<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><SDOCTA xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:noNamespaceSchemaLocation="TA.xsd"><IDENT><STRING BOLD="on">P10_TA(2026)0222</STRING></IDENT><TI><STRING BOLD="on">Kommissionens rapport för 2025 om Georgien</STRING></TI><HIDDEN><STRING HIDDEN="on" ITALIC="on">(A10-0140/2026 - Föredragande: Rasa Juknevičienė)</STRING></HIDDEN><TXTLST><RESOL><TI><STRING BOLD="on">Europaparlamentets resolution av den 17 juni 2026 om kommissionens rapport för 2025 om Georgien (2025/2257(INI))</STRING></TI><TEXT><PREAMBLE><PRINIT><STRING ITALIC="on">Europaparlamentet utfärdar denna resolution</STRING></PRINIT><GRVISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 november 2025 <STRING ITALIC="on">2025 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik</STRING> (COM(2025)0690), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar <STRING ITALIC="on">Georgia 2025 Report</STRING> (SWD(2024)0757),</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan<FOOTNOTE><FIELD> EUT L 261, 30.8.2014, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2014/494/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/2441 av den 26 november 2025 om ändring av förordning (EU) 2018/1806 vad gäller översyn av upphävandemekanismen<FOOTNOTE><FIELD> EUT L, 2025/2441, 10.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/2441/oj.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artikel 78 i Georgiens konstitution, som föreskriver att alla åtgärder som är möjliga ska vidtas för att säkerställa Georgiens fullständiga integration i EU och Nato,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av det brådskande yttrandet över ändringarna av Georgiens lag om administrativa brott och Georgiens strafflag från OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), som antogs den 12 november 2025,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som Georgien är part i,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av kommissionens tidigare utvidgningsrapporter om Georgien,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av rapporten från Freedom House <STRING ITALIC="on">Freedom in the World 2025</STRING>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av World Justice Projects rättsstatsindex 2025,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av Transparency Internationals korruptionsindex 2025,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av rapporten från OSSE:s informationsuppdrag om Georgien (2026) på grundval av punkt 12 i dokumentet om Moskvamekanismen, <STRING ITALIC="on">Developments in Georgia in Respect of Human Rights and Fundamental Freedoms since Spring 2024</STRING>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av slutsatserna från rådets ordförandeskap av den 16 december 2025 om utvidgningen,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av yttrandet om lagen om registrering av utländska agenter, ändringarna av lagen om bidrag och andra lagar om ”utländsk påverkan”, som antogs av Venedigkommissionen den 9–10 oktober 2025,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sina tidigare resolutioner om Georgien,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2026 om EU:s utvidgningsstrategi<FOOTNOTE><FIELD> Antagna texter, P10_TA(2026)0077.</FIELD></FOOTNOTE>,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,</P></VISA><VISA><P><NO.P>–</NO.P>med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A10-0140/2026), och av följande skäl:</P></VISA></GRVISA><GRCONS><CONS><P><NO.P>A.</NO.P>Georgien ansökte om EU-medlemskap den 3 mars 2022. Europeiska rådet beviljade vid sitt möte den 14–15 december 2023 Georgien status som kandidatland under förutsättning att de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendation av den 8 november 2023 vidtas. De facto har Georgiens anslutningsprocess i praktiken varit avbruten sedan 2024.</P></CONS><CONS><P><NO.P>B.</NO.P>Utifrån Europeiska rådets slutsatser av den 19 december 2024, där det konstaterades att Georgiens myndigheters åtgärder i praktiken har lett till att föranslutningsprocessen har avstannat, och i ljuset av den fortsatta och allvarliga tillbakagången för de grundläggande principerna i landet sedan dess, betraktar kommissionen Georgien som ett land som endast till namnet är ett kandidatland.</P></CONS><CONS><P><NO.P>C.</NO.P>Kommissionsledamot Marta Kos beskrev med rätta kommissionens rapport om Georgien från 2025 som ”den värsta rapport som någonsin utarbetats för ett kandidatland”.</P></CONS><CONS><P><NO.P>D.</NO.P>Situationen i Georgien har fortsatt att försämras dramatiskt, med en ytterligare tillbakagång när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen på grund av Georgisk dröms agerande. Förtryckarmetoderna, desinformationskampanjerna och de politiska trakasserierna speglar den ryska hybridtaktiken.</P></CONS><CONS><P><NO.P>E.</NO.P>Den 29 januari 2026 aktiverade 24 OSSE-deltagarstater Moskvamekanismen, vilket gjorde det möjligt för ett oberoende expertuppdrag att utreda påståenden om människorättskränkningar och särskilt utvecklingen sedan våren 2024. I OSSE:s expertrapport om Georgien, offentliggjord den 12 mars 2026 inom ramen för Moskvamekanismen, tar man upp allvarliga farhågor avseende valprocessernas integritet, däribland anklagelser om oriktigheter och påtryckningar på den politiska oppositionen, samt användning av rättsliga åtgärder mot oppositionsledare och politiska partier. I rapporten efterlyses ett upphävande av restriktiv lagstiftning, inbegripet lagen om insyn i utländsk påverkan och ändringar som påverkar mediefriheten. Där dokumenteras också fall av oproportionerlig användning av våld mot demonstranter, och farhågor tas upp om överträdelser av förbudet mot tortyr och misshandel, med vissa fall som ”gränsar till tortyr”. Vidare efterlyses i rapporten ett omedelbart frigivande av personer som sitter frihetsberövade av politiska skäl, däribland oppositionsmedlemmar och journalister, och betonas att Georgien måste samarbeta fullt ut med internationella organ, inbegripet Venedigkommissionen och relevanta internationella mekanismer.</P></CONS><CONS><P><NO.P>F.</NO.P>Georgisk dröm-regeringen har systematiskt försvagat kontrollerna och maktbalansen genom att urholka rättsväsendets, åklagarmyndighetens och författningsdomstolens oberoende, vilket gör att Georgien strukturellt sett inte kan uppfylla kriterierna för EU-medlemskap under rådande förhållanden.</P></CONS><CONS><P><NO.P>G.</NO.P>Protesterna mot Georgisk dröms agerande har fortsatt sedan den 28 november 2024, vilket visar på det georgiska folkets orubbliga demokratiska vilja, trots det systematiska och oproportionerliga våld som satts in mot demonstranterna, fängslandet av dem och införandet av alltmer drakoniska straff för dem som deltagit. Storskaliga protester inleddes efter det att regeringen meddelat att den skulle avbryta förberedelserna av EU-anslutningsförhandlingarna fram till 2028.</P></CONS><CONS><P><NO.P>H.</NO.P>I BBC:s (British Broadcasting Corporation) dokumentär <STRING ITALIC="on">When Water Burns</STRING>, som sändes den 1 december 2025, lades det fram bevis som antydde att vatten blandat med ett giftigt kemiskt ämne hade använts mot demonstranter i Georgien i november och december 2024. Användning av giftiga kemiska ämnen kan orsaka långsiktiga hälsoproblem.</P></CONS><CONS><P><NO.P>I.</NO.P>OSSE/ODIHR hindrades från att övervaka lokalvalen den 4 oktober 2025 på grund av en sen inbjudan från de georgiska myndigheterna.</P></CONS><CONS><P><NO.P>J.</NO.P>Nyligen antagna lagändringar innebär att det införs ytterligare restriktioner mot utländsk finansiering och att det blir brottsligt med så kallad extern lobbyverksamhet. Lagstiftningen i fråga innebär att definitionen av ”bidrag” blir betydligt bredare och även inkluderar tekniskt eller kostnadsfritt stöd och överföringar mellan utländska organisationer och deras lokala filialer, att omfattningen av enheter som anses vara bidragsmottagare, däribland utlandsbaserade organisationer som arbetar med Georgien-relaterade frågor, utvidgas, och att straff införs för överträdelser i samband med bidrag. Vidare innebär den berörda lagstiftningen att det införs fängelsestraff på upp till sex år för ”extern lobbyverksamhet”, ett åttaårigt förbud mot medlemskap i ett politiskt parti för personer som har arbetat i utlandsfinansierade organisationer samt ytterligare påföljder för företag som bedriver politisk verksamhet som inte är kopplad till deras huvudsakliga verksamhet. Samtidigt införs genom samma lagstiftning också en ”extremismklausul” som möjliggör åläggande av fängelsestraff på upp till tre år för ”systematiska handlingar” som syftar till att ”befästa uppfattningen” att regeringen saknar legitimitet.</P></CONS><CONS><P><NO.P>K.</NO.P>Antagna ändringsförslag till strafflagen föreskriver fängelsestraff för personer som vägrar att erkänna Georgisk dröm-regeringens legitimitet. Detta väcker stor oro när det gäller yttrandefriheten, den politiska pluralismen och de demokratiska normerna.</P></CONS><CONS><P><NO.P>L.</NO.P>Som svar på den demokratiska tillbakagången i Georgien under Georgisk dröm-regimen och landets geopolitiska omorientering har Förenta staterna tillfälligt upphävt sitt strategiska partnerskap med Georgien och infört sanktioner som fortfarande gäller. Den amerikanska kongressen har lagt fram ett lagförslag, <STRING ITALIC="on">the Megobari Act</STRING>, som syftar till att mobilisera och stärka Georgiens alternativ för att bygga upp ansvarsskyldighet, resiliens och oberoende och till att utöka granskningen av den georgiska regeringens åtgärder och dess band till Ryssland och andra auktoritära regimer, däribland Kina.</P></CONS><CONS><P><NO.P>M.</NO.P>I december 2024 satte Förenta staterna upp Bidzina Ivanisjvili på sin sanktionslista för att han undergrävde Georgiens demokratiska och euroatlantiska framtid till förmån för Ryska federationen. Förenta staterna ansåg att Ivanisjvilis och Georgisk dröms agerande hade urholkat de demokratiska institutionerna, möjliggjort brott mot de mänskliga rättigheterna och inskränkt utövandet av grundläggande friheter i Georgien. Detta agerande har ytterligare försvårat Georgiens väg mot en euroatlantisk framtid och gjort landet ännu mer sårbart gentemot Ryssland, som fortfarande ockuperar mer än 20 procent av Georgiens territorium.</P></CONS><CONS><P><NO.P>N.</NO.P>Den 2 mars 2026 meddelade nio oppositionspartier i Georgien att de hade bildat en allians som svar på den pågående demokratiska tillbakagången och Georgisk dröms auktoritära maktkonsolidering, vilket vittnar om ett befästande av proeuropeiska demokratiska styrkor och om samhällets växande krav på att försvara Georgiens väg i riktning mot Europa.</P></CONS><CONS><P><NO.P>O.</NO.P>Åtta oppositionsledare och oppositionspolitiker – närmare bestämt Nika Gvaramia, Zurab Japaridze, Badri Japaridze, Mamuka Chazaradze, Nika Melia, Irakli Okruasjvili, Givi Targamadze och Giorgi Vasjadze – har dömts till sju–åtta månaders fängelse och förbjudits att inneha offentliga ämbeten i två år för att ha vägrat att inställa sig inför det georgiska de facto-parlamentets tillfälliga undersökningskommission.</P></CONS><CONS><P><NO.P>P.</NO.P>Georgisk dröm-myndigheterna har skapat ett system av politiskt motiverat förtryck som har lett till att ett antal personer har fängslats på politiska grunder, däribland oppositionspolitiker, aktivister, journalister och fredliga demonstranter, som har frihetsberövats enbart på grund av att de vägrat att underkasta sig det styrande partiets makt eller utövat sina grundläggande rättigheter. Sådana frihetsberövanden kan likställas med en avsiktlig skrämseltaktik för att tysta avvikande åsikter, bryta ner den politiska pluralismen och befästa det auktoritära styret. Den fortsatta fångenskapen för dessa personer utgör ett allvarligt brott mot Georgiens konstitutionella ordning, dess skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter och de grundläggande värden som landets status som kandidatland till EU bygger på. Ett antal studenter, representanter för det civila samhället och konstnärer har frihetsberövats eller bötfällts för att ha deltagit i demonstrationer.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Q.</NO.P>Politisk förföljelse av oppositionella är fortfarande ett allvarligt problem, bland annat de systematiska angreppen på ledaren för partiet För Georgien, Giorgi Gacharia, som har utsatts för två fysiska angrepp och åtalats för politiskt motiverade brott, vilket har lett till att han för närvarande lever i exil.</P></CONS><CONS><P><NO.P>R.</NO.P>Den tidigare presidenten, Micheil Saakasjvili, har suttit frihetsberövad i mer än fyra år och är i praktiken en politisk fånge under oligarken Bidzina Ivanisjvili, som utövar kontroll över staten och olagligt inflytande över dess institutioner.</P></CONS><CONS><P><NO.P>S.</NO.P>Sedan januari 2026 har civilsamhället i Georgien identifierat 48 politiska fångar som frihetsberövats på felaktiga grunder för sitt deltagande i och stöd för demonstrationer, samt ytterligare 68 personer som fortfarande hålls frihetsberövade i väntan på rättegång på politiskt motiverade grunder.</P></CONS><CONS><P><NO.P>T.</NO.P>Kvinnliga demonstranter i Georgien rapporterar regelbundet om att de utsatts för förnedrande behandling av polisen, med bland annat sexistiska verbala angrepp, rutinmässiga kroppsvisitationer, våldtäktshot och andra hot om fysiskt våld under demonstrationer, i förvar och under husrannsakningar. Denna utveckling är en del av ett bredare mönster av övergrepp och straffrihet inom Georgiens brottsbekämpande organ.</P></CONS><CONS><P><NO.P>U.</NO.P>Mzia Amaglobeli, en fängslad georgisk journalist och direktör för onlinemediekanalerna Batumelebi och Netgazeti, tilldelades 2025 års Sacharovpris för tankefrihet av Europaparlamentet, tillsammans med Andrzej Poczobut från Belarus. Georgiens högsta domstol har avslagit Mzia Amaglobelis överklagan, vilket innebär att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg är det enda rättsliga alternativ som återstår för att söka rättslig prövning.</P></CONS><CONS><P><NO.P>V.</NO.P>Situationen när det gäller mediefriheten och yttrandefriheten har försämrats dramatiskt. 2025 rapporterade Europarådets plattform för journalisters säkerhet 32 varningar gällande Georgien, vilket var en ökning med 78 procent från 2024.</P></CONS><CONS><P><NO.P>W.</NO.P>Det ökande trycket på utbildningssystemet och försöken att undergräva universitetens självständighet, som ett resultat av Georgisk dröms initiativ ”en stad, en fakultet”, riskerar att försvaga både en av den demokratiska debattens viktigaste institutionella stöttepelare och samhällsengagemanget, försvåra Georgiens väg mot europeisk integration och medföra en inskränkning av tillgången till utbildning. Angrepp mot civilsamhället, oberoende medier och den akademiska sektorn visar på ett mer omfattande tryck på yttrandefriheten och den akademiska friheten i Georgien.</P></CONS><CONS><P><NO.P>X.</NO.P>Manganutvinningen i Georgien för export till EU har medfört jordskred, föroreningar i närområdet och kränkningar av arbetstagarnas rättigheter i gruvregionen Tjiatura. Miljöorganisationer hävdar att avfall dumpas direkt i floden Kvirila. Människor som demonstrerar mot manganbrytningen har rapporterat om fall av övervakning, hotelser och frihetsberövanden från de georgiska myndigheternas sida. Enligt direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet<FOOTNOTE><FIELD> EUT L, 2024/1760, 5.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1760/oj.</FIELD></FOOTNOTE> är europeiska företag skyldiga att säkerställa att mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor och miljöhänsyn respekteras i deras leveranskedjor.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Y.</NO.P>Delar av Georgiens internationellt erkända territorium är fortfarande ockuperade. Ryssland erkände Abchazien och Tschinvali/Sydossetien som självständiga stater år 2008 och har fortfarande tusentals soldater i området, i strid med internationell rätt. Ryssland fortsätter med den så kallade gränsuppbyggnadsprocessen, det vill säga installeringen av fysiska hinder vid Abchaziens och Tschinvalis/Sydossetiens administrativa gränser, vilket innebär en kränkning av Georgiens suveränitet och territoriella integritet. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har vidare konstaterat att detta har lett till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, såsom begränsningar av den fria rörligheten, begränsad tillgång till egendom eller mark och separation av familjemedlemmar.</P></CONS><CONS><P><NO.P>Z.</NO.P>Ryssland utövar ett allt större inflytande över Georgien till följd av politiska och ekonomiska kampanjer och informationskampanjer. EU kan inte längre bara förhålla sig reaktivt och enbart se på när situationen i landet försämras utan måste inta ett proaktivt och strategiskt förhållningssätt gentemot Georgien för att minska landets sårbarheter för yttre tvång och skydda den regionala konnektiviteten.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AA.</NO.P>Georgien har sedan 2022 i betydande utsträckning ökat sin import av varor med dubbla användningsområden från västländerna och från Kina. Tillgängliga statistiska uppgifter visar att Georgien fungerar som transitland och underlättar överföringen av sanktionsbelagda varor till Ryska federationen, där de kan användas för tillverkning av militär utrustning och vapen. Sådana oriktigheter kan i ett antal fall tillskrivas avsiktliga strategier som syftar till att kringgå internationella sanktioner mot Ryssland. Det har uttryckts allvarliga farhågor över vilken roll informella ledningsstrukturer och personer med koppling till Bidzina Ivanisjvili spelar för att bidra till en miljö som främjar kringgående av sanktioner. Det finns för närvarande omkring 40 000 företag som ägs av ryska medborgare eller enheter och som bedriver verksamhet i Georgien, varav uppskattningsvis 30 000 har registrerats sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes. Företag som bedriver handel med Ryssland, också med sanktionsbelagda varor, inrättas i många fall genom offshore-strukturer, vilket gör det svårare att säkerställa transparens och identifiera det verkliga huvudmannaskapet, bland annat när det gäller företagsnätverk med kopplingar till Bidzina Ivanisjvili. Det kommer ständiga rapporter om att sanktionsbelagda varor, däribland fordon och teknik, fortsätter att föras in på den ryska marknaden via Georgien.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AB.</NO.P>EU:s attraktionskraft som en modell för demokratisk samhällsstyrning, ekonomisk tillväxt och regelbaserat samarbete fortsätter att vara en viktig inspirationskälla för det georgiska civila samhället. Allmänna opinionsundersökningar visar genomgående på ett starkt stöd för en EU-integration bland Georgiens befolkning, där uppskattningsvis 75 procent av medborgarna uttrycker stöd för landets väg mot Europa.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AC.</NO.P>Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina sedan 2022 har förändrat det europeiska säkerhetslandskapet och ökat den strategiska betydelsen av EU:s utvidgning. Sedan krigets början har många georgier deltagit i att stödja Ukraina.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AD.</NO.P>EU är Georgiens största handelspartner och står för ungefär 22,1 procent av landets totala handel. Dessa utbyten regleras av associeringsavtalet mellan EU och Georgien och dess djupgående och omfattande frihandelsområde, som till fullo trädde i kraft 2016 och som ger georgiska företag förmånstillträde till EU-marknaden, med sina mer än 450 miljoner konsumenter.</P></CONS><CONS><P><NO.P>AE.</NO.P>Den 6 mars 2026 meddelade kommissionen att viseringsfria resor för innehavare av georgiska diplomatpass, officiella pass och tjänstepass skulle upphävas åtminstone fram till mars 2027 på grund av oro över försämringen av situationen för demokratin och rättsstatligheten. Vanliga georgiska medborgare kan fortfarande resa viseringsfritt för kortare vistelser i Schengenområdet, i linje med 2017 års beslut.</P></CONS></GRCONS></PREAMBLE><DISPOSITIF><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Avbrytande av Georgiens EU-integration</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>1.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med det georgiska folket, som fortsätter sin kamp för ett europeiskt och demokratiskt Georgien mot bakgrund av den demokratiska tillbakagången, det ökande förtrycket, alla olagliga gripanden samt de ständiga fallen av fientlig retorik, desinformation och hot. Parlamentet betonar att uppemot 75 procent av den georgiska befolkningen fortsatt stöder en närmare integration med EU. Parlamentet upprepar att dörren till EU står vidöppen när det gäller för georgierna att åter slå in på vägen mot Europa.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>2.</NO.P>Europaparlamentet noterar med djup besvikelse att Georgisk dröm inte bara har avbrutit Georgiens utveckling i riktning mot europeisk integration utan i praktiken vänt på den. Parlamentet beklagar att det har skett en tillbakagång i genomförandet av alla de nio prioriteringar som var villkoren för att bevilja Georgien status som kandidatland. Parlamentet framhåller inkonsekvensen i Georgisk dröms påståenden att EU-integrationen fortfarande utgör den främsta prioriteringen, samtidigt som dess högsta tjänstemän och de regeringsanknutna medierna driver en iscensatt och systematisk kampanj som med Ryssland som förebild sprider manipulativa narrativ, desinformation och konspirationsteorier mot EU och dess tjänstemän och diplomater.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>3.</NO.P>Europaparlamentet beklagar djupt att Georgisk dröm, sedan det riggade parlamentsvalet i oktober 2024, ytterligare har intensifierat sin strävan efter ett fullständigt auktoritärt styre. Parlamentet är bestört över den snabba avvecklingen av Georgiens demokratiska grundvalar genom riktade attacker mot landets demokratiska institutioner, de grundläggande friheterna och den demokratiska pluralismen, vilket står i bjärt kontrast till den demokratiska utveckling som ett EU-medlemskap förutsätter. Parlamentet delar kommissionens bedömning att det råder en brist på opartiskhet, oberoende och demokratisk tillsyn hos viktiga institutioner såsom den centrala valkommissionen, kommunikationskommissionen, högsta rättsrådet, författningsdomstolen, åklagarmyndigheten, centralbanken, brottsbekämpande myndigheter och säkerhetsorgan. Parlamentet betonar att Georgien inte kan göra några framsteg i EU-anslutningsprocessen så länge landet inte åter slår in på vägen mot demokratiska reformer och bland annat garanterar fria, rättvisa och konkurrensutsatta val, skyddar de officiella institutionernas oberoende, effektivt tar itu med den oligarkiska kontrollen och förbättrar skyddet av de mänskliga rättigheterna och mediefriheten.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>4.</NO.P>Europaparlamentet betonar att riktade personliga sanktioner som införts av EU och dess medlemsstater mot Bidzina Ivanisjvili, centrala ledare för Georgisk dröm, domare, åklagare och andra tjänstemän som är ansvariga för den fortsatta demokratiska tillbakagången i Georgien, valfusk, allvarliga människorättskränkningar och förföljelse av politiska motståndare och aktivister, och mot medansvariga företags- och medieägare med kopplingar till Georgisk dröm, skulle utgöra ett viktigt instrument mot straffrihet. Parlamentet välkomnar att allt fler medlemsstater, i avsaknad av enhällighet på EU-nivå, har infört individuella viseringsförbud och andra sanktioner mot georgiska tjänstemän. Parlamentet uppmanar med eftertryck andra medlemsstater att göra likadant.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>5.</NO.P>Europaparlamentet upprepar sin kraftfulla uppmaning till EU och dess medlemsstater att införa omedelbara och riktade personliga sanktioner mot Bidzina Ivanisjvili, hans familjemedlemmar och hans företag, och uppmanar EU att frysa hans tillgångar och att samarbeta i denna fråga med andra jurisdiktioner, särskilt Förenade kungariket och Förenta staterna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>6.</NO.P>Europaparlamentet fördömer den systematiska straffriheten för tjänstemän och institutioner som är ansvariga för politiskt förtryck, trakasserier av journalister och människorättsförsvarare samt förföljelse av oppositionella. Parlamentet betonar att reaktionen från EU:s sida hittills har varit otillräcklig och kommit för sent med tanke på den allt snabbare auktoritära konsolideringen i Georgien. Parlamentet uppmanar med kraft rådet och medlemsstaterna att anta samordnade, EU-omfattande restriktiva åtgärder mot alla ansvariga politiker, tjänstemän och medhjälpare, inbegripet en utökning av sanktionsförteckningarna, omfattande frysningar av tillgångar och viseringsförbud för dem som är ansvariga för statskapning, förtryck och regimstödd propaganda. Parlamentet riktar en bestämd uppmaning till den tillträdande ungerska regeringen att häva den blockad som dess föregångare införde mot EU-omfattande riktade sanktioner mot Ivanisjvili och det vidare ledarskiktet inom Georgisk dröm. Parlamentet uppmanar rådet att undersöka möjligheten till kollektiva mekanismer när enhällighet inte är möjlig att uppnå, för att säkerställa en ändamålsenlig och enhetlig reaktion från EU:s sida.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Fortsatt tillbakagång för demokrati och rättsstatlighet samt en autokratisk maktkonsolidering</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>7.</NO.P>Europaparlamentet beklagar att Georgisk dröm inte har vidtagit några åtgärder för att vända sin antidemokratiska och antieuropeiska kurs. Parlamentet anser att samarbetet med de georgiska myndigheterna bör vara strikt villkorat med att konkreta och kontrollerbara åtgärder vidtas för att vända på deras nuvarande kurs, som inbegriper en demokratisk tillbakagång, förtryck, restriktioner och aggressiv EU-fientlig desinformation med Ryssland som förebild. Parlamentet står därför fast vid sina tidigare ståndpunkter om att inte erkänna parlamentets och den av parlamentet utnämnda presidentens legitimitet. Parlamentet beklagar att Georgiens parlament i praktiken är ett enpartiparlament som utan granskning godkänner lagstiftningsinitiativ med syftet att riva grunden för den pluralistiska parlamentariska demokratin. Parlamentet noterar med oro att Georgiens de facto-parlament har förklarat att det tillfälligt drar sig ur den parlamentariska församlingen Euronest.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>8.</NO.P>Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s och medlemsstaternas företrädare och parlamentsledamöter att avstå från möten med företrädare för regimen, till att börja med den nuvarande de facto-presidenten, så länge de georgiska myndigheterna fortsätter med den demokratiska tillbakagången och med sitt förtryck. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta för en konsoliderad, enhetlig och samordnad strategi när det gäller att begränsa de politiska kontakterna med de myndigheter som tillsatts av Georgisk dröm till frågor som är absolut nödvändiga, samtidigt som man upprätthåller och stärker samarbetet med Georgiens civilsamhälle, oberoende medier och akademiska institutioner. Parlamentet fördömer den ihållande aggressiva retoriken mot EU:s och medlemsstaternas diplomater, politiker och tjänstemän. Parlamentet betonar vikten av att fortsätta främja europeiska normer, demokratiska värden och den europeiska vägen bland den georgiska befolkningen och de politiska krafter som är fast beslutna att följa demokratiska principer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>9.</NO.P>Europaparlamentet noterar med oro den aggressiva retoriken mot Förenta staterna, Förenade kungariket och andra allierade.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>10.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att återupprätta meritbaserade garantier för den offentliga förvaltningen, återinföra ett effektivt rättsligt skydd mot politiskt motiverade uppsägningar och säkerställa ett effektivt genomförande av rätten att få tillgång till offentlig information.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>11.</NO.P>Europaparlamentet påpekar att de flesta av oppositionspartierna bojkottade kommunalvalen den 4 oktober 2025, vilket återspeglar den djupa misstro som stora delar av samhället känner för valprocessens oberoende. Parlamentet beklagar att ändringarna av Georgiens vallag i december 2024 och i mars och april 2025 ytterligare stärkte det styrande partiets dominans och innebar att nya restriktioner infördes när det gäller registrering av lokala observatörer, medier samt partier och listor. Parlamentet upprepar att de georgiska myndigheterna ignorerade Venedigkommissionens uppmaningar om att upphäva de ändringar som gjordes 2024. Parlamentet betonar att bristen på observation från OSSE/ODIHR på grund av en sen inbjudan, och från lokala observatörsorganisationer på grund av restriktioner, allvarligt påverkade insynen i valprocessen och valresultatens trovärdighet. Parlamentet efterfrågar på nytt en förbättrad valmiljö med hjälp av en oavhängig och opartisk valadministration, så att framtida val kan hållas under omsorgsfull övervakning genom försorg av internationella och nationella icke-statliga organisationer. Parlamentet uttrycker djup oro över ändringen av vallagen från december 2025, som förbjuder georgiska medborgare att rösta från utlandet. Parlamentet betonar att deltagande i valen är en grundläggande konstitutionell rättighet för alla medborgare och måste möjliggöras oavsett bosättningsort.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>12.</NO.P>Europaparlamentet fördömer antagandet av aldrig tidigare skådad och alltmer restriktiv lagstiftning som syftar till att göra det praktiskt taget omöjligt att få internationellt stöd, inbegripet ekonomiskt stöd, att nå fram till det civila samhället och medierna, och till att stänga dessa ute från all oberoende finansiering. Parlamentet framhåller de senaste ändringarna av lagen om bidrag, som trädde i kraft den 5 mars 2026 och som avsevärt utvidgar tillämpningsområdet för vad som betraktas som ett ”bidrag” och gör mottagande av bidrag eller finansiering från utlandet utan förhandstillstånd från regeringen till ett brott som bestraffas med upp till sex års fängelse. Parlamentet konstaterar att detta utgör en direkt kränkning av associeringsavtalet mellan EU och Georgien. Parlamentet efterlyser skydd av politiska stiftelser, internationella icke-statliga organisationer och utvecklingsorgan. Parlamentet påminner de georgiska myndigheterna om att alla trakasserier av organisationer i EU:s medlemsstater kommer att få direkta konsekvenser.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>13.</NO.P>Europaparlamentet noterar att dessa ändringar följer på de ändringar av lagen om bidrag som antogs i april 2025 och genom vilka alternativen för internationellt ekonomiskt stöd redan avsevärt begränsades och ett krav infördes på att internationella givare hos statliga myndigheter ska ansöka om förhandsgodkännande av bidrag, liksom restriktiva övervakningsåtgärder och straffrättsligt administrativt ansvar för mottagarna, i syfte att avskräcka organisationer från att acceptera internationellt stöd, inbegripet finansiering från EU. Parlamentet betonar att den breda definitionen av ”bidrag” kan omfatta ett brett spektrum av transaktioner som kräver förhandsgodkännande och kan göra alla medborgare till ett potentiellt mål för förföljelse från regeringens sida. Parlamentet noterar med oro det åttaåriga förbudet mot partimedlemskap för alla som någonsin varit anställda av en organisation som förlitat sig på utländsk finansiering, eftersom detta innebär att ett stort antal socialt aktiva personer förbjuds att delta i partipolitik. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att vidta omedelbara åtgärder för att värna och stödja de återstående oberoende medierna och organisationerna i det civila samhället i Georgien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>14.</NO.P>Europaparlamentet beklagar djupt att det styrande partiet, Georgisk dröm, fortsatt strävar efter att förfölja politiska motståndare, bland annat genom olagliga gripanden och frihetsberövanden, hot och fysiska angrepp. Parlamentet fördömer fängslandet av politiska motståndare för att dessa vägrat att inställa sig inför det georgiska de facto-parlamentets tillfälliga undersökningskommission, som användes av Georgisk dröm som en form av politisk skenrättegång i syfte att bana väg för ytterligare förföljelse av politiska motståndare och förbjuda oppositionspartier. Parlamentet betonar att det är oförenligt med Georgiens skyldigheter enligt associeringsavtalet mellan EU och Georgien att hålla politiska fångar. Parlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla dem som sitter fängslade på politiska grunder, däribland oppositionspolitiker och före detta tjänstemän. Parlamentet noterar att de facto-presidenten före kommunalvalen benådade två oppositionspolitiker för att ge sken av konkurrensutsatta val. Parlamentet upprepar med kraft sitt krav på att den före detta presidenten Micheil Saakasjvili omedelbart ska friges av humanitära skäl, så att han kan söka nödvändig medicinsk vård utomlands. Parlamentet uppmanar dessutom Georgisk dröm-myndigheterna att se till att Europaparlamentets ledamöter ges obehindrat tillträde till Micheil Saakasjvili och andra politiska fångar.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>15.</NO.P>Europaparlamentet noterar att fängslandet av den tidigare premiärministern Irakli Gharibasjvili ger upphov till allvarlig oro över huruvida förfarandet uppfyllde normerna för en rättvis rättegång, även om skuld erkändes och det förelåg trovärdiga offentliga bevis på korruption. Parlamentet betonar att fallet återspeglar en bredare oro över politiskt påverkad rättskipning, informella maktstrukturer och interna splittringar inom det styrande partiet, Georgisk dröm, inbegripet Bidzina Ivanisjvilis roll.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>16.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att införa oberoende mekanismer för utkrävande av ansvar, säkerställa rättsväsendets opartiskhet och ställa dem som har begått politiskt motiverade övergrepp till svars i enlighet med internationella människorättsnormer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>17.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser en omfattande reform av det högsta rättsrådet i linje med Venedigkommissionens rekommendationer, inbegripet införande av fasta, icke-förnybara mandatperioder, transparenta utnämningsförfaranden och extraordinära integritetskontroller för högre befattningshavare inom rättsväsendet med meningsfullt deltagande av internationella experter, i syfte att stärka rättsväsendets oberoende och allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Parlamentet noterar med besvikelse upplösningen av byrån för korruptionsbekämpning, som inrättades 2022 och var ett av EU:s viktigaste krav för att bevilja Georgien status som kandidatland. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att ändra utnämningsförfarandet för tjänsten som riksåklagare genom att kräva kvalificerad parlamentarisk majoritet och att anpassa lagen om åklagarmyndigheten till europeiska normer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>18.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar med kraft Georgiens offentliga försvarare att stärka genomförandet av sitt mandat och använda alla tillgängliga mekanismer för att skydda de mänskliga rättigheterna, och att samtidigt inleda konstruktiva dialoger och samarbeten med människorättsförsvarare och det civila samhället i Georgien. Parlamentet betonar behovet att förhindra en selektiv tillämpning av hans mandat, i enlighet med kommissionens rapport om Georgien 2025. Parlamentet framhåller den offentliga försvararens särskilda befogenhet att begära lagstiftningsyttranden från OSSE/ODIHR om auktoritär eller icke-demokratisk lagstiftning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>19.</NO.P>Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg när det gäller avoligarkiseringen och uppmanar de georgiska myndigheterna att anta en systematisk strategi i linje med de relevanta rekommendationerna från Venedigkommissionen, inbegripet genom skärpta transparenskrav, effektiva regler om intressekonflikter och skyddsåtgärder mot otillbörligt inflytande över politiskt och ekonomiskt beslutsfattande.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>20.</NO.P>Europaparlamentet fördömer skarpt de georgiska myndigheternas försök att förbjuda oppositionspartier. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omedelbart upphöra med dessa försök och dra tillbaka den konstitutionella talan som väckts av 88 ledamöter av Georgiens de facto-parlament, med en begäran om att verksamheten i tre stora oppositionspartier – Enade nationella rörelsen, Koalitionen för förändring och koalitionen Starka Georgien-Lelo – ska förklaras författningsstridig och att deras registrering ska återkallas. Parlamentet understryker att sådana åtgärder allvarligt hotar demokratins grundprinciper och den politiska mångfalden. Parlamentet betonar att en rättvis och fri konkurrens mellan olika politiska partier är en förutsättning för en sund demokrati.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>21.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker starkt missnöje med införandet nyligen av en ny artikel i strafflagen som förbjuder ”offentlig och systematisk” kritik av myndigheter eller ifrågasättande av deras legitimitet samt ”alla andra offentliga och systematiska åtgärder av samma person”, som fortfarande är öppen för tolkning men ändå föreskriver fängelse i upp till tre år. Parlamentet betonar att detta i praktiken möjliggör en kriminalisering av yttrandefriheten och uppmanar regeringen att fördöma denna lag.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Kraftåtgärder mot medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>22.</NO.P>Europaparlamentet är ytterst oroat över att Georgisk dröm redan har antagit ett antal lagstiftningsakter som syftar till att kväva det civila samhället och de oberoende medierna och begränsa pluralismen, såsom lagen om registrering av utländska agenter, restriktiva ändringar av radio- och tv-lagen, lagen om offentlig förvaltning och lagen om sammankomster och demonstrationer och strängare bestämmelser i strafflagen och lagen om administrativa överträdelser. Parlamentet fördömer särskilt de lagstiftningsåtgärder som ökar böterna inom ramen för administrativa lagar, vilket i allt högre grad leder till att demonstranter som inte kan betala dessa böter fängslas. Parlamentet upprepar sin uppmaning att utan dröjsmål frige alla politiska fångar och andra olagligt frihetsberövade personer. Parlamentet varnar för att de georgiska myndigheternas ansträngningar att omvandla Georgiens dynamiska civila samhälle till en strängt kontrollerad miljö med regeringsanpassade organisationer utgör ytterligare ett steg mot att bli en auktoritär regim. Parlamentet påminner om att man i de flesta av dessa lagar kopierar den tidiga utvecklingen under Putins totalitära regim i Ryssland. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att upphäva dessa lagstiftningsakter som ett konkret steg tillbaka i riktning mot EU.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>23.</NO.P>Europaparlamentet fördömer den förnedrande och omänskliga behandling som Elene Khoshtaria ska ha utsatts för under sitt frihetsberövande. Parlamentet kräver att hon omedelbart och villkorslöst friges och att politiskt motiverade anklagelser mot henne omedelbart dras tillbaka.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>24.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker djup oro över det fortsatta missbruket av administrativt frihetsberövande riktat mot demonstranter och aktivister. Parlamentet noterar att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i domen i målet Mekvabishvili mot Georgien fann att man genom att enbart stödja sig på polisens vittnesmål utan oberoende bevis undergrävde garantierna för en rättvis rättegång och bidrog till oproportionerliga sanktioner mot fredliga demonstranter. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att reformera sina förfaranden för administrativa överträdelser för att anpassa dem till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>25.</NO.P>Europaparlamentet fördömer trovärdiga rapporter om överdriven användning av våld, tortyr och misshandel mot demonstranter och frihetsberövade, inbegripet de senaste slutsatserna från Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT), som dokumenterat anklagelser om polisvåld och systematiska brister när det gäller skyddsåtgärder och ansvarsutkrävande. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att säkerställa snabba, oberoende och effektiva utredningar, lagföra de ansvariga och fullt ut genomföra CPT:s rekommendationer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>26.</NO.P>Europaparlamentet fördömer den växande trenden att georgiska brottsbekämpande myndigheter använder verbala och fysiska övergrepp mot demonstranter, hot om våldtäkt och annat könsrelaterat våld och olagliga kroppsvisitationer som en del av en kampanj för att skrämma dissidenter, särskilt kvinnliga demonstranter, och undertrycka georgiernas mänskliga rättigheter till yttrandefrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>27.</NO.P>Europaparlamentet fördömer den antagna lagstiftning som föreskriver automatiskt frihetsberövande och åläggande av efterföljande straffrättsliga påföljder, inbegripet fängelse i upp till ett år, för personer som under fredliga former demonstrerar på trottoarer och gågator. Parlamentet understryker att sådana åtgärder utgör repressiva instrument som är avsedda att undertrycka avvikande åsikter för politiska ändamål. Parlamentet beklagar djupt de frekventa frihetsberövandena av enskilda personer för att dessa delat med sig av sina åsikter på sociala medier.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>28.</NO.P>Europaparlamentet är ytterst oroat över påståendena om att en förbjuden kemisk agens kan ha använts i Georgien mot enskilda personer i samband med demonstrationer. Parlamentet betonar, om detta skulle bekräftas, att användning av kemiska agenser mot civila utgör en allvarlig kränkning av grundläggande mänskliga rättigheter, internationella humanitära normer och Georgiens skyldigheter enligt internationell rätt, inbegripet förbudet mot kemiska vapen. Parlamentet beklagar djupt de georgiska myndigheternas otillräckliga utredning av denna fråga. Parlamentet efterlyser en omedelbar, oberoende och transparent internationell utredning av dessa påståenden. Parlamentet vill att FN:s organisation för förbud mot kemiska vapen ska undersöka detta, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att hänskjuta detta fall för ytterligare utredning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>29.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker djup oro över de systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Georgien och diskrimineringen av utsatta grupper, däribland hbtqi+-personer. Parlamentet betonar att dessa kränkningar är oförenliga med Georgiens skyldigheter enligt associeringsavtalet mellan EU och Georgien och internationella människorättsnormer. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att upprätthålla rätten till yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och politiskt deltagande och att säkerställa säkerhet, skydd och effektiva rättsmedel för alla människorättsförsvarare och aktivister. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att övervaka dessa kränkningar, ge stöd och skydd till personer i riskzonen och koppla framstegen med EU:s stöd, EU-samarbetet och anslutningen till EU till konkreta förbättringar av skyddet för de mänskliga rättigheterna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>30.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar med eftertryck Georgiens de facto-parlament att upphäva lagen om familjevärden och skydd av minderåriga, vars bestämmelser allvarligt kränker de mänskliga rättigheterna, inbegripet rätten till jämlikhet, icke-diskriminering, utbildning, hälsa, yttrandefrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet samt integritet, frihet och säkerhet. Parlamentet står enat med alla hbtqi+-personer i Georgien och ser med djup avsky på den felaktiga likvärdighet mellan frivilliga förhållanden mellan två personer av samma kön och incest som framställs i lagen. Parlamentet påminner om att liknande lagar i Ryssland under Putins regim har banat väg för ett utbrett förtryck av minoriteter och i slutändan ett klimat av hot och diskriminering i Ryssland.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>31.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över situationen i regionen Tjiatura i Georgien till följd av utvinningen av mangan för EU-marknaden, och efterlyser ett genomförande av direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, eftersom EU bär ett ansvar för lokalbefolkningens välbefinnande och för skyddet av den miljö som påverkas av de uppkomna skadorna.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>32.</NO.P>Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt missnöje med tillbakagången för arbetsrätten och arbetstagarnas rättigheter i Georgien, såsom 2024 års ändringar av lagen om offentlig förvaltning. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att följa arbetsrättsliga normer och avstå från att begränsa arbetstagares rättigheter. Parlamentet påminner om att EU:s regelverk inbegriper en anpassning till Internationella arbetsorganisationens konventioner, den europeiska sociala stadgan och EU:s lagstiftning om arbetsvillkor.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>33.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar OSSE:s aktivering av den så kallade Moskvamekanismen på initiativ av 24 medlemsländer. Därigenom uppstod möjligheten att skicka ett expertuppdrag för att bedöma Georgiens genomförande av OSSE-åtagandena, särskilt när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna sedan våren 2024. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att grundligt ta del av dess slutsatser och att genomföra dess rekommendationer inom tydliga tidsfrister, bland annat i fråga om frigivning av personer som hålls fängslade av politiska skäl, upphävande av lagstiftning som är oförenlig med internationella skyldigheter och ansvarsskyldighet för misshandel. Parlamentet betonar att om myndigheterna underlåter att vidta konkreta och kontrollerbara åtgärder för att genomföra dess rekommendationer bör deltagande stater och relevanta internationella institutioner överväga lämpliga uppföljningsåtgärder för att säkerställa ansvarsskyldighet, inbegripet riktade sanktioner och användning av relevanta internationella rättsliga mekanismer. Parlamentet uppmanar de EU-medlemsstater som deltar i OSSE att aktivt stödja en förlängning av uppdragets mandat, med tanke på alla de systematiska och väldokumenterade kränkningarna, som kräver en omfattande oberoende bedömning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>34.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar resolutionen från Europarådets parlamentariska församling från oktober 2025, där Europarådets organ eftertryckligen uppmanas att använda alla tillgängliga medel, inbegripet artikel 52 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och mellanstatliga ansökningar till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna enligt artikel 33, för att säkerställa att Georgien fullgör sina skyldigheter som en av Europarådets medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och Europarådets medlemsstater att överväga att genomföra denna rekommendation.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>35.</NO.P>Europaparlamentet fördömer skarpt den roll som Georgisk dröm-trogna medieföretag, inbegripet Imedi TV, PosTV och Rustavi 2 TV, spelar i att sprida systematisk desinformation, smutskastningskampanjer och fientlig propaganda mot EU och dess institutioner och företrädare, särskilt chefen för EU:s delegation i Georgien och diplomater från EU:s medlemsstater. Parlamentet noterar Förenade kungarikets beslut nyligen att införa sanktioner mot Imedi TV och PosTV. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att se över dessa medieföretags ackreditering vid EU-institutionerna och uppmuntrar EU:s medlemsstater att följa Förenade kungarikets exempel och anta lämpliga och proportionella restriktiva åtgärder mot enskilda personer och enheter som är ansvariga för att organisera och finansiera dessa desinformationskampanjer, bland annat inom ramen för det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter. Parlamentet begär att ledarna för Georgiens nationella kommunikationskommission och Georgiens statliga radio- och tv-bolag ska föras upp på EU:s sanktionsförteckning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>36.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker oro över påtryckningarna på och de rättsliga förfarandena mot oberoende medier. Parlamentet betonar att mediepluralism och journalisters säkerhet är centrala förutsättningar för ett demokratiskt samhälle.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>37.</NO.P>Europaparlamentet noterar med oro den senaste tidens reformer inom Georgiens utbildningssektor som verkar centralisera kontrollen över akademiska institutioner och försvaga den akademiska friheten och universitetens autonomi samt hindra Georgiens integration med det europeiska systemet för högre utbildning. Parlamentet varnar för åtgärder som syftar till att ändra de akademiska programmens struktur och varaktighet samt införandet av principen ”en stad, en fakultet”, varigenom urvalet av de ämnesområden som erbjuds av enskilda universitet begränsas. Parlamentet är oroat över regleringstrycket på institutioner som det statliga Iliauniversitetet efter deras offentliga stöd för studentdemonstrationer, samtidigt som stödet utökas till privata institutioner med anknytning till personer nära den styrande eliten. Parlamentet betonar att oberoende utbildningsexperter varnar för att den kumulativa effekten av dessa åtgärder riskerar att minska den akademiska mångfalden och ytterligare politisera systemet för högre utbildning.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>38.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker oro över de organiserade bedrägliga callcenternätverk som verkar från Georgien, särskilt de som riktar in sig på EU-medborgare. Parlamentet understryker att internationella journalisters utredningar tyder på att högt uppsatta företrädare för Georgisk dröm erbjuder skydd åt dessa bedrägerinätverk i utbyte mot ekonomisk ersättning, vilket hjälper dem att stå emot ekonomiska sanktioner.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>39.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att upphäva rätten till viseringsfria resor för innehavare av georgiska diplomatpass, tjänstepass och officiella pass, som gäller sedan den 6 mars 2026 i alla EU:s medlemsstater inom ramen för den reviderade och mer flexibla upphävandemekanism för viseringar som trädde i kraft den 30 december 2025, som en direkt följd av de handlingar som Georgisk dröm-regimen gjort sig skyldig till, i strid med grundläggande värden. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att göra en ingående granskning, genom att intervjua och begära styrkande handlingar från dessa viseringssökande, och avslå ansökningar om visering i händelse av tvivel om tillförlitligheten i de uppgifter som de lämnar. Parlamentet beklagar att EU-omfattande viseringsförbud för georgiska tjänstemän som är ansvariga för allvarliga människorättskränkningar, den demokratiska tillbakagången och förtrycket inte har varit möjliga på grund av motståndet från Ungerns och Slovakiens regeringar. Parlamentet noterar att den åttonde rapporten om upphävandemekanismen för viseringar belyser Georgiens bristande efterlevnad av viktiga riktmärken och tidigare rekommendationer. Parlamentet varnar för att fortsatt passivitet från de georgiska myndigheternas sida skulle kunna leda till ett upphävande av rätten till viseringsfria resor för hela befolkningen, för vilket Georgisk dröm skulle vara fullt ansvarigt. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en mekanism som gör det möjligt för aktivister i det civila samhället, journalister och studenter att fortsatt ha viseringsfritt tillträde till EU, och att öka det direkta stödet till utbytesprogram för mellanmänskliga kontakter såsom Erasmus+, Horisont Europa, Europeiska solidaritetskåren och Kreativa Europa.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>40.</NO.P>Europaparlamentet betonar att bristen på grundlig akademisk forskning, historisk utbildning och medvetenhet bland allmänheten om den sovjetiska ockupationen och dess långsiktiga konsekvenser möjliggör spridningen av kampanjer som manipulerar historien och som för ut desinformation, vilket Ryska federationen utnyttjar för att undergräva det georgiska samhällets euroatlantiska strävanden. Parlamentet betonar därför vikten av akademisk forskning, dokumentation och spridning av kunskap om Georgiens historia under den sovjetiska ockupationen, inbegripet det politiska förtrycket, massavrättningarna och historien om motståndet mot den sovjetisk-ryska ockupationen, samt av att dessa händelser återupplivas i det kollektiva minnet. Parlamentet beklagar att ansträngningar att relativisera kommunistiska brott och vända avstaliniseringsprocessen har observerats under de senaste åren, med minst myndigheternas tysta medgivande. Parlamentet betonar i detta avseende den viktiga rollen för oberoende historiker, forskare och organisationer i det civila samhället, såsom SovLab, när det gäller att studera den sovjetiska ockupationen och dess politiska, rättsliga och moraliska konsekvenser samt kartlägga var offer för kommunistisk terror är begravda och säkerställa att de identifieras och ges en värdig hågkomst. Parlamentet uppmuntrar relevanta institutioner i medlemsstaterna som arbetar med att dokumentera konsekvenserna av den sovjetiska ockupationen, kommunistiska brott och andra totalitära regimer att fördjupa samarbetet med sina georgiska motparter, stödja gemensamma forskningsprojekt och delta i utbildningsprogram och utbildningsinitiativ som syftar till att bringa i ljuset, dokumentera och sprida kunskap om detta kapitel i Georgiens historia. Parlamentet uttrycker oro över att tillgången till arkiv med anknytning till förtryck och brott som begåtts under den sovjetiska ockupationsperioden systematiskt obstrueras. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att säkerställa fullständig, transparent och icke-diskriminerande tillgång till arkiv som rör den sovjetiska perioden för forskare och organisationer i det civila samhället.</P></ACTION></ACTLST><ACTLST><ACTINIT><STRING BOLD="on"><STRING ITALIC="on">Samsyn i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor</STRING></STRING></ACTINIT><ACTION><P><NO.P>41.</NO.P>Europaparlamentet beklagar att Georgiens grad av anpassning till uttalanden från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och till rådets beslut om sanktioner har minskat ytterligare, från 53 procent 2024 till 40 procent, vilket visar på bristande engagemang för den europeiska integrationen. Parlamentet är särskilt besviket över att Georgien inte systematiskt har anpassat sig till internationella initiativ och EU-initiativ till stöd för Ukraina, inbegripet resolutioner som antagits av FN:s generalförsamling, FN:s råd för mänskliga rättigheter och Europarådet, utan i stället har stärkt förbindelserna med Ryssland och stött ryska narrativ som syftar till att skjuta ifrån sig ansvaret för anfallskriget och de brott som begåtts av Ryssland.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>42.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker sin djupa tacksamhet för det starka stöd för Ukraina som det georgiska folket har visat under Rysslands anfallskrig. Det återspeglar samhällets utbredda motstånd mot rysk imperialistisk politik, landets egna erfarenheter av rysk militär aggression och folkets starka vilja att bevara sitt oberoende och hålla sig utanför Moskvas inflytandesfär. Parlamentet påminner om att många georgiska volontärer har stridit tillsammans med den ukrainska försvarsmakten, i synnerhet i enheten Georgian Legion, och att det georgiska civila samhället har deltagit i humanitära biståndskampanjer till stöd för Ukraina.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>43.</NO.P>Med avseende på de allra flesta sanktionerna mot Ryssland, Belarus och Iran noterar Europaparlamentet att Georgien fortfarande inte har anpassat sig. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att vidta verifierbara åtgärder och stärka samarbetet och tullövervakningen för att förhindra att landets territorium och/eller rättsliga enheter som är registrerade i landet används för att kringgå EU:s restriktiva åtgärder. Parlamentet anser att den nuvarande nivån på insatserna för anpassning och efterlevnadskontroll är uppenbart otillräcklig och oförenlig med ett EU-kandidatlands ansvar. Parlamentet betonar att det är mycket angeläget med mer beslutsamma åtgärder, inbegripet fullständig anpassning till EU:s restriktiva åtgärder, effektiva mekanismer för övervakning och efterlevnadskontroll samt transparent samarbete med EU:s institutioner för att förhindra kringgående av sanktioner, också när det gäller varor med dubbla användningsområden, oljeexport och finansiella flöden med koppling till ryska och iranska enheter. Parlamentet varnar för att fortsatt underlåtenhet att anpassa sig till EU:s utrikespolitik och sanktionssystem kommer att få direkta konsekvenser för Georgiens EU-anslutningsprocess. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att noga övervaka Georgiens efterlevnad av EU:s sanktionssystem, inbegripet risken för kringgående av sanktioner genom georgiskt territorium eller enheter som är registrerade i Georgien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>44.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta brådskande och beslutsamma åtgärder för att stoppa Rysslands systematiska kringgående av EU:s sanktioner med hjälp av de georgiska myndigheterna, bland annat genom att inrätta en särskild EU-övervakningsmekanism för att spåra handelsflöden av högprioriterade varor med dubbla användningsområden och luftfartskomponenter som transiteras genom Georgien. Parlamentet uppmanar vidare de georgiska myndigheterna att samarbeta fullt ut inom ramen för dessa åtgärder och att offentliggöra regelbundna och transparenta rapporter om sådana handelsflöden för att stärka tullkontrollen och förhindra ytterligare kringgående av sanktioner.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>45.</NO.P>Europaparlamentet är oroat över den potentiella användningen av georgiska hamnar, raffineringsinfrastruktur och oljehanteringsanläggningar för att underlätta återexport eller blandning av ryska petroleumprodukter i syfte att kringgå internationella sanktionssystem. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över rapporterna om att rysk råolja transporteras till Georgiens nybyggda och delvis statsfinansierade raffinaderi i Kulevi vid Svartahavskusten. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att omedelbart stoppa och förhindra all sådan verksamhet och att se till att georgisk infrastruktur inte används för att underlätta kringgående av EU:s sanktioner mot Ryssland. Parlamentet noterar att Kulevioljeterminalen inte ingick i EU:s 20:e sanktionspaket mot Ryssland på grundval av de georgiska myndigheternas och terminaloperatörens utfästelser om att de strikt skulle följa EU:s sanktioner. Parlamentet vill att den ska inkluderas i framtida sanktioner om de georgiska myndigheterna och terminaloperatörerna inte strikt efterlever EU:s sanktioner. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete mellan EU och internationella partner för att säkerställa att restriktiva åtgärder efterlevs fullt ut.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>46.</NO.P>Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism göra en bedömning av Georgiens rättsliga ram och regelverk, inbegripet bestämmelser i landets skattelag som kan underlätta användningen av offshore-registrerade företag och dölja det verkliga huvudmannaskapet och därigenom möjliggöra kringgående av sanktioner och penningtvätt. Parlamentet efterlyser ökad övervakning och granskning av företag som är registrerade i Georgien och som ägs eller kontrolleras av ryska medborgare eller enheter, särskilt de som etablerats sedan februari 2022. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att inrätta ett kontor för återvinning av tillgångar, ett kontor för förvaltning av tillgångar och ett register över verkliga huvudmän för att stärka skyddsåtgärderna mot penningtvätt och minska risken för kringgående av sanktioner.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>47.</NO.P>Europaparlamentet noterar att Georgisk dröm, efter att ha övergett vägen mot euroatlantisk integration, är i färd med att göra en strategisk övergång till samarbete med Kina, Ryssland och Iran, vilket har bekräftats i flera rapporter. Parlamentet betonar att denna omorientering helt uppenbart strider mot Georgiens konstitutionella engagemang för euroatlantisk integration och det georgiska samhällets tydliga och stadigt framförda vilja. Parlamentet uttrycker sin bestörtning över att man, i stället för att behandla trovärdiga rapporter om auktoritära makters växande inflytande, har inlett utredningar mot författarna till sådana rapporter, däribland Giorgi Kandelaki, forskare vid Hudsoninstitutet, och Tinatin Khidasheli.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>48.</NO.P>Europaparlamentet uttrycker oro över kinesiska statsägda företags inblandning i strategiska projekt såsom djuphavshamnen i Anaklia, som ursprungligen utvecklades tillsammans med västerländska partner och syftade till att stärka förbindelserna mellan öst och väst oberoende av ryskt och kinesiskt inflytande. Parlamentet påminner de georgiska myndigheterna om att framgången för Mellanösternkorridoren hänger på Georgiens respekt för rättsstatens principer och att Global Gateway-investeringarna kräver att Georgien är en stabil och transparent partner.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>49.</NO.P>Europaparlamentet välkomnar initiativ för strategiska konnektivitetsprojekt i Svartahavsregionen, inbegripet undervattenskabeln för digital konnektivitet i Svarta havet och undervattenskabeln för el i Svarta havet, vilka skulle kunna stärka energiförbindelserna och de digitala förbindelserna mellan EU och Sydkaukasien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>50.</NO.P>Europaparlamentet konstaterar att den georgisk-ortodoxa kyrkan fortfarande är en inflytelserik institution i det georgiska samhället och spelar en viktig roll i att forma den offentliga debatten. Parlamentet uttrycker oro över Rysslands användning av religiösa nätverk som kanaler för desinformation och påverkansoperationer i hela Georgien, i syfte att undergräva den proeuropeiska inriktningen och demokratins motståndskraft. Parlamentet påminner om att vissa präster i Georgien har motsatt sig en sådan instrumentalisering och har yttrat sig mot både det ryska inflytandet och Georgisk dröm-regimens politik. Parlamentet understryker att georgisk-ortodoxa stift och samfund också finns i EU, vilket belyser behovet av vaksamhet och motståndskraft mot gränsöverskridande desinformationsoperationer.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>51.</NO.P>Europaparlamentet noterar med särskild oro Irans växande inflytande i landet, i synnerhet genom religiösa institutioner och utbildningsinstitutioner och mobilisering av ungdomar samt genom ekonomiska strukturer som i praktiken gör det möjligt för Iran att kringgå sanktionerna. Parlamentet är vidare oroat över det växande inflytandet från ekonomiska aktörer med koppling till den iranska regimen som är verksamma i Georgien. Parlamentet understryker att sådana aktörer kan användas för kringgående av ekonomiska sanktioner, penningtvätt och olaglig export av iranska varor, vilket genom korruption och manipulerade offentliga upphandlingar gynnar aktörer med koppling till både den iranska regimen och Georgisk dröm.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>52.</NO.P>Europaparlamentet anser att Georgien bör spela en konstruktiv roll i att underlätta Armeniens tillträde till internationella sjöfartshandelsvägar och därigenom bidra till regional konnektivitet, ekonomisk motståndskraft och stabilitet i Sydkaukasien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>53.</NO.P>Europaparlamentet bekräftar sitt orubbliga stöd för Georgiens suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet fördömer skarpt Rysslands pågående ockupation av Georgiens regioner Abchazien och Tschinvali/Sydossetien och den fortsatta ”gränsuppbyggnadsprocessen”, som utgör en kränkning av Georgiens suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Georgiens regering att vidmakthålla en tydlig och konsekvent ståndpunkt när det gäller Rysslands aggression. Parlamentet fördömer skarpt Rysslands försök att politiskt, militärt och ekonomiskt integrera de ockuperade territorierna i Ryska federationen. Parlamentet noterar med djup oro de fortsatta olagliga frihetsberövandena av och angreppen mot personer i den etniska georgiska befolkningen i regionerna Abchazien och Tschinvali, inbegripet kvinnor och unga, på falska anklagelser, till exempel spionage eller innehav av georgiskt pass. Parlamentet fördömer dessa metoder som allvarliga människorättskränkningar som bidrar till hoten mot och diskrimineringen och tvångsförflyttningen av den georgiska befolkningen. Parlamentet fördömer skarpt det pågående anläggandet av den ryska flottbasen i Otjamtjire, som utgör inte bara en kränkning av den territoriella integriteten utan ett direkt hot mot säkerheten i hela Svartahavsområdet och Georgiens egna ambitioner inom sjöfartshandel. Parlamentet upprepar sitt krav på ett omedelbart och ovillkorligt tillbakadragande av de ryska styrkorna från de georgiska regionerna Abchazien och Tschinvali/Sydossetien.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>54.</NO.P>Europaparlamentet efterlyser riktade restriktiva åtgärder mot dem som är ansvariga för människorättskränkningarna i de ockuperade territorierna, med inspiration från tidigare likartade fall såsom 2018 års ”Otchozoria-Tatunasjvili-förteckning”.</P></ACTION><ACTION><P><NO.P>55.</NO.P>Europaparlamentet framhåller på nytt vikten av det arbete som utförs av EU:s övervakningsuppdrag i Georgien (EUMM) när det gäller konfliktlösning, övervakning av mänskliga rättigheter och stöd till drabbade samhällen. Parlamentet fördömer skarpt Ryska federationens fortsatta försvårande av EUMM:s tillträde till de ockuperade regionerna i Georgien samt de tidigare hotelserna mot övervakare från EUMM, inbegripet olagliga frihetsberövanden och andra incidenter med hot mot och inblandning i uppdragets arbete. Parlamentet anser att det synliga och offentliga genomförandet av EUMM:s mandat bör stärkas ytterligare genom ökat stöd och ytterligare personal och bör kommuniceras på ett mer framträdande sätt, eftersom det i betydande grad bidrar till EU:s engagemang i regionen och blottlägger Rysslands aggressiva taktik, som sedan kriget mot Georgien 2008 har fortsatt att orsaka död, lidande och instabilitet i regionen.</P></ACTION><SEPARATION><P>°</P><P>°	°</P></SEPARATION><ACTION><P><NO.P>56.</NO.P>Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Georgiens president – Salome Zurabisjvili – och Georgiens de facto-myndigheter.</P></ACTION></ACTLST></DISPOSITIF></TEXT></RESOL></TXTLST></SDOCTA>