1.Europaparlamentet betonar vikten av respekt för unionens grundläggande värden och principer såsom de definieras i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget). Parlamentet betonar inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet särskilt rättsstatsprincipen i artikel 2 i EU‑fördraget, sund ekonomisk förvaltning i artikel 317 i EUF^~fördraget samt bedrägeribekämpning och skydd av unionens ekonomiska intressen i artikel 325 i EUF‑fördraget.

2.Europaparlamentet påminner om att respekten för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget och att kommissionen förfogar över en lång rad instrument för att säkerställa respekten för dessa principer. Parlamentet noterar med allvarlig oro den fortsatta tillbakagången när det gäller rättsstatsprincipen och den systematiska korruptionen och angreppen på de grundläggande rättigheterna i flera medlemsstater, med direkta konsekvenser för en sund förvaltning av unionens medel, och noterar att bristen på unionsmedel har en alarmerande effekt på tillhandahållandet av offentliga tjänster. Parlamentet betonar i synnerhet den försämrade situationen i Ungern, som kännetecknas av utbredd korruption och fast förankrade oligarkiska nätverk, något som fortsatt måste uppmärksammas. Parlamentet beklagar djupt att kommissionens påtryckningar för att få till stånd meningsfulla reformer har minskat trots att problemen kvarstår eller förvärrats, då de belopp som förblir frysta minskar. Parlamentet betonar att kommissionen måste gå längre än övervakning och på ett fullständigt och konsekvent sätt utnyttja de tillgängliga instrumenten för att avbryta eller skydda unionsfinansieringen när brister i fråga om rättsstatsprincipen påverkar en sund ekonomisk förvaltning i alla berörda medlemsstater. Parlamentet betonar att respekten för rättsstatsprincipen måste gälla för alla deltagare i unionsprogram, inbegripet tredjeländer.

3.Europaparlamentet upprepar att det är av yttersta vikt att skydda barnets rättigheter i alla unionens åtgärder. Parlamentet uttrycker djup oro över slutsatserna från FN:s oberoende internationella undersökningskommission för Ukraina om deporteringen och tvångsförflyttningen av ukrainska barn till Ryssland, såsom de dokumenterats i dess rapporter. Parlamentet understryker att Europeiska unionen, inom ramen för sina befogenheter, måste agera som en konstruktiv och tillförlitlig aktör inom den internationella rättsliga och institutionella ramen och bidra till multilaterala insatser som syftar till att identifiera drabbade barn, klargöra var de befinner sig, stödja spårande och återförening av familjer och underlätta deras säkra återvändande, i enlighet med internationell rätt och barnets bästa. Parlamentet betonar att unionens politik och finansieringsinstrument konsekvent bör stödja internationellt samarbete för skydd av barns rättigheter, tillgång till rättsmedel, rehabilitering och återanpassning samt ansvarsskyldighet för allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning.

4.Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten för budgetåret 2024 åter har utfärdat ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet och inkomsternas laglighet och korrekthet. Parlamentet fördömer samtidigt att revisionsrätten har varit tvungen att utfärda ett uttalande med avvikande mening om lagligheten och korrektheten i unionens budgetutgifter, för sjätte året i rad, och ett uttalande med reservation om utgifternas laglighet och korrekthet inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).

5.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2024 belyser flera problem som ger anledning till allvarlig oro. Parlamentet välkomnar att den övergripande felprocenten har minskat från 5,6 % för 2023 till 3,6 % för 2024. Parlamentet betonar dock att denna minskning bör tolkas med försiktighet, eftersom den inte nödvändigtvis återspeglar en förbättring av den ekonomiska förvaltningen eller kontrollsystemens effektivitet, utan även kan påverkas av kontextuella faktorer såsom att covid-19-relaterade nödutgifter har upphört, en jämförelsevis låg nivå av budgetgenomförande 2024 och det tidiga stadiet för genomförandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027. Parlamentet är särskilt oroat över att felprocenten för rubriken ”Sammanhållning, resiliens och värderingar” visserligen har minskat från 9,3 % till 5,7 %, men fortfarande ligger ordentligt över väsentlighetströskeln på 2 %, där revisionsrätten fortsatt identifierar brister i systemen både på kommissionens och medlemsstaternas sida när det gäller kontroll och upptäckt. Parlamentet uttrycker oro över att dessa iakttagelser ständigt återkommer, vilket riskerar att normalisera den nuvarande felnivån inom sammanhållningspolitiken. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang allvarlig oro över förslagen om att införa en ny utgiftsmodell under nästa fleråriga budgetram som skulle vara ännu mer beroende av medlemsstaternas kontrollsystem, samtidigt som de bakomliggande orsakerna till de ihållande höga felfrekvenserna fortfarande inte tycks ha åtgärdats på ett adekvat sätt. Parlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken fortfarande är ett grundläggande instrument i unionen för att främja ekonomisk, social och territoriell konvergens och stödja en balanserad utveckling mellan regionerna, och betonar att alla framtida reformer av utgiftsmodellerna måste bevara sammanhållningspolitikens mål, förutsägbarhet och särskilda budgetram.

6.Europaparlamentet uttrycker djup oro över de ihållande bristerna i RRF‑genomförandet. Parlamentet noterar att revisionsrätten har avgett ett uttalande med reservation om lagligheten och korrektheten i RRF‑utgifterna för det tredje året i rad och att den uppskattar att den minsta ekonomiska inverkan av dess iakttagelser ligger över väsentlighetsgränsen. Parlamentet understryker de allvarliga revisions- och kontrollbrister som revisionsrätten identifierat, vilka fortsätter att undergräva möjligheten att förvissa sig om en korrekt användning av RRF‑medel. Parlamentet är särskilt oroat över den betydande bristen i ansvarsskyldigheten till följd av bristen på tillförlitlig och fullständig information om slutmottagarna av unionsfinansiering, särskilt till följd av kommissionens tolkning av begreppet ”slutmottagare” inom ramen för RRF, vilken strider mot befintlig lagstiftning. Parlamentet påminner om att parlamentet vid upprepade tillfällen har uttryckt allvarlig oro i tidigare resolutioner om ansvarsfrihet vad gäller RRF, inbegripet angående transparensen i fråga om slutliga stödmottagare. Parlamentet anser att kommissionen bör inleda överträdelseförfaranden. Parlamentet anser även att kommissionen bör agera utan onödigt dröjsmål och fullt ut utöva sina befogenheter som fördragens väktare gentemot medlemsstaterna för att säkerställa att medborgare och berörda parter har full tillgång till denna information. Om kommissionen underlåter att göra detta kommer parlamentet att överväga alla lämpliga åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att säkerställa efterlevnad, inbegripet rättsliga åtgärder.

7.Europaparlamentet noterar med oro att den nuvarande genomförandegraden för sammanhållningsfonderna är betydligt lägre än genomförandegraden under den föregående fleråriga budgetramen 2014–2020, vilket sammanfaller med att endast omkring 50 % av RRF‑medlen hade betalats ut i slutet av 2024, något som innebär att de återstående 50 % av medlen måste betalas ut före utgången av RRF‑genomförandeperioden i december 2026. Parlamentet noterar med oro att det totala beloppet för utestående EU‑obligationer steg till 578,2 miljarder EUR i slutet av 2024, och noterar med oro revisionsrättens uppskattningar att detta belopp skulle kunna uppgå till 900 miljarder EUR i slutet av 2027, vilket kommer att innebära en betydande börda för framtida fleråriga budgetramar på grund av tillhörande räntebetalningar och återbetalningar av kapital. Parlamentet noterar att hållbarheten i unionens skuldsättning måste beaktas i alla framtida budgetbeslut.

8.Europaparlamentet betonar att transparens inte är en abstrakt förvaltningsprincip utan en central del av en effektiv kontrollmiljö. Parlamentet understryker att ofullständig dokumentation, inkonsekvent registreringspraxis eller beroende av informella kommunikationskanaler direkt försvagar verifieringskedjor och hindrar den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens förmåga att bedöma laglighet, korrekthet och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet beklagar i detta avseende att det under de senaste åren har förekommit många exempel på att kommissionen har misslyckats med att leva upp till rimliga standarder i fråga om transparens, och noterar tribunalens dom i mål T-36/23 Tribunalens dom av den 14 maj 2025, Matina Stevi och The New York Times Company mot Europeiska kommissionen, T-36/23, ECLI:EU:T:2025:483., Stevi och The New York Times mot kommissionen. Parlamentet påminner om att textmeddelanden som sänds eller tas emot av unionens tjänstemän enligt förordning (EG) nr 1049/2001 endast kommer att betraktas som handlingar om de rör unionens politik eller beslut. Parlamentet betonar att kommissionen bör säkerställa att praxis för transparens uppfyller höga förvaltningsstandarder för att garantera att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten fullt ut kan bedöma laglighet, korrekthet och sund ekonomisk förvaltning av unionens budget. Parlamentet noterar vikten av snabba svar på begäranden om tillgång till handlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sina förfaranden för att säkerställa att tillsynsorganen fullt ut kan bedöma laglighet, korrekthet och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet anser att underlåtenhet att säkerställa korrekt dokumentation och transparens på den högsta ledningsnivån riskerar att undergräva allmänhetens förtroende, den institutionella ansvarsskyldigheten och kommissionens trovärdighet som fördragens väktare. Parlamentet uppmanar kommissionens ledning att säkerställa fullständig efterlevnad av transparenskraven, korrekt registrering av all arbetsrelaterad kommunikation, även på nivån för kommissionsordföranden och kollegiets medlemmar, och att stärka de interna förfarandena och mekanismerna för ansvarsskyldighet för att förhindra liknande brister i framtiden.

9.Europaparlamentet noterar att Tjeckiens före detta premiärminister konstaterades ha befunnit sig i en intressekonflikt under sin tidigare mandatperiod, vilket ledde till att unionsfinansieringen drogs in och korrigerades. Parlamentet noterar premiärministerns offentliga uttalanden om avsikten att avstå från ägarskap och kontroll över affärsintressen som potentiellt kan dra nytta av unionsmedel genom att skapa ett påstått oåterkalleligt trustarrangemang. Parlamentet påminner om vikten av att inrätta kontrollerbara rättsliga arrangemang för att förhindra alla risker för att unionsmedel skulle kunna gynna privata affärsintressen för innehavare av offentliga ämbeten. Parlamentet understryker att medlemsstaterna bör säkerställa effektiva skyddsåtgärder för att upprätthålla transparens, bland annat när det gäller offentliggörande av uppgifter om verkligt huvudmannaskap, integritet och sund ekonomisk förvaltning av EU‑medlen.

10.Europaparlamentet betonar att kommissionsledamöterna måste uppfylla de högsta normerna för integritet, oberoende och ansvarsskyldighet, både i sina nuvarande funktioner och i sina tidigare roller. Parlamentet noterar med oro att flera högre chefstjänster förblev vakanta inom GD NEAR under den period då den nuvarande kommissionsledamoten med ansvar för hälsa och djurskydd ansvarade för detta generaldirektorat i egenskap av kommissionsledamot med ansvar för grannskap och utvidgning, och noterar att den information som kommissionen lämnade i detta avseende under diskussionen med den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten inte var korrekt. Parlamentet betonar att kommissionen måste se till att alla ledamöter av kollegiet uppfyller de normer för integritet, oberoende och yrkesmässigt uppförande som krävs för att de ska kunna utöva sitt ansvar, särskilt när detta ansvar inbegriper förvaltning av politiskt känsliga portföljer och betydande unionsmedel. Parlamentet anser att de allvarliga och långvariga bristerna i förvaltningen vid GD NEAR, tillhandahållandet av oriktiga uppgifter till parlamentet i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet och de ytterligare farhågor om uppförande och oberoende som beskrivs ovan sammantaget påvisar ett mönster som är oförenligt med de standarder för ansvarsskyldighet, tillförlitlighet och sund förvaltning som krävs av en kommissionsledamot.

11.Europaparlamentet betonar att kommissionen måste agera fullständigt opartiskt och transparent, vilket inbegriper att undanröja intressekonflikter, tydligt redogöra för ansvarsskyldigheten gällande förvaltningen av unionens medel och efterleva de egna riktlinjerna om rättsstaten. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka transparensen och ansvarsskyldigheten i fråga om utnämningen av sina särskilda rådgivare och deras verksamhet genom att systematiskt offentliggöra detaljerad information om deras urvalskriterier, uppdrag, uppgifter, uppdragens längd, ersättning och intresseförklaringar. Parlamentet betonar att särskilda rådgivare kan ha ett betydande inflytande på utformningen av politiken och därför måste omfattas av tydliga förvaltningsstandarder, krav på regelbunden rapportering och proaktivt offentliggörande i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och artikel 15.3 i EUF‑fördraget.

12.Europaparlamentet betonar att kommissionens uppföljningsåtgärder inte får leda till en utvidgning av dess befogenheter utöver det tillämpningsområde som fastställs i fördragen.

13.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i flera särskilda rapporter under de senaste åren har konstaterat brister i kommissionens metod för att uppskatta klimateffekterna av unionens utgifter, vilket har lett till systemisk överskattning genom användning av system för förhandsmärkning som bygger på den förväntade effekten av verksamheten och som inte tar hänsyn till faktiska resultat. Parlamentet betonar att begränsningarna i de nuvarande metoderna kan påverka tillförlitligheten i rapporterade siffror och påverka den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens bedömning av resultaten. Parlamentet noterar vidare att de nuvarande metoderna för att spåra utgifter för klimatet och den biologiska mångfalden inte till fullo fångar upp alla effekter av unionens verksamhet, till exempel vissa åtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet noterar att tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada bidrar till att förhindra genomförandet av åtgärder som inte uppfyller kraven. Parlamentet betonar att sådana metodologiska begränsningar kan skapa utmaningar i fråga om ansvarsskyldighet för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. Parlamentet understryker att parlamentets förmåga att utöva effektiv budgetkontroll är beroende av transparenta och verifierbara bevis på projektnivå om miljömässig efterlevnad och påverkan.

14.Europaparlamentet påminner om att kommissionen i sin översyn 2024 av bidragsöverenskommelser med icke-statliga organisationer inte upptäckte några lagöverträdelser. Parlamentet understryker att alla mottagare av unionsfinansiering, inbegripet icke-statliga organisationer, bör omfattas av robusta, proportionerliga och riskbaserade gransknings- och transparenskrav, i linje med rättsliga bestämmelser och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet betonar att kraven på budgetkontroll, skyddsåtgärder och transparens måste tillämpas på ett neutralt, proportionerligt och evidensbaserat sätt, så att det säkerställs att transparens och tillsyn tillämpas effektivt på alla kategorier av stödmottagare och att granskningen är riskbaserad. Parlamentet betonar att bristen på transparens undergräver förtroendet för ansvarsfrihetsförfarandet och att en effektiv granskning kräver tillämpning av likvärdiga standarder för alla stödmottagare. Parlamentet noterar revisionsrättens slutsatser i dess särskilda rapport 11/2025 Insynen i EU‑finansiering som beviljas icke-statliga organisationer.

15.Europaparlamentet noterar att organisationer i det civila samhället enligt fördragen är legitima mottagare av unionsfinansiering och ofta stöder uppnåendet av unionens mål. Parlamentet betonar att kraven på budgetkontroll, skyddsåtgärder och transparens måste tillämpas på ett neutralt, proportionerligt och evidensbaserat sätt, med vederbörlig hänsyn till rättssäkerheten. Parlamentet betonar att selektiv transparens kan undergräva förtroendet för ansvarsfrihetsförfarandet och att en effektiv granskning kräver en konsekvent tillämpning av jämförbara standarder för alla stödmottagare. Parlamentet uppmärksammar den arbetsgrupp för granskning som inrättats inom parlamentet i detta avseende.

16.Europaparlamentet påminner om civilsamhällesorganisationernas viktiga roll när det gäller att värna om demokratiska värden till stöd för ett dynamiskt och livligt demokratiskt samhälle som säkerställer grunden för en bred täckning av alla relevanta synpunkter i olika debatter, och betonar att civilsamhällesorganisationer, i överensstämmelse med budgetförordningen, kan erhålla unionsmedel för att utöva dessa funktioner i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen.

17.Europaparlamentet välkomnar att antalet och omfattningen av unionens försvarsfinansieringsinstrument har ökat sedan Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina bröt ut, till följd av det brådskande behovet av att stärka unionens försvarskapacitet. Parlamentet anser att försvaret av och stöder till Ukraina måste behandlas som den budgetmässiga prioriteringen i det nuvarande geopolitiska sammanhanget, och att resurser bör omfördelas från program med lägre prioritet för att uppnå detta mål. Parlamentet understryker behovet av en övergripande unionsstrategi för säkerhets- och försvarsfinansiering, som svar på både konventionella militära hot och icke-konventionella hot, inbegripet hybridhot, såsom sådana som är kopplade till artificiell intelligens, drönare och cyberattacker. Parlamentet anser att teknik som ger de största operativa fördelarna bör prioriteras vid finansieringen av teknik. Parlamentet understryker att demokratisk ansvarsskyldighet, granskningsbarhet och transparens måste öka parallellt med utgifter – samtidigt som man inser att legitima säkerhetskrav kan begränsa utlämnandet av viss känslig information – utan att minska den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens övergripande kapacitet att utöva effektiv tillsyn. Parlamentet betonar behovet av ytterligare förbättring av transparensen i unionens försvarsfinansiering, bland annat genom att säkerställa revisionsarrangemang som står i proportion till försvarsverksamhetens känslighet men som fullt ut säkerställer effektiv tillsyn, och genom att garantera att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten kan utöva demokratisk granskning av all unionsfinansierad verksamhet under etapperna för utformning, antagande och genomförande.

18.Europaparlamentet betonar att jämlikhet är ett av unionens grundläggande värden som är förankrat i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Parlamentet påminner om unionens åtagande att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utformningen av sin politik och i genomförandet av unionens medel, däribland jämställdhetsbudgetering.

19.Europaparlamentet påminner om avtalet om inrättande av ett interinstitutionellt organ för etiska normer för ledamöter av de institutioner och rådgivande organ som avses i artikel 13 i fördraget om Europeiska unionen.

20.Europaparlamentet påminner om vikten av att säkerställa att unionens medel tilldelas och genomförs i full överensstämmelse med budgetförordningen och unionens grundläggande värden. Parlamentet betonar behovet av lämplig tillsyn, transparens och skyddsåtgärder för att förhindra bedrägerier, intressekonflikter, korruption, dubbelfinansiering, penningtvätt och missbruk av medel, även när det gäller stödmottagare vars verksamhet är oförenlig med unionens värden. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang den nyckelroll som hela unionens struktur för bedrägeribekämpning spelar, och uttrycker en viss oro över att en del medlemsstater vägrar att samarbeta med en av komponenterna i denna struktur, närmare bestämt Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

21.Europaparlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen atti)skyndsamt ompröva och åtgärda försämringen av rättsstatsprincipen och riskerna för unionens budget i Ungern, och vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med villkorlighetsförordningen och andra tillgängliga verktyg, inbegripet fullständig indragning av unionsmedel,ii)konsekvent och korrekt tillämpa bestämmelserna om ”slutmottagare” i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens EUT L 57, 18.2.2021, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/241/oj. (RRF‑förordningen) genom att se över sin RRF‑vägledning, kommunicera med medlemsstaterna om korrekt tillämpning av definitionen av ”slutmottagare”, säkerställa att medlemsstaterna samlar in och tillhandahåller uppgifter om de sista enheter som tar emot medel, med undantag för förmedlande enheter såsom ministerier eller förvaltande myndigheter, och göra denna information tillgänglig för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten inom den sista tidsfristen för inlämnandet av ansökningar om RRF‑utbetalningar, och vid behov inleda överträdelseförfaranden,iii)offentliggöra förteckningen över slutmottagare och entreprenörer för alla instrument i ett harmoniserat, maskinläsbart format,iv)säkerställa överensstämmelse med unionens regler om tillgång till handlingar, inbegripet textmeddelanden, samtidigt som det erkänns att institutionell kommunikation av allmänt intresse bör göras tillgänglig på ett proportionerligt sätt och med respekt för de rättsliga och säkerhetsmässiga kraven, i syfte att säkerställa demokratisk tillsyn och ansvarsskyldighet,v)säkerställa att inga unionsmedel betalas ut, direkt eller indirekt, till stödmottagare, även med avseende på medlemmar i Europeiska rådet, för vilka en intressekonflikt har konstaterats och inte bevisligen och på ett verifierbart sätt har lösts, i enlighet med tillämpliga unionsregler och skyddsåtgärder,vi)säkerställa att alla kommissionsledamöter och högre tjänstemän fullgör sina uppgifter i full överensstämmelse med unionens regler om integritet, intressekonflikter och sund förvaltning,vii)på lämpligt sätt tillämpa kontrollramen för unionens utgifter kopplade till målen för klimat och biologisk mångfald, inbegripet en proportionerlig kontrollmekanism, rapportering i rätt tid av klimatdata på projektnivå och transparent kommunikation om miljöeffekter, i linje med revisionsrättens rekommendationer och med vederbörlig hänsyn till operativ genomförbarhet och ekonomisk konkurrenskraft; förbättra övervakningen och rapporteringen av resultat, utöver enbart utgiftsmål, i syfte att maximera effekterna av unionens finansiering till förmån för klimat och biologisk mångfald,viii)i enlighet med budgetförordningen undersöka alla eventuella bedrägliga eller oriktiga stödmottagare; parlamentet påminner om vikten av lämplig tillsyn över unionens finansiering, med särskild uppmärksamhet på respekten för unionens grundläggande värden, och kommissionens rättsliga skyldighet att säkerställa att stödmottagarna upprätthåller dessa värden och undviker fel i yrkesutövningen,ix)se till att Eppo har tillräckliga resurser för att utreda fall av bedrägerier i samband med unionens medel, inbegripet RRF‑utgifter, med tanke på det ökande antalet utredningar och stora uppskattade skador,x)fortsätta arbetet med jämställdhetsbudgetering och med att spåra effekterna av unionens budget när det gäller att främja jämställdhet.

22.Europaparlamentet gläder sig över revisionsrättens slutsats i dess årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2024 EUT C, C/2025/5409, 8.10.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/5409/oj. att Europeiska unionens konsoliderade räkenskaper för det året är tillförlitliga. Parlamentet noterar att revisionsrätten har utfärdat ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet varje år sedan 2007.

23.Europaparlamentet noterar att den 31 december 2024 uppgick de totala skulderna till 827,3 miljarder EUR och de totala tillgångarna till 518,5 miljarder EUR. Parlamentet noterar att den resulterande differensen på 308,8 miljarder EUR motsvarar unionens negativa nettotillgångar, vilket återspeglar den skuld och den del av kostnaderna som redan uppkommit fram till den 31 december 2024 och som måste finansieras av framtida budgetar. Parlamentet noterar vidare att det negativa ekonomiska resultatet för 2024 uppgick till 97,2 miljarder EUR, och att beloppen som kostnadsförts för NextGenerationEU i stor utsträckning har bidragit både till den negativa nettoställningen och till det ekonomiska resultatet.

24.Europaparlamentet noterar att i slutet av 2024 uppgick det uppskattade värdet av stödberättigande kostnader som stödmottagarna hade haft men ännu inte begärt ersättning för, bokförda som upplupna kostnader, till 160,7 miljarder EUR (2023: 155,2 miljarder EUR), varav 7,9 miljarder EUR avser förväntade framtida RRF‑utbetalningar.

25.Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats att tillgångar, skulder, intäkter och utgifter, inklusive dem som hänger samman med NextGenerationEU, uppskattningen som rör Förenade kungarikets utträdesprocess och effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, presenteras rättvist i den konsoliderade årsredovisningen.

26.Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att unionens intäkter inte innehåller några väsentliga felaktigheter och att de system för förvaltning av intäkterna som granskats av revisionsrätten i allmänhet var ändamålsenliga.

27.Europaparlamentet beklagar djupt det uttalande med avvikande mening om budgetkostnadernas laglighet och korrekthet som revisionsrätten utfärdat för sjätte året i rad. Parlamentet påminner om att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten fortsätter att noga övervaka utvecklingen, och att den gör en ny bedömning av situationen i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet understryker vikten av fortsatta och ihållande insatser för att hantera de underliggande svagheterna och stärka både kommissionens och medlemsstaternas finansiella förvaltning och kontrollmekanismer. Parlamentet noterar svårigheterna för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten när revisionsrätten och kommissionen tillämpar olika rättsliga och metodologiska definitioner.

28.Europaparlamentet välkomnar minskningen av revisionsrättens uppskattning av felnivån till 3,6 % i 2024 års utgifter, en minskning med två procentenheter från 5,6 % år 2023. Parlamentet noterar med oro att revisionsrätten fortsätter att upptäcka betydande problem i de ersättningsbaserade utgifterna som är de som bidrar mest till den övergripande felprocenten där den uppskattade felnivån är 5,7 %. Parlamentet noterar att följderna av de fel som revisionsrätten upptäckt uppskattas vara både väsentliga och av avgörande betydelse.

29.Europaparlamentet noterar att kommissionens uppskattningar av risken vid betalning för 2024, som omfattar alla rubriker i den fleråriga budgetramen förutom rubrik 3, genomgående är lägre än revisionsrättens konfidensintervall, i synnerhet för rubrikerna 2 och 6. Parlamentet anser att detta också återspeglar de betydande skillnaderna mellan de två institutionerna i fråga om metoder och mandat.

30.Europaparlamentet noterar att kommissionen, till skillnad från revisionsrätten, som måste rapportera alla fel oavsett om en finansiell korrigering är möjlig eller ej, endast rapporterar oriktigheter för vilka den anser återkrav vara rättsligt motiverade. Parlamentet påminner om att kommissionen i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser betraktar som ”oriktighet” varje överträdelse av tillämplig rätt, genom handling eller underlåtenhet av en ekonomisk aktör, som har lett eller skulle leda till en negativ effekt för unionens budget genom att belasta den med en omotiverad utgift, medan revisionsrättens definition av ”fel” omfattar alla betalningar som gjorts utan att de nödvändiga villkoren har uppfyllts. Parlamentet upprepar sin oro över att kommissionen och revisionsrätten, på grund av sina olika institutionella roller, tillämpar olika rättsliga tolkningar och metoddefinitioner, vilket kan skapa förvirring. Parlamentet är oroat över att kommissionen eventuellt systematiskt underskattar den befintliga felnivån. Parlamentet uttrycker sitt stöd för utvecklingen av en gemensam strategi och metod.

31.Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa att offentliga myndigheter effektivt återvinner inkomster som förlorats på ett otillbörligt sätt på grund av bedrägeri, skatteundandragande, oriktigheter och administrativ fragmentering, som en väsentlig aspekt av skyddet av de offentliga finanserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka transparensen genom att offentliggöra tydlig, årlig information om återkrav, finansiella korrigeringar och förverkanden i samband med unionens utgifter och samarbete om verkställighet, och presentera detta på ett enhetligt och tillgängligt sätt som stöder ansvarsskyldighet samtidigt som en onödig administrativ börda undviks.

32.Europaparlamentet upprepar sin oro över revisionsrättens konstaterande att kommissionens riskbedömning sannolikt underskattar den faktiska risknivån på flera områden. Parlamentet noterar att de brister som identifierats i vissa förvaltnings- och kontrollsystem kan påverka den övergripande tillförlitligheten i revisionsslutsatserna. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa en stabil tillsyn över olika förvaltningsformer. Parlamentet välkomnar att revisionsrätten från och med 2025 kommer att upphöra med sin praxis att göra urval av revisioner från transaktioner som redan granskats av kommissionen eller nationella revisionsmyndigheter, en ändring som blivit nödvändig eftersom denna strategi, även om den förväntas avslöja få eller inga fel, upprepade gånger har visat sig vara otillförlitlig. Parlamentet understryker att denna utveckling ger upphov till allvarliga tvivel om effektiviteten i unionens kontrollsystem och förstärker parlamentets långvariga krav på tillförlitliga garantimekanismer för alla förvaltningsformer.

33.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att påskynda införandet av interoperabla verktyg för bedrägeribekämpning och datautvinning mellan olika förvaltningsformer, och således möjliggöra dubbelkontroller av det verkliga huvudmannaskapet, indikatorer för upphandlingsrisk och signaler om dubbelfinansiering. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att årligen rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om dessa verktygs täckning och effektivitet, inbegripet i vilken grad de används av förvaltningsmyndigheterna. Parlamentet upprepar det akuta behovet av obligatorisk användning av verktyg för datautvinning och artificiell intelligens för att effektivt bekämpa bedrägerier och oriktigheter.

34.Europaparlamentet understryker att den uppskattade felnivån i unionens utgifter, enligt vad som anges i revisionsrättens revisionsförklaring, återspeglar betalningar som enligt revisionsrättens bedömning inte till fullo uppfyllde tillämpliga regler och villkor. Parlamentet anser att även om detta inte är en indikator på bedrägeri eller korruption och inte automatiskt innebär en slösaktig användning av resurser, belyser det snarare områden där korrigerande åtgärder kan stärka en korrekt tillämpning av reglerna och effektivt skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet beklagar att ihållande felnivåer, även om de ofta är av teknisk karaktär, kan undergräva allmänhetens förtroende för en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget.

35.Europaparlamentet påminner om att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten i enlighet med fördragen behöver en revisionsförklaring från revisionsrätten om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet vid årets slut för sitt beslut om ansvarsfrihet för det året. Parlamentet noterar att unionens utgiftsprogram är fleråriga och att deras förvaltnings- och kontrollsystem omfattar flera år, vilket möjliggör korrigeringar och återkrav efter årsslutet.

36.Europaparlamentet påminner om att kommissionen har det primära ansvaret för att förebygga och upptäcka bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten, i enlighet med sitt mandat, måste rapportera alla fall av oriktigheter som den konstaterat under sitt revisionsarbete. Parlamentet noterar vidare att revisionsrätten hänvisar misstankar om brott som omfattas av Eppos behörighet och misstankar om bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Parlamentet noterar att revisionsrätten under 2024 rapporterade 19 fall av misstänkt bedrägeri till Olaf, och samtidigt överförde sju av dessa fall till Eppo, vilket hittills har lett till sex Olaf‑utredningar och sju Eppo-utredningar. Parlamentet lovordar revisionsrätten för dess systematiska rapportering till Olaf och Eppo, i synnerhet med tanke på att information som härrör från revisionsarbetet har en hög grad av tillförlitlighet. Parlamentet betonar att alla fall av oriktiga utgifter som revisionsrätten identifierar bör rapporteras till Olaf och Eppo, så att dessa behöriga organ kan bedöma om det finns bedrägligt uppsåt som motiverar ytterligare utredningar. Parlamentet understryker vikten av fortsatt samordning mellan kommissionen, Olaf, Eppo och revisionsrätten för att säkerställa snabb och effektiv uppföljning av alla rapporterade fall, i linje med deras respektive mandat. Parlamentet upprepar att kommissionen måste förse dessa organ med adekvata resurser för att garantera en till fullo effektiv gränsöverskridande utredningskapacitet och förmåga att upptäcka fel. Parlamentet påminner om vikten av Eppos och Olafs fullständiga operativa oberoende.

37.Europaparlamentet noterar att det genom halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, som antogs i februari 2024, infördes en reviderad teknisk justering som höjde 2024 års tak för åtagandebemyndiganden från 186,0 miljarder EUR till 186,8 miljarder EUR, och höjde betalningsbemyndigandena med 7,1 miljarder EUR, vilket innebär att den slutliga budgeten för betalningsbemyndigandena uppgick till 149,7 miljarder EUR, samtidigt som det totala betalningstaket låg kvar på 170,5 miljarder EUR. Parlamentet noterar vidare att man vid översynen även inrättade Ukrainareserven och Europeiska unionens återhämtningsinstrument (EURI) som nya särskilda instrument utanför taken i den fleråriga budgetramen.

38.Europaparlamentet noterar att budgetmyndigheten ursprungligen godkände en unionsbudget för 2024 på 189,4 miljarder EUR i åtagandebemyndiganden. Parlamentet noterar att fem ändringsbudgetar som antogs under året resulterade i en nettoökning på 5,9 miljarder EUR, vilket innebar att de totala åtagandena uppgick till 195,3 miljarder EUR och därmed överskred taket i den fleråriga budgetramen på 186,8 miljarder EUR. Parlamentet understryker att detta möjliggjordes genom användning av särskilda instrument inom den fleråriga budgetramen, som tillhandahåller ytterligare medel utöver taken för att tillgodose framväxande eller oförutsedda behov.

39.Europaparlamentet konstaterar att utnyttjandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 har nått ett avancerat stadium, med totala betalningar som uppgår till 475,2 miljarder EUR, vilket motsvarar 97,0 % av de 489,9 miljarder EUR som finns tillgängliga inom programmen. Parlamentet välkomnar att 21 medlemsstater har överskridit en utnyttjandegrad på 95,0 % för programperioden 2014–2020, vilket visar på en stark genomförandekapacitet då perioden närmar sig sitt slut.

40.Europaparlamentet understryker att den ackumulerade utnyttjandegraden som kommissionen lägger fram, baserad på förfinansiering och mellanliggande betalningar till medlemsstaterna, inte till fullo återspeglar framstegen i projektets genomförande på plats, eftersom de inte speglar de totala belopp som de nationella myndigheterna betalar ut till de slutliga stödmottagarna.

41.Europaparlamentet noterar med oro att utnyttjandet av medel enligt förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 fortfarande är låg, trots en betydande ökning av betalningarna 2024, och att 14,7 miljarder EUR utbetalades 2024 jämfört med 6,3 miljarder EUR 2023, vilket fortfarande är blygsamt i förhållande till de totala anslagen. Parlamentet noterar vidare att utbetalningarna av bidrag från RRF endast uppgick till 55,9 miljarder EUR 2024, omkring hälften av kommissionens prognos från juni 2023, vilket återspeglar fortsatta förseningar i inlämningen och handläggningen av betalningsansökningar.

42.Europaparlamentet noterar att kommissionen 2024 räknade med 8,8 miljarder EUR i tillbakadraganden för perioden 2025–2027, en ökning från de 8,1 miljarder EUR som beräknades 2023 för 2024–2027, och att denna ökning främst drevs av sammanhållningspolitiska program inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen och av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) eftersom programmen 2014–2020 närmar sig avslutningen under 2026. Det låga genomförandet 2024 utsätter stora belopp för risk 2025 och framöver.

43.Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen för Sammanhållningsfonden, Eruf och ESF+ räknar med ett totalt tillbakadragande på 2,7 miljarder EUR, en betydande ökning från de 2,2 miljarder EUR som beräknades 2023 och nästan sju gånger 2022 års prognos på 0,4 miljarder EUR, trots antagandet om en kraftig ökning av genomförandet 2026 och 2027. Parlamentet betonar att underlåtenheten att uppnå denna ökade genomförandegrad kommer att ytterligare öka beloppen som riskerar tillbakadraganden.

44.Europaparlamentet varnar för att de olika risker som revisionsrätten identifierat i unionens budget, inbegripet utestående åtaganden, kan äventyra uppnåendet av unionens mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att i linje med revisionsrättens rekommendationer agera proaktivt för att säkerställa att dess riskreducerande verktyg (såsom den gemensamma avsättningsfonden) har tillräcklig kapacitet.

45.Europaparlamentet noterar att unionens utestående upplåning uppgick till 601,3 miljarder EUR i slutet av 2024, vilket återspeglar utnyttjandet av kapitalmarknaderna för att finansiera unionens program, såsom stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) och NextGenerationEU. Parlamentet noterar att den totala utestående upplåningen 2027 skulle kunna överstiga 900 miljarder EUR, vilket är nästan tio gånger den nivå som noterades 2020 innan NextGenerationEU lanserades. Parlamentet konstaterar att kommissionen sedan december 2022 har tillämpat en diversifierad finansieringsstrategi som sin standardmetod för att låna upp medel på kapitalmarknaderna, och understryker vikten av transparent rapportering, finanspolitiskt ansvar och sund ekonomisk förvaltning i samband med ökade låne- och ränterisker för att skydda den finanspolitiska hållbarheten och säkerställa fullständig ansvarsskyldighet samt demokratisk tillsyn från den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens sida.

46.Europaparlamentet noterar att ränteutgifterna kopplade till finansieringen av det icke återbetalningspliktiga stödet från NextGenerationEU uppgick till 5,4 miljarder EUR för perioden 2021–2024, inbegripet 3,4 miljarder EUR enbart 2024, vilket är nästan 50 % över än den ursprungliga prognosen på 3,7 miljarder EUR. Parlamentet konstaterar att de totala ränteutgifterna i den nuvarande fleråriga budgetramen skulle kunna variera mellan 29,0 och 30,4 miljarder EUR, vilket är ungefär dubbelt så mycket som kommissionens ursprungliga uppskattning på 14,9 miljarder EUR. Parlamentet noterar vidare att det i en briefing 2024 (Management of debt liabilities in the EU budget under the post-2027 MFF), som hade begärts av budgetutskottet https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2024/766173/IPOL_BRI(2024)766173_EN.pdf., uppskattas att räntebetalningarna för icke återbetalningspliktigt stöd från NextGenerationEU i nästa fleråriga budgetram skulle kunna uppgå till 70,9 och 73,8 miljarder EUR, vilket uppmärksammar de långsiktiga budgetkonsekvenserna av upplåningen inom ramen för NextGenerationEU.

47.Europaparlamentet noterar att unionsbudgetens exponering fortsatte att öka under 2024, vilket återspeglar den ökande volymen av upplåningstransaktioner och tillhörande garantier. Parlamentet framhåller att unionsbudgetens totala exponering uppgick till 342,0 miljarder EUR i slutet av 2024, vilket motsvarar en ökning med 14,8 % jämfört med 298,0 miljarder EUR i slutet av 2023. Parlamentet betonar att denna trend understryker vikten av ett robust system för att säkerställa att unionen under alla omständigheter kan klara av sina skuldåtaganden. Parlamentet betonar att i en kontext av stigande skuldnivåer är utvecklingen av nya genuina egna medel avgörande för att förhindra att skuldbetalningskostnader tränger ut prioriteringar inom de framtida fleråriga budgetramarna.

48.Europaparlamentet noterar med oro att kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen 2021–2027 inte i tillräcklig utsträckning baserades på en grundlig identifiering och analys av de behov och risker som unionens budget bör kunna hantera, vilket revisionsrätten betonade i sin särskilda rapport 18/2025 om EU:s budgetflexibilitet. Parlamentet noterar att även om de befintliga flexibilitetsarrangemangen gjorde det möjligt för unionen att reagera på nya prioriteringar, uttömdes flera flexibilitetsverktyg upprepade gånger under de första åren av den fleråriga budgetramen, vilket begränsade manöverutrymmet för återstoden av perioden. Parlamentet understryker att flexibilitetsramen är alltför komplex utan någon tydligt definierad sekvens för att aktivera marginaler under taken och särskilda instrument över dem. Parlamentet noterar vidare att vissa flexibilitetsverktyg överlappar varandra och med tematiska program som är inriktade på samma behov, vilket leder till onödig komplexitet i den ekonomiska förvaltningen och beslutsfattandet.

49.Europaparlamentet stöder till fullo revisionsrättens rekommendationer i dess årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2024 samt i relaterade särskilda rapporter. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra dem utan dröjsmål och att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om hur genomförandet fortskrider.

50.Europaparlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen atti)stärka den finansiella rapporteringens tillförlitlighet och transparens, i synnerhet genom att ytterligare förbättra tydligheten i presentationen av negativa nettotillgångar och upplupna kostnader, och genom att säkerställa att de långsiktiga konsekvenserna som upplåningen för NextGenerationEU har för budgeten meddelas till budgetmyndigheten på ett tydligt och systematiskt sätt,ii)vidta alla nödvändiga åtgärder för att åtgärda de bestående bristerna i utgifternas laglighet och korrekthet, bland annat genom att förbättra och förtydliga vägledningen till förvaltningsmyndigheterna, fortsätta insatserna för att åtgärda identifierade brister i de ersättningsbaserade kostnaderna och säkerställa en konsekvent tillämpning av förordningen om villkorlighet i samband med rättsstaten om risker kvarstår,iii)justera sin metod för risk vid utbetalning så att den säkerställer fullständig överensstämmelse mellan sina riskuppskattningar och den kontrollmiljö som den är beroende av,iv)stärka övervakningen av genomförandet av fonder med delad förvaltning 2021–2027, inbegripet en mer aktiv uppföljning av låga utnyttjandegrader, ökat administrativt och riktat tekniskt stöd till medlemsstaterna och en systematisk identifiering av strukturella flaskhalsar som drar ned takten i genomförandet,v)fullt ut utnyttja alla tillgängliga instrument för att förhindra tillbakadraganden och för att säkerställa att de tilldelade medlen utnyttjas fullt ut och på ett effektivt sätt,vi)tydligt informera om de förväntade ränteutgifternas inverkan på unionens upplåningstransaktioner, inbegripet deras budgetmässiga konsekvenser för framtida fleråriga budgetramar, och hållbarheten i den nuvarande diversifierade finansieringsstrategin,vii)se över och förenkla EU‑budgetens flexibilitetsstruktur för nästa fleråriga budgetram, inbegripet genom att fastställa en tydlig ordningsföljd för nyttjandet av marginaler och särskilda instrument, säkerställa komplementaritet mellan flexibilitetsverktyg och öka transparensen och förutsägbarheten i användningen av dem, samtidigt som budgetmyndighetens demokratiska tillsyn säkerställs fullt ut,viii)i framtida förslag till den fleråriga budgetramen inkludera en omfattande analys av behov, risker och krishanteringskapacitet, som säkerställer att flexibilitetsinstrumenten är tillräckligt motiverade, adekvat finansierade och har kapacitet att hantera oförutsedda händelser utan att förbrukas i förtid,ix)säkerställa att unionens struktur för bedrägeribekämpning, särskilt Olaf och Eppo, förses med tillräckliga och lämpliga resurser och att ett robust samarbete mellan dem och med kommissionen underlättas, bland annat genom snabb överföring av misstänkta bedrägerifall och förstärkning av bedrägeriförebyggande strategier, särskilt inom utgiftsområden med hög risk och storskaliga finansieringsinstrument,x)offentliggöra tydliga och användarvänliga prestations- och utgiftssammanfattningar, inklusive översikter på en sida och interaktiva resultattavlor med maskinläsbara dataset.

51.Europaparlamentet välkomnar att de samlade revisionsbevisen även för budgetåret 2024 visar att felnivån i intäkterna inte var väsentlig. Parlamentet påpekar samtidigt att problemen med att tullar deklareras felaktigt eller inte deklareras alls (det så kallade tullgapet) leder till ett underskott i uppburna importtullar, vilket har varit ett ihållande problem för unionen och dess medlemsstater under många år.

52.Europaparlamentet understryker vikten av medlemsstaternas ansvar för uppbörden av mervärdesskatt (moms) och traditionella egna medel för att säkerställa rättvis konkurrens och rättvis beskattning på den inre marknaden och för att garantera att bördan av att finansiera unionens utgifter fördelas rättvist mellan medlemsstaterna. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att de intäktssystem som revisionsrätten granskade var generellt ändamålsenliga. Parlamentet uppmanar samtidigt med kraft kommissionen att intensifiera insatserna för att förbättra uppbörden av befintliga egna medel, inbegripet genom att åtgärda de återstående brister som identifierats av revisionsrätten, särskilt de som rör problem som kvarstår sedan länge angående momsreservationer och öppna frågor avseende traditionella egna medel.

53.Europaparlamentet understryker att en reform av unionens tullsystem fortfarande är viktig både för moderniseringen av egna medel och för en effektiv kamp mot organiserad brottslighet på europeisk och nationell nivå. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse om behovet av ytterligare planering av tillämpning och genomförande. Parlamentet understryker vikten av att genomföra överenskomna reformdelar snabbt och på ett samordnat sätt.

54.Europaparlamentet betonar att ett snabbt antagande och genomförande av alla delar av förslaget till tullreform bör förbli en central prioritering. Parlamentet betonar att inrättandet av EU:s tullmyndighet och EU:s datacentral bör bidra till riskbedömning i realtid, upptäckt av bedrägerier och enhetlig tillämpning av tullregler, och ersätta de fragmenterade nationella systemen med en starkare digitaliserad tullunion. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa att reformen bidrar till att uppnå en betydande minskning av tullgapet och ökar effektiviteten i unionens tullkontroller. Parlamentet betonar vikten av att ha riskbedömningar i realtid och digitaliserade tullkontroller.

55.Europaparlamentet lovordar Eppos och Olafs insatser för att bekämpa den organiserade exploateringen av bristerna i unionens tullkontroller. Parlamentet uppmuntrar till en ytterligare förstärkning av Eppos operativa kapacitet och expertis när det gäller att bekämpa mönster för organiserad brottslighet som påverkar unionens inkomster och utgifter, bland annat genom specialiserade gemensamma uppdrag och förbättrad underrättelse- och riskanalyskapacitet.

56.Europaparlamentet understryker vikten av förebyggande åtgärder och försiktighetsåtgärder i kampen mot momsbedrägerier. Parlamentet uppmuntrar till utforskning av innovativa metoder, såsom riskbaserad provtagning och statistisk extrapolering av kontrollresultat till bredare transaktionspopulationer, med full respekt för rättsliga garantier och proportionalitet.

57.Europaparlamentet välkomnar de förslag till nya egna medel som kommissionen lagt fram, bland annat som en del av paketet med förslag till nästa fleråriga budgetram, som åtminstone bör kunna täcka utgifterna kopplade till ränta för och återbetalning av lån inom ramen för RRF för att säkerställa att sådana utgifter inte begränsar de unionsmedel som finns tillgängliga för unionens ordinarie utgiftsprogram. Parlamentet erkänner att även andra intäktskällor kan övervägas om de befintliga förslagen inte förverkligas, utan att det finanspolitiska ansvaret äventyras. Parlamentet anser att intäktspotentialen hos en skatt på digitala tjänster och en skatt på finansiella transaktioner bör undersökas som möjliga lösningar.

58.Europaparlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen atti)vidta nödvändiga åtgärder för att stödja ett snabbt och effektivt genomförande av tullreformen, inbegripet inrättandet och den inledande driften av EU:s tullmyndighet samt utvecklingen, genomförandet och underhållet av EU:s tulldatacentral,ii)intensifiera samarbetet kring tullar med andra länder utanför unionen för att underlätta handeln och stärka kampen mot gränsöverskridande skatte- och tullbedrägerier,iii)intensifiera insatserna för att förbättra uppbörden av unionens befintliga intäktskällor, inbegripet e-handel, genom att åtgärda de återstående brister som identifierats av revisionsrätten, i synnerhet sådana som rör problem som kvarstår sedan länge angående momsreservationer och öppna frågor avseende traditionella egna medel,iv)fortsätta arbetet med att införa nya egna medel,v)fortsätta att hantera det stora tullgap som e-handelns snabba tillväxt innebär för tullmyndigheterna, tillhandahålla tillräckliga mänskliga, tekniska och finansiella resurser.

59.Europaparlamentet noterar att budgeten för programmen under rubrik 1 i den fleråriga budgetramen, ”Inre marknaden, innovation och digitalisering”, uppgick till 25,9 miljarder EUR (13,5 % av EU‑budgeten) enligt följande: 14,9 miljarder EUR (57,6 %) för forskning, 4,1 miljarder EUR (15,9 %) för transport, energi och digitalisering, 3,1 miljarder EUR (11,9 %) för InvestEU‑programmet, 2,3 miljarder EUR (8,8 %) för rymden och 1,5 miljarder EUR (5,8 %) för övriga områden.

60.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har granskat 127 transaktioner som omfattade alla typer av utgifter under denna rubrik i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar med oro att 32 (25 %) av de 127 transaktioner som revisionsrätten undersökte innehöll fel. Parlamentet beklagar att revisionsrätten, på grundval av de 28 kvantifierbara fel som revisionsrätten upptäckte och ytterligare fel som upptäcktes i transaktioner under rubrik 1 i den fleråriga budgetramen som genomförts av unionens byråer, gemensamma företag och Europeiska institutet för innovation och teknik, uppskattar att felnivån 2024 i utgifterna för den inre marknaden, innovation och digital teknik var väsentlig och uppgick till 3,2 %. Parlamentet noterar vidare att kommissionen uppskattar risken vid utbetalning till 1,6 % för denna rubrik, vilket ligger i den nedre halvan av revisionsrättens uppskattningsintervall.

61.Europaparlamentet noterar revisionsrättens kategorisering av fel, där icke stödberättigande direkta personalkostnader står för 76 % av felen, andra icke stödberättigande direkta kostnader (moms, resor och utrustning) för 18 %, icke stödberättigande underentreprenader för 4 % och icke stödberättigande indirekta kostnader för 2 %.

62.Parlamentet noterar med oro revisionsrättens iakttagelse att utgifterna för forskning fortsätter att vara ett utgiftsområde med hög risk, särskilt när det gäller personalkostnader. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten fann kvantifierbara fel avseende 26 av de 99 transaktioner för forskning och innovation som ingick i dess urval. Parlamentet erkänner att det sätt på vilket medel betalas ut har en inverkan på risken för fel och de komplexa regler som är förknippade med ersättningsbaserad finansiering som vanligtvis används på forskningsområdet. Parlamentet understryker i detta avseende behovet av att förenkla reglerna för EU:s forsknings- och innovationsprogram i syfte att minska risken för fel och samtidigt underlätta tillgången för stödmottagarna, särskilt små och medelstora företag, till unionsfinansiering.

63.Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten också har identifierat flera problem i projekt inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), inbegripet rapportering av indirekta kostnader, avvikelser mellan deklarerade och faktiska betalningar och upphandlingsförfaranden som inte uppfyller kraven, och efterlyser strikt efterlevnad av reglerna om stödberättigande kostnader och en sund ekonomisk förvaltning för alla partner. Parlamentet betonar dessutom behovet av att beakta dessa frågor i samband med den kommande FSE-förordningen (2028–2034), i syfte att öka transparensen i genomförandet av FSE-projekt och öka dessa projekts EU‑mervärde.

64.Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten för sin årsrapport för 2024 även bedömde den prestationsinformation avseende rubrik 1 i den fleråriga budgetramen som presenterades i förklaringen av programmets resultat för den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2023 som utarbetades av kommissionen. Parlamentet uppskattar revisionsrättens övergripande slutsats att utformningen av prestationsindikatorer förbättrades jämfört med programperioden 2014–2020, inklusive balansen mellan olika typer av indikatorer (input, output, resultat och effekt) när det gäller Horisont Europa, EU:s rymdprogram och InvestEU. Parlamentet noterar med oro att lagstiftningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) 2021–2027 inte innehåller resultat- eller effektindikatorer.

65.Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten identifierade brister i spårbarheten för rapporterade resultat, i synnerhet för Horisont 2020. Parlamentet understryker vikten av att kontrollera och säkerställa spårbarheten och tillförlitligheten hos de uppgifter som används för att fastställa prestationsindikatorer. Parlamentet noterar att på grund av införandet och den ökande användningen av förenklade kostnadsalternativ och finansieringsmodeller som inte är kopplade till kostnader måste brister i prestationsuppgifternas spårbarhet och tillförlitlighet åtgärdas för att skydda unionens ekonomiska intressen.

66.Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens slutsats att kommissionen inte kunde tillhandahålla information på projektnivå för InvestEU, eftersom det genomförs genom indirekt förvaltning och kompletteras med övervakningsbesök. Parlamentet beklagar kommissionens svar att varken garantiavtalen eller InvestEU‑förordningen kräver att genomförandepartnerna för InvestEU rapporterar nyckelprestationsindikatorer på projektnivå. Parlamentet anser att uppgifter på projektnivå bör ligga till grund för förbättrad prestationsrapportering för finansieringsinstrument som genomförs inom ramen för indirekt förvaltning, såsom InvestEU. Parlamentet betonar att Europeiska investeringsbanken, som är InvestEU:s främsta genomförandepartner, måste omfattas av högsta möjliga standarder för transparens och ansvarsskyldighet.

67.Europaparlamentet är bekymrat över att revisionsrätten fann att framstegen med att uppnå målen för nyckelprestationsindikatorer i allmänhet var mindre än vad kommissionen bedömde. Parlamentet noterar att programmen i den fleråriga budgetramen 2021–2027 till största delen är på väg att uppnå målen, medan programmen för 2014–2020 endast delvis hade uppnått sina mål. Parlamentet noterar med oro revisionsrättens slutsats att färre än hälften av prestationsindikatorerna för Horisont 2020 och FSE 2014–2020 visar att resultaten har uppnåtts eller är på väg att uppnås. Parlamentet noterar att för InvestEU hade 50 % av de indikatorer som presenterades i förklaringarna av programmets resultat inget mål. Parlamentet är medvetet om kommissionens svar att på grund av den marknads- och efterfrågestyrda karaktären hos finansieringsinstrument såsom InvestEU är resultatet av sådana program beroende av i vilken grad de utnyttjas av marknaden, vilket begränsar kommissionens förmåga att fastställa på förhand definierade delmål och mål.

68.Europaparlamentet påminner om vikten av unionens program för finansiering av forskning och innovation för unionens vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska och tekniska utveckling, för att på ett adekvat sätt hantera nya prioriteringar och utmaningar, minska ojämlikheterna, för att uppnå den gröna och den digitala omställningen och för att minska unionens beroende av energi från Ryssland. Parlamentet understryker att det behövs ökad finansiering för forskning och innovation och en starkare och mer riktad investeringsinsats inom forskning och innovation, i kombination med en minskad administrativ börda för sökande och bättre mobilisering av privat kapital, för att stärka unionens konkurrenskraft, tekniska ledarskap och strategiska oberoende och överbrygga innovationsklyftan med globala konkurrenter, och även för att behandla de relevanta rekommendationerna i Draghi-rapporten. Parlamentet påminner om att Draghi-rapporten understryker att spetskompetens inom forskning och innovation är grundläggande för unionens konkurrenskraft och att det inom EU:s forsknings- och innovationssystem, inbegripet Horisont Europa-programmet, bör finnas ett urvalskriterium, nämligen spetskompetens. Parlamentet upprepar i detta avseende sin ståndpunkt att finansieringen av forskning och innovation även i fortsättningen bör styras av principen om spetskompetens och förbli meritbaserad.

69.Europaparlamentet noterar att man i efterhandsutvärderingen av Horisont 2020 uppskattade att det för varje spenderad euro inom ramen för programmet skulle skapas fördelar motsvarande ett värde på fem euro för samhället senast 2040. Parlamentet beklagar djupt att 74 % av de förslag som bedömts som högkvalitativa av oberoende experter inte kunde finansieras på grund av budgetbegränsningar. Parlamentet noterar att ytterligare 159 miljarder EUR skulle ha behövts för att finansiera alla förslag av hög kvalitet. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräcklig finansiering för unionens forskning och innovation för att öka unionens hållbara välstånd och konkurrenskraft. Parlamentet betonar vikten av att till fullo utnyttja spetskompetensstämpeln och andra kompletterande finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå, inbegripet inom ramen för sammanhållningspolitiken, för att stödja forsknings- och innovationsprojekt som är av hög kvalitet men saknar finansiering och för att stärka regionala innovationsekosystem i hela unionen.

70.Europaparlamentet understryker vikten av att förenkla reglerna och förfarandena som styr unionens finansiering av forskning och innovation för att underlätta stödmottagarnas tillgång till finansiering och programgenomförande. Parlamentet betonar att förenklingsåtgärder bör utformas på ett sätt som gynnar sökande, inbegripet förstagångssökande, små och medelstora företag och universitet, samtidigt som mindre och mer flexibla konsortier, modulära projektstrukturer och stegvist deltagande främjas för att underlätta ett bredare deltagande och effektiv inkludering över hela unionen. Parlamentet är bekymrat över revisionsrättens slutsats att den, trots de förenklingar som infördes inom ramen för Horisont Europa för att underlätta stödmottagarnas kostnadsrapportering, inte fann några betydande skillnader mellan Horisont 2020 och Horisont Europa i fråga om utgifternas korrekthet.

71.Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att kommissionen har genomfört de flesta av de rekommendationer som getts under tidigare år. Parlamentet är dock oroat över att verktyget Personnel Costs Wizard (vägvisaren för personalkostnader), vars användning revisionsrätten starkt uppmuntrar, särskilt för vissa kategorier av stödmottagare som är mer benägna att begå fel, såsom små och medelstora företag och nya aktörer, ännu inte var klart vid tidpunkten för revisionsrättens revision. Parlamentet noterar revisionsrättens slutsats att stödmottagarna för fem av de 34 transaktionerna inom Horisont Europa i dess urval 2024 antingen fortfarande beräknade personalkostnaderna med hjälp av metoden för Horisont 2020 eller inte helt följde de nya reglerna för Horisont Europa. Parlamentet anser att utvecklingen och användningen av verktyg såsom Personnel Costs Wizard skulle kunna hjälpa stödmottagarna att tillämpa korrekta regler för beräkning av personalkostnader, som är den största felkällan under rubrik 1 i den fleråriga budgetramen.

72.Europaparlamentet noterar att kommissionen under 2024 har fortsatt att införa förenklade kostnadsalternativ, såsom enhetsbelopp och enhetskostnader i Horisont Europa, och att finansiering med enhetsbelopp står för 27 % av den totala budgeten för ansökningsomgången i arbetsprogrammen för 2024. Parlamentet påminner om revisionsrättens klargörande att när bidrag i form av enhetsbelopp beviljas betalas ett på förhand fastställt enhetsbelopp till stödmottagarna för varje arbetspaket som har slutförts, oavsett de faktiska kostnaderna. Parlamentet noterar vidare att kommissionens mål är att senast 2027 tillhandahålla minst 50 % av budgeten för ansökningsomgången i offentliggjorda arbetsprogram i form av enhetsbelopp. Parlamentet är bekymrat över att revisionsrätten av de skäl som förklaras i ruta 5.4 i dess årsrapport inte kunde bedöma om det var nödvändigt och motiverat att ta med denna specifika utrustning i budgetförslaget när det gäller ett enhetsbelopp som den granskade. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att framtida finansieringsinstrument inbegriper skyddsåtgärder för att undvika överkompensation för utrustning som i själva verket inte köpts trots att den ingått i budgeten för enhetsbeloppet, i linje med revisionsrättens iakttagelser.

73.Europaparlamentet är medvetet om att interimsutvärderingen av Horisont Europa visade att enhetsbelopp innebar en verklig förenkling för stödmottagarna, och de uppskattade besparingarna varierade mellan 14 % och 30 % av deras administrativa kostnader. Parlamentet noterar resultaten av kommissionens bedömning av finansiering med enhetsbelopp i Horisont 2020 och Horisont Europa 2018–2024, inbegripet att stödmottagarna också rapporterade till kommissionen att de skulle välkomna större klarhet om hur enhetsbelopp skulle granskas. Parlamentet uppskattar att kommissionen 2024 införde en strategi för efterhandskontroll av bidrag från Horisont Europa, inklusive en metod för tekniska efterhandsöversyner för bidrag i form av enhetsbelopp. Parlamentet noterar att kommissionen har inlett de första 30 tekniska efterhandsöversynerna av Horisont Europa under fjärde kvartalet 2024. Parlamentet erkänner samtidigt revisionsrättens iakttagelse att även om enhetsbelopp är lämpliga för tydligt definierade arbetspaket kan problem med genomförandet av sådana metoder uppstå i situationer då arbetspaket har försenats, genomförts delvis eller då vissa av de verksamheter som fastställs i arbetspaketet ersätts.

74.Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att det har skett en betydande ökning av unionens finansiella stöd till tredje parter inom forskning, då 2,5 miljarder EUR av sådan finansiering tillhandahölls inom ramen för Horisont 2020 för hela programperioden, medan det i slutet av 2024 tillhandahölls 5,5 miljarder EUR inom Horisont Europa. Parlamentet är oroat över revisionsrättens slutsats att för nio av de elva transaktioner som ingick i urvalet som rör bidrag till tredje parter hade den finansieringströskel på 60 000 EUR som fastställs i artikel 207 i budgetförordningen överskridits utan någon ordentlig motivering till undantag i arbetsprogrammet eller inbjudan att lämna förslag. Parlamentet noterar att enligt kommissionen är behovet av högre bidragsbelopp en naturlig följd av vissa typer av åtgärder. Parlamentet är oroat över revisionsrättens slutsats att tredje parter inte är skyldiga att visa att deras kontroller är ändamålsenliga för att säkerställa korrektheten i unionens kostnader. Parlamentet håller med revisionsrätten om att detta utgör en risk för den sunda ekonomiska förvaltningen och skyddet av unionens ekonomiska intressen.

75.Europaparlamentet noterar att unionens forsknings- och innovationsprogram, inbegripet Horisont Europa, stöder utvecklingen av avancerad teknik för civila tillämpningar, men erkänner att viss teknik kan medföra inneboende risker för dubbla användningsområden. Parlamentet anser att stärkandet av unionens försvar kräver ett ökat stöd till forskning och innovation inom ramen för Horisont Europa. Parlamentet betonar den betydande potentialen hos ny teknik, särskilt på områden som artificiell intelligens, cybersäkerhet och kvantdatorteknik, att bidra till unionens säkerhet och resiliens. Parlamentet anser därför att civila forsknings- och innovationsprogram bör få lämpligt stöd och strategiskt anpassade program, inbegripet, i förekommande fall, genom att göra det möjligt att använda resultaten för dubbla användningsområden för att bidra till att skydda EU:s försvarskapacitet. Parlamentet noterar med oro kommissionens svar att den för närvarande efter det att ett projekt avslutats inte specifikt övervakar huruvida resultaten av unionsfinansierade projekt för forskning och innovation utnyttjas för dubbla användningsområden, militära tillämpningar eller försvarstillämpningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa lämplig övervakning av uppföljningen av unionsfinansierade projekt för forskning och innovation med potential för dubbla användningsområden, militära tillämpningar eller försvarstillämpningar i linje med unionens krav. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa att unionens finansiering är helt förenlig med unionens värderingar och skyldigheter enligt internationell rätt. Parlamentet betonar samtidigt behovet av att kommissionen stärker uppföljningen av unionsfinansierade forskningsresultat, inklusive övergången till kommersiell användning av dem, för att maximera de samhälleliga effekterna och säkerställa en tillräcklig avkastning på investeringar för skattebetalarna.

76.Europaparlamentet påminner om att EIB-gruppen har tilldelats 75 % (19,6 miljarder EUR) av unionens budgetgaranti enligt InvestEU‑förordningen. Parlamentet påminner också om den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens rekommendationer i dess tidigare rapporter om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet. Parlamentet noterar de luckor i fråga om ansvarsutkrävande och revision i samband med EIB:s verksamhet som identifierats i kontaktkommitténs uttalande CC 1/2025. Parlamentet betonar behovet av att justera revisionsramen och anpassa den till EIB:s utvidgade mandat. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt stödja att revisionsrätten för revisionsändamål ges fullständiga åtkomsträttigheter med avseende på EIB:s verksamhet. Parlamentet understryker behovet av omfattande information om EIB:s portföljkvalitet och riskhanteringsmetoder för att möjliggöra en meningsfull demokratisk tillsyn över dess verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med EIB för att se till att dess portföljkvalitet rapporteras till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten samt säkerställa att riskbedömningsprofiler för storskaliga investeringar är föremål för en oberoende granskning och att EIB redovisar de lärdomar som dragits från fall där betydande utlåning har lett till fallissemang. Parlamentet betonar att allmänhetens förtroende för en sund förvaltning av EU‑stödda lån är beroende av högsta möjliga standarder för institutionell integritet. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att kräva att EIB stärker mekanismerna för förebyggande av intressekonflikter.

77.Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av forskning på försvarsområdet för att stärka unionens säkerhet och långsiktiga motståndskraft. Parlamentet betonar att försvars- och säkerhetsforskning kräver ett nära och förtroendefullt samarbete mellan medlemsstaterna för att säkerställa en mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av unionens skattebetalares pengar, undvika onödigt dubbelarbete och främja synergier. Parlamentet understryker att forskning på detta område nödvändigtvis inbegriper mycket känsliga data, tekniker och uppgifter som måste omfattas av de högsta normerna för skydd mot yttre inblandning eller illasinnad manipulation. Parlamentet betonar i detta sammanhang det brådskande behovet av att utveckla en gemensam och robust skyddsstruktur på unionsnivå för att motverka hybridhot och skydda kritisk kunskap, infrastruktur och innovationsekosystem.

78.Europaparlamentet påminner om att parlamentet den 10 mars 2022 beslutade att inrätta PEGA-kommittén för att utreda påstådda överträdelser eller administrativa missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i samband med användningen av Pegasus och motsvarande spionprogram, och uppmärksammar Europaparlamentets rekommendation av den 15 juni 2023 till rådet och kommissionen som antogs till följd av PEGA-kommitténs arbete Antagna texter: P9_TA(2023)0244. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2023-0244_SV.html.. Parlamentet uttrycker missnöje över att kommissionen fortfarande inte har föreslagit verkställighetsåtgärder och lagstiftningsmässig uppföljning avseende parlamentets rekommendationer om användningen av Pegasus och liknande spionprogram. Parlamentet noterar de medierapporter https://www.ftm.eu/articles/spyware-industry-eu-subsidies-surveillance-concers. där det hävdas att unionens finansiering kan ha stött direkt företag involverade i utveckling, användning och export av spionprogram av enheter vars teknik har kopplats till olaglig övervakning av journalister, människorättsförsvarare och politiska aktörer i unionen och i tredjeländer. Parlamentet noterar kommissionens svar att man säkerställer att unionens medel används korrekt genom olika avtalsbestämmelser som kräver respekt för tillämplig rätt och unionens värden, och att underlåtenhet att uppfylla dessa skyldigheter kan leda till olika avtalsenliga åtgärder, däribland tillfälligt avbrytande av avtal eller betalningar och uppsägning av avtal. Parlamentet noterar också kommissionens skriftliga svar om att den anser att den har infört flertalet åtgärder för att hantera risken för att spionprogram hamnar i fel händer och för att öka skyddet för potentiella offer för spionprogram, däribland europeiska mediefrihetsakten, direktivet om integritet och elektronisk kommunikation, cyberresiliensförordningen och förordningen om produkter med dubbla användningsområden, och att dess årliga rapporter om rättsstatsprincipen också omfattar utvecklingen när det gäller påståendena om olaglig användning av spionprogram.

79.Europaparlamentet noterar kommissionens svar till budgetkontrollutskottet att företagen i fråga har mottagit totalt 12,77 miljoner EUR från unionens budget sedan 2021. Parlamentet beklagar att kommissionen endast delade med sig av partiell information till budgetkontrollutskottet om det totala beloppet av unionsfinansiering som anslagits till företag som ägnar sig åt spionprogram eller inkräktande övervakningsprogramvara, eftersom det svar som kommissionen lämnade är begränsat till information som redan finns offentligt tillgänglig i systemet för finansiell transparens, som för närvarande endast offentliggör information om stödmottagare och entreprenörer som omfattas av direkt förvaltning och om genomförandepartner som omfattas av indirekt förvaltning. Parlamentet beklagar att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten fick ett ofullständigt svar på sin begäran.

80.Europaparlamentet betonar vikten av unionens investeringar i utvecklingen av högpresterande, hållbara och effektivt sammanlänkade transeuropeiska nät på områdena transport, energi och digitala tjänster, och noterar att FSE, med 4,1 miljarder EUR i utgifter 2024, är ett viktigt EU‑instrument för att uppnå dessa mål.

81.Europaparlamentet noterar kommissionens skriftliga svar att 2,63 miljoner EUR har avsatts sedan 2021 för produktion av förnybar vätgas och tillhörande infrastruktur från FSE:s finansiering av förnybar energi, och att 187,21 miljoner EUR av FSE:s transportfinansiering har spenderats på tankstationer. Parlamentet noterar vidare att kommissionen mellan 2021 och 2024 anslog 791,13 miljoner EUR i bidrag från innovationsfonden till e-bränsleprojekt. Parlamentet understryker vikten av att anslå unionsmedel för att stödja lösningar med potential för långsiktig utfasning av fossila bränslen och för skalbarhet, och av att tillämpa en evidensbaserad strategi för nya lösningar i syfte att säkerställa en effektiv användning av offentliga resurser och maximera klimatpåverkan. Parlamentet betonar att all teknik måste bedömas på grundval av effektivitet och skalbarhet. Parlamentet uppmanar till försiktighet i fördelningen av unionsmedel till teknik med en osäker eller begränsad långsiktig roll i utfasningen av fossila bränslen. Parlamentet framhåller att det är av avgörande betydelse att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa en tillförlitlig, ekonomiskt överkomlig och motståndskraftig energiförsörjning i unionen. Parlamentet noterar i detta sammanhang att kommissionen bör främja en teknikneutral strategi för forskning och innovation. Parlamentet efterlyser särskilt stöd till gränsöverskridande projekt för att främja genuint europeiska lösningar på energiförsörjningsområdet, säkerställa en kostnadseffektiv användning av EU‑medel, stärka den inre marknaden och skapa ett EU‑mervärde. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att finansieringskriterierna baseras på mätbara utsläppsminskningsresultat snarare än på föreskrivande teknikpreferenser.

82.Europaparlamentet påminner om att syftet med rättsakten om digitala marknader är att säkerställa rättvisa och innovationsvänliga digitala marknader i Europa och hindra enskilda aktörer från att dominera den på konsumenternas, konkurrenternas eller den demokratiska tillsynens bekostnad. Parlamentet betonar de betydande negativa effekter som dominans på den digitala marknaden medför för de grundläggande rättigheterna och spridningen av informationsmanipulering och desinformation samt behovet av gemensamma unionsåtgärder på dessa områden. Parlamentet noterar att generaldirektoratet för konkurrens (GD COMP) under 2024 brottades med en allvarlig underbemanning, vilket framgår av dess årliga verksamhetsrapport 2024. Parlamentet noterar att GD COMP omfördelade personal till enheter med ansvar för verkställandet av rättsakten om digitala marknader, vilket ledde till personalbrist inom andra avdelningar.

83.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)fullt ut ta hänsyn till revisionsrättens rekommendationer om laglighet, korrekthet och prestationsrapportering,ii)säkerställa en betydlig ökning av unionsfinansieringen för forskning och innovation, i enlighet med principen om spetskompetens och meriter,iii)införa bindande krav på genomförandepartner, inbegripet EIB, att tillhandahålla prestationsrapportering på grundval av uppgifter på projektnivå även för finansieringsinstrument som genomförs under indirekt förvaltning, såsom InvestEU; parlamentet kräver att sådan rapportering ska bygga på en balanserad blandning av output-, resultat- och effektindikatorer,iv)genomföra en översyn av de förenklingsåtgärder som införts för Horisont Europa för att bedöma om de verkligen medför förenkling för projektstödsmottagare och sökande, inbegripet deras inverkan på den administrativa bördan, deltagandegraden, den geografiska balansen och lättillgängligheten för nya sökande, särskilt från mindre presterande regioner, och främja synergier med andra unionsinstrument, inbegripet sammanhållningspolitiken och spetskompetensstämpeln,v)utveckla och uppmuntra användningen av verktyg, såsom Personnel Costs Wizard, som hjälper stödmottagarna att tillämpa de korrekta reglerna för beräkning av personalkostnader,vi)utvärdera lärdomarna från de tekniska efterhandsöversynerna av bidragen i form av enhetsbelopp som inleddes 2024 och 2025 och återrapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten,vii)säkerställa att framtida finansieringsinstrument inbegriper skyddsåtgärder för att undvika överkompensation för utrustning som i själva verket inte köpts trots att den ingått i budgeten för enhetsbeloppet,viii)se över ett representativt urval av bidrag i form av enhetsbelopp och analysera lärdomarna av genomförandet av dem och de metoder som används för att fastställa unionens finansiella stöd, innan användningen av bidrag i form av enhetsbelopp utökas ytterligare i framtida finansieringsinstrument,ix)genomföra en omfattande granskning av de unionsmedel som använts för att utveckla, ta i bruk och exportera spionprogram eller inkräktande övervakningsprogramvara inom alla förvaltningsformer sedan 2021, och utarbeta en handlingsplan för att förhindra missbruk av spionprogram i unionen och dela dessa med den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten,x)eftersträva en teknikneutral strategi för forskning och innovation, bland annat genom att främja gränsöverskridande projekt, för att stödja uppnåendet av klimatneutralitet senast 2050 och främja en stabil, motståndskraftig och ekonomiskt överkomlig energiförsörjning i unionen, och samtidigt garantera kostnadseffektivitet, påskynda framstegen mot unionens klimatmål och stärka konkurrenskraften,xi)stärka samarbetet mellan medlemsstaterna inom försvars- och säkerhetsrelaterad forskning genom EU‑finansierade FoU-program, och samtidigt främja synergier, säkerställa ett stabilt skydd av känsliga data och skydd av teknik mot utländsk inblandning och hybridhot, och vid behov möjliggöra en ansvarsfull användning av forskningsresultat för dubbla användningsområden i syfte att stödja unionens resiliens, försvarskapacitet och strategiska oberoende,xii)säkerställa att unionens forskningsfinansiering, inbegripet inom ramen för Horisont Europa och genom avtal med partner utanför unionen, fördelas på ett sätt som är förenligt med unionens värderingar och inte bidrar till stöd för spionprogram eller inkräktande övervakningsteknik, i linje med parlamentets relevanta rekommendationer som antogs den 15 juni 2023 EUT C, C/2024/494, 23.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/494/oj..

84.Europaparlamentet understryker den roll som unionens sammanhållningspolitik spelar för att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna inom unionen, i enlighet med fördragen, samt för att stödja genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet insisterar på fortsatt stöd till sammanhållning i den fleråriga budgetramen efter 2027, i enlighet med principerna om partnerskap och flernivåstyre, och med deltagande av lokala och regionala myndigheter och berörda parter. Parlamentet noterar att budgeten för programmen under rubrik 2 ”Sammanhållning, resiliens och värden” i den fleråriga budgetramen uppgick till 61,4 miljarder EUR (32,1 % av unionens budget) fördelat enligt följande: 47,7 % för Eruf och andra regionala insatser, 16,4 % för Europeiska socialfonden (ESF), 6,7 % för Sammanhållningsfonden, 6,6 % för Erasmus+, 2,2 % för FSE Transport, 3,6 % för EU:s återhämtning och 3,1 % för andra program.

85.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har granskat ett urval av 223 transaktioner som omfattar alla typer av utgifter under rubrik 2 i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar med oro att revisionsrättens uppskattade övergripande felnivå för utgifterna under denna rubrik för 2024 återigen ligger betydligt över väsentlighetsgränsen på 5,7 %. Parlamentet påminner om att revisionsrättens felprocent omfattar de fel som inte upptäcktes av medlemsstaterna och kommissionen och visar att kommissionens felprocent är underskattad.

86.Europaparlamentet noterar revisionsrättens kategorisering av fel som upptäckts i sammanhållningsutgifterna, där icke stödberättigande kostnader stod för 49 % av felen, allvarlig bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd stod för 23 % och icke stödberättigande projekt för 18 %. Parlamentet noterar vidare att utgifterna för Eruf och Sammanhållningsfonden står för den största andelen fel (54 %).

87.Europaparlamentet noterar att generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD REGIO) i sin årliga verksamhetsrapport på det hela taget drog slutsatsen att en väsentlig felnivå eller oriktiga utgifter kvarstod i 2024 års räkenskaper för Eruf/Sammanhållningsfonden, trots resultaten av de kontroller och korrigeringar som redan tillämpats på medlemsstatsnivå, och att generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD EMPL) drog samma slutsats för ESF/sysselsättningsinitiativet för unga och Fead.

88.Europaparlamentet upprepar sin oro över revisionsrättens slutsats i dess översikt 03/2024 En översikt över garantiramen och de viktigaste faktorer som bidrar till fel i sammanhållningsutgifterna 2014–2020 att kommissionen underskattar den felnivå som den rapporterar.

89.Europaparlamentet är bekymrat över de ihållande brister som revisionsrätten konstaterat i de nationella revisionsmyndigheternas arbete och som syns i de brister som identifierats i garantipaketen, med en kvarstående felprocent över väsentlighetströskeln i garantipaket som står för mer än 60 % av det totala värdet av de garantipaket som granskades 2024. Parlamentet betonar med oro att de förvaltande myndigheterna konsekvent inte lyckas förebygga eller upptäcka oriktigheter i utgifter som deklarerats av stödmottagarna på ett ändamålsenligt sätt och att detta minskar i vilken utsträckning kommissionen kan förlita sig på deras arbete.

90.Europaparlamentet är bekymrat över revisionsrättens iakttagelse att de fel som revisionsrätten konstaterade kunde och borde ha upptäckts av revisionsmyndigheterna när de utförde sina kontroller. Parlamentet noterar att detta minskar i vilken utsträckning kommissionen kan förlita sig på resultaten av deras arbete. Parlamentet betonar med oro revisionsrättens iakttagelse att andelen garantipaket med procentsatser för kvarstående fel på över 2 % sedan 2017 inte hade sjunkit till under 39 % av utgifterna i dess urval, vilket tyder på att det i revisionsmyndigheternas arbete kvarstår brister som inte i tillräcklig utsträckning åtgärdas genom kommissionens garantiarbete. Parlamentet välkomnar dock kommissionens lansering av en handlingsplan som syftar till att förbättra myndigheternas kapacitet att upptäcka fel under perioden 2021–2027.

91.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin översyn 04/2025 Den europeiska sammanhållningspolitikens framtid: Att dra lärdom av tidigare erfarenheter erinrade om den långvariga utmaning som är kopplad till regelverkets komplexitet, och att komplexiteten i unionens lagstiftning och samexistensen mellan nationella och regionala krav, trots insatser för att förenkla regler och förfaranden, fortsätter att medföra betydande administrativa bördor och bidrar till en hög felprocent. Parlamentet påminner dock om den viktiga roll som sammanhållningspolitiken har spelat för att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna och främja konvergens och stabilitet i hela unionen, vilket visar dess mervärde för unionens skattebetalare, som kan stärkas ytterligare genom att man tar itu med ihållande brister. Parlamentet noterar att även om förenklade kostnadsalternativ har införts för att minska rapporteringsskyldigheterna är användningen av dem fortfarande begränsad, särskilt inom Eruf. Parlamentet påminner om de ihållande bristerna i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem. Parlamentet ifrågasätter kommissionens plan för ökat beroende av nationella system och betonar att de måste åtgärdas innan någon sådan framtida utgiftsmodell införs inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar behovet av att fastställa tydliga och bindande övervaknings- och kontrollansvar för både kommissionen och medlemsstaterna innan genomförandet inleds. Parlamentet anser att kommissionen inte enbart bör förlita sig på medlemsstaternas kontrollsystem, utan bör fastställa minimikrav och kontrollmekanismer, liknande dem som föreskrivs inom ramen för delad förvaltning, för att undvika bristande efterlevnad av nationella regler och unionsregler, i enlighet med revisionsrättens begäran.

92.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin särskilda rapport 22/2025 Finansiella korrigeringar inom sammanhållningspolitiken konstaterade att kommissionen inte tillämpar finansiella korrigeringar som den borde för att skydda unionens budget från oriktiga utgifter inom sammanhållningspolitiken, och att det, trots att sammanhållningsutgifterna år efter år påverkades av ett betydande antal fel, tog mer än tio år för kommissionen att anta sin första finansiella korrigering i september 2025 för perioden 2014–2020. Parlamentet påpekar att den rättsliga ramen för korrigeringsmekanismen är komplex, att vägledningen och kriterierna för att bedöma allvarliga brister inte är tillräckligt tydliga och inte tillämpas konsekvent, och att det inte finns någon väldefinierad tidsram för förfarandet.

93.Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten identifierade brister i planeringen och förberedelserna av myndigheternas revisionsarbete, såsom brister i urvalsmetoderna och ofullständiga checklistor.

94.Europaparlamentet påminner om att kommissionen, efter en begäran om ansvarsfrihetsrelaterad tillgång till handlingar avseende kontrakt med 30 ekonomiska aktörer, var tvungen att genomföra en bred och resursintensiv identifiering på grund av begränsningar i sina interna datasystem, vilket ledde till att hundratals enheter med liknande eller relaterade namn identifierades. Parlamentet erkänner de ansträngningar som kommissionens avdelningar har gjort för att reagera snabbt och transparent. Parlamentet påminner vidare om att kommissionen från och med nästa fleråriga budgetram kommer att vara skyldig att använda uppgifter som lagras i Arachnes datautvinnings- och riskgraderingsverktyg och som ska föras in i en centraliserad transparenswebbplats, där medlemsstaterna är skyldiga att ge automatiserad tillgång till relevanta uppgifter, en skyldighet som kommer att gälla från och med 2027 och där kommissionen redan har inlett det förberedande arbetet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genomföra ett interoperabelt system för att möjliggöra en europeisk spårning av medel i början av den nya fleråriga budgetramen.

95.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin särskilda rapport 24/2025 Finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken: En revolverande användning av medel förverkligades till viss del konstaterade att även om en av fördelarna med finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken framför bidrag är att återflöden kan användas för att stödja ytterligare slutmottagare, vilket leder till en effektivare användning av offentlig finansiering, sker endast en begränsad återanvändning av återflöden under stödberättigandeperioder, delvis av godtagbara skäl, såsom investeringarnas långsiktiga karaktär. Parlamentet noterar att återflödena efter stödberättigandeperioden i allmänhet återanvänds för sammanhållningsändamål men med begränsningar. Parlamentet beklagar att den rättsliga ramen för återanvändningsskyldigheten inte är tillräckligt tydlig och att den är tvetydig, och att kommissionen saknar tillsyn, vilket leder till varierande praxis bland medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter.

96.Europaparlamentet är bekymrat över revisionsrättens iakttagelse att genomförandet av de sammanhållningspolitiska fonderna (Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF+), som står för över 90 % av fonderna med delad förvaltning enligt förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027, fortfarande var lågt. Parlamentet noterar att när revisionsrätten jämför deras genomförande (förfinansiering och mellanliggande betalningar) med den föregående programperioden var den totala utnyttjandegraden för dessa tre fonder endast 5 % i slutet av 2024 jämfört med 14 % vid motsvarande tidpunkt i den föregående fleråriga budgetramen (slutet av 2017). Parlamentet understryker att den nuvarande programperioden har genomförts i ett exceptionellt utmanande sammanhang präglat av på varandra följande kriser, inflationstryck, störningar i leveranskedjan och föränderliga geopolitiska och ekonomiska förhållanden. Parlamentet konstaterar samtidigt att programmen för 2021–2027 antogs sju månader senare än programmen under programperioden 2014–2020 och att förfinansieringsnivåerna inom programmen för 2014–2020 var högre och reglerades vid en annan tidpunkt än under den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar i detta avseende att utnyttjandegraden i det jämförbara genomförandestadiet, i slutet av juni 2017, för Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF+ uppgick till 3,49 %, vilket är jämförbart med utnyttjandegraden i slutet av 2024. Parlamentet noterar med oro att eftersom slutet av stödberättigandeperioden för de underliggande utgifterna Artikel 63.2 i förordning (EU) 2021/1060. och tidsfristerna för slutbetalningen för den fleråriga budgetramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 fastställs ett år tidigare än under den föregående programperioden kommer trycket att utnyttja unionsmedel att öka ytterligare.

97.Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kommissionens prognos för tillbakadraganden för perioden 2025–2027 ökade med 8,8 miljarder EUR jämfört med prognosen för 2023 på 8,1 miljarder EUR för samma period och att denna ökning av uppskattade tillbakadraganden främst berodde på sammanhållningsprogrammen inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen och Ejflu. Parlamentet noterar att tillbakadraganden för Ejflu förväntas när programmen inom den föregående fleråriga budgetramen avslutas 2026, medan sammanhållningsprogrammen inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 löper betydande risk för tillbakadraganden från och med 2027.

98.Europaparlamentet påminner om att flera ändringar av sammanhållningspolitiken och den rättsliga ramen, nämligen STEP och RESTORE, trädde i kraft 2024. Parlamentet betonar vikten av dessa instrument för att stärka unionens konkurrenskraft och hantera konsekvenserna av naturkatastrofer. Parlamentet upprepar dock att ständiga ändringar av den sammanhållningspolitiska ramen leder till rättslig osäkerhet och instabilitet och riskerar att undergräva de långsiktiga strukturella sammanhållningspolitiska målen att minska skillnaderna i unionen. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken behöver ett stabilt regelverk för att ge stödmottagarna förutsägbarhet.

99.Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den oproportionerliga inverkan som Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter att ha på unionens östra regioner som gränsar till Ryssland och/eller Belarus. Parlamentet uppmärksammar de kostnader som bärs av dessa regioner till följd av deras gemensamma gräns mot fientliga grannländer, särskilt respektive medlemsstaters behov av att rikta offentlig finansiering till säkerhet, försvar och beredskap, samtidigt som de står inför dramatiskt minskade resurser på grund av störningar i den ekonomiska verksamheten, den gränsöverskridande handeln och andra utbyten. Parlamentet är vidare oroat över förlusten av ekonomiskt stöd från unionen i vissa gränsregioner till följd av ändringar av sammanhållningsfonderna under den nuvarande programperioden, särskilt Eruf-medel som ursprungligen öronmärkts för gränsöverskridande samarbete med Ryssland och Belarus och medel som omfördelats i samband med halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken 2025.

100.Europaparlamentet understryker att territoriell sammanhållning kräver att den lokala ekonomiska resiliensen stärks, till exempel genom hållbar turism, skydd av kulturtillgångar, ungdomssysselsättning och utveckling av yrkesfärdigheter, bland annat inom grön återuppbyggnad, energieffektivitet och civilskyddstjänster. Parlamentet betonar vikten av unionens sammanhållningspolitik för ekonomisk och territoriell konvergens och utveckling i unionens regioner samt för att stödja genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att skydda tillgången till grundläggande tjänster på landsbygden och i avlägsna områden och uppmanar kommissionen att bedöma huruvida unionens utgifter på ett ändamålsenligt sätt bidrar till att minska avfolkningstrycket.

101.Europaparlamentet framhåller att vissa regioner, inbegripet kust- och inlandsområden i Medelhavsområdet, i allt högre grad är utsatta för klimatrelaterade risker såsom stormar, översvämningar, kusterosion och torka. Parlamentet betonar att förebyggande åtgärder och anpassningsåtgärder är mer kostnadseffektiva än återuppbyggnad efter katastrofer. Parlamentet betonar behovet av att tidigarelägga investeringar i riskförebyggande, hydraulisk säkerhet, lutningsstabilitet, naturbaserade lösningar och klimattålig infrastruktur, inbegripet hållbara hamnar, intermodal logistik, järnvägskonnektivitet och motståndskraftiga vattensystem, läckageminskning, motståndskraftig bevattning och smart vattenförvaltning, för att säkerställa snabba och mätbara resiliensresultat, stärka den territoriella resiliensen och skydda effektiviteten i unionens utgifter.

102.Europaparlamentet framhåller rekommendationen från kommissionens tjänst för internrevision (IAS), i dess revision som genomfördes 2024 om förfarandena för att bygga upp säkerhet för de medel som genomförs inom ramen för delad förvaltning, att den samordnade revisionsstrategi som tillämpas av GD REGIO, GD EMPL och generaldirektoratet för havsfrågor och fiske (GD MARE) måste uppdateras eftersom vissa delar inte var tillräckligt tydliga eller inte har utvecklats tillräckligt i detta skede av programperioden. Parlamentet noterar också IAS rekommendation att GD REGIO, som också genomför EU:s solidaritetsfond inom ramen för delad och indirekt förvaltning, måste förbättra sin utformning och effektiva förvaltning ytterligare.

103.Europaparlamentet noterar att kommissionen, efter inrättandet av sin ram C/2024/4618, bilaga IV. för minskning och återkrav vid bedrägerier, korruption och intressekonflikter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen och som inte har korrigerats av medlemsstaten, genomförde den första minskningen av detta slag den 8 maj 2025, när den, till följd av en rekommendation från Olaf, antog sitt första genomförandebeslut om att minska stödet till Slovakien med 1,225 miljoner EUR i samband med en okorrigerad oriktighet. Parlamentet noterar dock revisionsrättens iakttagelse i den särskilda rapporten 26/2025 att kommissionen saknar en mekanism för att övervaka huruvida de belopp som ska återkrävas enligt nationella domstolar efter straffrättsliga förfaranden faktiskt återbetalas i sin helhet till unionens budget.

104.Europaparlamentet uttrycker djup oro över resultaten i 2025 års rapport om rättsstatsprincipen när det gäller situationen för rättsstatsprincipen i Ungern, särskilt de ihållande och systemomfattande utmaningarna inom rättsväsendet och mediesektorn. Parlamentet noterar med oro att transparensen i fördelningen av mål i lägre domstolar inte har förbättrats och att otillbörliga påtryckningar på vissa domare fortsätter inom rättsväsendet, särskilt när det gäller interna debatter om centrala frågor som rör rättsväsendets oberoende. Parlamentet noterar med oro i samma anda att genomförandet av den nationella strategin mot korruption 2024–2025 släpar efter, med en minskning av antalet fällande domar för korruptionsbrott, avsaknad av framsteg med att uppnå goda resultat när det gäller korruption på hög nivå och den ungerska integritetsmyndighetens kontinuerliga rapportering av hinder för att fullgöra sina tillsynsuppgifter på ett effektivt sätt.

105.Europaparlamentet upprepar sin allvarliga oro över kommissionens beslut av den 13 december 2023, där man konstaterar att den ungerska regeringen hade uppfyllt stadgans krav i fråga om rättsväsendets oberoende och hävde det tillfälliga upphävandet av utbetalningen av medel för relaterade program, vilket ledde till att Ungern blev berättigat att ta emot cirka 10,2 miljarder EUR från olika fonder som regleras av förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet påminner om att Europaparlamentet den 25 mars 2024 väckte talan vid domstolen för att se över lagligheten i kommissionens beslut och skapa rättssäkerhet för genomförandet av rättsstatsmekanismen. Parlamentet noterar att även om domstolens dom fortfarande är under behandling föreslog generaladvokaten den 12 februari 2026 att domstolen skulle ogiltigförklara kommissionens beslut om att häva innehållandet av medel till Ungern.

106.Europaparlamentet noterar att av anslagen på 19,8 miljarder EUR inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser, som ursprungligen blockerades på grund av farhågor om de grundläggande rättigheterna, är endast 7,6 miljarder EUR fortfarande blockerade för den ungerska regeringen i januari 2026. Parlamentet noterar vidare att av de 6,4 miljarder EUR som ursprungligen blockerades enligt förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen på grund av farhågor om rättsstatsprincipen och korruption drogs 1 och 1,1 miljarder EUR tillbaka i slutet av 2024 respektive 2025. Parlamentet uttrycker djup oro över att samtidigt som rättsstatsprincipen fortsätter att försämras och korruptionen blomstrar genom förankrade oligarkiska nätverk i Ungern minskar det belopp av unionsmedel som förblir fryst på grund av farhågor om rättsstatsprincipen och korruption, och följaktligen minskar ständigt det tryck som kommissionen utövar på den ungerska regeringen för att få till stånd reformer.

107.Europaparlamentet noterar den ungerska regeringens begäranden den 28 och 29 mars 2025 om att överföra 545 miljoner EUR från två sammanhållningsprogram till nya prioriteringar inom ramen för den Europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP), varav 395 miljoner EUR från medel som frysts på grund av underlåtenhet att uppfylla det övergripande nödvändiga villkoret enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet beklagar djupt kommissionens godkännande av ändringarna den 25 september 2025, som trots att återbetalningarna för de nya STEP‑prioriteringarna återigen blockerades på grund av bristande efterlevnad av kraven i stadgan ändå gav den ungerska regeringen tillgång till 317,3 miljoner EUR i förfinansiering. Parlamentet varnar för att omfördelning eller förflyttning av frysta anslag till andra program eller mål skulle signalera till regeringar som inte agerar i enlighet med EU:s värden och sina skyldigheter att skydda EU:s ekonomiska intressen att förluster kan återvinnas på annat håll. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att medel som hålls inne i enlighet med villkorlighetsförordningen eller på grund av att övergripande nödvändiga villkor inte är uppfyllda inte bör kunna bli föremål för programändringar eller överföringar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utöva sin initiativrätt och föreslå åtgärder för att täppa till eventuella befintliga kryphål i unionens rättsliga ram som kan göra det möjligt för regeringar att överföra medel som hålls inne på grund av att de inte uppfyller sina skyldigheter i fråga om rättsstatsprincipen eller andra skyldigheter enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, och säkerställa att alla framtida finansieringsinstrument säkras mot kringgående.

108.Europaparlamentet noterar att MOL Plc, ett börsnoterat ungerskt petrokemiskt konglomerat, i praktiken kontrolleras genom tre så kallade allmännyttiga truster som är knutna till den ungerska regeringen och som var och en innehar en andel på 10 %. Parlamentet påminner om att rådets genomförandebeslut (EU) 2022/2506 av den 15 december 2022 förbjuder kommissionen att ingå nya rättsliga åtaganden, inom ramen för direkt eller indirekt förvaltning, med ungerska allmännyttiga truster och enheter som upprätthålls av dem vid genomförandet av unionens budget. Parlamentet noterar med oro att minst ett finansieringsavtal verkar ha ingåtts mellan kommissionen och MOL efter antagandet av det beslutet. Parlamentet noterar kommissionens svar att den undersöker frågan och förväntar sig att kommissionen utan dröjsmål ger den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en tydlig förklaring till hur ett sådant åtagande kan ha undertecknats.

109.Europaparlamentet noterar att den ungerska regeringen kommer att få det tredje största anslaget inom ramen för Safe-instrumentet, som uppgår till 16,2 miljarder EUR, avsett att stödja stora investeringar inom försvarsindustrin. Parlamentet påminner om att kommissionen har befogenhet att vägra godkänna nationella försvarsinvesteringsplaner inom ramen för Safe när det finns farhågor avseende skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet noterar att den ungerska regeringen nyligen sålde en kontrollerande/// majoritetsandel på 75 %+1 av rösterna av sitt statliga försvarsindustriinnehav till 4iG, ett företag som allmänt betraktas stå nära regeringen. Parlamentet varnar starkt för att unionens ekonomiska intressen, mot bakgrund av den fortsatta försämringen av rättsstatsprincipen, ihållande korruptionsrisker och systembrister i tillsynen såsom beskrivs ovan, inte kan anses vara tillräckligt skyddade om Safe-finansiering skulle betalas ut till den ungerska regeringen utan att åtminstone fastställa strikta villkor som måste uppfyllas innan några medel betalas ut.

110.Europaparlamentet betonar med oro att Slovakien sedan 2024 års rapport om rättsstatsprincipen under andra halvåret 2024 antog en rad ändringar av strafflagen, inbegripet stängningen av specialiserade korruptionsbekämpande enheter, den nationella brottsbekämpningsmyndigheten och den särskilda åklagarmyndigheten, vilket har lett till förseningar i utredningar som överförts till andra organ och betydande minskningar av antalet korruptionsärenden. Parlamentet noterar med oro den slovakiska regeringens plan att ersätta det nuvarande kontoret för skydd av visselblåsare med en institution vars ordförande skulle utses direkt av parlamentets talman, vilket riskerar att politisera kontoret, anpassa dess arbete till regeringens prioriteringar, minska skyddet för visselblåsare och underminera granskningen av hur regeringen hanterar unionsmedel. Parlamentet betonar att denna utveckling utgör en ökad och betydande risk för en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget. Parlamentet betonar att villkorlighetsförordningen inte är begränsad till åtgärder som vidtas som en sista utväg, utan möjliggör även tidiga insatser med partiella innehållande när överträdelser av rättsstatsprincipen som utgör en allvarlig risk för den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget har identifierats. Parlamentet stöder till fullo kommissionens beslut och uppmanar kommissionen att inleda det första steget i villkorlighetsmekanismen och att inleda ett överträdelseförfarande i denna fråga.

111.Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att efter budgetkontrollutskottets resa till Bratislava den 26–28 maj 2025 ledde ogrundade offentliga uttalanden från Slovakiens premiärminister och ledamöter av det nationella rådet till hot mot uppdragets ledare, som innebar att det krävdes polisskydd. Parlamentet anser att sådana incidenter ytterligare visar den försämrade rättsstatsmiljön och de risker den utgör för unionens ekonomiska intressen.

112.Europaparlamentet beklagar att de allra flesta rekommendationerna i rapporten om rättsstatsprincipen enligt det civila samhällets analys/// upprepar de tidigare rekommendationerna. Parlamentet anser att detta ger upphov till farhågor om huruvida rekommendationerna tas på tillräckligt stort allvar av medlemsstaterna och huruvida kommissionen utövar tillräckliga påtryckningar för att säkerställa ett effektivt genomförande av dem. Parlamentet betonar att många av de brister som förtecknas i rapporten om rättsstatsprincipen har en direkt inverkan på den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget och anser därför att det ur ett budgetkontrollperspektiv är viktigt att arbetet ger konkreta och mätbara resultat. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att omsätta de landsspecifika rekommendationerna i sina årliga rapporter om rättsstatsprincipen i konkreta delmål som medlemsstaterna systematiskt ska reagera på, och att utlösa villkorlighetsförordningen när systematiska överträdelser av rättsstatsprincipen, som identifierats inom ramen för pelarna i rapporten, har en tillräckligt direkt koppling till skyddet av unionens budget.

113.Europaparlamentet noterar kommissionens svar att generalsekretariatet samordnar användningen av tre olika instrument i villkorlighetsförordningen, rapporten om rättsstatsprincipen, RRF och de övergripande nödvändiga villkoren i förordningen om gemensamma bestämmelser för att säkerställa samstämmighet mellan alla program, instrument och medlemsstater, och att det inom varje instrument finns en ledande tjänst som anförtrotts genomförandet och relevanta tillhörande tjänster som också bidrar till detta arbete. Parlamentet noterar vidare att generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor (GD JUST) och generalsekretariatet gemensamt leder arbetet med rapporten om rättsstatsprincipen, att GD EMPL leder arbetet med det övergripande nödvändiga villkoret i stadgan, att SG REFORM tillsammans med generaldirektoratet för ekonomi och finans (GD ECFIN) leder arbetet med RRF och att generaldirektoratet för budget (GD BUDG) leder arbetet med villkorlighetsförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare klargöra alla beslutsfattares roll i dessa förfaranden. Parlamentet understryker att även om det finns en solid ram på papperet skulle den praktiska tillämpningen av förfarandena kunna förbättras ytterligare. Parlamentet beklagar att kommissionen tidigare endast tillhandahöll minsta möjliga mängd information, utan viktiga detaljer, och inte delade med sig av den fullständiga dokumentationen även efter det att parlamentet hade begärt detta. Parlamentet betonar att ett snabbt, omfattande och proaktivt informationsutbyte är avgörande för att det ska kunna utöva sitt budget- och tillsynsansvar på ett effektivt sätt och för att medborgarnas förtroende för EU‑institutionerna och EU:s trovärdighet i stort ska upprätthållas.

114.Europaparlamentet beklagar att det tog mer än två år för kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot Malta för underlåtenhet att tillämpa unionsrätten på området för onlinespel. Parlamentet noterar med stor oro att till följd av Maltas lagstiftning som förhindrar verkställighet av giltiga domar från andra medlemsstater har omkring 100 000 unionsmedborgare med rätt till återbetalning inte kunnat få upprättelse. Parlamentet noterar vidare att flera spelföretag med tillstånd i Malta har börjat överföra tillgångar till andra enheter, vilket äventyrar det effektiva verkställandet av tusentals domstolsavgöranden även om den omtvistade lagstiftningen skulle dras tillbaka. Parlamentet beklagar i detta sammanhang djupt att kommissionen dröjt med att inleda överträdelseförfaranden.

115.Europaparlamentet påminner om slutsatserna i revisionsrättens särskilda rapport om digitaliseringen av hälso- och sjukvård, där det konstaterades att unionens stöd till medlemsstaterna på det hela taget har varit ändamålsenligt när det gäller att främja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvårdssystemen. Parlamentet noterar dock att medlemsstaterna har haft svårigheter med att använda unionsmedel som anslagits för detta ändamål och beklagar att även om kommissionen övervakar medlemsstaternas framsteg med digitaliseringen av hälso- och sjukvården har den ännu inte en heltäckande översikt över hur unionsmedel används för att stödja denna verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut genomföra revisionsrättens rekommendationer, särskilt genom att förbättra vägledningen till medlemsstaterna, stärka övervakningen och den prestationsbaserade tillsynen av unionsmedel som används för digital hälsa och säkerställa att investeringar i digital hälsa upprätthåller de högsta standarderna för dataskydd, cybersäkerhet och interoperabilitet.

116.Europaparlamentet konstaterar att programmet EU för hälsa har bidragit till InvestEU‑programmet genom att det har kombinerats med unionsgarantin och därigenom mobiliserat ytterligare investeringar. Parlamentet noterar särskilt bidraget på 110 miljoner EUR via ett InvestEU‑tillägg till stöd för EIB-investeringar i innovativa livsvetenskapliga projekt som rör medicinska motåtgärder. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa transparens, effektiv samordning med finansieringsinstrument på nationell nivå och unionsnivå och bred tillgång för medlemsstaterna så att dessa investeringar ger ett starkt europeiskt mervärde och stärker resiliensen hos unionens hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet påminner om vikten av att investera i medicinsk innovation och teknik på europeisk nivå och vikten av att stärka samarbetet mellan forskningsinstitutioner, privata medicinska företag och offentliga myndigheter för att bättre tjäna allmänintresset.

117.Europaparlamentet beklagar kommissionens beslut att upphöra med driftsbidrag till hälso- och sjukvårdssektorn, som stod för lite över 1 % av budgeten för EU för hälsa 2024. Parlamentet konstaterar att dessa förändringar har påverkat det fortsatta bidraget till de europeiska folkhälsomålen. Parlamentet betonar vikten av förutsägbara och stabila stödmekanismer för berörda parter och organisationer i det civila samhället som är verksamma inom hälso- och sjukvård. Parlamentet föreslår att den framtida finansieringen fortsätter att baseras på tydliga kriterier för europeiskt mervärde, transparens, politisk neutralitet och mätbara effekter, för att säkerställa att resurser riktas där de ger störst nytta för patienter och hälso- och sjukvårdssystem. Parlamentet betonar den roll som berörda parter och aktörer i det civila samhället spelar för att bidra till unionens hälsopolitiska mål och genomförandet av dem.

118.Europaparlamentet noterar att kommissionen anslog 8 miljoner EUR 2024 och 20,9 miljoner EUR 2025 för ansökningsomgångar för produktion av innehåll om unionsfrågor av konsortier för nyhetsmedieorganisationer, och att tre mediekonsortier för närvarande får unionsfinansiering. Parlamentet påminner om att en fri, oberoende och pluralistisk press är en hörnsten i den demokratiska ansvarsskyldigheten. Parlamentet anser att unionens stöd till medier kan bidra till att stärka mediepluralismen och en välinformerad offentlig debatt i hela unionen, förutsatt att det finns strikta skyddsåtgärder för att säkerställa fullständigt redaktionellt oberoende och transparens. Parlamentet understryker vikten av transparens när det gäller allt ekonomiskt stöd, inbegripet bidrag, kontrakt och indirekt finansiering till medieorganisationer, och att sådan information bör vara lättillgänglig och tydligt presenterad.

119.Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte hade genomfört några interimsutvärderingar av flaggskeppsprogrammen Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa före den rättsligt fastställda tidsfristen. Parlamentet betonar att utvärderingar bör ligga till grund för beslutsfattandet för den nuvarande och framtida programperioden.

120.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa rekommendationerna i revisionsrättens årsrapport för att säkerställa atti)revisionsmyndigheterna stärker sin kontroll- och upptäcktskapacitet genom att kontrollera att de planerar urvalet på ett korrekt sätt, bekräftar att kriterierna för stödberättigande är uppfyllda och bevarar lämplig dokumentation till stöd för verifieringskedjan,ii)medlemsstaternas myndigheter, om systematiska brister har upptäckts i de operativa programmen och en schablonsats har införts, inte använder schablonkorrigeringsmekanismen för att undgå sitt ansvar att kontrollera att utgifterna är stödberättigande innan de deklarerar dem till kommissionen, och att de vid behov gör enskilda återkrav.

121.Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen atti)fortsätta att ta itu med systemproblemet med att fel inte upptäcks på medlemsstatsnivå i de sammanhållningspolitiska utgifterna, med ett effektivt genomförande av handlingsplanen, i syfte att öka upptäcktskapaciteten på medlemsstats- och kommissionsnivå,ii)ytterligare stärka vägledningen, samordningen och övervakningen för att säkerställa större rättssäkerhet och effektivare återanvändning av återflöden i alla medlemsstater,iii)ha ett nära samarbete med medlemsstaterna, särskilt de som har strukturella begränsningar eller kapacitetsbegränsningar, för att tillhandahålla tekniskt stöd, administrativ förenkling och tillräcklig flexibilitet i genomförandet för att säkerställa ett fullständigt och effektivt utnyttjande av sammanhållningsfonderna,iv)utveckla en metod för att mäta de övergripande ekonomiska konsekvenserna av Eppos och Olafs utredningar, inbegripet belopp som återvunnits till följd av nationella domstolsbeslut i straffrättsliga förfaranden, och för att få regelbunden information från medlemsstaterna om återvinning av tillgångar och om den andel som återförts till unionens budget i enlighet med revisionsrättens rekommendation,v)koppla rekommendationerna i rapporten om rättsstatsprincipen till den berörda medlemsstatens genomförande av konkreta åtgärder för att få en starkare inverkan och bidra till att skydda unionens ekonomiska intressen, och hänvisar i detta avseende till rekommendationerna i parlamentets resolution av den 18 juni 2025 om kommissionens rapport om rättsstatsprincipen 2024,vi)intensifiera sin övervakning av de övergripande och tematiska nödvändiga villkoren i alla medlemsstater för att identifiera potentiella hot mot skyddet av unionens budget och säkerställa ökad transparens och berörda parters deltagande i tillämpningen av detta verktyg,vii)nära anpassa rapporten om rättsstatsprincipen till villkorlighetsförordningen och mer ingående rapportera om överträdelser av rättsstatens principer som kan användas som underlag för att utlösa villkorlighetsförordningen,viii)utöva sin initiativrätt och föreslå åtgärder för att täppa till eventuella befintliga kryphål i unionens rättsliga ram som skulle kunna göra det möjligt för regeringar att överföra medel som innehållits i enlighet med förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen eller på grund av att övergripande nödvändiga villkor inte är uppfyllda, och säkerställa att eventuella framtida finansieringsinstrument innehåller lämpliga skyddsåtgärder mot kringgående,ix)skyndsamt ompröva och ta itu med försämringen av rättsstatsprincipen och riskerna för unionens budget i Ungern och vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med villkorlighetsförordningen och andra tillgängliga verktyg, inbegripet fullständigt innehållande av unionsmedel,x)genomföra en efterhandsutvärdering av de ekonomiska konsekvenserna av de sammanhållningspolitiska ändringarna för de östra gränsregionerna, särskilt de Eruf-medel som ursprungligen öronmärkts för gränsöverskridande samarbete med Ryssland och Belarus samt medel som omfördelats i samband med halvtidsöversynen av sammanhållningspolitiken 2025, som omfattar i vilken utsträckning unionsmedel som ursprungligen var avsedda för regioner som delar en gräns med Ryssland och/eller Belarus slutligen har blivit kvar i dessa regioner eller omvänt riktats någon annanstans, dela sin utvärdering med den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten och skyndsamt föreslå riktat ekonomiskt stöd till dessa regioner för att motverka de oproportionerliga konsekvenserna av Rysslands anfallskrig, inbegripet att avhjälpa förluster som lidits till följd av ändringarna under den nuvarande programperioden,xi)ompröva metoden med en enda revision till dess att de brister som identifierats hos förvaltnings- och revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna har åtgärdats,xii)säkerställa att driftsbidrag ges inom ramen för programmet EU för hälsa.

122.Europaparlamentet noterar att budgeten för programmen under rubrik 3 ”Naturresurser och miljö” i den fleråriga budgetramen uppgick till 64,4 miljarder EUR (33,7 % av unionens budget) enligt följande: 59,2 % av dessa utgifter gick till Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – direktstöd (38,1 miljarder EUR), följt av Ejflu (15,5 miljarder EUR, 24,0 %), Fonden för en rättvis omställning (6,2 miljarder EUR, 9,5 %), Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – marknadsrelaterade utgifter (2,7 miljarder EUR, 4,1 %), havs- och fiskerinäringen (1,3 miljarder EUR, 2,0 %), miljö och klimat (Life) (600 miljoner EUR, 0,9 %) och övriga (200 miljoner EUR, 0,3 %).

123.Europaparlamentet understryker att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) under 2024 stod för den största andelen (87,3 %) av unionens utgifter för naturresurser och miljö. Parlamentet påminner om att 2024 var det andra året av den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, som införde en ny genomförandemodell med resultatbaserade inslag, som överenskommits med medlemsstaterna i de strategiska planerna, som grund för betalningar.

124.Europaparlamentet noterar att betalningarna från Ejflu 2023–2027 i slutet av 2024 uppgick till 6,3 miljarder EUR (2023: 700 miljoner EUR), vilket motsvarar en utnyttjandegrad på 9,5 % (jämfört med 1 % 2023). Parlamentet betonar att försenade betalningar undergräver jordbrukarnas inkomststabilitet. Parlamentet noterar utnyttjandegraden på 32 % för Fonden för en rättvis omställning. Parlamentet noterar med oro den låga utnyttjandegraden för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF), som uppgick till endast 3 % i slutet av 2024.

125.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har granskat ett urval av 228 transaktioner som omfattade alla typer av utgifter under denna rubrik i den fleråriga budgetramen i 19 medlemsstater och Förenade kungariket. Parlamentet noterar med oro att revisionsrätten uppskattar felnivån för denna rubrik till 2,6 % (2023: 2,2 %). Parlamentet noterar vidare att revisionsrätten fann åtta kvantifierbara fel (dvs. fel med direkt ekonomisk inverkan på unionens budget) inom landsbygdsutveckling, åtta i transaktioner inom miljösystem, en ny typ av intervention som infördes inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 för att stödja jordbruksmetoder som bidrar till klimat- och miljömålen och djurskyddet, tre i direktstöd exklusive miljösystem, två i marknadsåtgärder och en i en transaktion med delad förvaltning inom ramen för EHFVF. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten också upptäckte 19 andra efterlevnadsproblem som inte hade någon ekonomisk inverkan på unionens budget.

126.Europaparlamentet noterar revisionsrättens kategorisering av fel, där administrativa fel står för 44 % av felen, problem med stödberättigande för 28 %, bristande efterlevnad av åtaganden för miljö-, klimat- eller miljösystem inom jordbruket för 16 % och tillhandahållande av felaktig information om arealer eller djur för 12 %.

127.Europaparlamentet uttrycker sin oro över att revisionsrätten vid 13 kvantifierbara fel anser att medlemsstaternas myndigheter hade tillräcklig information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felet innan de godkände utgifterna och att den uppskattade felnivån för denna rubrik skulle ha varit 2,2 procentenheter lägre om medlemsstaternas myndigheter hade använt all den information som de hade tillgång till på ett korrekt sätt.

128.Europaparlamentet uppmärksammar behovet av förenkling, vidareutveckling och främjande av digitala verktyg och starkare kontroller för att minska nivån på icke stödberättigande utgifter. Parlamentet betonar vikten av att minska de administrativa bördorna för jordbrukarna för att stärka en sund ekonomisk förvaltning.

129.Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats att direktstödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, exklusive miljösystem, inte innehöll några väsentliga fel under 2024. Parlamentet noterar kommissionens bedömning att detta bekräftar den viktiga roll som det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS) spelar för att förebygga och minska risken för fel, eftersom direktstöd förvaltas av varje medlemsstat genom IAKS, som kopplar samman databaser över företag, stödansökningar, djurregister och jordbruksarealer.

130.Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt den resultatbaserade modellen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 fastställer de regler som de slutliga stödmottagarna ska följa i enlighet med unionens allmänna ram, medan kommissionen fokuserar på prestationsresultaten och hur de system fungerar som medlemsstaterna har infört för att säkerställa att dessa villkor respekteras och inte längre på de enskilda transaktionerna. Parlamentet påminner vidare om att medlemsstaterna därför för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 är skyldiga att rapportera till kommissionen om output- och resultatindikatorer som rör politiska resultat, och inte om kontrollstatistik. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse i sin särskilda rapport 07/2024 Kommissionens system för återkrav av oriktiga EU‑utgifter att återkrav avseende jordbruksutgifter har varit relativt framgångsrika, vilket delvis kan tillskrivas den så kallade 50/50-regeln som uppmuntrade medlemsstaterna att återkräva medel. Parlamentet noterar att denna regel inte har behållits i den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 och revisionsrättens varning om att detta kan leda till en försämring av återvinningsgraden för jordbruksutgifter.

131.Europaparlamentet noterar kommissionens svar till revisionsrätten att den anser att de attesterande organens revisionsarbete fortfarande är en viktig del av säkerheten för GJP‑utgifterna inom ramen för de strategiska planerna. Parlamentet noterar vidare att medlemsstaterna för GJP 2023–2027 är skyldiga att rapportera sina garantipaket till kommissionen, inbegripet de nya årliga resultatrapporterna och det attesterande organets yttrande och åtföljande rapporter, som kommissionen sedan använder, tillsammans med resultaten av sina egna och revisionsrättens granskningsresultat, för att dra slutsatser om säkerheten för GJP-utgifter. Parlamentet understryker att kommissionen inte beräknar någon felprocent eller risk vid betalning för utgifter inom ramen för de strategiska GJP‑planerna. Parlamentet noterar kommissionens förklaring att eftersom 74,8 % av utgifterna under rubrik 3 i den fleråriga budgetramen under 2024 motsvarade resultatbaserade utgifter inom ramen för de strategiska GJP-planerna kunde ingen risk vid betalning fastställas för denna rubrik och, som en följd av detta, för unionens budget som helhet.

132.Europaparlamentet noterar att generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD AGRI) för 2024 bedömde att 82 % av GJP-utgifterna 2023–2027 hade låg risk, 11 % medelhög risk och de återstående 7 % hög risk. Parlamentet noterar revisionsrättens förtydligande att utgifter med låg risk motsvarar interventioner som inte påverkas av potentiella allvarliga brister i deras styrningssystem och att de flesta utgifter med låg risk avser direktstöd och annat stöd som omfattas av IAKS. Parlamentet noterar vidare att GD AGRI i sin årliga verksamhetsrapport för 2024 kombinerade de prestations- och efterlevnadsbaserade utbetalningarna och drog slutsatsen att 77 % av GJP-utgifterna 2024 hade låg risk (jämfört med 69 % av GJP‑utgifterna 2023 och 72 % 2022), 10 % medelhög risk och 13 % hög risk.

133.Europaparlamentet noterar med oro de reservationer som utfärdades i GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport 2024, nämligen tio reservationer för nio medlemsstater för IAKS‑utgifter inom ramen för de strategiska GJP-planerna på grund av potentiella allvarliga brister som konstaterats i styrningssystemens funktion, sex reservationer för fem medlemsstater avseende icke-IAKS-utgifter inom ramen för de strategiska GJP‑planerna på grund av potentiella allvarliga brister som konstaterats i styrningssystemens funktion, sex reservationer för fyra medlemsstater avseende marknadsåtgärder på grund av att det förekom betydande brister i de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, där riskbeloppet uppskattades till 14,92 miljoner EUR, en reservation för en medlemsstat avseende direktstöd inom ramen för program med alternativ som specifikt rör avlägsen belägenhet och ökaraktär (Posei) på grund av att det förekom betydande brister i de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, där riskbeloppet uppskattades till 28,83 miljoner EUR, 12 reservationer för tio medlemsstater avseende landsbygdsutveckling på grund av att det förekom betydande brister i de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, och riskbeloppet uppskattades till 209,80 miljoner EUR.

134.Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten som en del av sin revision 2024 också samlade in och analyserade information om införandet av årliga prestationsrapporter för GJP 2023–2027. Parlamentet försäkras av revisionsrättens övergripande slutsats att den årliga prestationsrapporteringen till största delen har införts som planerat och att den inte har identifierat några problem med de rapporterade uppgifterna. Parlamentet lugnas av revisionsrättens slutsats att för de nio utbetalande organ som granskades kan det fastställas en koppling mellan de utbetalningar som gjorts och den output som registrerats i deras it-system inför utarbetandet av årliga prestationsrapporter.

135.Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse, på grundval av dess undersökning av 19 medlemsstater, att de utbetalande organens prestationsrapporteringssystem fortfarande var under utveckling 2024, och att 18 utbetalande organ hade automatiserat produktionen av prestationsindikatorer och två använde en manuell eller delvis automatiserad metod för att ta fram vissa centrala outputindikatorer för sina årliga prestationsrapporter för 2024. Parlamentet noterar med oro att de it-system som användes för att ta fram de årliga prestationsrapporterna, vid tidpunkten för revisionsrättens revisionsarbete, ännu inte hade genomgått fullständig testning för att kontrollera deras överensstämmelse med de internationella informationssäkerhetsstandarderna (ISO 27001).

136.Europaparlamentet påminner om att GJP 2023–2027 är uppbyggd kring tio centrala mål, bland annat att säkerställa en livskraftig, rättvis och stabil inkomst för jordbrukare, trygga livsmedelsförsörjningen och stärka jordbrukssektorns motståndskraft. Parlamentet anser att direkt inkomststöd inom ramen för GJP bör riktas bättre till jordbrukare som aktivt bedriver jordbruksproduktion, samtidigt som rättssäkerheten bevaras och alltför stora administrativa begränsningar undviks, med särskilt fokus på att stödja de mest behövande, såsom familjejordbruk, små jordbruk, jordbruk i områden med naturliga begränsningar eller andra särskilda utmaningar, unga jordbrukare och kvinnliga jordbrukare. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra unionsjordbruksfondernas effektivitet och inriktning och säkerställa att endast aktiva jordbrukare får direkt inkomststöd, samtidigt som proportionalitet säkerställs och robusta kontroller upprätthålls.

137.Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsatser från 2025 om unionsfinansiering av åtgärder i samband med skogsbränder: även om medlemsstaterna i allt högre grad använde unionsmedel för förebyggande åtgärder hade kommissionen en ofullständig översikt över de totala utgifterna för skogsbränder och övervakningen av resultaten var svag, ett problem med tydliga konsekvenser för jordbruket och landsbygden. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra aggregeringen av utgifter i samband med skogsbränder och att stärka övervakningen av resultaten och de förebyggande åtgärdernas långsiktiga hållbarhet.

138.Europaparlamentet betonar att mot bakgrund av de växande riskerna för naturkatastrofer måste kommissionen och medlemsstaterna se till att unionsfinansierade förebyggande åtgärder är välriktade, bygger på aktuella riskbedömningar och upprätthålls utöver enstaka projektcykler så att investeringar ger varaktiga fördelar för jordbruket och landsbygdssamhällena.

139.Europaparlamentet är oroat över påståendena om storskaliga bedrägerier som riktar sig mot unionens jordbruksfonder, som först rapporterades i medierna i februari 2025, avseende det grekiska organet för utbetalning och kontroll av gemenskapsstöd för utveckling och garanti (OPEKEPE). Parlamentet påminner om att Eppo offentliggjorde ett pressmeddelande i maj 2025 som bekräftade att man genomförde en utredning av ett påstått organiserat bedrägerisystem som rör jordbruksfonder och korruption och som involverar offentliga tjänstemän vid OPEKEPE. Parlamentet påminner om att Eppo enligt pressrapporter har överlämnat information till det grekiska parlamentet i syfte att undersöka två ministrar som senare avgick. Parlamentet noterar med oro Eppos pressmeddelande av den 22 oktober 2025 som förklarar att Eppo i samband med sin preliminära utredning identifierade en organiserad kriminell grupp, som påstås vara inblandad i ett systematiskt storskaligt subventionsbedrägerisystem och i penningtvättsverksamhet. Parlamentet noterar de åtgärder som vidtagits av de grekiska myndigheterna utan dröjsmål, bland annat beslutet att inrätta en särskild utredningsgrupp, bestående av finanspolisen och den oberoende myndigheten för offentliga intäkter. Parlamentet understryker i detta sammanhang att tillgångarna för flera personer som misstänks för inblandning i den påstådda brottsliga verksamheten har beslagtagits.

140.Europaparlamentet konstaterar att GD AGRI i sin årliga verksamhetsrapport 2024 utfärdade fyra reservationer avseende utgifter som förvaltas av OPEKEPE. Parlamentet noterar att en sådan reservation omfattar alla IAKS-interventioner inom ramen för de strategiska GJP-planerna, eftersom GD AGRI:s överensstämmelsekontroll och det attesterande organets arbete avslöjade ett antal potentiella allvarliga brister i genomförandet av identifieringssystemet för jordbruksskiften samt i förvaltnings- och kontrollsystemets utformning och funktion. Parlamentet noterar att en annan reservation utfärdades avseende icke-IAKS-utgifter inom ramen för de strategiska GJP-planerna som omfattar vinsektorn och biodling på grund av potentiella allvarliga brister i utformningen eller inrättandet av system som inte omfattar principerna om sparsamhet, effektivitet och åtgärder för att undvika dubbelfinansiering. Parlamentet noterar att den tredje reservationen för OPEKEPE gäller landsbygdsutvecklingsprogram 2014–2022, för vilka den justerade felprocenten uppskattas till 7,45 %, till följd av GD AGRI:s revisioner 2023 och 2024, där man identifierade flera brister i systemet för identifiering av jordbruksskiften, brister i OPEKEPE:s kontroller på plats, allvarliga brister när det gäller övervakning och kontroller av lokala åtgärdsgrupper, förfaranden för att kontrollera det potentiella skapandet av konstlade villkor, kontroller av dubbel finansiering och offentlig upphandling samt brister i utvärderingen av kostnadernas rimlighet och kontrollen av statusen för små och medelstora företag. Parlamentet noterar att den fjärde reservationen avseende marknadsåtgärder utanför de strategiska GJP-planerna utfärdades för producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn och för undantagsåtgärder, för vilka en justerad felprocent på 10 % uppskattas efter GD AGRI:s revision 2024, där man identifierade brister i administrativa kontroller och kontroller på plats som påverkar undantagsåtgärder, och på grund av att felprocenten för producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn och säljfrämjande åtgärder justerades på grundval av det attesterande organets bedömning. Parlamentet konstaterar att de grekiska myndigheterna har utarbetat en handlingsplan som har godkänts av GD AGRI som en tillräcklig grund för att åtgärda ovannämnda brister. Parlamentet påminner om att alla korrigerande åtgärder är föremål för fortlöpande övervakning av kommissionen. Parlamentet insisterar på att kommissionen ska rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om genomförandet av handlingsplanen och om mätbara förbättringar av kontroller.

141.Europaparlamentet noterar kommissionens skriftliga svar att GD AGRI 2023 och återigen i juni 2024 begärde att den grekiska behöriga myndigheten skulle pröva OPEKEPE:s ackreditering. Parlamentet noterar förklaringen i GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport att brister som påverkar flera ackrediteringskriterier identifierades av det attesterande organet och av GD AGRI, och att de grekiska myndigheterna till följd av detta inledde en prövning av OPEKEPE:s ackreditering i september 2024 och utarbetade en handlingsplan för ackreditering. Parlamentet noterar vidare att kommissionen följer framstegen med genomförandet av denna korrigerande handlingsplan. Parlamentet insisterar på att kommissionen delar den senaste reviderade handlingsplanen och sin bedömning med den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. Parlamentet konstaterar att de grekiska myndigheterna utan dröjsmål har vidtagit korrigerande åtgärder för att ta itu med de konstaterade strukturella bristerna, öka stödmottagarnas transparens och stärka kontrollerna och bedrägeribekämpningsåtgärderna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den reform som nyligen infördes genom lag för att helt överföra OPEKEPE till den oberoende myndigheten för offentliga intäkter (AADE).

142.Europaparlamentet noterar kommissionens svar att kommissionen i juni 2025 tillämpade en finansiell korrigering på 415 miljoner EUR för de brister som konstaterats i förvaltnings- och kontrollsystemet i Grekland under åren 2015–2022 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2025/1147 av den 11 juni 2025 om undantagande från unionsfinansiering av vissa utgifter som betalats av vissa medlemsstater inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (EUT L, 2025/1147, 13.6.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2025/1147/oj).; Parlamentet noterar med oro att kommissionen var medveten om allvarliga brister i samband med OPEKEPE åtminstone sedan 2021, eftersom en då pågående ackrediteringsrelaterad överensstämmelsekontroll redan rapporterades i GD AGRI:s årliga verksamhetsrapport för 2021. Parlamentet beklagar att kommissionen inte tidigare har vidtagit åtgärder för att grundligt undersöka de allvarliga brister som konstaterats i samband med OPEKEPE:s arbete, minska riskerna och bättre skydda unionens budget.

143.Europaparlamentet uttrycker sin oro över antalet oriktigheter och påståenden om bedrägerier i samband med unionsfinansierade gästhus. Parlamentet noterar kommissionens skriftliga svar att gästhus för programperioden 2014–2022 finansierades, tillsammans med andra typer av investeringar, inom delåtgärd 6.4 för landsbygdsutveckling (investeringar för att skapa och utveckla annan verksamhet än jordbruk) och Leader-programmet. Parlamentet beklagar att eftersom medlemsstaterna inte rapporterar till kommissionen om antalet och typen av investeringar som stöds av dessa åtgärder kunde kommissionen inte ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en översikt över unionsfinansierade gästhusprojekt. Parlamentet noterar att kommissionens revisioner av landsbygdsutvecklingsåtgärder är systembaserade och inte bedömer de enskilda transaktionernas laglighet och korrekthet. Parlamentet noterar kommissionens skriftliga svar att iakttagelser om det förvaltnings- och kontrollsystem som medlemsstaterna har genomfört i samband med gästhus har gjorts i Ungern, Slovakien (åtgärd 6.4) och Grekland (Leader). Parlamentet anser att kommissionen, med tanke på antalet anklagelser om bedrägerier i samband med gästhus, också bör övervaka och granska enskilda gästhusprojekt, inbegripet deras användning efter projektgenomförandeperioden, och överväga att förlänga varaktighetsperioden för dessa typer av projekt för att förhindra ytterligare missbruk samt införa strikta kontroller av intressekonflikter som en förutsättning för tilldelning av unionsmedel för att bygga gästhus.

144.Europaparlamentet påminner om att en före detta tjeckisk premiärminister befanns ha varit i en intressekonflikt under sin tidigare mandatperiod och Europaparlamentets tillhörande resolution av den 13 december 2018 Antagna texter, P8_TA(2018)0530.. Parlamentet noterar kommissionens skriftliga svar om de åtgärder som vidtagits som svar på den intressekonflikt som uppstått till följd av hans ägande av ett privat holdingbolag medan han innehade ett offentligt ämbete och att kommissionen i mars 2020 avbröt utbetalningen av ett projekt till ett värde av 30 606,96 EUR. Parlamentet noterar att kommissionen i juni 2022 tillämpade en finansiell korrigering på 3,3 miljoner EUR på Tjeckien, varav en del (30 606,96 EUR) gällde premiärministerns intressekonflikt under hans mandatperiod som avslutades 2021 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/908 av den 8 juni 2022 om undantagande från unionsfinansiering av vissa utgifter som betalats av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (EUT L 157, 10.6.2022, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2022/908/oj).. Parlamentet insisterar på att kommissionen bör fortsätta att övervaka eventuella intressekonflikter som kan påverka unionens medel, särskilt när det gäller valda tjänstemän, och vidta åtgärder för att skydda unionens budget.

145.Europaparlamentet konstaterar att en ny regering tillträdde i Tjeckien i december 2025 efter nationella val. Parlamentet noterar premiärministerns offentliga uttalanden om avsikten att avstå från ägarskap och kontroll över affärsintressen som potentiellt kan dra nytta av unionsmedel genom att skapa ett påstått oåterkalleligt trustarrangemang. Parlamentet noterar dock att det från och med mitten av januari 2026 inte har lämnats någon offentligt tillgänglig rättslig dokumentation för att visa att sådana arrangemang verkligen har inrättats och omfattas av operativa skyddsåtgärder, och att Tjeckiens premiärminister för närvarande fortsätter att äga Agrofert och andra affärsintressen som potentiellt skulle kunna dra nytta av unionsmedel. Parlamentet betonar att enbart tillkännagivandet av framtida arrangemang är otillräckligt för att skingra farhågor om intressekonflikter. Parlamentet insisterar på att alla framtida arrangemang måste säkerställa att ekonomiska intressen och ekonomiskt inflytande faktiskt avlägsnas, i linje med unionens regler om intressekonflikter. Parlamentet välkomnar de senaste medierapporterna om att kommissionen formellt har begärt detaljerad information från de tjeckiska myndigheterna om de åtgärder som vidtagits för att förhindra potentiella intressekonflikter i samband med företag som ägs eller kontrolleras av premiärministern, och har sökt garantier för att inga ytterligare unionsmedel riktas till Agrofert förrän situationen har klargjorts fullt ut.

146.Europaparlamentet påminner om att klimat och biologisk mångfald är två av de övergripande politiska prioriteringarna för unionens budget för 2021–2027. Parlamentet noterar att kommissionen definierar integrering av klimat och biologisk mångfald som ett systematiskt beaktande av målen för klimat och biologisk mångfald i utformningen, utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av varje utgiftsprogram.

147.Europaparlamentet påminner om att det i det interinstitutionella avtalet från 2020 fastställdes ett bindande mål på 30 % för klimatutgifter, men endast en årlig ”ambition” på 7,5 % 2025 och 10 % 2026 och 2027 för utgifter för biologisk mångfald. Parlamentet noterar att kommissionen spårar unionens utgifter för verksamhet kopplad till klimatet och den biologiska mångfalden med hjälp av särskilda metoder. Parlamentet betonar att spårningsmetoderna för klimat och biologisk mångfald är system för taggning på förhand som bygger på den förväntade effekten av verksamheten och tar inte hänsyn till resultaten. Parlamentet påminner om att integreringen av prioriteringar i unionens budget innebär att denna prioritering beaktas i alla skeden av budgetcykeln. Parlamentet understryker därför att spårningen av utgifter i samband med målen för klimat eller biologisk mångfald endast är ett steg i en övergripande grön budgeteringscykel, där målen för klimat och biologisk mångfald beaktas under hela budgetens livscykel.

148.Europaparlamentet noterar att kommissionen genom sina metoder för spårning av klimat och biologisk mångfald beräknar att unionen är på väg att uppnå sitt klimatutgiftsmål på 30 % för 2021–2027 och sin utgiftsambition för biologisk mångfald på 7,5 % för 2025. Parlamentet beklagar att den inte är på väg att uppnå sin utgiftsambition för biologisk mångfald på 10 % för 2026 och 2027. Parlamentet noterar vidare att det finns ett genomsnittligt årligt finansieringsunderskott på 21,4 miljarder EUR för att uppnå unionens mål för biologisk mångfald Europeiska kommissionen, 2022, Biodiversity financing and tracking: final report, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg (https://data.europa.eu/doi/10.2779/950856).. Parlamentet understryker att ökade budgetanslag måste åtföljas av förbättrad effektivitet och bättre övervakning av resultaten för biologisk mångfald, samtidigt som man ser till att dessa förändringar inte skapar oproportionerliga administrativa bördor för jordbrukare och lokala myndigheter.

149.Europaparlamentet är bekymrat över att revisionsrätten vid flera revisioner konstaterade att unionsmedlens bidrag till klimatmålen var oklart och potentiellt överskattat på grund av brister i kommissionens spårningsmetoder. Parlamentet påminner om att revisionsrätten i sin särskilda rapport 09/2022 om klimatutgifterna i EU:s budget för 2014–2020 konstaterade att unionsbudgetens klimatbidrag hade överskattats med 72 miljarder EUR inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2014–2020, eftersom rapporterade utgifter inte alltid var relevanta för klimatåtgärder, inbegripet inom ramen för GJP. Parlamentet är medvetet om att kommissionen som svar på ovannämnda särskilda rapport beställde en studie i syfte att fastställa en mer vetenskaplig metod för att kvantifiera GJP:s klimatbidrag och anser att studien bör offentliggöras. Parlamentet ser fram emot att 2026 få revisionsrättens bedömning av kommissionens uppföljning av dess rekommendationer i den särskilda rapporten 09/2022.

150.Europaparlamentet noterar kommissionens skriftliga svar att från 2021 till 2023 minskade växthusgasutsläppen från jordbruket i unionen med 3 %, medan utsläppen från energiförsörjning och industri minskade med 16 %. Parlamentet anser att alla politikområden och verksamheter måste bidra rättvist till att minska utsläppen. Parlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport 20/2024 om planer för den gemensamma jordbrukspolitiken och kommissionens svar. Parlamentet noterar särskilt revisionsrättens bedömning att de strategiska GJP-planerna 2023–2027 är en förbättring jämfört med föregående programperiod, även när det gäller klimat- och miljöhänsyn, även om övervaknings- och resultatramen skulle kunna stärkas ytterligare. Parlamentet välkomnar att revisionsrätten också rekommenderar kommissionen att uppskatta GJP:s bidrag till målen i den gröna given och stärka den framtida GJP-övervakningsramen i syfte att förbättra dess bidrag till unionens klimat- och miljömål. Parlamentet anser att förbättringar av övervaknings- och resultatramen inte bör leda till ytterligare administrativa bördor för jordbrukare eller förvaltande.

151.Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport 14/2024 Grön omställning – Otydligt bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och kommissionens svar. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser som belyser svagheter och begränsningar i utformningen och genomförandet av RRF när det gäller mätningen av dess bidrag till klimat- och miljömålen. Parlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade att spårning av klimatutgifter innebär en hög grad av uppskattning och att vissa koefficienter ledde till potentiella överskattningar. Parlamentet välkomnar att revisionsrätten rekommenderar att kommissionen ytterligare förfinar metoderna för att uppskatta klimatutgifter i framtida finansieringsinstrument och införlivar lärdomarna i utformningen av framtida finansieringsinstrument som stöder klimat- och miljömålen.

152.Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport 15/2024 om klimatanpassning i EU och kommissionens svar. Parlamentet uppskattar revisionsrättens slutsats att unionens övergripande ram för anpassningspolitiken var sund. Parlamentet är bekymrat över slutsatsen att medlemsstaterna ibland använde föråldrade vetenskapliga uppgifter i sina dokument om de nationella anpassningsstrategierna och att medlemsstaternas rapportering om klimatanpassning var otillräcklig och gav begränsat mervärde när det gäller att följa upp framsteg. Parlamentet är besviket över revisionsrättens slutsatser att en tredjedel av projekten i urvalet hade liten eller ingen inverkan i fråga om att öka anpassningsförmågan och att det finns en risk för att två projekt (av 36) kan leda till fel sorts anpassning. Parlamentet välkomnar att revisionsrätten också rekommenderar att kommissionen förbättrar rapporteringen om klimatanpassning genom gemensamma indikatorer för att mäta framsteg och följa upp de brister som identifierats.

153.Europaparlamentet påminner om att alla unionens utgifter måste följa den övergripande principen om att inte orsaka betydande skada, som fastställs i punkt 16 i det interinstitutionella avtalet, där det föreskrivs att unionens utgifter inte får orsaka skada för de sex miljömål som anges i artikel 17 i taxonomiförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2020/852/oj)., nämligen begränsning av och anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vattenresurser, den cirkulära ekonomin, förebyggande och begränsning av miljöföroreningar samt skydd av biologisk mångfald. Parlamentet anser, mot bakgrund av revisionsrättens återkommande iakttagelser, att de negativa miljöeffekterna av unionens utgifter också bör spåras och rapporteras.

154.Europaparlamentet påminner om att EU:s utsläppshandelssystem är en viktig del av den europeiska gröna given och ett av de viktigaste instrumenten för att uppnå unionens klimatambitioner. Parlamentet välkomnar att EU:s utsläppshandelssystem enligt den årliga verksamhetsrapporten för 2024 från generaldirektoratet för klimatpolitik (GD CLIMA) genererade 43,6 miljarder EUR i intäkter för investeringar i klimatåtgärder under det föregående året, varav 7,4 miljarder EUR gick till innovationsfonden för utsläppshandelssystemet och moderniseringsfonden och 2,8 miljarder EUR till RRF, som medlemsstaterna använder för att främja omställningen till ren energi och öka energitryggheten. Parlamentet noterar iakttagelsen från internrevisionstjänstens revision 2024 om genomförandet och övervakningen av EU:s utsläppshandelssystem att GD CLIMA:s personal, trots den tunga arbetsbördan, den komplexa rättsliga ramen och de knappa resurser som de arbetar med, visade sitt engagemang för att utföra sina uppgifter och sin vilja att förbättra effektiviteten i processerna i samband med EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet uppskattar kommissionens skriftliga bekräftelse på att GD CLIMA avser att ta itu med de flesta rekommendationerna till följd av internrevisionen senast 2025 och alla rekommendationer senast i mitten av 2028.

155.Europaparlamentet påminner om att GD CLIMA sedan 2010 har utfärdat en reservation i alla sina årliga verksamhetsrapporter av anseendemässiga, rättsliga och/eller ekonomiska skäl som rör säkerhetsbrister som identifierats i unionsregistret för EU:s utsläppshandelssystem, och som bibehölls i den årliga verksamhetsrapporten för 2024. Parlamentet beklagar djupt att de underliggande bristerna inte har åtgärdats sedan 2010. Parlamentet är oroat över kommissionens skriftliga klargörande att risknivån är nära kopplad till värdet på de tillgångar som hanteras av EU:s utsläppshandelssystem, som har tiodubblats sedan 2017, och också förvärras ytterligare av det försämrade geopolitiska sammanhanget. Parlamentet understryker att även om de ekonomiska konsekvenserna av reservationen för 2024 inte kan kvantifieras, hade unionsregistret vid tidpunkten för GD CLIMA:s årliga verksamhetsrapport för 2024 utsläppsrätter till ett värde av över 200 miljarder EUR i löpande priser.

156.Europaparlamentet noterar med oro kommissionens skriftliga svar att utvecklingen av risklandskapet systematiskt har gått snabbare än den hastighet med vilken kommissionen har kunnat förbättra säkerhetsåtgärderna. Parlamentet förstår att den säkerhetsrisk som identifierats i unionsregistret för EU:s utsläppshandelssystem enligt kommissionens bedömning endast kan åtgärdas med en ökad utgiftsnivå och, i slutändan, genom externalisering av unionsregistret. Parlamentet är bestört över att förslaget om att ta itu med säkerhetsbristerna i unionsregistret främst har avstannat på grund av att det saknas lämpliga mänskliga och ekonomiska resurser. Parlamentet noterar med oro kommissionens skriftliga svar att dessa resurser bör komma från införandet av avgifter per tjänst till medlemsstaterna för att finansiera driften av EU:s utsläppshandelssystem, men eftersom en lämplig rättslig grund för införandet av en serviceavgift först måste föreslås i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem anser kommissionen att en lösning inte kan nås före 2028. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att lämpliga resurser görs tillgängliga utan dröjsmål för att ta itu med de stora ekonomiska, rättsliga och anseendemässiga risker för unionen som säkerhetsbristerna i unionsregistret medför.

157.Europaparlamentet påminner om att demokrati och mångfald är grundläggande värden för unionen som fastställs i artikel 2 i EU‑fördraget. Parlamentet påminner vidare om att unionens institutioner, i enlighet med artikel 11 i EU‑fördraget, ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden i syfte att upprätthålla en öppen, transparent och regelbunden dialog.

158.Europaparlamentet erkänner vikten av Life-programmet, unionens enda fristående program för miljö- och klimatåtgärder, för att stödja naturskydd, initiativ för den cirkulära ekonomin, klimatåtgärder och omställningen till ren energi, och mer allmänt för att främja hållbar utveckling i hela unionen. Parlamentet påminner om att bestämmelserna i Life-förordningen, inbegripet artikel 11.6, föreskriver att driftsbidrag får stödja driften av icke-vinstdrivande enheter som är verksamma inom utveckling, genomförande och efterlevnad av unionens lagstiftning och politik. Parlamentet betonar dock att sådana driftsbidrag måste genomföras i strikt överensstämmelse med unionens rättsliga, finansiella och transparensmässiga krav. Parlamentet betonar dessutom vikten av tydliga skyddsåtgärder för att säkerställa att unionsmedel uteslutande används för de mål som fastställs i programmet. Parlamentet noterar att driftsbidrag som tilldelas icke-statliga organisationer inom ramen för Life-programmet utgör cirka 1 % av programmets totala budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa robust övervakning, fullständig ansvarsskyldighet och transparens i användningen av unionens medel, inbegripet opinionsbildande verksamhet.

159.Europaparlamentet noterar de farhågor som framförts av vissa ledamöter av Europaparlamentet när det gäller användningen av drifts- och verksamhetsbidrag från Life av vissa stödmottagare, såsom organisationer och företag i det civila samhället. Parlamentet betonar vikten av full transparens både när det gäller stödmottagare och den finansierade verksamheten, fortsatt övervakning och, vid behov, ytterligare förtydligande av de skyddsåtgärder som införts för att säkerställa att unionens medel uteslutande används för de mål som fastställs i programmet.

160.Europaparlamentet noterar att en översyn av finansieringskontrakt inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet visar att verksamhet som avser att påverka den offentliga politiken eller beslutsfattandet kan förekomma inom olika kategorier av stödmottagare, inbegripet icke-statliga organisationer. Parlamentet uttrycker sin oro över att företag som erhåller unionsfinansiering för sådan verksamhet i vissa fall samtidigt kan ha EU‑beslutsfattare i sina styrelser som får ersättning. Parlamentet betonar att skyddsåtgärder måste säkerställa att eventuella intressekonflikter förebyggs och att unionsmedel förvaltas på ett transparent sätt, oberoende av typen av stödmottagare. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa konsekvent tillsyn och kontroll bland alla stödmottagare för att garantera efterlevnad av kommissionens vägledning från 2024 om verksamhet till stöd för utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens lagstiftning och politik. Parlamentet uppmuntrar därför inrättandet av en standardiserad granskningsprocess för ansökningar om driftsbidrag, inbegripet att minst två ledamöter av kommissionens eller byråernas personal läser och granskar ansökningsförslag och att det inrättas en standardiserad uppsättning regler vid urvalet av externa experter till utvärderingskommittén för driftsbidrag.

161.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)i samarbete med medlemsstaterna tillhandahålla de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs för att skyndsamt lösa de kvarstående betydande säkerhetsbrister som identifierats i unionsregistret för EU:s utsläppshandelssystem,ii)ge stöd till medlemsstaterna för att förenkla miljösystemen, i enlighet med revisionsrättens rekommendationer, utan att sänka deras miljöambitioner,iii)stödja medlemsstaterna med att testa och uppgradera de it-system som används för att utarbeta de årliga prestationsrapporterna, för att säkerställa att de överensstämmer med tillämpliga internationella standarder för informationssäkerhet,iv)hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informerad om återvinningsgraden för jordbruksutgifter inom ramen för GJP 2023–2027 och överväga att införa nya incitament för medlemsstaterna att återkräva medel,v)tillsammans med medlemsstaterna påskynda utbetalningarna från Ejflu och mobilisera åtgärder för att öka utnyttjandet där förseningar kvarstår, för att säkerställa ett balanserat stöd i alla regioner,vi)stödja medlemsstaterna när det gäller att rikta medel till förebyggande åtgärder av högt värde (t.ex. landskapsvård, underhåll av brandgator inom jordbruket, återställande av skadad mark, inköp och leverans av för veterinärmedicinskt bruk) och främja spridning av bästa praxis och ändamålsenliga jordbruksprojekt i medlemsstaterna,vii)förbättra den sunda ekonomiska förvaltningen av den nuvarande och framtida GJP genom att säkerställa att direkt inkomststöd endast ges till aktiva jordbrukare, med särskilt fokus på de mest behövande, såsom familjejordbruk och små jordbruk, jordbruk i områden med naturliga eller andra särskilda utmaningar samt unga och kvinnliga jordbrukare,viii)införa alla tänkbara åtgärder som syftar till att minska de negativa konsekvenserna av avtalet mellan EU och Mercosur för det europeiska jordbruket och de europeiska producenternas marknadsställning, och att på ett tillförlitligt sätt övervaka hur omfattande dessa konsekvenser är och vad de konkret innebär,ix)utföra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av unionsfinansierade gästhusprojekt på riskbasis,x)noga övervaka användningen av unionsfinansierade gästhusprojekt efter projektgenomförandeperioden och överväga att förlänga varaktighetsperioden för dessa typer av projekt för att förhindra fortsatt missbruk samt införa strikta kontroller av intressekonflikter som en förutsättning för tilldelning av unionsmedel för att bygga gästhus,xi)samla in uppgifter från medlemsstaternas myndigheter om antalet gästhusprojekt som finansierats genom unionens budget sedan 2021, och även ange eventuella oriktigheter som upptäckts, och dela denna information med den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten,xii)övervaka eventuella intressekonflikter som påverkar unionens medel och säkerställa att intressekonflikter faktiskt löses, även för Europeiska rådets medlemmar, och särskilt säkerställa att inga unionsmedel betalas ut, direkt eller indirekt, till stödmottagare där intressekonflikter har identifierats och inte har lösts på ett påvisbart och verifierbart sätt,xiii)dela skrivelsen till de tjeckiska myndigheterna för att klargöra premiärministerns intressekonflikt med den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten och hålla den fullt informerad om eventuella uppföljningsåtgärder, inbegripet ett eventuellt inledande av ett revisionsförfarande,xiv)delge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten alla relevanta handlingar om kommissionens uppföljning av OPEKEPE-ärendet, inbegripet den uppdaterade handlingsplanen och kommissionens bedömning av den, vid behov under särskilda konfidentiella former,xv)dra lärdom av OPEKEPE-ärendet, stärka kontrollsystemet för unionens jordbruksfonder, stärka kommissionens kontrollverksamhet i enlighet med detta och rapportera tillbaka till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som vidtagits,xvi)förbättra den metod som används för att spåra unionens utgifter för verksamhet som rör klimat och biologisk mångfald i den fleråriga budgetramen 2021–2027, bland annat genom att ta itu med de relevanta rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapporter samt förbättra övervakningen och rapporteringen av de faktiska resultaten av investeringar och de negativa effekterna av unionens utgifter på målen för miljö och biologisk mångfald,xvii)säkerställa att klimat- och miljöhänsyn beaktas i nästa fleråriga budgetram,xviii)föreslå en särskild, detaljerad plan för att säkerställa att det utgiftsmål för biologisk mångfald som fastställts för åren 2026 och 2027 uppnås, främja finansiella verktyg för att överbrygga finansieringsunderskottet och fullt ut genomföra miljölagstiftningen och integrera åtgärder för biologisk mångfald i nyckelsektorer för att uppnå politiska mål, bland annat i syfte att tillhandahålla finansiering för genomförandet av förordningen om restaurering av natur,xix)fortsätta att kontrollera att finansieringsöverenskommelser med alla typer av stödmottagare överensstämmer med kommissionens vägledning från maj 2024 om finansiering av verksamhet som rör utveckling, genomförande, övervakning och efterlevnad av unionens lagstiftning och politik,xx)säkerställa strikt efterlevnad av artikel 61 i budgetförordningen genom att effektivt förebygga, identifiera och hantera intressekonflikter när bidragsöverenskommelser ingås, särskilt med stödmottagare som anställer eller avlönar EU‑beslutsfattare,xxi)säkerställa att alla bidragsöverenskommelser, inbegripet driftsbidrag, uppfyller de nödvändiga kraven på transparens, spårbarhet och synlighet för medel,xxii)i sina kontroller och system införliva en riskbaserad kontroll av mottagarnas efterlevnad av unionens värden, i syfte att upptäcka potentiella överträdelser.

162.Europaparlamentet noterar att budgeten 2024 för programmen under rubrik 4 ”Migration och gränsförvaltning” i den fleråriga budgetramen uppgick till 3,4 miljarder EUR (1,8 % av utgifterna i unionens budget) fördelat enligt följande: 1,4 miljarder EUR (40,1 %) för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), 1,3 miljarder EUR (37,7 %) för tre decentraliserade byråer, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) och Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EU‑Lisa), och 0,8 miljarder (22,2 %) till fonden för integrerad gränsförvaltning, som består av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollutrustning.

163.Europaparlamentet påminner om att Amif-finansieringen för 2014–2020 måste användas senast i juni 2024 och att de slutliga räkenskaperna måste lämnas in senast den 31 december 2024. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att ett väsentligt belopp av Amif-finansieringen för 2014–2020 vid tidpunkten för revisionen ännu inte hade reglerats (12 % eller 528 miljoner EUR) i väntan på kommissionens godkännande av dessa slutliga räkenskaper. Parlamentet noterar kommissionens svar att de totala utgifter som medlemsstaterna deklarerat under perioden 2014–2020, inklusive inlämnandet av de slutliga räkenskaperna, uppgick till 94 % av Amif.

164.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten granskade ett urval av 23 transaktioner, vilket den inte ansåg vara tillräckligt stort för att vara representativt för utgifterna under rubrikerna 4 och 5 i den fleråriga budgetramen och därför inte kan tillhandahålla en separat uppskattning av felprocenten för dessa rubriker. Parlamentet noterar vidare att revisionsrättens granskningsresultat visar att utgifterna under rubrikerna 4 och 5 i den fleråriga budgetramen innehåller fel på grund av problem som rör stödberättigande och upphandling och att det saknas styrkande handlingar och att det därför anses vara ett högriskområde (8 av 23 granskade transaktioner innehöll fel). Parlamentet är bekymrat över att revisionsrätten upptäckte tre kvantifierbara fel som hade en ekonomisk inverkan på unionens budget, sju fall av bristande efterlevnad av rättsliga och finansiella bestämmelser (som inte hade någon direkt ekonomisk inverkan på unionens budget) och två transaktioner som inte följde principerna för sund ekonomisk förvaltning på grund av otillräckligt skydd av unionsfinansierad utrustning och återbetalning av mervärdesskatt till offentliga organ utöver de kostnader som uppstått i strid med kommissionens riktlinjer. Parlamentet noterar att kommissionen uppskattar att risken vid betalning 2024 är 1,3 % för utgifterna för migration och gränsförvaltning.

165.Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats att kommissionen fullt ut har följt två rekommendationer som revisionsrätten utfärdade i sin årsrapport för 2021 och en rekommendation i sin årsrapport för 2022, som avser att ge ytterligare vägledning till mottagarna av unionens åtgärder och bistånd i nödsituationer och att genomföra bättre riktade förhandskontroller. Parlamentet uppskattar antagandet av den reviderade kontrollstrategin för projekt för katastrofbistånd som genomförs inom ramen för direkt och indirekt förvaltning vid generaldirektoratet för migration och inrikes frågor (GD HOME) i december 2024.

166.Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje med det faktum att revisionsrätten fortfarande har svårt att erhålla den dokumentation som den behöver för att utföra sitt uppdrag från internationella organisationer som genomför unionsfinansierade projekt. Parlamentet noterar med oro att vissa internationella organisationer begränsade revisionsrättens tillgång till handlingar till tillfällig elektronisk åtkomst i ett skrivskyddat format och revisionsrättens slutsats att detta tyder på bristande precision i kommissionens avtalsarrangemang med internationella organisationer. Parlamentet noterar kommissionens svar att de anser att de befintliga avtalsöverenskommelserna med de internationella organisationerna redan tillhandahåller en ram för att säkerställa åtkomst till handlingar på ett sätt som möjliggör de nödvändiga kontrollerna. Parlamentet beklagar att kommissionen inte fullt ut har accepterat revisionsrättens rekommendation att ta itu med denna återkommande fråga, särskilt med tanke på att revisionsrättens svårigheter med att granska internationella organisationer som genomför unionsfinansierade projekt har pågått sedan revisionen av budgetåret 2018. Parlamentet insisterar på att kommissionens avtalsarrangemang med partner måste garantera revisionsrättens fullständiga revisionsrättigheter, inbegripet möjligheten att ladda ner och behålla bevis som behövs för revision, granskning, kvalitetskontroll och uppföljning.

167.Europaparlamentet noterar med oro att två reservationer avseende revisionsförklaringen utfärdades i GD HOME:s årliga verksamhetsrapport för 2024. Parlamentet noterar att en reservation gäller genomförandet av programmen för Amif och Fonden för inre säkerhet 2014–2020 i flera medlemsstater på grund av allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen för dessa program som upptäckts av GD HOME. Parlamentet noterar vidare att den andra reservationen gäller programmen för Amif, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och Fonden för inre säkerhet 2021–2027 i flera medlemsstater på grund av allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen för dessa program.

168.Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna under 2024 lämnade in sina första nationella årsredovisningar för programmen för Amif och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik 2021–2027. Parlamentet noterar vidare att revisionsrätten har granskat fem revisionsmyndigheters arbete när det gäller deras årliga kontrollrapporter och revisioner av utgifterna för Amif och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Parlamentet välkomnar revisionsrättens slutsatser att revisionsmyndigheterna hade utvecklat och genomfört detaljerade förfaranden av tillräcklig kvalitet för att rapportera om sitt arbete i den årliga kontrollrapporten.

169.Europaparlamentet noterar vidare revisionsrättens slutsats att de revisionsmyndigheter som den har granskat hade detaljerade revisionsprogram och använde checklistorna till stöd för sina slutsatser. Parlamentet noterar med oro att revisionsrätten också har konstaterat vissa brister i revisionsmyndigheternas arbete. Parlamentet noterar kommissionens godtagande av revisionsrättens rekommendation att följa upp bristerna i revisionsmyndigheternas arbete.

170.Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det är svårt att få fram detaljerade och heltäckande uppgifter om unionens utgifter för inrikes frågor, särskilt inom ramen för delad förvaltning av medlemsstaterna, vilket hindrar en sund tillsyn från budgetmyndighetens och den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens sida. Parlamentet efterlyser ökad transparens i detta avseende.

171.Europaparlamentet välkomnar antagandet av migrations- och asylpakten 2024 och påminner om att dess genomförande är en hörnsten i det nya systemet för migrations- och asylhantering i EU, som kommer att tillämpas i mitten av 2026 i alla medlemsstater. Parlamentet välkomnar vidare tilldelningen av ytterligare 2 miljarder EUR till rubrik 4 i den fleråriga budgetramen för 2024–2027 i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2021–2027, även i syfte att möjliggöra ett fullständigt genomförande av paktens nya regler och ta itu med de växande utmaningarna inom migration och gränsförvaltning till följd av det nuvarande geopolitiska sammanhanget. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräcklig finansiering för ett effektivt genomförande, inbegripet nya gränsförfaranden, och uppskattar därför kommissionens skriftliga svar som bekräftar att den har gjort ytterligare 3 miljarder EUR tillgängliga inom ramen för Amif och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik för åren 2025–2027 för att bland annat stödja medlemsstater som tar emot personer som flyr kriget i Ukraina.

172.Europaparlamentet betonar att förvaltningen av unionens yttre gränser är en pelare i migrations- och asylpakten och en nödvändig förutsättning för ett fungerande Schengenområde med fri rörlighet. Parlamentet erkänner att EU‑finansierade projekt som stöder skyddet av de yttre gränserna tjänar till att minska trycket på skyddet av de inre gränserna, vilket kommissionsledamoten med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning konstaterade vid sin utfrågning i budgetkontrollutskottet den 8 december 2025. Parlamentet konstaterar att även om det totala antalet migranter som anländer irreguljärt till unionen minskade med 38 procent under 2024, har mönstren skiftat över kontinenten med vissa rutter som uppvisar betydande ökningar, särskilt rutten vid den östra gränsen, där en trefaldig ökning av antalet gränspassager rapporterades under 2024. Parlamentet konstaterar att instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik kan stödja medlemsstater i frontlinjen för att säkerställa att de har de resurser för infrastruktur, anläggningar och installationer som krävs för att säkra unionens yttre gränser, inbegripet förbättringar av den elektroniska gränssäkerheten och andra verktyg för gränsövervakning i enlighet med bilaga III till förordningen om instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

173.Europaparlamentet vidhåller att unionen bättre måste skydda utsatta människor från nätverk för smuggling och människohandel, ta itu med hybridattacker och tredjeländers eller fientliga icke-statliga aktörers instrumentalisering av migration. Parlamentet noterar att kommissionen efter antagandet av kommissionens meddelande av den 11 december 2024 COM(2024)0570. har anslagit cirka 520 miljoner EUR till medlemsstater som gränsar till Ryssland och Belarus genom instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, i syfte att stärka gränsförvaltningskapaciteten och ta itu med säkerhets- och migrationsrelaterade utmaningar. Parlamentet betonar särskilt behovet av att stödja medlemsstater i frontlinjen i syfte att säkra EU:s yttre gränser.

174.Europaparlamentet hedrar minnet av Mateusz Sitek, en polsk gränsvakt som dödades den 6 juni 2024 när han försvarade unionens yttre gräns mot en hybridattack som iscensattes av den belarusiska regimen. Parlamentet betonar att skyddet av unionens yttre gränser inte är ett abstrakt politiskt mål utan en fråga om liv och död för de män och kvinnor som befinner sig i frontlinjen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att lämpligt ekonomiskt och operativt stöd ges till medlemsstater i frontlinjen som konfronteras med hybridhot vid unionens yttre gränser.

175.Europaparlamentet erkänner kommissionens pågående insatser för att stärka ett meningsfullt samarbete med tredjeländer som är ursprungs- och transitländer, särskilt de som gränsar till unionen, i syfte att ta itu med irreguljär migration vid källan. Parlamentet understryker behovet av lämplig tillsyn och tillbörlig aktsamhet vid tilldelningen av medel till partner som deltar i migrationshantering utanför EU, för att säkerställa att migrationen hanteras på ett ömsesidigt fördelaktigt sätt och i överensstämmelse med den Europeiska asyl- och migrationsstrategin, bland annat när det gäller grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stärka transparensen och ansvarsskyldigheten för unionens medel för inrikes frågor i tredjeländer.

176.Europaparlamentet påminner om att solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, i linje med fördragen, är centrala principer som ligger till grund för unionens migrations- och asylpolitik. Parlamentet erkänner kommissionens pågående insatser för att öka solidariteten och ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna, särskilt gentemot dem som påverkas mest av migrations- och asylutmaningar, inbegripet instrumentaliseringen av migration. Parlamentet framhåller i detta sammanhang Amifs roll när det gäller att stödja medlemsstaterna när det gäller mottagande, asylförfaranden, integrationsåtgärder och vidarebosättning, inbegripet för personer som flyr från konflikter och humanitära kriser. Parlamentet understryker att ett effektivt genomförande av migrations- och asylpakten kräver tillräcklig, väl förvaltad och snabb finansiering för att stödja solidaritetsåtgärder i hela unionen.

177.Europaparlamentet konstaterar att 37,7 % av unionens finansiering för migration och gränsförvaltning under 2024 anslogs till decentraliserade byråer på området migration och inrikes frågor. Parlamentet påminner om att även om decentraliserade byråer är rättsligt och ekonomiskt oberoende av kommissionen behåller kommissionen ett tillsynsansvar över deras verksamhet. Parlamentet upprepar att migrationshanteringen måste utföras i full överensstämmelse med unionsrätten, inbegripet de grundläggande rättigheterna. Parlamentet välkomnar kommissionens skriftliga svar som belyser behovet av att yttre stärka mekanismerna för övervakning och ansvarsskyldighet, även när det gäller Frontex verksamhet.

178.Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att tillhandahålla en uppskattning av felprocenten för rubrik 4 i den fleråriga budgetramen.

179.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)fullt ut genomföra revisionsrättens rekommendationer, bland annat genom att se till att dess avtalsarrangemang med internationella organisationer fullt ut respekterar revisionsrättens revisionsrättigheter,ii)tillsammans med medlemsstaternas myndigheter åtgärda systembrister i samband med de reservationer som utfärdats i GD HOME:s årliga verksamhetsrapport 2024, och vid behov även inleda förfaranden för kontroll av överensstämmelse och utfärda betalningskrav för de belopp som betalats ut till medlemsstaterna och som kommissionen anser vara oriktiga,iii)fortsätta att övervaka och granska de åtgärder som krävs av medlemsstaterna och unionens byråer för ett fullständigt och snabbt genomförande av migrations- och asylpakten senast 2026, och rapportera till parlamentet om framstegen mot dess genomförande och ge parlamentet tillgång till alla relevanta handlingar för att underlätta en effektiv demokratisk tillsyn av genomförandeprocessen,iv)ge stöd till medlemsstater i frontlinjen för att säkra EU:s yttre gränser,v)öka transparensen och ansvarsskyldigheten i programplaneringen och genomförandet av unionens medel för inrikes frågor genom att säkerställa detaljerade och heltäckande uppgifter, inbegripet när det gäller medel som används i tredjeländer, samtidigt som parlamentets roll när det gäller att säkerställa demokratisk kontroll av unionens utgifter skyddas,vi)genomdriva transparenta och oberoende mekanismer för övervakning av de mänskliga rättigheterna när det gäller unionens medel för inrikes frågor i tredjeländer,vii)noga övervaka unionsfinansierade gränsförvaltningsåtgärder, särskilt för att säkerställa full överensstämmelse med unionens skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter och principen om non-refoulement.

180.Europaparlamentet noterar att under 2024 uppgick budgeten för programmen under rubrik 5 i den fleråriga budgetramen, ”Migration och gränsförvaltning”, till 2,1 miljarder EUR (1,1 % av unionens budgetutgifter) enligt följande: 800 miljoner EUR (36,9 %) för Europeiska försvarsfonden (EUF), 300 miljoner EUR (15,9 %) för militär rörlighet, 300 miljoner EUR (13,3 %) för försvarsinstrument och unionens program för säker konnektivitet. 300 miljoner EUR (12,1 %) för decentraliserade byråer, nämligen Europeiska unionens narkotikabyrå (EUDA), Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), 300 miljoner EUR (11,9 %) för kärnsäkerhet, avveckling och andra områden och 200 miljoner EUR (9,9 %) för Fonden för inre säkerhet (ISF).

181.Europaparlamentet påminner om att ISF-finansieringen för 2014–2020 måste användas senast i juni 2024 och att de slutliga räkenskaperna måste lämnas in senast den 31 december 2024. Parlamentet noterar revisionsrättens slutsats att vid tidpunkten för revisionen återstod ett väsentligt belopp av ISF:s finansiering att avräkna (16 % eller 505 miljoner EUR) i avvaktan på kommissionens godkännande av dessa slutliga räkenskaper. Parlamentet erkänner kommissionens svar att de totala utgifter som medlemsstaterna redovisat under perioden 2014–2020, inklusive inlämnandet av den slutliga redovisningen, uppgick till 94 % av ISF.

182.Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten av de skäl som förklaras i avsnittet om migration och gränsförvaltning inte kan tillhandahålla en separat uppskattning av felprocenten för rubrik 5 ”Säkerhet och försvar” i den fleråriga budgetramen och att revisionsrätten, på grundval av sina revisionsresultat, anser att utgifterna från denna rubrik har hög risk. Parlamentet noterar att kommissionsledamoten med ansvar för försvarsfrågor och rymdfrågor under sin utfrågning i budgetkontrollutskottet den 6 november 2025 klargjorde att revisionsrättens årsrapport 2024 inte innehåller några fel som upptäckts inom försvarsprojekt. Parlamentet noterar vidare att kommissionen uppskattar att risken vid betalning 2024 var 0,5 % för utgifterna för säkerhet och försvar.

183.Europaparlamentet påminner om att den mycket instabila geopolitiska situationen i unionens grannskap ger upphov till större säkerhets- och försvarsutmaningar, inklusive hybridhot, och därmed till större investeringsbehov i fråga om säkerhet, försvar och beredskap, sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet uppmärksammar det beklagliga faktum att rubrik 5 i den fleråriga budgetramen, som ägnas åt säkerhet och försvar, är den minsta av alla rubriker i den fleråriga budgetramen och beklagar att unionens nuvarande budget för att säkerställa säkerhet och försvar för medborgarna inte motsvarar de utmaningar som ska mötas på kort eller lång sikt. Parlamentet bekräftar sin ståndpunkt att Ryssland utgör det främsta och mest betydande hotet mot EU och dess medlemsstater. Parlamentet påminner om att det har uppmanat unionen och dess medlemsstater att inrätta en rättslig ram som gör det möjligt att klassificera Ryssland som en statlig sponsor av terrorism.

184.Europaparlamentet påminner om att försvarskapaciteten i unionen har skadats av årtionden av underinvesteringar och att försvarsutgiftsgapet för det kommande årtiondet enligt kommissionen för närvarande uppgår till 500 miljarder EUR. Parlamentet välkomnar att antalet av unionens instrument för försvarsfinansiering har ökat sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes, till följd av det brådskande behovet av att stärka försvarskapaciteten. Parlamentet noterar att unionens försvarsinstrument omfattar sådana som ligger utanför budgeten, såsom den Europeiska fredsfaciliteten (EPF), och säkerhetsåtgärden för Europa (Safe), ett tillfälligt försvarslåneinstrument. Parlamentet betonar vidare att utöver försvarsfinansieringsprogram kan andra unionsprogram tjäna dubbla användningsområden, särskilt delen om militär rörlighet i Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och unionens program för säker konnektivitet, som inrättades 2023, främst för att ge unionens medlemsstater garanterad tillgång till mycket säkra, suveräna och globala konnektivitetstjänster. Parlamentet noterar också att efter halvtidsöversynen i september 2025 kan sammanhållningspolitiska medel också användas för att förbättra den militära rörligheten och utveckla försvarsinfrastruktur, särskilt i de östra gränsregionerna.

185.Europaparlamentet uppskattar kommissionens skriftliga svar där man erkänner att de många försvarsrelaterade instrumenten resulterade i ett fragmenterat finansieringslandskap, med vissa överlappningar och gap. Parlamentet understryker behovet av en övergripande och långsiktig unionsstrategi för finansiering av säkerhet och försvar som svar på både konventionella militära hot och icke-konventionella hot. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare förbättra transparensen i unionens försvarsfinansiering, bland annat genom att garantera revisionsrättens revisionsbefogenhet för alla instrument och säkerställa att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten kan utöva demokratisk granskning av all unionsfinansierad verksamhet. Parlamentet betonar behovet av att göra informationen om unionens försvarsfinansiering som offentliggörs mer användarvänlig, i syfte att även gynna sökande och stödmottagare, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet understryker att små och medelstora företags deltagande bör underlättas och främjas i alla medlemsstater, och att de bör tillförsäkras rättvist och likvärdigt tillträde till EU‑finansierade projekt. Parlamentet stöder hållbara investeringar och stöd till små och medelstora företag.

186.Europaparlamentet betonar att den snabba ökningen av unionens försvars- och säkerhetsutgifter 2024 kräver proportionerlig revisionsarrangemang, som möjliggör effektiv tillgång för revisionsrätten, Olaf och Eppo till all relevant dokumentation, inbegripet projekt med teknik med dubbla användningsområden. Parlamentet påminner om att kommissionen själv erkände att tillgången till säkerhetsskyddsklassificerade produkter kan fördröjas om medlemsstaterna själva har utformat klassificeringen och understryker att lämpliga åtgärder och konstruktiva lösningar bör eftersträvas om tillgången till revision är begränsad av vederbörligen motiverade skäl såsom projektens säkerhetsskyddsklassificerade karaktär, för att säkerställa fullständig efterlevnad av kraven på finansiell tillsyn och en sund förvaltning av unionens medel.

187.Europaparlamentet uttrycker djup oro över kommissionens beslut att gå vidare med antagandet av initiativet ”ReArm Europe” utan föregående samråd med Europaparlamentet. Parlamentet beklagar att ett sådant beslut kringgår principen om institutionell balans och undergräver parlamentets roll som medlagstiftare i utformningen av strategiska prioriteringar och budgetprioriteringar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att avstå från att ta initiativ till betydande politiska instrument som påverkar unionens finansiella och strategiska struktur utan att säkerställa full respekt för parlamentets befogenheter.

188.Europaparlamentet påminner om att EUF:s allmänna mål är att främja konkurrenskraften, effektiviteten och innovationskapaciteten hos den Europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen i hela unionen. Parlamentet noterar att EUF‑finansiering på 227,9 miljoner EUR, såsom anges i kommissionens skriftliga svar, anslogs till 20 projekt med anknytning till artificiell intelligens och ytterligare 171,1 miljoner EUR anslogs till 18 projekt med inriktning på flyg- och drönarteknik, medan 50 projekt inriktades på vad som kan klassificeras som traditionell försvarsutrustning, med anknytning till strid på marken, i luften och till sjöss, undervattensförsvar, luftrobotförsvar och kemiskt, biologiskt, radiologiskt och nukleärt riskbegränsande, med totalt 1,49 miljarder EUR från EUF. Parlamentet noterar att mindre än 400 miljoner EUR från EUF sedan 2021 har spenderats på projekt med anknytning till artificiell intelligens och drönarteknik, trots att erfarenheter från pågående och nyligen inträffade konflikter tyder på att cyberkapacitet, artificiell intelligens och obemannade system, inbegripet drönare, kan spela en allt viktigare roll i modern krigföring. Parlamentet anser att man vid finansieringen av teknik bör prioritera de tekniker som ger de största operativa fördelarna.

189.Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport 04/2025 om EU:s militära rörlighet och kommissionens svar. Parlamentet är oroat över revisionsrättens övergripande slutsats att EU:s andra handlingsplan för militär rörlighet, som offentliggjordes i november 2022, inte byggde på en tillräckligt stabil grund och att framstegen mot dess mål, nämligen att säkerställa snabb och smidig rörlighet för personal, materiel och tillgångar med kort varsel och i stor skala, har varierat på grund av brister i utformningen och hinder för genomförandet. Parlamentet noterar med oro revisionsrättens iakttagelse att kommissionen inte hade gjort en tillförlitlig bedömning av den totala finansiering som krävdes för att uppnå dess mål. Parlamentet noterar det faktum, som revisionsrätten framhåller, att parlamentarisk tillsyn över unionens verksamhet som syftar till militär rörlighet inte alltid är genomförbar, på grund av att inte alla projekt finansieras genom unionens budget, vilket är fallet med Europeiska försvarsbyrån (EDA) eller det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco).

190.Europaparlamentet uttrycker sin oro över att hela anslaget för militär rörlighet inom FSE för den innevarande programperioden redan har uttömts efter tre ansökningsomgångar som anordnades 2021, 2022 och 2023, medan det uppskattas att det krävs investeringar på minst 100 miljarder EUR för att åtgärda de 500 identifierade problematiska platserna i unionen som behöver omedelbar uppgradering Gemensamt meddelande från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 16 oktober 2025 Färdplan för försvarsberedskap 2030 – för att bevara freden (JOIN(2025)0027).. Parlamentet noterar kommissionens skriftliga svar om att man i 2024 års översyn av TEN‑T‑förordningen införde delar för att integrera militär rörlighet i unionens transportpolitik. Parlamentet noterar vidare att Europeiska kommissionen och den höga representanten antog paketet om militär rörlighet 2025. Parlamentet upprepar vikten av att ytterligare stärka reaktionsförmågan och effektiviteten i unionens militära rörlighet genom att minska reglerings- och förfarandekomplexiteten, öka harmoniseringen och effektivisera samordningen för att minska förseningarna och förbättra den operativa beredskapen.

191.Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att tillhandahålla en uppskattning av felprocenten för MFF-rubrik 5.

192.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)fortsätta insatserna för att öka transparensen i unionens utgifter för försvar inom alla relevanta instrument, bland annat genom att underlätta revisionsrättens revisionsarbete i linje med den tillämpliga rättsliga ramen, och genom att säkerställa att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten informeras på lämpligt sätt, så att den kan utöva demokratisk kontroll över unionsfinansierad verksamhet under antagande-, utformnings- och genomförandefaserna,ii)förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med regelbunden konsoliderad rapportering om budgetgenomförandet och prestationerna som omfattar alla försvarsrelaterade utgifter från unionens budget, instrument utanför budgeten och alla andra relevanta instrument, såsom militär rörlighet och säkerhetsrelaterade program, för att möjliggöra demokratisk kontroll,iii)tillhandahålla parlamentet mer systematisk uppföljning och rapportering om unionens försvarsåtgärder och åtgärder för, genomförande och finansiering av militär rörlighet, inbegripet åtgärder som rör samarbetet mellan EU och Nato, EPF, EDA och det permanenta strukturerade samarbetet,iv)stärka EUF:s bidrag till en övergripande europeisk försvarsstrategi genom att öka stödet till projekt som är inriktade på hybridhot, inbegripet artificiell intelligens, cyberteknik och drönarteknik,v)ytterligare stärka unionens säkerhets- och försvarsåtgärder genom att avsevärt öka den finansiering som finns tillgänglig för att förbättra transportinfrastrukturkorridorer med dubbla användningsområden och genom att vidta åtgärder för att undanröja administrativa, förfarandemässiga och regulatoriska hinder för gränsöverskridande militära förflyttningar, bland annat genom harmonisering av gemensam försvarsupphandling, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2643 av den 16 december 2025 (Edip-förordningen), och därmed sammanhängande förfaranden mellan medlemsstaterna i syfte att öka interoperabiliteten, effektiviteten och den strategiska samstämmigheten, samtidigt som unionsfinansiering prioriteras till projekt som bäst svarar mot den nuvarande europeiska hotbilden,vi)vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa lika spelregler för alla aktörer inom försvarsindustrin i hela unionen och förenkla tillgången till unionsfinansiering, inbegripet små och medelstora företag och de medlemsstater som är mest sårbara för externa hot,

193.Europaparlamentet noterar att budgeten för programmen under rubrik 6 i den fleråriga budgetramen, ”Naturresurser och miljö”, uppgick till 15,4 miljarder EUR (8,0 % av EU‑budgeten exklusive RRF) enligt följande: 62,4 % för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI – Europa i världen), 15,9 % för humanitärt bistånd, 14,9 % för föranslutningsstöd (IPA III), 2,7 % för instrumentet för makroekonomiskt stöd+ för Ukraina och 4,1 % för övriga åtgärder och program.

194.Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten 2024 undersökte ett statistiskt representativt urval på 137 transaktioner som omfattade alla utgifter under denna rubrik i den fleråriga budgetramen, så att den för första gången kunde beräkna en felprocent. Parlamentet noterar med oro den uppskattade felprocenten på 4,9 % som avsevärt överstiger väsentlighetsgränsen på 2,0 %. Parlamentet noterar vidare att 56 av de 137 transaktionerna (40,9 %) innehöll kvantifierbara fel som hade finansiella konsekvenser för unionens budget. Parlamentet konstaterar att dessa fel gällde icke stödberättigande kostnader, allvarliga överträdelser av reglerna för offentlig upphandling, avsaknad av väsentliga styrkande handlingar, icke stödberättigande stödmottagare och utgifter som faktiskt inte uppkommit. Parlamentet anser att dessa problem kan tyda på svagheter i kontrollsystemens funktion och tillförlitlighet.

195.Europaparlamentet slås av det faktum att kommissionen i tio av fallen som rör kvantifierbara fel redan hade tillräcklig information till sitt förfogande för att förhindra felet eller upptäcka och korrigera det innan den godkände utgifterna. Parlamentet noterar att om kommissionen hade använt denna information på ett effektivt sätt skulle den uppskattade felnivån ha minskat med 1,4 procentenheter.

196.Europaparlamentet noterar att, liksom under tidigare år, en stor andel av de fel som revisionsrätten identifierade gällde kontrakt som genomförs inom indirekt förvaltning av pelarbedömda organisationer, inbegripet internationella institutioner. Parlamentet konstaterar att kommissionen för dessa kontrakt godkände utgifter på grundval av en finansiell rapport och en förvaltningsförklaring, där den senare var ett självutfärdat intyg från den pelarbedömda organisationen som intygade att den finansiella information som lämnats var fullständig, korrekt och uppfyller de skyldigheter som fastställs i kontraktet. Parlamentet noterar med oro att 26 av de 42 kvantifierade fel som revisionsrätten upptäckt i samband med sådana kontrakt utgjorde 3,1 procentenheter av den uppskattade felnivån, vilket belyser ihållande sårbarheter i garantiramen för indirekt förvaltning med enheter som bedömts enligt metoden för pelarbedömning.

197.Europaparlamentet är bekymrat över att den dokumentation som revisionsrätten begärt återigen var försenad från vissa internationella organisationer och internationella finansinstitut, och därmed försenades även genomförandet av dess revisionsarbete, trots dess tidigare rekommendationer från 2020. Parlamentet noterar att dessa enheter i 19 granskade transaktioner begränsade tillgången till handlingar till tillfällig elektronisk åtkomst i ett skrivskyddat format, utan att revisionsrätten fick behålla kopior, vilket hindrade korrekt planering och genomförande av revisionen samt kvalitetskontrollen i samband med den. Parlamentet beklagar att dessa hinder kvarstod trots kommissionens ansträngningar att lösa frågan genom kontinuerlig kommunikation med de berörda organisationerna, vilket också betonas i årsrapporten om Europeiska utvecklingsfonden 2024.

198.Europaparlamentet är mycket oroat över att inga besök för att genomföra resultatorienterad övervakning (ROM) gjordes 2024 på grund av att de två befintliga ROM-tjänstekontrakten avslutades 2025. Parlamentet betonar med oro att det planerade selektiva anbudsförfarandet för den nya generationen av ROM-kontrakt måste upphävas på grund av bristen på NDICI-anslag, vilket tvingar GD INTPA att förlita sig på driftskrediter och att förbereda en fristående NDICI-stödåtgärd för att finansiera ROM. Parlamentet noterar att ett nytt selektivt anbudsförfarande inleddes på nytt i oktober 2025 enligt en förbehållsklausul, där det nya treåriga ROM-kontraktet förväntas undertecknas först i april 2026. Parlamentet understryker att detta avbrott i finansieringen och upphandlingen har lett till att ROM-systemet helt avbrutits sedan början av 2025, vilket har fördröjt den oberoende övervakningen av programgenomförandet och försvagat den övergripande resultatorienteringen för yttre åtgärder.

199.Europaparlamentet konstaterar att EU:s investeringar i handelsrelaterat bistånd till världens minst utvecklade länder har minskat, och att endast 12,0 % av Aid for Trade nådde de minst utvecklade länderna 2022 jämfört med 18,0 % i genomsnitt mellan 2010 och 2015. Parlamentet noterar med oro att denna underprestation kvarstår trots det utgiftsmål på 25,0 % för de minst utvecklade länderna som fastställdes i den reviderade EU‑strategin ”Aid for Trade” 2017. Parlamentet noterar Europeiska revisionsrättens slutsatser i den särskilda rapporten 17/2025 EU:s Aid for Trade till de minst utvecklade länderna, där man drog slutsatsen att EU:s Aid for Trade inte var på rätt väg för att nå målet för 2030. Parlamentet välkomnar kommissionens godtagande av revisionsrättens rekommendation att analysera de underliggande orsakerna till denna minskning och noterar att denna bedömning planeras till 2026, och betonar behovet av korrigerande åtgärder i tid för att säkerställa att unionens handelsbistånd når de mest behövande.

200.Europaparlamentet noterar att det av INTPA och GD NEAR uppgivna stödet till länder utanför unionen uppgick till 1,56 miljarder EUR. Parlamentet beklagar avsaknaden av offentligt tillgängliga uppgifter som identifierar mottagarländer, eftersom offentliggjord statistik endast avser regioner eller landsgrupperingar. Parlamentet beklagar vidare bristen på transparens när det gäller användningen av dessa medel och identifieringen av slutmottagare. Parlamentet betonar att budgetstödet bör linjeras med partnerländernas behov och unionens strategiska politiska mål.

201.Europaparlamentet betonar att unionens bistånd under inga omständigheter, varken direkt eller indirekt, får finansiera terrorism eller någon verksamhet som är oförenlig med de värden som fastställs i artikel 2 i EU‑fördraget, och därför inte får stödja någon enhet med anknytning till Hamas eller någon annan terrorist- eller extremistorganisation. Parlamentet påminner om att det i detta syfte är både legitimt och mycket viktigt att tydligt identifiera alla slutliga mottagare av unionsstöd, även i tredjeländer. Parlamentet betonar behovet av strikt tillsyn över fördelningen och användningen av stöd för att säkerställa att inga medel missbrukas. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att stärka mekanismerna för tillbörlig aktsamhet, övervakning och kontroll, för att förhindra alla former av ideologisk infiltration i program som finansieras av unionen. Parlamentet understryker att skyddsåtgärder mot terrorism och transparenskrav måste tillämpas strikt utan att humanitära principer och tillhandahållandet av livräddande bistånd undergrävs.

202.Europaparlamentet påminner om att utbildning är en central pelare för fredsbyggande, samexistens och förberedelser för en framförhandlad tvåstatslösning, och ett viktigt sätt att motverka extremism, intolerans och radikala ideologier. Parlamentet påminner om att unionens finansiella stöd och politiska engagemang bör stödja utbildning som främjar fred, tolerans och samexistens. Parlamentet välkomnar kommissionens fortsatta samarbete med den palestinska myndigheten om reform av läroplanerna och erkänner de påtagliga framsteg som rapporterades 2025, inbegripet det palestinska ministeriet för utbildning och högre utbildnings pågående översyn och ändring av läroböcker för att säkerställa anpassning till Unescos standarder. Parlamentet noterar särskilt att vissa revideringar gjordes av årskurs 12 och mer omfattande revideringar av årskurserna 1–4, och nytt utbildningsmaterial offentliggjordes i december 2024 respektive oktober 2025 och håller för närvarande på att ses över av unionen. Parlamentet påminner om att den palestinska myndigheten måste ta bort allt utbildningsmaterial och allt utbildningsinnehåll som inte uppfyller Unescos standarder, särskilt de som innehåller antisemitism, uppmaning till våld, förhärligande av jihad och martyrskap, och förkastande av fredlig konfliktlösning. Parlamentet påminner kommissionen om att basera sin översyn på offentliga och kontrollerbara bevis och att offentliggöra resultatet av sina översyner.

203.Europaparlamentet konstaterar, liksom tidigare år, att ingen unionsfinansiering under 2024 har använts för att stödja framställningen av palestinska läroböcker, och att unionens finansiella bistånd som ges till den palestinska myndigheten inom ramen för PEGASE-mekanismen, både inom paketet för krisstöd 2024 och det fleråriga övergripande programmet för palestinsk återhämtning och resiliens (2025–2027) är strikt begränsat till spårbara utgiftsposter såsom löner, sociala förmåner och utestående skulder till sjukhus. Parlamentet noterar att detta finansiella stöd till den palestinska myndigheten delvis är kopplat till genomförandet av reformer som man enades om i en ambitiös reformmatris med den palestinska myndigheten 2024, vilket inbegriper en progressiv och systematisk översyn av läromedel. Parlamentet påminner om att Palestinska myndigheten måste avlägsna allt utbildningsmaterial och allt utbildningsinnehåll som inte följer Unescos standarder, särskilt sådant som uppmuntrar antisemitism och uppviglar till våld och som palestinska barn inte bör exponeras för. Parlamentet betonar att finansiellt stöd från unionen till den palestinska myndigheten på utbildningsområdet bör ges under förutsättning att läroböckernas innehåll är linjerat med Unescos standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att inga EU‑medel direkt eller indirekt anslås till utbildningsmaterial som innehåller antisemitiska referenser eller exempel som uppmanar till hat och våld.

204.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i samband med tillhandahållandet av stöd och humanitärt bistånd till den palestinska befolkningen samarbeta med pålitliga partner på plats för att garantera ett oavbrutet och säkert tillhandahållande av humanitärt bistånd, och se till att inga unionsmedel anslås till individer eller organisationer med koppling till terrorist- och eller extremiströrelser som motsätter sig unionens grundläggande värderingar. Parlamentet påminner om att det har framförts anklagelser om att 19 av 13 000 anställda vid UNRWA i Gaza var inblandade i de avskyvärda terroristattacker som Hamas utförde mot Israel den 7 oktober 2023. Parlamentet noterar FN:s svar på dessa anklagelser, inbegripet de utredningar som inletts av FN:s kontor för intern tillsyn (OIOS), efter vilka nio personers anställning formellt avslutades i byråns intresse, och de rekommendationer som utfärdades genom Colonna-rapporten. Parlamentet noterar att kommissionen har arbetat med UNRWA för att förbättra neutralitetsprocesserna och kontrollsystemen inom byrån, i linje med resultaten av utredningarna gjorda av FN:s OIOS och för att övervaka tillämpningen av den handlingsplan som UNRWA lagt fram. Parlamentet noterar kommissionens bedömning att UNRWA står fast vid sitt åtagande om att genomföra de överenskomna rekommendationerna samt uppfyllandet av alla villkor som överenskommits med unionen för fortsatt finansiering under 2024. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende kommissionens fortsatta engagemang och nära övervakning för att säkerställa att finansiering sker i utbyte mot solida garantier för neutralitet, transparens och ansvarsskyldighet.

205.Europaparlamentet noterar att under perioden 2019–2024 förblev ett antal högre chefsposter vid GD NEAR vakanta under längre perioder. Parlamentet noterar i synnerhet att tjänsten som generaldirektör förblev vakant i 28 månader, direktör A i 25 månader, direktör för NEAR B (södra grannskapet) i 48 månader, direktör för NEAR D (västra Balkan) i 35 månader, direktör för stödgruppen för Ukraina i 32 månader och direktör R i 22 månader. Parlamentet understryker att dessa utdragna vakanser påverkade vissa av unionens mest politiskt känsliga och operativa kritiska ansvarsområden, inklusive under Rysslands invasion av Ukraina och Hamas terroristattack mot Israel. Parlamentet noterar vidare resultaten av den personalenkät som GD NEAR gjorde i april 2022 och som visar på betydande nedgångar i förtroendet för den högre ledningens ledningsförmåga.

206.Europaparlamentet noterar att stödgruppen för Ukraina mellan 2020 och 2023 tillhandahölls tillfälligt ledarskap av den biträdande generaldirektören för GD NEAR, utöver hennes många andra funktioner, och noterar vidare att stödgruppen för Ukraina upplöstes 2023 med portföljer som omfördelades till Ukrainafaciliteten och andra enheter. Parlamentet noterar att den information som kommissionen lämnade i detta avseende under diskussionen med den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten var felaktig, och uppmanar kommissionen att säkerställa en tydlig och korrekt rapportering till parlamentet från alla kommissionsledamöter.

207.Europaparlamentet noterar nyligen genomförd undersökande journalistik som offentliggjordes i oktober 2025 av flera europeiska mediekanaler och handlade om påståenden om att ungerska underrättelsetjänster ägnar sig åt spionageverksamhet i Bryssel, inbegripet försök att rekrytera ungerska medborgare som arbetar vid unionens institutioner. Parlamentet noterar att dessa rapporter avser perioden 2015–2019 och att kommissionen har bekräftat att den undersöker dessa påståenden internt. Parlamentet förväntar sig att kommissionen genomför en grundlig analys och utredning på grundval av fysiska belägg, och informerar parlamentet så snart undersökningen har slutförts.

208.Europaparlamentet noterar att kommissionsledamöterna utövar betydande politiska och regulatoriska befogenheter och att deras uppförande därför måste återspegla de högsta standarderna för oberoende, transparens, ansvarsskyldighet och etiskt beteende. Parlamentet betonar att strikt efterlevnad av uppförandekoden för ledamöter av Europeiska kommissionen är avgörande för att skydda integriteten, trovärdigheten och den demokratiska legitimiteten hos unionens verkställande organ. Parlamentet understryker att fullständig efterlevnad av uppförandekoden också är oumbärlig för att förebygga intressekonflikter, undvika otillbörlig påverkan och säkerställa att beslut fattas enbart i det europeiska intresset. Parlamentet anser att de allvarliga och långvariga bristerna i förvaltningen vid GD NEAR, tillhandahållandet av oriktiga uppgifter till parlamentet i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet och de ytterligare farhågor om uppförande och oberoende som beskrivs ovan sammantaget påvisar ett mönster som är oförenligt med de standarder för ansvarsskyldighet, tillförlitlighet och sund förvaltning som krävs av en kommissionsledamot.

209.Europaparlamentet noterar med oro att unionens finansiering till Ukraina är spridd över många instrument och faciliteter, vilket skapar ett fragmenterat och komplicerat finansieringslandskap. Parlamentet understryker att avsaknaden av en konsoliderad och transparent översikt över hur dessa fonder, inbegripet lån som garanteras av marginalen i den fleråriga budgetramen, fördelas och används hindrar effektiv demokratisk tillsyn, ansvarsskyldighet och förmågan att bedöma unionsstödets övergripande effekt.

210.Europaparlamentet konstaterar att Ukrainas specialiserade organ för korruptionsbekämpning (NABU, SAPO och HACC) fortsätter att genomföra utredningar, lagföringar och domar i mål på hög nivå, vilket visar att oberoende korruptionsbekämpande institutioner börjar fungera och att de avgångar av anklagade ministrar som skett på senare tid visar på en viss statlig reaktionsförmåga och ansvarsskyldighet. Parlamentet lovordar Ukrainas reformer mitt under en fullskalig invasion. Parlamentet noterar att försöken att placera NABU och SAPO under den allmänna åklagarens överinseende riskerade att undergräva oberoendet och effektiviteten i ramen för korruptionsbekämpning. Parlamentet välkomnar den snabba tillbakadragandet av dessa ändringar efter inhemska och internationella påtryckningar, men uttrycker oro över rapporter från korruptionsbekämpande institutioner och det civila samhället som belyser utmaningarna när det gäller att upprätthålla korruptionsbekämpningsramens effektivitet och oberoende. Parlamentet uppmanar myndigheterna att förhindra tillbakagång, ta itu med förseningar och hinder i mål på hög nivå och se över preskriptionstiderna i enlighet med europeiska standarder.

211.Europaparlamentet noterar senare tids bedrägerianklagelser inom Ukrainas energisektor. Parlamentet understryker att dessa påståenden, om de bekräftas, pekar på strukturella sårbarheter i systemen för styrning, tillsyn och intern kontroll. Parlamentet betonar behovet av att bygga upp allmänhetens förtroende för att stärka Ukrainas reformtrovärdighet genom robusta system för offentlig upphandling och internkontroll.

212.Europaparlamentet noterar att kommissionen för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av Ukrainafaciliteten i juni 2024 inrättade ett särskilt revisionsorgan genom genomförandebeslut (EU) 2024/1697, bestående av oberoende experter som utsetts av kommissionen. Parlamentet noterar att revisionsorganets mandat är att upptäcka systembrister i Ukrainas förvaltning och kontroll av facilitetens medel, inbegripet brister i förebyggandet av bedrägerier, skyddsåtgärder mot korruption och system för intressekonflikter, och att rapportera sådana problem direkt till kommissionen.

213.Europaparlamentet understryker att revisionsorganet utöver sin tillsynsroll kan utfärda rekommendationer till de ukrainska myndigheterna om hur finansiella oriktigheter eller strukturella brister i förvaltningen av unionsmedel ska åtgärdas. Parlamentet betonar att Ukraina, företrädd av ekonomiministeriet, måste lämna ett skriftligt svar på varje rekommendation, med antingen en beskrivning av genomförandeåtgärderna eller en motiverad förklaring till att rekommendationen inte genomförts. Parlamentet betonar att revisionskommitténs slutsatser kan få betydande finansiella konsekvenser. Parlamentet understryker att ett varaktigt finansiellt stöd från EU måste åtföljas av sund ekonomisk förvaltning, transparens och prestationsövervakning för att säkerställa en effektiv användning av unionens medel och upprätthålla utvidgningspolitikens trovärdighet.

214.Europaparlamentet påminner om att regelbundna betalningar inom ramen för Ukrainafaciliteten är beroende av att kommissionen kontrollerar genomförandet av Ukrainas plan för återhämtning och reform samt den kontinuerliga respekten för demokratiska mekanismer, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Parlamentet noterar att kommissionen hittills vid fem tillfällen har dragit slutsatsen att enskilda reformsteg inte har genomförts inom ramen för delbetalningarna ett till fem, vilket har lett till innehållanden av motsvarande belopp, varav ett sedan dess har åtgärdats. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens tillvägagångssätt som bygger på strikt villkorlighet och dess uppvisade beredvillighet att noggrant kontrollera genomförandet och hålla inne medlen när villkoren inte är uppfyllda.

215.Europaparlamentet välkomnar att Olaf tillhandahåller riktat stöd för bedrägeribekämpning till myndigheterna och stöder Ukrainas anslutning till unionens program för bedrägeribekämpning. Parlamentet noterar att ramavtalet för Ukrainafaciliteten, som trädde i kraft i juni 2024, innehåller rättsligt bindande arrangemang för förvaltning, kontroll, övervakning, utvärdering, rapportering och revision av medel inom ramen för faciliteten samt åtgärder för att förebygga, utreda och korrigera oriktigheter, bedrägeri, korruption och intressekonflikter samt bestämmelser om Olafs och Eppos roll.

216.Europaparlamentet uttrycker oro över att tilldelningen inom ramen för det nya flexibla anslaget för stöd till investeringar inom ramen för EFHU+ gynnar länder där Global Gateway-investeringarna är lättare att genomföra, på bekostnad av prioriteringen av de minst utvecklade länderna och instabila och konfliktdrabbade länder.

217.Europaparlamentet noterar att trots långvarig unionsfinansiering för att stärka de libyska gräns- och migrationskontrollerna visar rapporter att sådant bistånd fortsätter att ge upphov till allvarliga operativa och humanitära farhågor samt farhågor när det gäller grundläggande rättigheter och samhällsstyrning, vilket kan utsätta unionen för anseenderisker. Parlamentet betonar behovet av rigorösa mekanismer för övervakning, transparens och ansvarsskyldighet för att säkerställa att migrationsrelaterat bistånd inte indirekt bidrar till ytterligare skada.

218.Europaparlamentet noterar att kommissionen från och med den 1 februari 2025 omorganiserade det tidigare GD NEAR genom att fördela dess ansvarsområden mellan två nyinrättade direktorat: generaldirektoratet för utvidgning och östra grannskapet (GD ENEST), som ansvarar för kandidatländerna och det östra grannskapet, och generaldirektoratet för Mellanöstern, Nordafrika och gulfstaterna (GD MENA), som nu täcker Medelhavsområdet.

219.Europaparlamentet noterar att i samband med revisionen av transaktionernas korrekthet granskade revisionsrätten ett urval bestående av 85 transaktioner som var representativt för alla typer av utgifter inom EUF. Parlamentet noterar vidare att urvalet omfattade 16 transaktioner avseende Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, 54 transaktioner som hade bemyndigats av 14 EU‑delegationer Burundi, Demokratiska republiken Kongo, Guinea-Bissau, Kenya, Malawi, Mauretanien, Mauritius, Moçambique, Namibia, Nigeria, Sierra Leone, Togo, Uganda och Zambia., 14 transaktioner som hade godkänts av kommissionens huvudkontor och en transaktion avseende förvaltningsfonden Bêkou.

220.Europaparlamentet noterar oroat att av de 85 granskade transaktionerna innehöll 34 (40,0 %) fel, jämfört med 62 (44,3 %) under 2023 för samma antal transaktioner. Parlamentet betonar dessutom att revisionsrätten kvantifierade 27 fel (52 under 2023), på grundval av vilka den uppskattade felnivån för budgetåret 2024 till 6,5 % (8,9 % under 2023).

221.Europaparlamentet framhåller med oro att de tre vanligaste typerna av fel som upptäcktes under budgetåret 2024 var icke stödberättigande kostnader (40,0 %), avsaknad av grundläggande styrkande handlingar (32,0 %) och överreglering av förfinansiering (14,0 %).

222.Europaparlamentet noterar med förvåning att räkenskaperna för nionde Europeiska utvecklingsfonden för perioden 2000–2007 ännu inte hade avslutats den 31 december 2024, mer än 17 år efter det att en tidsfristklausul infördes, och att åtta kontrakt fortfarande pågår, vilket visar hur exceptionellt komplexa vissa EUF‑program är och vilken lång tidshorisont de har.

223.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen när skattningar vid periodavgränsningen beräknades, konsekvent beaktade förlängningar av genomförandeperioder för kontrakt som gjorts efter rapporteringsperiodens slut, efter en rekommendation från revisionsrätten i dess årsrapport för 2023.

224.Europaparlamentet noterar med oro att, liksom tidigare år, betydande förfinansieringstransaktioner inte hade reglerats under alltför långa perioder, bland annat 446,0 miljoner EUR som är utestående i mer än tio år, till stor del kopplade till EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika, vars långsiktiga karaktär hos de insatser som stöds leder till mycket långsam reglering av förfinansieringen.

225.Europaparlamentet noterar att de förväntade resultaten av GD INTPA:s pågående översyn av sin kontrollstrategi inbegriper en förstärkning av vägledningen om finansiell rapportering och om förbättrade förhandskontroller för att förhindra fel, inbegripet alltför stora regleringar.

226.Europaparlamentet noterar att generaldirektörens revisionsförklaring i GD INTPA:s årliga verksamhetsrapport för 2024 inte innehåller några reservationer, vilket fortsätter en trend där generaldirektoratet minskade reservationernas omfattning från 16,0 % av utgifterna 2017 till 1,0 % 2018 och till noll från och med 2019. Parlamentet noterar vidare att GD INTPA uppskattar riskbeloppet vid betalning till 89,7 miljoner EUR (1,1 % av 2024 utgifter) och det riskutsatta beloppet vid avslutandet till 78,6 miljoner EUR (0,97 %), och att man förväntar sig att 11,1 miljoner EUR (12,4 % av det riskutsatta beloppet vid betalning) korrigeras under efterföljande genom dess egna kontroller. Parlamentet noterar dock att av de 5,0 miljoner EUR som rapporterades som återkrävda 2024 visade revisionsrättens tester att 0,2 miljoner EUR inte borde ha räknats som genomförd korrigerande kapacitet, vilket väcker oro kring tillförlitligheten i generaldirektoratets rapportering.

227.Europaparlamentet noterar att GD INTPA beställde sin 13:e undersökning av procentsatsen för kvarstående fel 2024, ett viktigt underlag för generaldirektörens revisionsförklaring och den information om korrekthet som redovisades i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten. Parlamentet konstaterar att 2024 års studie, baserad på ett urval på 401 transaktioner, uppskattade procentsatsen för kvarstående fel till 0,48 %, som för det nionde året i rad låg under kommissionens väsentlighetsgräns på 2,0 %. Parlamentet påminner dock om att revisionsrätten upprepade gånger har identifierat metodbrister som kan underskatta den faktiska procentsatsen för kvarstående fel, särskilt när det gäller behandlingen av poster med högt värde. Parlamentet noterar att kommissionen från och med 2025 har reviderat metoden för procentsatsen för kvarstående fel för att klargöra vissa aspekter och begränsa beroendet av förvaltningskontroller och andra revisorers arbete, men att den uppdaterade metoden fortfarande gör det möjligt att undanta ”isolerade” fel från extrapolering. Parlamentet förväntar sig att kommissionen genomför den reviderade metoden noggrant och ser fram emot revisionsrättens kontroll av dess tillämpning under nästa revisionscykel.

228.Europaparlamentet påminner om att EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, som inrättats för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till tvångsförflyttning och irreguljär migration, har mobiliserat över 5 miljarder EUR, varav 88 % från EUF och unionens budget. Parlamentet beklagar bristen på transparens i förvaltningen och tilldelningen av dessa medel och svårigheten att kontrollera efterlevnaden av principerna för offentligt utvecklingsbistånd, vilket framhålls i revisionsrättens särskilda rapport 17/2024. Parlamentet uppmanar förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika att i tillräcklig utsträckning stödja de överenskomna prioriteringarna. Parlamentet noterar också med oro iakttagelserna i revisionsrättens särskilda rapport 20/2025 om kommissionens stöd för att bekämpa hunger i Afrika söder om Sahara, där brister konstaterades i kostnadsbedömningen och projektplaneringen, bland annat otillräcklig granskning av budgetar och fall av outnyttjad eller olämplig utrustning. Parlamentet betonar att sådana brister undergräver en sund ekonomisk förvaltning och uppmanar kommissionen att stärka kostnadsanalysen, upphandlingsplaneringen och det behovsbaserade genomförandet.

229.Europaparlamentet uppmanar kommissionen atti)stärka de förebyggande och korrigerande kontrollerna under rubrik 6, genom att åtgärda återkommande brister såsom icke stödberättigande utgifter, oriktigheter vid upphandling, handlingar som saknas och utgifter som faktiskt inte uppkommit, och efterlyser förstärkt vägledning till delegationer och genomförandepartner,ii)genomföra en omfattande översyn av garantiramen för indirekt förvaltning, särskilt med pelarbedömda organisationer och internationella finansinstitut,iii)säkerställa att det nya ROM-avtalet tas i drift utan dröjsmål i april 2026 eftersom avbrott i ROM undergräver prestationsövervakningen och resultatorienteringen av genomförandet av instrumentet Europa i världen, förhindra framtida störningar i ROM genom att säkerställa stabil finansiering och att övervakningsverktyg ständigt finns tillgängliga under hela den fleråriga budgetramen,iv)vända minskningen av Aid for Trade-finansieringen till de minst utvecklade länderna, genomföra den planerade 2026-analysen utan dröjsmål och föreslå korrigerande åtgärder som säkerställer att Aid for Trade-resurserna prioriterar de länder som är mest behövande,v)i det nya lagstiftningsförslaget inom ramen för den fleråriga budgetramen integrera rekommendationerna från garantin för yttre åtgärder som kompletterar kommissionens utvärdering, inklusive ökad användning av blandning i de minst utvecklade länderna, bräckliga eller konfliktdrabbade länder och engagerad samordning med intressenter såsom det civila samhället,vi)säkerställa opartiska och evidensbaserade bedömningar i samband med utvidgningsrapporteringen så att politiska överväganden inte åsidosätter objektiva utvärderingskriterier,vii)säkerställa att inget unionsbistånd till tredjeländer gynnar enheter som är inblandade i kränkningar av de mänskliga rättigheterna, förtryck eller demokratiska bakslag, och strikt tillämpa villkorlighet, inbegripet genom att dra in stöd om unionens grundläggande värderingar undergrävs, tillhandahålla en detaljerad beskrivning av de skyddsåtgärder, övervakningsmekanismer och korrigerande åtgärder som genomförts för att upprätthålla integriteten och ansvarsskyldigheten i unionens externa bistånd,viii)fortsätta att stödja tillförlitliga humanitära partner, tillsammans med oberoende tillsyn från externa experter och revisionsrätten, för att säkerställa effektiv kontroll och förtroende för användningen av unionens medel,ix)tillhandahålla en konsoliderad och transparent översikt över allt finansiellt stöd från unionen till Ukraina, inbegripet bidrag, lån och garantier inom ramen för flera instrument och faciliteter, i syfte att stärka den demokratiska kontrollen och säkerställa full ansvarsskyldighet,x)nära övervaka de allvarliga anklagelserna om bedrägeri i Ukraina och fortsätta att tillämpa villkorlighet när systemrisker eller missbruk av medel identifieras, regelbundet informera Europaparlamentet om revisionsorganets verksamhet och resultat för att säkerställa en ordentlig parlamentarisk tillsyn,xi)rapportera om volymen av EFHU+-belopp som tilldelats och avtalats i de minst utvecklade länderna och om hur kvoten för tilldelningar inom ländernas fleråriga vägledande program respekteras,xii)rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de korrigerande åtgärder som vidtagits efter slutförandet av GD INTPA:s pågående översyn av sin kontrollstrategi,xiii)påskynda avslutandet av nionde EUF, och notera att den fortfarande är öppen 17 år efter tidsfristklausulen, och se över de orsaker som bidrog till den förlängda genomförandecykeln.xiv)samarbeta med EIB för att säkerställa att dess utlåningstransaktioner i länder utanför EU är linjerade med unionens utrikespolitiska mål och åtföljs av effektiva samarbetsramar med partnerländer,xv)öka transparensen genom att offentliggöra tillgängliga resultattavlor som möjliggör en uppföljning av kontrakt för externa åtgärder med högt värde, prestationsindikatorer och genomförandet av revisionsrättens rekommendationer,xvi)stärka garantierna för finansiell tillbörlig aktsamhet och upphandling inom ramen för Global Gateway,xvii)säkerställa att genomförandepartnerna strikt följer synlighetsreglerna för att lägga fram transparent information för allmänheten och begära striktare uppföljning vid upprepade fall av bristande efterlevnad.

230.Europaparlamentet noterar att rubrik 7 ”Europeisk offentlig förvaltning” i den fleråriga budgetramen stod för 13,3 miljarder EUR, vilket motsvarar 6,9 % av unionens budgetutgifter 2024. Parlamentet noterar att Europeiska kommissionen spenderar 8 miljarder EUR, motsvarande 60,6 % av det totala beloppet. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten även för 2024 drar slutsatsen att administrativa utgifter är ett utgiftsområde med låg risk. Parlamentet betonar att kommissionen utan dröjsmål bör följa upp de problem som revisionsrätten identifierat i sin årsrapport 2024 om utbetalning för it-tjänster.

231.Europaparlamentet fortsätter att ställa sig kritiskt till den process genom vilken kommissionen 2023 beslutade att sälja 23 av sina kontorsbyggnader i Bryssel och hyra tillbaka 17 av dem under en period fram till 2029. Parlamentet noterar att beslutet att göra detta tydligen fattades utan tydliga konsekvensbedömningar av alla transaktioner. Parlamentet finner det särskilt oroväckande att kommissionen endast fick ett anbud för transaktionen från ett belgiskt statsägt företag som hade lämnat ett preliminärt anbud innan kommissionen inledde ansökningsomgången och att anbudet inte uppfyllde kraven i anbudsinfordran avseende tidsfristen för en bankgarantis giltighet. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att kommissionens utvärderingskommitté saknade oberoende eftersom alla ledamöter var underordnade utanordnaren. Parlamentet noterar i detta sammanhang den senaste tidens insamling av bevis som utförts av Eppo i samband med denna transaktion, vilket ytterligare stärker allvarliga tvivel om hanteringen och styrningen av försäljningen.

232.Europaparlamentet noterar att kommissionen rapporterar att 54 begäranden om stöd i enlighet med artikel 24 i tjänsteförordningen lämnades in under perioden 2021–2024 och att endast åtta har följts upp i och med att en administrativ utredning inleddes. Parlamentet anser att detta antal är oroväckande lågt, eftersom det innebär att 85 % av ansökningarna har avfärdats utan någon uppföljning. Parlamentet välkomnar att den konfidentiella chefsrådgivarens kansli har stärkts, med tanke på att omkring 300 anställda vid kommissionen bad henne om hjälp i trakasserirelaterade fall under bara ett år. Parlamentet noterar vidare att 14 klagomål lämnades in direkt till kommissionens utrednings- och disciplinbyrå, där fyra ärenden avslutades som ogrundade efter bedömning och två ärenden avslutades utan uppföljning efter administrativ utredning, Fördisciplinära förfaranden ledde till en varning, en skriftlig varning och tre reprimander, ett fall är fortfarande i fördisciplinär fas och två fall är för närvarande hos disciplinnämnden, medan två fall rapporterades direkt till Olaf, av vilka båda avfärdades på grund av otillräcklig misstanke. Parlamentet betonar att dessa siffror verkar vara mycket låga för en organisation med mer än 30 000 anställda och uppmuntrar kommissionen att förbättra möjligheterna för anställda att träda fram med fall av trakasserier i en trygg miljö.

233.Europaparlamentet noterar att under perioden 2021–2024 rapporterades inga ärenden till Olaf av kommissionspersonal där källan klassades som visselblåsare. Parlamentet beklagar att kommissionen inte tillhandahöll information om huruvida, eller hur många, ärenden i stället rapporterades via interna hierarkiska kanaler eller till generalsekreteraren. Parlamentet anser att det, i avsaknad av omfattande uppgifter om antalet ärenden som tagits upp, de kanaler som använts och de uppföljningsåtgärder som kommissionen vidtagit i varje enskilt ärende, inte är möjligt att bedöma om visselblåsarsystemet är effektivt. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att kommissionen för närvarande ser över sina riktlinjer för visselblåsning mot bakgrund av rättspraxis och praktisk erfarenhet av genomförandet av direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten i medlemsstaterna, i syfte att anpassa dem så nära som möjligt till direktivet.

234.Europaparlamentet noterar med intresse att kommissionsledamoten med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning i sin uppdragsbeskrivning fick i uppdrag att genomföra en storskalig översyn av kommissionens organisation och verksamhet. Parlamentet håller i princip med om att det är viktigt att alla organisationer regelbundet undersöker om deras organisation och förfaranden är uppdaterade. Parlamentet understryker att det är viktigt att processen förblir transparent och att relevanta organisationer som företräder kommissionens personal och andra relevanta aktörer involveras fullt ut i processen, även för att främja förtroendet för och acceptansen av granskningens resultat för alla berörda parter, i synnerhet den berörda personalen.

235.Europaparlamentet understryker att transparens i förvaltningen och tillgång till information och handlingar är centrala faktorer för att säkerställa sund, ansvarig och demokratisk styrning. Parlamentet beklagar i detta avseende att det under de senaste åren har funnits många exempel på att kommissionen inte har levt upp till rimliga transparensstandarder. Parlamentet noterar tribunalens dom i mål T-36/23, Stevi och The New York Times mot kommissionen. Parlamentet anser att informella utbyten inte ersätter officiell kommunikation och att all information som rör beslutsfattande eller arbetsflöde måste överföras via officiella kanaler med full respekt för transparenskraven. Parlamentet betonar att det är viktigt för kommissionens trovärdighet att den säkerställer ett strikt genomförande av riktlinjerna för användningen av textmeddelanden i samband med arbetsflöden. Parlamentet påminner om att textmeddelanden som sänds eller tas emot av unionens tjänstemän enligt förordning (EG) nr 1049/2001 endast kommer att betraktas som handlingar om de rör unionens politik eller beslut.

236.Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen 2024 reviderade sina interna regler om allmänhetens tillgång till handlingar. Parlamentet anser att dessa ändringar är oförenliga med rätten till tillgång till handlingar enligt förordning (EG) nr 1049/2001. Parlamentet betonar till exempel att reglerna anger att endast innehåll som utgör viktig information som inte är kortlivad ska registreras, och kräver att textmeddelanden automatiskt försvinner. Parlamentet noterar att lagenligheten av dessa regler för närvarande bestrids vid Europeiska unionens domstol.

237.Europaparlamentet betonar att tillgång till handlingar är en central princip för att säkerställa transparens i den offentliga förvaltningen. Parlamentet påpekar att kommissionen i många situationer tyvärr inte har lämnat svar inom fastställda tidsfrister, i synnerhet för ärenden som rör bekräftande ansökningar där Europeiska ombudsmannen har funnit systemiska och betydande förseningar i kommissionens administration. Parlamentet betonar att det är viktigt för kommissionens trovärdighet att journalister och allmänheten kan få tillgång till handlingar inom de rättsligt tillämpliga tidsfristerna. Parlamentet betonar vidare att transparens inte bara kräver snabb tillgång, utan även att själva handlingarna är skrivna på ett tydligt och begripligt språk, eftersom alltför teknokratisk och kommunikation kan förvägra medborgarna meningsfull tillgång till information, även när handlingar formellt finns tillgängliga.

238.Europaparlamentet påminner om att Europeiska ombudsmannen har funnit fall av administrativa missförhållanden kopplat till flera lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram 2025. Parlamentet noterar med stor oro att dessa fall inbegriper Omnibus I-paketet. Parlamentet betonar vikten av att följa reglerna om bättre lagstiftning. Parlamentet understryker vikten av en robust, hållbar och rättsligt sund lagstiftning som säkerställer ett stabilt och förutsägbart regelverk, även i syfte att stärka den inre marknaden och stärka unionens globala konkurrenskraft.

239.Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att det har förekommit ett antal anklagelser om korruption med koppling till kommissionen, däribland före detta kommissionsledamöter och högre tjänstemän. Parlamentet konstaterar att kommissionen, efter att ha inlett en brottsutredning av korruptionsanklagelser som involverade en högre kommissionstjänsteman av Europeiska åklagarmyndigheten i slutet av 2024, och efter den rekommendation som Olaf utfärdade 2024, inledde ett eget disciplinärt förfarande avseende denna tjänsteman. Parlamentet noterar att kommissionen nyligen tillkännagav att den hade slutfört förfarandet och konstaterat att den berörda tjänstemannen hade brutit mot de tillämpliga reglerna i tjänsteföreskrifterna, inbegripet bestämmelser om intressekonflikter, transparens, samt om att ta emot gåvor och lämna ut handlingar. Parlamentet påminner om att det disciplinära förfarandet följde Olafs slutsatser, som undersökte påståendena om att konfidentiell information om ett större luftfartsavtal med staten Qatar hade lämnats ut i utbyte mot gåvor. Parlamentet noterar att han, med tanke på den högre tjänstemannens ställning som generaldirektör vid kommissionens generaldirektorat för transport och rörlighet vid den tidpunkten, utövade ett betydande inflytande över förhandlingsprocessen och följaktligen över det resulterande luftfartsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och staten Qatar, som undertecknades den 18 oktober 2021. Mot bakgrund av arten av de omständigheter som föranledde kommissionen att inleda ett disciplinärt förfarande och arten av de åtgärder som kommissionskollegiet beslutat om med avseende på denna högre tjänsteman, anser parlamentet att tillämpningen av det avtalet bör utvärderas och, vid behov, upphävas.

240.Europaparlamentet påminner om att uppförandekoden för Europeiska kommissionens ledamöter föreskriver en granskningsperiod på två år för före detta kommissionsledamöter för yrkesverksamhet efter utgången av deras mandatperiod. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att se till att före detta ledamöter av kollegiet endast bedriver verksamhet efter ämbetstiden som är förenlig med artikel 245 i EUF‑fördraget. Parlamentet påminner också om att uppförandekoden föreskriver att kommissionsledamöterna måste undvika all verksamhet som skulle kunna äventyra deras oberoende eller uppfattningen om detta oberoende, särskilt under politiskt känsliga perioder såsom valkampanjer.

241.Europaparlamentet noterar med allvarlig oro de nyligen rapporterade utbytena mellan personal från GD Handel och ekonomisk säkerhet (GD TRADE) och företrädare för tobaksindustrin, som tyder på att GD TRADE:s personal kan ha agerat på ett sätt som gynnar ett företag inom sektorn genom att uppmuntra tredjeländer att försvaga regleringsrestriktionerna och skattepolitiken för vissa tobaksprodukter. Parlamentet noterar att Europeiska ombudsmannen i sitt beslut av den 19 december 2023 fann att kommissionens underlåtenhet att säkerställa en övergripande strategi inom alla avdelningar för transparens vid möten med tobaksindustrin utgjorde administrativa missförhållanden. Parlamentet påminner om att EU i egenskap av part i WHO:s ramkonvention om tobakskontroll måste skydda sin politik från tobaksindustrins kommersiella intressen och andra egenintressen, och begränsa interaktionen till vad som är absolut nödvändigt för regleringsändamål. Parlamentet betonar därför att ingen interaktion bör tillåtas när det gäller tredjeländers politik för tobakskontroll. Parlamentet beklagar att de möten som enligt uppgift hölls inte annonserades. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av artikel 5.3 i ramkonventionen om tobakskontroll, som säkerställer att interaktionerna är strikt begränsade och helt transparenta.

242.Europaparlamentet beklagar djupt de ihållande och avgörande tekniska, organisatoriska och förfarandemässiga bristerna i Epsos funktion under de senaste åren, vilka har lett till allvarliga skador på anseendet för unionens allmänna rekryteringsprocess och har fått allvarliga negativa konsekvenser för många kandidater som har investerat tid och resurser i försök att delta i urvalsförfaranden som har ställts in, försenats eller har haft allvarliga tekniska brister. Parlamentet påminner om att Europeiska ombudsmannen i flera separata undersökningar har dragit slutsatsen att Epso har gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden i sin hantering av klagomål från sökande, särskilt när det gäller förfaranden för distansprov, plattformsbrister och inkonsekvent kommunikation om tekniska frågor. Parlamentet betonar att dessa brister riskerar att undergräva EU‑institutionernas attraktionskraft, trovärdighet och långsiktiga administrativa kapacitet, och därför kräver omedelbara korrigerande åtgärder.

243.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och Epsos ledning att utvärdera alla aspekter av urvalsförfarandet, inbegripet styrning, digital infrastruktur, kommunikation med kandidater och hantering av klagomål från kandidater, för att säkerställa att kommissionen och andra EU‑institutioner fullt ut och utan dröjsmål kan förlita sig på Epso för att identifiera och välja ut högkvalificerade och motiverade kandidater för alla typer av arbeten vid institutionerna. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att hantera ihållande obalanser i den geografiska representationen i avdelningarna.

244.Europaparlamentet noterar att den totala budgeten för Europaskolorna 2024 uppgick till 439,5 miljoner EUR, vilket motsvarar en ökning med 5,3 % från 2023. Parlamentet påminner om att Europaskolorna i första hand finansieras av Europeiska kommissionen, andra EU‑institutioner, medlemsstater och avgifter från föräldrar.

245.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att varken IAS eller enheten för internkontroll har funnit kritiska problem i sina revisioner och kontroller 2024. Parlamentet noterar dock att hanteringen av identifierade brister i personalförvaltningen och upphandlingsförfaranden bör prioriteras.

246.Europaparlamentet betonar att parlamentet skulle förvänta sig att kommissionen lämnade detaljerade svar på resolutionen om ansvarsfrihet innan inledningen av utfrågningarna om ansvarsfrihet för följande år, som normalt inleds i början av november. Parlamentet beklagar att den först i början av december 2025 fick kommissionens detaljerade svar på Europaparlamentets specifika begäran i betänkandet om ansvarsfrihet för budgetåret 2023. Parlamentet betonar att sådana förseningar undergräver ansvarsfrihetsprocessens effektivitet genom att det ökar arbetsbördan för båda institutionerna och minskar fokuset på parlamentarisk granskning.

247.Europaparlamentet understryker att när muntliga frågor inte kan besvaras direkt av den ansvariga kommissionsledamoten under en utfrågning om ansvarsfrihet i parlamentet bör uppföljande svar lämnas skriftligen till parlamentet inom den överenskomna tidsramen. Parlamentet påminner om att tillhandahållandet av snabba svar med verkligt innehåll utgör en central del av effektiv parlamentarisk kontroll och demokratisk ansvarsskyldighet.

248.Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de flesta kommissionsledamöter respekterar förfarande för beviljande av ansvarsfrihet och deltar i de utfrågningar som budgetkontrollutskottet begärt. Parlamentet understryker att kommissionens ordförande i sin roll som chef för kommissionen har en avgörande roll i utformningen och genomförandet av alla större kommissionsinitiativ och politiska förslag. Parlamentet anser att kommissionens ordförande i denna funktion aktivt bör delta i förfarande för beviljande av ansvarsfrihet och understryker i detta sammanhang vikten av att kommissionens ordförande deltar i plenardebatten om ansvarsfrihet.

249.Europaparlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen atti)säkerställa att alla framtida beslut om försäljning och försäljning och andrahandsleasing av byggnader fattas på grundval av grundliga konsekvensbedömningar, att mer än ett anbud tas emot och att utvärderingskommittéer måste vara oberoende av utanordnarna,ii)utforma de framtida faserna i den storskaliga översynen av kommissionens organisationer och verksamhet på ett transparent sätt och säkerställa att relevanta organisationer som företräder kommissionens personal och andra relevanta aktörer involveras till fullo i processen,iii)förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med all relevant information och dokumentation om 2023 års försäljning av 23 av dess byggnader, inbegripet en detaljerad redogörelse för alla förfarandemässiga åtgärder som vidtagits, såsom den värderingsmetod som använts och bedömningen av konkurrerande anbud, med full transparens och med vederbörlig respekt för Eppos pågående utredning,iv)beställa en extern studie från oberoende experter under överinseende av den konfidentiella chefsrådgivaren som analyserar hur det formella trakasserisförfarandet fungerar eller inte fungerar och föreslår metoder för att göra det mer effektivt,v)ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en omfattande översikt för perioden 2021–2025 över visselblåsningsärenden som tagits upp av personalen, inbegripet antalet ärenden, de rapporteringskanaler som användes (inklusive respektive hierarki, generalsekreteraren och Olaf), de uppföljningsåtgärder som vidtagits i varje enskilt ärende och de rapporterande personernas anställningsstatus,vi)i fråga om översynen av riktlinjerna för visselblåsning vidta alla nödvändiga åtgärder för att anpassa dem till de normer som fastställs i direktivet,vii)genomföra riktlinjerna för användning av textmeddelanden i samband med arbetsflöden, för att säkerställa att all information som rör beslutsfattande eller arbetsflöde överförs via officiella kanaler, med full respekt för transparenskraven,viii)se över 2024 års ändringar av kommissionens tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1049/2001 och ändra sin arbetsordning för att säkerställa full överensstämmelse med förordning (EG) nr 1049/2001,ix)säkerställa snabb och korrekt handläggning av ansökningar om tillgång till handlingar i alla skeden av processen,x)säkerställa en förutsägbar, konsekvent och icke godtycklig tillämpning av dess bestämmelser om bättre lagstiftning, genom att definiera ”brådskande” situationer som motiverar ett undantag från de krav som fastställs i reglerna och, om undantag beviljas, fastställa ett förfarande för att säkerställa att det brådskande utarbetandet av lagstiftningsförslag fortfarande är förenligt med principerna om en transparent, evidensbaserad och inkluderande lagstiftningsprocess,xi)säkerställa att principerna om oberoende och integritet, i enlighet med uppförandekoden för Europeiska kommissionens ledamöter, upprätthålls i enlighet med högsta etiska standard,xii)påskynda arbetet för att säkerställa att Epso fungerar som det ska för att förse unionens institutioner med tillräckliga och högkvalificerade kandidater,xiii)i samarbete med Epso och övriga unionsinstitutioner säkerställa ett fullständigt och snabbt genomförande av ombudsmannens rekommendationer om Epso och återställa tilltron till för att Epsos urvalsförfaranden är rättvisa, tillgängliga och tillförlitliga samt rapportera om framstegen till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten,xiv)fortsätta att utforska alla möjligheter att korrigera betydande geografiska obalanser och könsobalanser i olika personalkategorier,xv)anta mätbara standarder för klarspråk för all sin offentliga kommunikation och utarbeta en handlingsplan för att förbättra tillgängligheten till sina publikationer, inbegripet pressmeddelanden, programdokument, årsrapporter och årliga verksamhetsrapporter, för medborgarna på unionens alla officiella språk, och rapportera om dess genomförande till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten,xvi)samarbeta med det gemensamma sjukförsäkringssystemet (JSIS) för att säkerställa att det täcker ett bredare spektrum av sjukdomar, inbegripet ytterligare autoimmuna sjukdomar, och ersätta ett bredare spektrum av tester och behandlingar,xvii)utvärdera och vid behov upphäva 2021 års luftfartsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och Staten Qatar,xviii)följa upp ombudsmannens slutsatser och skyndsamt undersöka utbytena mellan GD TRADE:s personal och företrädare för tobaksindustrin, och rapportera sina slutsatser till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

250.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten utfärdade ett kvalificerat yttrande om lagligheten och korrektheten i RRF‑utgifterna för det tredje året i rad, efter liknande slutsatser 2022 och 2023. Parlamentet noterar att revisionsrätten 2024 valde ut 395 delmål och mål för 28 bidragsbetalningar, som täckte 53,5 miljarder EUR av totalt 59,9 miljarder EUR som utbetalades 2024, och även om revisionsrätten inte anger någon felprocent på grund av RRF:s särskilda utgiftsmodell uppskattar den att den minsta finansiella inverkan av dess konstateranden överskrider väsentlighetsgränsen. Parlamentet noterar med oro att det är en ökande trend när det gäller den övergripande finansiella inverkan av de kvantitativa iakttagelserna. Parlamentet oroas över att sex av de 28 RRF‑bidragsbetalningarna som gjordes 2024 enligt revisionsrätten påverkades av kvantitativa iakttagelser och att fem av dessa betalningar innehöll väsentliga fel. Parlamentet noterar att, enligt revisionsrätten, med undantag för dessa frågor, de RRF‑utgifter som godkänts i räkenskaperna för år 2024 är lagliga och korrekta i alla väsentliga avseenden.

251.Europaparlamentet noterar med oro att revisionsrätten identifierade sex delmål i fem utbetalningar som inte hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet noterar att i dessa fall motsvarade de delar som saknades mer än en minimal godtagbar avvikelse och att kommissionen trots detta hade gjort de motsvarande utbetalningarna. Parlamentet noterar vidare att kommissionen i ett av de sex fallen använde sig, under sin preliminära bedömning, av uppgifter och kontroller från medlemsstaten utan att utföra ytterligare granskning för att bedöma tillförlitligheten.

252.Europaparlamentet noterar vidare att revisionsrätten identifierade ytterligare tolv fall av brister i kommissionens bedömning som, även om de inte hade någon betydelse för om delmålen eller målen hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, visade att kommissionen inte hade utfört tillräckliga kontroller för att bedöma tillförlitligheten i de uppgifter och kontroller som medlemsstaterna tillhandahållit.

253.Europaparlamentet noterar att kommissionens RRF‑utbetalningar till medlemsstaterna förutsätter att överenskomna delmål och mål uppfylls på ett tillfredsställande sätt, snarare än att enskilda utgifters förenlighet med EU:s och medlemsstaternas regler kontrolleras, vilket gör det svårt att bedöma efterlevnaden av tillämpliga rättsliga krav. Parlamentet konstaterar att RRF‑förordningen inte specificerar kriterier för att tolka uttrycket ”tillfredsställande” i förhållande till uppfyllandet av delmål och mål, och att när det gäller kvalitativa kriterier beror denna bedömning på flera domar, vilket leder till olika möjliga tolkningar om ifall delmål eller mål har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet konstaterar vidare att när delmål eller mål är vagt definierade, vilket har skett, resulterar det i att kriterierna för att bedöma om de är uppfyllda förblir otydliga.

254.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten även fann fyra fall av vagt definierade delmål eller mål som också hade identifierats och dokumenterats av kommissionen i dess preliminära bedömning. Parlamentet noterar att när mål och delmål är vagt definierade blir kriterierna för att bedöma om de uppnåtts oundvikligen också vaga, vilket undergräver bedömningsprocessens robusthet och tydlighet. Parlamentet noterar att mål och delmål som fastställts genom rådets genomförandebeslut i vissa fall kunde ha utformats på ett tydligare sätt.

255.Europaparlamentet påminner om att RRF‑superdelmålen för Polen föreskrev specifika reformer på det rättsliga området, inbegripet för det första nedmonteringen av den disciplinära kammaren vid högsta domstolen och dess ersättande med en oberoende avdelning vid högsta domstolen, och för det andra att alla domare som berörs av avgöranden i den disciplinära kammaren hade rätt att få sin sak prövad av den nya avdelningen inom en tydlig tidsram. Parlamentet är oroat över den polska presidentens fortsatta vägran att underteckna de reformer som föreslogs 2025 av den polska regeringen och antogs av det polska parlamentet om rättsstatsprincipen och som syftar till att genomföra kommissionens rekommendationer om uppnåendet av de rättsliga delmålen inom ramen för planen för återhämtning och resiliens. Parlamentet betonar att uppfyllandet av milstolparna för rättsväsendets oberoende, i linje med unionsrätten, inbegripet EU‑domstolens rättspraxis, är avgörande för att säkerställa rättssäkerhet och skydda unionens budget.

256.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har konstaterat att projekt avseende ett delmål och tre mål för två betalningar hade inletts före stödberättigandeperioden. Parlamentet noterar att enligt förordningen får endast åtgärder som inleddes från och med den 1 februari 2020 finansieras inom ramen för RRF, men den definierar inte närmare vad som utgör inledningen av en åtgärd. Parlamentet noterar att kommissionen i januari 2021 utfärdade riktlinjer där den tolkar en åtgärds inledning som början på dess genomförande på plats när kostnaderna uppstår. Parlamentet medger att revisionsrätten anser att inledandet av en åtgärd är datumet för det första rättsliga åtagandet (t.ex. ett avtal, en inköpsorder eller ett finansieringsbeslut), som utgör inledandet av den första verksamheten kopplad till åtgärden, medan kommissionen anser att genomförandet på plats inleds när kostnaderna uppstår. Parlamentet erkänner att det finns olika tolkningar av vad som inleder en åtgärd inom ramen för RRF.

257.Europaparlamentet noterar att unionens utestående upplåning ökade med mer än 30 % 2024, vilket återspeglar kommissionens utökade användning av kapitalmarknader för att finansiera storskaliga program såsom Sure och NextGenerationEU. Parlamentet noterar att den totala utestående upplåningen 2027 skulle kunna överstiga 900 miljarder EUR, vilket är nästan tio gånger den nivå som noterades 2020 innan NextGenerationEU lanserades. Parlamentet konstaterar att kommissionen sedan december 2022 har tillämpat en diversifierad finansieringsstrategi som sin standardmetod för att låna upp medel på kapitalmarknaderna, och att det nominella värdet av unionens utestående upplåning i slutet av 2024 uppgick till 601,3 miljarder EUR, vilket är en ökning från 458,5 miljarder EUR 2023. Parlamentet är bekymrat över att den stigande skuldnivån och ökade räntekostnaderna kommer att få långsiktiga konsekvenser för unionens finanspolitiska stabilitet, vilket kan resultera i större finansiella påfrestningar och minska unionens kapacitet att reagera på framtida utmaningar eller investera i viktiga strategiska prioriteringar.

258.Europaparlamentet noterar med oro att de årliga bidragsbetalningarna från RRF uppgick till 55,9 miljarder EUR 2024 och endast uppgick till ungefär hälften av den nivå som kommissionen förväntade sig i juni 2023 (96,0 miljarder EUR), vilket återspeglar ihållande förseningar i inlämningen och handläggningen av betalningsansökningar. Parlamentet noterar dock att takten ökade mot årets slut, och 15 medlemsstater lämnade in betalningsansökningar på totalt 58,5 miljarder EUR i december 2024.

259.Europaparlamentet noterar att RRF‑betalningarna i slutet av 2024 uppgick till 197,5 miljarder EUR av 358,9 miljarder EUR i avsatta bidrag, vilket innebär att upp till 161,4 miljarder EUR återstår att betala ut i slutet av 2026. Parlamentet noterar att denna stora mängd utestående betalningar, som är koncentrerad till instrumentets två sista år, ökar risken för flaskhalsar i genomförandet och ytterligare förseningar, särskilt i medlemsstater med strukturella kapacitetsbegränsningar. Parlamentet betonar att ett snabbt utnyttjande av de återstående RRF‑bidragen kommer att bero på reformernas och investeringarnas kvalitet och mognad, stabiliteten i de nationella styrningssystemen, tillgången till administrativ kapacitet och tekniskt stöd, och kommissionens förmåga att effektivt behandla en hög volym betalningsansökningar inom en förkortad tidsram.

260.Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att genomförandet av RRF‑bidrag var lägre än väntat, medan NextGenerationEU:s tilläggsutnyttjande ökade 2024. Parlamentet noterar att de årliga betalningarna av RRF‑bidrag uppgick till 55,9 miljarder EUR 2024, varav 7,9 miljarder EUR finansierades genom REPowerEU och 48,0 miljarder EUR från bidrag från NextGenerationEU, och att de årliga betalningarna för RRF‑bidrag som finansierades genom NextGenerationEU endast var hälften av vad kommissionen hade förväntat sig i juni 2023 (96 miljarder EUR). Parlamentet betonar dock att 15 medlemsstater hade lämnat in betalningsansökningar på totalt 58,5 miljarder EUR i december 2024. Parlamentet noterar att vid utgången av 2024 hade utbetalningar på 197,5 miljarder EUR gjorts för åtaganden på 358,9 miljarder EUR, vilket innebär att det fortfarande finns upp till 161,4 miljarder EUR i RRF‑bidrag tillgängliga för utbetalning före utgången av 2026.

261.Europaparlamentet noterar med oro kommissionens erkännande i sin rapport av den 8 oktober 2025 om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens att genomförandetakten skiljer sig avsevärt mellan medlemsstaterna, och att endast sex medlemsstater har mottagit betalningar som motsvarar mer än 65 % av deras totala RRF‑anslagsram och ytterligare fyra medlemsstater har mottagit mer än 50 % av sina anslag. Parlamentet uttrycker oro över de hittills stora skillnaderna i utnyttjandet av RRF‑bidrag. Parlamentet betonar att medlemsstaternas genomförande av reformer och investeringar i tid och på ett effektivt sätt har blivit alltmer brådskande, med mindre än sex månader kvar till tidsfristen i augusti 2026.

262.Europaparlamentet betonar sin oro över revisionsrättens slutsatser i den särskilda rapporten 22/2024 om dubbel finansiering från EU‑budgeten, och detta till följd av RRF‑modellen. Parlamentet betonar att medlemsstaternas nationella planer kan innehålla så kallade kostnadsfria åtgärder, det vill säga åtgärder som uppskattas inte ha några kostnader som ska finansieras genom RRF, och för vilka det inte finns någon kontroll för dubbel finansiering, eftersom kommissionen anser att åtgärder som inte får några RRF‑medel är riskfria. Parlamentet noterar att revisionsrätten rapporterade potentiella fall av dubbel finansiering i samband med RRF‑åtgärder. Parlamentet påminner om att den rapporterade slutsatsen i Kroatien rör en sådan kostnadsfri åtgärd, och att varken kommissionen inte samlar in bekräftade uppgifter om att några RRF‑medel dubbelfinansierats. Parlamentet understryker att revisionsrättens iakttagelse återspeglar en annan tolkning av vad som utgör ”finansierad” snarare än faktisk dubbelfinansiering. Parlamentet betonar dock att ”nollkostnadsåtgärder” och avsaknaden av systematiska dubbelkontroller skapar en strukturell blind fläck som kräver förstärkt övervakning och vägledning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta övervaka och ge vägledning till medlemsstaterna om tillämpning av reglerna för dubbel finansiering, samtidigt som man erkänner den rättsliga och metodologiska ram som fastställs i RRF‑förordningen.

263.Europaparlamentet påminner om att förordningen föreskriver att åtgärder och insatser som rör tidigare uppnådda mål och delmål inte får ha upphävts och att medlemsstaterna är skyldiga att bekräfta detta icke-upphävande i de förvaltningsförklaringar som åtföljer deras betalningsansökningar. Parlamentet beklagar djupt att den rättsliga ramen för RRF inte gör det möjligt för kommissionen att effektivt ta itu med återinföring efter den 31 december 2026.

264.Europaparlamentet understryker att kommissionen, i enlighet med artikel 12.1 i finansieringsavtalet och artikel 21.1 i låneavtalet, ”kan utföra kontroller, granskningar och revisioner av genomförandet av planen för återhämtning och resiliens när det gäller information om och motivering till att mål och delmål har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt i en betalningsbegäran, och att sådana kontroller, granskningar och revisioner kan utföras under en period efter det att RRF har löpt ut och kan bidra till att identifiera fall där den information som ligger till grund för begäran om utbetalning som lämnats in av en medlemsstat inte var korrekt.

265.Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av de åtgärder som anges i de finanspolitiska strukturplanerna på medellång sikt övervakas årligen inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och att medlemsstaterna lämnar lägesrapporter till kommissionen. Parlamentet noterar att dessa rapporter, i linje med vägledningen Vägledning C/2024/3975 av den 21 juni 2024. till medlemsstaterna om informationskraven för de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna och för de årliga lägesrapporterna, under RRF:s löptid måste innehålla information om framstegen i genomförandet av någon av reformerna och investeringarna i planen för återhämtning och resiliens som ingår i de finanspolitiska strukturplanerna på medellång sikt. Parlamentet understryker att dessa rapporter är nödvändiga för att säkerställa transparens, ansvarsskyldighet och en effektiv användning av unionens medel, och uppmanar kommissionen att kontrollera att medlemsstaterna tillhandahåller fullständig, aktuell och korrekt information i linje med RRF‑målen.

266.Europaparlamentet noterar att kommissionen sedan 2021 har utfärdat 20 slutliga revisionsrapporter som omfattar delmål och mål och innehåller 591 rekommendationer till 15 medlemsstater. Parlamentet är särskilt oroat över att för de flesta (64 %) av de 136 rekommendationerna om kritiska och mycket viktiga iakttagelser hade den tidsfrist för genomförandet som fastställts i revisionsrapporten redan passerats. Parlamentet noterar kommissionens erkännande att sådana förseningar i vissa medlemsstaters genomförande utgör 22 % av de totala rekommendationerna om kritiska och mycket viktiga resultat. Parlamentet noterar vidare kommissionens godtagande av revisionsrättens rekommendation om att analysera orsakerna till medlemsstaternas förseningar i genomförandet, och dess pågående översyn av statusen för alla utestående rekommendationer. Parlamentet förväntar sig att man snarast tar itu med förseningarna i genomförandet av kommissionens rekommendationer från efterhandsrevisionerna.

267.Europaparlamentet påminner om att kommissionen fortsatte att lägga till delmål för kontrollen efter det att svagheterna i medlemsstaternas kontrollsystem upptäckts. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att även om kommissionen har förbättrat sina kontroller av offentlig upphandling och statligt stöd är medlemsstaternas kontrollsystem fortfarande inte tillräckligt effektiva för att säkerställa efterlevnad. Parlamentet noterar att revisionsrätten identifierade brister, som utgör en risk för skyddet av unionens ekonomiska intressen, i 22 enskilda förfaranden för offentlig upphandling, inbegripet brist på kontroller för att förebygga eller upptäcka intressekonflikter, brister när det gäller att motivera användningen av brådskande förfaranden och brister i uppskattningen av upphandlingsvärdet och projektets varaktighet, vilket ledde till betydande skillnader mellan anbudshandlingarna och de faktiska kontrakt som undertecknats. Parlamentet noterar att kommissionen håller på att se över sin vägledning till medlemsstaterna i syfte att förbättra de tillhörande kontrollerna på nationell nivå. Parlamentet understryker att även om efterlevnaden av reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd i allmänhet inte har någon inverkan på korrektheten i de RRF‑betalningar som kommissionen gör till medlemsstaterna, är dessa regler avgörande för att säkerställa en fullt fungerande inre marknad. Parlamentet anser därför att finansieringen måste vara föremål för efterlevnad av tillämpliga regler för den inre marknaden. Parlamentet medger att kommissionsledamoten med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning under utfrågningen i budgetkontrollutskottet den 8 december 2025 erkände att en av de svagheter som inte kan upprepas är att reglerna om offentlig upphandling och statligt stöd inte ingår som betalningsvillkor, och kommissionens åtagande att korrigera detta för finansiering inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

268.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sina förvaltningsförklaringar har identifierat brister i fem medlemsstater som ska ge säkerhet om att de uppgifter som lämnats tillsammans med betalningsansökningarna är fullständiga, korrekta och tillförlitliga. Parlamentet noterar revisionsrättens slutsats att de fem medlemsstaterna, nämligen Tjeckien, Spanien, Frankrike, Kroatien och Slovakien, var medvetna om otillräckliga bevis för att vissa mål och delmål uppfylldes på ett tillfredsställande sätt när de lämnade in betalningsansökan, men att ingen av dem innehöll några reservationer i sin förvaltningsförklaring som visade att ett delmål/mål endast delvis var uppnått när betalningsansökan lämnades in.

269.Europaparlamentet uttrycker oro över revisionsrättens slutsatser i den särskilda rapporten 21/2025 ”Stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens för ett bättre företagsklimat”. Parlamentet betonar att de reformer som anges i de nationella planerna skiljer sig åt i fråga om omfattning, karaktär och ambition, och kanske inte alltid omsätts i strukturförändringar i företagsklimatet. Parlamentet uttrycker också sin besvikelse över att mål och delmål i allmänhet är begränsade till att mäta rättsliga utfall, främst antagandet av lagstiftning, snarare än deras resultat, och att betalningsvillkoren därför var uppfyllda när lagarna antogs, inte när lagarna har visat sin effektivitet. Parlamentet noterar att många reformer redan hade planerats före RRF, men att dess finansiella stöd bidrog till att säkerställa att reformerna genomfördes vid den tidpunkten.

270.Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att generaldirektören för GD ECFIN, när det gäller allvarliga oriktigheter som inte korrigerats av medlemsstaten, lämnade en förklaring med en reservation till följd av den höga risk som identifierats i en medlemsstat, nämligen Tjeckien, på grund av två enskilda fall av intressekonflikter för vilka det inte finns någon information om ytterligare korrigerande åtgärder som vidtagits av Tjeckien i detta skede och för vilka kommissionen ännu inte hade vidtagit korrigerande åtgärder. Parlamentet noterar att denna reservation gäller två RRF‑betalningar och att kommissionen även bedömde att 22 utbetalningar var förknippade med medelhög risk och att fem utbetalningar var förknippade med låg risk för allvarliga oriktigheter. Parlamentet noterar med oro revisionsrättens åsikt att eftersom kriterierna för riskbedömning i stort sett är anpassade till dem som tillämpas på områden som offentlig upphandling och statligt stöd kanske den övergripande bedömningen inte helt fångar upp den underliggande risknivån.

271.Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten rapporterar att den informationen som kommissionen har tillgång till om upptäckta bedrägerier är begränsad, och understryker behovet av att förbättra informationsflödena i syfte att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen, särskilt genom skärpta försiktighetsåtgärder. Parlamentet betonar att Eppo i slutet av 2024 behandlade 311 pågående ärenden med anknytning till NextGenerationEU och att alla utom fyra av dessa rörde RRF, vilket motsvarar omkring 17 % av alla pågående utredningar av utgiftsbedrägerier. Parlamentet noterar att den uppskattade skadan för unionens ekonomiska intressen är 2,8 miljarder EUR, vilket motsvarar 30 % (2023: 25 %) av den totala beräknade skadan till följd av alla EU‑utgiftsbedrägerier. Parlamentet betonar dock att Eppo officiellt endast hade underrättat kommissionen om 75 fall som rörde RRF, och att 80 % av dessa anmälda fall rörde en åtgärd i en enda medlemsstat, Italien. Parlamentet noterar också Eppos slutsats att nationella brottsbekämpande myndigheter fortfarande var den huvudsakliga rapporteringskällan, med 90 % av de nya utredningar som inleddes på grundval av deras information. Parlamentet noterar också från revisionsrättens särskilda rapport 06/2026 om bekämpning av bedrägerier inom RRF att medlemsstaterna hade rapporterat 51 fall av misstänkt bedrägeri till GD ECFIN från starten på RRF 2021 och fram till slutet av 2024. Parlamentet är bekymrat över att rapporter från unionens institutioner, organ och byråer, inbegripet kommissionen, står för mindre än 1 % av de nya Eppo-utredningar som inleddes 2025, vilket väcker ytterligare farhågor om kommissionens förmåga att övervaka RRF. Parlamentet oroas också över att Eppo förväntar sig att antalet fall kommer att fortsätta att öka eftersom RRF‑genomförandet har kommit mindre än halvvägs. Parlamentet betonar att siffrorna som lagts fram av Europeiska åklagarmyndigheten bekräftar att det finns risk för bedrägerier finns i RRF. Parlamentet betonar att denna situation visar på behovet av att ytterligare stärka den nationella kapaciteten att upptäcka och rapportera, samarbetet med Eppo och kommissionen, och den övergripande effektiviteten och konsekvensen hos systemen för bedrägeribekämpning i hela unionen. Parlamentet betonar att skyddet av unionens medel och skattebetalarnas pengar kräver en robust, samordnad och välförsörjd ram för bedrägeribekämpning, på både unionsnivå och nationell nivå.

272.Europaparlamentet välkomnar de reformer som Bulgarien genomfört och de framsteg som gjorts 2025, under vilka landet fick omkring 31 % av sin totala anslagna RRF‑finansiering genom två delbetalningar på 1,91 miljarder EUR. Parlamentet erkänner viktiga reformer på området offentlig upphandling och transparens i rättsväsendet. Parlamentet konstaterar att kommissionen den 3 november 2025 antog ett genomförandebeslut om partiellt innehållande av utbetalningen av den andra delbetalningen av icke återbetalningspliktigt stöd till Bulgarien, eftersom ett kontrolldelmål inte ansågs ha uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet erkänner den bulgariska regeringens insatser för att införa reformer som syftade till att säkerställa en politiskt oberoende utnämning av kommittén för korruptionsbekämpning. Parlamentet noterar att kommissionens genomförandebeslut ytterligare noterar att nationalförsamlingen behåller en dominerande roll i både nomineringen och utnämningen av ledningen av kommittén för korruptionsbekämpning. Parlamentet noterar att Bulgarien har sex månader på sig att se över den rättsliga ramen för att nå den tröskel som krävs. Parlamentet understryker att det tillfälliga upphävandet bör hävas endast när Bulgarien har vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa att delmålet uppnås på ett tillfredsställande sätt.

273.Europaparlamentet noterar revisionsrättens upprepade iakttagelser om vissa nationella revisionsmyndigheters brister när det gäller omfattning, kvalitet, dokumentation och rapportering. Parlamentet betonar behovet av en tydlig ansvarsram för att garantera kvalitet och konsekvens. Parlamentet insisterar på att revisionsorganen i medlemsstaterna måste följa internationellt accepterade revisionsstandarder. Parlamentet varnar för att underlåtenhet att göra detta undergräver tillförlitligheten i deras arbete och utgör en risk för metoden med en enda revision.

274.Europaparlamentet beklagar de ofullständiga verifieringskedjor som revisionsrätten har observerat i RRF, vilket försvagar spårbarheten och begränsar parlamentets och revisionsrättens möjligheter att utöva granskning. Parlamentet betonar att alla kommissionens databaser och informationssystem som används för insamling, utbyte och övervakning av uppgifter mellan kommissionen och medlemsstaterna måste vara tillgängliga för revisionsrätten. Parlamentet understryker att revisionsrätten bör ha direkt och omedelbar tillgång till de ursprungliga uppgifter som registrerats i systemet, utan föregående ändringar, aggregering eller redigering av nationella myndigheter eller kommissionens avdelningar. Parlamentet betonar att sådan tillgång är avgörande för att säkerställa revisionernas oberoende, tillförlitlighet och effektivitet och för att upprätthålla transparens och ansvarsskyldighet i genomförandet av unionens budget.

275.Europaparlamentet är oroat över att revisioner av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra resultatbaserade instrument är inriktade på systemrevisioner snarare än kontroller av faktiska utgifter. Parlamentet varnar för att sådana systemrevisioner kanske inte avslöjar underliggande problem som kan sprida sig och allvarligt undergräva den sunda ekonomiska förvaltningen av unionens budget och skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta beslutsamma korrigerande åtgärder, stärka revisions- och ackrediteringsförfarandena och se till att liknande systemfel inte kan upprepas, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras när det gäller rapporterings- och dokumentationsskyldigheter.

276.Europaparlamentet anser att RRF utgör ett konstitutionellt test för demokratisk ansvarsskyldighet, med tanke på dess storlek, hastighet och exceptionella genomförandemodell. Parlamentet påminner om att RRF finansieras genom en aldrig tidigare skådad gemensam europeisk upplåning, och därför kräver de högsta standarderna för finansiellt ansvar, transparens och valuta för pengarna för de europeiska skattebetalarna. Parlamentet betonar att parlamentets roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet endast är meningsfull om standarder för transparens, spårbarhet och verifiering tillämpas strikt och konsekvent i alla medlemsstater, och om bedömningen av delmål och mål genomförs på ett fullständigt objektivt och icke-politiskt sätt, som säkerställer likabehandling av medlemsstaterna. Parlamentet anser att varje övergång till resultatbaserade instrument måste åtföljas av parlamentarisk granskning för att garantera demokratisk ansvarsskyldighet. Parlamentet motsätter sig alla förslag som skulle rubba den institutionella balansen och undergräva parlamentets roll som myndighet som beviljar ansvarsfrihet.

277.Europaparlamentet noterar att revisionsrätten för 2024 bedömde de nationella systemen i fem medlemsstater, för att bedöma om de kunde spåra RRF‑medel från den nationella budgeten till slutmottagare och därefter, samt tillhandahålla uppgifter om slutmottagarnas utgifter. Parlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att spårbarheten när det gäller RRF‑medel inte är systematisk i medlemsstaterna och att de befintliga systemen i två medlemsstater inte systematiskt säkerställde att uppgifter samlades in om uppkomna kostnader för slutmottagarna av medel från faciliteten. Parlamentet beklagar revisionsrättens slutsats att det, trots kommissionens vägledning om den metod som medlemsstaterna ska följa för att offentliggöra de 100 största slutmottagarna COM(2024)0474, bilaga 5 till rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, 10.10.2024., förekommer betydande skillnader när det gäller vilken typ av information som offentliggjordes. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över att sådana brister i transparens och spårbarhet riskerar att undergräva allmänhetens förtroende och effektiv demokratisk kontroll av RRF‑utgifter. Parlamentet noterar också att två medlemsstater rapporterade tilldelade belopp (dvs. budgeterade) eller belopp som hade betalats ut, men i vissa fall endast på nivån för förmedlande organ, och i andra fall i kombination med nationell finansiering, och att en medlemsstat endast rapporterade uppgifter om åtgärder med delmål och mål som lämnats in för utbetalning till kommissionen, vilket inte återspeglade genomförandet av pågående åtgärder helt.

278.Europaparlamentet påminner om att det i artikel 22.2 d ii i RRF‑förordningen (EU) 2021/241 föreskrivs att medlemsstaterna, i revisions- och kontrollsyfte är skyldiga att samla in jämförbar information om användningen av RRF‑medel, inbegripet om namnen på slutmottagare, entreprenörer och underleverantörer, samt verkliga huvudmän. Parlamentet påminner vidare om att även om förordningen inte ålägger medlemsstaterna att samla in och offentliggöra uppgifter om utgifter som härrör från slutmottagare för att uppnå delmål eller mål, eller för att tillhandahålla sådan information genom sina ansökningar om RRF‑utbetalningar, är de dock skyldiga att offentliggöra denna information för de 100 slutmottagare som erhåller de största finansieringsbeloppen inom ramen för RRF. Parlamentet noterar att kommissionens ståndpunkt, som presenteras i dess vägledning om planer för återhämtning och resiliens, beskriver en slutmottagare som den sista enhet som mottar medel och som inte är en entreprenör eller underleverantör. Parlamentet uttrycker djup oro över denna tolkning av begreppet ”slutmottagare”, och upprepar sin åsikt om att detta strider mot den befintliga lagstiftningen. Parlamentet betonar att kommissionen förväntar sig att den genomför efterlevnaden av befintlig lagstiftning, och att den använder alla till buds stående medel för att garantera att medlemsstaterna tillhandahåller fullständiga och meningsfulla förteckningar över slutliga stödmottagare, med undantag för enbart förmedlande enheter, såsom ministerier eller förvaltande myndigheter. Parlamentet understryker att, för att säkerställa transparens, kommer parlamentet att överväga alla tillgängliga åtgärder för att säkerställa efterlevnad, och för att förhindra att en liknande tolkning tillämpas på bestämmelserna om transparens i andra budgetförordningar. Parlamentet anser att den ihållande underlåtenheten att säkerställa ett meningsfullt offentliggörande av slutmottagare allvarligt ifrågasätter parlamentets förmåga att bevilja ansvarsfrihet på informerad grund, och påminner om att parlamentet upprepade gånger har uttryckt allvarliga farhågor i tidigare ansvarsfrihetsresolutioner om RRF, bland annat när det gäller transparensen hos slutmottagarna. Parlamentet anser även att kommissionen bör inleda överträdelseförfaranden och att den bör agera utan onödigt dröjsmål och fullt ut utöva sina befogenheter som fördragens väktare gentemot medlemsstaterna för att säkerställa att medborgare och berörda parter har full tillgång till denna information. Om kommissionen underlåter att göra detta kommer parlamentet att överväga alla lämpliga åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att säkerställa efterlevnad, inbegripet rättsliga åtgärder. Parlamentet betonar att fullständig och tillförlitlig information om slutmottagare är nödvändig för att förhindra missbruk av medel, upptäcka bedrägerier och säkerställa likvärdiga normer för ansvarsskyldighet i alla medlemsstater.

279.Europaparlamentet påminner kommissionen om att ordalydelsen och andan i RRF‑förordningen måste följas strikt och att antagandet av riktlinjer eller andra interna dokument måste vara helt i linje med resultaten av förhandlingarna mellan medlagstiftarna. Parlamentet anser att så inte har varit fallet när kommissionen antog bestämmelserna om tolkningen av vad en ”slutmottagare” är i dess vägledning om planer för återhämtning och resiliens.

280.Europaparlamentet betonar vidare att budgetkontrollutskottets ledamöter den 4 februari 2025, för beviljande av ansvarsfrihet enligt artikel 319 i EUF‑fördraget, begärde att kommissionen för varje medlemsstat skulle tillhandahålla förteckningen över de 100 största fysiska personer eller enheter som tar emot RRF‑medel, inbegripet entreprenörer och underleverantörer. Parlamentet finner det oacceptabelt att endast sex medlemsstater delade de begärda uppgifterna med kommissionens avdelningar, och en medlemsstat uttryckte sin avsikt att dela förteckningen i framtiden, medan tre andra medlemsstater angav att de inte skulle lämna in uppgifterna, och hävdade att begäran inte var förenlig med rapporteringskraven enligt RRF‑förordningen, medan de återstående 17 medlemsstaterna inte reagerade på kommissionens begäran.

281.Europaparlamentet påminner om RRF:s avgörande bidrag till att förebygga en allvarlig ekonomisk nedgång och social kris efter covid-19-pandemin och dess förmåga att tillhandahålla ett starkt krishanteringsverktyg.

282.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa rekommendationerna i revisionsrättens årsrapport för 2024 för att säkerställa att kommissioneni)utföra en substansgranskning för att säkerställa tillförlitligheten i den information som medlemsstaterna lämnat om att de uppfyller kraven i rådets genomförandebeslut när den bedömer delmål och mål främst genom rapporter om övervakning och genomförande, i stället för att förlita sig på medlemsstaternas uppgifter och kontroller,ii)analysera orsakerna till förseningar i medlemsstaternas genomförande av rekommendationer kopplade till kritiska eller mycket viktiga iakttagelser och överväga att tillämpa schablonnedsättningar.

283.Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen atti)noga övervaka genomförandet av mål och delmål, särskilt de som rör revision, övervakning och kontroll, och säkerställa en adekvat övervakning av genomförandet av olika mål och delmål vid olika tidpunkter efter det att RRF har löpt ut med de alternativ som ges inom ramen för finansierings- och låneavtalen och den europeiska planeringsterminen,ii)samarbeta nära med medlemsstaterna för att säkerställa att mål och delmål, särskilt sådana av strukturell karaktär eller med koppling till landsspecifika rekommendationer, genomförs fullt ut och omsorgsfullt,iii)införa striktare kontrollmekanismer för att förhindra att befintliga projekt som inte ger något mervärde inom ramen för RRF inkluderas,iv)säkerställa full överensstämmelse med RRF‑delmålen och endast betala ut finansiering om delmålen fortfarande är uppfyllda,v)utan vidare dröjsmål upprätta ett bindande interinstitutionellt arrangemang som garanterar revisionsrätten fullständig och systematisk tillgång i realtid till alla relevanta databaser, inbegripet Arachne och Fenix,vi)konsekvent och korrekt tillämpa bestämmelserna om ”slutmottagare” i RRF‑förordningen genom att se över sin RRF‑vägledning, kommunicera med medlemsstaterna om korrekt tillämpning av definitionen av ”slutmottagare”, säkerställa att medlemsstaterna samlar in och tillhandahåller uppgifter om de sista enheter som tar emot medel, med undantag för förmedlande enheter såsom ministerier eller förvaltande myndigheter, och göra denna information tillgänglig för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten inom den sista tidsfristen för inlämnandet av ansökningar om RRF‑utbetalningar, och vid behov inleda överträdelseförfaranden,vii)säkerställa större transparens i RRF genom att i god tid offentliggöra kommissionens bedömningar, nationella rapporter, revisioner och återhämtningsåtgärder i ett tillgängligt och verifierbart format, vilket gör det möjligt för parlamentet, revisionsrätten och medborgarna att göra en ordentlig granskning; parlamentet stöder en skiktad strategi för fullständig tillgång i realtid för domstolen, obegränsade rättigheter till information för parlamentet och transparent tillgång för allmänheten i linje med domstolens avgöranden – samtidigt som efterlevnaden av den allmänna dataskyddsförordningen och unionens dataskyddsregler säkerställs; parlamentet betonar att offentliggjorda uppgifter måste återspegla det faktiska projektgenomförandet och de faktiska projektresultaten,viii)säkerställa konsekvent prestationsinformation i den fleråriga budgetramen efter 2027 genom att inrätta en enda uppsättning tydligt definierade politikområden och en enhetlig metod för att koppla samman utmaningar, mål, åtgärder, finansiering och prestationsindikatorer med ett eller flera politikområden, inbegripet genom användning av harmoniserade rapporteringsramar och mätbara, jämförbara indikatorer i alla medlemsstater, vilket möjliggör en tydlig bedömning av resultat, effektivitet och värde för unionens finansiering,ix)strikt tillämpa bestämmelserna i RRF‑förordningen, inbegripet de om innehållande av utbetalningar eller återkrav av belopp, särskilt om skyddet av EU:s ekonomiska intressen inte säkerställs,x)föreskriva uppdragskompatibla, automatiserade dubbelkontroller mellan RRF, sammanhållningsinstrument och direkta förvaltningsinstrument och årligen rapportera till myndighet som beviljar ansvarsfrihet om upptäckta fall av dubbelfinansiering,xi)ha ett nära samarbete med medlemsstaterna, särskilt de som står inför strukturella kapacitetsbegränsningar, genom att tillhandahålla riktat tekniskt stöd, vägledning och administrativt stöd för att säkerställa ett fullständigt och effektivt genomförande av investeringar och reformer från RRF i alla medlemsstater,xii)stärka övervakningsmekanismerna och säkerställa att reformer och investeringar som finansieras genom RRF förblir operativa och ger varaktiga effekter efter utbetalningsperioden, för att skydda unionens ekonomiska intressen och skattebetalarnas pengar,xiii)föreslå, för översyner av instrument och bestämmelser efter 2026, en skyldighet för medlemsstaterna att rapportera misstänkta bedrägerier och oriktigheter med hjälp av en harmoniserad taxonomi som är anpassad till Olafs/Eppos standarder,xiv)genomföra en makroekonomisk utvärdering i syfte att bedöma ändamålsenligheten och effektiviteten i EU:s stöd till medlemsstaterna genom RRF, inbegripet i vilken utsträckning stödet har varit lägligt och proportionerligt i förhållande till facilitetens avsedda mål, särskilt återhämtning från covid-19-krisen, och dela den med myndigheten som beviljar ansvarsfrihet,xv)begära att det införs prediktiva analysverktyg som drivs av AI samt maskininlärningskapacitet som skulle göra det möjligt för revisorer att utföra riskbedömningar i realtid och identifiera avvikelser på ett effektivare sätt.