1.Europaparlamentet påminner om att fördjupat samarbete enligt Draghi-rapporten skulle kunna leda till enorma effektivitetsbesparingar på upp till 30 procent av de årliga försvarsutgifterna i EU och avsevärt öka de nuvarande försvarsutgifternas verkan. Parlamentet framhåller de bredare fördelarna med detta för EU:s konkurrenskraft, motståndskraft och strategiska suveränitet, eftersom det innebär utsikter till betydande sysselsättningsmöjligheter, ekonomisk utveckling och tekniskt ledarskap i hela EU. Parlamentet betonar att en verklig inre marknad för försvar är avgörande för att främja europeiska företags konkurrenskraft inte bara inom EU, utan också på den globala marknaden, där de måste konkurrera med bland annat amerikanska huvudleverantörer.

2.Europaparlamentet anser att de dramatiska utmaningar och hot som EU och dess medlemsstater står inför kräver en fullständig omprövning av hur de samarbetar och samordnar i försvarsfrågor. Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater i grunden måste ändra sin förståelse av försvarsindustriproduktion genom att utveckla en verklig inre marknad för försvar, såsom efterlyses i Letta-, Draghi- och Niinistö-rapporterna och i vitboken om framtiden för det europeiska försvaret. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till medlemsstaterna att övervinna nationalistiska reflexer när det gäller den nationella industriella basen, att i högre grad beakta fördelarna med försvarssamarbete på EU-nivå i sin nationella försvarsplanering och att erkänna den avgörande roll som aktivt stöd från EU:s institutioner och byråer spelar för att underlätta och samordna sådant samarbete, samtidigt som det ömsesidiga förtroendet mellan alla berörda parter stärks.

3.Europaparlamentet betonar att endast en verklig inre marknad för försvar kan skapa de förutsättningar som behövs för att på allvar upprätta och upprätthålla en konkurrenskraftig, innovativ och motståndskraftig europeisk försvarsteknisk och försvarsindustriell bas med förmåga att leverera den materiel som behövs inom de tidsramar och i den omfattning som krävs och för att förverkliga den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens fulla ekonomiska, industriella och finansiella potential. Parlamentet understryker att en verklig inre marknad för försvar är avgörande för att åtgärda förmågebristerna och återupprätta avskräckningen och därför är en nödvändig hörnsten i en stark, suverän och konkurrenskraftig union.

4.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att agera snabbt för att upprätta en verklig marknad för försvar och att vidta åtgärder både på utbuds- och efterfrågesidan. Parlamentet påminner om att det, i enlighet med vad som anförs i Letta- och Draghi-rapporterna, finns ett akut behov av aggregering av efterfrågan genom gemensam upphandling och livscykelförvaltning, förenkling av regelverket och gränsöverskridande industriell integration på EU-nivå för att ta itu med sådana hinder och minska beroendet av tredjeländer.

5.Europaparlamentet påminner om vikten av att säkerställa demokratisk legitimitet, allmänhetens förtroende för institutionerna, ansvarsskyldighet och öppenhet för att säkra det nödvändiga stödet från allmänheten för ökade utgifter på försvarsområdet. Parlamentet understryker vikten av att garantera att kostnaderna för och fördelarna med en kraftig ökning av de europeiska försvarsutgifterna på ett rättvist och balanserat sätt fördelas över hela EU.

6.Europaparlamentet understryker att det försvarsindustriella landskapets nuvarande struktur leder till onödigt dubbelarbete, externa beroenden och ineffektivitet och hämmar stärkandet av den försvarstekniska och försvarsindustriella basen och EU:s försvarsberedskap. Parlamentet betonar att denna fragmentering, i kombination med underinvesteringar och bristande planering av de långsiktiga försvarsutgifterna, hindrar förverkligandet av de stordriftsfördelar som skulle kunna uppnås genom samordnad upphandling och produktion av försvarsmateriel i europeiska företag. Parlamentet framhåller det avgörande behovet att komma till rätta med fragmenteringen av EU:s försvarsindustriella landskap genom att utnyttja potentiella stordriftsfördelar och att öka kunskapen om hindren för den inre marknaden för försvar. Parlamentet betonar att en inre marknad för försvar måste garantera rättvisa möjligheter till deltagande för industrier och forskningsaktörer, inbegripet uppstartsföretag, från alla medlemsstater, även mindre ekonomier, och att den inte får resultera i en alltför centraliserad försvarsindustriell modell. Parlamentet understryker att en sådan utformning av marknaden bidrar till ekonomisk sammanhållning genom att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet inom tillverkning och FoU i olika EU-regioner, inbegripet de ekonomiskt mindre utvecklade. Parlamentet noterar vidare att en sådan geografisk diversifiering främjar resiliens och försörjningstrygghet och även bidrar till att förhindra att det skapas monopol och nackdelar för små och medelstora företag och midcap-bolag.

7.Europaparlamentet att den nuvarande samordnade förmågeplaneringen och de nuvarande samordnade utgifterna för försvarsprodukter i EU inte gett resultat, med spretande regler och kriterier för stödberättigande samt ineffektiv användning av medel som följd, vilket skapar bristande rättslig förutsebarhet och ofta leder till att medlemsstaterna prioriterar bilateralt samarbete med tredjeländer. Parlamentet beklagar att nationellt fastställda prioriteringar ofta förhindrar ett fruktbart samarbete inom EU.

8.Europaparlamentet beklagar den ihållande bristen på ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, som bland annat tar sig uttryck i en motvilja mot att skapa regionala industriella kompetenscenter, en begränsad grad av gränsöverskridande samarbete och gemensam förmågeplanering, en otillräcklig nivå av upphandling av försvarsrelaterade varor och tjänster inom EU samt överlappande eller försiktighetsbetingade restriktioner när det gäller överföringar av försvarsmateriel inom EU, vilket hämmar utvecklingen av fullt integrerade europeiska leveranskedjor och utgör ett betydande hinder för utvecklingen av en verklig inre marknad för försvar.

9.Europaparlamentet anser att EU:s nuvarande lagstiftningsramar inte erbjuder förutsättningar för upphandling av varor med snabba innovationscykler, till exempel på området drönarutveckling. Parlamentet uttrycker oro över att den inre marknaden för försvar fortfarande undergrävs av medlemsstaternas otillräckligt harmoniserade tillämpning av dess regler och av en oproportionerligt stor användning av det undantag som medges genom artikel 346 i EUF-fördraget, vilket hämmar utvecklingen mot gemensam försvarsupphandling i EU. Parlamentet betonar behovet av särskilt stöd till små och medelstora företag och små midcapföretag för att underlätta deras deltagande i försvarsindustrins leveranskedja, i syfte att öka innovationen samtidigt som man bygger upp industriell redundans som ökar EU:s motståndskraft och försörjningstrygghet.

10.Europaparlamentet uttrycker oro över att den inre marknaden för försvar fortfarande undergrävs av att medlemsstaternas tillämpning av dess regler inte är tillräckligt harmoniserad. Parlamentet är särskilt oroat över den frekventa användningen av artikel 346 i EUF-fördraget, där Europeiska unionens domstol i flera mål har slagit fast att den har använts på ett omotiverat sätt och därmed missbrukats. Parlamentet betonar att man måste övergå till en strategi där man värnar EU:s väsentliga säkerhetsintressen, med tanke på den rådande geopolitiska situationen och hoten mot EU:s enighet.

11.Europaparlamentet anser att medlemsstaternas fulla respekt för EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport13 Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99, ELI: http://data.europa.eu/eli/compos/2008/944/oj). utgör en viktig pelare i en fungerande inre marknad för försvar. Parlamentet anser att avsaknaden av ett harmoniserat EU-system för exportkontroll och bristande ömsesidigt erkännande av olika tillstånd, licenser, certifieringar och säkerhetsgodkännanden fortsätter att skapa hinder för en fungerande inre marknad för försvar genom den inverkan detta har på överföringar inom EU. Parlamentet påminner om att försvarsproduktionen för närvarande är starkt beroende av integrerade gränsöverskridande leveranskedjor i EU, där komponenter kommer från flera olika medlemsstater, vilket i händelse av exporthinder skapar osäkerhet för industrin och leveranskedjorna. Parlamentet betonar nödvändigheten av en praktisk lösning som beaktar det rådande beroendet av tredjeländer, även med tanke på den ökande betydelsen av kritiska råvaror för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och risken att utsättas för eventuella tvångsåtgärder från tredjeländers sida. Parlamentet framhåller att Europas ambitiösa försvarsutbyggnad och mål för strategiskt oberoende inte kan uppnås utan garanterad och planerbar tillgång till insatsvaror såsom sällsynta jordartsmetaller, halvledare och högvärdiga metaller.

12.Europaparlamentet anser att en samordning av EU:s och medlemsstaternas processer för utveckling av försvarsförmåga och Natos process för försvarsplanering och översyn är av största vikt för att säkerställa samstämdhet och interoperabilitet mellan medlemsstaterna och Nato-allierade som inte är EU-medlemmar. Parlamentet beklagar att det saknas ett samarbetsavtal om informationsutbyte mellan Nato och EU i fråga om Natostandarder (Stanag), som EU sedan skulle kunna genomföra genom bindande instrument. Parlamentet betonar att det bristande genomförandet av standarder de senaste årtiondena har lett till ineffektivitet, dubbelarbete och en brist på interoperabilitet och att detta fortsätter att vara ett problem.

13.Europaparlamentet riktar en kraftfull uppmaning till rådet och kommissionen att tilldela EU:s försvarsprogram tillräcklig finansiering i nästa fleråriga budgetram, så att det skapas effektiva incitament för medlemsstaterna att samarbeta om gemensam förmågeutveckling och upphandling och incitament för deras försvarsindustrier att ingå djupare gränsöverskridande samarbeten. Parlamentet framhåller den potential som nya ramar, såsom europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse, inbegripet de fyra flaggskeppsprojekt som föreslås i färdplanen för försvarsberedskap 2030, och strukturer för europeiska försvarsmaterielprogram, har att bidra till förverkligandet av dessa målsättningar med stöd av tillräcklig långsiktig finansiering. Parlamentet betonar att finansieringen bör prioritera projekt med ett tydligt europeiskt mervärde, interoperabilitet, långsiktig industriell hållbarhet och operativa effekter.

14.Europaparlamentet noterar de nuvarande begränsningarna i tillverkningskapaciteten hos europeisk försvarsindustri, som trots det expanderar, och uppmanar medlemsstaterna att tillämpa en strategi att ”köpa europeiskt”, vilket innebär att man prioriterar gemensam upphandling och ökad produktion av försvarsprodukter från den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, Ukraina och länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet/Europeiska frihandelssammanslutningen (EES/Efta) och, som ett ytterligare kompletterande alternativ, från andra tredjeländer med vilka EU ingått säkerhets- och försvarspartnerskap, eftersom detta skulle säkerställa en förutsägbar ordervolym för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, driva på privata investeringar i FoU avseende försvarsprodukter och hjälpa den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen att leverera innovativa försvarsprodukter i tillräckliga volymer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ingå avtal som skickar stabila signaler om aggregerad efterfrågan på europeiska produkter på medellång till lång sikt, för att därigenom skapa den investeringssäkerhet som behövs för att bygga ut den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

15.Europaparlamentet riktar en kraftfull uppmaning till EU och dess medlemsstater att så långt över huvud taget möjligt behandla Ukraina som en integrerad del av den inre marknaden för försvar genom att underlätta industriella partnerskap, tillträde till mekanismer för gemensam upphandling och deltagande i EU-program, såsom Europeiska försvarsfonden och det särskilda stödinstrumentet för Ukraina inom Edip, för att möjliggöra Ukrainas successiva integrering i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens försörjningskedjor, med beaktande av att Ukrainas framtid ligger i EU och att dess integrering skulle medföra fördelar både för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, med tanke på Ukrainas avancerade och stridsbeprövade försvarsteknik och innovativa industrikapacitet, och för Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas.

16.Europaparlamentet anser att genomförandet av direktiv 2009/81/EG om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet måste förbättras avsevärt och uppmanar kommissionen att föreslå en ambitiös översyn. Parlamentet understryker nyttan med att låta medlemsstaterna använda varandras ramavtal för att öka EU:s försvarsberedskap på kort sikt, eftersom det gör det möjligt för dem att upphandla snabbare och effektivare, samtidigt som man på lång sikt förväntar sig att upphandlingen kommer att genomföras genom gemensamma ramavtal som från början utformas i linje med europeiska upphandlingskriterier. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda sig av olika former av avtal som möjliggör innovation, konkurrens och privata kapitalinvesteringar, samtidigt som man säkerställer full efterlevnad av konkurrensregler, integritetskrav och normer för korruptionsbekämpning, och påminner om att de europeiska kapitalmarknaderna spelar en nyckelroll i finansieringen av försvarsinnovation. Parlamentet anser vidare att aspekter som rör säkerhet och försvar, såsom förekomsten av civila komponenter i militära varor, bör beaktas vid en eventuell översyn av direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/24/oj).. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att inom ramen för den kommande omfattande översynen av direktiv 2009/81/EG föreslå en uppdaterad version av innovationspartnerskap på försvarsområdet, för att bättre anpassa detta instrument till försvarsmarknadens särdrag och det aktuella utmanande säkerhetsläget.

17.Europaparlamentet understryker att kommissionen vid tillämpningen av EU:s konkurrensregler och regler om statligt stöd måste prioritera den inre marknadens enhet och integritet för att undvika snedvridning av konkurrensen och säkerställa lika villkor och sammanhållning mellan medlemsstaterna, med särskild uppmärksamhet riktad mot mindre medlemsstater vars finanspolitiska kapacitet att stödja sina nationella försvarsindustrier är relativt sett mer begränsad. Parlamentet betonar att den omfattande användningen av nationella subventioner för att stödja försvarsinvesteringar riskerar att bidra till en fragmentering av den inre marknaden och undergräva möjligheterna till lika villkor för företag, särskilt små och medelstora företag, i hela EU.

18.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda en rekommendation om tolkning av artikel 346 i EUF-fördraget för att underlätta en harmoniserad och enhetlig strategi i hela EU, där man beaktar vikten av att skydda endast medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen och av att artikel 346 används endast i undantagsfall, i linje med rådande verklighet där EU:s säkerhetsordning bygger på ömsesidigt beroende. Parlamentet anser att kommissionen bör ges möjlighet att bedöma det övergripande genomförandet av artikel 346 i EUF-fördraget från fall till fall, för att, i linje med EU-domstolens rättspraxis och rådande verklighet där EU:s säkerhetsordning bygger på ömsesidigt beroende, åtgärda eventuellt strukturellt missbruk.

19.Europaparlamentet understryker vikten av att tillhandahålla riktat stöd, särskilt för att testa prototyper av nya produkter, och prioritera investeringar i framväxande och banbrytande teknik. Parlamentet betonar mervärdet av ett nära samarbete med ukrainska försvars- och teknikaktörer på dessa starkt innovativa områden. Parlamentet understryker vikten av att säkra den ekonomiska bärkraften hos företag, inbegripet små och medelstora företag, som investerar i sådan innovation. Parlamentet understryker att särskilda åtgärder bör underlätta gränsöverskridande samarbete mellan små och medelstora företag, särskilt inom cyberteknik, AI-teknik, obemannad teknik och teknik med dubbla användningsområden, med utgångspunkt i befintliga kompetenscentrum i medlemsstaterna.

20.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att upprätta ett europeiskt initiativ för en ”försvarsinnovationsaccelerator”, med koncept såsom USA:s byrå för avancerade forskningsprojekt på försvarsområdet (DARPA) eller Natos försvarsinnovationsaccelerator för Nordatlanten (Diana) som förebild, som skulle finansiera försvarsforskningsprojekt med hög risk och hög avkastning och erbjuda snabbspår för att testa och integrera banbrytande teknik i europeiska program för försvarsförmåga. Parlamentet noterar att de befintliga EU-instrumenten för forskning och utveckling, däribland Europeiska försvarsfonden, EU-systemet för försvarsinnovation och knutpunkten för försvarsinnovation, låter äganderätten till resultaten kvarstå hos stödmottagarna och endast ger kommissionen och de medfinansierande medlemsstaterna begränsade, icke-produktionsrelaterade rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en lämplig ordning för immateriella rättigheter som är anpassad till de särskilda förhållandena på försvarsområdet, samtidigt som den är tillräckligt attraktiv för både nationella försvarsministerier och försvarsindustrier, för att säkerställa att programmet kan hantera förmågebehov och förmågeprioriteringar.

21.Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att förenkla regler och undanröja hinder när det gäller överföringar av försvarsprodukter inom EU, inbegripet ömsesidigt erkännande av kriterier och certifieringar samt en förenkling av begäranden om föregående tillstånd. Parlamentet beklagar den begränsade användningen av generella överföringslicenser enligt direktiv 2009/81/EG och den utbredda användningen av individuella licenser, och uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja de möjligheter att förenkla regler och minska de administrativa bördorna som erbjuds inom den nuvarande rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram förslag för att ytterligare harmonisera överföringar av försvarsprodukter inom EU, för att säkerställa förenklad rörlighet för sådana produkter inom EU, särskilt genom att tillståndskraven avskaffas för komponenter som redan är integrerade eller som ska integreras i en försvarsprodukt och som inte kan överföras eller exporteras som sådana. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att arbeta för detta mål och att snabbt införliva och tillämpa de åtgärder som föreslås i omnibuspaketet om försvarsberedskap när det gäller överföringar av försvarsprodukter inom EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo respektera EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och att i största möjliga utsträckning undersöka ytterligare harmonisering av exportreglerna för försvarsmateriel. Parlamentet föreslår att man, som möjliga första åtgärder, harmoniserar exportkontrollsystem, utvidgar generella överföringstillstånd eller använder Aachenfördraget samt stärker IKT-direktivet15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (EUT L 157, 27.5.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2014/66/oj). för att underlätta överföringar av försvarsrelaterade produkter inom EU.

22.Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska försvarsbyrån och medlemsstaterna att arbeta för ett system för ömsesidigt erkännande av säkerhetsgodkännanden och säkerhetscertifieringar, så att godkännanden som utfärdas i en medlemsstat också accepteras i andra medlemsstater. Parlamentet föreslår att man inrättar en frivillig konvention om avtal om ömsesidigt erkännande av säkerhetsgodkännanden mellan EU:s medlemsstater, genom vilken ett företag eller en fysisk person som har ett nationellt säkerhetsgodkännande i en medlemsstat skulle få detta godkännande erkänt av andra som ansluter sig till avtalet, med förbehåll för lämpligt informationsutbyte och lämplig tillsyn. Parlamentet uppmanar Europeiska försvarsbyrån att underlätta utvecklingen av denna ram och uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt slutföra den.

23.Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att stärka de europeiska försvarsleveranskedjornas motståndskraft samt att minska antalet felkritiska systemdelar och risken att utsättas för eventuella tvångsåtgärder från tredjeländers sida, vilket belyses av Kinas hot om att begränsa exporten av råmaterial. Parlamentet kräver att man vid genomförandet av förordningen om kritiska råmaterial16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj). lägger särskild vikt vid försvarsbehoven.

24.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för diversifiering av leveranskedjan, inbegripet stöd till nya marknadsaktörer och till små och medelstora företag. Parlamentet betonar att strävan efter kostnadseffektivitet inte får undergräva den nationella försörjningstryggheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka risker i leveranskedjorna och identifiera områden med farlig koncentration samt regelbundet rapportera framsteg i diversifieringen av försörjningen. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att ta itu med situationer där underleverantörer från tredjeländer vägrar att leverera material om de ska användas för militära ändamål. Parlamentet betonar att det behövs en rättslig ram som säkerställer avtalsmässig tillförlitlighet i försvarsleveranskedjorna. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta strategiska lager i linje med EU:s strategi för en beredskapsunion. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av det system för försörjningstrygghet som inrättats inom ramen för Edip.

25.Europaparlamentet understryker att det måste säkerställas att försvarsindustriell produktion, försvarsinvesteringar och värdeskapande uppfyller krav på geografisk balans och bidrar till ekonomisk och social konvergens inom EU, samtidigt man stärker resiliensen genom geografisk diversifiering och återspeglar den verklighet som medlemsstaterna står inför när det gäller säkerhetshot i sina respektive grannskap. Parlamentet begär att planeringen av försvarsinvesteringar genomförs på ett sätt som stärker den sociala sammanhållningen inom och mellan regioner och medlemsstater och samtidigt stärker motståndskraften i tider av försvarskriser, förutsatt att detta inte undergräver målet om kostnadseffektivitet, snabbhet och konkurrens.

26.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda tydlig vägledning om hur försvars- och säkerhetshänsyn ska vägas in i beslut om koncentrationskontroll som påverkar den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, i enlighet med EU:s konkurrenspolitik. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att undersöka riktade anpassningar av EU:s konkurrensregler för att bättre stödja försvarsindustrins unika behov, såsom införandet av ett riktat gruppundantag för försvarsrelaterade FoU-projekt som finansieras genom EU-program. Parlamentet betonar att försörjningstrygghet och minskning av strategiska beroenden bör behandlas som positiva kriterier vid bedömningen av koncentrationer eller som stödåtgärder i försvarssektorn.

27.Europaparlamentet betonar att EU måste anta en mer proaktiv roll när det gäller att upprätthålla investeringar i teknik och produkter med dubbla användningsområden, särskilt när de ingår i leveranskedjorna för försvarsprodukter, som ett sätt att förbättra EU:s försörjningstrygghet och motståndskraft mot hybridhot och framväxande hot. Parlamentet förespråkar att civil kommersialisering av denna teknik främjas som ett sätt att utöka marknadsmöjligheterna, skapa positiva spridningseffekter och stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, vilket främjar synergier mellan militär och civil utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att begränsa leveranskedjorna för de mest kritiska insatsvarorna för försvarsprodukter till enbart EU, bland annat genom att stärka egetkapitalinstrumentet på försvarsområdet, med fokus på kommersialisering i sen fas, finansiering för företagsexpansion och små och medelstora företags tillgång till testkorridorer och cyberranger. Parlamentet betonar att den framväxande ”nya rymden” och dess innovationspotential när det gäller teknik med dubbla användningsområden till fullo bör utnyttjas för försvarsrelaterad och civil utveckling.

28.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de rättsliga, administrativa och tillsynsmässiga justeringar som skulle vara nödvändiga för att säkerställa att EU och dess medlemsstater snabbt kan anpassa sina regler för försvarsupphandling och försvarsproduktion i händelse av krig eller en större säkerhetskris och för att säkerställa att den inre marknaden inte störs. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att se till att en sådan process anpassas till det system för försörjningstrygghet som ingår i Edip. Parlamentet betonar vikten av beredskap i form en beredskapsram för akut upphandling och industriell expansion, som kan aktiveras snabbt vid behov.

29.Europaparlamentet anser att EU:s institutioner och byråer bör stärka sin roll som möjliggörare av samordning mellan medlemsstaterna och välkomnar Europeiska försvarsbyråns bidrag, särskilt genom förmågeutvecklingsplanen och den samordnade årliga försvarsöversikten, samt betonar att dess sakkunskap bör utnyttjas fullt ut. Parlamentet understryker Europeiska försvarsbyråns avgörande roll för att främja en inre marknad för försvar och uppmanar medlemsstaterna att stärka Europeiska försvarsbyråns mandat och resurser i detta avseende. Parlamentet stöder att Europeiska försvarsbyrån i högre grad involveras i EU:s försvarsinitiativ och i kartläggningen av kvarstående hinder för den inre marknaden för försvar. Parlamentet efterlyser utveckling och en regional etablering av knutpunkten för försvarsinnovation inom Europeiska försvarsbyrån, i syfte att utvidga dess roll som central plattform för att koppla samman små och medelstora företag, uppstartsföretag, forskningscentrum och huvudleverantörer. Parlamentet är fast övertygat om att en förstärkning av Europeiska försvarsbyrån kommer att bidra till att främja det ömsesidiga förtroende och samarbete som behövs för att utveckla den inre marknaden för försvar, eftersom byrån har unika förutsättningar att jämka nationella och europeiska intressen. Parlamentet välkomnar också bidraget från multilaterala upphandlingsorgan, såsom Organisationen för gemensamt försvarsmaterielsamarbete, som främjar harmoniseringen av materiel i medlemsstaterna och partnerländer som inte är EU-medlemmar.

30.Europaparlamentet framhåller att det måste avsättas ytterligare EU-medel för att komma till rätta med kommersialiseringsglappet när det gäller innovation av försvarsprodukter. Parlamentet efterlyser stärkta instrument för att säkerställa att små och medelstora företag och midcap-bolag har verklig och skalbar tillgång till privat kapital och försvarsprogram, bland annat genom förenklad upphandling, innovationsvänliga regler och gränsöverskridande matchningsstöd, för att på så sätt säkerställa deras ökade deltagande och en rättvisare tilldelning av medel. Parlamentet betonar vikten av att inrätta regionala försvarstekniska inkubatorer inom ramen för knutpunkten för försvarsinnovation för att stödja gränsöverskridande konsortier av små och medelstora företag, tillhandahålla vägledning om hur man navigerar rätt i försvarsupphandlingar och underlätta provning och validering av innovativ teknik i samarbete med militära slutanvändare.

31.Europaparlamentet understryker att EU och Nato måste underteckna ett omfattande samarbetsavtal om förmågeplanering och förmågeutveckling, för att säkerställa en samstämd och ömsesidigt kompletterande planering och interoperabla försvarsförmågor, samt om standardisering. Parlamentet betonar att ett sådant samarbete måste respektera båda organisationernas oberoende, samtidigt som man undviker dubbelarbete och främjar en rättvis fördelning av bördorna. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med Europeiska försvarsbyrån, utarbeta ett lagstiftningsförslag som skulle skapa en harmoniserad EU-ram för rättsligt bindande tekniska standarder och certifiering av försvarsprodukter, genom att bygga vidare på det europeiska referenssystemet för försvarsstandarder (Edstar) och, när så är lämpligt, kodifiera utvalda Nato-standardiseringsavtal i EU-lagstiftning. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att, i stället för att ha separat nationell validering av varje försvarsprodukt, föreslå en ram för gemensam europeisk provning och certifiering av försvarsmateriel, inbegripet gemensamma anläggningar för provning och certifiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa sina insatser för upphandling och förmågeutveckling till Natos försvarsplaneringsprioriteringar, för att säkerställa fullständig interoperabilitet mellan system och undvika parallella strukturer. Parlamentet understryker att en starkare och mer integrerad europeisk försvarsindustri bör stärka Europas bidrag inom Nato och den transatlantiska bördefördelningen, samtidigt som man bevarar ett öppet samarbete med betrodda partner såsom Ukraina, länderna i EES/Efta och stater med vilka man ingått säkerhets- och försvarspartnerskap. Parlamentet uppmuntrar genomförandet av Natos handlingsplan för snabbt införande, som syftar till att påskynda nationella upphandlingsförfaranden och insatser för att reformera anskaffningscykler, provningsprotokoll och certifieringsramar, vilket säkerställer att den militära innovationen håller jämna steg med hotmiljön.

32.Europaparlamentet noterar de rekommendationer rörande försvaret som Italiens tidigare premiärminister Enrico Letta lade fram 2024 i sin rapport Much More Than a Market. Parlamentet konstaterar att skattehinder och olika förfaranden för mervärdesskatt när det gäller program för gemensam upphandling hindrar uppnåendet av målen för försvarsberedskap 2030, expansionen av försvarsindustrin och utvidgningen av gemensamma program. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp Letta-rapporten och öka insatserna för att minska skattehindren.

33.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra unga i början av karriären att välja yrken inom försvarsteknik, bland annat genom informationskampanjer om sektorns bidrag till Europas säkerhet och tekniska innovation. Parlamentet uppmuntrar inrättandet av offentlig-privata partnerskap mellan försvarsföretag, utbildningsinstitutioner och myndigheter för att bygga talangkedjor. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till medlemsstaterna och kommissionen att i dialog med arbetsmarknadens parter, inbegripet fackföreningarna, föreslå sektorsspecifika kompetensstrategier, såsom utbildningsprogram och möjligheter till livslångt lärande för att fylla nuvarande och framtida kompetensgap i försvarsindustrin. Parlamentet föreslår i detta syfte att agendan för kompetensunionen uttryckligen ska inbegripa försvarssektorn, för att underlätta rörligheten för kvalificerad arbetskraft mellan medlemsstaterna till de platser där de behövs mest.

34.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare kvantifiera de potentiella ekonomiska och operativa fördelarna med en inre marknad för försvar, inbegripet effektivitetsvinster och ökningen av gemensam militär förmåga, genom en oberoende konsekvensbedömning. Parlamentet efterlyser inrättandet av en gemensam kontaktpunkt med hjälp av vilken berörda parter kan rapportera hinder, samla in bevis och övervaka medlemsstaternas efterlevnad.

35.Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets slutsatser från oktober 2025, som efterlyser en årlig rapport om EU:s försvarsindustriella beredskap, och anser att denna bör kompletteras med en ”resultattavla för den inre marknaden för försvar”, som offentliggörs av kommissionen i samarbete med Europeiska försvarsbyrån. Parlamentet betonar att denna resultattavla bör följa indikatorer såsom andelen försvarsupphandlingar som genomförs gemensamt eller genom öppen konkurrens på EU-nivå, graden av gränsöverskridande industriellt samarbete, små och medelstora företags deltagande och minskningar av systemöverlappningar. Parlamentet understryker att den också bör fånga upp de socioekonomiska fördelar som EU:s försvarsprogram medför för medlemsstater och regioner, inbegripet nya arbetstillfällen och industriell utveckling, för att vägleda politikutvecklingen och stärka allmänhetens förtroende.

36.Europaparlamentet är fast övertygat om att parlamentet, för att garantera demokratisk legitimitet och transparens i EU:s försvarspolitik i tider av hybridkrigföring och desinformationskampanjer, måste spela en central roll i planeringen, tillsynen och granskningen av denna politik. Parlamentet understryker att öppenhet och ansvarsskyldighet måste säkerställas. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet, medlemsstaterna och Europeiska försvarsbyrån att säkerställa att det finns säkra kanaler för utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade och konfidentiella uppgifter med parlamentet, försvarsindustrin och nationella myndigheter.

37.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.