 23 av 27 EU-medlemsstater är Natomedlemmar och anser att samarbetet med europeiska Natomedlemmar utanför EU bör bekräftas genom att undersöka möjligheter att stärka dessa partnerskap.

8. Europaparlamentet understryker att Nato är den mest framgångsrika militära och politiska alliansen i modern historia, med tanke på att den i över sju årtionden säkerställt kollektivt försvar, kollektiv stabilitet och kollektiv säkerhet för sina medlemmar. Parlamentet understryker att EU och Nato tillsammans företräder över en miljard medborgare och omfattar några av världens största ekonomier, och bildar en gemenskap förenad av gemensamma demokratiska värderingar och säkerhetsintressen. Parlamentet understryker vikten av att institutionalisera denna dialog genom regelbundna ministersamråd mellan EU och Nato, gemensamma strategiska framsynsövningar och samordnad krisplanering för att säkerställa att den politiska samordningen håller jämna steg med det operativa samarbetet.

9.Europaparlamentet understryker att EU:s förbindelser med Nato är en prioritering och måste fortsätta att utvecklas, särskilt genom ökat informations- och underrättelseutbyte. Parlamentet betonar att samarbetet mellan EU och Nato är centralt för avskräckning, skydd av kritisk infrastruktur, militär rörlighet, energinät, digital kommunikation, cyber-, rymd- och försvarsekosystem och för samhällets och demokratins motståndskraft. Parlamentet begär att EU:s och Natos gemensamma förklaringar genomförs fullt ut. Parlamentet uppmanar vidare de medlemsstater som också är medlemmar i Nato att öka sitt engagemang i Nato.

10.Europaparlamentet betonar att Nato fortsatt utgör den centrala kollektiva transatlantiska försvarsalliansen, där EU och Nato har kompletterande, sammanhängande och ömsesidigt förstärkande roller när det gäller att trygga säkerheten i Europa och öka den internationella säkerheten, och uppmuntrar till nära samarbete och ett ömsesidigt partnerskap med Förenta staterna på detta område. Parlamentet understryker att ett starkare och mer kapabelt EU på säkerhets- och försvarsområdet kommer att bidra positivt till både den globala och transatlantiska säkerheten. Parlamentet understryker behovet av en stark försvarspelare inom Nato, som kan agera självständigt och samtidigt komplettera Nato och därigenom stärka det transatlantiska partnerskapet och ge nödvändiga säkerhetsgarantier till EU, dess medlemsstater och den internationella regelbaserade ordningen. Parlamentet påpekar samtidigt att det europeiska försvaret måste stå på egna ben och ha en tillräckligt stark avskräckningsförmåga. Parlamentet varnar för de risker som den amerikanska utrikespolitikens skiftande fokus medför, vilket skulle kunna leda till minskade säkerhetsåtaganden gentemot Europa. Parlamentet framhåller därför att EU måste utveckla sin egen planeringskapacitet och operativa kapacitet.

11.Europaparlamentet framhåller att stärkandet av den europeiska säkerheten hänger på medlemsstaternas förmåga att utrusta sig med interoperabla militära instrument som har utvecklats gemensamt inom den europeiska försvarsindustrin, så att ett snabbt och effektivt svar på alla slags hot mot EU-medlemsstaternas territoriella integritet och suveränitet säkerställs. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att militära förmågor måste identifieras i synergi med Natos försvarsplaneringsprocess och i linje med principen om en enda uppsättning styrkor. Parlamentet påpekar att EU spelar en mycket viktig roll på området för reglering och i fråga om investeringar för att främja den industriella konkurrenskraften, den tekniska utvecklingen och den europeiska försvarslogistiken. Parlamentet betonar att standardisering förblir en viktig pelare i samarbetet mellan EU och Nato för att säkerställa interoperabilitet, komplementaritet i insatser och effektiv resursanvändning, samtidigt som onödigt dubbelarbete undviks. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förenkla och harmonisera reglerna om tillverkning, certifiering, överföring, militär rörlighet och underhåll av försvarsmateriel och försvarssystem för att skapa en konkurrenskraftig, resilient och integrerad europeisk industriell leveranskedja som kan säkerställa större operativ beredskap samt fullständig och effektiv interoperabilitet mellan EU och Nato.

12.Europaparlamentet framhåller Natos roll som global aktör och en pålitlig partner i arbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen, såsom kärnvapen, kemiska, biologiska och radiologiska vapen, samt i kampen mot global terrorism.

13.Europaparlamentet välkomnar att EU positionerar sig som en pålitlig global säkerhetspartner genom att stärka sin GSFP, bland annat genom ömsesidigt fördelaktiga säkerhets- och försvarspartnerskap och djupare bilaterala och multilaterala dialoger. Parlamentet noterar att det hittills finns säkerhets- och försvarspartnerskap med åtta länder och att fler håller på att utarbetas, bland annat med Island. Parlamentet begär att dessa partnerskap inkluderar strukturerat industriellt samarbete som syftar till att öka EU-baserade centrala försvarsproduktionstillgångar i samband med stärkandet av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

14.Europaparlamentet anser att ramen för säkerhets- och försvarspartnerskap ger ny kraft åt pågående säkerhets- och försvarsdialoger och praktiskt samarbete. Parlamentet understryker vikten av konkreta resultat och delmål med överenskomna måldatum. Parlamentet betonar behovet av resultatövervakning, bilaterala översyner och dialog om hotbilder på flera områden och ömsesidiga intressen, som är avgörande för genomförandet av partnerskapen. Parlamentet betonar vikten av att genom säkerhets- och försvarspartnerskap säkerställa tillförlitlig försörjning av kritiska råvaror som är livsviktiga för Europas försvar. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att tillhandahålla parlamentet en regelbunden bedömning av genomförandestatusen för säkerhets- och försvarspartnerskap.

15.Europaparlamentet understryker att säkerhets- och försvarspartnerskap innefattar samarbete med GSFP-uppdrag, då de syftar till att skapa synergier, öka interoperabiliteten och samordningen samt stärka EU:s övergripande säkerhets- och försvarsförmåga.

16.Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen och behovet av att prioritera de säkerhets- och försvarspartnerskap som undertecknats med Norge, Förenade kungariket och Kanada, som är Natoallierade och viktiga försvarspartner till EU. Parlamentet uppmuntrar till en fördjupning av dessa partnerskap, bland annat när det gäller försvarsindustrin, cyberhot och hybridhot samt sjöfartsskydd och för att bygga upp gemensamma militära förmågor och uppmuntra till närmare samarbete. Parlamentet betonar att industriellt samarbete bör prioritera projekt som bidrar till strategiskt oberoende och resiliens, samtidigt som en balanserad geografisk fördelning av investeringar mellan medlemsstaterna säkerställs, med särskild hänsyn till den östra flanken. Parlamentet uppmuntrar EU att även underteckna liknande avtal med likasinnade partner, även sådana som inte är medlemmar i Nato.

17.Europaparlamentet understryker att förbindelserna mellan EU och Förenta staterna förblir en hörnsten i Europas säkerhet och försvar. Parlamentet betonar vikten av att undersöka ett formaliserat säkerhets- och försvarspartnerskap med Förenta staterna som skulle ligga i linje med EU:s intressen och värden och främja en regelbaserad internationell ordning. Parlamentet påpekar att det behövs konstant dialog och samarbete om hotbilden. Parlamentet upprepar att partnerskapet med Förenta staterna är av strategisk betydelse, och efterlyser en fördjupning av samarbetet på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt och ett utforskande av möjligheterna till bästa möjliga samarbete mellan försvarsindustrier.

18.Europaparlamentet betonar att det inte kan finnas någon europeisk säkerhet utan ukrainsk säkerhet. Parlamentet betonar vikten av att undersöka ett formaliserat säkerhets- och försvarspartnerskap med Ukraina. Parlamentet bekräftar att Ukraina är en strategisk prioriterad partner för EU i och med att landet förbereder sig på att bli medlem av unionen. Parlamentet upprepar att EU kommer att ge fortsatt och hållbart stöd med allt som krävs för att säkra Ukrainas seger så snart som möjligt. Parlamentet insisterar på att EU måste bidra till robusta och rättsligt grundade säkerhetsgarantier för Ukraina så att Ryssland avskräcks från fortsatta aggressioner. Parlamentet betonar att närmare samarbete mellan EU och Ukrainas försvarsindustrisektor är en prioritering, inbegripet anpassning till europeiska standarder och transparens. Parlamentet understryker vikten av EU-partnerskap och av de nio gemensamma säkerhetsåtagandena mellan EU och Ukraina för att samordna stödet till Ukraina. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att skyndsamt använda frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina, samtidigt som internationell rätt respekteras. Parlamentet understryker vikten av att systematiskt ta tillvara de lärdomar som dragits av Ukrainas operativa erfarenheter, särskilt när det gäller drönare/obemannade luftfartygssystem och elektronisk krigföring.

19.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt samarbeta och skapa synergier med Ukraina, särskilt på områdena luft- och robotförsvar och drönarkrigföring och bekämpning av drönarkrigföring, med erkännande av landets banbrytande operativa expertis och avancerade förmågor, och därmed stärka försvarsförmågorna både i Europa och i Ukraina.

20.Europaparlamentet lovordar slutsatsen av den 21 maj 2024 från EU:s och Moldaviens säkerhets- och försvarspartnerskap, med fokus på bekämpning av hybridhot.

21.Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av EU:s partnerskap med länder i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, såsom Japan, Republiken Korea och Indien, som redan har undertecknat säkerhets- och försvarspartnerskap, och uppmuntrar till ett snabbt slutförande av förhandlingarna med Australien och utforskandet av ytterligare partnerskap med andra länder i regionen, särskilt Nya Zeeland. Parlamentet betonar att säkerhetsutmaningarna i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och de euroatlantiska säkerhetsutmaningarna är tätt sammanflätade. Parlamentet understryker behovet av att fördjupa samarbetet om säkerhet och försvar med Taiwan.

22.Europaparlamentet understryker behovet av ett fördjupat samarbete på olika nivåer och i olika format kring energisäkerhet, konnektivitet och skydd av kritisk infrastruktur med länder i Kaukasien och Centralasien. Parlamentet noterar den strategiska betydelsen av dessa regioner för diversifieringen av energiförsörjningen, utvecklingen av säkra transportkorridorer och stärkandet av Europas övergripande resiliens.

23.Europaparlamentet betonar Svartahavsområdets strategiska betydelse för den europeiska säkerheten. Parlamentet efterlyser ett fördjupat säkerhets- och försvarssamarbete med likasinnade partner i Svartahavsområdet samt utvecklingen av en omfattande EU‑strategi för säkerheten i Svarta havet. Parlamentet stöder ökade EU-investeringar i marina förmågor, kustförsvar och maritim lägesuppfattning i Svarta havet.

24.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att undersöka möjligheten att upprätta ytterligare säkerhets- och försvarspartnerskap på grundval av tydliga och ömsesidigt fördelaktiga åtaganden med andra likasinnade partner som delar våra värderingar och som har förbundit sig att upprätthålla en regelbaserad internationell ordning.

25.Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta strukturerade säkerhets- och försvarspartnerskap med länderna på västra Balkan, särskilt Bosnien och Hercegovina, i syfte att stärka den regionala stabiliteten, motverka hybridhot och stärka den europeiska säkerhetsarkitekturen i EU:s omedelbara närområde. Parlamentet understryker att sådana partnerskap bör bygga vidare på det befintliga GSFP-engagemanget i regionen, inbegripet operation Eufor Althea, politiska dialoger och säkerhetsdialoger samt gemensamt deltagande i EU-uppdrag, och samtidigt tillhandahålla en mer strategisk och långsiktig ram för samarbete på områden som cyberresiliens, motverkande av desinformation och uppbyggnad av försvarskapacitet.

26.Europaparlamentet betonar vikten av det strategiska partnerskapet mellan EU och FN för fredsfrämjande insatser och krishantering. Parlamentet välkomnar de nya prioriteringarna i det strategiska partnerskapet mellan EU och FN för 2025–2028, och betonar behovet av ökad samstämmighet mellan och effektivitet i EU:s och FN:s uppdrag och insatser, bland annat genom gemensam planering och genom att dra lärdom av tidigare erfarenheter. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande och en systematisk integrering av agendan för kvinnor, fred och säkerhet, i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1325, särskilt vad gäller skyddet av civila, fullständigt, jämlikt och meningsfullt deltagande av kvinnor i fredsprocesser och förebyggande av konfliktrelaterat sexuellt våld. Parlamentet uppmanar till reformer av FN:s funktionssätt för att säkerställa att uppdrag och insatser är effektiva och får önskad effekt.

27.Europaparlamentet konstaterar att EU och Afrikanska unionen upprätthåller ett strategiskt partnerskap, särskilt när det gäller fred och säkerhet. Parlamentet betonar behovet att fördjupa de strategiska partnerskapen med andra regionala organisationer, däribland Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Sydostasiatiska nationers förbund, Arabförbundet, Gulfstaternas samarbetsråd och Amerikanska samarbetsorganisationen, på områden av ömsesidigt intresse genom gemensamma initiativ, dialog och ökad diplomatisk verksamhet. Parlamentet framhåller vikten av samarbete med latinamerikanska partner för att bekämpa internationell organiserad brottslighet, gränsöverskridande människohandel, hybridhot och sjöfartsskydd samt för att främja demokratins motståndskraft och regional stabilitet.

28.Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av den operativa dimensionen av EU:s säkerhets- och försvarssamarbete med likasinnade och andra partner i det södra grannskapet, särskilt i Medelhavsområdet, med fokus på sjöfartsskydd, terrorismbekämpning, gränsförvaltning och skydd av kritisk infrastruktur och med utgångspunkt i åtagandena i Medelhavspakten om att fördjupa säkerhetssamarbetet med partner i Medelhavsområdet. Parlamentet understryker att instabiliteten i regionen har en direkt påverkan på EU:s inre säkerhet och därför kräver ett mer strategiskt och samordnat svar.

29.Europaparlamentet betonar att EU:s integrerade strategi för GSFP inbegriper de rättsliga ramarna för tredjeländers och regionala organisationers deltagande i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Parlamentet betonar att dessa partner måste upprätthålla våra värderingar och dela våra intressen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att ytterligare effektivisera administrativa förfaranden för att säkerställa snabbare och mer flexibel medverkan av likasinnade partner, särskilt inom utbildning, kapacitetsuppbyggnad och krishanteringsuppdrag.

30.Europaparlamentet understryker den europeiska fredsfacilitetens strategiska roll som ett centralt instrument för att stärka militär kapacitet och försvarskapacitet, stödja militära aspekter av fredsfrämjande insatser och tillhandahålla utrustning till EU-partnernas väpnade styrkor. Parlamentet efterlyser fullständig transparens och demokratisk granskning av detta instrument.

31.Europaparlamentet beklagar djupt att den ungerska regeringen fortsatt hindrar användningen av detta instrument för att bistå Ukraina, bland annat genom rättsliga åtgärder vid tribunalen, samt dess fortsatta blockering av stödet från den europeiska fredsfaciliteten till Armenien. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att aktivt sätta press på den ungerska regeringen för att den ska upphöra med sin oansvariga blockad av den europeiska fredsfaciliteten. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att hitta alternativa lösningar för att komma till rätta med denna situation.

32.Europaparlamentet välkomnar förstärkningen av utrikestjänstens nätverk av militära rådgivare vid EU:s delegationer, vilket stärker förbindelserna med partnerländernas militära och civila institutioner. Parlamentet uppmanar till inrättande av regelbundna samordningsmöten mellan dessa rådgivare för att dela bästa praxis, förbättra situationsmedvetenheten och främja samstämmighet i EU:s yttre åtgärder.

33.Europaparlamentet insisterar på att EU:s försvarsberedskap 2030 kräver partnerskap och EU-engagemang med likasinnade partner. Parlamentet betonar att uppnåendet av EU:s tillkännagivna mål kräver att man säkrar leveranskedjor, inbegripet för råvaror och kritiska komponenter, stärker den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och minskar EU:s strategiska beroenden, utan att skapa nya. Parlamentet framhåller EU:s beroende av Kina i fråga om kritiska råvaror som ett exempel på en betydande geopolitisk och ekonomisk sårbarhet. Parlamentet efterlyser demokratisk tillsyn och transparens i försvarsindustriella partnerskap, bland annat för att säkerställa efterlevnad av arbets- och miljönormer. Parlamentet erkänner att förverkligandet av en verklig inre marknad för försvar är av avgörande betydelse och kommer att stärka både EU:s militära förmåga och strategiska oberoende.

34.Europaparlamentet välkomnar att privilegierad tillgång till Safe-instrumentet, utöver särskilda bilaterala avtal, skulle kunna beviljas de länder med vilka det finns ett säkerhets- och försvarspartnerskap. Parlamentet noterar att förhandlingarna om ett avtal med Kanada som är förenligt med Safe har slutförts. Parlamentet beklagar att avtalet med Förenade kungariket ännu inte har slutits. Parlamentet betonar att inkluderandet av de två länderna i EU:s försvarsinitiativ skulle vara ömsesidigt fördelaktigt och skulle utnyttja mervärdet i varje industri. Parlamentet understryker vikten av Ukrainas deltagande i Safe.

35.Europaparlamentet noterar att Europeiska försvarsbyrån också samarbetar med tredjeländer, organisationer och enheter inom ramen för skräddarsydda administrativa arrangemang. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att dessa arrangemang bidrar till konsolideringen av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och till skyddet av omstörtande teknik. Parlamentet efterlyser en ny bedömning av de administrativa arrangemangen och deras effektivitet.

36.Europaparlamentet begär att Europeiska utrikestjänsten får de nödvändiga mänskliga och finansiella resurserna så att befintliga säkerhets- och försvarspartnerskap kan genomföras och därmed säkerställa att dessa ger konkreta resultat.

37.Europaparlamentet understryker säkerhets- och försvarspartnerskapens roll i integrerad gränsförvaltning med ett antal partner, vilka är särskilt viktiga med tanke på den senaste tidens provokationer och kränkningar av Natos luftrum från Rysslands och Belarus sida som särskilt drabbar staterna på den östra flanken, och de yttre aspekterna av irreguljär migration. Parlamentet påminner om att de yttre aspekterna av irreguljär migration också påverkar medlemsstaterna längs den södra flanken. Parlamentet efterlyser ökat ekonomiskt och operativt stöd från EU till gränsförvaltningskapaciteten i länderna i frontlinjen.

38.Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska rådet att överväga deltagandet av länder som har undertecknat säkerhets- och försvarspartnerskap, särskilt Norge, Förenade kungariket och Kanada, i EU:s flaggskeppsprojekt såsom bevakningen av den östra flanken, initiativet för ett europeiskt drönarförsvar, den europeiska luftförsvarsskölden och den europeiska rymdförsvarsskölden.

39.Europaparlamentet betonar att EU:s finansieringsprioriteringar bör återspegla behovet av en balanserad geografisk fördelning av industriell kapacitet, med särskild uppmärksamhet på att stärka försvarsproduktionen på EU:s östra flank för att hantera närheten till högriskområden.

40.Europaparlamentet efterlyser fler gemensamma sjöfartsskyddsövningar med relevanta allierade partner för att främja interoperabilitet och operativ beredskap på strategiskt viktiga vattenvägar och flaskhalsar runt om i världen, särskilt i områden där EU:s vitala intressen är hotade. Parlamentet insisterar på vikten av övervakning och skydd av kritisk sjöfartsinfrastruktur, inbegripet undervattenskablar och rörledningar, för att förhindra de allt oftare förekommande hybridattackerna.

41.Europaparlamentet understryker vikten av säkerhets- och försvarspartnerskap för GSFP‑uppdrag och GSFP-insatser, eftersom de förblir hörnstenen i EU:s engagemang för yttre säkerhet och utgör en central pelare i EU:s arbete med konfliktförebyggande, krishantering och stabilisering efter konflikter.

42.Europaparlamentet betonar att cybersäkerhetsattacker, desinformation samt utländsk informationsmanipulering och inblandning, verksamhet inom gränsöverskridande kriminella organisationer som bedriver narkotikasmuggling och människohandel samt krigförande tredjeländers användning av migration som ett vapen utgör ett växande säkerhetshot för EU. Parlamentet efterlyser ytterligare samarbete med EU:s partner för att stärka dess resiliens, skydda dess kritiska infrastruktur och utbyta bästa praxis för att bekämpa utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet understryker vikten av säkerhets- och försvarspartnerskap för att bygga upp samhällets och demokratins motståndskraft. Parlamentet uppmuntrar inrättandet av gemensamma övningar i hantering av cyberincidenter och utvecklingen av säkra kanaler för informationsutbyte mellan EU och dess partner för att motverka hybridhot.

43.Europaparlamentet påpekar att även EU:s strategi för försvar av kritisk undervattensinfrastruktur återspeglar en ökande medvetenhet om den nya sortens utmaningar på säkerhetsområdet.

44.Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa terrorism och förebygga våldsbejakande extremism genom att ta itu med både statliga och icke-statliga hot genom integrerade säkerhetsramar. Parlamentet understryker att det krävs ett utbrett mellanstatligt samarbete och informationsdelning, både inom EU och med tredjeländer, för att på ett effektivt sätt bekämpa och förebygga terrorism och våldsbejakande extremism.

45.Europaparlamentet understryker att partnerskap är av väsentlig betydelse för att främja fredligt och ansvarsfullt beteende i yttre rymden, reagera på rymdhot och stödja användningen av rymdtjänster för säkerhets- och försvarsändamål. Parlamentet betonar särskilt att den framväxande sektorn ”ny rymd” och dess innovativa potential när det gäller teknik med dubbla användningsområden också bör utnyttjas fullt ut för försvar och civil utveckling.

46.Europaparlamentet insisterar på att säkerhets- och försvarspartnerskap ska innehålla en effektiv översynsklausul som möjliggör anpassningar i samband med genomförandet och för att reagera på ny utveckling på säkerhetsområdet. Parlamentet framhåller att dessa partnerskap, om de genomförs väl, kommer att ge konkreta resultat som bidrar till den europeiska säkerhetsordningen.

47.Europaparlamentet påminner om att parlamentet upprepade gånger har betonat betydelsen av säkerhets- och försvarspartnerskapen. Parlamentet anser att parlamentarisk diplomati kompletterar och stöder dessa partnerskap. Parlamentet understryker de centrala roller som utskottet för säkerhet och försvar samt delegationen för förbindelserna med Natos parlamentariska församling spelar. Parlamentet begär att Europeiska utrikestjänsten regelbundet rapporterar till parlamentet om genomförandet av säkerhets- och försvarspartnerskap och statusen för pågående eller planerade förhandlingar.

48.Europaparlamentet förbinder sig att hålla regelbundna gemensamma möten med det ukrainska parlamentets kommitté för nationell säkerhet, försvar och underrättelseverksamhet för att främja dialog på parlamentarisk nivå.

49.Europaparlamentet välkomnar anordnandet av det första interparlamentariska sammanträdet med EU-medlemsstaternas försvarsutskott i Europaparlamentet och det fortsatta fördjupandet av partnerskapet med personal från de nationella parlamenten, bland annat genom Europeiska säkerhets- och försvarsakademin.

50.Europaparlamentet välkomnar Natos parlamentariska församlings 107:e Rose-Roth-seminarium ”EU-NATO Cooperation: Essential Partnership and Democratic Resilience”, som hölls i parlamentets lokaler. Parlamentet betonar att detta underströk parlamentets nya och aktiva roll med hänsyn till dess förstärkta partnerskapsstatus i Natos parlamentariska församling.

51.Europaparlamentet understryker framgången med parlamentets och Natos parlamentariska församlings första pilotprojekt någonsin om parlamentarisk kapacitetsuppbyggnad inom säkerhets- och försvarssektorn för personal vid Ukrainas parlament. Parlamentet begär att detta pilotprojekt utvidgas till Ukrainas parlament, parlamenten i utvidgningsområdet och alla säkerhets- och försvarspartnerskap.

52.Europaparlamentet anser att Schumanforumet för säkerhet och försvar, som anordnas av utrikestjänsten tillsammans med parlamentet, är en möjlighet att tillhandahålla en regelbunden högnivåplattform för dialog med partner. Parlamentet uppmanas att inta en aktiv roll i utformningen av dess agenda och uppföljning, och säkerställa att resultaten bidrar till det lagstiftande arbetet med EU:s säkerhets- och försvarspolitik.

53.Europaparlamentet uppmuntrar till att närmare band knyts med samhällena i partnerländerna och att EU:s strategiska kommunikation stärks. Parlamentet begär att kampanjer som involverar parlamentet, andra EU-institutioner, EU-organ och EU‑byråer, medlemsstaterna och partnerländerna samt icke-statliga organisationer, den akademiska världen och medier inleds för att främja befintliga säkerhets- och försvarspartnerskap och uppmuntra nya partnerskap och därmed stärka EU:s image och ställning bland länder med vilka säkerhets- och försvarspartnerskap har ingåtts. Parlamentet betonar behovet av att motverka desinformation och utländska manipulerande narrativ genom samordnade kommunikationsstrategier och offentliga diplomatiska initiativ som involverar EU:s delegationer och medlemsstater.

54.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.