1.Europaparlamentet inser att främjande av finansiell kompetens och genomförande av program och initiativ för finansiell kompetens i hela Europa är en central och övergripande prioritering för EU och dess medlemsstater och en viktig förutsättning för att garantera lika finansiella möjligheter för dess medborgare, eftersom den nuvarande låga nivån av finansiell kompetens undergräver EU:s konkurrenskraft, ökar ojämlikheten och hindrar icke-professionella investeringar i realekonomin och dess produktivitet, skadar rättvisan mellan generationerna, berövar företag, särskilt små och medelstora företag, en välinformerad investerarbas och allvarligt äventyrar hushållens motståndskraft, välbefinnande och oberoende, samtidigt som den bromsar icke-professionella investeringars förmåga att fullt ut dra nytta av kapitalmarknaderna och ökar medborgarnas sårbarhet för bedrägerier och vilseledande reklam.

2.Europaparlamentet betonar att bättre finansiell kompetens och förståelse för finanssektorn och finansinstitut indirekt bidrar till finansiell stabilitet. Parlamentet betonar att förbättrad finansiell kompetens kommer att göra det möjligt för medborgarna att fatta mer välgrundade beslut om sina utgifter, besparingar, pensioner, investeringar och finansiell planering för framtiden, och därigenom bidra till ekonomisk säkerhet.

3.Europaparlamentet bekräftar att förbättrad finanskompetens kan stödja EU:s tillväxt och bidra till att främja privata investeringar, komplettera en särskild investeringsstrategi som stöds av hållbar offentlig finansiering för att styra de investeringar som krävs för att öka EU:s produktivitet, stödja den gröna och digitala omställningen, stärka EU:s säkerhet och industriella suveränitet och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.

4.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppdatera rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande Rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (EUT C 189, 4.6.2018, s. 1)., så att finansiell kompetens utses till en oberoende nyckelkompetens.

5.Europaparlamentet anser att de åtgärder som vidtagits på medlemsstatsnivå, när de väl samordnats med kommissionen, har visat sig vara mest effektiva när det gäller att främja icke-professionella investerares deltagande på kapitalmarknaderna, bland annat genom pensionssystem. Parlamentet anser att ett större marknadsdeltagande kan främjas genom att förbättra den finansiella kompetensen och ge icke-professionella investerare möjlighet att besluta hur och var de ska fördela sina besparingar.

6.Europaparlamentet betonar att finansiell utbildning visserligen är det främsta verktyget för att direkt ta itu med den finansiella kompetensen, men att utbildning måste kompletteras med nödvändigt rättsligt skydd och proaktiva åtgärder från sektorn för finansiella tjänster, inbegripet konsumentskydd och förebyggande av bedrägerier.

7.Europaparlamentet framhåller den ökande digitaliseringen av finanssektorn och behovet av att digitala färdigheter blir en väsentlig del av eller ett komplement till finansiell utbildning. Parlamentet noterar i detta sammanhang behovet av att finansiella utbildningsverktyg ständigt uppdateras för att ta hänsyn till digitala framsteg.

8.Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att integrera åldersanpassade projekt för finansiell kompetens i skolornas läroplaner, i alla skeden av den formella utbildningen, som ett komplement till digital utbildning och medieutbildning och parallellt med formella program, samtidigt som initiativ till lärarstöd främjas. Parlamentet uppmuntrar därför till inrättande av EU-stödda nätverk för lärarutbildning för att främja konsekventa och högkvalitativa metoder för att undervisa i finansiell kompetens i hela EU, med utgångspunkt i bästa praxis från medlemsstaterna. Parlamentet betonar att de medlemsstater som inkluderar finansiell utbildning i sina nationella läroplaner hör till dem som presterar bäst i EU:s undersökningar om finansiell kompetens.

9.Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra utbildningsinitiativ som är lämpliga för alla skeden i livet, för att främja livslångt lärande. Parlamentet förstår att dessa initiativ bör anpassas till viktiga milstolpar i livet, såsom att slutföra särskilda formella utbildningsnivåer, påbörja sin bostadskarriär eller förbereda en annalkande pension, för att maximera effekterna av sådana initiativ.

10.Europaparlamentet understryker vikten av att skydda principerna om oberoende och transparens vid främjande av åtgärder eller initiativ på området för finansiell utbildning.

11.Europaparlamentet föreslår att en europeisk ram för avancerad finansiell kompetens för vuxna inrättas, som en förlängning av den gemensamma ram som redan finns med moduler för personlig finansiell planering, produktjämförelse, risk och diversifiering och hållbara investeringar, med nationella lärplattformar.

12.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom lämpliga politiska åtgärder ge incitament till arbetsplatsbaserad finansiell utbildning, livslångt lärande och program för finansiellt välbefinnande för att förbättra ett välgrundat beslutsfattande, särskilt när det gäller pensioner, sparande och investeringar på medellång och lång sikt, tillhandahållande av kompletterande pensioner och personlig budgetering. Parlamentet framhåller i detta avseende den roll som det civila samhället, särskilt icke-professionella investerarorganisationer, och relevanta arbetsmarknadsparter spelar för att stödja och genomföra dessa åtgärder samt behovet av effektiv kommunikation till medborgarna om deras pensioner och förväntade inkomster.

13.Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att delta i OECD:s program för internationell utvärdering av elevers finansiella kompetens (Pisa) för ungdomar och att regelbundet genomföra undersökningar av vuxna. Parlamentet upprepar att finansiell kompetens är ett resultatbaserat begrepp, och att nationella strategier bör ha tydliga och mätbara indikatorer på framsteg, med hjälp av OECD/INFE:s verktygslåda för att mäta finansiell kompetens och finansiell inkludering OECD, OECD/INFE Toolkit for Measuring Financial Literacy and Financial Inclusion 2022, OECD Publishing, Paris, 2022.. Parlamentet noterar dessutom att fastställandet av mål och resultat bör uppmuntra nationellt egenansvar för strategierna. Parlamentet rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att införliva en flexibilitetsnivå i strategierna för finansiell kompetens, så att de kan anpassas på grundval av resultaten av eventuella effektivitetsbedömningar.

14.Europaparlamentet upprepar behovet av skräddarsydda och lokalt förankrade initiativ, och avvisar tanken på en universallösning. Parlamentet noterar att dessa initiativ bör bygga på nationella åtgärder och återspegla de olika nivåerna av finansiell kompetens i olika sammanhang, vilket bidrar till att öka den finansiella kompetensen mer allmänt och på ett konsekvent sätt. Parlamentet understryker situationen för kvinnor, ungdomar, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer från landsbygdsområden, och betonar behovet av att mobilisera arbetsmarknadens parter, fackföreningar, organisationer för icke-professionella investerare, handelskammare, finanstekniksektorn, nätverk för små och medelstora företag och rörelser i det civila samhället samt sektorn för finansiella tjänster, i den gemensamma insatsen för att tillgodose sådana särskilda behov och utveckla konkreta projekt som ligger så nära medborgarna och lokalsamhällena som möjligt, särskilt medborgare som är mindre finansiellt kompetenta och därför mer utsatta för finansiella chocker och mer sårbara för finansiella bedrägerier. Parlamentet efterlyser särskilda och riktade program för de mest utsatta grupperna, inbegripet de som inte omfattas av formell utbildning.

15.Europaparlamentet noterar att ungdomar exponeras för, marknadsförs och erbjuds finansiella tjänster i allt tidigare åldrar genom ett flertal kanaler, nämligen sociala medier, vilket visar på behovet av att främja finansiell kompetens redan i ett tidigt skede.

16.Europaparlamentet betonar behovet av riktad utbildning om finansiella svindlerier online, inbegripet pyramidprogram, pump-and-dump-upplägg och bedrägliga investeringsgrupperingar. Parlamentet efterlyser särskilda och riktade program för de mest utsatta grupperna, även utanför den formella utbildningen.

17.Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att stärka den finansiella kompetensen och entreprenörskompetensen hos personer som inleder nya affärsprojekt, med särskild uppmärksamhet riktad mot företagare med mindre gynnade bakgrunder, inbegripet företagare utanför det traditionella utbildningssystemet.

18.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillåta och främja system med mikromeriter för kontaktpersoner för vuxenutbildning (lokala frontfigurer, socialarbetare, fackföreningsrepresentanter).

19.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka insatserna för vuxenlärande inom Erasmus+ och relevanta delar av programmet för ett digitalt Europa, för att hjälpa medlemsstaterna att utforma åldersanpassade kurser för digital och finansiell kompetens, så att äldre medborgare och andra utsatta vuxna på ett säkert sätt kan använda banktjänster online, mobila betalningar och digitala kommunikationskanaler.

20.Europaparlamentet understryker att kvinnor fortfarande i oproportionerligt hög grad lider av låg finansiell kompetens, och att 60 % av européer som uppvisar låg finansiell kompetens är kvinnor. Parlamentet betonar därför behovet av att överbrygga både klyftan i fråga om finansiell kompetens och löneklyftan mellan könen, så att kvinnor får ekonomisk egenmakt och deras fulla deltagande i samhället säkerställs. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att garantera att kvinnor har tillgång till de verktyg, resurser och möjligheter som krävs för att utvecklas, särskilt i sektorer där de fortfarande är underrepresenterade.

21.Europaparlamentet noterar att finansiell utbildning för studenter och unga vuxna också kan förbättra den finansiella kompetensen hos dem som ingår i deras närmaste krets, vilket tyder på en potentiell multiplikatoreffekt i samband med finansiell utbildning som fokuserar på yngre personer.

22.Europaparlamentet understryker att finansiell kompetens kräver finansiell tillgång och uppmanar därför de nationella och europeiska behöriga myndigheterna, särskilt tillsynsmyndigheterna, att tillämpa befintlig lagstiftning för att säkerställa att de finansiella instrument som finns tillgängliga på marknaden är lättillgängliga, riskanpassade och skattemässigt attraktiva.

23.Europaparlamentet inser att den nuvarande rättsliga ramen för finansiella tjänster, trots att den syftar till att förbättra transparensen, skyddet och uppgiftslämnandet, ofta är alltför komplex för att stödja verkligt välgrundade beslut för den genomsnittliga personen. Parlamentet erkänner vikten av att garantera EU-medborgarnas förståelse av finansiella produkter och betonar att initiativ för finansiell utbildning inte kan ersätta behovet av en stark ram för investerarskydd.

24.Europaparlamentet understryker vikten och mervärdet av offentligt stöd, särskilt genom lämplig skattepolitik, för initiativ för finanskompetens som främjas av leverantörer av finansiella tjänster och branschaktörer.

25.Europaparlamentet erkänner EU-företagen som nyckelaktörer i en övergripande strategi för att förbättra den finansiella kompetensen i EU och som relevanta bidragsgivare till medborgarnas finansiella hälsa.

26.Europaparlamentet betonar att man inom ramen för EU-initiativ eller nationella initiativ för att främja finanskompetens bör prioritera sådana som riktar sig till regioner som kännetecknas av dålig ekonomisk tillväxt, låga sparnivåer och betydande skulder till följd av konsumentkrediter, där hushållen löper större risk att bli överskuldsatta.

27.Europaparlamentet betonar att det inte är möjligt att stärka den finansiella kompetensen utan ökad tillgång till finansiella tjänster för medborgarna. Parlamentet efterlyser inrättandet av mer tillgängliga finansiella instrument för alla medborgare, särskilt de som söker möjlighet att genomföra sina första investeringar. Parlamentet kräver att befintlig lagstiftning verkställs för att säkerställa att finansiella instrument är lättillgängliga och att medborgarna förses med nödvändig information på ett transparent och begripligt sätt. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag om ett spar- och investeringskonto som en stödåtgärd för att skapa bättre finansiella möjligheter för medborgare som vill investera. och efterlyser att sådana instrument ska finnas tillgängliga i alla medlemsstater som en del av en ram som syftar till att skapa en investeringskultur i EU.

28.Europaparlamentet föreslår att det inrättas ett frivilligt paneuropeiskt nätverk av berörda parter och behöriga myndigheter både på nationell och europeisk nivå för att bygga vidare på konkreta övergripande och omfattande lösningar för att förbättra den finansiella kompetensen och åstadkomma långsiktiga beteendeförändringar på områden som budgetering, sparande och val av lämpliga produkter, inbegripet forskning om aktuella kunskapsluckor. Parlamentet betonar att detta nätverk bör vara tekniskt till sin natur, bör vara fritt från politisk och kommersiell inblandning och bör ha en transparent styrningsstruktur. Parlamentet understryker i detta syfte behovet av att undvika inrättandet av permanenta byråkratiska strukturer och att begränsa användningen av kostsamma externa konsulttjänster till ett minimum, i syfte att tillhandahålla de resurser som finns tillgängliga för tjänster och projekt som riktar sig direkt till EU-medborgarna.

29.Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att anordna regelbundna workshoppar i syfte att främja ett liknande alleuropeiskt nätverk och en gemenskap av yrkesverksamma inom finanskompetens från den privata sektorn och ideella organisationer. Parlamentet betonar att bästa praxis, uppförandekoder och vägledande principer om finansiell kompetens inte bör utvecklas i siloliknande strukturer. Kommissionen uppmanas därför med kraft att överväga att involvera statliga organ och nationella behöriga myndigheter i denna gemenskap på ad hoc-basis eller på permanent basis.

30.Europaparlamentet betonar att investeringar i finansiell kompetens ger hög avkastning i termer av ekonomisk tillväxt och förstärkning av individuella, affärsmässiga och offentliga finanser. Parlamentet välkomnar därför pilotprojektet om finanskompetens som nyligen godkändes som en del av EU:s budget för 2026.

31.Europaparlamentet betonar att alla strategier, både på medlemsstats- och EU-nivå, bör utvecklas och genomföras i samordning med offentliga myndigheter, medborgarorganisationer, universitet, fackföreningar och privata intressenter. Parlamentet betonar att åtgärder som utarbetats av nationella regeringar och kommissionen alltid bör ta hänsyn till marknadsaktörernas avgörande roll.

32.Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva indikatorer för finansiell kompetens i sina strategier för finansiell inkludering och att främja sparande och privata investeringar genom innovativa rättsliga och administrativa instrument.

33.Europaparlamentet uppmanar rådet att utfärda en rekommendation om fastställande av gemensamma principer och minimistandarder för finansiell utbildning, på grundval av en strategi som inbegriper samarbete mellan den offentliga sektorn och privata aktörer. Parlamentet föreslår att den europeiska referenspunkten för att samla in god praxis, studier och verktyg på ett systematiskt sätt integrerar bidrag från universitet, organisationer i det civila samhället, tankesmedjor och finansinstitut som redan främjar initiativ med goda resultat.

34.Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 30 september 2025 om en strategi för finansiell kompetens för EU och noterar dess fyra pelare, och parlamentet understryker att ett sådant viktigt initiativ måste följas upp så snart som möjligt, vid behov med konkreta åtgärder.

35.Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att genomföra en omfattande kommunikations- och sociala medier-kampanj om finansiell kompetens, i enlighet med EU:s strategi för finansiell kompetens. Parlamentet anser att en sådan kampanj bör vara permanent, flerspråkig och EU-omfattande, utvecklad i samarbete med nationella myndigheter, public service-företag, kulturnätverk och oberoende faktagranskande organisationer, och syfta till att avslöja finansiell desinformation, främja säkert beteende online och varna medborgarna – särskilt unga och äldre – för vanliga finansiella bedrägerier. Parlamentet anser att nationella behöriga myndigheter bör genomföra riktad uppsökande verksamhet genom sociala och traditionella medier, för att öka medvetenheten och förbättra den finansiella kompetensen.

36.Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet har krävt brådskande åtgärder, med början i skolorna, för att främja finansiell kunskap i samhället. Parlamentet understryker att EU:s nya strategi för finansiell kompetens och de åtgärder som anges däri är avsedda att avsevärt förbättra den finansiella utbildningen i hela Europa och bör utnyttjas som ett verktyg för att främja ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft samt finansiell jämlikhet och lika möjligheter.

37.Europaparlamentet noterar att kommissionens strategi för finansiell kompetens, som en del av spar- och investeringsunionen, är inriktad på konkurrenskraft och frigörande av besparingar och investeringar, men betonar att den också bör omfatta främjande av lika möjligheter och finansiell egenmakt för alla medborgare. Parlamentet efterlyser konkreta åtgärder som gör det möjligt för medborgarna, särskilt de som tillhör de mest utsatta grupperna, att bygga upp, förvalta och öka sin förmögenhet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till att man tar itu med finansiell kompetens på ett heltäckande sätt, och utnyttjar den som ett verktyg för att främja ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft samt finansiell jämlikhet och lika möjligheter.

38.Europaparlamentet betonar vikten av att basera nationella och EU-omfattande strategier för finansiell kompetens på relevanta belägg och analyser som är anpassade till varje jurisdiktions särdrag. Parlamentet påminner om behovet av systematisk övervakning och utvärdering av finansiell kompetens, i syfte att tillhandahålla jämförbara uppgifter för att bedöma framstegen över tid, och betonar att det är mycket viktigt att dra lärdom av bästa praxis i enskilda medlemsstater.

39.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera entreprenörskap i tillämpningsområdet för strategin för finansiell kompetens och i en verktygslåda som medlemsstaterna kan använda för att förbättra samordningen i detta avseende.

40.Europaparlamentet stöder målet att lägga fram en EU-handlingsplan mot finansiella bedrägerier på nätet, och påminner om behovet av att ta itu med höga nivåer av finansiella bedrägerier med sunda förebyggande åtgärder och begränsningsåtgärder på regulatorisk, tillsynsmässig och administrativ nivå.

41.Europaparlamentet betonar behovet av att fokusera insatserna på pensionskompetens för att bidra till pensionstryggheten för medborgarna i EU och garantera att EU-medborgarna är medvetna om vikten av allmänna lagstadgade pensioner, tjänstepensioner och kompletterande privata pensioner. Parlamentet påminner om vikten av försäkrings- och pensionsprodukter som sparkanaler som gynnar både medborgarnas finansiella hälsa och säkerhet och konkurrenskraftiga kapitalmarknader, vilket främjar utvecklingen av spar- och investeringsunionen.

42.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna) att skapa, upprätthålla, utvidga och regelbundet uppdatera en sökbar och tillgänglig EU-databas över EU-initiativ och nationella initiativ för finansiell utbildning, såsom beskrivs i kommissionens meddelande, inbegripet bästa praxis för arbetsplatsprogram, projekt för ungdomsengagemang och lokalt baserade strategier för uppskalning av goda exempel från medlemsstaterna. Parlamentet betonar att denna databas bör baseras på befintliga plattformar och befintlig infrastruktur och bör utnyttja befintliga nationella och privata resurser så mycket som möjligt för att förhindra dubbelarbete, vilket skulle innebära en större belastning på EU:s budget. Parlamentet betonar att fokus bör ligga på den tillgängliga informationens kvalitet och jämförbarhet. Parlamentet insisterar på att denna databas måste ha ett särskilt avsnitt om resurser för cybersäkerhet och bedrägeribekämpning, som skapats i samarbete med nationella cybersäkerhetsorgan. Parlamentet understryker att databasen också bör omfatta innovativa och beprövade initiativ från länder utanför EU som skulle kunna fungera som modell för EU-åtgärder, samtidigt som den förblir kostnadseffektiv och inte skapar en onödig ytterligare administrativ börda för de berörda parterna.

43.Europaparlamentet betonar att projekt för finansiell kompetens som finansieras eller samfinansieras av EU eller drivs av offentliga myndigheter bör stödjas av rigorösa bedömningsverktyg, inbegripet, när så är lämpligt, efterhandsutvärderingar eller frågeformulär som är utformade för att bedöma utvecklingen av finansiell kompetens bland mottagarna av finansiell kompetensutbildning och i vilken utsträckning deras finansiella vanor har förändrats.

44.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2027 rapportera om anammandet av och effektiviteten i strategin för finansiell kompetens, med informationen uppdelad per medlemsstat och per målområde, där så är möjligt, inbegripet resultatet av ambassadörsnätverket, den föreslagna uppförandekoden och den EU-omfattande kommunikationskampanjen, och föreslå ytterligare åtgärder om det anses nödvändigt. Kommissionen uppmanas att lägga fram dessa resultat för parlamentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en lägesrapport vart tredje år i detta avseende och/eller en Eurobarometerundersökning om finansiell kompetens.

45.Europaparlamentet erkänner att finansiell kompetens kan komma från många källor och att det är fördelaktigt att det finns flera metoder. Parlamentet inser också att människor redan utforskar möjligheter till investeringar i detaljistledet genom lättanvända produkter såsom börshandlade fonder (ETF), ofta via onlineportaler eller digitala applikationer. Parlamentet betonar värdet för samhället och för den enskilda finansiella säkerheten av ett ökat deltagande av icke-professionella investerare på finansmarknaderna, förutsatt att deras deltagande är välinformerat. Parlamentet välkomnar rörelsen i riktning mot en investeringskultur bland EU-medborgarna, som delvis drivs på av medier och onlineengagemang, och begär att detta påskyndas.

46.Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att gå mot en regulatorisk förenkling, och förväntar sig att dess insatser i detta avseende kommer att leda till mindre komplexitet i finansiella produkter, samtidigt som höga standarder för investerarskydd säkerställs. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa principerna i sin strategi för finansiell kompetens samt principerna om proportionalitet, subsidiaritet och evidensbaserad analys i samband med eventuella initiativ om regelverk för banker, finansmarknader eller försäkringar för att göra finansiella produkter mer transparenta och lättare att förstå för slutanvändarna, utan att undergräva befintliga standarder för konsument- och investerarskydd. Parlamentet anser dessutom att det är viktigt att beakta dessa principer i det planerade utbildningspaketet, som väntas ingå i kommissionens arbetsprogram för 2026.

47.Europaparlamentet betonar behovet av systematisk politisk samstämmighet mellan finansiell kompetens, regler för skydd av icke-professionella investerare, den europeiska planen för spar- och investeringskonton, andra initiativ inom ramen för spar- och investeringsunionen samt bank- och finansmarknadsbestämmelser, för att garantera konsumentskyddet och skydda utbudet av transparenta, riskanpassade men lättillgängliga finansiella produkter för medborgarna.

48.Europaparlamentet betonar att finansiell kompetens också måste omfatta cybersäkerhetskompetens, inte minst att känna igen nätfiske, svindlerier online och AI-genererat bedrägeri, och uppmanar kommissionen att koppla samman sina strategier för finansiell kompetens och cybersäkerhet genom samordnade informationskampanjer.

49.Europaparlamentet stöder utnämningen av en årlig ”europeisk dag för finansiell utbildning” för att främja pågående initiativ för att öka medvetenheten, i enlighet med Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 16 juli 2025 om finansiell kompetens och utbildning för européer.

50.Europaparlamentet upprepar sitt krav på systematisk samstämmighet med lagstiftningsinstrument utöver finansiella tjänster och banksektorn, och understryker vikten av att garantera att frågor om finansiell kompetens beaktas i samband med den framtida rättsakten om digital rättvisa och genomförandet av rättsakten om digitala tjänster, så att online-plattformarnas skyldigheter och konsumenträttsliga regler stöder resultat av finansiell kompetens och säkra digitala investeringsresor.

51.Europaparlamentet anser att den digitala revolution som AI har inneburit skapar en möjlighet att kombinera finansiell utbildning med digital kompetens, så att finansiell utbildning kan individanpassas med hjälp av AI och olika digitala verktyg. Parlamentet uppmanar kommissionen att i en rapport som ska läggas fram för parlamentet undersöka AI:s potential, risker och begränsningar när det gäller att främja finansiell kompetens, inbegripet individanpassade AI-drivna utbildningsverktyg som är skräddarsydda för olika användarbehov, och användningen av AI-teknik för att upptäcka bedrägerier, svindlerier, deepfakes och andra AI-genererade hot.

52.Europaparlamentet betonar att AI kan stödja uppskalning av finansiell rådgivning till ett överkomligt pris, möjliggöra automatiskt skapande av individanpassade portföljer, utöka finansiella utbildningsprogram och stödja tillhandahållandet av skräddarsydda incitament för att uppmuntra beteenden som optimerats för personens finansiella mål. Parlamentet påpekar att AI-verktyg också kan medföra betydande risker, beroende på hur de används av finfluencers. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant överväga hur man hanterar effekterna av AI i detta avseende och att minska de potentiella riskerna, inte minst i samband med användningen av personuppgifter.

53.Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att integrera nationella jämförelsesystem för spar- och investeringskonton i en EU-jämförelsemekanism, med heltäckande avgiftsjämförelseräknare och visuella förklaringar om aspekter såsom risk och avkastning, sammansättning, inflation och avgifter, bland annat.

54.Europaparlamentet upprepar i detta avseende att portabiliteten för spar- och investeringskonton mellan leverantörer och gränser är viktig för att uppfylla målen för spar- och investeringsunionen och öka den finansiella medvetenheten och kompetensen. Parlamentet förstår i detta sammanhang att portabilitet för EU:s spar- och investeringskonton bör vara billig och inte bör utlösa beskattningsbara händelser.

55.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt utvärdera möjligheten att utarbeta en omfattande rapport för att identifiera behovet och mervärdet av eventuella riktade lagstiftningsinitiativ för att anpassa och förenkla viktig lagstiftning till de politiska målen att förbättra den finansiella och digitala kompetensen samt data- och mediekompetensen.

56.Europaparlamentet understryker vikten av initiativ och innehåll för finansiell kompetens när det gäller att även ta itu med de realekonomiska effekterna av investeringar som drivs av standarder för företagens sociala ansvar, nämligen miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade standarder, och deras bredare värde för samhället.

57.Europaparlamentet understryker det potentiella mervärdet av projekt för finansiell kompetens, digitalt inflytande och skydd av icke-professionella investerare inom Horisont Europa-programmet, i linje med behovet av att locka globala talanger inom beteendefinansiering till EU.

58.Europaparlamentet betonar vikten av att integrera omfattande evidensbaserad information om kryptotillgångar i finansiella utbildningsinitiativ.

59.Europaparlamentet framhåller finfluencers växande roll som förmedlare av finansiell information som ofta når ut till unga och tidigare försummade målgrupper. Parlamentet noterar deras potential att förbättra den finansiella kompetensen, men påminner om att de måste följa befintliga regler för finansiell marknadsföring och konsumentskydd, och ha ökat ansvar och ansvarsskyldighet gentemot sin publik. Parlamentet erkänner finfluencers allt större betydelse som de viktigaste verktygen för kommersiell kommunikation om finansiella tjänster eller investeringstjänster för vissa grupper.

60.Europaparlamentet förstår att innehåll i sociala medier ger allmänheten tillgång till information, och att syftet med eventuella finanskompetensinitiativ bör vara att främja ett ansvarsfullt och tillgängligt kunskapsutbyte och inte att begränsa dessa finfluencers kreativitet eller räckvidd.

61.Europaparlamentet upprepar att det finns en tydlig skillnad mellan finfluencers som agerar transparent, dvs. de som deklarerar intressekonflikter och tillhandahåller utbildningsinnehåll, och individer som använder finansiell utbildning som en rökridå, agerar bedrägligt eller med ont uppsåt, främjar otillåtna produkter eller ger okvalificerad rådgivning, bland annat genom att skicka meddelanden direkt till personer eller skicka länkar till gruppmeddelanden, för att främja spekulativa produkter och vadslagnings- eller speltjänster, ofta i strid med EU:s regler om falsk reklam och konsumentskydd. Parlamentet erkänner att vissa av dessa finfluencers kärnverksamhet ofta bygger på att locka uppmärksamhet, och att detta kan leda till att spekulativa produkter med hög risk som är olämpliga för icke-professionella investerare främjas, vilket kräver en särskild strategi från nationella myndigheter och EU-myndigheter. Parlamentet betonar därför behovet av en effektiv gränsöverskridande efterlevnad av EU-lagstiftningen i detta avseende, och understryker den roll som nätverket för konsumentskyddssamarbete spelar för att säkerställa detta.

62.Europaparlamentet uppmuntrar finfluencerkretsar att få finansiell utbildning så att de kan producera oberoende innehåll och kontrollera informationens sanningsenlighet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att erbjuda finfluencers utbildning om rättsliga skyldigheter och grunderna för finansiell utbildning, som tillhandahålls av offentliga myndigheter och ackrediterade leverantörer.

63.Europaparlamentet noterar att även om finansiella rådgivare omfattas av strikta regulatoriska krav kan finfluencers i praktiken fungera som finansiella rådgivare online, och att de för närvarande inte omfattas av något särskilt regelverk, vilket lämnar dörren öppen för vilseledande metoder. Parlamentet noterar i detta avseende att ändringarna skulle införas genom det föreslagna direktivet om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG, 2011/61/EU, 2014/65/EU och (EU) 2016/97 vad gäller EU:s regler om skydd för icke-professionella investerare (omnibusdirektivet om strategin för icke-professionella investeringar), som syftar till att hantera de risker som finfluencers utgör för icke-professionella investerare genom att införa skyldigheter för finfluencers och de finansiella tjänsteföretag som anlitar deras tjänster. Parlamentet noterar dock att vissa finfluencers varken anlitas av auktoriserade finansinstitut eller erbjuder auktoriserade finansiella produkter eller rådgivning och därför faller utanför de behöriga myndigheternas tillsyn.

64.Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att uttryckligen inkludera finfluencers och plattformar som hyser finansiellt innehåll i den kommande europeiska uppförandekoden för privata och ideella organisationer, nämligen genom en frivillig kvalitetsstämpel för innehållsskapare som följer reglerna, i syfte att fastställa gemensamma minimikrav för transparens, hantering av intressekonflikter och kvaliteten på den information som tillhandahålls. Parlamentet understryker vikten av skyldigheter och etiska normer för finfluencers samt för de varumärken som samarbetar med dem, med tanke på deras potentiella inverkan på deras målgruppers finansiella välbefinnande.

65.Europaparlamentet påpekar att finansiella intermediärer enligt den befintliga rättsliga ramen måste följa åtgärder som syftar till att ge investerarna ett högt skydd. Parlamentet noterar att obligatoriska åtgärder – och tillhörande investeringar – för att förbättra finansiella rådgivares tekniska kompetens utgör en integrerad del av detta regelverk. Parlamentet noterar att den överenskommelse som nåtts om den uppdaterade strategin för icke-professionella investeringar kommer att införa ett krav på ett skriftligt avtal mellan finfluencers och värdepappersföretag, vilket ökar transparensen och skyddet för icke-professionella investerare.

66.Europaparlamentet betonar behovet av en tydlig och effektiv ram genom vilken nationella behöriga myndigheter kan övervaka och övervaka finfluencers, skydda konsumenterna från felaktig information och intressekonflikter och bevara förtroendet för finansiell utbildning online.

67.Europaparlamentet uppmanar online-plattformar att på ett transparent sätt informera konsumenterna om de risker som är förknippade med finansiella instrument med högre risk, till exempel genom att använda riskvarningar, och att införa verktyg för att främja kunskap för att märka kommersiellt innehåll. Parlamentet rekommenderar införandet av instrument för snabb och effektiva utbildningsinstrument som är inbäddade i sponsrat innehåll, linjerade med EU:s/OECD:s behörighetsramar, och med hänvisning till betrodda offentliga resurser.

68.Europaparlamentet understryker vikten av en effektiv tillsyn och efterlevnadskontroll av EU:s rättsliga ram, särskilt rättsakten om digitala tjänster och direktivet om audiovisuella medietjänster, när det gäller kommersiella meddelanden online, för att skydda konsumenternas välbefinnande och minska riskerna för finansiell skada online.

69.Europaparlamentet uppmanar plattformarna att fortsätta att främja framstående och legitima utbildningskanaler för finansiell kompetens, och understryker plattformarnas ansvar för att identifiera och minska riskerna för vilseledande innehåll och online-bedrägerier, bland annat genom att införa innovativa funktioner när det gäller att märka kommersiella meddelanden, riskvarningslösningar och påskyndade förfaranden för anmälan och åtgärder mot olagligt eller uppenbart skadligt innehåll. Parlamentet noterar vikten av att upprätthålla ett regelverk som förblir flexibelt och som kan införliva framväxande trender på finansmarknaderna, och därigenom säkerställa att regleringsåtgärderna håller jämna steg med den verkliga utvecklingen, inbegripet de som är kopplade till sociala medier och finfluencers.

70.Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen plattformar att förbättra identifieringen och hanteringen av innehåll som kan uppmuntra pyramidupplägg eller andra potentiellt vilseledande metoder som riktar sig till oerfarna icke-professionella investerare. Parlamentet betonar behovet av snabba och obligatoriska ingripanden från plattformarna för att avlägsna vilseledande eller bedrägligt innehåll med tydliga konsekvenser för de influerare som är involverande i sådan verksamhet.

71.Europaparlamentet betonar behovet av utbildningsprogram för finfluencers för att säkerställa att de fullt ut förstår de tillämpliga rättsliga ramarna, etiska normerna, transparens- och upplysningsskyldigheterna och vikten av att informera om både fördelarna och riskerna med de produkter eller tjänster som de främjar på ett tydligt och balanserat sätt. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att främja utbildning för finfluencers om de rättsliga regler och etiska normer som de måste följa när de marknadsför finansiella produkter.

72.Europaparlamentet understryker finfluencers sociala ansvar, med tanke på deras förmåga att öka sina kontaktytor mot en ny allmänhet, och deras bidrag till ökad finansiell kompetens. Parlamentet uppmanar därför dessa digitala aktörer att bidra till inrättandet av den europeiska strategin för finansiell kompetens och att delta i evenemang och initiativ som främjas av kommissionen och/eller medlemsstaterna, samtidigt som högsta standarder för oberoende och transparens respekteras och reglerna om opartiskt finansiell marknadsföring följs.

73.Europaparlamentet förklarar sig berett att bidra till att utvärdera mervärdet av EU:s vägledning om finfluencerkommunikation, med tanke på de potentiellt negativa effekterna av reklam för riskfyllda produkter och okontrollerade eller vilseledande råd som främjas av vissa aktörer, utan vederbörlig ansvarsskyldighet.

74.Europaparlamentet uppmärksammar att om finfluencers på sociala medier delar någon åsikt om värdet eller priset på ett finansiellt instrument, eller rekommenderar en investeringsstrategi, även i utbildningssyfte, är det möjligt att de lägger ut en investeringsrekommendation som omfattas av marknadsmissbruksförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/596/oj).. Parlamentet noterar att viss offentlig kommunikation på sociala medier kan medföra risker i samband med marknadsmissbruk, dvs. otillbörlig marknadspåverkan, insiderhandel och olagligt röjande av insiderinformation Varningen For People Posting Investment Recommendation on Social Media som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten utfärdade den 6 februari 2024,.

75.Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och medlemsstaternas nationella myndigheter att utfärda praktisk vägledning om när inlägg på sociala medier kan betraktas som investeringsrekommendationer enligt EU:s regler om marknadsmissbruk och att klargöra kraven på upplysningslämnande.

76.Europaparlamentet noterar den ökande användningen av AI-genererat finansiellt innehåll och efterlyser standarder för offentliggörande av AI-ursprung och vattenmärkning, i linje med rättsakten om artificiell intelligens Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens), (EUT L, 2024/1689 av den 12 juli 2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1689/oj). och sektorsspecifik vägledning om AI-användning i investeringstjänster för icke-professionella investerare.

77.Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut verkställa EU:s digitala regler, särskilt rättsakten om digitala tjänster, för att säkerställa att online-plattformar tar sitt fulla ansvar för att minska riskerna och skydda konsumenterna mot bedrägerier och finansiella bedrägerier på nätet, inbegripet AI-genererade deepfakes. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen, medlemsstaterna och ESA-myndigheterna att stärka sin kapacitet för övervakning och tidig upptäckt, bland annat genom användning av avancerade analysverktyg, för att bättre skydda investerare och skydda förtroendet för finansmarknaden, eftersom allmänhetens förtroende är avgörande för att bygga upp finansiell kompetens och frigöra privata investeringar.

78.Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt direktivet om audiovisuella medietjänster är skyldiga att främja och vidta åtgärder för att utveckla mediekompetensen och att rapportera till kommissionen i frågan. Parlamentet uppmuntrar nationella medietillsynsmyndigheter att inkludera ämnen som rör finansiell kompetens och finfluencers när de vidtar åtgärder som syftar till att utveckla mediekompetens.

79.Europaparlamentet uppmanar den europeiska nämnden för medietjänster och den europeiska nämnden för digitala tjänster att ge ytterligare vägledning om möjliga åtgärder som syftar till att öka den digitala kompetensen och mediekompetensen, inbegripet verksamhet som rör finfluencers, samt att kontinuerligt vidta samordnade åtgärder för att minimera risken för att användare faller offer för finansiella bedrägerier eller dolda kommersiella meddelanden som avser finansiella tjänster eller investeringstjänster.

80.Europaparlamentet föreslår att kommissionen anordnar ett alleuropeiskt toppmöte med finfluencers, företrädare för finansiella tjänster och fintech, konsumentföreträdare och tillsynsmyndigheter, för att diskutera bästa praxis för att förbättra den finansiella kompetensen online och undersöka lämpliga, proportionerliga strategier (såsom självreglering eller frivilliga standarder) för att säkerställa att det digitala finansiella innehållet är korrekt. Parlamentet rekommenderar att det föreslagna toppmötet omfattar organisationer i det civila samhället, fackföreningar, konsumentorganisationer och utbildare samt institutionella intressenter.

81.Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas regeringar att samarbeta med finfluencers för att ta fram informativa, faktabaserade, ansvarsfulla, engagerande och målgruppsinriktade mediekampanjer om de möjligheter som erbjuds genom icke-professionella investerares deltagande på finansmarknaderna, och att öka den finansiella kompetensen på ett attraktivt sätt, i syfte att bygga upp en investeringskultur i EU.

82.Europaparlamentet understryker att användningen av digitalisering och AI kan skapa ett betydande mervärde genom att göra investeringsmöjligheter, konkurrens och transparens mer synliga, bland annat genom att tillhandahålla verktyg för finansiell kompetens, avgifts- och produktjämförelser samt individanpassade avkastningsbedömningar baserade på marknadsdata i realtid.

83.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.