1.Europaparlamentet noterar kommissionens årsrapport för 2023 om kontroll av unionsrättens tillämpning.

2.Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte offentliggjorde någon årsrapport om kontroll av unionsrättens tillämpning för 2024 och därmed frångick en praxis som infördes 1983, det vill säga för mer än fyrtio år sedan. Parlamentet understryker att regelbunden årlig kontroll av unionsrättens tillämpning är ett viktigt instrument genom vilket kommissionen fullgör sin roll som fördragens väktare i enlighet med artikel 17.1 i EU-fördraget, eftersom den bidrar till att säkerställa och kontrollera att unionsrätten tillämpas och efterlevs på ett korrekt sätt i alla medlemsstater och till att följa upp de framsteg som görs på detta område på ett transparent sätt som är tillgängligt för alla. Parlamentet anser att årsrapporten om kontroll av unionsrättens tillämpning är ett avgörande verktyg för att möjliggöra granskning av ett korrekt införlivande och genomförande av EU-rätten och för att skydda den institutionella balans som föreskrivs i fördragen. Parlamentet betonar att det måste hållas ständigt informerat och att det förlitar sig på denna rapportering både i rollen som medlagstiftare och i utövandet av sin politiska kontroll över kommissionen i enlighet med artikel 14.1 i EU-fördraget, för att säkerställa att kommissionen utövar sina befogenheter på lämpligt sätt. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa årlig kontroll av unionsrättens tillämpning land för land, för att förhindra kränkningar av de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen till följd av bristande efterlevnad. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt yttrandefrihet, mediepluralism, jämlikhet och icke-diskriminering, vars åsidosättande skulle kunna ha en direkt inverkan på medborgarnas förtroende för EU. Parlamentet anser att transparent och tillgänglig rapportering bidrar till att hålla medborgarna informerade om EU-rättens genomförande och minskar utrymmet för felaktig information om EU:s funktionssätt. Parlamentet noterar med oro att nationella författningsdomstolar och högsta domstolar i vissa medlemsstater har undergrävt den väletablerade doktrinen om EU-rättens företräde. Parlamentet betonar att en sådan utveckling alltid bör leda till snabba verkställighetsåtgärder från kommissionens sida, inbegripet överträdelseförfaranden.

3.Europaparlamentet noterar kommissionens övergång till en ny rapporteringscykel för kontroll av unionsrättens tillämpning med årliga lägesrapporter om förenkling, genomförande och efterlevnad från varje kommissionsledamot och en årlig översiktsrapport om förenkling, genomförande och efterlevnad. Parlamentet välkomnar den årliga översiktsrapporten för 2025 och kommissionsledamöternas årliga lägesrapporter för 2025, som omfattar perioden 1 januari–31 juli 2025, som en värdefull källa till faktainformation om läget när det gäller genomförandet av EU-rätten i alla sektorer och medlemsstater. Parlamentet noterar att rapporterna är tydligt disponerade. Parlamentet beklagar dock det faktum att analysen är alltför inriktad på uppnådda resultat och i otillräcklig grad uppmärksammar ihållande utmaningar och systembrister när det gäller efterlevnaden. Parlamentet noterar att en brist på jämförbara uppgifter och resultatinriktade indikatorer begränsar bedömningen av verkliga framsteg över tid. Parlamentet betonar att den årliga översiktsrapporten måste vara mer än en ren beskrivning och innehålla en omfattande, kritisk bedömning av systemiska utmaningar och brister i tillämpningen och kontrollen av efterlevnaden av EU-lagstiftningen, inbegripet en tydlig och transparent identifiering av brister och åtgärder som kommissionen planerar att vidta för att ta itu med dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att i framtida översiktsrapporter säkerställa en konsekvent metod och en analys av genomförandet och kontrollen av efterlevnaden som motvikt till kapitlen om förenkling. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå längre än en formalistisk, förfarandemässig övervakning som enbart är inriktad på införlivandet av direktiv. Parlamentet betonar att övervakningen bör fånga upp EU-rättens faktiska effektivitet när det gäller att uppnå dess mål. Parlamentet begär att kommissionen offentliggör den metod som tillämpas vid utarbetandet av översiktsrapporterna för att säkerställa transparens och effektiv parlamentarisk kontroll. Parlamentet understryker vikten av ett gott samarbete mellan institutionerna, särskilt genom den varaktiga strukturerade dialogen mellan kommissionen och parlamentet, för att säkerställa full transparens och tillgänglighet och för att öka rapporternas trovärdighet och användbarhet för beslutsfattare och medborgare

4.Europaparlamentet efterlyser ökad transparens i samarbetet mellan kommissionen, parlamentet och rådet när det gäller genomförande och kontroll av efterlevnaden av EU-rätten, bland annat genom regelbundna strukturerade dialoger, systematiskt utbyte av uppgifter och överföring av relevanta handlingar i rätt tid till parlamentet i linje med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning.

5.Europaparlamentet beklagar bristen på information om EU:s viktigaste politiska prioriteringar i kommissionens årsrapport om kontrollen av unionsrättens tillämpning 2023 samt i dess översiktsrapport om förenkling, genomförande och efterlevnad.

6.Europaparlamentet betonar behovet att stärka förhandsmekanismerna för att säkerställa att lagstiftningsförslag till fullo överensstämmer med den fördelning av befogenheter som fastställs i fördragen i syfte att undvika situationer där rättsakter som antagits genom hela det ordinarie lagstiftningsförfarandet och godkänts av medlemsstaterna senare kan ogiltigförklaras, även delvis, av skäl som rör rättslig grund eller befogenhet. Parlamentet understryker att ökad rättslig granskning i alla skeden av lagstiftningsprocessen är avgörande för att skydda EU-lagstiftningens stabilitet, förutsägbarhet och trovärdighet. Parlamentet betonar att kommissionen måste säkerställa systematiska efterlevnadskontroller för att förhindra att EU-lagstiftningen inkräktar på områden som inte omfattas av EU:s behörighet, särskilt på känsliga områden.

7.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en årlig transparensrapport som särskilt ägnas åt övervaknings-, förenklings- och verkställighetscykeln, med detaljerade uppgifter om metodförändringar, datakällor, påträffade utmaningar och samråd med berörda parter och nationella förvaltningar.

8.Europaparlamentet noterar hänvisningarna i kommissionens översiktsrapport för 2025, och i de tillgängliga sektorsvisa lägesrapporterna, till dialogerna före ett överträdelseförfarande (tidigare kallade EU Pilot), det sätt som de för närvarande fungerar på och den roll som de spelar när det gäller att underlätta tidig problemlösning innan formella överträdelseförfaranden inleds. Parlamentet anser dock att dessa hänvisningar bör vara mer detaljerade.

9.Europaparlamentet betonar att framställningar som mottas av parlamentet utgör ett viktigt verktyg för att identifiera brister i genomförandet av EU-rätten, däribland systembetingade eller strukturella överträdelser i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför kraftfullt kommissionen att se till att information och slutsatser från framställningar beaktas och integreras i dess verkställighets- och övervakningsprocesser. Parlamentet uppmanar kommissionen särskilt att tillhandahålla detaljerade statistiska uppgifter om antalet framställningar som följts upp av kommissionen, inbegripet de som har lett till ytterligare utredningar genom EU Pilot-förfaranden eller överträdelseförfaranden.

10.Europaparlamentet uttrycker oro över den regelbundna bristen på konsekvensbedömningar som åtföljer lagstiftningsförslag, särskilt lagstiftningsförslag med eventuella betydande konsekvenser för de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar att konsekvensbedömningar bidrar till EU-lagstiftningens kvalitet och därmed underlättar dess genomförande samt ökar EU-institutionernas transparens och ansvarsskyldighet. Parlamentet framhåller vikten av att samråda med relevanta intressenter och civilsamhällesorganisationer vid utarbetandet av konsekvensbedömningar.

11.Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att i stor utsträckning involvera intressenter, civilsamhällesorganisationer och oberoende experter i övervakningen av genomförandet av EU-rätten och att fullt ut utnyttja deras expertis och kunskap om lokalt genomförande.

12.Europaparlamentet upprepar att respekten för rättsstatens principer är en grundläggande förutsättning för ett effektivt genomförande och en enhetlig tillämpning av EU-rätten i alla medlemsstater och erkänner att brottsbekämpning har en väsentlig roll i skyddet av de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar att en korrekt och enhetlig tillämpning av EU-rätten på områdena frihet, säkerhet och rättvisa är avgörande för att skydda de grundläggande rättigheterna, det ömsesidiga förtroendet och rättsstaten i hela EU. Parlamentet noterar med oro de ihållande bristerna i införlivandet och genomförandet av centrala rättsliga instrument. Parlamentet uttrycker sitt starka stöd för mekanismen för villkorlighet rörande rättsstaten och uppmanar kommissionen att tillämpa den konsekvent och på ett objektivt och transparent sätt. Parlamentet betonar det brådskande behovet av ökad granskning av medlemsstaternas efterlevnad av EU:s grundläggande värden, nämligen rättsstaten, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna, som stadgas i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet understryker att den mekanism som fastställs i artikel 7 i EU-fördraget är ett viktigt verkställighetsverktyg i händelse av en klar risk för ett allvarligt åsidosättande. Parlamentet betonar att respekten för rättsstatens principer inte bara berör medlemsstaterna utan även EU:s institutioner, som bör hållas ansvariga för efterlevnaden av fördragen.

13.Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att genomdriva rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen EUT L 328, 6.12.2008, s. 55, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_framw/2008/913/oj. samt förordningen om digitala tjänster Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (EUT L 277, 27.10.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2065/oj)., för att säkerställa ett robust rättsligt och institutionellt skydd mot hatpropaganda, diskriminering och våld i både fysiska och digitala miljöer.

14.Europaparlamentet efterlyser ett starkare gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga och brottsbekämpande myndigheter för att effektivt bekämpa grov brottslighet, korruption och terrorism. Parlamentet stöder ytterligare digitalisering av rättsliga verktyg, inbegripet ett fullständigt införande av e-bevisning och e-Codex. Parlamentet understryker vikten av att stärka Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) roll och operativa kapacitet.

15.Europaparlamentet betonar att kommissionen bör ta vederbörlig hänsyn till rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna när den verkställer skydd av grundläggande rättigheter enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna vilka motsvarar rättigheter som garanteras av konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

16.Europaparlamentet stöder de strategiska rekommendationerna i Draghi- och Lettarapporterna och betonar deras relevans för att stärka EU:s genomförandekapacitet, modernisera den inre marknaden och säkerställa en mer konsekvent och resultatinriktad styrning av EU-rätten inom alla politikområden.

17.Europaparlamentet uttrycker stark oro över kommissionens ovilja att inleda överträdelseförfaranden vid domstolen, även i fall som inbegriper tydliga och ihållande åsidosättanden av EU-rätten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att i egenskap av fördragens väktare fullt ut utnyttja alla tillgängliga verkställighetsverktyg och inte tveka att använda rättstvister som ett väsentligt verktyg för att säkerställa efterlevnad och upprätthålla EU-rättens auktoritet. Parlamentet beklagar att inledandet av överträdelseförfaranden fortfarande är selektivt, med tanke på kommissionens tillvägagångssätt att prioritera de överträdelser som den anser har störst inverkan på offentliga intressen och affärsintressen Kommissionens meddelande av den 11 februari 2025 Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling (COM(2025)0047)., och uttrycker oro över att eventuella överträdelser av unionsrätten inte på ett systematiskt sätt leder till verkställighetsåtgärder. Parlamentet betonar vikten av kontroll och förebyggande åtgärder för att säkerställa att medborgarna inte behöver bära kostnaderna för medlemsstaternas ofullständiga införlivande eller felaktiga tillämpning av EU-rätten.

18.Europaparlamentet kritiserar bristen på transparens när det gäller de kriterier som kommissionen använder för att prioritera vissa verkställighetsåtgärder framför andra. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta och offentliggöra transparenta och objektiva kriterier som ska tillämpas vid fall av överträdelser, särskilt när det gäller att välja ut och prioritera sådana som inbegriper allvarliga eller systematiska kränkningar av grundläggande rättigheter, rättsstatens principer eller regler för den inre marknaden. Parlamentet betonar nödvändigheten av större transparens under hela processen, inbegripet allmänhetens tillgång till information om de pågående förfarandenas status, art och omfattning, om resultaten av förfaranden och om allmänhetens synpunkter, både mottagna och beaktade, särskilt i inledningsfasen av överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att proaktivt och kontinuerligt rapportera om fall där den har agerat som svar på misstänkta allvarliga överträdelser och om fall där den har beslutat att inte agera.

19.Europaparlamentet beklagar att det så sällan inleds överträdelseförfaranden för bristande efterlevnad av domstolens domar. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvent inleda sådana förfaranden i de fall där en dom från domstolen inte genomförs, inbegripet att begära standardbelopp eller viten, särskilt i fall av systematiska överträdelser av EU-rätten eller upprepad bristande efterlevnad av domstolens domar från den aktuella medlemsstatens sida.

20.Europaparlamentet betonar att klagomål om medlemsstaters påstådda överträdelser av EU-rätten från medborgare, rättstillämpare eller organisationer i det civila samhället är en viktig källa till information när det gäller att genomdriva EU-rätten. Kommissionen uppmanas kraftfullt att, när den tar emot klagomål, säkerställa att sådana klagomål följs upp på lämpligt sätt, bland annat genom att, när så är lämpligt, i god tid inleda överträdelseförfaranden eller tydligt informera sökanden om skälen till att inget överträdelseförfarande kommer att inledas. Parlamentet understryker vidare vikten av andra kanaler som gör det möjligt för medborgarna att rapportera om administrativa missförhållanden inom en EU-institution eller om bedrägerier, samt behovet att förstärka de ekonomiska och mänskliga resurserna hos Europeiska ombudsmannen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och att göra mekanismen för ingivande av framställningar till Europaparlamentet mer effektiv.

21.Europaparlamentet noterar att parlamentet har mottagit flera framställningar som tar upp allvarliga farhågor om sexuella övergrepp mot barn, särskilt på nätet, och mer allmänt om upprepade eller systematiska brister i genomförandet av EU:s lagstiftning om skydd av barn. Parlamentet framhåller att kommissionen under 2023 och 2025 följde upp överträdelseförfaranden mot 18 medlemsstater för felaktigt införlivande av direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (EUT L 335, 17.12.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/93/oj)., varav åtta ärenden har avslutats. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera verkställigheten på detta område och att säkerställa en snabb och effektiv uppföljning av framställningar som tar upp påståenden om bristande efterlevnad, med tanke på barns särskilda sårbarhet. I detta sammanhang uppmuntrar parlamentet kommissionen att använda alla tillgängliga förfarandemässiga och rättsliga medel för att säkerställa ett fullständigt och effektivt genomförande av unionsrätt som syftar till att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

22.Europaparlamentet noterar med oro att tillämpningen av förfarandet för förhandsavgörande är hotat i vissa medlemsstater, inbegripet domarnas befogenheter att begära förhandsavgöranden. Parlamentet betonar att sådana hinder undergräver ett korrekt genomförande av EU-rätten i dessa medlemsstater. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att fullt ut utnyttja de relevanta instrumenten för att säkerställa fullständig efterlevnad av förfarandet för förhandsavgörande.

23.Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att effektivt utnyttja den administrativa fasen, med tanke på målet att se till att medlemsstaterna uppfyller de skyldigheter som följer av EU-rätten så snabbt som möjligt. Kommissionen uppmanas att införa en tidsfrist för dialogen före ett överträdelseförfarande, tidigare känd som EU Pilot-förfarandet, för att säkerställa snabb lösning och verkställighet. Parlamentet rekommenderar att mer detaljerad och tillgänglig information tillhandahålls om dessa informella dialoger, inbegripet förväntade tidsplaner och resultat, för att säkerställa ansvarsskyldighet och snabb lösning.

24.Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att stärka det strukturerade samarbetet och mekanismer för tidig varning som bidrar till att upptäcka problem med införlivande eller genomförande innan formella överträdelseförfaranden blir nödvändiga. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till medlemsstaterna att strikt hålla tidsfristerna för införlivande, följa de riktlinjer som kommissionen utfärdar och aktivt och fullt ut delta i genomförandedialoger samt att i god tid underrätta kommissionen om potentiella hinder och problem när det gäller införlivande och genomförande, i syfte att undvika förseningar, misstag och potentiella viten. Parlamentet efterlyser ytterligare stöd för att bygga upp medlemsstaternas administrativa och tekniska kapacitet i detta avseende. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater antingen rapporterar problem med införlivandet och/eller genomförandet för sent eller underlåter att rapportera dem helt och hållet, vilket leder till förseningar som påverkar EU:s medborgare och företag negativt. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna deltar i lagstiftningsförfarandet genom rådet som medlagstiftare. Parlamentet betonar att bristen på efterlevnad av EU-rätten skadar medborgarnas uppfattning om EU och dess förmåga att leverera resultat.

25.Europaparlamentet välkomnar införandet av genomförandedialoger som ett nytt instrument för att stödja medlemsstaternas efterlevnad av EU-rätten. Parlamentet betonar vikten av att inrätta en tydlig, transparent och inkluderande process för att identifiera, välja ut och involvera berörda parter i dessa dialoger i alla EU:s medlemsstater. Parlamentet noterar med oro att regionala och lokala myndigheters deltagande i genomförandedialoger fortfarande är begränsat. Parlamentet betonar att ett meningsfullt deltagande av berörda parter är avgörande för att förbättra genomförandeinsatsernas kvalitet, legitimitet och effektivitet.

26.Europaparlamentet noterar att enligt resultattavlan för den inre marknaden är den genomsnittliga förseningen av införlivande av inremarknadsdirektiv i EU för närvarande 11,9 månader, vilket innebär att medlemsstaterna i genomsnitt tar nästan ett år längre på sig än den föreskrivna tidsfristen för att införliva EU-direktiv i sin nationella lagstiftning.

27.Europaparlamentet är bekymrat över att många EU-rättsakter innehåller hänvisningar till tekniska standarder och delegerade akter eller genomförandeakter som fortfarande håller på att utarbetas vid tidpunkten för antagandet av den grundläggande akten, vilket gör det svårt för medlemsstaterna att fullt ut införliva dem i tid.

28.Europaparlamentet noterar med oro begränsningarna hos den nya genomförandeplattformen Europa, som lanserades i april 2025, vars syfte det är att centralisera information om kommissionens verkställighetsåtgärder, överträdelseförfaranden, införlivande av direktiv och dialog före ett överträdelseförfarande, tidigare kallad EU Pilot-förfarande. Parlamentet påpekar att plattformen, trots sin potential, i första hand består av uppgiftstabeller och bör förbättras i syfte att på ett transparent sätt tillhandahålla grundläggande information om pågående eller avslutade förfaranden och göra uttömmande, kvalitativa analyser av de uppgifter som presenteras tillgängliga. Parlamentet noterar att den information som presenteras på plattformen främst organiseras av medlemsstaterna och ger en allmän översikt över de nationella genomförandeinsatserna. Parlamentet beklagar avsaknaden av en rättsaktsbaserad struktur som skulle möjliggöra en tydligare förståelse av genomförandefasen, relaterade utmaningar samt utmaningar som medlemsstaterna stöter på vid genomförandet av lagstiftningsakter. Parlamentet anser att ett utvecklande av en sådan analytisk ansats avsevärt skulle förbättra transparensen och underlätta en mer evidensbaserad bedömning av genomförandet i hela EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivisera plattformen och dess innehåll så att den kan användas för att genomföra en rad verksamheter på ett transparent och lättillgängligt sätt, inbegripet jämförelser och slutsatser i vissa fall, och bli ett användbart instrument för lagstiftare, rättstillämpare och medborgare som vill få inblick i hur EU-rätten upprätthålls i praktiken.

29.Europaparlamentet betonar att ett transparent och snabbt offentliggörande av uppgifter om införlivande- och överträdelseärenden är avgörande för ansvarsskyldigheten och allmänhetens tilltro. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra sådana uppgifter tillgängliga i ett öppet och användarvänligt format och att underlätta jämförelser mellan medlemsstater och politikområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa nödvändig insyn i alla verktyg och databaser som används för att övervaka genomförandet av EU-rätten, bland annat genom att offentliggöra metodanmärkningar, kriterier för datainsamling och förklaringar av indikatorer. Parlamentet betonar att transparens är avgörande för att medborgare, forskare och EU-institutioner ska kunna bedriva meningsfull granskning.

30.Europaparlamentet understryker behovet att öka transparensen för medborgare och företag när det gäller de rättigheter som de åtnjuter enligt EU-rätten och de mekanismer som finns tillgängliga när dessa rättigheter kränks. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra klagomålsförfarandenas synlighet och tillgänglighet, bland annat genom moderniserade digitala verktyg och flerspråkiga informationsportaler.

31.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att stärka och modernisera sin övervakning av tillämpningen av förordningar, som ett erkännande av dessas ökande betydelse som EU:s viktigaste lagstiftningsinstrument. Parlamentet noterar de utmaningar som finns när det gäller tillämpningen av förordningar, vilket framgår av brister i de uppgifter som kommissionen tillhandahåller, särskilt i fråga om fullständighet, tillgänglighet och samstämmighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för hur dess kontrollåtgärder och kontrollmetoder anpassas till tillämpningen av förordningar och till de rekommendationer som i detta avseende lämnas i Stocktaking report on the Commission working methods for monitoring the application of EU law (”lägesrapport om kommissionens arbetsmetoder för kontroll av unionsrättens tillämpning”).

32.Europaparlamentet rekommenderar en mer disciplinerad och begränsad användning av nivå 2-lagstiftning, nämligen delegerade akter och genomförandeakter, genom att icke väsentliga delar av lagstiftningen specificeras eller genom att akternas tillämpningsområde begränsas till verkligt tekniska frågor som är nödvändiga för tillämpningen av nivå 1-lagstiftning. Parlamentet betonar att nivå 2-akter måste omfattas av transparenta förfaranden, inbegripa tydliga tidsplaner, medge tillräckligt med tid för meningsfull och effektiv granskning från medlagstiftarnas sida samt offentliggöras med tillräcklig ledtid för att berörda parter ska kunna förbereda sig för efterlevnad, och att åtgärderna, där så är möjligt, måste göras tillgängliga före eller samtidigt som ikraftträdandet av nivå 1-lagstiftning för att säkerställa rättssäkerhet och verkställbarhet.

33.Europaparlamentet insisterar på den grundläggande roll som medlemsstaternas och EU:s rättsliga myndigheter spelar för att bygga upp en robust rättspraxis och därigenom upprätthålla rättssäkerheten i samhället och marknaden i hela EU. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att bevara rättsväsendets oberoende, men också av att tilldela rättsväsendet robusta ekonomiska och mänskliga resurser.

34.Europaparlamentet betonar att införlivandet av EU-rätten i vissa medlemsstater med regionala eller federala konstitutionella bestämmelser kan kräva mångfasetterade lagstiftningsprocesser som involverar flera förvaltningsnivåer.

35.Europaparlamentet understryker vikten av ett starkare gränsöverskridande samarbete mellan rättsliga och brottsbekämpande myndigheter för att effektivt bekämpa grov brottslighet, korruption och terrorism, särskilt genom att stärka Eppos roll och operativa kapacitet.

36.Europaparlamentet stöder ytterligare digitalisering av rättsliga verktyg, särskilt i gränsöverskridande förfaranden, såsom e-bevisning- och e-Codex-systemen, i syfte att påskynda det rättsliga beslutsfattandet på ett tillförlitligt sätt.

37.Europaparlamentet betonar att förenkling av EU-rätten inte får sammanblandas med avreglering. Parlamentet framhåller att kommissionens förenklingsinsatser, där olika lagstiftningsakter klumpas ihop, inte på något sätt bör vara automatiska och alltid måste bli föremål för grundliga konsekvensbedömningar och meningsfulla samråd med berörda parter. Parlamentet betonar att en förenkling av rättsliga texter och förfaranden kan förbättra tydligheten, rättssäkerheten och den administrativa effektiviteten. Parlamentet upprepar att tydlig och konsekvent EU-lagstiftning av hög kvalitet är en nödvändig förutsättning för ett effektivt, korrekt och enhetligt införlivande i medlemsstaterna, samtidigt som de centrala politiska målen och skydden bevaras. Parlamentet understryker att målet med en sådan förenklingsprocess måste vara att minska den tekniska komplexiteten, undanröja överlappningar i lagstiftningen, harmonisera definitioner och förfaranden mellan rättsakter som reglerar närliggande områden och säkerställa att genomförandet i nationell rätt är tekniskt möjligt. Parlamentet påpekar vikten av samstämdhet mellan lagstiftningsinstrument för att undvika överlappningar och motsägelser som ökar komplexiteten och hindrar ett effektivt genomförande. Parlamentet betonar att en minskning av den administrativa bördan inte kan skiljas från säkerställandet av tillgänglighet, vilket effektivt kan uppnås med hjälp av väl utformade digitala verktyg som är enkla och inkluderande för alla användare.

38.Europaparlamentet noterar att 59 av 130 ordinarie lagstiftningsärenden offentliggjordes utan någon konsekvensbedömning under 2023, och att 26 av 31 ordinarie lagstiftningsärenden offentliggjordes utan någon konsekvensbedömning under 2024. Parlamentet noterar vidare med oro att kommissionen mellan den 1 december 2024 och den 26 september 2025 offentliggjorde 80 ordinarie lagstiftningsärenden, varav endast 18 åtföljdes av totalt 12 konsekvensbedömningar. Parlamentet efterlyser konsekvensbedömningar av alla rättsakter. Parlamentet beklagar att detta inte varit fallet för flera politiskt känsliga förslag i det förflutna.

39.Europaparlamentet erkänner de mål om att minska bördorna som kommissionen fastställt i sitt arbetsprogram för 2025. Parlamentet välkomnar kommissionens planer på att genomföra stresstester och verklighetskontroller av EU-lagstiftningen för att säkerställa att den på ett effektivt sätt uppfyller sina politiska mål. Parlamentet påminner i detta avseende om vikten av en systematisk utvärdering av lagstiftningen för ett evidensbaserat beslutsfattande, i enlighet med kommissionens verktygslåda för bättre lagstiftning. Parlamentet kräver att en utsedd kommissionsledamot ges de befogenheter, resurser och analysverktyg som krävs för att leda denna insats och säkerställa att alla lagstiftningsakter är proportionella, verkställbara och ändamålsenliga.

40.Europaparlamentet lyfter fram fall där lagstiftningsakter aldrig har tillämpats. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet övervaka sådana fall, bedöma orsakerna till denna bristande tillämpning, besluta om lagstiftningsakterna behöver förenklas och lägga fram förslag om ändring av dem.

41.Europaparlamentet påminner om att EU:s lagstiftningsarbete bygger på interinstitutionell balans mellan medlagstiftarna och ett gemensamt åtagande om transparent samarbete under lagstiftningscykeln. Parlamentet konstaterar att detta måste återspeglas i fastställandet och översynen av fleråriga prioriteringar och den årliga gemensamma förklaringen om årliga interinstitutionella prioriteringar. Parlamentet kritiserar skarpt kommissionens nya praxis att utan tillräcklig motivering dra tillbaka lagstiftningsförslag, särskilt sådana som redan är föremål för trepartsförhandlingar, eftersom sådana åtgärder undergräver trovärdigheten i det interinstitutionella samarbetet och den demokratiska ansvarsskyldigheten. Parlamentet påminner om att varje avsikt från kommissionens sida att dra tillbaka pågående lagstiftningsakter som tillkännagetts i dess årliga arbetsprogram måste vara vederbörligen motiverad och underbyggd, så att ett ordentligt samråd med EU:s medlagstiftare möjliggörs. Parlamentet noterar att bristen på ordentliga samråd äventyrar det balanserade utövandet av EU-institutionernas befogenheter, skapar rättslig osäkerhet för företagen och undergräver allmänhetens förtroende för EU:s lagstiftning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fullt ut involvera Europaparlamentet och rådet i ett tidigt skede och under hela förfarandet för ett tillbakadragande, och att genomföra grundliga, evidensbaserade konsekvensbedömningar före ett eventuellt upphävande som på ett heltäckande sätt beaktar fördelar och kostnader, inbegripet kostnaderna för bristande efterlevnad och underlåtenhet att vidta åtgärder.

42.Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att lägga fram lagstiftning för att kodifiera minimistandarder för administrativa förfaranden i medlemsstaterna, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 22 november 2023 med rekommendationer till kommissionen om digitalisering och förvaltningsrätt. Parlamentet betonar att sådan lagstiftning bör främja rättvisa, transparens och digitalisering i EU:s offentliga förvaltning, inbegripet skyddsåtgärder för ansvarsfull användning av AI i beslutsfattandet.

43.Europaparlamentet efterlyser en betydande förenkling av de administrativa skyldigheterna för mottagare av EU-medel, för att säkerställa att EU-medel används korrekt och effektivt, särskilt genom en bredare användning av resultatbaserade rapporteringsmodeller, minskat dubbelarbete i revisionsförfaranden och en tydlig rättslig åtskillnad mellan oavsiktliga fel och avsiktliga bedrägerier. Parlamentet beklagar att endast omkring en tredjedel av de totala medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens i slutet av 2023 hade betalats ut till medlemsstater, och att sju medlemsstater då inte hade fått några medel alls från faciliteten för att på ett tillfredsställande sätt uppnå delmål och mål, på grund av att regeringarna hade missat överenskomna delmål. Europeiska revisionsrätten, särskild rapport 13/2024: Utnyttjandet av medel från faciliteten för återhämtning och resiliens – Det görs framsteg, men de är försenade, och det finns fortfarande risk för att åtgärder inte slutförs och att facilitetens mål därför inte uppnås, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024. Parlamentet betonar att en alltför stor administrativ börda, liksom problem med administrativ kapacitet och komplexa regler på nationell nivå, undergräver tillgången till EU-finansiering och trovärdigheten i EU:s stödpolitik.

44.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att bedöma möjligheten att slå samman befintlig och kommande digital lagstiftning, inbegripet cybersäkerhetsramar, till en enda sammanhängande digital regelbok. Parlamentet rekommenderar att ett sådant instrument innehåller harmoniserade definitioner, enhetliga rapporteringsskyldigheter och tydlig vägledning för både offentliga och privata aktörer för att förbättra den rättsliga samstämdheten och efterlevnaden på hela den digitala inre marknaden.

45.Europaparlamentet konstaterar att det på handelsområdet, när det gäller lagstiftningsakter med uppskjutna tillämpningsdatum, är av största vikt att fastställa tydliga tillämpningsdatum. Parlamentet påminner om att de riktlinjer från kommissionen som behövs för ett effektivt och enhetligt genomförande av sådana akter bör skapa klarhet och rättssäkerhet och inte undergräva själva kärnan i och syftet med den grundläggande akten. Parlamentet beklagar i detta sammanhang djupt de negativa konsekvenserna för EU-aktörer och EU:s internationella partner av upprepade förseningar och bristande tydlighet när det gäller tillämpningsdatum och infasningsperioder i EU-lagstiftning och internationella avtal som EU är part i, bland annat att EU:s trovärdighet undergrävs på den globala arenan.

46.På sysselsättningsområdet välkomnar Europaparlamentet den dom Domstolens dom av den 11 november 2025, Danmark mot parlamentet och rådet, C-19/23, ECLI:EU:C:2025:865. från domstolen som i stort sett bekräftar giltigheten av direktivet om tillräckliga minimilöner Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 av den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (EUT L 275, 25.10.2022, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2041/oj).. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har införlivat direktivet i sina nationella rättssystem inom den föreskrivna tidsfristen att göra detta utan dröjsmål. Kommissionen uppmanas kraftfullt att fortsätta att vara vaksam och att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa ett fullständigt och snabbt införlivande och ett effektivt genomförande av direktivet. Parlamentet stöder kommissionens deltagande i dialoger före ett överträdelseförfarande på arbetsmiljöområdet, något som underlättar nationella lagstiftningsändringar som syftar till att stärka och harmonisera minimiskyddet för arbetstagare och därigenom skydda arbetstagarnas rättigheter och bidra till lika villkor i hela EU. Parlamentet beklagar att flera medlemsstater endast delvis har införlivat vissa direktiv i sin nationella lagstiftning.

47.På miljöområdet välkomnar Europaparlamentet granskningen av genomförandet av miljöpolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra årliga resultattavlor för genomförandet för varje medlemsstat och politikområde med maskinläsbara, jämförbara indikatorer och metadata om ärendestatus vilka integrerar datamängder från Europeiska miljöbyrån och Europeiska kemikaliemyndigheten och möjliggör trendanalys och riktmärkning. Parlamentet påpekar att enligt 2025 års granskning av genomförandet av miljöpolitiken uppgår kostnaden för uteblivet genomförande av EU:s miljölagstiftning till 180 miljarder euro per år, medan det skulle krävas 122 miljarder euro per år för att komma till rätta med det bristfälliga genomförandet, vilket visar att ett effektivt genomförande utgör en sund investering snarare än en kostnad. Parlamentet framhåller att det den 2 april 2025 pågick 309 överträdelseförfaranden på miljölagstiftningsområdet, varav 45 % gällde föroreningar och vatten, 24 % avfallshantering, 24 % natur och biologisk mångfald och 7 % styrning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sin administrativa kapacitet för tillståndsgivning, inspektioner och övervakning, att anta digitala verktyg för tillståndsgivning och verkställighet och att säkerställa öppna miljödata för evidensbaserat beslutsfattande och medborgartillsyn. Parlamentet noterar med oro att de allt fler genomförandeakterna och delegerade akterna, som läggs på varandra, kan undergräva den rättsliga klarheten och försvåra efterlevnad i rätt tid för förvaltningar och ansvariga. Parlamentet understryker att förenkling bör öka tydligheten och vissheten utan att sänka miljöskyddsnormerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta förenklingsinitiativ åtföljas av konsekvensbedömningar av efterlevnaden och vägledning för tillämpare. Parlamentet kräver en anpassning av EU-finansieringen till genomförandeprioriteringarna genom att öronmärka stöd för att komma till rätta med de brister i efterlevnaden av miljölagstiftningen som identifierats i granskningen av genomförandet av miljöpolitiken och genom att fasa ut miljöskadliga subventioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga proportionella, riktade villkor där ihållande bristande efterlevnad undergräver EU:s mål.

48.Europaparlamentet välkomnar att kommissionen inledde dialoger före ett överträdelseförfarande med medlemsstater, särskilt dem som inte lämnade in de uppdaterade utkasten till nationella energi- och klimatplaner för perioden 2021–2030 i tid, men beklagar bristen på detaljerade tidsplaner för medlemsstaternas efterlevnad och uppföljningsåtgärder. Parlamentet betonar vikten av att effektivisera genomförandet av EU:s klimat- och miljölagstiftning, inbegripet 55 %-paketet och den europeiska gröna given. Parlamentet efterlyser integrerad övervakning, bättre verkställighetsmekanismer och närmare anpassning mellan EU:s klimatmål och nationella strategier för att säkerställa ett snabbt och konsekvent fullgörande av EU:s miljöåtaganden.

49.Europaparlamentet konstaterar att ett snabbt och effektivt genomförande av nyligen antagen lagstiftning, bland annat det omarbetade energieffektivitetsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (EUT L 231, 20.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/1791/oj)., direktivet om förnybar energi Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober 2023 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 (EUT L, 2023/2413, 31.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2413/oj)., paketet om elmarknadens utformning och direktivet om byggnaders energiprestanda Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (EUT L, 2024/1275, 8.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1275/oj)., är avgörande för att uppnå EU:s klimat- och energimål för 2030 samt för att säkerställa fullbordandet av en fullt integrerad och sammanlänkad energiunion i enlighet med förordning (EU) 2022/869 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 av den 30 maj 2022 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2009, (EU) 2019/942 och (EU) 2019/943 och direktiven 2009/73/EG och (EU) 2019/944, och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013, EUT L 152, 3.6.2022, s. 45, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/869/oj)., inbegripet dess kommande översyn, och förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj).. Parlamentet betonar att ihållande hinder såsom långdragna och komplexa administrativa förfaranden, otillräcklig digitalisering, brist på administrativ kapacitet hos tillstånds- och regleringsmyndigheter och inkonsekvent eller försenat införlivande från medlemsstaternas sida fortsätter att stå i vägen för enhetlig tillämpning av EU:s energilagstiftning, försena moderniseringen av energiinfrastruktur och sammanlänkningar av energinät och hindra den inre energimarknaden från att fungera effektivt.

50.Europaparlamentet beklagar att energiområdet fortsätter att stå för en betydande andel av överträdelseförfarandena, främst på grund av ofullständigt eller felaktigt införlivande av EU:s lagstiftning. Parlamentet betonar att brister i genomförandet av bestämmelser om energiinfrastruktur och sammanlänkningar enligt förordning (EU) 2022/869 och förordning (EU) 2018/1999 ytterligare försenar integreringen av nationella energisystem och undergräver uppnåendet av EU:s energi- och klimatmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en mer konsekvent strategi mellan överträdelseförfaranden, övervakning enligt förordning (EU) 2018/1999 och tekniskt stöd som tillhandahålls genom instrumentet för tekniskt stöd, för att ta itu med fall av bristande efterlevnad som beror på otillräcklig administrativ kapacitet eller bristande rättslig klarhet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att prioritera efterlevnads- och styrningsåtgärder som underlättar ett snabbt slutförande av projekt av gemensamt intresse och annan gränsöverskridande infrastruktur som är väsentlig för fullbordandet av den inre energimarknaden och energiunionen.

51.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut och korrekt införliva och genomföra rådets rambeslut 2008/913/RIF och förordningen om digitala tjänster och kommissionen att fortsätta att driva överträdelseförfaranden vid systemisk bristande efterlevnad. Parlamentet välkomnar i synnerhet inrättandet av en ny enhet vid kommissionen för genomförande och kontroll av efterlevnaden av förordningen om digitala tjänster, som bör möjliggöra konkreta åtgärder i fråga om mycket stora plattformar som inte respekterar lagstiftningen samt uppföljning i vederbörlig ordning av samarbetet mellan kommissionen och de nationella samordnarna för digitala tjänster.

52.På jordbruksområdet framhåller Europaparlamentet att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) utgör den största andelen av EU:s budget med 31 % av de totala utgifterna för perioden 2021–2027. Parlamentet betonar att det är avgörande att EU:s lagstiftning och GJP:s kontrollsystem genomförs och verkställs på ett effektivt sätt på både EU-nivå och nationell nivå, för att säkerställa att EU:s och dess medborgares ekonomiska intressen skyddas effektivt mot missbruk av EU-medel, vilket skulle kunna påverka jordbrukarna och allmänhetens bild av denna politik negativt. Parlamentet påpekar att markrofferi och missbruk av subventioner har förekommit i vissa medlemsstater på grund av överträdelser av EU-rätten, korruption eller inblandning av organiserad brottslighet. Parlamentet betonar att ett korrekt genomförande av EU-rätten, tillsammans med effektiva övervaknings- och kontrollåtgärder, behövs för att bekämpa sådant missbruk. Parlamentet betonar i detta sammanhang bristen på transparens och offentlig tillgång till uppgifter om fördelningen av jordbrukssubventioner. Parlamentet uttrycker oro över att det rättsliga samarbetet, trots de många rättsliga instrument som inrättats på området för återvinning av tillgångar, fortfarande hindras av betydande skillnader mellan de nationella rättssystemen och en brist på harmoniserade bestämmelser. Parlamentet betonar att EU:s budgetförordning Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget, EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj)., särskilt dess artikel 61, måste respekteras och genomdrivas i alla medlemsstater och tillämpas på alla utbetalningar av EU-medel, inbegripet direktstödet till jordbruket.

53.På området audiovisuell politik och mediepolitik och kultur påminner Europaparlamentet om vikten av ett snabbt och effektivt genomförande av regleringsinstrument, i synnerhet den europeiska mediefrihetsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1083 av den 11 april 2024 om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiv 2010/13/EU (europeisk mediefrihetsförordning) (EUT L, 2024/1083, 17.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1083/oj)., som ett sätt att säkerställa ett hållbart, pluralistiskt och resilient medieekosystem som kan motverka desinformation. Parlamentet framhåller nödvändigheten av att genomföra finansieringsinstrument inom deras årliga programplaneringsperioder på ett sätt som är förenligt med de kriterier som fastställs i förordning (EU) 2021/818 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/818 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013 (EUT L 189, 28.5.2021, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/818/oj)., i synnerhet när det gäller programmet Kreativa Europa 2021–2027, vars främsta uppdrag är att stödja kultursektorn och värna kreatörers oberoende och konstnärliga frihet. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en omfattande och balanserad utvärdering av direktivet om audiovisuella medietjänster Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (EUT L 303, 28.11.2018, s. 69, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/1808/oj)., som är det viktigaste instrumentet för reglering av audiovisuellt innehåll och medieinnehåll i EU.

54.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en enhetlig tillämpning och en effektiv kontroll av efterlevnaden av reglerna för den inre marknaden inom alla sektorer. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över den praxis med tvingande utköp som tillämpas mot europeiska upphovsmän, särskilt när det gäller avtal som bygger på utländsk lagstiftning och utländska jurisdiktioner som kan kringgå EU:s standarder för lämplig och proportionell ersättning. Kommissionen uppmanas kraftfullt att lägga fram ett särskilt lagstiftningsförslag som fastställer skyddsåtgärder för att förhindra sådant kringgående och säkerställa att europeiska upphovsmän verkligen kan förlita sig på och hävda sina rättigheter enligt EU-rätten.

55.Europaparlamentet noterar med oro de ihållande bristerna i införlivandet och genomförandet av viktiga rättsliga instrument som rör asyl, migration, dataskydd, rättsligt samarbete och brottsbekämpning.

56.Europaparlamentet noterar avsaknaden av rapportering om tillämpningen av EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025, om dess åtgärder för att bekämpa diskriminering, bland annat genom EU:s tillgänglighetsdirektiv Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2019/882/oj)., samt om EU:s ungdomsstrategi. Parlamentet erinrar om dess åtagande att uppnå målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter senast 2030 för ett starkt socialt Europa som är rättvist, omfattar alla och är fullt av möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskilda kapitel åt genomförandet av dessa viktiga politikområden i sin framtida rapportering. Parlamentet rekommenderar att den inbegriper detaljerad information om bekämpning av hatbrott, jämställdhetsintegrering och systematisk tillämpning av ungdomstester i sitt beslutsfattande.

57.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.