1.Europaparlamentet upprepar att utvidgningen är ett strategiskt svar på den nya geopolitiska verkligheten och en investering av yttersta vikt för EU:s säkerhet och stabilitet mot bakgrund av Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina, upprepade gränskränkningar, hybridangrepp och andra fientliga handlingar mot sina grannländer samt övriga gemensamma geopolitiska utmaningar, vilket kräver en långsiktig politisk demokratisk vision och djärva åtgärder för ett fullbordande av det europeiska projektet.

2.Europaparlamentet upprepar att utvidgningen är något som både nuvarande och framtida medlemsstater vinner på. Det är politiskt angeläget att visa EU:s aktiva engagemang för utvidgningsprocessen, även i syfte att säkerställa EU:s trovärdighet gentemot anslutningsländerna och deras samhällen. EU:s utvidgning kommer att stärka Europas säkerhet och ekonomi. Parlamentet betonar återigen att framtiden för västra Balkan, Ukraina och Moldavien ligger i EU, i enlighet med folkets önskningar. Parlamentet understryker att kostnaderna för utebliven utvidgning överstiger kostnaderna för en fullbordad process, och skulle riskera att skapa geopolitiska gråzoner som är sårbara för illvillig påverkan från tredjeländer som strävar efter att utvidga sitt politiska, ekonomiska och strategiska inflytande.

3.Europaparlamentet understryker att anslutning är ett viktigt verktyg för att främja varaktig fred, demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, främja regional försoning och stabilitet och skydda kandidatländerna och EU:s grannskap mot illvillig utländsk påverkan, särskilt från Rysslands sida. Parlamentet anser att utvidgningspolitiken är absolut nödvändig för EU:s inflytande i en tid av ökad geopolitisk instabilitet. Parlamentet betonar att EU:s välstånd och säkerhet bygger på dess förmåga att försvara demokratin, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och den regelbaserade multilaterala ordningen. Parlamentet påminner om de gemensamma kulturella, historiska och mänskliga band som förenar utvidgningsländerna och medlemsstaterna.

4.Europaparlamentet välkomnar de senaste årens framsteg som gör en EU-utvidgning sannolik inom den närmaste framtiden. Parlamentet lovordar Montenegro och Albanien för deras betydande framsteg och noterar deras ambitioner att slutföra förhandlingarna senast i slutet av 2026 respektive slutet av 2027. Parlamentet uppmanar med kraft EU‑institutionerna, särskilt rådet, att ha samma ambition, undanröja hinder från EU:s sida och därmed öka processens trovärdighet och förutsägbarhet, och samtidigt fullt ut respektera principen om en strikt meritbaserad process. Parlamentet välkomnar Bosnien och Hercegovinas status som kandidatland och uppmuntrar landet att vidta ytterligare reformåtgärder.

5.Europaparlamentet lovordar Ukrainas anmärkningsvärda motståndskraft och engagemang på sin väg mot Europa, trots Rysslands anfallskrig. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att stödja Ukraina och beklagar att rådet inte kunnat enas om användningen av frysta ryska tillgångar. Parlamentet lovordar Moldavien för de betydande framstegen mot en EU-anslutning och för att framgångsrikt ha slutfört genomgången av regelverket trots kontinuerliga hybridhot. Parlamentet menar att förhandlingskluster med Ukraina och Moldavien måste öppnas utan dröjsmål, och uppmanar med kraft den ungerska regeringen att inte blockera förhandlingarna ytterligare.

6.Europaparlamentet upprepar att i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget får varje europeisk stat ansöka om att bli medlem av unionen förutsatt att den respekterar de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget, inbegripet respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Parlamentet noterar det ökade stödet för EU-medlemskap i flera av de länder som tidigare haft planer på att ansluta sig till EU, inklusive Island, som har för avsikt att senast 2027 hålla en folkomröstning om att återuppta anslutningsförhandlingar, och uppmuntrar EU:s ledare att fortsätta att upprätta närmare förbindelser med sådana länder. Parlamentet noterar att det armeniska parlamentet den 26 mars 2025 antog en lag som formellt stöder EU-medlemskap, och uppmanar landets regering att inleda processen för anslutning till EU. Varaktiga reformer som befäster Armeniens demokrati skulle kunna bana väg för en omdanande fas i förbindelserna mellan EU och Armenien. Parlamentet välkomnar Grönlands potentiella initiativ för att stärka sina politiska, institutionella och ekonomiska förbindelser med EU, mot bakgrund av växande stöd för EU-anslutning.

7.Europaparlamentet påminner om att tidigare utvidgningsomgångar främjade betydande ekonomisk tillväxt i både nya och gamla medlemsstater. Den fria rörligheten förbättrade sysselsättningsutsikterna och lönerna och minskade fattigdomen genom remitteringar. Utvidgningen har haft en positiv inverkan på levnadsstandarden genom en förbättring av arbetsrätten, hälsa och säkerhet, jämställdhet, digitala tjänster, utbildning och icke-diskriminering.

8.Europaparlamentet upprepar att anslutning måste vara en meritbaserad och reversibel process och att varje sökande ska bedömas utifrån Köpenhamnskriterierna, anpassning till EU:s regelverk och alla ytterligare villkor i utvidgningsramen. Parlamentet betonar att varje lands väg mot EU-integration måste bedömas utifrån dess egna meriter och att inget land får kopplas ihop med ett annat eller behandlas som en del av ett paket. Det får inte finnas några genvägar när det gäller EU:s värden och grundläggande principer.

9.Europaparlamentet betonar att processen bör bli mer steginriktad och dynamisk med tydliga reformmål, färdplaner och mellanliggande tidsfrister, men att det inte kan finnas några snabbspår, eftersom detta skulle kunna påverka anslutningsprocessens integritet. Parlamentet noterar att flera kandidatländer redan har satt upp ambitiösa mål för att slutföra förhandlingarna, vilket bör uppmuntras i de fall där de kompletteras med konkreta reformer.

10.Europaparlamentet betonar att rättsstatsprincipen, demokratiska reformer, mediefrihet och grundläggande rättigheter, inbegripet minoriteters rättigheter, måste fortsätta att stå i förgrunden för utvidgningen. Parlamentet betonar vikten av rättsväsendets oberoende, kampen mot korruption, deltagande av och stöd till det civila samhället samt ett gynnsamt klimat fri från hot som avgörande förutsättningar för hållbara framsteg mot EU-medlemskap, särskilt i en tid av ökande auktoritära tendenser. Parlamentet betonar att framsteg när det gäller grundläggande principer måste vara vägledande för alla förhandlingskapitel.

11.Europaparlamentet understryker behovet av att uppnå och integrera jämställdhet, bland annat genom att undanröja könsrelaterat våld och våld i hemmet, skydda barns rättigheter och deras tillgång till utbildning av god kvalitet och fullt ut genomföra principen om icke-diskriminering, inbegripet mot hbtqi+-personer och personer med funktionsnedsättning, under hela anslutningsprocessen. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter måste skyddas inte bara i lagstiftningen utan även genom ett konsekvent genomförande i praktiken. Alla utvidgningsländer måste garantera faktisk representation av minoriteter på alla förvaltningsnivåer, bevara minoriteters kulturella och språkliga identitet, säkerställa tillgång till utbildning av god kvalitet på minoritetsspråk samt effektivt bekämpa hatpropaganda och hatmotiverade brott.

12.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin årliga rapport om rättsstatsprincipen inkludera alla utvidgningsländer som för närvarande inte täcks i den rapporten. Parlamentet är särskilt oroat över de ihållande bristerna och stagnationen när det gäller reformer av rättsväsendet, försöken att vända framsteg när det gäller korruptionsbekämpning, de begränsade framstegen när det gäller reformer av den offentliga förvaltningen, den otillräckliga anpassningen av vallagstiftning till europeiska standarder samt polariseringen i samhället, det minskade utrymmet för det civila samhället och undertryckandet av rätten till fredliga sammankomster i vissa av utvidgningsländerna.

13.Europaparlamentet understryker att uppviglande retorik, förnekelse av folkmord eller glorifiering av krigsförbrytare från endera sidan inte hör hemma vare sig i EU eller i länder som strävar efter att bli EU-medlemsstater. Parlamentet betonar att en uppgörelse med det förflutna är absolut nödvändigt för en verklig försoning, vilket är avgörande för välmående samhällen och en framgångsrik integration.

14.Europaparlamentet uppmuntrar utvidgningsländerna att beslutsamt och skyndsamt fortsätta att genomföra nödvändiga reformer och göra påtagliga och oåterkalleliga framsteg, med början i de grundläggande principerna. Parlamentet insisterar på behovet av fortsatta insatser för att främja mediepluralism, försvara journalisters rättigheter, skydda förutsättningarna för undersökande journalistik och säkerställa yttrandefrihet i alla utvidgningsländer, och samtidigt införa effektiva mekanismer mot hatpropaganda, smutskastningskampanjer, trakasserier, hot och attacker mot journalister. Sådana brott måste utredas och lagföras, samtidigt som man tar itu med mediekoncentrationen, politiska och ekonomiska påtryckningar och bristen på transparens när det gäller mediefinansiering och medieägande.

15.Europaparlamentet betonar behovet av att öka medborgarnas deltagande och det civila samhällets delaktighet i utvidgningsprocessen. Parlamentet understryker den roll som organisationer i det civila samhället med dokumenterad erfarenhet och sektorsspecifik expertis spelar i samband med granskning, förhandling, genomförande och övervakning av reformer och för transparens, ansvarsskyldighet och allmänhetens förtroende för anslutningsprocessen. Parlamentet betonar vikten av varaktigt stöd till deras arbete och trygga arbetsförhållanden för dem. Parlamentet uppmanar till ökad nationell medvetenhet om vikten av att stödja det civila samhället och öka det statliga stödet till civilsamhällets verksamheter, bland annat för att förbereda för en förändrad finansiering efter EU-anslutningen.

16.Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att anpassningen till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) är en central indikator på ett kandidatlands tydliga geostrategiska inriktning, engagemang för EU:s grundläggande värden och principer och huruvida landet är redo för framtida EU-medlemskap.

17.Europaparlamentet konstaterar att vissa kandidatländer, framför allt Ukraina, redan bidrar till Europas säkerhet och försvar. Parlamentet uttrycker sin djupaste respekt och tacksamhet gentemot det ukrainska folket, som varje dag betalar ett oerhört högt pris för upprätthållandet av den europeiska livsstilen.

18.Parlamentet välkomnar det framgångsrika återupptagandet av Gusp-dialogen med partner på västra Balkan och betonar vikten av dessa partnerskap för fred och säkerhet. Parlamentet uppmanar med kraft alla kandidatländer och potentiella kandidatländer att prioritera en snabb och fullständig anpassning till Gusp, och upprepar att ett visst lands anslutning kan ske först när landet fullt ut har anpassat sig till Gusp, inbegripet genom att anta och vidta restriktiva åtgärder och anpassa sig till EU:s viseringspolitik. Parlamentet konstaterar att den mest oroväckande utvecklingen och demokratiska tillbakagången fortsatt syns i de utvidgningsländer som i minst utsträckning har anpassat sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och i länder vars EU‑anslutningsprocess i praktiken har stannat av, särskilt Serbien, Georgien och Turkiet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att förhindra att andra utvidgningsländer följer i dessa länders fotspår. Parlamentet betonar att systematiska avvikelser från anpassningen till Gusp utgör ett grundläggande hinder för EU-anslutning. Parlamentet förväntar sig att kandidatländer och potentiella kandidatländer också fullt ut anpassar sig till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), inbegripet dess principer, mål och uppdrag, som en viktig del av anslutningsprocessen. Parlamentet uppmuntrar utrikesrådet att bjuda in utrikesministrarna från de utvidgningsländer som fullt ut har anpassat sig till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att delta i rådets toppmöten som gäster.

19.Europaparlamentet noterar vikten av att stärka kandidatländernas roll för Europas säkerhet och försvar, och stöder deras meritbaserade deltagande i utvalda EU‑instrument, EU-program och EU-projekt på försvarsområdet, samt bevilja dem observatörsstatus vid Europeiska försvarsbyrån. Parlamentet begär att de ska inkluderas i diskussionen och åtagandena beträffande tillhandahållande av säkerhetsgarantier för Ukraina. Parlamentet erkänner att flera kandidatländer bidragit till EU:s GSFP-uppdrag och bekämpat utländsk EU-fientlig informationsmanipulering och inblandning och hybridhot, och understryker att en närmare integration stärker den kollektiva säkerheten och motståndskraften mot hybridhot.

20.Europaparlamentet framhåller att underlåtenhet att anpassa sig till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken innebär säkerhetsrisker för EU, exempelvis genom att tredjelandsmedborgare får rätt till viseringsfria resor till EU genom att de beviljas medborgarskap i ett kandidatland, eller genom ytterligare ökat beroende av Kina. Parlamentet insisterar på tydliga villkor rörande kandidatländers förbindelser med geopolitiska rivaler som strävar efter att undergräva den regelbaserade världsordningen och försvaga Europa.

21.Europaparlamentet betonar att regionalt samarbete, särskilt på västra Balkan, är en förutsättning för EU-anslutning. Parlamentet betonar att försoning, som leder till goda grannförbindelser, är avgörande för en framgångsrik EU-anslutning. Parlamentet understryker dessutom att olösta bilaterala frågor mellan EU-länder och länder utanför EU bör lösas bilateralt i enlighet med internationell rätt och inte bör användas som argument för att blockera utvidgningen. Parlamentet betonar att alltför stora förseningar kan inverka negativt på både den allmänna opinionen och det politiska engagemanget i kandidatländerna.

22.Europaparlamentet påminner om att EU-anslutningen är beroende av att villkoren i EU:s förhandlingsramar uppfylls, goda grannförbindelser främjas och bilaterala och internationella avtal respekteras, i enlighet med Köpenhamnskriterierna och baserat på landets egna meriter. Parlamentet uppmanar rådet att förhindra att bilaterala frågor som inte rör Köpenhamnskriterierna blockerar framsteg.

23.Europaparlamentet understryker vikten av dialogen mellan Belgrad och Pristina, som är avgörande för att Serbien och Kosovo ska kunna gå vidare på sin respektive väg mot EU och som kommer att bidra till regional stabilitet och välstånd, samt vikten av ett fortsatt genomförande i god tro av Prespa-avtalet mellan Nordmakedonien och Grekland och fördraget om vänskap, god grannsämja och samarbete mellan Nordmakedonien och Bulgarien, i linje med EU:s förhandlingsram.

24.Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att det är viktigt att öppna och offentliggöra historiska arkiv från krigsåren och från kommunisttiden för att ytterligare möjliggöra sanningssökande och försoning och stärka demokratisk samhällsstyrning. Parlamentet framhåller vikten av att fullständigt verkställa nationella och internationella domstolsavgöranden, efterleva internationella skyldigheter i fråga om krigsbrott och försvunna personer samt ta itu med förhärligandet av krigsbrottslingar och historierevisionism.

25.Europaparlamentet understryker att den meritbaserade strategin kan innebära en frysning eller ett inställande av anslutningsförhandlingarna i händelse av tillbakagång när det gäller grundläggande värden, och att förhandlingarna återupptas först efter det att tillräckliga framsteg har gjorts med reformerna. Parlamentet understryker att länder som underpresterar i fråga om demokratisk samhällsstyrning måste få ta konsekvenserna för att säkerställa att anslutningsprocessen förblir verkligt meritbaserad. Parlamentet upprepar att EU proaktivt måste stödja de demokratiska pelarna i kandidatländerna för att stärka stabiliteten och reformtakten.

26.Europaparlamentet efterlyser en grundlig utvärdering av utvidgningspolitiken som omfattar både innehåll och substans, för att bedöma varför vissa utvidgningsländer har gjort så begränsade framsteg, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet efterlyser en utvärdering av de framsteg som gjorts inte bara på lagstiftningsnivå utan även när det gäller genomförandet.

27.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en grupp som övervakar genomförandet av reformer inom ramen för klustret om grundläggande rättigheter, där snabba framsteg eller bakslag ofta är mest synliga och avsevärt kan påverka anslutningsprocessens trovärdighet och hållbarhet.

28.Europaparlamentet erkänner att stora brister i tidigare slutförda utvidgningsprocesser möjliggjorde en demokratisk tillbakagång efter anslutningen till EU, vilket undergrävt trovärdigheten i EU:s utvidgningspolitik. I de kandidatländer som har gjort tillräckliga framsteg på vägen mot EU-medlemskap bör EU stärka sitt stöd till EU-vänliga demokratiska aktörer i civilsamhället som står för reformer och europeiska värderingar.

29.Europaparlamentet uppmanar EU:s delegationer på plats att konsekvent tillämpa en trovärdig och meritbaserad strategi som grundar sig i respekt för rättsstatsprincipen och skyddet av de mänskliga rättigheterna.

30.Europaparlamentet anser att förberedelseprocessen för utvidgningen bör fortgå parallellt både inom EU och i utvidgningsländerna för att säkerställa en effektivt fungerande utvidgad union.

31.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna och medlemsstaterna att genomföra nödvändiga reformer för att förstärka EU och Europas strategiska oberoende, så att bristen på sådana reformer inte försenar nya medlemsstaters anslutning.

32.Europaparlamentet upprepar sitt krav på att EU:s handlingsförmåga ska stärkas genom införandet av omröstning med kvalificerad majoritet på områden som är relevanta för anslutningsprocessen, särskilt genom att avskaffa kravet på enhällighet i de mellanliggande stegen i utvidgningsprocessen när beslut fattas om öppnandet och avslutandet av enskilda förhandlingskluster och förhandlingskapitel. Parlamentet beklagar att överanvändningen av enhällighet i de mellanliggande stegen i utvidgningsprocessen upprepade gånger har bromsat EU:s utvidgning och undergräver folkligt stöd för EU-integrationen.

33.Europaparlamentet anser att en översyn av EU:s sektorspolitik är nödvändig för att bedöma hur nya medlemsstater kan passa in och säkerställa en effektivt fungerande utvidgad union. Parlamentet välkomnar de kommande översynerna av politiken inför utvidgning som ett viktigt steg för att förbereda unionen för nya medlemmar.

34.Europaparlamentet betonar att utvidgningsprocessen har en betydande potential att skapa konvergens inom flera viktiga områden, såsom ekonomi, miljöskydd och säkerhet, vilket tidigare utvidgningsomgångar har visat. Parlamentet välkomnar de tidiga konvergenseffekterna som utlösts av ett europeiskt perspektiv. Parlamentet understryker att sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken spelar en central roll för att främja konvergens mellan EU:s medlemsstater och bör garanteras också i en utvidgad union.

35.Europaparlamentet erkänner vikten av en bred tillämpning av en gradvis integrering, som är meritbaserad och reversibel, i EU:s gemensamma politik, såsom den inre marknaden, inbegripet den digitala inre marknaden, för kandidatländer som gör betydande framsteg med EU-relaterade reformer, samtidigt som den inre marknadens integritet bevaras och lika villkor upprätthålls fullt ut. Parlamentet betonar att även om en gradvis integrering av kandidatländerna kan hjälpa dem att genomföra EU:s regelverk och därmed göra övergången till EU-medlemskap smidigare, kan den inte ersätta ett fullvärdigt medlemskap i EU. Parlamentet understryker att framtida medlemsstater bör ha samma rättigheter och skyldigheter som nuvarande medlemsstater och motsätter sig starkt att det skapas olika klasser av medlemskap.

36.Europaparlamentet framhåller att det mest givande och populäraste resultatet av en gradvis integration är viseringsliberalisering. Parlamentet stöder de nya regler som skulle göra det möjligt att upphäva viseringsliberaliseringen för medborgare i utvidgningsländer som är ansvariga för en demokratisk tillbakagång och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat förföljelse av eller våld mot fredliga demonstranter, det civila samhället, mediearbetare och oppositionspolitiker.

37.Europaparlamentet betonar att kandidatländerna bör ges möjlighet till gradvis integration genom ett tillvägagångssätt som bygger på meriter och villkorlighet. Det är mycket viktigt att säkerställa att den gradvisa integrationen kan upphävas om ett kandidatland inte fullgör sina åtaganden.

38.Europaparlamentet upprepar att utvidgningsprocessen bör understödjas genom att kandidatländerna deltar i EU-institutionernas verksamhet, till exempel genom observatörsstatus i relevanta organ och institutioner, inbegripet parlamentet och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

39.Europaparlamentet betonar vikten av ökad allmän medvetenhet i de europeiska samhällena om EU:s utvidgning och dess roll för att framtidssäkra den europeiska integrationen. Parlamentet betonar att en framgångsrik utvidgningsprocess i hög grad kommer att vara beroende av en tydlig och öppen kommunikationsstrategi.

40.Europaparlamentet betonar att EU, utöver att fastställa individuella reformmål, färdplaner och mellanliggande tidsplaner för varje anslutningsland, bör stärka insynen i processen och fastställa tydliga och förutsägbara tidsplaner för anslutningen av de kandidatländer som kommit längst i anslutningsprocessen för att undvika att tappa fart och trovärdighet. Parlamentet anser att EU:s utvidgning bör ske så snart alla anslutningsvillkor är uppfyllda i de berörda kandidatländerna.

41.Europaparlamentet betonar att viktiga reformer som påverkar institutionernas funktion och oberoende inte får påskyndas eller användas i politiskt syfte, särskilt inte i kandidatländer med komplexa konstitutionella strukturer. Parlamentet understryker att påskyndade förfaranden eller påtryckningar för att uppfylla politiska tidsfrister inte får ske på bekostnad av reformernas rättsliga kvalitet eller institutionella integritet.

42.Europaparlamentet anser att ekonomiskt stöd inför anslutningen, inbegripet faciliteterna för västra Balkan, Ukraina och Moldavien, är avgörande för att säkerställa att utvidgningsländerna får strukturerat ekonomiskt stöd för institutionell och ekonomisk omställning. Parlamentet betonar att allt ekonomiskt stöd från EU måste uppfylla och upprätthålla villkoren för föranslutningsstöd, inbegripet rättsstatsprincipen och kampen mot korruption, för att skydda EU:s och båda parters medborgares ekonomiska intressen. Parlamentet noterar behovet av att anpassa formerna för genomförande av instrumentet för stöd inför anslutningen, i syfte att underlätta den förberedelse- och lärandeprocess som är nödvändig för att använda strukturfonderna.

43.Europaparlamentet betonar att utvidgningen kräver finansiella reformer för att ta itu med utmaningar inom bland annat sammanhållnings- och jordbrukspolitiken och för att säkerställa EU-budgetens kontinuerliga kapacitet att genomföra befintliga program och politiska prioriteringar.

44.Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt förslag till flerårig budgetram för 2028–2034 tydligt pekar ut utvidgningen som en av EU:s strategiska prioriteringar. Parlamentet betonar att utvidgningen utgör en central pelare i instrumentet Europa i världen och står för 21 % av instrumentets föreslagna budget (eller 43,1 miljarder euro), som omfattar alla nuvarande och potentiella kandidatländer samt partner i det östra grannskapet och tillhandahåller riktad finansiering till föranslutningsstöd, institutionell förstärkning och EU:s interna förberedelser för framtida anslutningar.

45.Europaparlamentet efterlyser tillräckligt föranslutningsstöd inom den nya fleråriga budgetramen, avpassat till den förväntade EU-utvidgningen, eftersom vissa kandidatländer sannolikt kommer att ansluta sig till EU under den kommande fleråriga budgetramens tillämpningsperiod. Parlamentet efterlyser tydlig och konsekvent tilldelning och öronmärkning av föranslutningsstöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer i pelaren Europa i världen i den fleråriga budgetramen, och betonar att dessa medel måste skyddas från omfördelning till andra externa prioriteringar och tydligt bör återspegla prioriteringarna på de grundläggande områdena, samtidigt som föranslutningsstödets synlighet och transparens förbättras. Parlamentet insisterar på att medlen direkt måste stödja rättsstatsprincipen, reformer av den offentliga förvaltningen, social och territoriell sammanhållning samt medinflytande för och deltagande av lokala aktörer i det civila samhället och oberoende medier för att säkerställa transparens, förhindra missbruk av medel och upprätthålla offentlig ansvarsskyldighet för de stödmottagande regeringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent tillämpa riktad villkorlighet baserat på tydliga riktmärken för framsteg, med belöning för reformer och sanktioner vid tillbakagång eller ihållande brist på framsteg.

46.Europaparlamentet upprepar att det bör inrättas en ram för effektivt samarbete mellan Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och anslutningsländerna. Parlamentet uppmuntrar kandidatländer och potentiella kandidatländer för EU‑anslutning att skyndsamt ingå bilaterala samarbetsavtal med Eppo för att underlätta ett nära samarbete och lagföring av missbruk av EU-medel.

47.Europaparlamentet understryker behovet av att stärka och bättre anpassa finansieringen av genomförande av miljö-, klimat- och djurskyddsåtgärder samt stödet till kapacitetsuppbyggnad i kandidatländerna. Parlamentet noterar dessa åtgärders sektorsövergripande karaktär och höga kostnader och att de är avgörande för en hållbar utveckling, anpassningen till EU:s gröna giv och djurskyddslagstiftning samt integrationen på den inre marknaden.

48.Europaparlamentet betonar vikten av att kandidatländer inkluderas i pågående och framtida EU-projekt rörande EU-konnektivitet, transporter, energiinfrastruktur, grön omställning, digital säkerhet, motståndskraft och militär rörlighet, för att stärka Europas säkerhet i en utmanande geopolitisk miljö.

49.Europaparlamentet betonar Svartahavsområdets strategiska betydelse för säkerheten och välståndet på hela den europeiska kontinenten. Parlamentet understryker behovet av att förbättra konnektiviteten mellan Ukraina, Moldavien, Rumänien, Bulgarien och Turkiet via såväl transport- och energiinfrastruktur som digital infrastruktur, i syfte att stärka den regionala motståndskraften, diversifiera leveranskedjorna och säkra alternativa handelsvägar.

50.Europaparlamentet betonar den strategiska betydelsen av transport- och energiinfrastrukturprojekt i EU:s östra grannskap och på västra Balkan för att stärka EU:s geostrategiska oberoende, och kräver att de slutförs snabbt och tas i bruk fullt ut.

51.Europaparlamentet är oroat över Kinas ökande inflytande i utvidgningsländerna, det ekonomiska och politiska beroende som följer av Kinas program för ekonomiskt stöd och betydande investeringar i nyckelsektorer såsom energi, telekommunikation, infrastruktur och utvinnings- och råvarusektorn, samt de långsiktiga konsekvenserna för demokratisk resiliens, ekonomisk säkerhet och europeiska intressen. Parlamentet efterlyser ett starkare och mer synligt EU-engagemang, bland annat genom trovärdiga investeringsalternativ.

52.Europaparlamentet välkomnar de konkreta resultat som uppnåtts för medborgarna genom sänkta roamingavgifter mellan EU och västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda arbetet med att utvidga sådana roaminglösningar till att omfatta alla utvidgningsländer, för att så snart som möjligt erbjuda alla kandidatländer och potentiella kandidatländer roaming som hemma och tillgång till det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa).

53.Europaparlamentet efterlyser ett större fokus på investeringar i humankapital för att främja konkurrenskraft och innovation i kandidatländer och hitta konkreta lösningar på ungdomsarbetslösheten.

54.Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att stärka proaktiva och strategiska kommunikationsinsatser i utvidgningsländerna och inom medlemsstaterna om de konkreta fördelarna med EU‑medlemskap, genom att utveckla skräddarsydda, faktabaserade och resultatinriktade kommunikationsstrategier som stödjer EU:s mål och involverar det lokala civilsamhället och medier, i stället för att förlita sig på allmänna kommunikationskampanjer. Parlamentet framhåller i detta sammanhang ungdomars avgörande roll, eftersom ungdomsrörelser upprepade gånger har visat sig vara avgörande för att bidra till prodemokratisk aktivism i kandidatländerna. Parlamentet upprepar dessutom sin uppmaning till kommissionen att med tydliga skyltar och EU:s flagga säkerställa full synlighet och allmän medvetenhet om EU:s stöd och investeringar i kandidatländerna, även när dessa kanaliseras via internationella organisationer. Förenta staterna har upphört med sitt stöd till oberoende medier och det civila samhället i kandidatländerna, men EU har ett starkt intresse av att ingripa snabbt. Parlamentet betonar att medborgarnas stöd kommer att vara avgörande i ratificeringsprocesserna, och att kommunikationen därför måste appellera till både förnuft och känslor. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att främja inkluderande offentliga debatter om utvidgningen, för att engagera allmänheten i en meningsfull debatt och möjliggöra deras faktiska deltagande i processen. Parlamentet understryker vikten av att medborgarna engagerar sig mer på gräsrotsnivå i utvidgningsprocessen, i både EU-medlemsstaterna och anslutningsländerna.

55.Europaparlamentet betonar den viktiga roll som myndigheter och politiska ledare i utvidgningsländerna spelar när det gäller att bygga upp ett tvärpolitiskt samarbete för reformer inför EU-anslutning, upprätthålla ett samhällsövergripande samförstånd när det gäller EU-medlemskap och informera medborgarna om fördelarna med en EU‑anslutning på ett effektivt och kontinuerligt sätt. Parlamentet framhåller den avgörande roll som det civila samhällets organisationer spelar för att främja faktabaserade offentliga samtal om EU-integration, motverka desinformation och underlätta en välinformerad offentlig debatt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att systematiskt involvera det civila samhällets aktörer i strategiska kommunikationsinsatser i samband med utvidgning och EU-stödda reformer.

56.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, inbegripet på högsta nivå, att formulera sig tydligare och mer direkt i sin kommunikation med allmänheten, även om brister, avsaknad av framsteg och tillbakagång, särskilt i fråga om rättsstatsprincipen, i syfte att upprätthålla villkorligheten, slå vakt om EU:s värden och bevara proeuropeiska och prodemokratiska aktörers förtroende.

57.Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att fullt ut engagera sig för att ytterligare stärka reformprocesserna i kandidatländerna, särskilt genom att stärka deras administrativa kapacitet med hjälp av riktade kapacitetsuppbyggnadsprogram. Parlamentet uppmanar till ett akademiskt samarbete och utbildningssamarbete mellan EU:s medlemsstater och utvidgningsländerna genom att man uppmuntrar kurser som är inriktade på europeiska värden och rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, offentlig förvaltning och utrotning av korruption, och genom att man skapar en plats för gemensam utbildning för offentliga tjänstemän från utvidgningsländerna, även från lokala och regionala myndigheter. Parlamentet framhåller att vänortsprojekt har varit framgångsrika när det gäller att överföra sektorsspecifik expertis, och betonar behovet av att bygga vidare på denna positiva erfarenhet, inte minst för att öka egenansvaret för utvidgningsprocessen inom medlemsstaterna. Parlamentet betonar att man i kapacitetsuppbyggnadsprogram också bör prioritera att stärka oberoende organisationer i det civila samhället och skydda det utrymme där de är verksamma. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja program som stärker lokalsamhällen, volontärer och medborgarinitiativ som främjar demokratisk kultur, europeiska värderingar och social sammanhållning.

58.Europaparlamentet understryker den roll som parlamentarisk diplomati, ansvarsskyldighet och EU:s program för demokratistöd spelar för att upprätthålla reformtakten. Parlamentet upprepar sin beredvillighet att stärka en regelbunden och öppen dialog och ett regelbundet och öppet samarbete med de nationella parlamenten i kandidatländer och potentiella kandidatländer, genom att bygga vidare på tidigare positiva erfarenheter och framgångsrika format, fullt ut utnyttja parlamentets befintliga verktyg och initiativ för demokratistöd och genom att främja ökad parlamentarisk tillsyn över EU-anslutningsprocessen och relaterade reformer.

59.Europaparlamentet understryker behovet av valreformer som säkerställer fria, rättvisa och demokratiska val i enlighet med internationella standarder. Parlamentet betonar att riktmärken för pluralism, partipolitisk integritet, insyn i parti- och mediefinansiering samt rättsväsendets och mediernas oberoende är förutsättningar för ekonomiskt stöd och framsteg. Parlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att använda deltagarbaserade instrument som involverar medborgare, parlament, civilsamhället och ungdomar för att utbyta åsikter, öka den ömsesidiga förståelsen och skapa en känsla av egenansvar före den formella anslutningen.

60.Europaparlamentet oroas över de storskaliga och illvilliga desinformationskampanjer som Ryssland och andra aktörer kontinuerligt har bedrivit i många år och som har ökat i intensitet sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet noterar att kandidatländerna och potentiella kandidatländer och EU:s grannskap har varit en tydlig måltavla för rysk utländsk informationsmanipulering och inblandning, och att ett av målen är att misskreditera EU och att nedvärdera EU-integrationen.

61.Europaparlamentet uppmuntrar till starkare EU-dialog med det civila samhället och ökat stöd för oberoende undersökande medier, faktagranskande organisationer och organisationer i det civila samhället som arbetar med mediekunskap, för att effektivt motverka desinformation och utländsk informationsmanipulation och inblandning. Parlamentet betonar behovet av kontinuerligt stöd till och nära samarbete med alla utvidgningsländer som utsätts för stark extern inblandning i sin konvergensprocess med EU och i sina valprocesser. Man bör dra lärdom av erfarenheterna från EU:s partnerskapsuppdrag i Moldavien. Parlamentet betonar vikten av att bedöma och effektivisera EU-instrument som ska hjälpa kandidatländerna att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning. Parlamentet välkomnar att kommissionen har för avsikt att utvidga det föreslagna europeiska demokratiförsvaret till anslutningsländerna och därigenom stärka deras förmåga att reagera på hot såsom utländsk informationsmanipulering och inblandning och desinformationskampanjer. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att fördjupa samarbetet med sårbara utvidgningsländer kring informationsresiliens, cybersäkerhet och hybridhot. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och EU:s delegationer i tredjeländer att ytterligare stärka sin respektive kapacitet att bekämpa och motverka desinformation och propaganda mot EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, bland annat genom att investera i kommunikationskampanjer för att bekämpa utländskt inflytande.

62.Europaparlamentet noterar med oro att Ryssland i ökad utsträckning har framställt sig som en global försvarare av ”traditionella värden” genom att utnyttja den ryska ortodoxa kyrkan som förmedlare av desinformation och mjuk makt, särskilt i länderna i det forna Sovjetunionen. Parlamentet understryker att sådana metoder är ägnade att undergräva demokratin, den sociala sammanhållningen och proeuropeiska vägval. I den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och utvidgningspolitiken bör det inkluderas särskilda åtgärder för att motverka detta inflytande, bland annat trosbaserad diplomati, strategisk kommunikation och stöd till trossamfund som förtrycktes under sovjettiden.

63.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt utvidgningsländernas regeringar och parlament.