<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><SDOCTA xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" STATUS="DEF1" xsi:noNamespaceSchemaLocation="TA.xsd"><IDENT><STRING BOLD="on">P10_TA(2026)0050</STRING></IDENT><TI><STRING BOLD="on">Hantering av underleverantörskedjorna och mellanhändernas roll för att skydda arbetstagarnas rättigheter</STRING></TI><HIDDEN><STRING HIDDEN="on" ITALIC="on">(A10-0256/2025 - Föredragande: Johan Danielsson)</STRING></HIDDEN><TXTLST><RESOL><TI><STRING BOLD="on">Europaparlamentets resolution av den 12 februari 2026 om hantering av underleverantörskedjorna och mellanhändernas roll för att skydda arbetstagarnas rättigheter (2025/2133(INI))</STRING></TI><TEXT><PREAMBLE><PRINIT><STRING ITALIC="on">Europaparlamentet utfärdar denna resolution</STRING></PRINIT><GRVISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artiklarna 16 och 31 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandhållande av tjänster<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 18, 21.1.1997, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1996/71/oj.</FIELD></FOOTNOTE>, ändrat genom direktiv (EU) 2018/957,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 159, 28.5.2014, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/67/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF, ändrat genom direktiv (EU) 2024/1712<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 101, 15.4.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/36/oj</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 168, 30.6.2009, s. 24, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/52/oj.</FIELD></FOOTNOTE> som vistas olagligt (direktivet om sanktioner mot arbetsgivare),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 94, 28.3.2014, s. 65, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/24/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1760 av den 13 juni 2024 om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och förordning (EU) 2023/2859<FOOTNOTE><FIELD> EUT L, 2024/1760, 5.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1760/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens rapport av den 30 april 2024 om tillämpning och genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 av den 28 juni 2018 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (COM(2024)0320),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens rapport av den 26 maj 2025 <STRING ITALIC="on">Utvärdering av Europeiska arbetsmyndigheten</STRING> (COM(2025)0256),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 3 december 2020 <STRING ITALIC="on">EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021-2027 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i ett föränderligt arbetsliv</STRING> (COM(2021)0323), inbegripet nollvisionen för arbetsrelaterade dödsfall i EU,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens publikation från maj 2020 <STRING ITALIC="on">Making Socially Responsible Public Procurement Work – 71 Good Practice Cases</STRING><FOOTNOTE><FIELD> https://data.europa.eu/doi/10.2826/844552.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europeiska arbetsmyndighetens rapport från 2025 <STRING ITALIC="on">Posting of third‑country nationals: Contracting chains, recruitment patterns, and enforcement issues</STRING><FOOTNOTE><FIELD> https://www.ela.europa.eu/sites/default/files/2025-03/ELA-posting-third-country-nationals-report.pdf.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europeiska arbetsmyndighetens rapport från februari 2023 om samarbetsmetoder, möjligheter och utmaningar mellan medlemsstater – särskilt i samband med utstationering av tredjelandsmedborgare<FOOTNOTE><FIELD> https://www.ela.europa.eu/sites/default/files/2023-04/ela-report-posting-third-country-nationals.pdf.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europeiska arbetsmyndighetens rapport av den 20 september 2023 om byggsektorn, gällande frågor om tillhandahållande av information, efterlevnad av lagstiftningen om arbetskraftens rörlighet, förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen och samarbete mellan medlemsstaterna<FOOTNOTE><FIELD> https://www.ela.europa.eu/en/publications/construction-sector-issues-information-provision-enforcement-labour-mobility-law.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europols rapport från december 2024 <STRING ITALIC="on">Leveraging legitimacy: How the EU’s most threatening criminal networks abuse legal business structures,</STRING></P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artikel 10 i Internationella arbetsorganisationens (ILO) riktlinjer om allmänna principer för yrkesinspektion,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av ILO:s konvention om privat arbetsförmedling (konvention nr 181, 1997),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av ILO:s konvention om säkerhet och hälsa vid byggnads- och anläggningsarbete (konvention nr 167, 1988),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 25 november 2021 om införande av ett europeiskt socialförsäkringskort för att förbättra säkerställandet på elektronisk väg av socialförsäkringsrättigheter och rättvis rörlighet<FOOTNOTE><FIELD> EUT C 224, 8.6.2022, s. 81.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2025 om de sociala och sysselsättningsrelaterade aspekterna av omstruktureringsprocesser: behovet av att skydda arbetstillfällen och arbetstagarnas rättigheter<FOOTNOTE><FIELD> EUT C, C/2025/3156, 20.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/3156/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2024 om översynen av Europeiska arbetsmyndighetens mandat<FOOTNOTE><FIELD> EUT C, C/2024/5741, 17.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/5741/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 9 september 2025 om offentlig upphandling<FOOTNOTE><FIELD> Antagna texter, P10_TA(2025)0174.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av La Hulpe-förklaringen om framtiden för den europeiska pelaren för sociala rättigheter av den 16 april 2024,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av trepartsdeklarationen om en livskraftig europeisk social dialog av den 31 januari 2024 från toppmötet med arbetsmarknadens parter i Val Duchesse,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens grönbok av den 31 januari 2013 om otillbörliga affärsmetoder i B2B-leveranskedjan för livsmedel och icke-livsmedel (COM(2013)0037),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 januari 2025 om en konkurrenskraftskompass för EU (COM(2025)0030),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Eurofounds sjätte europeiska undersökning om arbetsvillkor,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Mario Draghis rapport av den 9 september 2024 om EU:s framtida konkurrenskraft (Draghi-rapporten),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Enrico Lettas rapport av den 17 april 2024 <STRING ITALIC="on">Much more than a market: Speed, Security, Solidarity – Empowering the Single Market to deliver a sustainable future and prosperity for all EU Citizens</STRING> (Letta-rapporten),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av ståndpunktsdokumentet av den 14 februari 2025 från Nederländerna, Belgien, Danmark, Tyskland, Italien, Lettland och Luxemburg om EU:s politiska prioriteringar för kommissionen 2024–2029 och rättvis utstationering av tredjelandsmedborgare,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av domstolens dom av den 5 april 2017 i mål C-298/15, <STRING ITALIC="on">Borta UAB</STRING> mot <STRING ITALIC="on">Klaipėdos valstybinio jūrų uosto direkcija VĮ</STRING><FOOTNOTE><FIELD> domstolens dom av den 5 april 2017, <STRING ITALIC="on">Borta UAB</STRING> mot<STRING ITALIC="on"> Klaipėdos valstybinio jūrų uosto direkcija VĮ</STRING>, C-298/15, ECLI:EU:C:2017:266.</FIELD></FOOTNOTE> om offentlig upphandling,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av nationella strategier för att bekämpa arbetskraftsexploatering, tvångsarbete och odeklarerat arbete<FOOTNOTE><FIELD> Se till exempel: Tyska förbundsministeriet för arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor: <STRING ITALIC="on">Nationaler Aktionsplan gegen Arbeitsausbeutung und Zwangsarbeit</STRING> (2025), Italienska ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och socialpolitik: <STRING ITALIC="on">Piano nazionale per la lotta al lavoro sommerso</STRING> (2022), Spanska ministeriet för integration, social trygghet och migration: <STRING ITALIC="on">Plan de Acción contra el Trabajo Forzoso</STRING> (2021), Sveriges regering: <STRING ITALIC="on">Nationell strategi mot arbetslivskriminalitet</STRING> (2022) och dessutom: Norges regering: <STRING ITALIC="on">Strategi mot arbeidslivskriminalitet</STRING> (2021).</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A10-0256/2025), och av följande skäl:</P></VISA></GRVISA><GRCONS><CONS><P><NO.P>A.</NO.P>I princip 5 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter påminns om att arbetstagare, oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet, har rätt till rättvis och lika behandling när det gäller arbetsvillkor, tillgång till socialt skydd och utbildning. Parlamentet påminner också om att anställningsförhållanden som leder till otrygga anställningsvillkor bör förebyggas.</P></CONS><CONS><P><NO.P>B.</NO.P>Friheten att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster är en av den inre marknadens fyra grundprinciper, och underentreprenad är en del av friheten att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten. EU måste bevara och stärka sin konkurrenskraft så att företagen kan blomstra, med särskilt fokus på små och medelstora företag. Den måste också skapa tydliga och proportionella regler som inte medför onödiga bördor och stärka kontrollen av efterlevnaden.</P></CONS><CONS><P><NO.P>C.</NO.P>Arbetskraftsexploatering och missförhållanden på EU:s arbetsmarknad utgör ett allvarligt problem inom högrisksektorer som tar sig olika uttryck, bland annat, men inte enbart, arbetsrelaterad brottslighet, odeklarerat arbete, olagligt arbete, den grå ekonomin, social dumpning, arbetskraftsexploatering och modernt slaveri.</P></CONS><CONS><P><NO.P>D.</NO.P>Vissa sektorer löper större risk för arbetskraftsexploatering och missförhållanden, såsom byggsektorn, jordbruk, hotell- och restaurangbranschen, hushållsarbete, transport och logistik, kött- och livsmedelsbearbetning, städtjänster och omsorgsarbete<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen, fjärde rapporten om framsteg i kampen mot människohandel (COM(2022)0736). Europeiska kommissionen, femte rapporten om framsteg i kampen mot människohandel (COM(2025)0008).</FIELD></FOOTNOTE>. Kvinnor och grupper i utsatta situationer återfinns i oproportionerligt hög grad i underentreprenads- och förmedlingsarbete, särskilt inom vård och omsorg, städsektorn och besöksnäringen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>E.</NO.P>Konsekvenserna av arbetskraftsexploatering och missförhållanden sträcker sig längre än till arbetstagare som drabbas av orättvisa och osäkra arbetsvillkor, otillräckliga löner, undermåliga bostäder och otrygga anställningsformer eftersom de också påverkar företag, särskilt små och medelstora företag, som utsätts för illojal konkurrens och snedvridning av den inre marknaden.</P></CONS><CONS><P><NO.P>F.</NO.P>Europol framhåller att 86 % av de mest skadliga kriminella nätverken använder lagliga företagsstrukturer som en del av sin brottsliga verksamhet vilket utgör ett allvarligt hot mot rättvis konkurrens på Europas inre marknad. Kommissionens analys, liksom Europeiska arbetsmyndighetens operativa insikter, belyser ökade risker för arbetskraftsexploatering och missförhållanden i samband med långa och komplexa underleverantörskedjor samt bedrägliga former av arbetsförmedling<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska arbetsmyndigheten, <STRING ITALIC="on">Posting of third‑country nationals: Contracting chains, recruitment patterns, and enforcement issues </STRING>(2025), Europeiska arbetsmyndigheten, <STRING ITALIC="on">Counteraction undeclared work and labour exploitation of third country workers</STRING> (2021) (inte översatt till svenska), Europeiska arbetsmyndigheten, <STRING ITALIC="on">Tackling undeclared work in supply chains – Learning Resource Paper</STRING> (2022). Kommissionens rapport om tillämpning och genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 av den 28 juni 2018 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (COM(2024)0320).</FIELD></FOOTNOTE>.</P></CONS><CONS><P><NO.P>G.</NO.P>En vanlig variabel inom de flesta sektorer som löper hög risk för arbetskraftsexploatering är hög arbetskraftsintensitet i kombination med långa och komplexa underleverantörskedjor, vertikalt och horisontellt<FOOTNOTE><FIELD> Meddelande från kommissionen – Riktlinjer för tillämpningen av artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på horisontella samarbetsavtal (EUT C 259, 21.7.2023, s. 1).</FIELD></FOOTNOTE>, vilket undergräver transparensen, arbetsmarknadsparternas roll, tillämpliga kollektivavtal och demokratin i arbetslivet. Högrisksektorer förknippas också ofta med ett starkt beroende av arbetskraftsförmedlare, utstationerade arbetstagare, mobila arbetstagare i EU och tredjelandsmedborgare. Vissa atypiska anställningsformer och komplexa gränsöverskridande arrangemang kan sudda ut ansvarsområden, hindra medvetandehöjande åtgärder och komplicera efterlevnaden av tillämplig arbetsrätt och tillämpliga kollektivavtal samt kontroller av arbetstillstånd, socialförsäkringsavgifter, skattebetalningar och arbetstagarnas identitet.</P></CONS><CONS><P><NO.P>H.</NO.P>Bristande efterlevnad av arbetsmiljölagstiftningen är en del av arbetskraftsexploateringen och undergräver nollvisionen för arbetsrelaterade dödsfall i enlighet med kommissionens strategiska EU-ram för arbetsmiljö 2021–2027. Enligt ILO:s konvention nr 167 är huvudparterna skyldiga att samordna åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.</P></CONS><CONS><P><NO.P>I.</NO.P>Förekomsten av ohederliga och kriminella aktörer på europeiska arbetsplatser medför också säkerhetsrisker, särskilt när det påverkar kritiska sektorer, såsom transport och logistik, byggsektorn, energisektorn samt hälso- och sjukvård, eller verksamheter med tillgång till säkerhetskänsliga arbetsplatser, särskilt städning och underhåll.</P></CONS><CONS><P><NO.P>J.</NO.P>Enligt kommissionen<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, EFTHEIA, HIVA-KU Leuven, IRIS, Milieu och WIIW,<STRING ITALIC="on"> Posting of workers – Collection of data from the prior declaration tools – Reference year 2022</STRING>, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024.</FIELD></FOOTNOTE> och en fallstudierapport från Europeiska arbetsmyndigheten<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska arbetsmyndighetens rapport om avtalskedjor och rekryteringsmönster för utstationerade tredjelandsmedborgare, mars 2025, och Europeiska arbetsmyndighetens rapport om samarbetsmetoder, möjligheter och utmaningar mellan medlemsstaterna – särskilt när det gäller utstationering av tredjelandsmedborgare, februari 2023.</FIELD></FOOTNOTE> ökar utstationeringen av arbetstagare från tredjeländer, och en av fyra utstationerade arbetstagare är tredjelandsmedborgare. Mobila och migrerande arbetstagare, inbegripet arbetstagare från tredjeländer, är särskilt sårbara för arbetskraftsexploatering och arbetsrelaterad brottslighet och befinner sig ofta i en spiral av beroende när det gäller viseringar, alltför höga rekryteringsavgifter, researrangemang och inkvartering. Tredjelandsmedborgare tenderar att vara mindre benägna att organisera sig och gå med i en fackförening och har svårare att få tillgång till rättssystemet och försvara sina rättigheter.</P></CONS><CONS><P><NO.P>K.</NO.P>Bedrägeriet att ”anställa för utstationering” ses allt oftare och innebär att tredjelandsmedborgare inte rekryteras för att arbeta i den medlemsstat där de anställts utan enbart i syfte att utstationeras till en annan medlemsstat. Europeiska arbetsmyndigheten har fastställt att detta är en växande utmaning för verkställigheten<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska arbetsmyndigheten, <STRING ITALIC="on">Posting of third‑country nationals: Contracting chains, recruitment patterns, and enforcement issues </STRING>(2025),</FIELD></FOOTNOTE>.</P></CONS><CONS><P><NO.P>L.</NO.P>Horisontell och vertikal underentreprenad är en viktig praxis inom många sektorer, särskilt när det gäller storskaliga projekt, som underlättar flexibel tillgång till specialiserad expertis och tillgodoser särskilda behov på ett kostnadseffektivt sätt. Underentreprenad är en viktig del av sysselsättningsstrukturen, särskilt för små och medelstora företag och mikroföretag. Underentreprenad kan skapa mervärde för upphandlande myndigheter och öka effektiviteten och innovationen, särskilt i sektorer som är utsatta för global konkurrens. Utläggande på entreprenad är inte i sig problematiskt, särskilt inte när det finns ett behov av särskilda kompetenser. Välfungerande underentreprenad är viktigt för rättvis konkurrens i EU, särskilt till förmån för små och medelstora företag. Omfattningen av underentreprenad varierar avsevärt mellan olika sektorer och företag.</P></CONS><CONS><P><NO.P>M.</NO.P>Långa och komplexa underleverantörskedjor kan dock snedvrida den rättvisa konkurrensen, dölja ansvarsskyldigheten, undergräva arbetstagarnas rättigheter och öka riskerna i samband med bedrägeri, arbetskraftsexploatering, kriminell infiltration och arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, särskilt i högrisksektorer och gränsöverskridande situationer. I vissa fall kan bristen på transparens och tillsyn i samband med utökade underleverantörsavtal göra det svårare för de upphandlande myndigheterna att säkerställa att tillämplig EU-rätt och nationell rätt efterlevs.</P></CONS><CONS><P><NO.P>N.</NO.P>Regler som begränsar underentreprenad skulle kunna påverka företagens värdekedjor, särskilt i sektorer som är utsatta för global konkurrens. Sådana åtgärder måste vägas mot behovet av att skydda små och medelstora företag som är verksamma i sektorer där risken för otillbörlig underentreprenad är låg och där det, i motsats till högrisksektorer, inte finns något behov av att begränsa underleverantörskedjorna. Solidariskt ansvar i underleverantörskedjor uppfyller det dubbla målet att anlita arbetstagare som har utnyttjats och att uppmuntra entreprenörer i hela kedjan att frivilligt begränsa underentreprenadens längd och komplexitet.</P></CONS><CONS><P><NO.P>O.</NO.P>Vissa medlemsstater har antagit lagstiftning som begränsar underleverantörskedjornas längd eller helt förbjuder underentreprenad inom vissa sektorer<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, ECORYS, HIVA-KU Leuven, Spark Legal and Policy Consulting och wmp consult, <STRING ITALIC="on">Study supporting the Monitoring of the Posting of Workers direktiv (EU) 2018/957 and of the Enforcement direktiv 2014/67/EU – The situation of temporary cross-border mobile workers and workers in subcontracting chains</STRING> (inte översatt till svenska), Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024.</FIELD></FOOTNOTE>, vilket har ökat antalet direkt anställda arbetstagare. Kommissionen anser att en begränsning av antalet nivåer i underleverantörskedjor och/eller en utvidgning av ansvaret för underentreprenad till hela kedjan skulle kunna hjälpa medlemsstaterna, i egenskap av de viktigaste ansvariga aktörerna för efterlevnaden av reglerna om utstationering av arbetstagare, och i tillämpliga fall arbetsmarknadens parter, att öka transparensen och ansvaret i underleverantörskedjor på ett proportionellt och icke-diskriminerande sätt<FOOTNOTE><FIELD> Kommissionens rapport om tillämpning och genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 av den 28 juni 2018 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (COM(2024)0320).</FIELD></FOOTNOTE>. Det finns också företag som frivilligt har begränsat längden på sina underleverantörskedjor.</P></CONS><CONS><P><NO.P>P.</NO.P>Arbetsförmedling definieras inte i EU-lagstiftningen, med undantag för arbete som utförs av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag<FOOTNOTE><FIELD> Kommissionens rapport om tillämpning och genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 av den 28 juni 2018 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (COM(2024)0320).</FIELD></FOOTNOTE>. Arbetsförmedling kan ta sig många olika former, från större etablerade företag till enskilda rekryterare. Till och med informella mellanhänder och illegala arbetsförmedlare (sk. gangmasters) kan vara förtäckta arbetsförmedlare.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Q.</NO.P>Otillbörliga handelsmetoder, inbegripet inköp under kostnaden för hållbar produktion, införande av korta ledtider och sena betalningar har konstaterats vara nyckelfaktorer som driver på otillbörlig underentreprenad. Små och medelstora företag som deltar i offentliga kontrakt genom underentreprenad drabbas ofta av sena betalningar från huvudentreprenörernas sida.</P></CONS><CONS><P><NO.P>R.</NO.P>I sektorer med återkommande underentreprenad är praxis att säkerställa att arbetstagare överförs samtidigt som deras rättigheter och arbetsvillkor upprätthålls när entreprenören byter leverantör, så kallad subrogation, en viktig garanti för att säkerställa sysselsättningsstabiliteten, garantera hälso- och säkerhetsnormer och förhindra social dumpning.</P></CONS><CONS><P><NO.P>S.</NO.P>Vissa fall av oreglerade eller dolda arbetskraftsförmedlare används för att dölja och kringgå arbetsrätten och arbetsgivaransvaret, särskilt i högrisksektorer. Otillbörliga rekryterings- och förmedlingsmetoder är ofta förknippade med förfalskning eller undanhållande av information, underlåtenhet att tillhandahålla skriftliga avtal, införande av olagliga rekryteringsavgifter, avdrag för alltför höga boendekostnader från löner, debitering av arbetstagare för transport, utbildning, utrustning eller arbetstillstånd, förverkande av pass eller deltagande i tvångsarbete eller fackföreningsbrott. Bättre och riktade yrkesinspektioner kan bidra till att bekämpa sådana överträdelser.</P></CONS><CONS><P><NO.P>T.</NO.P>Som svar på dessa utmaningar har flera EU-länder antagit nationella handlingsplaner och strategier för att bekämpa arbetskraftsexploatering, däribland åtgärder för att ta itu med missbruk i underleverantörskedjorna och av mellanhänder på arbetsmarknaden<FOOTNOTE><FIELD> Till exempel Sverige (https://www.regeringen.se/contentassets/f6f461b310984b598ee4f7a2d83350d0/nationell-strategi-mot-arbetslivskriminalitet.pdf), Finland (https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/165395/TEM_2024_5.pdf), Italien, 	Tyskland (https://www.bmas.de/DE/Service/Presse/Meldungen/2025/nationaler-aktionsplan-gegen-arbeitsausbeutung-und-zwangsarbeit-beschlossen.html), Spanien och Norge (https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/strategi-mot-arbeidslivskriminalitet-2021/id2831867/).</FIELD></FOOTNOTE>.</P></CONS><CONS><P><NO.P>U.</NO.P>Som svar på dessa utmaningar har arbetsmarknadens parter på EU-nivå, nationell och lokal nivå samt på sektoriell och sektorsövergripande nivå vidtagit åtgärder för att ta itu med frågor som rör otillbörlig underentreprenad och arbetsförmedling, bland annat genom kollektivförhandlingar och gemensamma initiativ för att skydda seriösa företag och arbetstagares rättigheter.</P></CONS><CONS><P><NO.P>V.</NO.P>Det finns redan särskild lagstiftning som reglerar underentreprenad inom den civila luftfarten, inbegripet leasing av luftfartyg, besättning, underhåll och försäkring, även kallad ”wet lease”. Användningen av wet lease har ökat, även utöver den avsedda användningen som är att öka kapaciteten under perioder med högt tryck. Kommissionen borde ta itu med problemen med wet lease i samband med den kommande översynen av förordningen om tillhandahållande av lufttrafik<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 av den 24 september 2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen (EUT L 293, 31.10.2008, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/1008/oj).</FIELD></FOOTNOTE>.</P></CONS><CONS><P><NO.P>W.</NO.P>Kommissionen framhåller den norska Skienmodellen<FOOTNOTE><FIELD> Europeiska kommissionen: Genomförandeorganet för små och medelstora företag,<STRING ITALIC="on"> Making socially responsible public procurement work – 71 good practice cases</STRING>, Publikationsbyrån, 2020.</FIELD></FOOTNOTE> som utarbetades gemensamt av Skien kommun, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer och innehåller stränga begränsningar för långa underleverantörskedjor, samt förhandsgodkännande av tillfälligt arbete i syfte att säkerställa ansvarsskyldighet och anständiga arbetsvillkor i högrisksektorer.</P></CONS><CONS><P><NO.P>X.</NO.P>Medlemsstaterna, kommissionen och arbetsmarknadens parter åtog sig i La Hulpe-förklaringen att ägna särskild uppmärksamhet åt åtgärder inom underentreprenad- och bemanningsarbete och erkände de gemensamma utmaningar som dessa två företeelser innebär för de europeiska arbetsmarknaderna. I Letta-rapporten betonas det brådskande behovet av att reglera underleverantörsmetoderna för att förhindra utnyttjande och missförhållanden. Rapporten varnar för att okontrollerade underleverantörskedjor kan leda till att arbetsnormer urholkas, att social dumpning sker och att rättvis konkurrens undergrävs samt att hälso- och säkerhetskrav inte uppfylls.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Y.</NO.P>Enligt artikel 12.2 i direktiv 2014/67/EU ska medlemsstaterna införa ansvar för underentreprenad i samband med utstationering av arbetstagare inom byggsektorn, och artikel 12.1 ger medlemsstaterna möjlighet att utvidga detta ansvar till andra sektorer och införa strängare ansvarsregler.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Z.</NO.P>De flesta medlemsstater har infört vissa regler för underleverantörskedjor och arbetskraftsförmedlare, med beaktande av nationella särdrag. Regleringsnivån varierar dock avsevärt från en medlemsstat till en annan, vilket skapar fragmentering på den inre marknaden. Utmaningar kvarstår på grund av olika tolkningar när det gäller tillämpningen av reglerna för den inre marknaden på regleringen av underleverantörskedjor och arbetsförmedlare. Direktiv 2014/24/EU ger inte upphandlande myndigheter tillräckliga verktyg för att effektivt ta itu med bristande fullgörande av offentliga kontrakt, och hindrar i vissa fall till och med myndigheter som vill vidta proaktiva åtgärder.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AA.</NO.P>Kampen mot odeklarerat arbete, människohandel och arbetskraftsexploatering kräver rigorösa yrkesinspektioner, gränsöverskridande kontroller och effektiv licensiering eller registrering av mellanhänder på arbetsmarknaden. Efterlevnaden av de nuvarande reglerna och ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna kan bidra till att ta itu med problem i samband med otillbörliga former av underentreprenad och arbetsförmedling.</P></CONS></GRCONS></PREAMBLE><DISPOSITIF><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Förebygga arbetskraftsexploatering</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>1.</NO.P>Europaparlamentet betonar behovet av en övergripande EU-strategi för att ta itu med arbetskraftsexploatering, inbegripet olagligt arbete och organiserad brottslighet med koppling till detta, samt otillbörliga former av affärsmetoder, särskilt otillbörlig användning av underleverantörer och arbetsförmedling. Parlamentet efterlyser därför en EU-strategi för att bekämpa dessa problem, vars effekter kan variera mellan medlemsstater och sektorer. Parlamentet betonar att arbetskraftsexploatering inte bara är en överträdelse av arbetstagarnas rättigheter och mänskliga rättigheter, utan också undergräver den rättvisa konkurrensen för företagen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens åtagande att lägga fram ett paket för rättvis rörlighet under 2026. Parlamentet påminner om att de övergripande målen att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft, förenkla och minska onödiga administrativa bördor inte får leda till en lägre skyddsnivå för arbetstagarna. Parlamentet betonar behovet av ett starkare genomförande av den nuvarande arbetslagstiftningen för att säkerställa ett effektivt skydd av arbetstagarnas rättigheter och lika villkor på den inre marknaden.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>2.</NO.P>Europaparlamentet påminner om de utmaningar som vissa medlemsstater, på grund av olika tolkningar av reglerna för den inre marknaden, står inför när det gäller att reglera underentreprenad på nationell nivå, till exempel genom att begränsa längden på underleverantörskedjor, solidariskt ansvar och krav på direkt anställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra medlemsstaternas möjligheter att anta lagstiftning som är proportionerlig för att ta itu med de risker och problem som härrör från långa och komplexa underleverantörskedjor. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera insatserna för att bekämpa arbetskraftsexploatering.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>3.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, för att få ett slut på otillbörlig underentreprenad och skydda arbetstagarnas rättigheter, stärka transparensen och ansvarsskyldigheten i hela leveranskedjan<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets resolution av den 9 september 2025 om offentlig upphandling.</FIELD></FOOTNOTE>.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>4.</NO.P>Europaparlamentet betonar att alla initiativ på EU-nivå som syftar till att ta itu med arbetskraftsexploatering och komplexa underleverantörskedjor bör ta hänsyn till medlemsstaternas bästa praxis, utvecklas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, inbegripet de europeiska branschvisa dialogkommittéerna, och anpassas till specifika sektorsspecifika förhållanden. Parlamentet påminner om att alla sektorsspecifika åtgärder och initiativ, inbegripet solidariskt ansvar i högrisksektorer, måste vara förenliga med EU-lagstiftningen och inte skapa onödiga hinder för gränsöverskridande affärsverksamhet. Parlamentet understryker att sektorsspecifika åtgärder och initiativ också kan innebära lägre regleringskrav för företag i lågrisksektorer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>5.</NO.P>Europaparlamentet påpekar att principen om solidariskt ansvar är ett sätt att säkerställa att huvudentreprenören bär det övergripande ansvaret för de tjänster som tillhandahålls inom hela underleverantörskedjan. Parlamentet anser att en sådan princip kan säkerställa att kvalitet, prestation och efterlevnad av arbetsnormer, sociala normer och säkerhetsnormer garanteras enligt avtal på alla nivåer i underleverantörskedjan. Parlamentet välkomnar att flera medlemsstater har beslutat att anta striktare ansvarsbestämmelser i underleverantörskedjorna än den miniminivå som anges i artikel 12 i direktiv 2014/67/EU.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>6.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med praxis där huvudentreprenören lägger ut allt arbete på underentreprenad utan att själv utföra något arbete, även kallat ”finansiell underentreprenad”. Parlamentet understryker att huvudentreprenörer själva bör utföra en fastställd del av ett kontrakt. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till kommissionen att bedöma effekterna av offentliga kontrakt som huvudsakligen fullgörs av direktanställda hos den utvalda anbudsgivaren, och rekommenderar att reglerna för offentlig upphandling uppmuntrar företag att ha tillräckligt med intern personal för att genomföra de projekt för vilka de tilldelas offentliga kontrakt<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets resolution av den 9 september 2025 om offentlig upphandling.</FIELD></FOOTNOTE>.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>7.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med olagliga metoder i underleverantörskedjor för att säkerställa företagens konkurrenskraft och rättvisa och säkra arbetsvillkor. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang direkta anställningsförhållanden i högrisksektorer, där så är möjligt, motiverat, proportionerligt och baserat på tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skydd av arbetstagare och deras rättigheter.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>8.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra införandet av bestämmelser om samhällsnytta i offentlig upphandling och EU-finansierade projekt, såsom krav på att entreprenörer och underleverantörer ska bidra till lokal kompetensutveckling eller till initiativ för social delaktighet, och därigenom skapa positiva spridningseffekter från offentliga investeringar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>9.</NO.P>Europaparlamentet betonar att nationella och regionala initiativ som begränsar underleverantörsnivåerna ofta har initierats gemensamt av arbetsmarknadens parter, inbegripet företrädare för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att sådana initiativ bör respekteras, samtidigt som begränsningar av underentreprenad måste vara proportionerliga.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>10.</NO.P>Europaparlamentet konstaterar att underleverantörskedjornas längd och komplexitet utgör en betydande utmaning för yrkesinspektionerna när det gäller att fastställa rättsligt ansvar i händelse av bristande efterlevnad av arbetsrätten, vilket måste hanteras.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>11.</NO.P>Europaparlamentet betonar vikten av att inkludera jämställdhetsmedvetna bestämmelser i alla nya ramar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>12.</NO.P>Europaparlamentet understryker att för att begränsa fragmenteringen av den inre marknaden bör högrisksektorer definieras av kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, inbegripet de europeiska branschvisa dialogkommittéerna. Parlamentet betonar att medlemsstaterna vid behov får begära att kommissionen låter dem anpassa den gemensamma förteckningen över högrisksektorer till sin specifika nationella situation, för att säkerställa bästa möjliga strategi för att ta itu med otillbörlig underentreprenad, arbetskraftsexploatering och arbetsrelaterad brottslighet. Parlamentet understryker att varje identifiering och anpassning av högrisksektorer bör baseras på korrekta och aktuella uppgifter.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>13.</NO.P>Europaparlamentet noterar att utläggande på entreprenad av kärnverksamhet kan leda till fragmenterade och osäkra arbetsplatser, minskad transparens och ansvarsskyldighet och till att arbetstagare i högre grad utsätts för längre arbetstid, lägre löner och andra överträdelser av arbetsrätten samt otrygga anställningar och utsatthet<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets studie, 2016, <STRING ITALIC="on">Precarious Employment in Europe: Patterns, trends and policy strategies (Arbetsvillkor – osäkra anställningar: mönster, trender och politiska strategier),</STRING> Eurofound, 2010, <STRING ITALIC="on">Key elements of fair employment and decent work</STRING> (inte översatt till svenska), Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, <STRING ITALIC="on">Outsourcing, working conditions and inequality</STRING>, 2025.</FIELD></FOOTNOTE>. Parlamentet betonar att arbetstagarrepresentanterna, i enlighet med direktiv 2002/14/EG<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen – Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om arbetstagarrepresentation (EGT L 80, 23.3.2002, s. 29, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/14/oj).</FIELD></FOOTNOTE>, måste informeras och rådfrågas om beslut som kan leda till betydande förändringar i arbetsorganisationen eller i avtalsförhållandena. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa principen om likabehandling samt anständiga arbetsvillkor för alla arbetstagare.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>14.</NO.P>Europaparlamentet är bekymrat över bristen på rättslig klarhet när det gäller åtskillnaden mellan äkta och bedrägliga utstationeringar av tredjelandsmedborgare samt missbruket av EU-lagstiftningen om tillhandahållande av tjänster för att kringgå migrationsregler och nationell arbetsrätt. Parlamentet betonar att bedrägliga utstationeringar urholkar den sociala strukturen på den inre marknaden och utnyttjar de mest utsattas situation. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i linje med Letta-rapporten, se över verkställighetsutmaningarna, särskilt när det gäller gränsöverskridande samarbete, och vidta lämpliga åtgärder för att sätta stopp för utstationeringar utan någon verklig koppling mellan arbetstagarna och den utsändande medlemsstaten. Parlamentet påminner om den övergripande slutsatsen i Letta- och Draghi-rapporterna om behovet av att stärka den inre marknadens konkurrenskraft.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>15.</NO.P>Europaparlamentet noterar med oro de risker som hänger samman med utstationering när de kombineras med otillbörliga former av underentreprenad och arbetsförmedling. Parlamentet uppmanar Europeiska arbetsmyndigheten att undersöka användningen av arbetsförmedlare i utstationeringar, inbegripet risken för att dessa arrangemang används för att undvika ansvarsskyldighet, kringgå skyldigheter i fråga om social trygghet och urholka hälso- och säkerhetsstandarderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med eventuella missbruk av direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (EUT L 327, 5.12.2008, s. 9, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2008/104/oj).</FIELD></FOOTNOTE> i samband med utstationering av arbetstagare.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>16.</NO.P>Europaparlamentet betonar att inkvartering som tillhandahålls en arbetstagare av en arbetsgivare eller en arbetsförmedlare måste uppfylla tillämpliga kvalitets-, hygien- och säkerhetsnormer. Parlamentet understryker att hyran för sådana bostäder måste vara proportionerlig och icke-diskriminerande. Parlamentet efterlyser en integrering av inspektioner av bostäder i yrkesinspektioner i högrisksektorer för att förhindra att arbetsgivare eller mellanhänder förser arbetstagare med förfallna, osäkra eller överbefolkade bostäder. Parlamentet betonar att avtalsbestämmelser som reglerar en arbetstagares bostad inte får leda till otrygga bostadssituationer om anställningsförhållandet avslutas.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>17.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att säkerställa ett effektivt genomförande och verkställande av den nuvarande lagstiftningen om utstationering av arbetstagare. Parlamentet påminner om att EU har antagit ett antal rättsliga instrument för att bekämpa arbetskraftsexploatering och olagligt arbete, vars genomförande måste förbättras på nationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera situationen, att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande och verkställande av de relevanta rättsliga instrumenten i medlemsstaterna och att vid behov inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte följer tillämplig EU-lagstiftning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>18.</NO.P>Parlamentet framhåller mervärdet av offentliga, driftskompatibla register över licensierade arbetskraftsförmedlare. Parlamentet understryker att alla licenser eller registreringar bör omfattas av minimikriterier för integritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera nationell praxis och lagstiftning om arbetsförmedlare och att se till att arbetsförmedlare som är verksamma i EU inte tar ut några avgifter eller överför några kostnader på arbetstagarna, direkt eller indirekt, helt eller delvis. Parlamentet understryker att arbetsförmedlare som bryter mot tillämplig lagstiftning eller kollektivavtal bör få avskräckande sanktioner, såsom att de stryks från offentliga register och utesluts från offentliga kontrakt.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>19.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser den kommande översynen av direktiven om offentlig upphandling för att säkerställa att uteslutningskriterierna bättre tar itu med specifika sektoriella risker i samband med bedrägeri, korruption och kriminell infiltration. Parlamentet betonar att olika sektorer kräver skilda skräddarsydda uteslutningskriterier som återspeglar deras särskilda sårbarheter. Parlamentet understryker att upphandlande myndigheter bör ges befogenhet att anpassa upphandlingsförfarandet för att bekämpa och ta itu med brottsliga verksamheter. Parlamentet betonar att bestämmelserna om skäl för uteslutning bör rationaliseras för att främja större effektivitet och förenkling. Parlamentet understryker att alla ekonomiska aktörer som åsidosätter sina skyldigheter enligt tillämplig arbets- och miljölagstiftning i enlighet med artikel 18.2 i direktiv 2014/24/EU, i praktiken bör uteslutas från den offentliga upphandlingen i fråga.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>20.</NO.P>Europaparlamentet understryker värdet av nationella företagsregister och det europeiska systemet för sammankoppling av företagsregister för företag som söker information om underleverantörer, för fackföreningar som vill delta i kollektivförhandlingar och för tillsynsmyndigheter. Parlamentet beklagar att den nivå av information som finns tillgänglig i de nationella företagsregistren varierar avsevärt. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över hur den offentligt tillgängliga informationen kan förbättras med hjälp av bästa praxis i medlemsstaterna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>21.</NO.P>Europaparlamentet är bekymrat över att utstationerade arbetstagare och arbetstagare i underleverantörskedjor utsätts för oproportionerliga arbetsmiljörisker på grund av fragmenterade ansvarskedjor och otydlig samordning, särskilt inom byggsektorn. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av information och samråd för utstationerade arbetstagare och arbetstagare i underleverantörskedjor samt ett effektivt genomförande av hälso- och säkerhetsbestämmelserna i enlighet med ILO:s konvention nr 167. Parlamentet anser i detta sammanhang att det är viktigt att stärka arbetsmarknadsparternas roll när det gäller att utveckla verktyg och utbildning för arbetstagare och att ytterligare främja hälsosamma arbetsvillkor i EU:s nästa strategiska ram för arbetsmiljö. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om nuvarande nationell arbetsmiljölagstiftning i tillräcklig utsträckning omfattar genomförandet av minimikrav för säkerhet och hälsa i underleverantörskedjor.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Regelefterlevnad och kontroll</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>22.</NO.P>Europaparlamentet påminner om vikten av gränsöverskridande samarbete, effektiv verkställighet och transparens i kampen mot kriminella nätverk med anknytning till arbetsrelaterad brottslighet. Parlamentet stöder ett stärkt samarbete mellan Europeiska arbetsmyndigheten, Europol, nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter i detta avseende. Parlamentet betonar behovet av effektiva system med tillräckliga resurser för tillsyn och kontroll för att bekämpa arbetskraftsexploatering och främja rättvis konkurrens på den inre marknaden. Parlamentet betonar att man behöver ta itu med otillbörlig underentreprenad där man använder artificiella arrangemang såsom brevlådeföretag och falskt arbete genom bemanningsföretag. Parlamentet påminner om att direktiv 2009/52/EG kräver att medlemsstaterna säkerställer effektiva och lämpliga inspektioner för att kontrollera anställning av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett korrekt genomförande.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>23.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar kommissionens utvärderingsrapport om Europeiska arbetsmyndigheten och upprepar sin uppmaning<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets resolution av den 18 januari 2024 om översynen av Europeiska arbetsmyndighetens mandat.</FIELD></FOOTNOTE> till kommissionen att avsevärt stärka myndighetens mandat genom att göra det möjligt för den att utreda påstådda överträdelser av EU:s arbetsrätt och att inleda och genomföra inspektioner av gränsöverskridande fall på eget initiativ, genom att utvidga tillämpningsområdet för myndighetens mandat till att omfatta arbetskraftens rörlighet för tredjelandsmedborgare, genom att förbättra sin operativa riskanalyskapacitet samt genom att tillhandahålla tillräckliga resurser för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter. Parlamentet betonar behovet av ytterligare anpassning och förenkling av bestämmelser och kontrollförfaranden för arbetskraftens rörlighet, inbegripet enhetliga kontrollstandarder och bättre informationsutbyte, under ledning av Europeiska arbetsmyndigheten. Parlamentet rekommenderar att det inrättas sektorsspecifika tillsynsenheter inom Europeiska arbetsmyndigheten, särskilt för bygg-, transport- och jordbrukssektorerna, och att samarbetet med arbetsmarknadens parter inom respektive sektorer förbättras.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>24.</NO.P>Europaparlamentet understryker den viktiga roll som yrkesinspektioner spelar både när det gäller att upptäcka och förebygga arbetskraftsexploatering och när det gäller övergripande efterlevnad av arbetslagstiftning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att öka antalet yrkesinspektörer och sitt stöd till yrkesinspektioner. Parlamentet påminner om att direktiv 2006/22/EG<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 35, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2006/22/oj).</FIELD></FOOTNOTE> redan fastställer minimiregler för kontroll av efterlevnaden av sociallagstiftningen inom vägtransportsektorn och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra yrkesinspektionernas kvalitet och frekvens och att säkerställa en tillräcklig minimikapacitet för yrkesinspektioner, i linje med Internationella arbetsorganisationens riktmärke på minst en yrkesinspektör per 10 000 arbetstagare. Parlamentet betonar att klagomålsmekanismerna, trots deras betydelse för att inleda riktade inspektioner, fortfarande är underutnyttjade och otillgängliga, särskilt för mobila arbetstagare och arbetstagare från tredjeländer. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna, i enlighet med direktiv 2009/52/EG, måste se till att det finns effektiva mekanismer genom vilka tredjelandsmedborgare med olaglig anställning kan lämna in klagomål mot sina arbetsgivare.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>25.</NO.P>Europaparlamentet understryker vikten av korrekta och aktuella uppgifter. Parlamentet noterar att informationsnivån om sammansättningen av underleverantörskedjor och arbetsrelaterad brottslighet skiljer sig åt i Europa och att detta utgör en utmaning för både verkställighet och beslutsfattande. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra datainsamlingen i detta avseende och framhåller Europeiska arbetsmyndighetens roll när det gäller att tillhandahålla tillförlitlig information om allmänna trender och överträdelser i gränsöverskridande situationer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>26.</NO.P>Europaparlamentet framhåller framgången med initiativ för identifiering av arbetsplatser på nationell nivå och sektorsnivå, såsom sociala identitetskort. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang införandet av det europeiska socialförsäkringskortet i kommissionens arbetsprogram för 2026. Parlamentet upprepar sitt krav<FOOTNOTE><FIELD> Europaparlamentets resolution av den 25 november 2021 om införande av ett europeiskt socialförsäkringskort för att förbättra säkerställandet på elektronisk väg av socialförsäkringsrättigheter och rättvis rörlighet.</FIELD></FOOTNOTE> på ett snabbt införande av systemet för Europeiska socialförsäkringskortet och på förbättrat skydd och digital verkställighet av socialförsäkringsrättigheter och rättvis rörlighet, inbegripet realtidskontroll och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter. Parlamentet efterlyser en integrering av Europeiska socialförsäkringskortet med nationella och sektoriella arbetskortssystem för att säkerställa interoperabilitet och minsta möjliga störningar. Parlamentet understryker att Europeiska socialförsäkringskortet bör minska onödiga administrativa bördor, förenkla efterlevnaden för företag med minimala efterlevnadskostnader för små och medelstora företag och stödja Europeiska arbetsmyndigheten och nationella myndigheter i kampen mot överträdelser och brottslig verksamhet. Parlamentet betonar vikten av stark datasäkerhet och starkt dataskydd för Europeiska socialförsäkringskortet och arbetsmarknadsparternas deltagande i utformningen och införandet av systemet. Parlamentet noterar dessutom det pågående arbetet med andra EU-initiativ, såsom den digitala identitetsplånboken, som skulle kunna bidra till att förbättra myndigheternas förmåga att ta itu med brottsligt beteende utan att belasta små och medelstora företag eller öka kostnaderna för konsumenterna.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Sanktioner mot arbetskraftsexploatering</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>27.</NO.P>Europaparlamentet noterar med oro att enskilda personer som omfattas av handelsförbud i en medlemsstat kan kringgå nationella restriktioner genom att registrera och driva ett företag i en annan medlemsstat, vilket undergräver kampen mot arbetskraftsexploatering på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett effektivare informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstaterna samt ömsesidigt erkännande av handelsförbud och straffrättsliga påföljder, i linje med fördragen, för att förhindra att restriktioner kringgås. Parlamentet understryker vikten av efterlevnad av rättsstatsprincipen och garantier för rättvisa rättegångar i detta sammanhang. Parlamentet rekommenderar att informationssystemet för den inre marknaden (IMI) används för ett snabbt och säkert utbyte av relevant information mellan medlemsstaterna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>28.</NO.P>Europaparlamentet noterar skillnaderna när det gäller påföljder och sanktionssystem inom EU:s politikområden. Parlamentet betonar att påföljder och sanktioner för arbetsrelaterade brott och kränkningar av arbetstagarnas rättigheter måste vara effektiva, avskräckande och stå i proportion till arten, allvaret och varaktigheten av företagets överträdelse och till antalet berörda arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att koppla sanktioner till företagens storlek eller omsättning för att säkerställa proportionalitet, avskräckande effekt och lika villkor. Parlamentet understryker behovet av en mekanism för att återkräva innestående löner, socialförsäkringsavgifter, böter och skadestånd i gränsöverskridande fall.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>29.</NO.P>Europaparlamentet framhåller problemet med bedrägliga och kriminella aktörer på arbetsmarknaden som använder strategiska konkurser och företagsförsvinnanden för att undgå ansvar för utestående betalningar och sanktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att analysera problemen i samband med strategiska konkurser och företag som försvinner, särskilt i gränsöverskridande fall, och att ta nödvändiga initiativ för att minska deras förekomst.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>30.</NO.P>Europaparlamentet påminner om att kopplingen mellan offentliga utgifter och respekten för arbetstagarnas rättigheter och anständiga arbetsvillkor är ett av de medel som står till buds för att bekämpa otillbörlig underentreprenad och arbetsrelaterad brottslighet.</P></ACTION><SEPARATION><P>°</P><P>°	°</P></SEPARATION><ACTION><P><NO.P>31.</NO.P>Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.</P></ACTION></ACTLST></DISPOSITIF></TEXT></RESOL></TXTLST></SDOCTA>