–med beaktande av den begäran om upphävande av Alvise Pérez (Luis Pérez Fernández) immunitet som Spaniens högsta domstol inkom med genom en skrivelse av den 7 oktober 2025, med anledning av det brottmålsförfarande som ska inledas mot honom, vilken tillkännagavs i kammaren den 22 oktober 2025,
–efter att ha hört Alvise Pérez den 24 mars 2026 i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,
–med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,
–med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011, 17 januari 2013 och 19 december 2019 Domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI: EU:C:2011:543; tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23; domstolens dom av den 19 december 2019, Jungqueras Vies, C-502/19, ECLI:EU:C:2019:1115.,
–med beaktande av artikel 71.1 och 71.2 i den spanska konstitutionen,
–med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,
–med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A10-0119/2026), och av följande skäl:
A.Genom en skrivelse av den 7 oktober 2025 begärde ordföranden för Spaniens högsta domstol att immuniteten för Alvise Pérez, ledamot av Europaparlamentet vald i Spanien, skulle upphävas på grund av brott han påstås ha begått under 2024.
B.I begäran anges att administratören för Telegramkanalen Alvise Pérez Chat i januari och februari 2024 påstås ha publicerat uttalanden med namnen på ”de som är ansvariga för den ideologiska förföljelse som kallas hatbrott”, med särskild hänvisning till åklagaren med ansvar för hatbrott i Valencia. De uttalanden som publicerades på kanalen väckte omedelbart reaktioner hos många av kanalens följare, som skickade fler än 1 500 kommentarer till nämnda åklagare, främst av förolämpande karaktär. Det påstådda agerandet skulle kunna utgöra trakasserier eller stalkning, anstiftan till angrepp mot myndighet eller offentlig tjänsteman, tvång och/eller hatbrott via sociala medier, i enlighet med artiklarna 172b och 18.1 i den spanska strafflagen, jämförda med artikel 553 i den spanska strafflagen.
C.Alvise Pérez valdes in i Europaparlamentet i EU-valet i juni 2024 och var således inte ledamot av Europaparlamentet vid tidpunkten för de påstådda brotten.
D.De påstådda brotten och den därav följande begäran om upphävande av Alvise Pérez immunitet har inget samband med yttranden han gjort eller röster han avlagt under utövandet av sitt ämbete i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
E.I artikel 9 första stycket a i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier anges att under Europaparlamentets sessioner ska dess ledamöter åtnjuta, vad avser deras egen medlemsstats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.
F.I artikel 71.1 och 71.2 i den spanska konstitutionen anges följande:
G.Syftet med den immunitet som föreskrivs i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier är att skydda parlamentet och dess ledamöter mot rättsliga förfaranden som rör verksamhet som bedrivs inom ramen för utövandet av det parlamentariska ämbetet och som inte kan skiljas från detta.
H.Enligt artikel 5.2 i arbetsordningen är parlamentarisk immunitet inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende.
I.I detta fall har parlamentet inte funnit några belägg för fumus persecutionis, det vill säga faktiska omständigheter som tyder på att avsikten med det rättsliga förfarandet i fråga är att skada Alvise Pérez politiska verksamhet i hans egenskap av ledamot av Europaparlamentet och därmed parlamentets oberoende.
J.Å ena sidan kan parlamentet inte likställas med en domstol, och å andra sidan kan parlamentsledamoten, inom ramen för ett förfarande för att upphäva immunitet, inte betraktas som ”anklagad”. Tribunalens dom av den 30 april 2019, Briois/parlamentet, T-214/18, ECLI:EU:T:2019:266.