1.Europaparlamentet understryker att nästa fleråriga budgetram måste förse unionen med de finansiella medel som krävs för att reagera på en snabbt föränderlig geopolitisk, ekonomisk och social miljö, samtidigt den leder till resultat för redan etablerad politik och nya prioriteringar. Parlamentet insisterar på att EU:s budget måste förbli en investeringsbudget som kan stödja medborgare, regioner och företag, särskilt små och medelstora företag, samtidigt som unionens resiliens, konkurrenskraft och sociala sammanhållning stärks.

2.Europaparlamentet begär att den fleråriga budgetramen för 2028–2034 ska fastställas till 1,27 % av EU:s bruttonationalinkomst (BNI), medan skuldbetalningen för NextGenerationEU – motsvarande ytterligare 0,11 % av EU:s BNI – bör undantas från de 1,27 % och redovisas utöver taken. Parlamentet upprepar att nästa fleråriga budgetram måste vara mer ambitiös i sin storlek, eftersom den nuvarande finansieringsnivån inte motsvarar unionens politiska ambitioner, och den måste vara skyddad mot inflationschocker. Parlamentet betonar att denna nivå utgör det minimum som krävs för att unionen ska kunna fullgöra sina fördragsenliga åtaganden, uppfylla medborgarnas förväntningar och ta itu med stora utmaningar, inbegripet återkomsten av storskalig krigföring i EU:s grannskap, framväxande säkerhetshot, en mycket utmanande ekonomisk och social bakgrund, en konkurrenskraftsklyfta och den förvärrade klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden.

3.Europaparlamentet motsätter sig starkt alla strategier som leder till fragmentering av den inre marknaden eller åternationalisering av EU:s budget och avvisar bestämt alla steg mot en union ”à la carte”. Parlamentet anser att kommissionens strategi med ”en plan per medlemsstat” undergräver den EU-politik som fastställs i fördragen, skapar onödig konkurrens mellan stödmottagarna, äventyrar den europeiska dimensionen i utgifterna, försvagar flernivåstyret, utmanar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och minskar transparensen.

4.Europaparlamentet efterlyser ett ökat anslag för rubrik 1 för att åtminstone bibehålla finansieringen på samma nivå som i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet efterlyser därför en stark, tydlig och tillräcklig finansiering för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, sammanhållningspolitiken, Europeiska socialfonden och inrikes frågor. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att de belopp som inte öronmärkts inom ramen för de nationella och regionala partnerskapsplanerna ska anslås fullt ut till denna politik, för att på så sätt säkerställa större förutsägbarhet för de slutliga stödmottagarna. Parlamentet upprepar behovet av att upprätthålla en övergripande genomföranderam och regler för denna politik, inbegripet villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, för att säkerställa samstämmighet och undvika fragmentering. Parlamentet efterlyser regionala kapitel i enlighet med medlemsstaternas institutionella ramar och ett fullständigt deltagande av regionala och lokala myndigheter i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av programmen under rubrik 1, på grundval av principerna om delad förvaltning, flernivåstyre och partnerskap.

5.Europaparlamentet välkomnar den betydande förstärkningen av de politikområden som ingår i rubrik 2, i linje med parlamentets sedan länge upprepade uppmaningar, vilket innebär en fördubbling jämfört med den nuvarande perioden och kommer att göra unionen bättre rustad att reagera på framtida utmaningar i en alltmer oförutsägbar global miljö. Parlamentet erkänner behovet av att stärka unionens förmåga att agera på viktiga strategiska områden, inbegripet konkurrenskraft, försvar och säkerhet, forskning och innovation, den dubbla omställningen, infrastruktur, hälso- och sjukvårds- och krisberedskap, utbildning och kultur.

6.Europaparlamentet efterlyser därför en lämplig förstärkning av prioriterade program under rubrik 2, inbegripet Europeiska konkurrenskraftsfonden (EKF), Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Erasmus+, AgoraEU och EU:s civilskyddsmekanism (UCPM+), med öronmärkning för EU4Health och LIFE‑relaterade åtgärder inom ramen för EKF.

7.Europaparlamentet välkomnar de ökade resurserna för rubrik 3 som en signal om unionens åtagande att stärka sin roll som global aktör. Parlamentet anser dock att den föreslagna nivån fortfarande är otillräcklig med tanke på de globala utmaningarnas omfattning.

8.Europaparlamentet efterlyser därför en lämplig förstärkning av rubrik 3 som gör det möjligt för EU att stödja framtida utvidgningar, hantera ökande behov i samband med utveckling, humanitära kriser och fredsbyggande, ge stöd till Ukraina och andra partner och upprätthålla unionens värden, mänskliga rättigheter och demokrati i hela världen samtidigt som multilateralismen stärks. Parlamentet insisterar på att humanitärt bistånd måste fortsätta att öronmärkas och tillhandahållas genom en enhetlig ram med en årlig referensbas med tillräckliga resurser. Parlamentet efterlyser en förstärkning av anslaget till utomeuropeiska länder och territorier, med beaktande av den senaste tidens hot mot Grönlands territoriella integritet och det bredare geopolitiska sammanhanget.

9.Europaparlamentet understryker att nästa fleråriga budgetram måste inriktas på att finansiera europeiska kollektiva nyttigheter med ett märkbart mervärde jämfört med nationella utgifter, såsom gränsöverskridande projekt. Parlamentet påminner om att europeiska medborgare och företag efterlyser EU-åtgärder. Parlamentet begär riktade, strategiska investeringar av EU-medel för att tillgodose deras behov på prioriterade områden såsom bostäder, energi och säkerhet.

10.Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett förstärkt flexibilitetsinstrument och begär att det ska kompletteras med ytterligare källor, inbegripet outnyttjade marginaler och återflöden från finansieringsinstrument, utan att det påverkar sektorsspecifika regler. Parlamentet efterlyser en särskild solidaritetsreserv för naturkatastrofer som ska mobiliseras utöver taken i den fleråriga budgetramen som en sista utväg för att finansiera unionens svar på särskilda behov inom EU till följd av skador som orsakats av naturkatastrofer.

11.Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över att kommissionens förslag innebär att viktiga politiska beslut och budgetbeslut överförs till kommissionens arbetsprogram som antas utan medlagstiftarnas medverkan. Parlamentet insisterar på att alla väsentliga politiska val måste fastställas i de relevanta grundläggande akterna, med full respekt för parlamentets befogenheter som medlagstiftare och budgetmyndighet. Parlamentet betonar att förenklingen inte får ske på bekostnad av transparens, demokratisk ansvarsskyldighet eller parlamentets tillsynsroll. Parlamentet är extremt oroat över den utbredda användningen av finansiering som inte är kopplad till kostnader för en betydande del av programmen enligt nästa fleråriga budgetram och varnar för att denna strategi, om inte tillräckliga skyddsåtgärder finns på plats, medför betydande risker och försvagar möjligheterna till revision.

12.Europaparlamentet understryker att efterlevnad av unionens värden och rättsstatsprincipen är en nödvändig förutsättning för tillgång till EU-medel. Parlamentet insisterar på vikten av en sammanhängande och konsekvent verktygslåda för EU:s värden som omfattar demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i hela EU:s budget. Parlamentet insisterar på en robust strategi för att säkerställa att legitima slutmottagare inte bestraffas för sina regeringars överträdelser av rättsstatsprincipen.

13.Europaparlamentet upprepar med eftertryck det avgörande behovet av hållbara, förutsägbara och motståndskraftiga inkomster för EU:s budget i enlighet med artikel 310 i EUF-fördraget som bör matcha utgiftssidan och EU:s strategiska prioriteringar och identifierade finansieringsbehov. Parlamentet bekräftar sitt starka engagemang för införandet av nya egna medel, inte bara för återbetalning av skulder inom ramen för NextGenerationEU utan även för att finansiera unionens ökade politiska ambitioner. Parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att identifiera nya egna medel och föreslå vissa kalibreringar av traditionella egna medel. Parlamentet stöder den bredare ”korgstrategi” som föreslagits av kommissionen och uppmanar rådet att häva det dödläge som rått sedan 2020 när det gäller korgen med nya genuina egna medel för att nå en inkomstnivå på minst 60 miljarder EUR per år. Parlamentet understryker vikten av kommissionens förslag om en ny typ av krismekanism som skulle kunna ge unionen möjlighet att reagera snabbt på oväntade händelser. Parlamentet understryker att det endast kommer att godkänna en långtidsbudget, inklusive inkomstsidan, som är ändamålsenlig för unionen i en föränderlig värld.

14.Europaparlamentet anser att ståndpunkterna i detta interimsbetänkande utgör parlamentets mandat för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen och att de ska beaktas av rådet i enlighet med artikel 312.5 i EUF-fördraget för att erhålla parlamentets godkännande. Parlamentet är redo att arbeta konstruktivt och inleda meningsfulla förhandlingar med rådet för att tillhandahålla en långtidsbudget som tillgodoser unionens behov. Parlamentet efterlyser en snabb överenskommelse mellan institutionerna senast i slutet av 2026 för att möjliggöra ett punktligt antagande av den fleråriga budgetramen och för att möjliggöra genomförandet av utgiftsprogram från och med den 1 januari 2028.

15.Europaparlamentet begär att få delta i alla skeden av processen för den fleråriga budgetramen, i enlighet med artikel 312.5 i EUF-fördraget. Parlamentet anser att rådet måste ta vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt som anges här för att säkra parlamentets godkännande i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget.

16.Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att i en snabbt föränderlig värld där medborgarna med rätta förväntar sig mer från unionen, och där unionen står inför allt fler kriser och globala utmaningar, måste nästa fleråriga budgetram ges ökade resurser jämfört med perioden 2021–2027 och frångå den historiskt restriktiva och självpåtagna nivån på 1 % av BNI. Parlamentet beklagar att kommissionen, i stället för att lägga fram ett verkligt ambitiöst förslag, gömmer sig bakom ett nominellt belopp på 2 biljoner EUR i löpande priser, vilket i själva verket endast uppgår till 1,763 biljoner EUR i 2025 års fasta priser, vilket motsvarar 1,26 % av EU:s BNI, och att 0,11 % anslås till återbetalningar inom ramen för NextGenerationEU. Parlamentet beklagar att detta leder till en symbolisk ökning för EU-program på mindre än 0,01 procentenheter av BNI, vilket i praktiken innebär en frysning av budgeten i reala termer. Parlamentet framhåller att utfasningen av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) ytterligare kommer att minska unionens totala utgiftskapacitet avsevärt. Parlamentet anser att denna föreslagna nivå varken kommer att göra det möjligt för unionen att fullgöra sina åtaganden enligt fördragen eller bemöta de betydande geopolitiska utmaningar som väntar, inbegripet klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden, som bäst hanteras på unionsnivå, och inte heller levnadskostnadskrisen.

17.Europaparlamentet begär att den fleråriga budgetramen för 2028–2034 fastställs till 1,27 % av EU:s BNI, exklusive återbetalningar för NextGenerationEU. Parlamentet anser att kostnaderna för NextGenerationEU-skulden bör behandlas separat från anslagen till EU-program inom den framtida fleråriga budgetramens struktur, vilket innebär att det totala beloppet uppgår till 1,38 % av BNI. Parlamentet betonar att denna nivå är ett absolut minimum för att unionen ska kunna fullgöra sina åtaganden, reagera på geopolitiska utmaningar och uppnå sina strategiska mål.

18.Europaparlamentet beklagar att återbetalningen av NextGenerationEU, såsom den lagts fram av kommissionen, integrerar årliga delbetalningar under taken i den fleråriga budgetramen från och med 2028. Parlamentet betonar att återbetalningsplanen måste säkerställa att NextGenerationEU-skuldbetalningar inte tränger ut viktiga EU-utgifter eller äventyrar unionens förmåga att hantera framtida kriser. Parlamentet påminner därför om sin långvariga ståndpunkt att anslag kopplade till NextGenerationEU‑återbetalningar bör redovisas utöver taken.

19.Europaparlamentet stöder helhjärtat den föreslagna tekniska justeringsmetoden som tar hänsyn till den faktiska inflationen, vilket är avgörande för att skydda EU-budgetens köpkraft under perioder av inflationschocker. Parlamentet välkomnar denna mekanism, som är avgörande för att skydda EU:s program så att medborgarna inte blir lidande av inflationen.

20.Europaparlamentet begär i detta sammanhang att finansieringsnivån ska säkerställas för EU:s program och politik, i enlighet med bilagorna I och II till denna resolution. Parlamentet begär att de relevanta åtagande- och betalningstaken justeras i enlighet med detta.

21.Europaparlamentet noterar att rubrik 1 ”Europas sociala modell och livskvalitet” tilldelas 797,2 miljarder EUR i 2025 års priser, efter det att det belopp som avsatts för NextGenerationEU-återbetalning uteslutits, vilket motsvarar 45 % av den totala fleråriga budgetramen för 2028–2034. Parlamentet uttrycker djup oro över att detta är en minskning jämfört med de 810,1 miljarder EUR som anslogs i den fleråriga budgetramen för 2021–2027, vilket utgjorde 65 % av det totala beloppet. Parlamentet anser att denna betydande nedskärning är oacceptabel med tanke på den avgörande betydelsen av att upprätthålla unionens långvariga politik.

22.Europaparlamentet beklagar att den föreslagna förordningen om nationella reformprogram (COM(2025)0558), som slår samman olika politikområden till en plan per medlemsstat, skapar betydande osäkerhet om finansieringens förutsägbarhet för slutmottagarna, skapar onödig konkurrens om finansiella resurser mellan stödmottagare och politikområden och politiserar fördelningen av EU-medel, vilket riskerar att öka komplexiteten och avvägningarna mellan prioriteringarna. Parlamentet insisterar på att strategin ”en plan per medlemsstat” underförstått urholkar EU-budgetens europeiska dimension och målen för EU:s gemensamma politik, leder till överdriven centralisering som underminerar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, utesluter regionala och lokala myndigheter och berörda parter från en meningsfull roll i utformningen av prioriteringar och undergräver flernivåstyret och utgifternas territoriella dimension. Parlamentet anser att de belopp som inte öronmärkts inom ramen för de nationella och regionala partnerskapsplanerna bör tilldelas helt och hållet för att ge de slutliga stödmottagarna förutsägbarhet. Parlamentet varnar dessutom för att den betydande minskningen av anslagen till rubrik 1 också hotar att undergräva EU:s politik som fastställs i fördragen och unionens mål att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, skydda sociala rättigheter, rättsstatsprincipen och sociala rättigheter, säkerställa livsmedelstrygghet och en skälig levnadsstandard för jordbrukare och fiskare samt skydda miljön och den biologiska mångfalden. Parlamentet upprepar behovet av att undvika fragmentering och upprätthålla den övergripande genomföranderamen, inbegripet övergripande regler och principer såsom respekt för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, som bör tillämpas enhetligt i all politik som omfattas av de nationella och regionala partnerskapsplanerna, samtidigt som enhetliga och konsekventa genomförandebestämmelser säkerställs.

23.Europaparlamentet betonar att det är absolut nödvändigt att behålla EU-budgetens europeiska dimension som ett grundläggande instrument för att uppnå gemensamma mål, uttrycka solidaritet inom unionen och tillhandahålla europeiska kollektiva nyttigheter. Parlamentet understryker att EU:s budget måste förbli den finansiella ryggrad som stöder en fördjupning av unionens integration, undviker fragmentering eller åternationalisering av viktig unionspolitik, främjar territoriell, ekonomisk och social sammanhållning i alla EU:s regioner, bland annat genom att ta itu med ihållande strukturella begränsningar som påverkar perifera regioner, öregioner och yttersta randområden, och säkerställer rättvis konkurrens och lika möjligheter för alla territorier i medlemsstaterna, så att ingen person och ingen region hamnar på efterkälken. Parlamentet anser vidare att EU:s budget bör bidra till att hantera levnadskostnadskrisen och den växande ojämlikheten samt till att uppnå EU:s klimatmål och mål för biologisk mångfald, genom investeringar på relevanta nyckelområden.

24.Europaparlamentet avvisar varje steg mot ett ”à la carte”-Europa där ett differentierat deltagande och en kombination av strategier med olika mål, tidshorisonter och genomförandelogik undergräver enhetligheten och samstämmigheten i EU:s politik och program. Parlamentet är djupt oroat över att ett enda instrument med flera nivåer av mål, skyddsåtgärder och rapporteringskrav kan öka komplexiteten, försvaga ansvarsskyldigheten och undergräva ett effektivt genomförande. Parlamentet varnar för att en sådan strategi där medlemsstaterna beslutar om den specifika tilldelningen av EU‑medel skulle fragmentera den inre marknaden, skapa orättvisa konkurrensfördelar och urholka den solidaritetsprincip som ligger till grund för den europeiska integrationen och uppåtgående konvergens.

25.Europaparlamentet efterlyser separat, tillräcklig och tydligt öronmärkt finansiering för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, sammanhållningspolitiken och Europeiska socialfonden för att stärka den långsiktiga territoriella resiliensen, den sociala sammanhållningen och förtroendet för det europeiska projektet samt uppåtgående konvergens.

26.Europaparlamentet beklagar den föreslagna minskningen av finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027. Parlamentet begär att en särskild och robust budget för den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa fleråriga budgetram öronmärks med ett belopp på 433,01 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 385,12 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) för att säkerställa livsmedelstrygghet och livsmedelssuveränitet, konkurrenskraft och en skälig levnadsstandard för jordbrukarna och för att göra det möjligt för dem att övergå till mer hållbara metoder, inbegripet hållbar mark- och vattenförvaltning. Parlamentet efterlyser ett förstärkt, ansvarsskyldigt och mer flexibelt gemensamt säkerhetsnät inom den övergripande ramen för NRP‑planerna. Parlamentet betonar behovet av att fullt ut bevara den inre marknadens integritet och säkerställa lika villkor för jordbrukare i olika medlemsstater. Parlamentet efterlyser fortsatta och förstärkta åtgärder som garanterar landsbygdsområdenas livskraft, även genom Leader och lokalt ledd utveckling. Parlamentet understryker att hanteringen av klimatförändringar, miljöförluster, förlust av biologisk mångfald och andra utmaningar som påverkar landsbygdsområden, jordbrukssektorn och livsmedelstryggheten bidrar till sektorns och landsbygdsområdenas ekonomiska bärkraft och konkurrenskraft och till jordbruksproduktionens långsiktiga stabilitet. Parlamentet betonar behovet av att stödja skräddarsydda investeringar, inbegripet sådana som främjar social inkludering och som gör jordbruket mer attraktivt för ungdomar, kvinnor och nya jordbrukare.

27.Europaparlamentet beklagar den betydande budgetnedskärningen och utspridningen av fiskerifinansieringen till flera budgetrubriker. Parlamentet efterlyser garantier för att de öronmärkta anslagen för fiske och vattenbruk i den fleråriga budgetramen uppgår till minst 7,29 miljarder EUR i löpande priser (vilket motsvarar 6,50 miljarder EUR i 2025 års fasta priser), i syfte att ta itu med utmaningarna inom dessa sektorer. Parlamentet understryker vidare att den ytterligare finansieringen av fiskets externa dimension under rubrik 3 bör uppgå till 1,69 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 1,50 miljarder EUR i 2025 års fasta priser), inbegripet för partnerskapsavtal om hållbart fiske och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. Parlamentet upprepar att den gemensamma fiskeripolitiken bidrar till en stabil inkomst och långsiktig framtid för fiskare, samtidigt som den skyddar hållbara marina ekosystem, som stärker sektorns konkurrenskraft. Parlamentet begär att man särskilt uppmärksammar EU:s fiskeflotta för att förbättra säkerheten och tryggheten, bland annat genom att vidta åtgärder mot olagligt fiske och förbättra arbetsvillkoren, energieffektiviteten och hållbarheten samt möjliggöra modernisering av unionens flotta och generationsskifte. Parlamentet begär dessutom att nästa fleråriga budgetram ska säkerställa särskild och synlig finansiering, utöver finansieringen av fisket, för unionens havsrelaterade politik, inbegripet havspakten.

28.Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken är en rättsligt fastställd, fördragsbaserad prioritering för unionen. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken måste fortsätta att fungera som unionens viktigaste instrument för territoriella investeringar och som en pelare i EU:s tillväxtmodell, på grundval av en effektiv involvering av regionala och lokala myndigheter genom deras fulla deltagande i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av de nationella planerna och anpassningen av investeringar till deras behov, och genomföras enligt en modell som bygger på partnerskapsprincipen, med deltagande av ekonomiska aktörer och aktörer i det civila samhället och flernivåstyre med en total budget på 306,93 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 274,34 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) för struktur- och investeringsfonderna.

29.Europaparlamentet begär att sammanhållningspolitiken ska förbli ett separat politikområde med en särskild och robust budget som är öronmärkt i nästa fleråriga budgetram med ett totalt belopp på 248,37 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 222,00 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), 46,99 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 42,00 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) för Sammanhållningsfonden och 11,57 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 10,34 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) för Interreg. Parlamentet understryker att tilldelningen av detta belopp till sammanhållningspolitiken är en nödvändig förutsättning inte bara för att säkerställa finansieringen av långsiktiga sammanhållningsmål och främja konvergens, utan även för att finansiera de nya målen och prioriteringarna inom denna politik.

30.Europaparlamentet beklagar att bristerna i RRF, som också upptäckts av revisionsrätten, inte åtgärdades av kommissionen när den föreslog förordningen om nationella reformprogram, och efterlyser en strategi med delad förvaltning där lokala och regionala myndigheter tar ansvar för att utforma, planera, genomföra och övervaka åtgärder.

31.Europaparlamentet efterlyser regionala kapitel i enlighet med medlemsstaternas institutionella ramar. Parlamentet efterlyser ett fullständigt deltagande av regionala och lokala myndigheter i utformningen, övervakningen och genomförandet av fonderna, på grundval av delad förvaltning, flernivåstyre och partnerskapsprincipen, såsom dessa förstås i dagsläget. Parlamentet betonar behovet av tydligt definierade resurser, partnerskapsregler och ett starkt territoriellt fokus, där regionerna fungerar som förvaltande myndigheter, bland annat genom direkta förhandlingar med kommissionen om fastställandet av delmål och mål och deras genomförande, samt mer direkt tillgång till EU-finansiering för regionala och lokala myndigheter.

32.Europaparlamentet betonar behovet av lämpligt stöd för unionens svar på de demografiska utmaningarna. Parlamentet efterlyser tillräckliga resurser inom de relevanta programmen för åtgärder som bidrar till att hantera sådana utmaningar, särskilt för regioner och missgynnade områden som påverkas av regionala skillnader och en åldrande befolkning, med full respekt för unionens befogenheter och subsidiaritetsprincipen.

33.Europaparlamentet påminner om de unika utmaningar som öregioner, gränsregioner och bergsregioner i EU står inför och efterlyser skräddarsydda lösningar för att tillgodose dessa behov. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att deras särskilda geografiska begränsningar och ekonomiska och miljömässiga realiteter vederbörligen beaktas vid utformningen och genomförandet av de regionala kapitlen.

34.Europaparlamentet noterar att budgetplaneringen för EU-faciliteten, som möjliggör ytterligare flexibilitet för den politik som den omfattar och som helt och hållet omfattas av budgetmyndighetens behörighet, kommer att åtnjuta betydande finansiella resurser som tilldelas den för att hantera oförutsedda kriser.

35.Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt förslag infört Catalyst Europe, vilket skulle kunna mobilisera upp till 150 miljarder EUR i EU-stödda lån till överkomliga villkor för att göra det möjligt för medlemsstaterna att göra strategiska investeringar utöver de nationella anslag som de tilldelats inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att denna mekanism utgör ett viktigt steg mot att ta itu med investeringsgapen i fråga om utfasning av fossila bränslen samt digitalisering och ekonomisk resiliens. Parlamentet betonar att Catalyst Europe skulle vara tillgängligt för alla medlemsstater och därigenom bidra till ekonomisk och social sammanhållning samt europeisk konkurrenskraft.

36.Europaparlamentet anser att för att säkerställa en fullständig och effektiv tillämpning av artikel 349 i EUF-fördraget måste särskild finansiering för de yttersta randområdena inrättas inom den fleråriga budgetramen för 2028–2034. Parlamentet efterlyser därför ett Posei-program med ett separat och tillräckligt finansiellt anslag för särskilda åtgärder, inbegripet för vattenbruk och fiske som spelar en nyckelroll för livsmedelstryggheten, sysselsättningen och den lokala utvecklingen.

37.Europaparlamentet betonar att den fleråriga budgetramen för 2028–2034 bör spela en avgörande roll för att minska ojämlikhet, fattigdom och social utestängning genom att stödja genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, dess handlingsplan och dess överordnade mål. Parlamentet är djupt oroat över att tillgången till anständiga bostäder till överkomliga kostnader i Europa minskar i alarmerande takt, mot bakgrund av minskande totala investeringar i bostadsutbudet i många av medlemsstaterna, och att offentlig och privat finansiering ligger kvar under vad som behövs för att tillgodose efterfrågan. Parlamentet efterlyser ett strategiskt, ansvarsfullt och effektivt utnyttjande av investeringar i anständiga, hållbara och överkomliga bostäder, genom användning av EU-medel, bland annat genom åtgärder inom ramen för Eruf, och användning av lån från Catalyst Europe och riktade investeringar inom ramen för EKF, samt nationella delar av InvestEU, för att möjliggöra större bostadsinvesteringar i syfte att genomföra EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad.

38.Europaparlamentet begär att Europeiska socialfonden+ (ESF+) ska förbli ett fristående och separat program med en särskild finansieringsram på 124,19 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 110,73 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) för att främja uppåtgående social konvergens, sysselsättning av god kvalitet och lika möjligheter. Parlamentet betonar att ESF fortfarande är ett viktigt finansieringsinstrument för att investera i utbildning, sysselsättning och kompetensutveckling, främja jämlikhet och ge stöd till människor i utsatta situationer och de mest behövande i våra samhällen, för att uppnå målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet beklagar djupt den snäva sociala dimensionen i NRP-förordningen. Parlamentet efterlyser tydlighet och förutsägbarhet för de slutliga stödmottagarna och de ansvariga förvaltningsmyndigheterna.

39.Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramen måste stödja ett fullständigt och snabbt genomförande av EU:s migrations- och asylpakt för att säkerställa lämpliga mottagningsvillkor, snabba och effektiva asylförfaranden, integration samt återvändande- och återtagandeförfaranden, i full överensstämmelse med internationell människorättslagstiftning. Parlamentet insisterar på att nästa fleråriga budgetram måste tillhandahålla de resurser som krävs för att på lämpligt sätt ta itu med unionens stora utmaningar på områdena asyl, migration, integration, gränsförvaltning och inre säkerhet samt ett effektivt skydd av EU:s yttre gränser, inbegripet för gränsinfrastruktur, samt fysiska och elektroniska åtgärder och underrättelseåtgärder, när och om så är relevant. Parlamentet anser att det förslag som kommissionen lagt fram inte på ett adekvat sätt uppfyller dessa krav och efterlyser en ökning av beloppen för asyl- och migrationspolitik, gränsförvaltning och säkerhet till 38,04 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 34,00 miljarder EUR i 2025 års fasta priser). Parlamentet efterlyser en utvidgning av de direkta finansieringsflödena inom EU:s facilitet för lokala och regionala myndigheter, med utgångspunkt i modellen för den nuvarande tematiska delen av Asyl-, migrations- och integrationsfonden.

40.Europaparlamentet erkänner att alla EU:s östra gränsregioner står inför ökade ekonomiska, sociala och säkerhetsmässiga utmaningar på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och andra geopolitiska hot, inbegripet hybridhot. Parlamentet betonar behovet av omfattande stöd från den fleråriga budgetramen för att stärka deras försvar, beredskap, motståndskraft och säkerhet samt deras ekonomiska, sociala och territoriella utveckling. Parlamentet efterlyser därför omfattande insatser inom alla EU-program och varaktigt stöd på EU-nivå, inbegripet finansiellt stöd inom ramen för de nationella planerna.

41.Europaparlamentet välkomnar den betydande förstärkningen av rubrik 2 ”Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet”, som tilldelas 522,2 miljarder EUR i 2025 års priser i den fleråriga budgetramen för 2028–2034, vilket motsvarar 30 % av den totala fleråriga budgetramen, jämfört med 224,8 miljarder EUR eller 17 % under den nuvarande perioden. Parlamentet noterar att denna mer än fördubbling av resurserna återspeglar unionens engagemang för forskning, innovation, strategiskt oberoende, strategiska industrisektorer och infrastrukturer, vattenresiliens, ny teknik, bioteknik, den gröna och den digitala omställningen, kritiska råmaterial, energitrygghet, rymden, försvar, transport och militär rörlighet, kreativa industrier, utbildning, kultur, demokrati och grundläggande rättigheter, ekonomisk och social resiliens, teknisk suveränitet och stöd till små och medelstora företag, uppstartsföretag och expanderande företag. Parlamentet konstaterar att denna betydande ökning är ett svar på parlamentets långvariga krav på större investeringar på dessa områden och betonar att den bör genomföras på ett sätt som säkerställer strategisk samstämmighet och maximerar EU:s mervärde.

42.Europaparlamentet understryker att EKF bör vara ett riktat finansieringsinstrument för att fylla ett finansieringsunderskott i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker EKF:s avgörande roll för att stärka unionens konkurrenskraft, dvs. kapaciteten hos unionens företag att konkurrera på globala marknader, att stärka unionens ekonomiska och industriella suveränitet, långsiktiga produktivitet, strategiska oberoende och resiliens, inbegripet tillgången till kritiska råmaterial, och att genomföra den dubbla omställningen. Parlamentet efterlyser i detta avseende en budget för EKF på 264,35 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 234,00 miljarder EUR i 2025 års fasta priser). Parlamentet insisterar på att konsolideringen av programmen inte får minska transparensen eller begränsa parlamentets förmåga att säkerställa lämplig finansiering för specifika politiska mål. Parlamentet insisterar på att budgetposterna, trots sammanslagningar av program, måste förbli tillräckligt detaljerade för att möjliggöra en meningsfull parlamentarisk tillsyn och upprätthålla synligheten för finansieringen av enskilda prioriteringar. Parlamentet anser att det är viktigt att säkerställa att EKF, inbegripet Life-åtgärder, genomförs genom transparenta styrningsarrangemang som gör det möjligt att spåra totala utgifter, mål och resultat och undvika onödig fragmentering. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att konkurrenskraften måste främja ekonomisk tillväxt samt stabila och välbetalda arbetstillfällen av hög kvalitet, vilket betonas i både Draghi- och Letta-rapporterna, och att en välutbildad arbetskraft är avgörande för en framtidssäkrad europeisk ekonomi, och att det därför behövs finansiering för omskolning och kompetenshöjning av arbetskraften, även i sektorer som står inför betydande omställningar.

43.Europaparlamentet konstaterar att EU-budgeten inte ensam kan fylla investeringsgapet och att det därför finns ett behov av att maximera synergierna mellan offentliga och privata investeringar, använda riskminskning, finansieringsinstrument och budgetgarantier som kraftfulla och effektiva verktyg för att uppnå EU:s målsättningar och politiska mål samt förenkla och harmonisera EU:s investeringsstruktur. Parlamentet insisterar bestämt på att det är nödvändigt att ha ett InvestEU-instrument som är större än det nuvarande programmet och tillgängligt redan från början och att budgeten bör tillhandahålla mer flexibla och tillgängliga nationella delar av InvestEU, särskilt för små och medelstora företag, och efterlyser inrättandet av robusta finansieringsinstrument och riskdelningsmekanismer på EU-nivå inom ramen för EKF som kan säkerställa ett stabilt flöde av investeringar och attrahera privat kapital.

44.Europaparlamentet påminner om vikten av att stödja små och medelstora företag eftersom de utgör ryggraden i den europeiska ekonomin, har ett starkt territoriellt fokus och är en viktig drivkraft för tillväxt i hela unionen. Parlamentet betonar vikten av en lämplig nivå på investeringar i små och medelstora företag. Parlamentet betonar att EU:s budget bör göra det möjligt för små och medelstora företag att snabbare och enklare få tillgång till finansiering, överbrygga innovations- och investeringsgapet till globala konkurrenter och bidra till hållbar tillväxt, jobbskapande och strategiskt oberoende.

45.Europaparlamentet framhåller att den gröna och den digitala omställningen är oupplösligt förbundna med Europas långsiktiga välstånd, välbefinnande, hållbarhet, tillväxt och konkurrenskraft. Parlamentet understryker att den dubbla omställningens framgång i slutändan hänger på att man ser till att omställningen blir rättvis och inkluderande för arbetstagare, regioner och företag och att den bidrar till social rättvisa för alla, med särskilt fokus på de mest utsatta, för att se till att ingen lämnas utanför. Parlamentet insisterar därför på att den fleråriga budgetramen för 2028–2034 måste fortsätta att stödja den dubbla omställningen. Parlamentet beklagar att förslaget till flerårig budgetram för 2028–2034 inte innehåller något fristående instrument och efterlyser därför relevanta resurser i nästa fleråriga budgetram för att det oaktat stödja en rättvis omställning. Parlamentet betonar dessutom behovet av synergi och komplementaritet mellan de sammanhållningspolitiska fonderna och EKF.

46.Europaparlamentet betonar behovet av att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Parlamentet påminner om att försvarsindustripolitiken måste vara öppen och främja konkurrens, och att teknik med dubbla användningsområden, militär rörlighet och kritisk infrastruktur utgör grundstenar för unionens geopolitiska prognoser och den europeiska avskräckningsförmågan. Parlamentet efterlyser tydligt identifierbara och adekvat finansierade försvarsrelaterade anslag. Parlamentet begär att alla försvarsrelaterade investeringar, även inom ramen för NRP-planerna, ska följa enhetliga kriterier för stödberättigande, inbegripet krav som rör ett tydligt europeiskt mervärde och som är förenliga med principerna om europeisk preferens, interoperabilitet, försörjningstrygghet och industriell resiliens.

47.Europaparlamentet noterar att den föreslagna budgeten för Horisont Europa fortfarande inte räcker till för att uppnå det bidrag från unionen som krävs för att uppnå utgiftsmålet på 3 % för forskning och utveckling (FoU), och efterlyser en budget för Horisont Europa på 200 miljarder EUR i löpande priser (177,01 miljarder EUR i 2025 års fasta priser). Parlamentet understryker att ökade investeringar i forskning och innovation i EU, inklusive mycket större privata investeringar, återspeglar unionens existentiella behov att överbrygga innovationsklyftan jämfört med våra globala konkurrenter och därigenom återföra hållbar tillväxt och konkurrenskraft till Europa, eftersom detta förblir grunden för vårt välstånd och är avgörande för att upprätthålla vår sociala modell. Parlamentet påminner om att EU:s FoU-utgifter inte kan ersätta varaktiga nationella offentliga investeringar i FoU. Parlamentet betonar att forskningssamverkan, öppen konkurrens och vetenskaplig och teknisk spetskompetens måste fortsätta att stå i centrum för ramprogrammet, och välkomnar kommissionens beslut att fortsätta att ge särskilt stöd till åtgärder för bredare deltagande och till övergångsländer för att förbättra den geografiska balansen. Parlamentet understryker att ramprogrammet, inklusive dess åtgärder för bredare deltagande, främst bör syfta till att främja spetskompetens inom FoU i hela unionen och till att fullt ut frigöra Europas talangpotential.

48.Europaparlamentet påminner om FSE:s betydelse för att ta itu med de felande länkarna inom de europeiska energi- och transportsektorerna och dess bidrag till att främja ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i EU. Parlamentet konstaterar att omställningen till ren energi och gränsöverskridande strukturella investeringar för att förbättra energitryggheten och kritisk energiinfrastruktur i Europa är oumbärliga och utgör en förutsättning för att säkerställa en trygg och överkomlig energiförsörjning i hela unionen. Parlamentet påminner om den avgörande betydelsen och mervärdet av EU-investeringar för att utveckla infrastruktur för ren energi och påskynda modernisering av nätet och gränsöverskridande sammanlänkning, även för förnybar energi. Parlamentet välkomnar den mycket nödvändiga ökningen av transport och militär rörlighet inom ramen för FSE. Parlamentet noterar att finansieringen av transportinfrastruktur samt lösningar för utfasning av fossila bränslen och digitalisering nu är beroende av en nära synkronisering mellan FSE, EKF och NRP-planerna. Parlamentet efterlyser ett FSE-anslag på 91,29 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 81 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) för att på lämpligt sätt stödja energi, transport och militär rörlighet.

49.Europaparlamentet betonar att Life-programmet spelar en central roll för att integrera EU:s miljömål och miljöåtaganden. Parlamentet anser därför att åtgärder som för närvarande stöds inom ramen för Life-programmet, såsom riktat, långsiktigt och högkvalitativt stöd till naturskydd, återställande av biologisk mångfald, klimatanpassning, förebyggande av föroreningar och miljöstyrning, bör fortsätta på ett tydligt sätt, med särskild finansiering på 3,39 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 3 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) inom ramen för EKF, för att säkerställa förutsägbarhet, stabilitet och kontinuitet i finansieringen, även för lokala och regionala myndigheter, och så att genomförandet på plats förblir effektivt och synligt för stödmottagare och medborgare. Parlamentet betonar dessutom att EU-faciliteten också bör genomföra Life-relaterade åtgärder för att uppnå den nuvarande finansieringsnivån för Life-programmet.

50.Europaparlamentet betonar att EU-medborgarnas hälsa fortfarande är en prioriterad fråga. Parlamentet betonar att en frisk befolkning och en stark hälso- och sjukvårdssektor är grundläggande drivkrafter för Europas konkurrenskraft, ekonomiska resiliens och välbefinnande. Parlamentet understryker att varaktiga och förutsägbara investeringar i hälsa är avgörande för att stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens, stödja och behålla kompetent hälso- och sjukvårdspersonal, minska ojämlikheten i tillgången till vård i medlemsstaterna och säkerställa unionens beredskap för framtida hälsokriser. Parlamentet uttrycker stark oro över urvattningen av programmet EU för hälsa genom att de flesta åtgärder för hälsopolitik, förebyggande och förstärkning av hälso- och sjukvårdssystemen överförs till EKF. Parlamentet begär därför att 10,05 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 8,90 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) inom ramen för EKF ska öronmärkas för särskilda prioriteringar för programmet EU för hälsa.

51.Europaparlamentet upprepar att tillräckliga resurser bör avsättas för att bekämpa könsrelaterat våld och stödja tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, kvinnorättsorganisationer samt EU-initiativ och EU-organ som främjar verklig jämlikhet mellan människor, oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller ras. Parlamentet påpekar i detta avseende kommissionens meddelande EUT C, C/2026/1383, 4.3.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/1383/oj. efter parlamentets resolution från december 2025 Antagna texter, P10_TA(2025)0338. om det europeiska medborgarinitiativet ”My Voice, My Choice”.

52.Europaparlamentet noterar förslaget att överföra krisberedskapen och insatserna vid hälsokriser från det nuvarande programmet EU för hälsa till EU:s mer allmänna krishanteringsförmåga, kompletterat med nya sektorsövergripande krissamordningsfunktioner och åtgärder som rör civil-militärt samarbete för att skapa ett integrerat och motståndskraftigt europeiskt civilskydd. Parlamentet understryker EU:s roll som nav för att samordna och förbättra medlemsstaternas beredskap och kapacitet att omedelbart reagera på storskaliga nödsituationer med stor inverkan, och upprepar sin uppmaning om att säkerställa tillräcklig finansiering för beredskap och snabb krishantering, så att UCPM+ förblir den primära ramen för allmän krishantering på EU-nivå. Parlamentet efterlyser en budget för UCPM+ på 12,42 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 11 miljarder EUR i 2025 års fasta priser).

53.Europaparlamentet upprepar att Erasmus+, som ett av unionens flaggskeppsprogram, spelar en central roll för att främja europeiska värden, gränsöverskridande samarbete och ungdomars engagemang, och påminner om att en förstärkning av humankapitalet, arbetskraftens rörlighet och kompetens, bland annat genom universitets- och lärlingsutbyten, i Draghi- och Letta-rapporterna identifieras som en viktig del av Europas konkurrenskraft och resiliens. Parlamentet efterlyser en budget för Erasmus+ på 47,39 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 42 miljarder EUR i 2025 års fasta priser).

54.Europaparlamentet betonar att investeringar i demokratisk resiliens och kulturell livskraft är en integrerad del av unionens strategiska oberoende. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang förslaget till det nya AgoraEU-programmet, med tanke på dess utvidgade tillämpningsområde och unika europeiska mervärde som unionens enda program för de kulturella och kreativa sektorerna och för mediepluralism, samt för att stödja demokratiskt deltagande och främja europeiska värden. Parlamentet efterlyser en budget för AgoraEU på 10,72 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 9,5 miljarder EUR i 2025 års fasta priser).

55.Europaparlamentet efterlyser en budget för programmet för rättsliga frågor på 0,89 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 0,79 miljarder EUR i 2025 års fasta priser), inbegripet stöd till digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning, införande av nya gränsöverskridande instrument och nya initiativ för att minska den gränsöverskridande rättsliga fragmenteringen, särskilt i ljuset av nya utmaningar som internetbrott och hatpropaganda.

56.Europaparlamentet noterar att rubrik 3 ”Europa i världen” tilldelas 190 miljarder EUR i 2025 års priser i den fleråriga budgetramen för 2028–2034, vilket innebär en betydande ökning från 121,5 miljarder EUR under den nuvarande perioden, samtidigt som dess andel på 10 % av den totala fleråriga budgetramen bibehålls. Parlamentet anser att denna väsentliga förstärkning på 68,5 miljarder EUR är absolut nödvändig, eftersom den visar unionens åtagande att stärka sin roll som global aktör och pålitlig partner i en alltmer komplex geopolitisk miljö. Parlamentet uttrycker dock oro över att denna finansieringsnivå fortfarande är otillräcklig för att finansiera föranslutningsstöd och yttre åtgärder med tanke på omfattningen av de globala utmaningarna, inbegripet ökade utvecklingsbehov och ökande ojämlikhet, humanitära kriser, ett aldrig tidigare skådat antal kriser, konflikter och övergripande bräcklighet, utfasningen av fossila bränslen, global hälsa och behovet av att stödja Ukraina och andra partner. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att öka budgetanslaget för instrumentet Europa i världen till 225 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 198,63 miljarder EUR i 2025 års fasta priser).

57.Europaparlamentet beklagar bristen på tematiska mål som omfattar kritiska områden och som skulle göra det möjligt för medlagstiftarna att fastställa strategiska prioriteringar. Parlamentet betonar behovet av att involvera partner i det civila samhället samt lokala och regionala aktörer. Parlamentet betonar att detta ökade anslag är avgörande för att säkra unionen som en trovärdig global aktör. Parlamentet efterlyser nödvändiga medel för att stödja utvidgnings- och anslutningsprocesserna och för att främja och upprätthålla unionens värden och intressen över hela världen, även genom ömsesidigt fördelaktiga partnerskap. Parlamentet betonar att förutsägbar och tillräcklig finansiering stöder stabilitet, resiliens och hållbar utveckling, och bidrar till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration genom att främja ekonomiska möjligheter, utbildning och yrkesutbildning av god kvalitet och skapande av arbetstillfällen i partnerländer, och därigenom stärker den långsiktiga säkerheten. Parlamentet begär att bestämmelser förhandlas fram inom ramen för det relevanta lagstiftningsförfarandet för att säkerställa att genomförandet av EU-medel inom ramen för instrumentet Europa i världen inte ignorerar ihållande kränkningar av de mänskliga rättigheterna i partnerländerna, och påminner om principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd.

58.Europaparlamentet varnar för att sammanslagningen av program återigen skulle kunna leda till en försvagad parlamentarisk tillsyn och involvering och minskad synlighet för finansieringen av specifika prioriteringar, såsom skedde med instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Parlamentet efterlyser tydliga och meningsfulla mekanismer för ansvarsskyldighet och rapportering inom ramen för Europa i världen. Parlamentet insisterar på att pelarna, liksom de tematiska programmen, länderna och instrumenten inom dem, inbegripet föranslutningsstödet, upprätthåller tydliga och separata budgetposter för att säkerställa insyn i anslagen och att begäranden om överföringar av betydande belopp inom pelarna måste godkännas på förhand av parlamentet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att tillåta tillbakadraganden inom Europa i världen för att återgå till den ursprungliga budgetposten. Parlamentet anser att kommissionen måste tillhandahålla en tydlig uppdelning mellan programplanerad och icke programplanerad finansiering och påminner om att Europa i världen främst måste bestå av geografiska programåtgärder.

59.Europaparlamentet påminner om att humanitärt bistånd med öronmärkt finansiering, som säkerställs och genomförs i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1257/96 om humanitärt bistånd Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (EUT L 163, 2.7.1996, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/1257/oj)., fortfarande är Europas mest synliga och principiella uttryck för solidaritet och att principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende måste fortsätta att upprätthållas. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att det humanitära biståndets princip- och behovsbaserade karaktär kräver att dess förutsägbara finansiering tillhandahålls genom en enhetlig ram med en tillräckligt finansierad årlig grundtilldelning med en särskild kontoplan, kompletterat med en adekvat reserv för nödåtgärder.

60.Europaparlamentet betonar vikten av garanterad tillgång till reserven inom Europa i världen, som bör vara tillgänglig utöver det vägledande anslaget på 25 miljarder euro som förstärkning i samband med oförutsedda behov, som ökar på grund av faktorer såsom klimatförändringen. Parlamentet begär att 25 miljarder EUR för humanitärt bistånd under perioden 2028–2034 måste betraktas som ett garanterat lägsta belopp och inte ett tak, med tanke på att de humanitära kriserna ökar i antal och varaktighet.

61.Europaparlamentet välkomnar det faktum att mobiliseringen av bufferten för Europa i världen ska förändras jämfört med instrumentet Europa i världen, eftersom varje mobilisering som överstiger 10 % av det årliga anslaget enligt nästa fleråriga budgetram och budgetförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj). ska godkännas av parlamentet och rådet. Parlamentet insisterar dock, i linje med sina tidigare uppmaningar, på att kommissionen ska informera parlamentet i god tid före varje mobilisering av bufferten och beakta dess synpunkter på de planerade åtgärdernas art, mål och finansiella omfattning.

62.Europaparlamentet understryker att det är av största vikt att instrumentet Europa i världen har tillräckliga resurser för att unionens yttre åtgärder ska vara konsekventa och för att EU ska fungera som pålitlig och långsiktig partner på jämlik fot med partnerländer. Parlamentet bekräftar att anslagen inom ramen för Europa i världen bör anpassas till målet för EU:s politik för utvecklingssamarbete i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget, nämligen minskning och på lång sikt utrotning av fattigdom, samt till det europeiska samförståndet om utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling.

63.Europaparlamentet efterlyser meningsfulla mekanismer för ansvarsskyldighet och rapportering. Parlamentet är oroat över den utbredda användningen av ”finansiering som inte är kopplad till kostnader” i genomförandet av den europeiska pelaren genom resultatbaserade planer och insisterar på att dessa medel bör betalas ut på grundval av efterlevnad av de grundläggande principerna för utvidgningsprocessen, inbegripet rättsstatens principer.

64.Europaparlamentet anser att utvidgningen är en möjlighet att stärka unionen och att nästa fleråriga budgetram är avgörande för att förbereda unionen och kandidatländerna för deras anslutning. Parlamentet välkomnar beslutet att bevilja Ukraina och grannlandet Moldavien status som kandidatland. Parlamentet insisterar på behovet av att använda de medel som krävs för att stödja deras anslutningsprocesser och anslutningsprocesserna för länderna på västra Balkan, Parlamentet välkomnar Europa i världens åtagande att tillhandahålla starkt finansiellt stöd till kandidatländer som ett viktigt instrument för att förankra dem ordentligt i EU och främja deras förberedelser inför anslutningen. Parlamentet begär att ett särskilt anslag för varje kandidatland garanteras med särskilda budgetposter.

65.Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för ukrainarna i deras kamp för frihet och demokrati och beklagar djupt det fruktansvärda lidande och den fruktansvärda inverkan som Rysslands oprovocerade och oförsvarliga anfallskrig medför. Parlamentet välkomnar att förslaget om att genomföra Ukrainastödslånet har antagits som en del av unionens stöd till Ukraina. Parlamentet understryker att skuldtjänstkostnader som uppstår till följd av upplåningen för Ukrainastödlånet inte beaktades i förslagen i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet insisterar på att dessa skuldtjänstkostnader helt och hållet ska placeras utöver taken i nästa fleråriga budgetram och gå utanför den finansiering som redan planerats inom ramen för Ukrainareserven.

66.Europaparlamentet noterar med oro det minskade målet för offentligt utvecklingsbistånd från 93 % till 90 % i kommissionens förslag. Parlamentet betonar att kommissionen inte bör kunna ändra detta mål genom delegerade akter.

67.Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och kapaciteten för snabba insatser. Parlamentet understryker att civila GSFP-uppdrag är av strategisk betydelse för unionen och stöder unionens och våra partners säkerhetsintressen och mål för yttre åtgärder. Parlamentet efterlyser därför ett anslag på 3,76 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 3,34 miljarder EUR i 2025 års fasta priser) till budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som omfattar GSFP.

68.Europaparlamentet understryker att de utomeuropeiska länderna och territorierna utgör unika och strategiska tillgångar som gynnar unionen som helhet. Parlamentet anser att det anslag som kommissionen föreslår inte motsvarar de utmaningar som de utomeuropeiska länderna och territorierna står inför och efterlyser ett anslag på 2,08 miljarder EUR i löpande priser (motsvarande 1,85 miljarder EUR i 2025 års fasta priser), även med beaktande av den senaste tidens hot mot Grönlands territoriella integritet, och anser att samarbete med Grönland avsevärt kan hjälpa unionen att främja sitt strategiska oberoende.

69.Europaparlamentet insisterar på att EU-finansiering för konfliktförebyggande, fredsbyggande och återuppbyggnad efter konflikter utgör en direkt investering i unionens långsiktiga stabilitet och säkerhet, i synnerhet i dess östra och södra grannskap. Parlamentet lovordar FN:s och dess organs roll i konfliktområden och uppmanar EU att stärka sitt politiska och ekonomiska stöd till multilateralismen. Parlamentet kräver att nästa fleråriga budgetram tillhandahåller särskild, tillräcklig och förutsägbar finansiering till FN och dess organ, vars arbete är av grundläggande betydelse för civilbefolkningen, särskilt i Gaza, Västbanken, Syrien, Libanon och regionen i stort. Parlamentet uppmanar EU att spela en aktiv roll i fredsbyggandet och när det gäller att hantera effekterna av konflikterna i Ukraina och Gaza och stödja återuppbyggnadsinsatserna. Parlamentet efterlyser i detta avseende särskild finansiering i den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker att all EU-finansiering måste vara i linje med EU:s värden och regler, särskilt budgetförordningen.

70.Europaparlamentet efterlyser fortsatt finansiering av och meningsfulla kontakter med civilsamhällesorganisationer, särskilt lokala aktörer och kvinnorättsorganisationer, och en strukturerad dialog som stöds av särskilda finansieringsflöden som är anpassade till civilsamhällesorganisationernas och människorättsförsvarares behov. Parlamentet efterlyser finansiering av yttre åtgärder, samtidigt som man tar hänsyn till de lokala och regionala myndigheternas grundläggande roll tack vare ett effektivt, tydligt och konsekvent flernivåstyre och partnerskap.

71.Europaparlamentet insisterar på att Europeiska investeringsbanksgruppen erkänns som unionens främsta strategiska finansiella partner inom strukturen för Europa i världen för att maximera effekterna av resurserna under rubrik 3. Parlamentet efterlyser ett starkt investeringspartnerskap med EIB för att ge EU:s budget en hävstångseffekt, mobilisera privata investeringar och stärka budgetgarantin och blandfinansieringsramen, för att säkerställa ett effektivt genomförande av instrumentets mål, särskilt när det gäller konkurrenskraft, resiliens och främjande av den privata sektorns tillgång till finansiering i partnerländerna. Parlamentet erkänner den kompletterande roll som spelas av andra genomförandepartner, såsom nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europarådets utvecklingsbank.

72.Europaparlamentet understryker behovet av att unionens politik underbyggs av en välfungerande förvaltning. Parlamentet insisterar på att det för perioden efter 2027 redan från början och under hela perioden för den fleråriga budgetramen ska anslås tillräckliga finansiella resurser och personalresurser så att unionens institutioner, organ, decentraliserade byråer och Europeiska åklagarmyndigheten, särskilt när deras mandat utökas, kan säkerställa en ändamålsenlig och effektiv utformning av politiken och ett högkvalitativt genomförande och verkställande, tillhandahålla tekniskt stöd, fortsätta att locka till sig de bästa medarbetarna från alla medlemsstater och därmed säkerställa geografisk balans, och ha utrymme att anpassa sig till förändrade omständigheter. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa en jämn könsfördelning på alla nivåer i förvaltningen.

73.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare information om finansieringen och personalen för EU:s decentraliserade byråer i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet anser att för vissa byråer kommer förslaget om stabil finansiering och personal att fortsätta att undergräva deras förmåga att fullgöra sina mandat. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att nya arbetsuppgifter bör finansieras genom nya anslag, och att omfördelningar från andra program och andra prioriteringar måste vara exceptionella. Parlamentet erkänner behovet av att bedöma och undvika potentiella överlappningar eller potentiellt dubbelarbete mellan byråer och identifiera möjligheter till synergi och samarbete för att säkerställa att resurserna fördelas effektivt.

74.Europaparlamentet noterar med oro att kommissionens självpåtagna stabila personalnivå har visat sig vara kontraproduktiv när det gäller att uppfylla de operativa kraven. Parlamentet konstaterar att kommissionen har begärt ytterligare tjänster i den fleråriga budgetramen för 2028–2034, särskilt i fråga om de cybersäkerhetskrav som gäller anställda. Parlamentet insisterar på att personalbehoven vid samtliga institutioner och organ måste beaktas när ytterligare tjänster inrättas, Parlamentet framhåller den särskilt alarmerande situationen där vissa EU-byråer får otillräcklig operativ finansiering, vilket allvarligt begränsar deras kapacitet att fullgöra sina mandat, efterleva förordningen om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå vid unionens institutioner, organ och byråer Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2023/2841 av den 13 december 2023 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå vid unionens institutioner, organ och byråer, EUT L, 2023/2841, 18.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2841/oj). och uppnå politiska mål och verkställandet av dessa liksom att efterleva sina lagstadgade krav. Parlamentet betonar att EU:s institutioner och organ, mot bakgrund av de ökande utmaningar som måste hanteras, måste erbjuda en attraktiv arbetsmiljö för att säkra ansökningar från talanger på hög nivå.

75.Europaparlamentet betonar Europaskolornas betydelse som en flaggskeppsmodell som fastställer höga gemensamma utbildningsstandarder i medlemsstaterna och erbjuder en internationellt erkänd examen som främjar akademisk spetskompetens, studerandes rörlighet och en gemensam europeisk identitet. Parlamentet efterlyser därför stöd och förutsägbar finansiering för att täcka de långsiktiga strukturella kostnader och det utökade ansvar som för närvarande inte täcks, och för att säkerställa dess synlighet, transparens och budgetsäkerhet.

76.Europaparlamentet förutsätter att kommissionens förslag vederbörligen återspeglar faktiska behov för alla institutioner, organ och byråer och föreslår därför inte någon ytterligare ökning. Parlamentet har dock för avsikt att fullt ut försvara kommissionens förslag och att säkerställa den finansiering som krävs för en stark, effektiv och högkvalitativ europeisk offentlig förvaltning på grundval av principen om likabehandling av unionens medborgare, i alla européers tjänst.

77.Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta en flexibilitetsmekanism som inte bara ska bestå av ett fast belopp utan även av ytterligare medel från inkomster av böter och tillbakadraganden. Parlamentet anser, mot bakgrund av sin ståndpunkt av den 7 maj 2025, att flexibilitetsmekanismen bör få medel från ytterligare källor, nämligen outnyttjade marginaler från tidigare år, det årliga överskottet från föregående år och återflöden från finansieringsinstrument, tillsammans med framtida marginaler som en sista utväg. Parlamentet anser också att mekanismen i hög grad bör koncentreras till början av perioden. Parlamentet efterlyser en förenkling och rationalisering av förfarandena för utnyttjande av särskilda instrument och anser därför att det samlade marginalinstrumentet är föråldrat och att dess funktioner bör införlivas i flexibilitetsmekanismen. Parlamentet anser att externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och belopp som görs tillgängliga på nytt enligt särskilda inkomst- och återtaganderegler i programspecifika bestämmelser skulle kunna undantas från denna allmänna regel.

78.Europaparlamentet upprepar att det bör finnas ett andra särskilt instrument, solidaritetsreserven för naturkatastrofer, som uppgår till 4 miljarder EUR per år i 2025 års fasta priser och som ska mobiliseras utöver taken i den fleråriga budgetramen, för att säkerställa solidaritet i händelse av naturkatastrofer, vilket bör komplettera den föreslagna kaskadmekanismen för krissituationer och styras av regler som möjliggör snabba utbetalningar och, när så är lämpligt, förfinansieringsmekanismer i tydlig samordning med alla relevanta instrument, inbegripet UCPM+, och därigenom bidra till resiliens och krisberedskap. Parlamentet anser att båda de särskilda instrumenten bör kunna överföra outnyttjade belopp under hela perioden för den fleråriga budgetramen för att garantera flexibilitet.

79.Europaparlamentet noterar att kommissionen föreslår 88 miljarder EUR till Ukrainareserven inom ramen för förordningen om den fleråriga budgetramen för att finansiera stöd inför anslutningen, återhämtning och återuppbyggnadsinsatser. Parlamentet anser att detta belopp skulle kunna innebära ett betydande stöd. Parlamentet välkomnar placeringen av Ukrainareserven utöver taket för den fleråriga budgetramen för att tillgodose Ukrainas exceptionella och oförutsägbara behov. Parlamentet konstaterar dock att detta anslag är otillräckligt för att tillgodose Ukrainas behov om konflikten skulle fortsätta. Parlamentet efterlyser en ökning och tidigareläggning av reserven, i syfte att ge ytterligare stöd till Ukraina. Parlamentet betonar att finansieringsstrukturen för Ukraina bör förbli konsekvent, transparent och ändamålsenlig och fullt ut stödja landets väg mot anslutning, samtidigt som man tydligt skiljer mellan föranslutningsstöd och återuppbyggnadsbehov.

80.Europaparlamentet påminner om att den nuvarande fleråriga budgetramen har varit underfinansierad, vilket krävde en översyn av den fleråriga budgetramen 2024. Parlamentet noterar att även om det finns ökad flexibilitet i förslaget till flerårig budgetram för 2028–2034 är de totala beloppen i kommissionens förslag fortfarande otillräckliga.

81.Europaparlamentet beklagar att förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen inte innehåller någon klausul om halvtidsöversyn. Parlamentet insisterar på att förordningen ska kräva att kommissionen senast i juli 2031 ska lägga fram en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar och ta full hänsyn till den ekonomiska situationen vid tidpunkten i fråga samt till de senaste makroekonomiska prognoserna och sysselsättningsprognoserna och den relevanta globala utvecklingen. Parlamentet anser vidare att denna obligatoriska översyn i tillämpliga fall bör åtföljas av ett lagstiftningsförslag till revidering av denna förordning i enlighet med de förfaranden som fastställs i EUF-fördraget. Parlamentet betonar att en sådan översyn inte bör minska de på förhand tilldelade nationella anslagen, i enlighet med NRP-förordningen.

82.Europaparlamentet påminner om att det kommer att hållas val till Europaparlamentet år 2034. Parlamentet anser att datumet för offentliggörande av förslaget till påföljande förordning om den fleråriga budgetramen, dvs. den 1 juli 2033, är betydligt senare än vanligt i den fleråriga budgetramens livscykel. Parlamentet begär att förslaget till flerårig budgetram efter 2034 ska offentliggöras allra senast i juli 2032.

83.Europaparlamentet noterar kommissionens beskrivning att dess förslag syftar till att öka flexibiliteten och förenklingen i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet erkänner att det är nödvändigt med flexibilitet för att hantera oförutsedda utmaningar, men betonar att det inte får ske på bekostnad av ansvarsskyldighet, förutsägbarhet, transparens och politisk samstämmighet. Parlamentet varnar för att flexibilitet utan transparens skulle öka klyftan i fråga om demokratisk ansvarsskyldighet och undergräva allmänhetens förtroende för EU.

84.Europaparlamentet beklagar att kommissionens förenklingsförslag i första hand gynnar dess egna processer snarare än de slutliga stödmottagarna, vilket förvärrar det demokratiska underskottet i unionen. Parlamentet har konsekvent argumenterat för förenkling för slutliga stödmottagare, bland annat genom att minska den administrativa bördan i samband med tillgången till EU:s budget och göra utgifterna effektivare. Parlamentet insisterar på att förenkling inte får äventyra programmens kvalitet eller den demokratiska ansvarsskyldigheten eller användas som förevändning för att undergräva principerna om flernivåstyre och partnerskap eller en konstruktiv dialog med viktiga berörda parter och arbetsmarknadens parter, eftersom en korrekt tillämpning av dem kommer att öka effektiviteten i EU:s utgifter och vara avgörande för att EU:s fleråriga budgetram ska bli framgångsrik. Parlamentet upprepar revisionsrättens anmärkningar att kommissionens strategi kommer att leda till förenkling när det gäller kommissionens kontakter med medlemsstaterna, samtidigt som den administrativa bördan ökar eller flyttas över till nationell och regional nivå och stödmottagarnivå. Parlamentet understryker att förenkling, när så är möjligt, kommer att kräva harmonisering av regler och rapporteringskrav mellan EU-nivå och nationell nivå och regional nivå. Parlamentet betonar att det kommer att åberopa alla transparensmekanismer som krävs för att det ska kunna fullgöra sin roll som väktare av medborgarnas intressen.

85.Europaparlamentet anser att det nuvarande förslaget till nationellt reformprogram skulle kunna leda till en ”åternationalisering” av viss EU- politik på grund av avsaknaden av en övergripande strategi och att medlemsstaterna får ökad flexibilitet att genomföra unionens budget utifrån en nationell strategi. Budgeten bör förbli en investeringsbudget med fortsatt fokus på EU-mervärde och en stark övergripande strategi.

86.Europaparlamentet understryker att den utbredda användningen av flexibilitets- och prestationsbaserade instrument i nästa fleråriga budgetram måste åtföljas av stärkt flernivåstyre. Parlamentet anser att ett meningsfullt deltagande av lokala och regionala myndigheter samt sociala och ekonomiska partner i utformningen, genomförandet och övervakningen av unionsfinansierade åtgärder är avgörande för att uppväga ett kommissionscentrerat genomförande, minska klyftan i fråga om demokratisk ansvarsskyldighet och säkerställa att utgifterna tillgodoser verkliga territoriella behov. Parlamentet insisterar på att lämplig granskning av valda företrädare på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå, när så är relevant, bör åtfölja sådana instrument och att parlamentets budgetroll och ansvarsfrihetsbeviljande roll bör bevaras.

87.Europaparlamentet erinrar om att revisionsrätten konstaterade att den så kallade prestationsbaserade modellen, som bygger på erfarenheterna från faciliteten för återhämtning och resiliens, visade på brister i dess utformning, genomförande och ändamålsenlighet. Parlamentet noterar med oro att förslagen i den fleråriga budgetramen inbegriper en utbredd användning av finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för en betydande del av instrumenten inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet är ytterst oroat över en sådan omfattande övergång till en ny genomförandemodell. Parlamentet uppmärksammar att denna strategi medför betydande risker om det inte finns lämpliga skyddsåtgärder för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning vid genomförandet av unionsfinansiering eller tydliga åtgärder för att avhjälpa de brister som identifierats i tidigare eller befintliga prestationsbaserade instrument och försvagar granskningsmöjligheterna. Parlamentet understryker att en lösning måste hittas för att ta itu med skillnaderna i kostnadsberäkningar kopplade till delmål och mål och de verkliga kostnaderna för projekt, eftersom denna diskrepans riskerar att undergräva genomförandet av överenskomna unionsomfattande politiska prioriteringar. Parlamentet anser att en eventuell ökning av effektiviteten inte får ske på bekostnad av skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet understryker särskilt att storskaliga och komplexa projekt bör förbli kostnadsbaserade, eftersom deras omfattning, varaktighet och finansiering på flera nivåer kräver detaljerad finansiell rapportering och verifierbara utgiftsuppgifter för att säkerställa korrekt övervakning och ansvarsskyldighet. Parlamentet efterlyser en fortsatt och utökad användning av förenklade kostnadsalternativ, särskilt för mindre eller medelstora investeringar, som effektiva och proportionella verktyg för att minska de administrativa bördorna, öka tillgängligheten för mindre stödmottagare och upprätthålla ansvarsskyldighet och spårbarhet i användningen av unionsmedel.

88.Europaparlamentet insisterar på att uppgifter om uppkomna kostnader måste förbli tillgängliga för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten så att den kan kontrollera att budgeten är effektiv och ger ”valuta för pengarna”. Parlamentet varnar för att utan kostnadstransparens riskerar den parlamentariska granskningen att bli en formalistisk process som inte kan garantera en sund ekonomisk förvaltning av budgeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en systematisk uppföljning av revisionsrättens iakttagelser och rekommendationer.

89.Europaparlamentet insisterar på behovet av större samstämmighet i övervakningen och genomförandet av EU:s utgiftsprogram och i integreringen av viktiga EU-mål och EU‑åtaganden. Parlamentet betonar att förslaget till prestationsförordning är ett första steg för att införa en övergripande ram för spårning av utgifter och prestationsövervakning för budgeten som syftar till att minska den administrativa bördan. Parlamentet anser att denna strategi, om den genomförs på lämpligt sätt, kan leda till starkare demokratisk kontroll. Parlamentet betonar att en omfattande inkludering av övergripande principer i en enda ram skulle möjliggöra meningsfull spårning och bättre återspegla unionens politiska prioriteringar. Prestationsramen måste prioritera effektindikatorer som mäter faktiska resultat för medborgarna. Parlamentet betonar att den föreslagna prestationsförordningen måste säkerställa att rapporteringsindikatorerna är obligatoriska när så är relevant och jämförbara i alla medlemsstater och förvaltningsformer. Parlamentet varnar för att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten utan en sådan jämförbarhet inte kommer att kunna bedöma den relativa effektiviteten eller identifiera underpresterande program. Parlamentet understryker att prestationsindikatorer uttryckligen måste härledas från målen för varje program och bör fånga upp output, utfall och effekter. Parlamentet betonar att klimatrelaterade utgifter måste integreras i den fleråriga budgetramen för att korrekt övervaka och spåra finansiering och dess effekter.

90.Europaparlamentet betonar att EU:s budget spelar en avgörande roll för att stödja EU:s grundläggande värden demokrati och mångfald som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet välkomnar den nyligen offentliggjorda EU‑strategin för det civila samhället, som erkänner den viktiga roll som organisationer i det civila samhället spelar när det gäller att ge råd, stöd och sakkunskap vid utarbetandet och genomförandet av EU:s lagstiftning och politik. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att säkerställa långsiktig, förutsägbar och tillräcklig finansiering för organisationer i det civila samhället.

91.Europaparlamentet påminner om att i enlighet med budgetförordningen bör program och verksamheter, när så är möjligt och lämpligt och i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler, genomföras för att uppnå de fastställda målen, samtidigt som arbets- och anställningsvillkoren enligt tillämplig nationell rätt, unionsrätten, Internationella arbetsorganisationens konventioner och kollektivavtal respekteras, med beaktande av jämställdhetsprincipen och utan att unionens miljömål orsakas betydande skada.

92.Europaparlamentet betonar att all finansiering måste vara i linje med kommissionens vägledning om finansiering av verksamhet som rör utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens lagstiftning och politik. Parlamentet påminner i detta avseende om kommissionens uttalande av den 1 april 2025 om det nuvarande Life-programmet.

93.Europaparlamentet noterar den övergripande strukturen med fyra rubriker i den fleråriga budgetramen, enligt kommissionens förslag, en minskning från sju rubriker i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar med oro att kommissionen föreslår att minska antalet EU-program från 60 till 19, vilket skapar en brist på tydlighet mellan målen och kontoplanen och undergräver transparensen och ansvarsskyldigheten. Parlamentet betonar att parlamentets ståndpunkt om strukturen för dessa nya program inom den fleråriga budgetramen kommer att fastställas under medbeslutandeförfarandet för de relevanta sektorsspecifika lagstiftningsakterna. Parlamentet insisterar på att den föreslagna kontoplanen och de belopp som tilldelas varje budgetpost måste återspegla alla specifika mål för och inom varje program, i syfte att säkerställa transparens, förutsägbarhet och ansvarsskyldighet och förse budgetmyndigheten med den information som krävs för att fastställa den årliga budgeten och övervaka dess genomförande.

94.Europaparlamentet beklagar i detta avseende att den kontoplan som föreslås i den sektorsspecifika lagstiftningen är fullständigt otillräcklig. Parlamentet betonar att en förenkling av budgetstrukturen inte får ske på bekostnad av transparens eller den budgetansvariga myndighetens möjlighet att utöva effektiv granskning och fatta välgrundade beslut. Parlamentet insisterar på att kontoplanen måste förbli tillräckligt detaljerad för att återspegla de programmål som fastställs i de grundläggande rättsakterna, bevara EU-åtgärdernas synlighet i alla politiska mål och prioriteringar och göra det möjligt för parlamentet att fullt ut utöva sin granskningsroll. Parlamentet efterlyser en mer detaljerad kontoplan för att möjliggöra ett meningsfullt årligt budgetförfarande, förslag till ändringsbudgetar och förfarande för beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet upprepar att det årliga budgetförfarandet är den centrala demokratiska mekanismen för tilldelning av medel inom den fleråriga budgetramen.

95.Europaparlamentet noterar att budgetöverföringar enligt budgetförordningen redan ger flexibilitet under budgetgenomförandet. Parlamentet betonar att kommissionen för närvarande kan överföra betydande belopp mellan politikområden utan budgetmyndighetens godkännande, vilket begränsar tillsynen. I avsaknad av en tillräckligt detaljerad budgetstruktur efterlyser parlamentet nya regler som fastställer både ett högsta belopp och en högsta procentandel per budgetpost för överföringar utan godkännande. Parlamentet anser att överföringar under ett visst tröskelvärde från andra unionsinstitutioner skulle kunna undantas från invändningsförfarandet som en förenklingsåtgärd.

96.Europaparlamentet betonar behovet av tillförlitlig styrning som säkerställer parlamentarisk ansvarsskyldighet, tillsyn och kontroll, tillsammans med en effektiv struktur för bedrägeribekämpning. Parlamentet uttrycker vidare oro över hur kommissionen ska uppnå tillräcklig säkerhet på EU-nivå om utgifternas laglighet och korrekthet, och påminner om att en sådan tydlig säkerhet är nödvändig för att parlamentet ska kunna utöva sin roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet. Parlamentet förkastar varje strategi som inskränker parlamentets ställning till en rådgivande funktion eller till att parlamentet endast behöver informeras i samband med mobiliseringen av ett instrument eller en fond inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar att budgetflexibiliteten inte får leda till att budgetmyndighetens befogenheter kringgås, och att alla omfördelningar, omprogrammeringar och mobiliseringar av buffertar eller andra reserver måste godkännas av parlamentet. Parlamentet anser att verklig flexibilitet kräver både kapacitet för snabba insatser och demokratisk legitimitet, vilket endast kan uppnås genom parlamentets fulla deltagande i beslut om tilldelning och användning av resurser.

97.Europaparlamentet uttrycker oro över den brist på förutsägbarhet i EU:s finansiering som kan uppstå till följd av överdrivna flexibilitetsmekanismer och återkommande omfördelningar. Parlamentet erkänner behovet av ökad flexibilitet vid tilldelningen av resurser inom vissa program, men betonar att detta inte får äventyra långsiktiga politiska mål, finansieringens förutsägbarhet eller parlamentets befogenheter. Parlamentet understryker att även om den nuvarande fleråriga budgetramen inte har varit tillräckligt flexibel för att ta hänsyn till föränderliga prioriteringar måste man i nästa fleråriga budgetram hitta en bättre balans mellan förutsägbarhet och anpassningsförmåga för investeringar. Parlamentet betonar att vissa politikområden kräver större finansieringsstabilitet än andra. Parlamentet avvisar bestämt återkommande omfördelningar som ett sätt att finansiera unionens prioriteringar, eftersom de undergräver programgenomförandet och äventyrar uppnåendet av överenskomna politiska mål.

98.Europaparlamentet noterar den föreslagna ökningen av upp- och utlåningen inom nästa fleråriga budgetram. Parlamentet anser att budgetmyndigheten noggrant måste övervaka hur denna strategi påverkar marginalen i den fleråriga budgetramen eller andra garantier. Parlamentet kräver att upp- och utlåningstransaktionerna respekterar medlagstiftarnas och budgetmyndighetens befogenheter.

99.Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett förstärkt investeringspartnerskap med EIB‑gruppen för att ge EU:s budget en hävstångseffekt, mobilisera privata investeringar och minska riskerna inom viktiga politikområden såsom klimat, konkurrenskraft, bostäder, socialt entreprenörskap samt innovation, försvar och den externa dimensionen. Parlamentet betonar att detta och liknande partnerskap med andra genomförandepartner som utnyttjar EU:s budget på alla politikområden samt minskar riskerna vid investeringar i förekommande fall bör behålla skräddarsydda instrument för att underlätta tillgången för små och medelstora företag, midcap-bolag och gränsöverskridande konsortier, samtidigt som tillförlitlig styrning, transparens och mervärde för unionen säkerställs. Parlamentet upprepar vikten av tillräcklig finansiering för tekniskt stöd, som utvecklats gemensamt av EIB och kommissionen, till genomförandemyndigheter för att bidra till ett snabbt genomförande och additionalitet för investeringar, särskilt genom uppbyggnad av administrativ kapacitet och utveckling av investeringsplaner, och efterlyser tillräcklig finansiering för att säkerställa fortsatta effekter.

100.Europaparlamentet upprepar sin långvariga ståndpunkt att alla utgifter på EU-nivå bör ligga inom ramen för budgetmyndighetens behörighetsområde, för att på så sätt säkerställa demokratisk kontroll, transparens och skydd av unionens ekonomiska intressen.

101.Europaparlamentet betonar att för att säkra parlamentets godkännande ska alla aspekter av den fleråriga budgetramen, särskilt budgetaspekterna, betraktas som en helhet och utgöra föremål för verkliga förhandlingar. Parlamentet upprepar sin invändning mot hur nuvarande och tidigare förordningar om den fleråriga budgetramen antogs, där Europeiska rådet överskred sin roll genom att på förhand fastställa flera delar, såsom finansieringsramar och särskilda bestämmelser för de olika politikområdena, vilket strider mot både andan och bokstaven i fördragets bestämmelser. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över att de preliminära ”förhandlingspaket” som utarbetats av rådets ordförandeskap återger denna bristfälliga metod och införlivar frågor som hör till medbeslutandeförfarandet när ny EU-lagstiftning om program utarbetas.

102.Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över de bredare programutformningsinslag och sektorsspecifika förslag som flyttar viktiga politiska beslut och budgetbeslut från den grundläggande akten till arbetsprogram, vilket avsevärt försvagar parlamentets lagstiftande roll. Parlamentet motsätter sig bestämt att delar av lagstiftningen flyttas från sektorsspecifika förordningar, så att parlamentet utesluts från beslut som för närvarande fattas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet och skapa rättslig osäkerhet för mottagarna.

103.Europaparlamentet insisterar på att alla konkreta politiska val, såsom programmål, utgiftsprioriteringar, finansiella anslag, finansieringsgrad, kriterier för stödberättigande, urvals- och tilldelningskriterier, villkor, definitioner och beräkningsmetoder, måste fastställas i relevanta grundläggande akter, med full respekt för parlamentets befogenheter som medlagstiftare och budgetmyndighet, och inte i arbetsprogrammet eller liknande befogenheter. Parlamentet kräver att politiska val, mål och styrningsaspekter fastställs i de grundläggande akterna och att alla kompletterande och icke väsentliga delar som inte ingår i den grundläggande akten antas uteslutande genom delegerade akter, och förkastar all användning av genomförandeakter eller andra förfaranden som inte är föremål för parlamentets godkännande. Parlamentet kräver i detta avseende att alla fleråriga och årliga arbetsprogram ska antas genom delegerade akter, i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget, för att säkerställa parlamentets systematiska deltagande i det politiska beslutsfattandet och i den politiska kontrollen. Parlamentet förkastar kategoriskt alla försök att hänskjuta strategiska politiska beslut till kommittéförfaranden eller andra arrangemang. Parlamentet varnar för att det inte kommer att godta något förslag som inte garanterar dess fullständiga lagstiftnings- och tillsynsbefogenheter. Parlamentet betonar att en minskad detaljnivå i de grundläggande akterna leder till att viktiga politiska val flyttas till genomförandefasen, och därmed försvagar den demokratiska ansvarsskyldigheten och marginaliserar parlamentets roll i politiska beslut, med betydande budgetkonsekvenser.

104.Europaparlamentet betonar att det breda tillämpningsområdet för målen i de föreslagna sektorsspecifika förordningarna kräver ett reviderat bedömningsförfarande för pilotprojekt och förberedande åtgärder för att skydda parlamentets redan begränsade initiativrätt. Parlamentet anser att tydligare kriterier och förenklade förfaranden är avgörande för att säkerställa att parlamentet kan fortsätta att lansera innovativa åtgärder och testa nya politiska strategier i rubrikerna 1, 2 och 3. Parlamentet insisterar på att en utvidgning av programmens tillämpningsområde inte får minska parlamentets kapacitet att föreslå pilotprojekt och förberedande åtgärder inom specifika politikområden.

105.Europaparlamentet understryker att efterlevnad av unionens värden och grundläggande rättigheter är en väsentlig förutsättning för att få tillgång till EU-medel. Parlamentet framhåller behovet av fortsatt koppling mellan respekten för rättsstatsprincipen och tillgången till EU-medel inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet anser att skyddet av unionens ekonomiska intressen är direkt kopplat till respekten för rättsstatsprincipen och unionens värden. Parlamentet betonar att villkorlighetsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1, http://data.europa.eu/eli/reg/2020/2092/oj). varit ett viktigt verktyg för att skydda unionens ekonomiska intressen mot överträdelser av rättsstatens principer och att den bör tillämpas närhelst de rättsliga villkoren är uppfyllda i hela EU:s budget, inbegripet resultatbaserade instrument och finansiering som tillhandahålls enligt artikel 122 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att strikt och konsekvent tillämpa förordningen och att utan onödigt dröjsmål vidta åtgärder när det är nödvändigt.

106.Europaparlamentet insisterar på att det i nästa fleråriga budgetram bör finnas en sammanhängande och enhetlig EU-verktygslåda som ska omfatta demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter inom alla EU-fonder. Parlamentet är bekymrat över överlappningarna med den villkorlighetsmekanism som införts, särskilt när det gäller NRP-planerna, och efterlyser en enhetlig, konsekvent och övergripande ram för alla EU:s finansieringsprogram, i full överensstämmelse med villkorlighetsförordningen, med både nödvändiga villkor som måste uppfyllas för att få tillgång till EU-finansiering och åtgärder för att hålla inne medel när relevanta villkor inte längre uppfylls. Parlamentet begär att kommissionen ska konsolidera alla rättsstatliga verktyg i en enhetlig och övergripande ram som tillhandahåller tydliga, objektiva och transparenta kriterier för tillämpning och det sätt på vilket kommissionen kommer att säkerställa samordningen av dessa verktyg.

107.Europaparlamentet kräver att unionens medel hålls inne när grundläggande krav inte är uppfyllda och att frysta medel frigörs till de berörda medlemsstaterna först när de fullt ut har genomfört meningsfulla reformer och på ett kontrollerbart sätt visat att rättsstatsprincipen efterlevs i praktiken i enlighet med slutsatserna i rapporterna om rättsstatsprincipen. Parlamentet betonar att beslut om att avbryta eller minska unionens finansiering till följd av överträdelser av rättsstatens principer måste baseras på objektiva kriterier, tillämpas konsekvent och inte får vägledas av andra överväganden eller vara resultatet av förhandlingar.

108.Europaparlamentet konstaterar att kommissionen inom ramen för NRP-planerna föreslår en möjlighet att göra medel som dragits tillbaka på grund av brist på korrigerande åtgärder som svar på en konstaterad överträdelse av rättsstatsprincipen enligt villkorlighetsförordningen tillgängliga igen för program under direkt eller indirekt förvaltning. Parlamentet begär ett klargörande av hur sådana tillbakadragna belopp skulle kunna kanaliseras till andra program och efterlyser ett förbud mot omfördelning av frysta medel. Parlamentet insisterar på att beslutet att använda tillbakadragna medel är en befogenhet som tilldelas budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet och att den inte bör överlåtastill kommissionen.

109.Europaparlamentet betonar att det behövs en robust strategi för att säkerställa att legitima slutmottagare och bidragsmottagare inte straffas på grund av att EU-medel för deras regering har hållits inne till följd av överträdelser av rättsstatsprincipen. Parlamentet betonar att denna princip utgör kärnan i en smartare villkorlighetsstrategi.

110.Europaparlamentet betonar att en styrmekanism inte kommer att kompensera för eventuella förluster av parlamentets lagstiftnings- eller budgetbefogenheter. Parlamentet understryker att den årliga budgeten bör återspegla de politiska prioriteringar och planer som medlagstiftarna enats om. Parlamentet insisterar på att korrekt budgetstyrning och bevarande av budgetmyndighetens befogenheter är nödvändiga förutsättningar för att göra det årliga budgetförfarandet mer meningsfullt och att en styrmekanism endast kan fungera om grundförutsättningarna föreligger.

111.Europaparlamentet avvisar alla arrangemang som skulle begränsa budgetmyndighetens frihet att fatta självständiga beslut om budgetprioriteringar och budgetanslag. Parlamentet motsätter sig bestämt alla mekanismer som skulle göra det möjligt för kommissionen att på förhand fastställa budgetval genom tekniska bedömningar. Parlamentet avvisar kategoriskt varje möjlighet för Europeiska rådet att påverka det årliga budgetförfarandet genom Europeiska rådets slutsatser, eftersom detta skulle utgöra ett tydligt brott mot fördragets bestämmelser och undergräva den institutionella balans som fastställts för budgetbeslut. Parlamentet påminner om att budgetförordningen redan nu ger möjlighet att frigöra budgetreserver. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt samordna med budgetmyndigheten innan den gör några frivilliga åtaganden om att använda den inbyggda flexibiliteten, och begär att varje mobilisering ska godkännas genom ett beslut av budgetmyndigheten.

112.Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen föreslår att avvikelsen från vägledande belopp i sektorsspecifik lagstiftning ska ökas från nuvarande 15 % till 20 % i det interinstitutionella avtalet (COM(2025)0572).. Parlamentet understryker att denna föreslagna ökning, i kombination med sammanslagningen av program och betydligt större budgetar per program, skulle skapa betydande potential för ändringar utan medlagstiftarnas deltagande. Parlamentet uttrycker allvarliga reservationer mot den kumulativa effekten av dessa ändringar på den demokratiska tillsynen och balansen mellan institutionella befogenheter. Parlamentet anser att en sådan utvidgning av flexibiliteten i budgetgenomförandet undergräver budgetmyndighetens befogenheter. Parlamentet begär därför att den maximala avvikelsen från vägledande belopp ska begränsas till 5 % under programmens hela löptid, utan att det påverkar tillämpningen av relevanta bestämmelser i förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet, för att säkerställa att alla betydande budgetomfördelningar förblir föremål för ordentlig demokratisk kontroll och medbeslutande. Parlamentet insisterar på att detta sänkta tröskelvärde skulle upprätthålla nödvändig operativ flexibilitet och samtidigt bevara parlamentets viktiga roll i budgettillsynen.

113.Europaparlamentet betonar vikten av att upprätthålla den interinstitutionella regelbundna dialogen om egna medel och efterlyser fler möten.

114.Europaparlamentet föreslår att det införs en särskild bilaga om samarbete när det gäller villkorlighetsordningen. Parlamentet anser i detta sammanhang att en regelbunden dialog mellan de tre institutionerna om det aktuella läget när det gäller skyddet av EU:s budget, med avseende på rättsstatsprincipen, skulle vara ett effektivt sätt att förbättra samordningen av verktygslådan för rättsstatsprincipen.

115.Europaparlamentet bekräftar sitt starka engagemang för införandet av nya egna medel för en hållbar, förutsägbar och långsiktig finansiering av EU:s budget. Parlamentet upprepar behovet av hållbara och motståndskraftiga inkomster för unionens budget som bör motsvara utgiftssidan och på så sätt säkerställa budgetstabilitet, effektivitet och budgetdisciplin och därigenom göra det möjligt för unionen att tillgodose sina behov och prioriteringar.

116.Utskottet upprepar sitt långvariga krav på införande av nya genuina egna medel, inte bara för återbetalning av skulder inom ramen för NextGenerationEU, utan även för att finansiera unionens ökade politiska ambitioner. Parlamentet uttrycker sin fortsatta övertygelse om att det är absolut nödvändigt att införa nya genuina egna medel för att finansiera unionens budget. Parlamentet påminner om att utan nya resurser kommer den finansiella bördan oundvikligen att falla på medlemsstaterna genom ökade BNI‑baserade bidrag. Parlamentet anser därför att införandet av genuint nya intäktsflöden på minst 60 miljarder EUR per år är en nödvändig förutsättning för en ambitiös flerårig budgetram 2028–2034.

117.Europaparlamentet är mycket oroat över den totala frånvaron av framsteg när det gäller reformen av systemet för nya egna medel i rådet sedan 2020. Parlamentet understryker att genuint nya egna medel är det nödvändiga svaret i tider av budgetbegränsningar för att finansiera långvarig och ny unionspolitik och välbehövliga investeringar i EU.

118.Europaparlamentet upprepar sin långvariga kritik att utformningen av och förhandlingarna om budgeten på grundval av principen om ”rättvist återflöde” oundvikligen kommer att leda till ett minskat europeiskt mervärde, eftersom det reducerar logiken bakom att investera tillsammans i gemensamma och europeiska kollektiva nyttigheter. Parlamentet erkänner samtidigt fördelarna med de BNI-baserade egna medlen, med tanke på deras tillförlitliga balanseringsfunktion. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att inte förlänga schablonbeloppsminskningar och att skapa en rättvis övergripande budgetbalans för alla genom att fokusera på synergier och EU-mervärde i en anda av solidaritet och med ökad transparens.

119.Europaparlamentet påminner om att beslut om egna medel kräver enhällighet i rådet, samråd med parlamentet och nationell ratificering från alla medlemsstaters sida. Parlamentet betonar att alla korgar med nya egna medel måste uppfattas som rättvisa för att undvika situationer där genomförandet av sådana inkomstflöden på ett oproportionerligt sätt missgynnar vissa medlemsstater.

120.Europaparlamentet anser att inkomstbasen för EU:s budget måste breddas, stärkas, diversifieras och moderniseras på ett motiverat sätt mot bakgrund av de aldrig tidigare skådade utmaningar som kräver betydande ökningar av investeringar inom flera politikområden under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet insisterar därför på att de befintliga egna medlen bör justeras och uppgraderas, och att nya egna medel bör införas utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet anser vidare att andra inkomster än egna medel bör vara en viktig beståndsdel i mixen av inkomstkällor och att väldefinierade upp- och utlåningstransaktioner vars åtföljande ansvarsförbindelser på ett säkert sätt täcks av marginalen under taken för egna medel bör förbli ett genomförbart alternativ, åtminstone i oförutsedda kristider.

121.Europaparlamentet påminner om den rättsliga skyldigheten och det politiska ansvaret för att skulder inom ramen för NextGenerationEU återbetalas i tid. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att återbetalningen av skulder inom ramen för NextGenerationEU bör fortsätta att förvaltas på ett försiktigt och flexibelt sätt, inbegripet, när så är möjligt, genom refinansieringstransaktioner, för att minimera trycket på den fleråriga budgetramen och dess program för 2028–2034.

122.Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att identifiera nya egna medel och föreslå vissa kalibreringar av traditionella egna medel, såsom importtullar, i syfte att stärka unionens ekonomiska oberoende och minska beroendet av nationella bidrag, och därigenom säkra den framtida finansieringen av unionsbudgeten. Parlamentet stöder den bredare korgstrategi som kommissionen föreslår, eftersom detta utgör en realistisk väg för att säkra nödvändigt stöd i rådet. Parlamentet noterar de olika typer av egna medel som föreslås. Parlamentet framhåller dock med kraft att varje korg av nya egna medel måste antas samtidigt som nästa fleråriga budgetram och måste generera ett stabilt och tillräckligt inkomstflöde på minst omkring 60 miljarder EUR per år, eftersom denna nivå är avgörande för att säkerställa en kontinuerlig återbetalning av den upplåning som gjorts inom ramen för NextGenerationEU, uppfylla unionens åtaganden och finansiera gemensamma investeringar i europeiska kollektiva nyttigheter. Parlamentet uppmanar rådet att snabbt nå en överenskommelse om nya egna medel för att skapa långsiktig budgetsäkerhet.

123.Europaparlamentet kräver att rådet, om det skulle stryka vissa delar av korgen, bör ersätta den lucka som då uppstår med höjda uttagssatser för andra källor eller med en annan källa. Parlamentet betonar att de nya källorna inte bör skada de små och medelstora företagens konkurrenskraft eller EU:s konkurrenskraft som helhet. Parlamentet anser att intäktspotentialen hos bland annat en avgift på digitala tjänster som riktar sig till stora digitala plattformar, en avgift för spel- och vadhållningstjänster online, en utvidgning av mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna och en avgift baserad på en enhetlig uttagssats för kapitalvinster från kryptotillgångar alla bör undersökas som möjliga lösningar om andra föreslagna egna medel inte får stöd bland medlemsstaterna, i syfte att säkerställa skatterättvisa och en intäktsnivå som står i proportion till behoven.

124.Europaparlamentet anser att gemensam upplåning är ett genomförbart alternativ som ger unionen möjlighet att snabbt reagera på oväntade händelser och underlättar en snabb finansiering av EU-politik med ett tydligt europeiskt mervärde. Parlamentet betonar att ett sådant alternativ bör vara helt anpassat till EU:s strategiska prioriteringar för europeiska kollektiva nyttigheter eller underlätta investeringar i gränsöverskridande eller alleuropeiska projekt som stärker EU:s tillväxtpotential.

125.Europaparlamentet betonar vikten av kommissionens förslag om en ny typ av krismekanism som bygger på extraordinär upplåning som backas upp av en ytterligare marginal under taket för egna medel och som är förankrad i EU-budgetens genomgående utmärkta kreditbetyg. Parlamentet noterar att detta instrument är tidsbundet, underkastat på förhand fastställda kriterier och begränsat i fråga om syfte, omfattning och storlek, och begränsas av den ytterligare tillgängliga särskilda marginalen. Parlamentet noterar vidare att instrumentet kommer att göra det möjligt för unionen att mobilisera upp till 395 miljarder EUR i lån till medlemsstaterna vid allvarliga kriser eller svårigheter eller hot om sådana under perioden 2028–2034. Parlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att den föreslagna mekanismen inte skulle baseras på artikel 122 i EUF-fördraget, som förbigår parlamentet som i tidigare fall, utan på en rådsförordning enligt artikel 311.4 i EUF-fördraget, som kräver parlamentets godkännande, vilket säkerställer institutionell balans och förfarandemässig ansvarsskyldighet.

126.Europaparlamentet anser att denna mekanism kan vara ytterligare ett verktyg på EU‑nivå för att snabbt och effektivt reagera på ökande behov, vilket Mario Draghi upprepade gånger har förespråkat, samt på oförutsägbara händelser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utifrån erfarenheterna från NextGenerationEU finansiera och genomföra framtida strategiska EU-investeringar.

127.Europaparlamentet understryker att det endast kommer att godkänna en långtidsbudget som innehåller lämpliga och hållbara intäkter och som är ändamålsenlig för unionen i en föränderlig värld.

128.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta följande modifieringsförslag:

Förslaget till rådets förordning bör modifieras enligt följande:

129.Europaparlamentet understryker att till följd av förhandlingarna och antagandet av en ny förordning om den fleråriga budgetramen bör förslaget till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning modifieras på följande sätt:

130.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.