1.Europaparlamentet påminner om att lika lön för lika eller likvärdigt arbete är en grundläggande princip i EU och att medlemsstaterna är skyldiga att undanröja könsdiskriminering i alla aspekter av löner, arbetsvillkor och typer av anställningsavtal. Parlamentet påminner om att ett fullständigt genomförande av direktivet om insyn i lönesättningen kommer att bidra till att undanröja könsdiskriminering och könsfördomar på arbetsplatsen, till exempel i anställningsmetoder och lönestrukturer.

2.Europaparlamentet beklagar att löne- och pensionsklyftan mellan könen består i EU, vilket har en negativ inverkan på kvinnors sociala och ekonomiska situation och således på samhället i stort. Parlamentet beklagar att den nuvarande förändringstakten fortfarande inte är tillräcklig för att överbrygga klyftan före år 2100, även om den genomsnittliga löne- och pensionsklyftan mellan könen i EU har minskat något under det gångna årtiondet. Parlamentet beklagar att fattigdom och utanförskap bland äldre fortfarande är en utmaning för äldre kvinnor och att detta ökar i förhållande till den allmänna trenden, vilket understryker behovet av att stärka hållbara pensionssystem och stödja ett aktivt åldrande. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet av en EU-strategi för fattigdomsbekämpning och uppmanar kommissionen att säkerställa synergier mellan detta förslag och den kommande jämställdhetsstrategin för att hantera de könsrelaterade och intersektionella riskerna för fattigdom.

3.Europaparlamentet påminner om att kvinnor överallt i EU löper större risk än män att drabbas av fattigdom, särskilt kvinnor som utsätts för överlappande former av diskriminering, såsom ensamstående mödrar, äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, tredjelandsmedborgare, hbtqi+-personer och kvinnor på landsbygden. Parlamentet betonar att pensionsklyftan mellan könen inte enbart beror på att löneskillnaderna ackumuleras under hela livet utan även på att möjligheterna på arbetsmarknaden skiljer sig åt, att den anhörigvård som utförs i hemmet är ojämnt fördelad och att det förekommer könsfördomar i samhället. Parlamentet efterlyser en politik där man tar hänsyn till dessa nackdelar och samtidigt främjar deltagande i sysselsättning av god kvalitet och lika möjligheter. Parlamentet påpekar att, eftersom ålderspension står för i genomsnitt fyra femtedelar av den sammanlagda inkomsten för pensionärer, och med tanke på de pågående demografiska utmaningarna, skulle det kunna innebära ett hot mot medlemsstaternas långsiktiga sociala sammanhållning och hållbarheten i systemen för socialt skydd om man inte tar itu med pensionsklyftan mellan könen.

4.Europaparlamentet understryker att kvinnors personliga frihet och ekonomiska oberoende är avgörande för deras personliga säkerhet och värdighet, och att lågt deltagande på arbetsmarknaden ökar sårbarheten för övergrepp, könsrelaterat våld, inbegripet våld i hemmet och våld på offentliga platser, och ekonomiskt beroende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta riktade åtgärder för att förhindra och bekämpa könsrelaterat våld och trakasserier, både online och offline, inbegripet med informationskampanjer, upprätthållande av Istanbulkonventionen och ratificering av ILO:s konvention om våld och trakasserier (konvention 190) för att säkerställa effektiva mekanismer för skydd av brottsoffer i arbetslivet.

5.Europaparlamentet konstaterar att kvinnor fortfarande utför en oproportionerlig andel av det oavlönade omsorgs- och hushållsarbetet, vilket minskar deras deltagande på arbetsmarknaden och försämrar deras pensionsutveckling. Parlamentet erkänner att de traditionella könsrollerna, fördomarna och den ojämlika fördelningen av omsorgsansvaret mellan kvinnor och män skapar ett lönestraff för mödrar och ett straff för personer som sköter omsorgen om barn, familjemedlemmar eller andra anhöriga som har funktionsnedsättning eller är äldre eller sjuka, och att dessa straff inte bara bidrar till de ihållande löne- och pensionsklyftorna mellan könen utan också kan avskräcka kvinnor som vill ha barn från att skaffa barn – i en tid då många EU-länder står inför demografisk tillbakagång – eftersom de begränsar i synnerhet unga kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden.

6.Europaparlamentet betonar att otillräckliga investeringar, begränsad tillgång, höga kostnader och brist på lämplig infrastruktur när det gäller barnomsorg och långtidsvård av god kvalitet fortfarande är en viktig utmaning för i första hand kvinnor när det gäller att delta fullt ut i samhället och på arbetsmarknaden, och detta kan få till följd att kvinnor lämnar arbetsmarknaden i förtid eller ofrivilligt arbetar deltid och därmed hindra deras karriärutveckling. Parlamentet understryker behovet av att systematiskt erkänna och återspegla oavlönat omsorgsarbete i utformningen av politiken och i systemen för socialt skydd, samtidigt som kvinnors möjligheter att återgå till arbetsmarknaden bör underlättas. Parlamentet erkänner att omsorgsarbete är en hörnsten i samhället och att det till stor del utförs av kvinnor. Parlamentet påminner om att vård av barn och familjemedlemmar eller andra anhöriga som har funktionsnedsättning eller är äldre eller sjuka ofta innebär ett ytterligare ansvar eller till och med ett heltidsansvar. Parlamentet betonar att denna verklighet återspeglas i arbetsmarknadsmönstren i form av bland annat högre andel deltidsarbete, lägre timlön, fler avbrott i karriären och kortare anställningstid bland kvinnor. Parlamentet efterlyser en politik som stöder familjer i all deras mångfald, främjar balans mellan arbete och privatliv och uppmuntrar både män och kvinnor att dela omsorgsansvaret, samtidigt som omsorgsarbete, oavsett om det är formellt eller informellt, respekteras och värderas rättvist i samhället.

7.Europaparlamentet betonar att överbryggandet av löne- och pensionsklyftorna mellan könen är avgörande för jämlikhet och konkurrenskraft och bör uppnås med hjälp av evidensbaserade åtgärder som respekterar medlemsstaternas och arbetsmarknadsparternas befogenheter. Parlamentet påminner om att löne- och sysselsättningsklyftorna mellan könen kostade EU 390 miljarder euro 2023 Eurofound, Mind the gap! Gender employment gap cost Europe over €390 billion in 2023, Eurofounds webbplats, mars 2025. till följd av förlorade inkomster, välfärdsbidrag och kostnader för de offentliga finanserna på grund av sociala förmåner som mottogs av kvinnor som inte var i arbete. Parlamentet noterar att man genom att överbrygga sysselsättningsklyftan mellan könen skulle kunna öka produktiviteten och därmed öka BNP per capita med 3,2–5,5 % fram till 2050, samtidigt som flexiblare arbetsvillkor, bättre balans mellan arbete och privatliv samt högre löner uppmuntrar fler kvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket ökar ekonomins produktionskapacitet Europeiska jämställdhetsinstitutet, Economic Benefits of Gender Equality in the European Union – How closing the gender gaps in labour market activity and pay leads to economic growth, 2017.. Parlamentet erkänner att levnadskostnadskrisen i oproportionerlig utsträckning drabbar kvinnor, inbegripet mödrar. Parlamentet efterlyser åtgärder som säkerställer att lönerna återspeglar levnadskostnaderna och ger incitament att delta på arbetsmarknaden, samtidigt som nationella arbetsmarknadsramar och avtal mellan arbetsmarknadens parter fortsätter att respekteras. Parlamentet betonar att ett jämlikt deltagande av kvinnor och män i sysselsättning av god kvalitet stärker EU:s arbetskraftsutbud och övergripande ekonomiska resiliens och ligger i linje med agendan för den europeiska konkurrenskraften. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera kvantifierade fördelar med ökad jämställdhet i ekonomiska prognoser och konsekvensbedömningar av politiken när så är lämpligt.

8.Europaparlamentet betonar att löneklyftan 2023 var större i den privata sektorn än i den offentliga sektorn i de flesta EU-länder Europaparlamentet, Ämnen – ”Lönegapet mellan kvinnor och män: definitioner och orsaker”, Europaparlamentets webbplats, 2020. och att särskilda insatser krävs för att säkerställa att företag aktivt främjar icke-diskriminerande metoder och lika möjligheter och lika lön för likvärdigt arbete.

9.Europaparlamentet påminner om att anställda och företag är de som driver på EU:s konkurrenskraft, vilket tas upp i Draghi-rapporten. Parlamentet framhäver att bristen på kompetens och arbetskraft, som förvärras av en minskande befolkning i arbetsför ålder, utgör ett stort hinder för EU:s produktivitet och tillväxt. Parlamentet påpekar att en förbättring av kvinnors arbetsmarknadsdeltagande och arbetsförhållanden, särskilt inom nuvarande och framväxande sektorer kopplade till den dubbla omställningen, skulle kunna bidra till att minska dessa hinder. Parlamentet begär att jämställdhet och kampen mot könsstereotyper ska integreras på ett sätt som stöder kvinnors deltagande i arbetskraften, kompetensutveckling och konkurrenskraft, och uppmuntrar till undanröjande av hinder för möjligheter i alla EU:s agendor för konkurrenskraft, industri och kompetens samt digitala agendor.

10.Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillämpa jämställdhet i programplanering, offentliga tjänster och, framför allt, tillhandahållandet av sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, däribland tillgången till kostnadsfri, säker och laglig abort.

11.Europaparlamentet vill att det utarbetas jämställdhetsorienterade strategier och policyer inom den digitala sektorn och görs riktade insatser för att på ett ändamålsenligare sätt integrera kvinnor på arbetsmarknaden.

12.Europaparlamentet påminner om att objektiva, meritbaserade anställnings- och befordringsmetoder samt lika möjligheter, stödtjänster och allas rätt att delta utgör grunden för likabehandling och leder till rättvis konkurrens på en fungerande arbetsmarknad, vilket kan minska de fördomar som inverkar negativt på kvinnors karriärutveckling och följaktligen deras inkomster, däribland diskriminering på grund av kön, ras, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning och sexuell identitet. Parlamentet vill i detta avseende att direktivet om en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser genomförs och övervakas fullt ut och uppmuntrar små och medelstora företag och andra onoterade företag att följa bästa praxis för en jämn könsfördelning på ledningsposter. Parlamentet noterar vidare att ett resilient, inkluderande och hållbart samhälle och en tillväxtdriven ekonomi ger välbetalda arbetstillfällen av god kvalitet i kvinnodominerade sektorer där kvinnor får möjlighet att bygga upp stabila pensionsrätter under sin karriär.

13.Europaparlamentet påpekar behovet av att säkerställa att kvinnor som arbetar inom försvarssektorn inte utsätts för någon form av diskriminering på grund av stereotyper och att de har tillgång till en välbetald, stabil karriär med tillräckliga pensionsavsättningar.

14.Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör fokusera på att minska hindren för sysselsättning och entreprenörskap, stödja balansen mellan arbete och privatliv för familjer genom lämplig politik för föräldraledighet, flexibla arbetsformer och rätten att inte vara uppkopplad, förskoleverksamhet, tillgänglig barnomsorg och långtidsvård av god kvalitet och till överkomlig kostnad som är förenlig med heltidsarbete, och investera i program för utbildning, omskolning och kompetenshöjning som bidrar till att få bukt med kompetensbristen, inbegripet för ensamstående mödrar, äldre kvinnor, hbtqi+-personer, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor i utsatta situationer, tredjelandsmedborgare och kvinnor som bor på landsbygden, i avlägsna områden och i de yttersta randområdena, eftersom det oftast är de som har svårt att få tillgång till utbildnings- och arbetsmöjligheter. Parlamentet lovordar kvinnors bidrag till landsbygdsekonomin.

15.Europaparlamentet framhåller att könsuppdelningen mellan sektorer och yrken är en viktig strukturell orsak till löneklyftan mellan könen. Parlamentet betonar att denna uppdelning ses både på det horisontella planet, där kvinnor är överrepresenterade i låglönesektorer och historiskt undervärderade sektorer, och på det vertikala planet, där det inom en och samma sektor är mindre vanligt att kvinnor innehar mer välbetalda högre befattningar och ledande befattningar. Parlamentet understryker att kvinnodominerade sektorer i allmänhet är mer lågavlönade och undervärderade på grund av olika faktorer och att detta inte kan förklaras av skillnader i kompetens eller meriter, eftersom låg lön och minimilön är vanligare bland kvinnor än män i nästan alla EU‑medlemsstater, trots att yngre kvinnor i allt större utsträckning har högre utbildningsnivå än yngre män Eurostat, ”Statistics Explained – Educational attainment statistics”, Eurostats webbplats, mars 2025..

16.Europaparlamentet understryker att endast 30 % av ledamöterna i bolagsstyrelser är kvinnor och att färre än en tiondel av alla styrelseordförande eller verkställande direktörer i stora företag är kvinnor Europeiska jämställdhetsinstitutet, ”Jämställdhetsindex 2021 – Hälsa”, 2021., vilket tyder på att kvinnor fortfarande är kraftigt underrepresenterade i program för högre befattningar, ledarskap och mentorskap. Parlamentet noterar att löneklyftan mellan könen är störst i välbetalda arbeten Eurofound och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, European Jobs Monitor 2021: Gender gaps and the employment structure, 2021.. Parlamentet betonar att bestående glastak inom ledande befattningar, forskning och innovation begränsar produktiviteten och konkurrenskraften. Parlamentet framhåller att ledarskapsklyftan måste överbryggas om EU:s mål ska kunna uppnås. Parlamentet betonar att olika former av rörlig lön, såsom företagsaktier eller bonusar, blir allt vanligare och för närvarande ökar snabbare bland män än bland kvinnor Eurofound, Gender equality at work, 2020., och understryker att detta är ett viktigt tillfälle att säkerställa att tillväxten för dessa nya ersättningsmodeller gynnar kvinnor i lika hög grad och bidrar till att överbrygga löneklyftan mellan könen.

17.Europaparlamentet påminner om omsorgsgivares unika roll och om hur väsentligt tillhandahållandet av vård och omsorg är i vårt samhälle, särskilt mot bakgrund av den nuvarande demografiska utvecklingen och en åldrande befolkning. Parlamentet betonar att en viktig faktor för löne- och pensionsklyftorna mellan könen är den ojämlika andelen omsorgsansvar och hushållsansvar som nästan uteslutande vilar på kvinnor. Parlamentet påminner om att kvinnor oftare är arbetslösa, arbetar deltid, arbetar inom lågavlönade kvinnodominerade sektorer och gör avbrott i karriären och att detta delvis kan tillskrivas ”omsorgsstraffet”, vilket får konsekvenser för lönen och karriärutvecklingen och ökar risken för fattigdom. Parlamentet påminner vidare om att perioder då kvinnor är frånvarande från arbetsmarknaden för att ta på sig omsorgsansvar inte räknas med i den intjänade pensionsrätten, trots de besparingar det innebär för staten när kvinnor utför anhörigvård.

18.Europaparlamentet påminner om rätten till föräldraledighet som fastställs i direktivet om balans mellan arbete och privatliv och betonar att det måste genomföras fullt ut och på ett effektivt sätt. Parlamentet understryker att politiken måste ta itu med den ojämlika bördefördelningen mellan kvinnor och män och stödja en rättvis fördelning av föräldraledighet och omsorgsansvar mellan föräldrar så att man kan få till stånd en modell med ”lika försörjnings- och omsorgsansvar”. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en icke-överförbar, adekvat betald pappaledighet och att lansera informationskampanjer och införa incitament för att öka männens uttag av föräldraledighet, samt att inkludera åtgärder för att övervaka och rapportera om framstegen när det gäller ledighetsuttag, uppdelat efter kön. Parlamentet betonar arbetsgivarnas roll i att göra heltidsarbete förenligt med omsorgsansvar.

19.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter vidta aktiva och samordnade åtgärder, bland annat riktad utbildning och riktat mentorskap för att hantera de strukturella ojämlikheter mellan könen som förstärker kvinnors ovilja att ansöka om befordran eller lyfta fram sina egna prestationer. Parlamentet betonar att denna ovilja inte är ett individuellt val utan grundar sig i inrotade könsstereotyper, segregering på arbetsmarknaden och bristfällig yrkesvägledning, vilket särskilt drabbar lågutbildade och marginaliserade kvinnor. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att ha ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter för att undanröja dessa hinder genom inkluderande arbetsplatskulturer, förbättrade ramar för karriärutveckling och proaktiva jämställdhetsstrategier.

20.Europaparlamentet varnar för den stadiga ökningen sedan 2015 av fattigdom och socialt utanförskap bland äldre, som särskilt drabbar äldre kvinnor, och för den dramatiska fattigdomsnivån bland kvinnor över 75 i flera medlemsstater, vilka är symtom på en generell bristande jämställdhet i fråga om livsinkomst. Parlamentet betonar att äldre kvinnor oftare har längre perioder i livet där de själva behöver vård- och stödtjänster och att kostnaderna för dessa tjänster är högre än den genomsnittliga pensionsinkomsten i de flesta medlemsstater.

21.Europaparlamentet betonar att undermedvetna könsfördomar vid rekrytering, befordran och lönesättning bidrar till löneklyftan mellan könen. Parlamentet understryker att könsstereotyper som förpassar kvinnor till traditionellt kvinnodominerade och lågavlönade sektorer och gynnar män framför kvinnliga kandidater med likvärdiga kvalifikationer, det ”klibbiga golvet” Europeiska jämställdhetsinstitutets ordlista och lexikon: ”sticky floor”, Europeiska jämställdhetsinstitutets webbplats. när det gäller kvinnors befordran samt könsnormsdynamikens inverkan på löneförhandlingar ackumuleras under kvinnors yrkesliv.

22.Europaparlamentet understryker att det är viktigt att stärka omsorgstjänsterna för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, överbrygga sysselsättnings-, löne- och pensionsklyftorna mellan könen och få bukt med kompetens- och arbetskraftsbristen genom att skapa resilient sysselsättning av god kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut genomföra den europeiska strategin för vård och omsorg och rådets rekommendation om långvarig vård och omsorg, att fastställa nationella mål för åtkomst, tillgänglighet och kvalitet avseende barnomsorg och långtidsvård samt att öronmärka medel inom ramen för den europeiska planeringsterminen och EU:s finansieringsinstrument för överkomliga och tillgängliga omsorgstjänster av god kvalitet. Parlamentet betonar att offentliga investeringar i vård- och omsorgsinfrastruktur bör klassificeras som tillväxtfrämjande utgifter inom ramen för EU:s reviderade ram för ekonomisk styrning Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera ILO:s konvention om anständiga villkor för hushållsarbetare från 2011.

23.Europaparlamentet betonar att överbryggandet av barnomsorgsklyftan fortfarande är en av de största möjligheterna för att förbättra livet för nyblivna föräldrar i EU. Parlamentet noterar att denna klyfta ofta uppstår efter ett barns födelse, när den betalda föräldraledigheten löper ut och innan det finns tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg på heltid. Parlamentet understryker att man genom att stödja familjer under denna övergångsperiod avsevärt kan stärka föräldrarnas förmåga att stanna kvar på arbetsmarknaden.

24.Europaparlamentet noterar att kvinnoledda företag ofta verkar inom mer lågavlönade sektorer och möter ytterligare hinder såsom begränsad tillgång till finansiering, könsfördomar och rättsliga hinder.

25.Europaparlamentet poängterar att omkring 6,8 miljoner människor i EU arbetar med odeklarerat betalt omsorgsarbete inom sektorn för personliga tjänster och hushållstjänster, varav 90 % är kvinnor och majoriteten är medelålders och migranter Eurofound, Undeclared care work in the EU: Policy approaches to a complex socioeconomic challenge, 2025. och därför inte omfattas av arbetstagarrättigheter eller social trygghet.

26.Europaparlamentet betonar att ekonomisk osäkerhet och ojämlikhet är nära kopplat till psykiskt välmående och att den psykiska hälsans inverkan på ojämlikheten när det gäller löner inte bör förbises. Parlamentet noterar att psykiska hälsoproblem, till exempel utbrändhet och kronisk depression, är vanligare bland kvinnor än män, särskilt i sektorer som karaktäriseras av lågavlönat och känslomässigt krävande arbete.

27.Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortsatta insatser för att främja jämställdhet och uppmanar den att lägga fram en ny, detaljerad, resultatinriktad och ambitiös jämställdhetsstrategi för EU, som bygger på tidigare framsteg och bästa praxis, och att föreslå en särskild handlingsplan för att undanröja löne- och pensionsklyftan mellan könen, genom evidensbaserade åtgärder där man antar en sektorsövergripande strategi och använder kvantitativa och tidsbundna mål på EU-nivå, vilket säkerställer att jämställdhetspolitiken, som är en förutsättning för sunda och välmående samhällen, också bidrar till hållbar ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, entreprenörskap, innovation och familjers välbefinnande och balans mellan arbete och privatliv.

28.Europaparlamentet begär vidare att handlingsplanen ska inbegripa riktade åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena och uppnå rättvisare löner i kvinnodominerade sektorer, stödja familjer och, inom ramen för nästa fleråriga budgetram, prioritera investeringar som stärker balansen mellan arbete och privatliv och en tillförlitlig omsorgssektor. Parlamentet betonar att det behövs en strategi som respekterar nationella befogenheter och de olika förhållanden som råder för kvinnor runtom i EU.

29.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter för att utarbeta riktlinjer och ett europeiskt pilotprojekt för könsneutrala arbetsvärderings- och yrkesklassificeringssystem, vilket gör det möjligt att göra en EU-omfattande jämförelse av likvärdigt arbete och fastställa tydliga kriterier för rättvis bedömning av arbetets värde samt att ha meritbaserade lönesystem i kvinnodominerade sektorer, utan att det skapar onödiga rättsliga eller ekonomiska skyldigheter för arbetsgivare. Parlamentet konstaterar att detta bör ske inom alla sektorer och genom att man säkerställer rätten till kollektiva förhandlingar. Parlamentet betonar att en rättvis värdering förbättrar kvaliteten i arbetet, motivationen och konkurrenskraften utan att underminera arbetsmarknadens flexibilitet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att vid behov fortsätta att tillhandahålla utbildning för att på ett bättre sätt stödja könsneutrala rekryterings- och värderingsprocesser.

30.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en europeisk omsorgsgiv, i enlighet med vad som tillkännagavs under de parlamentariska utfrågningarna 2024. Parlamentet anser att denna giv bör inbegripa en uppsättning politiska åtgärder, program och rekommendationer, i kombination med ett specifikt paket för investeringar i vård och omsorg, med syftet att främja en omställning till en omsorgsekonomi där vård och omsorg erkänns som en rättighet och värdesätts som ryggraden i vårt samhälle. Parlamentet efterlyser i detta avseende inrättandet av ett särskilt finansieringsflöde inom den fleråriga budgetramen 2028–2034 för att införa tjänster som stöder anhörigvårdare.

31.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att belöna arbete och verka för lösningar som stärker familjerna i all deras mångfald och att samtidigt säkerställa finansiellt ansvar och stöd för företag, genom att exempelvis utvidga flexibla arbetsformer för föräldrar och enskilda personer och rätten att inte vara uppkopplad, erbjuda skatteincitament för omsorgsår och förmåner för ensamstående föräldrar samt investera i tillhandahållande av överkomlig och tillgänglig barnomsorg och långtidsvård av god kvalitet som är förenlig med heltidsanställningar och en jämställd föräldraledighetspolitik. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att genom social dialog och kollektivförhandlingar uppmuntra åtgärder som gör det lättare för kvinnor att delta fullt ut på arbetsmarknaden och minskar deras karriäravbrott och deltidsarbete, som är vanligare bland kvinnor än män. Parlamentet efterlyser särskilda åtgärder för att underlätta kvinnors återgång i arbete efter långa karriäravbrott med åtgärder för återintegrering och riktade incitament såsom omskolningsprogram.

32.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med respekt för nationella befogenheter, utfärda riktlinjer som gör det lättare att kartlägga och ta itu med skattesystem, till exempel sambeskattningssystem, som kan avskräcka sekundära försörjare från att delta aktivt på arbetsmarknaden, i syfte att säkerställa att den nationella skattepolitiken stöder jämställdhet och deltagande av fler kvinnor på arbetsmarknaden och att underlätta utbytet av bästa praxis.

33.Europaparlamentet framhåller vikten av att främja kvinnligt företagande och kvinnoledda företags roll när det gäller att förbättra den ekonomiska egenmakten och de potentiella inkomsterna under en livstid. Parlamentet betonar att det behövs bättre stöd på både EU-nivå och nationell nivå, särskilt när det gäller affärsutveckling, mentorskapsprogram, tillgång till finansiering och riskkapital samt förbättrad finansiell kompetens för kvinnor, som stöds genom InvestEU, Europeiska innovationsrådet och Enterprise Europe Network, med riktade åtgärder för underrepresenterade grupper, däribland kvinnor i landsbygdsområden och STEAM-sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med dessa aspekter i nästa jämställdhetsstrategi, och understryker att flickor från en tidig ålder behöver ges utbildning i entreprenörskap och finansiell kompetens så att man kan skapa en bra grogrund för morgondagens kvinnliga entreprenörer.

34.Europaparlamentet understryker att fler kvinnor bör uppmuntras att framhäva sig själva med hjälp av ledarskap, utveckling, mentorskap och stöd för en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet noterar att kommissionen har inkluderat en jämställdhetsdimension i sin färdplan för sysselsättning av hög kvalitet, och betonar att man i tillhörande initiativ måste se till att behandla frågan om ett rättvist erkännande av arbete som vanligtvis utförs av kvinnor inom alla sektorer, och att förbättra kvaliteten på sysselsättning och arbetsvillkoren, och därigenom bidra till en produktivare arbetskraft och en starkare och konkurrenskraftigare europeisk ekonomi.

35.Europaparlamentet betonar behovet av att bryta könsuppdelningen i arbetslivet genom att värdesätta kvinnodominerade sektorer såsom utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster i fråga om lön och arbetsförhållanden och genom att ge fler kvinnor möjlighet att delta i högavlönade sektorer, såsom IKT, STEAM och finans, samt i högre chefs- och ledarskapsroller på arbetsplatsen, till exempel vd-poster, och i det offentliga och politiska livet. Parlamentet betonar behovet av att se till att mer genusmedveten och dynamisk yrkesvägledning integreras på alla utbildnings- och yrkesutbildningsnivåer så att åtskillnader åtgärdas så tidigt som möjligt. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och arbetsgivare att tillhandahålla genusmedveten studie- och yrkesvägledning från en tidig ålder och att främja balans mellan könen i högre chefsroller och beslutsfattande positioner.

36.Europaparlamentet understryker att alla ämnen på alla utbildnings- och fortbildningsnivåer behöver vara lika tillgängliga för kvinnor och flickor. Parlamentet understryker att kulturella fördomar och könsfördomar och könsstereotyper i läroplaner, utbildningsmaterial, studie- och yrkesvägledningar samt utbildning för pedagoger behöver avskaffas så att inte kvinnor och flickor styrs in på ett begränsat antal studieområden eller yrkessektorer. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja bättre tillgång för flickor till traditionellt mansdominerade områden. Parlamentet begär att genusmedvetna utbildningsstrategier som uppmuntrar och stöder flickor att studera och arbeta inom alla områden, även inom STEAM, ska främjas.

37.Europaparlamentet betonar behovet av att i högre grad ekonomiskt värdesätta arbete som utförs i kvinnodominerade sektorer, för att garantera rätten till lika lön för likvärdigt arbete, tillhandahålla information om arbetstagarnas individuella lönenivåer och genomsnittliga lönenivåer samt förbättra arbetsvillkoren, särskilt löner och karriärutveckling, vilket förbättrar kvinnors ekonomiska oberoende och minskar deras risk för fattigdom. Parlamentet betonar att förbättrade villkor i kvinnodominerade sektorer också kommer att minska könsuppdelningen och åtgärda de allt större bristerna på arbetskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en stark jämställdhetsdimension i det kommande initiativet till en ram för att ta itu med utmaningar inom långtidsvård och arbetskraft och i alla åtgärder som vidtas inom ramen för kompetensunionen, samt i den kommande lagen om arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa lika lön för lika arbete och att samtidigt uppmuntra politik som stöder rättvisa löneökningar kopplade till produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk hållbarhet.

38.Europaparlamentet betonar att personer med funktionshinder, särskilt kvinnor med funktionshinder, fortfarande möter flera överlappande hinder för tillgång till sysselsättning, utbildning och entreprenörskap. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja lika tillgång till arbetstillfällen av god kvalitet, yrkesutbildningar och finansieringsmöjligheter, i linje med EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med fullt utnyttjande av befintliga EU‑instrument och nationella instrument. Parlamentet betonar att inkludering och tillgänglighet är grundläggande komponenter i EU:s sociala marknadsekonomi och konkurrenskraft.

39.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med arbetsmarknadens parter utforma fleråriga finanspolitiskt ansvarsfulla karriär- och lönevägar i samhällsviktiga offentliga tjänster och omsorgstjänster (hälso- och sjukvård, social omsorg, utbildning) för att förbättra kvaliteten, kompetensen och behållandet av personal. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att rikta användningen av Europeiska socialfonden+ och, i förekommande fall, faciliteten för återhämtning och resiliens mot utbildning, kompetenshöjning och behållande av personal, för att undvika permanenta snedvridningar i lönedynamiken.

40.Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram frivilliga incitamentsmekanismer, såsom förenklade administrativa förfaranden, offentligt erkännande eller prioriterad tillgång till EU-medel, för arbetsgivare som genomför jämställdhetsplaner och bästa praxis för insyn i lönesättningen.

41.Europaparlamentet betonar att lönerna i kvinnodominerade sektorer måste vara rättvisa, samtidigt som arbetsmarknadens parter behöver kunna besluta om sin egen lönesättning och nationella traditionella kollektivförhandlingar ska respekteras.

42.Europaparlamentet understryker att formellt arbete med goda arbetsvillkor, särskilt inom kvinnodominerade sektorer, kan stärka skattebasen och säkerställa att kvinnliga arbetstagare erkänns och skyddas enligt lagen. Parlamentet påpekar att man genom att motverka den informella ekonomin med riktade reformer såsom förenkling av administrationen kring skatteregler och stöd för entreprenörskap, bättre kan säkerställa lika villkor för kvinnor på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förenkla tillgången till den formella ekonomin, främja åtgärder som bekämpar den grå ekonomin och formalisera anställningsavtal som skyddar arbetstagare i informella sektorer – till exempel hushållsarbete, personlig omvårdnad, jordbruk och säsongsarbete – bekämpa odeklarerat arbete, stärka rättvis konkurrens och säkerställa att kvinnor kan bidra till system för socialt skydd och få tillgång till utbildning och andra arbetsrelaterade rättigheter och skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sitt arbete med att bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande, som inverkar negativt på kvinnors levnadsstandard, inbegripet informella arbetstagare som ofta saknar bra löner och tillgång till social trygghet.

43.Europaparlamentet är medvetet om de långsiktiga ekonomiska konsekvenser som oavlönad omsorg kan få för kvinnor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa robusta jämställdhetsinriktade system för socialt skydd, även för dem som gör avbrott i karriären för att ta hand om anhöriga. Parlamentet är medvetet om att pensionssystemen i första hand är en nationell befogenhet, men betonar vikten av tillräckliga nationella minimipensioner och omsorgspoäng för pensionsrätten för dem som gör avbrott i karriären för att ta hand om anhöriga. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa tillräckligt skydd och inkomststöd för anhörigvårdare och av att se till att deltidsarbetande omfattas av tjänstepensionssystemet. Parlamentet betonar behovet av att integrera indikatorer för pensionsklyftan mellan könen i EU:s sociala resultattavla och att integrera åtgärder för att motverka könsrelaterade pensionsrisker i de landsspecifika rekommendationerna från och med den europeiska planeringsterminen 2026. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att undersöka finanspolitiskt ansvarsfulla och arbetsorienterade lösningar som stöder anhörigvårdares återgång till arbetsmarknaden, tillhandahåller information om tillgången till offentligt och privat pensionssparande och stärker familje- och samhällsbaserade stödsystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna lägga starkt fokus på pensionärers ekonomiska egenmakt och att bedöma det eventuella förslaget om EU:s minimistandarder för omsorgspoäng som skulle göra det möjligt att tillgodoräkna sig omsorgsår i pensionsberäkningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att rådets rekommendation om minimiinkomst Rådets rekommendation av den 30 januari 2023 om tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering (EUT C 41, 3.2.2023, s. 1). genomförs på ett jämställdhetsorienterat sätt och på ett sätt som stöder behoven för kvinnor som lever i fattigdom, för att ge kvinnor ekonomisk frihet, oberoende och möjligheter.

44.Europaparlamentet erkänner den roll som automatisk anslutning till tjänstepensionssystem kan spela när det gäller att uppmuntra fler kvinnor att delta i pensionssparande, bidra till att minska pensionsklyftan mellan könen och stödja långsiktig ekonomisk trygghet. Parlamentet noterar att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten stöder användningen av pensionsresultattavlor, övervakningsverktyg som effektivt övervakar löne- och pensionsklyftorna mellan könen samt könsneutrala ersättningsstrategier och könsneutral praxis för tjänstepensioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja icke-diskriminerande tillgång till system för kompletterande pension och tjänstepension för alla arbetstagare, även de som arbetar deltid.

45.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skydda kvinnliga migranter från tredjeländer, som ofta har lågkvalificerade, osäkra och underavlönade jobb i sektorer som exempelvis hemtjänst, städning och catering Europaparlamentet, generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys, Migrant women and the EU labour market: Overcoming double discrimination, maj 2023., från diskriminering och exploatering. Parlamentet betonar att man behöver säkerställa rättvisa löner, arbetsrättsligt skydd och adekvata sociala avgifter för att kunna överbrygga löne- och pensionsklyftorna mellan könen.

46.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta EU-omfattande informations‑ och utbildningskampanjer om insyn i lönesättningen, likabehandling och de EU-instrument som finns för att främja jämställdhet i sysselsättningen. Parlamentet betonar att välinformerade arbetstagare och arbetsgivare är en nyckelfaktor för en effektiv förstärkning av nuvarande lagstiftning.

47.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att värdesätta mor- och farföräldrars omsorg – det vill säga när mor- och farföräldrar regelbundet tar hand om sina barnbarn så att barnens förälder eller föräldrar kan börja, fortsätta eller återvända till arbete – som berättigande till omsorgspoäng, med tydliga kriterier för berättigande och kontroll.

48.Europaparlamentet betonar att praktiska hinder på arbetsplatser måste undanröjas, bland annat med hjälp av digital tillgänglighet, skälig anpassning och flexibla arbetsformer. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ge arbetsgivare som investerar i tillgänglighet, kompetensutveckling och inkluderande rekrytering riktade incitament, utan att införa ytterligare administrativa bördor, för att främja såväl jämlikhet som konkurrenskraft i linje med principerna för den sociala marknadsekonomin.

49.Europaparlamentet framhåller den nyckelroll som den sociala dialogen och arbetsmarknadens parter spelar i utformningen, genomförandet och övervakningen av jämställdhets- och lönestrategier för att bidra till att få bukt med löneklyftan mellan könen. Parlamentet uppmuntrar arbetsmarknadens parter att inkludera åtgärder för att främja lika möjligheter och bekämpa trakasserier, löneskillnader och könsfördomar i kollektivavtal och utvidga kollektivförhandlingarna till att omfatta arbetstagare med atypiska anställningar, särskilt i kvinnodominerade och lågavlönade sektorer, i enlighet med artikel 152 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att låta arbetsmarknadens parter delta på ett meningsfullt sätt i utarbetandet av ny politik för att minska löneklyftan mellan könen i nästa jämställdhetsstrategi, och att ytterligare stödja arbetsmarknadens parter.

50.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja institutionsuppbyggnad på lokal, regional och nationell nivå för att övervaka genomförandet av och framskridandet med nationella jämställdhetsstrategier. Parlamentet understryker också vikten av att aktivt engagera och lyssna på kvinnor i många olika sektorer och arbetsstyrkor vid utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av strategier som syftar till att överbrygga löneklyftan mellan könen, inbegripet genom att undersöka aspekter som skulle kunna påverka kvinnors inkomster och deltagande på arbetsmarknaden men som det saknas uppgifter om, såsom psykisk hälsa, klimakterium eller menstruation. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att behandla arbetsrelaterade frågor kopplade till endometrit och klimakteriet, inbegripet kvinnors tidiga utträde från arbetsmarknaden.

51.Europaparlamentet upprepar att det behövs en jämställdhetsintegrering i EU:s politik och den nationella politiken för bland annat sysselsättning, hälso- och sjukvård, funktionsnedsättning, pensioner och idrott samt vid politiskt beslutsfattande, för att säkerställa att jämställdhetsmål införlivas i alla stadier vid utformningen av politik och genomförandet av budgetar. Parlamentet efterlyser en starkare jämställdhetsintegrering i nästa fleråriga budgetram och särskilda EU-resurser för att undanröja löne- och pensionsklyftorna mellan könen, stärka omsorgstjänsterna och omsorgsinfrastrukturen och stödja genusmedvetna tjänster för psykisk hälsa. Parlamentet påminner om att en integrering av jämställdhetsmål i EU-finansieringen gör offentliga investeringar mer effektiva och transparenta. Parlamentet framhåller i detta avseende den roll som EU:s finansieringsmekanismer, såsom Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden, faciliteten för återhämtning och resiliens, programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och Horisont Europa, kan spela när det gäller att tillhandahålla ekonomiskt stöd till jämställdhetsrelaterade mål.

52.Europaparlamentet efterlyser en förbättring när det gäller insamling, jämförbarhet och offentliggörande av könsuppdelade data om löne- och pensionsklyftor mellan könen inom alla sektorer, så att man bättre kan övervaka framsteg i överbryggandet av löneklyftan mellan könen, där man utnyttjar befintliga rapporteringssystem och digitala verktyg fullt för att inte öka de administrativa kostnaderna för företagen. Parlamentet betonar att tillförlitliga och harmoniserade data är avgörande för att utforma evidensbaserad politik och övervaka framstegen när det gäller att överbrygga klyftorna mellan könen. Parlamentet lyfter fram den nyckelroll som Europeiska jämställdhetsinstitutet och Eurostat spelar för att stödja insamlingen av jämförbara data av hög kvalitet i hela EU som underlag för riktade strategier. Parlamentet ber Eurostat att komplettera den officiella indikatorn för löneklyftan mellan könen med en standardiserad indikator för att beräkna tidsklyftan mellan könen.

53.Europaparlamentet efterlyser ett snabbt införlivande och genomförande av direktivet om insyn i lönesättningen och direktivet om en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser, som tio medlemsstater ännu inte har införlivat, och uppmanar med eftertryck kommissionen att säkerställa ett robust upprätthållande av båda direktiven. Parlamentet uppmuntrar små och medelstora företag och andra onoterade företag att ta hänsyn till etablerad bästa praxis för en jämn könsfördelning i ledningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att direktivet om insyn i lönesättningen, som är EU:s viktigaste rättsakt för att ta itu med löneklyftan mellan könen, inte bakas in i eventuella kommande övergripande förenklingspaket men också att förhindra duplicering eller överlappningar i förhållande till nya icke-lagstiftningsakter och lagstiftningsakter i vilka löneklyftan mellan könen behandlas.

54.Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett robust upprätthållande och, om möjligt, stärkande av nuvarande EU‑lagstiftning och nationell lagstiftning för att garantera jämlikhet i karriärutveckling, särskilt efter mammaledighet. Parlamentet betonar att arbetstagare bör skyddas från alla former av nackdelar, inbegripet degradering, förlängning av provanställningsperiod eller försämrade arbetsvillkor till följd av sådan ledighet.

55.Europaparlamentet betonar att den administrativa bördan för mikroföretag och små och medelstora företag kan ha en negativ inverkan på kvinnors företagande, som är avgörande för kvinnors ekonomiska oberoende och jämställdhet.

56.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att regler för insyn i lönesättningen och mekanismer för klagomålshantering finns tillgängliga såväl digitalt som i fysisk form för arbetstagare med funktionshinder, och att metoder för arbetsvärdering kontrolleras så att fördomar mot kvinnor kan undvikas – särskilt i kvinnodominerade arbeten och bland kvinnor med funktionshinder.

57.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.